<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=1">DjurensRätt 1 DJURENSRÄTT En tidning från Sveriges</a> största djurrätts- och djurskyddsorganisation Nummer 1, 2010 | Pris: 25 kronor Slutet på slakten?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=2">DjurensRätt Sida 2 redaktion DJURENSRÄTT Redaktion</a> ellt självständig – ges ut av Förbundet Djurens Rätt Adress Box 2005, 125 02 Älvsjö Besök G:a Huddingevägen 437 Telefon 08-555 914 30 Fax 08-555 914 50 E-post djr@djurensratt.se Webb www.djurensratt.se/djr Årgång 109 ISSN 0345-2409 Chefredaktör och ansvarig utgivare Jonas Nilsson, 08-555 914 20 Redaktion Toivo Jokkala, redaktör (tjl) Louise Cederlöf, redaktör (vik) 08-555 914 24 Mikael Mildén, redaktör (vik) 08-555 914 09 Anna-Maria Marklund, layout 08-555 914 15 Omslagsfoto A Luskin/IFAW Tryck Sörmlands Grafiska AB Upplaga 32 000 exemplar Prenumeration 200 kr/år, ingår i Djurens Rätt-medlemskapet Taltidning, digital tidning Djurens Rätt finns även som taltidning och som pdf-tidning Annonser Abena/Eric Gallstrand 070-592 49 69, info@abena.se Nästa nummer (nr 2/10) 3 juni, materialstopp 26 april Material i tidningen publiceras även digitalt på webbplatsen. Återpublicering kan ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna, men arvoderas inte och kan redigeras för tydlighet och koncishet. För obeställt material ansvaras ej. Citera eller eftertyck oss gärna men ange källan. Djurens Rätt är medlem i Föreningen Sveriges Kulturtidskrifter och samarbetar med Nätverkstan Ekonomitjänst. Skriv till oss: Djurens Rätt-redaktionen, Box 2005, 125 02 Älvsjö djr@djurensratt.se Fuskigt omslag g Vi är en del aktiva i Norrköping som blev väldigt förvånade omslagsbilden på Djurens Rätt nr 4/09. Är det inte meningen att vi ska arbeta mot ett användande av päls och pälsdetaljer? Hur kan vi då tillåta att ha en stor pälsmössa på bild som en modedetalj? Vi är mållösa och såklart frågande över hur ni tänkte. Det kan vara svårt och se skillnad på äkta/ oäkta päls, och det signalerar att vi ändå anser det ok att bära päls. Bär du fuskpäls så visar du att det är helt ok med riktig päls, då folk lätt kan tro att det är äkta päls du bär. Folk kanske tänker ”åh vad snyggt med en pälsmössa, nu går jag också och köper mig en (äkta)”. Vi tycker inte att det är snyggt att ha ett plagg som påminner om ett dött djur. Vi har en Vi köp för på 2 DJURENSRÄTT En tidning från Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation Nummer 4, 2009 | Pris: 25 kronor Så gjordes grisavslöjandet Plågsamma flygtransporter Stasi i styrelsen? Exklusiva intervjuer: Tom Regan och Dead Prez Förutom att det där inte är en pälsmössa utan Patrik Arves senaste frisyr sätter lokalavdelningen Norrköping/ Marina och Patrik säger: Dressa dig djurvänligt vänners värde Fokus: Våra kampanj där vi arbetar för att samla in namnunderskrifter mot pälsfarmning, och så dyker denna framsida upp på vår egen medlemstidning! Det är så märkligt! Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping genom ordförande Therese Johansson Söderköping fingret på en intressant frågeställning. Närå, skojar bara (om frisyren). Men vägledande för ställningstagandet när det gäller mössan på omslaget är att det måste vara möjligt för den som vill att bära material som efterliknar djur. Det kan gälla fuskpäls, konstskinn eller att vara glasögonorm (skojar igen). På samma sätt tycker jag att det är rimligt att käka sojakorv, trots att den efterliknar köttkorv, eller att för den delen äta banan (fruktkött – nej, nu får jag väl ge mig). I den mån vårt modereportage fått folk att rusa till närmaste körsnär är det min förhoppning att de där efterfrågat konstmaterial i stället för rester av plågade och dödade djur. Om de läste en ytte-pytte bit av texten och inte bara tittade på bilderna tror jag verkligen på det scenariot. Redaktören DJURENS RÄTT 1/2010 Knas i styrelsen? I SLUTET AV FÖRRA ÅRET kunde vi på redaktionen slicka i oss en del beröm av tidningen: ”Vilken fantastiskt snygg och läcker blaska som trillade ner på min dörrmatta precis nyss! Bra jobbat! Jag blev alldeles tårögd så stolt blev jag, för att vara en del av den här föreningen.” Så skrev en lokalavdelningsordförande om nr 4/09. ”[Vi] ... älskade senaste numret av Djurens Rätt, liksom alla föregående. Snyggt omslag. Bra texter, och fotona av Hendrik Z!” var orden från ett framstående par djurrättare. Vi vill göra en tidning som medlemmarna/läsarna har nytta av och kan lita på. För oss är era synpunkter väldigt viktiga, alltid intressanta och från gång till annan riktigt uppmuntrande. Mot bakgrund av de omdömen vi fått av andra kom därför styrelsens reaktion på nr 4/09 som en kalldusch. För tidningen du nu har framför dig bestämde man nämligen 1) att styrelsen har rätt att bemöta allt material som rör dess arbete eller Djurens Rätt som organisation, 2) att styrelsen ska ges en helsidesplats, 3) att utkast av tidningen innan den skickas till tryckeriet ska tillsändas styrelsen för påseende, 4) att material som berör partipolitik ej ska förekomma utan föregående bedömning av styrelsen.* I Djurens Rätt nr 4/09 berättade vi om en ledamot som hoppat av styrelsen bland annat med hänvisning till att där rådde ”ett slags Stasikultur”. Tillsammans med en felaktig faktauppgift i en insändare fi ck citatet styrelsens bägare att rinna över. Här måste skjutas in: redaktionen har aldrig beskurit rätten till bemötande, nekat styrelsen att införa material eller gått emot något beslut om tidningen. DET ÄR I ÅR TIO ÅR SEDAN riksstämman beslutade att Djurens Rätts chefredaktör också ska vara tidningens ansvarige utgivare – tidigare hade förbundsordföranden den rollen. Syftet med stämmobeslutet var bland annat att stärka tidningens ställning. Jag tycker att den redaktionella självständigheten borgar för att medlemmarna får saklig rapportering om djurrätts- och djurskyddsvärlden, men med sitt beslut har styrelsen rubbat det förhållandet. Det tycker jag du som läser bör veta. Jag är övertygad om att styrelsens ledamöter vill gott i kampen för djuren, men beslutet om tidningen har tyvärr gjort att det här numret av Djurens Rätt inte har blivit så bra som det kunde ha blivit. Det b R e v
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=3">DjurensRätt Sida 3 redaktion NUMMER ETT 2010 är en</a> knäck för vår yrkesstolthet och förstås en förlust för läsarna. Men å andra sidan. Jämfört med vargarnas, grisarnas, försöksdjurens, delfi nernas och inte minst sälarnas situation har vi väl skäl att hålla igen på klagolåten. Läs på följande sidor om de just nu mest utsatta djuren – och om det arbete som gjorts och görs för att stoppa eller lindra deras lidande. Vi levererar också senaste nytt på vegoproduktfronten, i boklådorna och på bio. Mitt i alltihop har vi dessutom klämt in en intervju med vår nytillträdda EU-minister Birgitta Ohlsson. Som har en bakgrund i – av alla ställen – vår förbundsstyrelse. Välkommen alltså till ännu ett nummer av Djurens Rätt. Jonas Nilsson, chefredaktör och ansvarig utgivare PS. I insändaren ”Vart går pengen” i nr 4/09 stod att förbundets aktieinnehav efter finanskrisen har halverats från 30 till 15 miljoner kronor. Korrekt är att våra värdepapper – av vilka aktier utgör ungefär hälften – vid årsskiftet 2007 var värda 25 miljoner kronor och 2008 13 miljoner kronor. *) Styrelseledamoten Ludvig Lindström reserverade sig mot den del av beslutet som berörde partipolitik. 18–19 Opportunistisk demagogi pp Jag vill bara säga att jag inte gillar att Djurens Rätt insisterar på att ur ett klimatperspektiv är det bättre att vara vegetarian. Det är inte alltid så, vilket Fredrik Hedenus påpekar på sidan 16 i nr 3/09.Jag håller absolut med honom. Som han säger, att äta kyckling kan vara ett riktigt alternativ ur klimatperspektiv, och samma sak kan man säga om jakten, men detta är inte bra alls för djuren. Det är två skilda aspekter. Jag tycker att det är farligt att ofta använda sådana opportunistiska och demagogiska argument, Djurens Rätt kan bli misskrediterad om man fortsätter på dessa vägar. Det är åtminstone min åsikt. Jag på De 16 a h t Ruben Lopez Ortega Det bästa motivet att inte äta kött är att man då inte orsakar lidande för djuren. Men ur kli- matperspektiv är det också bättre att vara vegetarian. Det faktum att kycklingen är klimatsmartare än kon hindrar inte att kikärtan är allra klimatsmartast. t De kö lid k Redaktören DJURENS RÄTT 1/2010 3 DEBATT Styrelsen har ordet KULTUR Doktor djurrätt Ohlsson och Jönsson illustrerar djurförtrycket Biffen är ett monster 29 30–31 31–32 33 AKTIVISST Föreläsare i fokus Massiv pälskampanj Guldråttan 2010: och de nominerade är… 24–25 26–27 28 PORTRÄTT Djurrättaren som blev minister KONSUMENT Kokboksnytt i vegovärlden NYC VEGO by the Milles Menynytt runt hörnet 18–19 20–21 21 23 FOKUS Historien om sälarna – från slakt till (del)seger Sälinspektören som klev ut i kylan 10–13 14–15 NYHETER Bister vargavinter Grisvittne under ed Rävjakt ingen rättighet Fortsatt delfinjakt i Taiji 4–5 6 7 9 10–15 redaktion NUMMER ETT 2010 är en knäck för vår yrkesstolthet och förstås en förlust för läsarna. Men å andra sidan. Jämfört med vargarnas, grisarnas, försöksdjurens, delfi nernas och inte minst sälarnas situation har vi väl skäl att hålla igen på klagolåten. Läs på följande sidor om de just nu mest utsatta djuren – och om det arbete som gjorts och görs för att stoppa eller lindra deras lidande. Vi levererar också senaste nytt på vegoproduktfronten, i boklådorna och på bio. Mitt i alltihop har vi dessutom klämt in en intervju med vår nytillträdda EU-minister Birgitta Ohlsson. Som har en bakgrund i – av alla ställen – vår förbundsstyrelse. Välkommen alltså till ännu ett nummer av Djurens Rätt. Jonas Nilsson, chefredaktör och ansvarig utgivare PS. I insändaren ”Vart går pengen” i nr 4/09 stod att förbundets aktieinnehav efter finanskrisen har halverats från 30 till 15 miljoner kronor. Korrekt är att våra värdepapper – av vilka aktier utgör ungefär hälften – vid årsskiftet 2007 var värda 25 miljoner kronor och 2008 13 miljoner kronor. *) Styrelseledamoten Ludvig Lindström reserverade sig mot den del av beslutet som berörde partipolitik. 18–19 Opportunistisk demagogi pp Jag vill bara säga att jag inte gillar att Djurens Rätt insisterar på att ur ett klimatperspektiv är det bättre att vara vegetarian. Det är inte alltid så, vilket Fredrik Hedenus påpekar på sidan 16 i nr 3/09.Jag håller absolut med honom. Som han säger, att äta kyckling kan vara ett riktigt alternativ ur klimatperspektiv, och samma sak kan man säga om jakten, men detta är inte bra alls för djuren. Det är två skilda aspekter. Jag tycker att det är farligt att ofta använda sådana opportunistiska och demagogiska argument, Djurens Rätt kan bli misskrediterad om man fortsätter på dessa vägar. Det är åtminstone min åsikt. Jag på De 16 a h t Ruben Lopez Ortega Det bästa motivet att inte äta kött är att man då inte orsakar lidande för djuren. Men ur kli- matperspektiv är det också bättre att vara vegetarian. Det faktum att kycklingen är klimatsmartare än kon hindrar inte att kikärtan är allra klimatsmartast. t De kö lid k Redaktören DJURENS RÄTT 1/2010 3 DEBATT Styrelsen har ordet KULTUR Doktor djurrätt Ohlsson och Jönsson illustrerar djurförtrycket Biffen är ett monster 29 30–31 31–32 33 AKTIVISST Föreläsare i fokus Massiv pälskampanj Guldråttan 2010: och de nominerade är… 24–25 26–27 28 PORTRÄTT Djurrättaren som blev minister KONSUMENT Kokboksnytt i vegovärlden NYC VEGO by the Milles Menynytt runt hörnet 18–19 20–21 21 23 FOKUS Historien om sälarna – från slakt till (del)seger Sälinspektören som klev ut i kylan 10–13 14–15 NYHETER Bister vargavinter Grisvittne under ed Rävjakt ingen rättighet Fortsatt delfinjakt i Taiji 4–5 6 7 9 10–15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=4">DjurensRätt Sida 4 nyheter Årets licensjakt på var</a> g har väckt både avsky och ilska. De officiella skälen till jakten blev kraftigt ifrågasatta och genomförandet har kritiserats från början till slut. Men trots alla turer står miljö - minister Andreas Carlgren bakom jakten. Miljöministerns försvar av vinterns vargjakt ATT FÅ BUKT MED INAVELN i den svenska vargstammen angavs av regeringen som det främsta och viktigaste skälet till att Sverige för första gången på 50 år tillät jakt på varg. Detta är något som jaktmotståndarna har svårt att ta på allvar. – Det här med inavel är bara bullshit. Om man nu tycker att det är ett problem med inavel, så ska man väl öka antalet, inte minska det? Det var ren nöjesjakt, en kul jakttrofé att ha på väggen. Beviset för det är att tusentals jägare var ute och sköt. Om det hade varit för artbevarandeskäl hade man väl gett tillstånd till några heltidsanställda expertjägare från länsstyrelsen att hantera jakten, säger Miljöpartiets EUparlamentariker Carl Schlyter. Obduktionerna har visat att det inte var något gene tiskt fel på vargarna. Men miljöministern Andreas Carl gren från Centerpartiet anser trots det att jakten var befogad. – Den tidigare politiken var otill räcklig för att vi skulle få en livskraftig vargstam. För mig har det aldrig varit ett alternativ, att som den förra regeringen, inget göra. För första gången pre senterar vi en politik för att stärka vargstammen. 20 vargar ska till föras, dels genom underlättning av naturlig invandring, men också genom att fl yttas och om det behövs, infl yttning av varg österifrån. KRITIKEN MOT JAKTEN har haglat i medierna de senaste månaderna. Jaktförespråkaren Jan Guillou skrev i sin kolumn i Aftonbladet Vargjaktfakta 2010 För första gången på 50 år tilläts i år licensjakt på varg i Sverige. Jakten pågick mellan 2 januari och 15 februari. Kvoten sattes till 27 vargar i Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län. Utöver detta har Naturvårdsverkat beslutat 4 om skyddsjakt på ytterligare tolv vargar i år. Totalt ska 210 vargar få finnas i Sverige under de närmaste fem åren. Djurens Rätt överklagar... Djurens Rätt överklagade i januari Naturvårdsverkets beslut om vargjakt. (100131) att ”lotteriskjutningen blir slutet för den svenska vargen (…) syftet är att utrota vargarna, inget annat”. DN:s ledarskribent Hanne Kjöller föreslog kognitiv beteendeterapi till värmlänningar, dalmasar och andra skräckslagna (100109). Och på debattsidan i Den viktigaste anledningen är att den svenska vargstammen inte kan anses ha blivit tillräckligt stark. – Det är skandal att regeringen tillåter jakt på vargar, särskilt under det år som EU bestämt att satsa på biologisk mångfald, säger förbundsordförande Alexandra Leijonhufvud. – Vi är tacksamma över att fler orga- nisationer tänker överklaga rege ringens beslut att tillåta jakten på vargar. samma tidning (100127) gjorde åtta forskare vid Stockholms uni versitet gemensam sak och ut tryckte det pinsamma i att miljö ministern tycks tro att det är möjligt att ”skjuta stammen till bättre hälsa”, när vad som egentligen behövs är en kraftigt Djurens Rätt argumenterar bland annat: • att jakten allvarligt försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för vargen i Sverige. • att det saknas belägg för att jakten kommer att minska den omfattande den illegala jakten • att det är oetiskt att döda vargar slumpmässigt då det kan leda till öka dödlighet bland kvarvarande valpar DJURENS RÄTT 1/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=5">DjurensRätt Sida 5 nyheter livskraftig vargstam om</a> det inte fi nns acceptans för vargen i vargtäta områden. Regeringen har fått kritik för att ha låtit sig påverkas allt för mycket av pro-jaktlobbygrupper, och då framför allt Svenska Jägareförbundet. Enligt Carl Schlyter är det tveklöst deras åsikter vi nu ser resultatet av. – Jägareförbundet är jätteduktiga på att lobba och har mycket resurser. Så det är helt klart att de har varit drivande och de lyckades övertyga regeringen om att de få vargar vi har i Sverige måste skjutas. För första gången pre senterar vi en politik för att stärka vargstammen. utökad vargstam. De ansåg också att genetisk viktiga individer kunde ha gått förlorade i jakten och att det ”råder en i det närmaste total avsaknad av långsiktighet och koppling till det vetenskapliga kunskapsläget”. – De mest högljudda kriti- • att det är otidsenligt att uppmuntra trofésamlande genom att låta jakträttsinnehavaren behålla skinnen från de dödade vargarna. ...och EU utreder jakten EU-kommissionen ska utreda om Sveriges vargpolitik är fullt förenlig med EU:s miljölagstiftning. – Jag välkomnar att kommissionen ska granska den svenska jaktpoliti- kerna står fortfarande helt utan förslag kring hur vi ska göra för att ha friska vargar. Vår nya rovdjurspolitik är en helhet där jakt, förstärkning av genetiken och ökad delaktighet ingår för livskraftiga stammar, säger Andreas Carlgren. Vi får ingen ken, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, som ställt en fråga till kommissionen om den svenska vargjakten. Sverige har skyldighet att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus för vargen, enligt EU:s Habitatdirektiv. – Jag har svårt att se att Sverige uppfyller Habitatdirektivets krav om skydd av hotade arter, säger Carl ENLIGT CARL SCHLYTER handlar detta om att plocka politiska poäng under ett valår. – Centerpartiet är hotat i opinionsmätningarna och måste hitta nischfrågor till valet. Att hata varg är utbrett på landsbygden så man tog en chans att få lite stöd bland sina gamla väljare, det är min bedömning av vad som hände. Andreas Carlgren tycker att debatten borde sansas och betonar vikten av att alla involverade parter måste samverka och lyssna på varandra, även motståndare. – Det har varit en livlig debatt och jag välkomnar engagemanget, men jag har sett många överdrifter och påståenden som jag aldrig har sagt har lagts i min mun. Det höga tonläget gynnar inte oss som vill ha livskraftiga vargar i våra skogar. Louise Cederlöf Schlyter, och jag räknar med kritik från EU mot Sveriges regering. Licensjakten av varg bör stoppas. ”Kommissionen utreder i vad mån Sveriges vargpolitik och tillämpningen av undantag när det gäller vargar är fullt förenlig med EU:s miljölagstiftning”, skriver EU:s miljökommissionär Janez Potocnik i sitt svar till Carl Schlyter. Misär på finska pälsfarmer Under sju månader filmade djurrättsorganisationerna Animal De - fenders International och finska Oikeutta Eläimille förhållandena för rävar och minkar på 30 slumpvist utvalda pälsfarmer i Finland. Bland annat visas hur allvarligt de vilda djuren lider av att vara instängda; stressade, oroliga rävar med avbitna svansar och minkar med infekterade sår runt ögonen. Oikeutta Eläimille har nu polisanmält sju av farmerna för brott mot djurskyddslagen. Avslöjandet har fått Finlands arbetsminister Anni Sinnemäki att helt och hållet vilja förbjuda pälsfarmer. – Vårt mål är att Finland borde göra så som många andra europeiska länder. Vi skulle inte ha pälsfarmning över huvud taget, säger hon till Sveriges Radio P3. Finland är världens största produ- cent av rävskinn. Runt 20 000 personer jobbar i den finska pälsdjursindustrin som producerar pälsprodukter till ett värde av 250 miljoner euro om året. Skinnen exporteras bland annat till Sverige. Här finns inga rävfarmer längre, men minkar föds fortfarande upp enbart för sin päls. – Det är intressant att notera att arbetsministern i Finland nu förespråkar ett förbud mot pälsfarmning, med tanke på att produktionen i Finland är så pass omfattande. I Sverige är pälsindustrin ekonomiskt obetydlig, men från politiskt håll finns en ovilja att diskutera förbud, trots att det finns ett stöd för detta hos allmänheten, säger Cecilia Mille, internationellt ansvarig på Djurens Rätt. Louise Cederlöf DJURENS RÄTT 1/2010 5 FOTO: STAFFAN WIDSTRAND FOTO: DJURENS RÄTT
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=6">DjurensRätt Sida 6 nyheter Hon vittnar för grisarn</a> a Djurrättsalliansens stora gris avslöjande i november förra året ledde till en enorm uppståndelse och en lång rad polisutredningar mot utpekade grisfarmer. Nu har aktivister som var med bestämt sig för att vittna i polisutredningen mot Swedish Meat-ordföranden Lars Hultström. Malin Gustafsson är en av dem som samlat dokumentation på hans gård. Varför trädde ni inte fram och vittnade mot grisgårdarna från början? – När vi släppte kampanjen polisanmälde vi de fl esta av gårdarna som varit med i utredningen. Då jobbade vi väldigt intensivt med att få ut allt material till polisen. Det var det vi ansåg var viktigast. Vi hade egentligen inte hunnit diskutera det här med att vittna när man började skriva om det i media efter jul, förutom då att vi ju vill skydda våra aktivister så att de ska kunna fortsätta göra utredningar i framtiden. Varför vill ni vittna nu? – Vi ansåg att bevismaterialet, med foto och fi lmer, var så starkt att det borde räcka, men om det är ett vittnesmål som krävs är vi naturligtvis beredda att vittna. – Vi valde ut Lars Hultströms gård för att det är därifrån vi har den mest omfattande dokumentationen eftersom vi besökt den vid fyra tillfällen. Om han blir dömd så blir i praktiken hela näringen dömd och blir han frikänd, ja då betyder inte djurskyddslagen någonting. Hur tror du chanserna är för att han blir fälld? – Jag har tänkt väldigt mycket på det. För mig är det uppenbart att han borde bli dömd, men det är svårt att veta hur domstolen ställer sig. Sedan vi var i kontakt med polisen i Katrineholm för en dryg månad sedan har vi inte hört någonting, så jag har inte blivit hörd i polisutredningen än. Hoppas ni kunna föra en större diskussion vid en framtida rättegång? – Om det blir en rättegång kommer ju fokus att ligga på de brott vi har dokumenterat Tack till FoodMonitor.se för lån av foto på Lars Hultströms gård. Förhoppningsvis kommer ändå vissa andra viktiga frågor komma upp på något sätt. Vill vi till exempel ha en industri som systematiskt bryter mot djurskyddslagen och plågar djur? – Tyvärr fungerar samhället så att man ofta vill peka fi ngret åt någon annan och även lägga ansvaret på andra för att fi xa till ett problem. Många köttätare i Sverige var väldigt upprörda över vad utredningen visade och då måste man också vara beredd på att själv ta sitt ansvar gentemot djuren och inte stödja industrier som dessa. Är du rädd för att bli anmäld för olaga intrång nu när du går ut offentligt? – Det var ju något jag tänkte över noga redan innan jag bestämde mig för att jag ville jobba med den här utredningen. Med det vi har uppnått och kunnat visa av hur svenska grisar lever så är jag defi nitivt beredd att ta den konsekvensen. Det är absolut värt det. Mikael Mildén Lodjur plågas i fällor Årets jakt på lodjur har börjat. Många av djuren fångas i fällor där de drabbas av panik och försöker bita och klösa sig ut. DEN 1 MARS STARTADE årets så kallade skyddsjakt på lodjur. I Sverige finns runt 1 500 lodjur. Vid förra årets skyddsjakt sköts 154 stycken. Flera av dem fångades först i fällor. Alla fällor ska vara godkända av Naturvårdsverket för att få användas. Avgörande är att djuren inte ska utsättas för onödigt lidande. Fällorna ska vittjas en till två gånger om dygnet. Trots det är det ingen myndighet som kontrollerar detta. 6 Bara jägarna vet var fällorna finns. Lodjuren riskerar att plågas i timmar innan jägarna kommer och avlossar de dödande skotten. Det finns många dokumenterade fall som visar att rovdjur som fångats i fällor allvarligt skadat klor och tänder i sina försök att ta sig ut. Insidan på fällor där djur fångats bär tydliga spår efter klor och tänder i fällans väggar och där finns också ofta blodstänk och blodfläckar. Under åren 1996 till 2009 beviljade Naturvårdsverket jakt på 1 383 lodjur, varav 1 130 fälldes. Information om jaktmetod finns från 995 djur av vilka 29 procent fångats i fälla. Vid obduktionen återfanns tandska- dor hos nio procent av de fällfångade lodjuren medan 17 procent hade kloskador. Träflis i mage och tarm återfanns hos hela 46 procent av de undersökta lodjuren som fångats i fälla. Det visar en färsk studie som genomförts av SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, på uppdrag av WWF, Världsnaturfonden. Veterinären Johan Lindsjö har stu- derat hälsa och välfärd hos fällfångade rovdjur: – Förutom stress och fysiska skador finns också risk att fällfångade djur drabbas av uttorkning om de vistas länge i fällor utan tillgång på vatten och på grund av att de förlorar vätska när de kämpar för att bli fria. De riskerar också utsättas för extrema temperaturer, säger han. ANDRA DÄGGDJUR, både vilda och tama, samt kungsörn och havsörn fångas ibland i stora fällor för fyrfota rovdjur. Fällor ”jagar” dygnet runt och under stor del av året, vilket gör dem extremt effektiva och det finns inget som hindrar att lofällor används under tider då jakt på lo är förbjuden eftersom de kan kallas rävfällor och fortsätta vara gillrade. Djur kan fastna eller skada sig i gamla fällor som inte längre används eftersom de oftast lämnas kvar i markerna. Birgitta Wiberg DJURENS RÄTTS RÄTT 1/20 2010 FOTO: FOTOAKUTEN FOTO: HÅKAN FRISELL
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=7">DjurensRätt Sida 7 nyheter Nära sju miljoner djur </a> i försök i Sverige Sämre statistik försvårar sökandet efter alternativ 2008 ÅRS STATISTIK över djurförsök i Sverige kom i slutet av förra året och visar på en liten minskning av antalet använda djur jämfört med tidigare år. Men trenden att använda genmanipulerade möss i medicinsk forskning håller i sig: över en kvarts miljon möss användes 2008 i svenska djurförsök. De senaste åren har statistikrapporterna innehållit färre detaljer och analyser än tidigare, enligt Karin Gabrielsson Morton, verksamhetschef för Forska Utan Djurförsök. – Framför allt går det inte att utläsa vad djuren används till numera. Tidigare fanns detaljerad statistik över hur många djur som används till vad, till exempel toxicitetstester och forskning om sjukdomar. Dessutom fanns analyser som pekade på trender och vad de berodde på. Nu fi nns inte det. Det var den nu nedlagda Djurskyddsmyndigheten som tidigare skötte statistikhanteringen. Då kom rapporten vanligtvis i april månad. Nu sköts statistiken av Jordbruksverket och kommer allt senare på året – inte förrän i december 2009 kom siffrorna för 2008. Detta försvårar arbetet för Forska Utan Djurförsök. – Förr använde vi statistiken betydligt mer när vi bestämde vilka åtgärder som skulle sättas in, och var de skulle sättas in. Djurskyddsmyndigheten hade mer resurser till det här än vad Jordbruksverket har, säger Karin Gabrielsson Morton. Louise Cederlöf Europadomstolen: ”Rävjakt ingen mänsklig rättighet” Det är ingen mänsklig rättighet att få jaga hur man vill. Det slår Europa domstolen fast när det gäller det brittiska förbudet mot traditionell rävjakt med hund – vilken enligt domstolen orsakar lidande och är moraliskt ifrågasatt. DET VAR SEDAN en rad brittiska jägare anmält rävjaktsförbudet för att kränka mänskliga rättigheter som det togs upp av Europadomstolen. Anmälarna hävdade bland annat att förbudet, som infördes som lag 2004, inkräktade på deras privat- och DJURENS RÄTTS RÄTT 1/20 2010 familjeliv, samt deras möjligheter att försvara sin egendom. Dessutom ansåg de att lagen kränker mötesfriheten och är diskriminerande. Men Europadomstolen slår fast att jaktförbudet riktar sig mot en specifik verksamhet som orsakar lidande och är moraliskt ifrågasatt. Domstolen skriver också att inte alla anledningar att träffas är skyddade av konventionen om de mänskliga rättigheterna, men att jaktsällskapen fortfarande har möjlighet att mötas under andra förhållanden. Lagen mot traditionell rävjakt för- bjuder inte jakt i sig, utan bara seden att låta ett stort koppel av hundar jaga och döda villebrådet. Nu måste djuren skjutas av jägarna själva. Jakterna har på många håll fortsatt med konstgjorda rävspår som en social mötesform. Men som Djurens Rätt tidigare har rapporterat efterlevs inte lagen av alla jaktlag (DjR 2/08). Aktivister som efter att lagen trädde i kraft övergått från jaktsabotage till övervakning hotar sedan en tid med att återgå till gamla arbetsmetoder igen. Mikael Mildén Djurförsök i Sverige 2008 (svensk definition*) Apor 46 Fiskar Får Getter Groddjur Hästar, åsnor Kaniner Katter Kräldjur Marsvin Möss 6 134 671** 324 5 1403 Guldhamstrar 880 Hundar 2290 468 1431 149 170 2052 253 233 Nötkreatur 2693 Rundmunnar 735 Råttor Svin Tamillrar Vaktlar 66 656 3005 160 471 Övriga däggdjur 4383 Övriga fåglar Övriga gnagare Övriga rovdjur Totalt 328 319 2620 548 6 806 712 *den svenska definitionen av djurförsök skiljer sig från den europeiska, vilket gör att siffran här blir högre. **varav 5 776 550 är provfisk Djursexförbud i Nederländerna Ett förbud mot sex med djur har röstats igenom i det nederländska parlamentet. Förbudet gäller även produktion och distribution av djurpornografiskt material. Enligt en undersökning är 80 procent av de djurpornografiska filmerna som finns på marknaden producerade i Nederländerna som fram till nu haft en liknande lagstiftning som Sverige; det vill säga sex med djur har varit tillåtet så vida det inte går att bevisa att djuret lider. Slut på långa hästtransporter? En majoritet av EU-parlamentets ledamöter har skrivit på för att stoppa hästtransporter längre än åtta timmar. Bakgrunden är att hästar från hela Europa fraktas runt till slakterier i olika länder under betydligt många fler timmar än så. EU:s regler på det här området idag är komplicerade och tillåter bland annat förlängda transporttider om pauser läggs in. Carl Schlyter, EUparlamentariker för Miljöpartiet och en av initiativtagarna till uppropet, hoppas att hästar nu slipper lida i långa slakttransporter. – Att mer än hälften av parlamentets ledamöter skrivit på lovar gott inför att EU ska ta ett nytt direktiv om transporter för alla sorters djur, säger han i ett pressmeddelande. Lagförslag mot päls i Israel Ett förslag på totalförbud mot såväl handel som farmning av päls, har antagits av Israels lagstiftande kommitté. Undantag görs endast för en typ av pälshattar som ibland bärs av ultraortodoxa judar. Omröstningar i ytterligare in - stanser följer innan lagen är i hamn, men om det går vägen blir Israel först i världen med ett sådant förbud. Lagförslaget som ursprungligen endast gällde hund- och kattpäls har utvidgats till att gälla päls från alla däggdjur. Djurens Rätt har bland annat stöttat förslaget medbrev till parlamentsledamoten som la fram det samt till ordföranden för kommittén. 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=8">DjurensRätt Sida 8 nyheter Djurrättsdomstol dömde </a> valjaktsländer Djurens Rätts internationellt ansvarige Cecilia Mille rapporterar från International Court of Justice for Animal Rights i Genève: JAG HADE BLIVIT inbjuden att närvara vid domstolens förhandlingar den 22 februari om slakt av valar och delfiner. De anklagade var fiskeministrarna i länderna som bedriver val- och delfinjakt: Japan, Norge, Island, Grönland och Färöarna. International Court of Justice for Animal Rights är inte en domstol i juridisk mening, utan ett sätt att visa på avsaknaden av en giltig domstol när det gäller den här typen av brott mot djur, samt en möjlighet att bringa dålig publicitet till länder och personer som begått brotten. Arrangör är organisationen United Animal Nations. Förhandlingarna hölls på ett konferenscenter nära FN-högkvarteret i Genève. Längst fram i salen satt tre domare och sju jurymedlemmar från olika länder. De kallade vittnen, åklagare och experter, som fick ge sin syn på slakten. Ett flertal fotografer och journalister följde förhandlingarna. Simultanöversättning till engelska, franska och tyska gjordes för åhörarna via hörlurar. DET STARKASTE vittnesmålet gavs enligt min mening av den före detta delfintränaren Ric O’Barry. Han talade om delfinslakten i Japan, och att det japanska folket inte är skyldiga till det som sker. Ric O’Barry tror att det kommer att bli ett slut på slakten. Han ser det som ett framsteg att den nu flyttas längre ut från land; delfinslaktarna är påverkade av trycket från omvärlden och vill dölja för allmänhet och journalister vad som pågår. Efter flera timmars överlägg- ningar meddelade juryn på eftermiddagen att de funnit de åtalade skyldiga. Domslutet skickas till en rad berörda institutioner samt till media. Cecilia Mille 8 Filmen The Cove har medverkat till att omkring en miljon människor skrivit på namninsamlingen mot delfi nslakten. Delfinerna dödas fortfarande i Taiji Efter att filmen The Cove, som skildrar den brutala japanska jakten på delfiner, rönt stor uppmärksamhet världen över stoppade Japan tillfälligt slaktandet. Men nu dödar man återigen delfiner utanför staden Taiji. I SEPTEMBER FRIGAV delfi njägarna i Taiji ett hundratal fl asknosdelfi ner som man tillfångatagit. Under normala omständigheter hade dessa dödats och det kvicksilverstinna köttet sålts till japanska konsumenter. Manövern var antagligen ett sätt att blidka den internationella kritik som riktats mot landet efter avslöjandena i The Cove. – Vi misstänkte att dödandet skulle återupptas när den värsta uppmärksamheten från fi lmen lagt sig. Tragiskt nog är det exakt vad som hände, säger den före detta delfi ntränaren, Ric O’Barry, på The Coves hemsida. I Taiji pågår slakten just nu och nytt för i år är att delfi nerna även fångas genom att drivas in i cirkulära nät en bit utanför kusten. På så sätt döljer man hanteringen för allmänheten. – Att de vill dölja vad de gör är ett tecken på att de känner sig pressade, att kritiken fungerar, säger Ric O’Barry. Omkring en miljon människor har skrivit på namninsamlingen mot delfi nslakten och på Facebook har The Cove närmare hundra tusen fans. I fi lmsammanhang har den belönats med i stort sett varenda pris som går att få. Kronan på verket kom i form av en Oscarsnominering för bästa dokumentärfi lm. I Sverige hade The Cove premiär 15 januari och fi ck över lag lysande recensioner, bland annat omnämndes den som ”viktigaste miljöfi lmen sedan Al Gores En obekväm sanning”. Trots massivt motstånd initialt, visades The Cove på Tokyos fi lmfestival i höstas och nyligen kom beskedet att fi lmen även kommer att visas på japanska biografer med start i april. Regissören Louie Psihoyos har stora förhoppningar inför Japanvisningen. – När det japanska folket får vet vad som pågår kommer delfi nslakten att upphöra, säger han. Louise Cederlöf I nr 4/09 recenserade vi The Cove och intervjuade Louie Psihoyos om filmen. DJURENS RÄTT 1/2010 FOTO: FREENATUREPICTURES.COM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=9">DjurensRätt Sida 9 nyheter Empatiundervisning ger </a> kunskap och känsla En ny rapport från Mälardalens högskola visar att skolans undervisning kan ge barn större medkänsla med djur. I centrum för studien står det svenska Rede-projektet. BETEENDEVETAREN Malin Angantyr har tillsammans med empatiforskaren Jakob Eklund låtit barn i åldrarna 5–11 år fylla i enkäter om hur de känner inför ett skadat djur, i det här fallet en hund. I resultaten kan man se att barn, och främst pojkar, som har fått studera ett speciellt undervisningsmaterial om djur faktiskt har en större medkänsla än andra. Studien har gjorts på Rede (Respekt, Empati, Djur, Etik), ett projekt som drivs gemensamt av Djurskyddet Sverige och Svenska djurskyddsföreningen, och som innehåller ett undervisningsmaterial för skolan om djur och djurs känslor och behov. Målet med REDE-projektet är att barn och ungdomar ska lära sig att visa respekt och ta ansvar för djur. I studien kan man se att pojkarna påverkas mest av empatiträningen, något som Malin Angantyr tror kan bero på att fl ickorna redan socialiseras av omgivningen till medkännande i sin kvinnoroll. Genom att skolorna börjar använda den här typen av övningar kan man hjälpa pojkar att utjämna könsskillnaderna i medkänsla i allmänhet och mot djur i synnerhet. Undervisningen om empati tycks fungera så att det ger barnen en möjlighet att upptäcka att andra varelser faktiskt också har ett känsloliv och tydliga behov. – Barn har ofta inte ens refl ekterat över hur ett djur tänker och känner. Många har inte försökt att sätta sig in i en katts perspektiv till exempel. När de får göra det i de här övningarna, då ökar medvetenheten, säger Malin Agantyr. BETYDELSEN AV DEN HÄR typen av undervisning är stor, inte bara för hur vi ska komma att behandla andra djur när vi växer upp. – Tidigare forskning har visat att de barn som har hög empati för djur också visar upp mindre aggressioner och våldsamheter mot varandra, säger Malin Angantyr och tillägger att Redeprojektet har lyckats i sina föresatser att ge skolbarn fördjupad kunskap och känsla för djur. Mikael Mildén Information viktigast för veganbeslut Det är framför allt saklig information om situationen för djuren i livsmedelsindustrin som får människor att sluta äta kött och andra animalier. Det visar en enkät gjord av djurrättsaktivisten Lena Lindström. Enkäten, som besvarats av nästan 400 veganer, söker orsakerna till att veganer först blir vegetarianer och sedan veganer. Svaren avslöjar att det är stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på sin väg till veganismen. För båda könen är saklig information den viktigaste faktorn. Samtidigt DJURENS RÄTT 1/2010 svarar 27 procent av kvinnorna att kärleken till djur var viktigast. Samma siffra för männen är 5 procent. Ju yngre en person är, desto oftare nämns kärlek till djur som orsaken till bli vegetarian. För barn upp till elva år anger nästan hälften att de slutat äta kött för att de älskar djur. Att det finns många goda skäl att bli vegan vittnar de personliga kommentarerna i enkäten om. Att ha blivit kär i en vegan, vilja jävlas med sina föräldrar eller hardcorebandet Refused utgör ett mindre axplock. Mikael Mildén Vill du läsa hela rapporten? E-posta oss på djr@djurensratt.se Deodoranten - som klarar svåra utmaningar! - naturligt fri från aluminiumklorid! Svensk hudvårdsserie baserad på växter och örter Innehåller äkta rosenolja Fri från mineraloljor Tillverkningen sker i Sverige Säljs i välsorterade hälsokostbutiker och hos terapeuter Marknadsförs av RS Biokosmetik AB Tfn. 0123-104 51, www.rosenserien.se re rome Beställ en katalog: www.crearome.se order@crearome.se Tel:0493-53999 Du får en gåva med Din första beställning! Skapa själv Hos oss kan Du köpa nästintill alla eteriska oljor och vegetabiliska oljor som finns - råvaror för att skapa Dina egna naturliga kroppsvårdsprodukter - förpackningar - böcker - recept mm VI SÄLJER INTE RÅVAROR SOM ÄR TESTADE PÅ DJUR! svensk ren ekologisk naturkosmetik att lita på enses b naturey Vi har salvor, lipbalm och lipgloss helt utan råvaror som är tillverkade av djur, dvs något även för veganer! Vi testar inte på djur! enses b naturey natur osmetik Kompaniet Tel: 0493-53999 Handla: www.crearome.se eller hos någon av våra många återförsäljare! 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=10">DjurensRätt Sida 10 fokus essä EU-förbudet Den nya</a> förordningen trädde i kraft 20 november 2009 och för bjuder all handel med sälpro dukter inom EU. Den del som reglerar placering av produkter på marknaden träder i kraft först 1 augusti 2010. Undantag görs för produkter från inuiters jakt och småskalig skyddsjakt. Kanada och Norge har begärt konsultation från Världshandelsorganisationen, WTO, gällande förbudet. Redan när förbudet arbetades fram och formulerades, var det känt 10 att länderna skulle komma att överklaga, därför håller det san nolikt för en granskning från WTO. Historik 1972 USA förbjuder all handel med marina däggdjur. 1983 EU inför ett temporärt förbud mot handel av sälungeskinn, dvs grönlandssäl yngre än tio dagar samt blåsäl yngre än ett år. 1989 EU-förbudet mot handel med sälungeskinn permanentas. 2009 EU förbjuder all handel med säl produkter. Ryssland förbjuder all jakt på grönlandssäl yngre än ett år. Slakten idag År 2009 var slaktkvoten för sälar i Kanada ca 340.000, i Norge ca 50.000, och i Namibia ca 90.000. ( OBS! Över 90 procent av alla slaktade sälar är under tre månader gamla. ) De flesta räknar med en minskning av kvoterna/ dödandet och en dumpning av priserna eftersom EU nu är borta från marknaden. Vid den här tidningens tryck var kvoter na ännu inte satta. I Kanada pågår sälslakten från november till maj, men de flesta av sälarna dödas i mars/april. I Namibia äger slakten officiellt rum mellan juli och november. I Nor ge har en ny sälskandal pre cis uppdagats. En inspektör har sla git larm om att sälungar skjuts i övnings syfte, vilket innebär många skadeskjutningar. Slakten i Norge är också koncentrerad till våren. DJURENS RÄTT 1/2010 FAKTA
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=11">DjurensRätt Sida 11 fokus essä Decennium efter dec</a> ennium har den brutala sälslakten i framför allt Norge och Kanada upprört en hel värld. 2009 kom så vändningen när EU förbjöd handel med sälprodukter. Här är berättelsen om en av de stora segrarna i djurrättsrörelsens historia: kampen för sälarna. TEXT Louise Cederlöf FOTO IFAW DET ÄR EN VACKER BILD: en ensam sälunge ligger på den vita isen, stora svarta ögon klipper mot kameran. Ett knastrande snölandskap ramar in kuten, himlen overkligt blå. Men så ändras brännvidden och omgivningen träder fram: rödfärgad snö och hundratals blodiga klumpar efter fl ådda djur omger den lilla sälungen som endast är i livet för att den har fel färg på pälsen. Nästa klipp: en jägare slår alla sälar han ser i huvudet med ett enkelt slag, det påminner om minigolf eller om någon som slår gräs med en lie. Knappast dödande hårt, gissningsvis tillräckligt för att bli groggy, eller i bästa fall, medvetslös. Uppskattningsvis får tio sälungar ett slag i huvudet på lika många sekunder. I handen en hakapik. Ett redskap som används både till att slå, blodtappa och släpa sälen. Jägaren fortsätter sin behandling. En ålande, kråmande säl, fortfarande levande, har haken fäst i mungipan. Andra klipp visar att den likaväl kan haka fast i nosen, skallen eller de bakre extremiteterna. Var spelar mindre roll, bara det går att dra djuret efter sig. Därefter: vinschning upp på skutan. En del lever, andra är döda. De tunga kropparna slår mot skutans kant. Sen inträffar det ofattbara: sälarna fl ås levande. Siffror från en grupp oberoende veterinärer visar att 42 procent är vid liv när pälsen tas av. – Den brutala slaktformen tror jag är anledningen till att folk var, och är, så engagerade just för sälarna. I jakt på andra djur fi nns det oftast restriktioner mot att döda ungar som dias eller matas. Här dödas diande ungar. Jakten har inneburit ständiga brott mot regelverken och vi har sett upprepade övergrepp, år efter år, säger Birgitta Carlsson, före detta förbundsordförande i Djurens Rätt. JAKTEN PÅ SÄLAR har pågått sedan urminnes tider, främst bland inuiter, men har då varit småskalig. Den kommersiella jakten etablerades först under 50- och 60-talen, med Norge, Kanada och Ryssland i spetsen. Sedan början av 90-talet utmärker sig även Namibia som sälslaktarnation, medan Ryssland införde ett jaktförbud 2009. Rysslands premiärminister Vladimir Putin sa bland annat att jakten var en ”bloody industry” och att det var tydligt att den ryska säljakten borde ha förbjudits för länge sedan. Med den kommersiella jakten kom också protesterna. I slutet av 60-talet formades den första motståndsrörelsen i Kanada. Bakom stod International Fund for Animal Welfare, IFAW. Motorn var dess grundare Brian Davies, som kom att spela en avgörande roll i att informera allmänheten om hur slakten på isarna gick till. Davies satsade omedelbart på internationell spridning eftersom han insåg sprängstoffen i bilderna. Dessutom var det svårt att få gehör för frågan i Kanada vid den här tiden, de lät sig inte påverkas över huvud taget. Brian Davies bosatte sig till och med i Bryssel för att vara nära de han bestämde sig för att bearbeta, nämligen EU. Med sig i kampen fi ck han en av dåtidens största fi lmstjärnor: Brigitte Bardot. 1977 besökte hon Kanada, fotograferades på isarna och fördömde säljakten. En medverkan som knappast kan överskattas. – Hon var oerhört viktig. Att hon var med gjorde att frågan fi ck ett enormt genomslag i hela världen, säger Birgitta Carlsson. Det var också under den här tiden som det första slaget mot industrin kom: USA införde 1972 ett totalförbud mot all handel med marina däggdjur vilket försvårade och minskade marknaden för Kanada. I MITTEN AV 70-TALET klev Djurens Rätt in på arenan. Djurfrontsgruppen, en samling aktiva ungdomar inom organisationen som då hette NSMPD, engagerade sig stort i sälfrågan. Mängder av artiklar skrevs, demonstrationer hölls och protestlistor spreds. – Vi samlade in 100 000 namnunderskrifter som överlämnades till norska och kanadensiska ambassaderna. I slutet av 70-talet åkte Djurfrontsgruppen till norska Ålesund fl era år i rad för att protestera mot säljakten, berättar Birgitta Carlsson. Journalisten och författaren Mian Lodalen minns protestresorna till Ålesund och Oslo som starten på något stort för henne personligen. Sjutton år gammal blev sälarna den Brigitte Bardot spelade en viktig roll för säl frågans genomslag hos allmänheten. Sälar Det är framför allt två sorters säl som jagas för sin päls: • Grönlandssäl • Blåsäl (Klappmyts) Aktörer Djurens Rätt Började driva frågan på 70-talet och kam panja de regelbundet fram till 1983. Därefter periodvis. Stöttade Odd F Lindberg när han kom till Sverige. DJURENS RÄTT 1/2010 Franz Weber Foundation Schweizisk rörelse som bland annat anordnade Carl Schlyters resa till Kanada. Greenpeace Valde säljakten som profilfråga under 80-talet. Inte för att djuren led utan för att bestånden minskade. Släppte senare frågan helt. Humane Society Interna tional Tillsammans med IFAW den organisation som har haft störst påverkan. Jobbar framför allt med Kanada. Når många, har mycket resurser. IFAW – International Foundation of Animal Welfare Var först med att avslöja den brutala sälslakten i Kanada i slutet av 60-talet. NOAH Norsk organisation som bland annat anordnade stormningen av Fiskeridepartementet i Norge i slutet av 80-talet. Respect for Animals Brittisk organisation som haft sälarna som sin största fråga. Satsat stort, trots lite resurser. Var också med på resan till Kanada med Carl Schlyter. Sea Shepherd Nordamerikansk organisation som drivit frågan sedan 1976. Använder en del olagliga metoder som inneburit direktkontakt med säljägare. WWF – Världsnaturfonden. När säljaktsmotståndet var som störst i slutet på 70-talet, försvarade WWF:s general sekreterare jakten, bland annat i debattartikel i GöteborgsPosten. Källor: Djurens Rätt, IFAW, Humane Society International, Sea Shepherd, Fiskeridirektoratet. 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=12">DjurensRätt Sida 12 fokus essä Tror du att EU-förb</a> udet kommer att innebära slutet på sälslakten? – Det finns en risk att Kina och Arabvärlden övertar marknaden. Än så länge har de inte så stor efterfrågan, men jägarna kommer att söka nya marknader där, det är helt klart, säger Carl Schlyter. – Nej, jag tror inte den kommer upphöra helt, men jag tror den kommer att minska betydligt, säger Cecilia Mille. – Om Norge fortsätter med jakten så kommer de för all framtid att kritiseras, de kommer att dra det kortaste strået. Motståndet mot säljakten kommer att fortsätta. Med Putins uttryckta syn om råheten så har nog sälslakten hamnat i ett blodtappningsskede, säger Odd F Lindberg. 12 första politiska fråga hon engagerade sig i. I Ålesund försökte gruppen hon var med i hindra ett sälfångstfartyg att ge sig ut på isarna genom att klättra upp och hänga banderoller över relingen. – Det blev handgemäng med sälslaktarna och ett jäkla gapande. En av dem kastade en hink vatten över oss och vi fi ck fl y därifrån. Killen som körde vår gamla buss fi ck panik och backade ut över kajen, bussen hängde i luften. Hela djurrättsrörelsen höll på att sjunka där… På väg hem från Norge åt Mian Lodalen sin sista köttbit. Hon anser att hon har sälslaktarna, och Djurens Rätt, att tacka för det. Sälkampen fi ck konkreta personliga konsekvenser och har präglat henne på fl era sätt. – När förbudet om handel med sälkuteskinn kom grät jag. Det var en sån överväldigande känsla; jag var en liten kugge i ett större maskineri som faktiskt fi ck stopp på det här. Det har format mig som politisk människa, det går att göra skillnad, det är möjligt! Sedan dess har jag en inneboende känsla av att det går att förändra orättvisor, säger hon. DEN FÖRSTA SEGERN kom alltså 1983 då EU fattade det viktiga, om än tillfälliga, beslutet att förbjuda all handel med sälungeskinn. Beslutet var avgörande eftersom det var främst den vita pälsen som bara fi nns på diande grönlandskutar – efter knappt två veckor blir pälsen gråspräcklig - som var åtråvärd på pälsmarknaden. Det är när mammorna utsvultna ger sig ut på jakt efter mat, och ungarna lämnas ensamma för första gången, som jägarna i regel slår till. Kuten blir ett lätt byte eftersom den i princip inte kan röra sig. Beslutet fi ck effekt. Jakten minskade dramatiskt och förbudet permanentades av EU 1989. Men efter fem års dipp ökade jakten gradvis igen. Och det var då, i slutet på 80-talet, som sälfrågan kom att bli synonym med Odd F Lindberg. Lindberghistorien, som blev stort uppmärksammad över hela världen, bidrog till att sälkampen fi ck förnyad kraft i Sverige i slutet av 80-talet. Aktiva inom Djurens Rätt åkte åter till Norge för att protestera, ”Det har format mig som politisk människa, det går att göra skillnad, det är möjligt! Sedan dess har jag en inneboende känsla av att det går att förändra orättvisor. ” Mian Lodalen DJURENS RÄTT 1/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=13">DjurensRätt Sida 13 fokus essä ”Vi stormade byggna</a> den, låste in oss i olika rum och hängde ut banderoller från fönstren. En och annan tjänsteman blev nog också inlåst. Det var verklig civil olydnad. Norrmännen tyckte vi var helt galna som kom dit och kritiserade dem. ” Catarina Krång Schlyter, EU-parlamentariker för miljöpartiet. Han initierade den första skriftliga förklaringen till parlamentet tillsammans med fyra andra parlamentariker. Den stöddes av över 400 undertecknare, vilket var rekord vid tillfället. – Han är utan tvekan den svenska politiker som varit mest betydelsefull i frågan, säger Ce cilia Mille, internationellt ansvarig på Djurens Rätt. bland annat anordnades en aktion av den norska djurrättsorganisationen NOAH mot Fiskeridepartementet. Catarina Krång var en av dem som var med på plats: – Vi stormade byggnaden, låste in oss i olika rum och hängde ut banderoller från fönstren. En och annan tjänsteman blev nog också inlåst. Det var verklig civil olydnad. Norrmännen tyckte vi var helt galna som kom dit och kritiserade dem. För Catarina Krång blev sälfrågan en ingång till ett djurrättsengagemang som i högsta grad lever kvar än i dag. – Jag vara nio år gammal när jag hörde talas om sälslakten första gången. Det var en fullkomlig chock för mig och ett uppvaknande. Sälarna ligger som spädbarn på isen och så kommer de här stora männen och förgriper sig på dem. Det är som en rak höger i själen. YTTERLIGARE EN PERSON som utmärker sig och som har gjort skillnad i sälfrågan är Carl 2006 blev Carl Schlyter inbjuden till Kanada och åkte tillsammans med Franz Weber Foundation för att bevittna sälslakten. Det blev en dramatisk vistelse. – Jägarna saboterade våra helikoptrar, vägrade ge oss bränsle, prejade vår bil av vägen och hotade att döda oss. Slutligen hölls vi som gisslan på hotellet med en ilsken folkhop utanför. Först när jag kontaktade svenska UD ingrep den kanadensiska polisen så att vi kunde ta oss ut till fl ygplatsen. Men vi lyckades ta en del bilder sista dagen. Enligt Carl Schlyter har sälslakten blivit en politisk symbolfråga. Den är inte, och har inte varit på lång tid, ekonomisk bärkraftig. Både Norge och Kanada har, indirekt, och direkt, sub ventionerat jakten i form av exporthjälp och fi nansiering av infrastruktur. Säljakten ut gör en mycket liten del av årsinkomsten för jägarna, som till vardags i regel ägnar sig åt fi ske. – I genomsnitt tjänar en jägare 1000 dollar extra om året på att slakta säl. Det är en kortvarig bisyssla och en marginell extrainkomst. Politikerna utnyttjar denna marginalgrupp på kanten för att vinna val, trots att en majoritet av Kanadas befolkning är emot slakten. Carl Schlyter har inte mycket till övers för säljägarna som han menar först tömde haven på torsk, sen gick över till det mer lukrativa krabbfi sket. – Säljägarna är torskfi skare som dödade all torsk som nu har blivit krabbfi skare som gillar att döda säl en kort tid på året. Punkt. ö termöte i Kanada i februari var På G7:s finansm tanken att gästerna skulle få gåvor av sälskinn samt serveras rå säl till middag, allt initierat av Kanadas finansminister för att belysa hur viktig säljakten är för lokalbefolkningen. Men samtliga gäster uteblev från festmåltiden. Delegaterna från Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland tyckte att det hela var osmakligt och uppmanade till bojkott. Inte heller Japan eller USA dök upp på middagen, rapporterar TT. På G7:s finansminisDJURENS RÄTT 1/2010 13 S ä l b o j k o t t p å G 7 e - t
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=14">DjurensRätt Sida 14 fokus essä Persona non grata K</a> ampen för sälarna har genom åren haft många anhängare. Men ingen är så förknippad med frågan som Odd F Lindberg. Förtalad, hatad och mordhotad – konsekvenserna för Norges ”folkefiende nummer ett” blev kraftiga. – Sälkampen har inte bara präglat mitt liv, den har förstört det. TEXT Louise Cederlöf FOTO Odd F Lindberg 1987 GAV SIG NORSKE ODD F LINDBERG ut på sin första säljaktsresa någonsin, på skeppet Harmoni. Då som journalist, dokumentärfi lmare och författare. Bland annat ville han kontrollera sanningshalten i ett elakt rykte om att Norge fortfarande slaktade nyfödda blåsälar och vita grönlandssälkutar, trots att handel med dessa skinn var förbjudet inom EU. Avsikten med fi lmen var att en gång för alla täppa igen truten på Brigitte Bardot och övriga kritiker som smutskastat säljakten. Han skulle minsann visa att Norge hade rent mjöl i påsen och att jakten gick korrekt till. Nu blev det inte riktigt så. – Jag kände till att EU bröt mot eget importförbud och ville veta om skinnen härstammade från norsk sälslakt. Och det gjorde de. Det jag såg på den första resan var så grymt att jag skrev till departementet och begärde inspektioner. ODD F LINDBERG SÖKTE och fi ck jobbet som norsk sälfångstinspektör på samma Harmoni. Han hade tidigare gjort sig känd som något av en polarexpert; författare, fi lmare och journalist med specialkunskap om polarområdena. 14 Så vem kunde vara bättre lämpad att skicka? Fiskeridepartementet fi ck säkert anledning att ångra sitt val. Visserligen var delar av den bomb Lindberg senare skulle komma att släppa i sin rapport redan känd från tidigare inspektioner, men ingen hade någonsin varit så detaljerad och vågat berätta vad de såg. Ingen hade heller så konsekvent bevisat rutinmässiga överträdelser av reglerna. Befogenheten ”Han skulle minsann visa att Norge hade rent mjöl i påsen och att jakten gick korrekt till. Nu blev det inte riktigt så.” sträckte sig till att dokumentera eventuella lagbrott, inte att ingripa. Odd F Lindberg överskred sina befogenheter omedelbart. – Jag stoppade slakten fl era gånger trots att jag inte hade lov att göra det. Sa att nu fi ck det vara nog. Vad var det du såg? – Man sköt vuxna sälar i vattnet som i de fl esta fall sjönk. De vuxna sälar som sköts på isen blodtappades inte direkt som lagen sa, utan de fi ck ligga kvar och förblöda under stora smärtor. Den lagen bröts näst intill konsekvent, vilket också gällde ungarna. Alla skepp dödade nyfödda ungar. Det var en hejdlös slakt i födolägren, de blev fullständigt utraderade. Det var generellt mycket skadeskjutningar. – Dessutom fl åddes sälar levande. Det blev fi lmat, och var defi nitivt inga undantag. Varför såg man inte till att de var döda innan? – Därför att det skulle gå fort. Man hann inte döda dem enligt regelverket och mycket talar för att man heller inte brydde sig om ifall de var vid liv eller ej. Den för säljakten så utmärkande råheten, anser Odd F Lindberg ligger förankrad i individen. I sin rapport berättade han om en ”överdrivet rå livsform” som inte blev bättre av att många av säljägarna aldrig tidigare hade varit på isen. En ny kille kunde få en hakapik i handen och bli tillsagd att döda säl. Inga övriga instruktioner. DJURENS RÄTT 1/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=15">DjurensRätt Sida 15 fokus essä – De lärde sig att </a> döda säl på sitt eget sätt. Och det kunde gå till hur som helst, bara man fi ck död på dem. Den här råheten hör inte hemma i en civiliserad värld. Han upptäckte också att en stor del av besättningen var påverkade av alkohol under slakten, vilket skulle kunna ha bidragit till en överdriven grymhet. – Men grymheten fanns även hos de som inte var påverkade av alkohol. Jag har på fi lm visat hur en man slår hakapiken i en av de bakre extremiteterna på en sälunge, drar bort den från modern och sen slår ihjäl den. Till exempel. DET SOM SEDAN FÖLJDE saknar motstycke i modern media- och rättsdramaturgi. Både rapporten till Fiskeridepartementet, fotomaterialet och dokumentärfi lmen belades omedelbart med publiceringsförbud. Filmen hade dock redan hunnit visas i Sverige, England och Danmark, och spreds sedan över hela världen. SVT blev nedringda, svenska folket i uppror, löpsedlarna skrek med krigsrubriker. Men Norge lät sig inte påverkas, Odd F Lindberg stämdes i domstol för ärekränkning, vilket han också fälldes för. Anledningen var att han i sin rapport och fi lm beskrivit säljägarna som råbarkade och okänsliga. Han gick från hyllad polarprofi l till ”folkefi ende” i ett ögonblick. Hatad, förtalad och mordhotad fl ydde han grannlandet och bosatte sig i Sverige. Odd F Lindberg berättar hur Norges dåvarande utrikesminister, Thorvald Stoltenberg, ringde hem till honom upprepade gånger. Genom hot försökte utrikesministern få honom att stoppa bildernas spridning till USA. – Det var helt utom min kontroll vid det här laget, jag kunde inte stoppa dem. Först 1999 fi ck han upprättelse då Europadomstolen dömde Norge för brott mot yttrandefriheten och allt material blev där med friat från publiceringsförbudet. Djurens Rätt var en av de organisationer som stöttade Odd F Lindberg efter säl skandalen. – Vi inledde ett mycket bra samarbete under den här tiden som pågår än idag . Vad berodde den här upprördheten i Norge på? – Varför Norge reagerade som de gjorde är ett socialantropologiskt fenomen. Jag har ägnat över 20 år åt att fi nna svaret på den frågan. Jag tror att de hamnade i ett chocktillstånd, den massiva kritiken blev som en tsunami mot Norge. Myndigheterna drog igång hetsen mot mig, men sedan gick alla samman: politiker, media och allmänhet. Jag var en quisling i allas ögon. Allt detta har märkt oss, stigmatiserat mig och min familj kraftigt. Så här i efterhand, var det värt det? – Ja, det kan man nog säga att det var. Särskilt om man tänker på hur viktig denna fråga var, inte bara för sälarna utan även för yttrandefriheten. DJURENS RÄTT 1/2010 Framgångar för djuren 2009 • EU förbjuder handel med sälprodukter. • Butikskedjan PrisXtra i Sverige slutar sälja ägg från hönor i bur. • EU förbjuder djurtester av kosmetika och hygienprodukter (slutprodukter) och ingredienser, dock med omfattande undantag. Handel med produkter som testats efter mars detta år förbjuds också. • EU förbjuder handel med hund- och kattpäls. 2007 • Djurens Rätt är en av initia- tivtagarna till Fur Free Retailer Program som godkänner pälsfria företag världen över. 2004 • Förbud mot djur- tester av kosmetika och hygienprodukter (slutprodukter) införs i EU. 2008 • En djurskyddsparagraf införs i avtalet mellan staten och Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och Svensk Galopp. • Förbud mot ryckfiske i svenska vatten införs. Ryckfiske innebär att fiska med krokredskap i avsikt att hugga eller rycka fast kroken eller krokarna utvändigt på fisken. • Hemköp i Sverige slutar sälja ägg från hönor i bur. 2003 • Förbud mot de plågsamma djurförsöken LC 50 och LD 50 för att bestämma akut toxicitet (giftighet) införs i Sverige. 2002 • Den svenska exporten av kalvar till uppfödning för "vitt kalvkött" stoppas på grund av kraftig opinion. För att kalvköttet ska bli vitt föds kalvarna upp på en järnfattig föda. • Förbud mot användningen av människoapor i djurförsök införs i Sverige. 2001 • Rävfarmning i Sverige upphör på grund av skärpta regler. 1988 • I djurskyddsförordningen 1998 • Djurförsök i Sverige ska godkän- nas av djurförsöksetisk nämnd för att få utföras. Tidigare var besluten enbart rådgivande. • Den ansvariga myndigheten för djurförsök i Sverige ges möjlighet att i lagtext förbjuda och ställa villkor för djurförsöks utförande. 1982 • Djurens Rätt får in syn i svenska djurförsök genom statliga djurförsöksetiska nämnder. 1983 • Förbud införs mot import av och handel med sälungeskinn inom EU. • Studenter på svenska högskolor får rätt att ansöka om dispens från djurförsök av etiska skäl. • Djurens Rätt publicerar sin förs ta lista med företag som inte djurtestar sina kosmetikaoch hygienprodukter. 1979 • Sverige först i världen med att införa statliga anslag till alternativa metoder. • Ny djurförsökslagstiftning införs i Sverige. Djurförsöken ska begränsas och insynen öka med djurförsöksetiska nämnder. • Förbud införs i Sverige mot att sälja privatägda eller hemlösa sällskapsdjur till djurförsök. 1966 • Försöks- och inköps- journaler till djurförsök i Sverige blir offentliga. 1944 • Sverige får sin första djurskyddslag. 15 införs en förteckning som innebär en begränsning över vilka djurslag som får förevisas offentligt på cirkus i Sverige. • Kor i Sverige får rätt att komma ut på bete under sommaren. • En ny svensk djurskyddslag träder i kraft. Den ska ge djur som föds upp för livsmedel, ull, skinn eller pälsar rätt till att utföra naturligt beteende. 2005 • EU slutar betala ut exportbidrag för levande djur som transporteras till slakt utanför EU. 1993 • Sverige stoppar importen av vildfångade apor till djurförsök.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=16">DjurensRätt Sida 16 fokus essä Siw Ågren Om djur s</a> om familjemedlemmar Linda Björklund Om djur i livsmedels industrin Cecilia Mille EU- och internationella frågor Staffan Persson Djurförsöksfrågor Gabriella Terneborg Veganism- och konsumentfrågor Har du någon fundering kring djurrätt? Vår panel svarar gärna på frågor. Skriv till Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö; djr@djurensratt.se Döm inte fåren efter ullen Jag är medveten om att man definitivt inte bör köpa australiensisk ull. Argument mot är ju till exempel mulesing och det allt för varma australiensiska klimatet som inte passar får. Men hur ligger det till med ull som produceras i Nepal? Är även det en omoralisk produkt man bör undvika och i så fall varför? Niclas Det fi nns olika fårraser, men det är just merinofåren i Australien som far extra illa av värmen och mulesingproceduren. Djurens Rätt känner tyvärr inte till hur fåren i Nepal har det. Djurens Rätt anser att djur inte är kläder. Djuren har inget intresse av att utnyttjas och användas av oss. Det bästa för fåren är att vi helt undviker ullprodukter. Ullproduktionen handlar inte bara om ifall fåren utsätts för mulesing eller inte. Det handlar om under vilka förhållanden de lever, hur klippningen går till, om det sker transporter och i så fall hur länge, hur de slaktas. Det är många frågor. Allt för en produkt vi egentligen inte behöver. Fårklippning innebär en hel del tvång och våld. Anledningen till att fåren måste klippas är att de har avlats för en extrem pälstillväxt. De nutida fåren skulle inte klara sig i det vilda på grund av denna mycket opraktiska päls – ett får som inte blir klippt kommer att dö. ”Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss” skriver Lammproducenterna på sin hemsida. Men sanningen är alltså att ullen snarare är något som vi har gett fåren och som ger dem problem. I Sverige tar de fl esta fåruppfödare inte hand om ullen, utan den slängs, på grund av dålig efterfrågan och låga priser. Gabriella Terneborg Att födas eller dödas Rent principiellt, är Djurens Rätt emot all form av djuruppfödning för exempelvis köttproduktion? Jag tänker till exempel på uppfödning med fri gående grisar, året runt. Alltså; är det en fråga om kött eller inte eller om uppfödningsform? Ulf Andersson Djurens Rätt anser att alla djur ska ha rätt att leva för sin egen skull. Vi arbetar för att djur inte ska ses som mat och för att situa tionen för alla de djur som fi nns i livsmedelsindustrin idag ska förbättras. Det vi jobbar för är alltså en fråga om både ”kött eller inte” såväl som en fråga om ”uppfödningsform”. Vi är emot att djur föds upp och dödas för att ätas upp. Samtidigt arbetar vi för att alla de kycklingar, fi skar, hönor, tuppar, kor, grisar och andra djur som, idag och imorgon, lever och dödas i livsmedelsindustrin ska få en drägligare tillvaro. Till exempel arbetar vi för att alla grisar ska få vara utomhus i en miljö där de kan bete sig naturligt och få sina behov tillgodosedda. Vi kämpar också för ett förbud mot den smärtsamma och obedövade kastreringen som hangrisarna i köttindustrin utsätts för då de bara är någon dag gammal. Vår vision är ett samhälle som inte förtrycker djur. Vägen dit innehåller många olika och viktiga insatser. Linda Björklund Varje år används 2.204 hundar i försök – bara i Sverige! Hjälp oss ersätta ännu fler djurförsök med moderna metoder som cellmodeller, datorer och annan avancerad teknik. Sms:a FORSKA50 till 72930 för att skänka 50 kr. Vill du ge mer? Skriv FORSKA100 eller FORSKA200. Tack! Eller skänk en gåva på PG 90 70 90-5 Ring oss gärna! 08-749 03 40 www.forskautandjurforsok.se 16 DJURENS RÄTT 1/2010 fokus essä Siw Ågren Om djur som familjemedlemmar Linda Björklund Om djur i livsmedels industrin Cecilia Mille EU- och internationella frågor Staffan Persson Djurförsöksfrågor Gabriella Terneborg Veganism- och konsumentfrågor Har du någon fundering kring djurrätt? Vår panel svarar gärna på frågor. Skriv till Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö; djr@djurensratt.se Döm inte fåren efter ullen Jag är medveten om att man definitivt inte bör köpa australiensisk ull. Argument mot är ju till exempel mulesing och det allt för varma australiensiska klimatet som inte passar får. Men hur ligger det till med ull som produceras i Nepal? Är även det en omoralisk produkt man bör undvika och i så fall varför? Niclas Det fi nns olika fårraser, men det är just merinofåren i Australien som far extra illa av värmen och mulesingproceduren. Djurens Rätt känner tyvärr inte till hur fåren i Nepal har det. Djurens Rätt anser att djur inte är kläder. Djuren har inget intresse av att utnyttjas och användas av oss. Det bästa för fåren är att vi helt undviker ullprodukter. Ullproduktionen handlar inte bara om ifall fåren utsätts för mulesing eller inte. Det handlar om under vilka förhållanden de lever, hur klippningen går till, om det sker transporter och i så fall hur länge, hur de slaktas. Det är många frågor. Allt för en produkt vi egentligen inte behöver. Fårklippning innebär en hel del tvång och våld. Anledningen till att fåren måste klippas är att de har avlats för en extrem pälstillväxt. De nutida fåren skulle inte klara sig i det vilda på grund av denna mycket opraktiska päls – ett får som inte blir klippt kommer att dö. ”Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss” skriver Lammproducenterna på sin hemsida. Men sanningen är alltså att ullen snarare är något som vi har gett fåren och som ger dem problem. I Sverige tar de fl esta fåruppfödare inte hand om ullen, utan den slängs, på grund av dålig efterfrågan och låga priser. Gabriella Terneborg Att födas eller dödas Rent principiellt, är Djurens Rätt emot all form av djuruppfödning för exempelvis köttproduktion? Jag tänker till exempel på uppfödning med fri gående grisar, året runt. Alltså; är det en fråga om kött eller inte eller om uppfödningsform? Ulf Andersson Djurens Rätt anser att alla djur ska ha rätt att leva för sin egen skull. Vi arbetar för att djur inte ska ses som mat och för att situa tionen för alla de djur som fi nns i livsmedelsindustrin idag ska förbättras. Det vi jobbar för är alltså en fråga om både ”kött eller inte” såväl som en fråga om ”uppfödningsform”. Vi är emot att djur föds upp och dödas för att ätas upp. Samtidigt arbetar vi för att alla de kycklingar, fi skar, hönor, tuppar, kor, grisar och andra djur som, idag och imorgon, lever och dödas i livsmedelsindustrin ska få en drägligare tillvaro. Till exempel arbetar vi för att alla grisar ska få vara utomhus i en miljö där de kan bete sig naturligt och få sina behov tillgodosedda. Vi kämpar också för ett förbud mot den smärtsamma och obedövade kastreringen som hangrisarna i köttindustrin utsätts för då de bara är någon dag gammal. Vår vision är ett samhälle som inte förtrycker djur. Vägen dit innehåller många olika och viktiga insatser. Linda Björklund Varje år används 2.204 hundar i försök – bara i Sverige! Hjälp oss ersätta ännu fler djurförsök med moderna metoder som cellmodeller, datorer och annan avancerad teknik. Sms:a FORSKA50 till 72930 för att skänka 50 kr. Vill du ge mer? Skriv FORSKA100 eller FORSKA200. Tack! Eller skänk en gåva på PG 90 70 90-5 Ring oss gärna! 08-749 03 40 www.forskautandjurforsok.se 16 DJURENS RÄTT 1/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=17">DjurensRätt Sida 17 Hjälp oss att bli fler! För at</a> t kunna hjälpa djuren är det bra om vi är så många som möjligt. Känner du någon som du tror skulle kunna tänka sig att stödja Djurens Rätt? Fyll då i namn och adress nedan och skicka kupongen gratis till oss! Vi kommer sedan att använda adresserna för att skicka information om Djurens Rätt. Texta tydligt så att det är lätt att läsa vad du skrivit. (Om du inte redan är medlem kan du självklart skriva upp dig själv på listan!) Namn Namn Namna Namn Namn Namn Namn Jag som tipsar heter Fyll i, vik ihop och tejpa. Skicka sedan sidan portofritt till Djurens Rätt. Alternativt kan du lägga sidan i ett kuvert och skicka portofritt genom att skriva svarspostadressen nedan på kuvertet. Fyll i, vik ihop och tejpa. Skicka sedan sidan portofritt till Djurens Rätt. Alternativt kan du lägga sidan i ett kuvert och skicka portofritt genom att skriva svarspostadressen nedan på kuvertet. PORTO BETALT Djurens Rätt Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö DjR 3/2009 DjR 1/2010 PORTO BETALT Postadress Postadress Postadress Postadress Postadress Postadress Postadress Foto: John Talbot
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=18">DjurensRätt Sida 18 Birgitta Ohlsson om... Köttäta</a> ndet: Måste minska, för både djuren och miljön. Pälsfarmer: Bör läggas ned. Där har jag inte samma åsikt som mitt parti. Vargjakten: Inte principiellt mot jakt, men för att uttrycka mig diplomatiskt: jag är inte överdrivet förtjust i det som har hänt. Djurskyddsmyndigheten: Folkpartiet var skeptiska mot nedläggningen, men driver inte att den återupprättas. Viktigaste djurfråga som EU-minister: De långa djurtransporterna genom Europa. Bort med jordbruksstödet. 18 Valtips för djuren: Utnyttja ert etiska kapital! Bygg smarta allianser. Använd kändisar som är vego, som Paul McCartney. Inspireras av amerikanska djurrättsorganisationer som PETA – våga synas. Mejla riksdagsledamöterna och kräv svar – visa att ni bryr er! Stötta de politiker som bryr sig om de här frågorna, oavsett partifärg. DJURENS RÄTT 1/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=19">DjurensRätt Sida 19 Liberalradikalen i Rosenbad Se</a> dan andre februari finns en vegetarisk rätt på menyn vid regeringens dagliga statsrådslunch. Orsaken heter Birgitta Ohlsson; vegetarian, före detta styrelseledamot i Djurens Rätt och Sveriges nya EU-minister. TEXT Louise Cederlöf FOTO Fredrik Persson DET RYCKS OCH SLITS i Birgitta Ohlsson nu. Media från hela Europa vill ha intervjuer, varje lucka är inbokad. Med skohorns hjälp – och en stark vilja att medverka i Djurens Rätt – får vi en pratstund med henne en sen fredagseftermiddag i hörnrummet på Rosenbad. Hon tar emot i strumplästen, kryper upp i soffan med en gäspning och ursäktar sig med att hon är väldigt trött. En kombination av rivstarten på nya jobbet och den fortskridande graviditeten, får man anta. Men engagemanget är det inget fel på. Högerns mest radikala är visserligen inte vegan längre, men väl vegetarian sedan 13-års ålder då hon gjorde upptäckten att det låg en gris på Capricciosan. De tidiga politiska åren, i Liberala ungdomsförbundet, Luf, minns hon som en tid med livliga djurrättsdiskussioner. – Det var en stark debatt mellan framför allt Luf och Ung Vänster. Men det var 90-tal och de här frågorna diskuterades på ett annat sätt då, säger hon. En snabb titt på de enskilda motioner Birgitta Ohlsson lagt under 2009 talar dock sitt tydliga språk: kvinnan vurmar fortfarande för djurfrågor. Politiskt såväl som privat, intygar hon. Annars är den gängse bilden av henne i djurrättskretsar att det engagemanget sedan några år tillbaka är nedtonat. – Ja, det kan stämma. Jag satt i Djurens Rätts styrelse 1998 och var mer ideologiskt intresserad då. När man blir gammal blir man mer praktiskt inriktad. Jag tappade nog sugen lite också, när jag skulle ha partiet med på de saker jag skrev så blev det ganska urvattnat. Men samtidigt, jag har skrivit i princip samtliga djurskyddsmotioner som gått igenom på Folkpartiets landsmöten sedan mitten av 90-talet. Du är mer radikal än ditt parti? – Absolut, så är det, inget snack om saken. Jag har ofta gått före i de här frågorna, men ensam är jag inte. Marit Paulsen är en av Europas mest kända djurskyddsvänner och har bland annat lyft frågan om en särskild DJURENS RÄTT 1/2010 veterinärmyndighet inom EU. Flera andra riksdagsledamöter är också aktiva och många medlemmar är intresserade av djurskydd men det tar ett tag innan man kan fl ytta fram positionerna i de här frågorna. BLAND DET FÖRSTA den borgerliga alliansen gjorde när man kom till makten 2006 var att lägga ned Djurskyddsmyndigheten. Det i kombination med en rad sakfrågor där man lierat sig med djur- och jordbruksnäringen snarare än med djuren – pälsfarmerna är ett sådant exempel – har gjort att djurskyddsoch djurrättsfrågor mer eller mindre ägs av Miljöpartiet och i viss mån Vänsterpartiet. Eller som Birgitta Ohlsson uttrycker det: – Miljöpartiet har idag den mest omfattande politiska agendan när det gäller djurfrågor. Hur ska de borgerliga partierna göra för att ge MP och V en match när det gäller djurfrågor? Är man ens intresserad av att göra det? Vi har gjort för lite för djuren och måste göra mer. – Jag vet att intresset ökar. Jag tror också att det fi nns en allmän missbedömning i att medborgare inte engagerar sig så mycket i djurskyddsfrågor, jag tror fl er gör det än vi tror. Men det är klart, det är inte det mest statusfyllda du kan hålla på med i politiken i något svenskt parti. Vi som har engagerat oss i de här frågorna i riksdagen har ansetts som lite fåniga. Kommer djurens situation någonsin att bli en valfråga? – Valfrågor handlar nästan alltid om jobb, skola, vård och välfärd. Jämställdhet blir aldrig en stor valfråga, inte miljö heller, såvida det inte fl yter iland en massa döda sälar, då blir det en valfråga. Som EU-minister är Birgitta Ohlsson inte ansvarig för några direkta sakfrågor, arbetet handlar mycket om att samordna och att ”driva frågor horisontellt”, förklarar hon. Men kommer hon att kunna rikta sin ministerpost mot frågor som är extra angelägna för henne? Med andra ord: vilka djurfrågor kommer hon kunna driva? – Som EU-minister kommer jag att försöka stoppa jordbruksstödet, Folkpartiet är emot det. Anledningen till att vi har långa och plågsamma djurtransporter beror delvis på att vi har ett sjukt och förvridet stödprogram till köttindustrin som gör att det lönar sig att skicka runt djur över halva Europa för att slaktas på något annat ställe. Det är det ena, det andra är opinionsbildning, som exempel att vegetarisk mat är bra för miljön, som jag skrev om i Östgötacorren häromdagen. Men jag är varken jordbruksminister eller miljöminister. Förhoppningsvis kan jag påverka ändå. BIRGITTA OHLSSON BERÄTTAR att hon var i Israel för ett tag sedan och att människor hon träffade där tyckte att Sveriges inställning till sällskapsdjur är så märklig. De får ju inte vara någonstans! Inte på äldreboendet, inte i förskolan, inte på arbetsplatsen. – Sverige är ett u-land när det gäller det här. I många andra länder fi nns en större insikt om att människor mår bra av att leva med djur. Och det kanske är där det måste börja. Som för partikollegan som först bara skrev motioner om katter, men som nu också motionerar om lantbrukets djur. Det ena föder det andra. – Men oavsett djurslag så är det så viktigt att ni djurskyddsgrupper och journalister gör avslöjande reportage och berättar hur det är. Tänk vilket tryck det blev från allmänheten efter grisskandalen innan jul. Det gäller bara att leva som man lär sedan också. Men som politiker tycker jag man ska idka självkritik, vi har gjort för lite för djuren och måste göra mer. 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=20">DjurensRätt Sida 20 konsument Gabriella testar... </a> ...till doktoranden Hanna Bengtsson på Lunds universitet. De svenska korv- och köttbulleälskarna får i sig alldeles för lite kostfibrer så nu har doktoranden kom- mit på att man kan blanda fibrer från frukt och grönsaker i korvar, köttbullar och hamburgare. Snacka om att gå över ån efter vatten. Varför äta ett äpple när man kan äta en KORV med ett äpple i!? Slöseri på pengar och resurser tycker jag, det borde väl finnas viktigare saker att forska på? Käka grönsakerna direkt istället. Eller du Hanna, har du hört talas om vegoburgare och bönbiffar? Bu också till Landskrona kommun som gav alla sina anställda en stor odlad lax i julklapp. Vegetarianerna och veganerna fick välja mellan laxen eller ingen julklapp alls. Julen ska väl vara snällhetens högtid? Verkar inte så i Landskrona, i dubbel bemärkelse. Mumsigt nya yoghurtar Den ekologiska produkten Soyade kan man nu hitta både här och där i livsmedelsbutiker. Mina favoriter är Körsbär och Blåbär – fempoängare, inget snack om den saken! Pris 35 kr för 400 gram. Och Carlshamns soygurt finns nu i vaniljsmak – mums, lagom söt tycker jag! Pris ca 27 kr för 0,75 l. Bruna bön-chips Utvecklingen går framåt, en ny häftig produkt är Öländska bönchips! Finns i tre smaker: Chilidill, Örter och Naturell. Kul och god grej! Görs på bruna bönor, potatismjöl, olja och kryddor. Pris ca 19–24 kr för 50 g. Se alla försäljningsställen på www.bonchips.se. Lycka till med försäljningen önskar jag! Gabriella Terneborg är ansvarig för konsumentfrågor på Djurens Rätt. Mejla eller ring gärna: gabriella.terneborg@djurensratt.se, tel. 08-555 914 06 Segrande anti- pälsdesign 2009 års vinnare i den internationella tävlingen Design Against Fur blev Wu Cuicui, Wu Cui och Wang Danyi på Keyi College på Zhejiang SciTech University i Kina. Deras bidrag Mummy’s smell vann både the Grand Prize och People’s Choice Award. För dig som känner dig peppad på att delta i tävlingen: läs mer på www.djurensratt.se eller www.infurmation.com – du kan vinna stora pengar och bli publicerad världen över! Fantastiska kockar och deras böcker Har du brist på fantasi i din matlagning och köper någon av följande böcker så lovar jag att intresset kommer på topp igen! Fem nya veganska kokböcker har jag kollat igenom. Men oj – hur ska jag någonsin hinna laga all den här fantastiska maten som dessa kockar bjuder på? Det är frågan. Nu kör vi! ...till tävlingen Årets Skolmåltid i Västervik som i höstas hade temat ”En vegetarisk måltid” och skulle baseras på quorn. Restaurangskolans tredjeårselever tävlade om bästa receptet. Tidigare år har temat varit kyckling, falukorv och lax, nu var det äntligen dags för en vegetarisk rätt. Hurra! Ni är på rätt väg! Vilken rätt vann? Jo, Quornfärslasagne med svampbechamel av Sofie Andersson. Extra kul var att juryn ansåg att detta år var det bästa någonsin, kvalitetsmässigt. Västervik goes vego, heja! 20 Vego Deluxe Först ut är Daniel Rolke, känd djur - rättskämpe sedan många år. Nu finns hans första kokbok: Vego Deluxe. Boken är indelad efter 10 personer som bjuder på sina bästa recept. Kul idé tycker jag, och det är roligt att läsa om människorna bakom recepten, deras historia, anekdoter och bästa tips i köket. Vego Deluxe innehåller ca 170 recept, allt från enkla klassiker till lyxiga festmåltider och smaskiga bakverk. Köp den från Djurens Rätt eller Djurrättsalliansen ( www.djurrattsallinansen.se ). Vegania - din bästa vän i köket En av koc karna i Daniels bok, Nina An dersson, har kommit med en om - arbetad och utökad upplaga av sin Vegania – din bästa vän i köket (nu även med bilder). Boken innehåller ca 700 recept… bra jobbat Nina! Det är bara att sätta igång! Här finns verkligen allt. Fakefetatofu, Fiskvänners pinnar, Hagabions vegolax, Cheezecake med blåbär, Tiramisú-tårta…. Eller varför inte prova att göra egen seitankorv? Köp den från Djurens Rätt eller Ninas hemsida http://vegania.net The Conscious Cook Tal Ronnen blev känd i USA när han lagade mat till Oprah Winfrey när hon var vegan i 21 dagar. Hans bok The Conscious Cook blev utnämnd som Årets bästa kokbok 2009 av tidningen VegNews. ”Welcome meat-eaters. I DJURENS RÄTT 1/2010 Kolla in nya bloggen Vegokoll.se med massor av tips om nya vegoprodukter. 1 260 besökare bara första veckan!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=21">DjurensRätt Sida 21 konsument Vegetarisk jerky Veg</a> Tradings sojabitar finns i olika former: platta, avlånga, gryn, grytbitar och strimlor. Perfekt att ha olika sorter hemma i skåpet. Veg Trading säljer även Vegetariska Jerky i flera smaker. Jerky är en torkad köttprodukt som äts som till exempel tilltugg, finns nu även för veggosar alltså! Köp de torkade produkterna från www.vegtrading.se. MATRESETIPSET I det stora gröna äpplet Hudvård för djur Nea Of Sweden har nu släppt en serie med ekologiska hudvårds produkter för djur. Varumärket heter BDV Bra Djur Val. Produkterna är Salva, Gel, Olja och Shampokakstvål. De är milda och sköna för djurens känsliga hud. Läs mer och beställ på: www. neaofsweden.se. PÅ VÅRA TVÅ VECKOR i New York hann vi bara prova oss igenom en liten bråkdel av alla de vegetariska restauranger som fi nns i staden, trots att vi åt ute varje dag. Ett hett tips för den som ska åka dit – och som är matintresserad – är att skaffa någon av de guider som fi nns. Vi hade stor nytta av The Vegan Guide to New York City, som listar över 100 vegorestauranger i stadens olika områden. Sedan utgick vi även från tips från vänner och bekanta som delat med sig av sina favoriter. Dags att avslöja våra favoriter? Okej, här kommer de. Ska du till ”The Big Apple”, så vad du än gör, missa inte att besöka Blossom! Det fi nns på två ställen i staden, där det ena – som går under benämningen Blossom Café – har en mer avslappnad stil. Vi kan inte minnas att vi någonsin har ätit godare mat, och hit var vi faktiskt tvungna att gå tillbaka. Speciellt kan vi rekommendera seitan-rätterna, eller vad sägs om ”Grillade seitan-kotletter i en vitvinscitron-kaprissås serverade med sötpotatismos och sauterade grönsaker”? promise, you won´t miss the meat” börjar han boken som är jättefin. Här finns intressanta intervjuer med människor i vegomatbranschen. I många av recepten använder han sin egen cashewkräm ”den magiska ingrediensen som gör det lätt att leva utan mejeriprodukter”. Du hittar det superenkla receptet på nästa sida. Vegan yum yum I mitt nästa liv vill jag bli Lauren Ulm. Det är tjejen som veganbloggar på http:// veganyumyum. com och tar fantastiskt fina fotografier på sin mat hemma i sitt eget kök utan att vara proffsfotograf. Nu har hon givit ut sina bästa recept i en kokbok Vegan yum yum - Decadent (but doable) animal-free DJURENS RÄTT 1/2010 recipes for entertaining and every day. Här finns mycket spännande recept och flera av recepten visar steg-för-steg-bilder. Boken innehåller ca 100 recept. The Kind Diet Slutligen skådespelerskan Alicia Silverstones bok The Kind Diet – A simple guide to feeling great, losing weight, and saving the planet. I den här boken kan vi läsa en hel del om hur djuren har det i matindustrin idag och om nyttigheter och onyttigheter inom matområdet. Hon är lite mer hälsoinriktad än de övriga kokboksförfattarna, och skriver om såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande. Halva boken består av recept, illustrerade med eleganta matbilder. De tre sista amerikanska böckerna hittar du enklast på en internetbokhandel nära dig! Har du något matresetips? Eller vill du att vi ska skriva om en särskild plats? Kontakta oss: djr@djurensratt.se, Djurens Rätt-redaktionen, Box 2005, 125 02 Älvsjö. 21 DET BÄSTA med att befi nna sig i en metropol som New York är att det fi nns något för alla smaker, i alla tänkbara stilar och prisnivåer. Många av våra matupplevelser var intressanta på andra plan än de rent kulinariska. På snabbmatsstället Foodswings i Brooklyn kan ingen av de mestadels påtagligt tatuerade gästerna missa djurrättsbudskapet som pryder väggar och fl ygblad. Ljusår därifrån fi nns snudd på snobbiga Candle 79 – där maten är nästan lika god som på Blossom, men där servitörens extrema påpasslighet gör oss en aning besvärade. Maten på Vegetarian Dim Sum House i Chinatown liknar ingenting vi tidigare ätit, medan inredningen mest påminner om något från ett svenskt församlingshem. DETTA ÄR FÖRVISSO ett matresetips, men vi passar på att slänga in ett tips om att det fi nns gott om valmöjligheter för den som letar djurfria skor (börja i så fall med ett besök på MooShoes på Lower East Side). Avslutningsvis kan vi inte låta bli att upprepa hyllningen till Blossom. Har du en dag i New York? Gå dit! Leo Mille & Cecilia Mille
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=22">DjurensRätt Sida 22 konsument Rätter att prova Bla</a> nd alla recept i böckerna på förra uppslaget kommer här några få exempel. Jättesvårt vill jag bara säga att välja ur dessa fina böcker med så mycket gott i. Köp böckerna så får du allt! Tal Ronnens cashewkräm Ur The Conscious Cook. Kan användas i desserter men även som ostfyllning i ravioli eller som grädde i soppor. 4,5 dl hela, råa, naturella cashewnötter noga sköljda i kallt vatten. Lägg nötterna i en skål och fyll med vatten så de täcks. Täck över skålen och låt stå i kylen över natten. Häll av vattnet på nötterna och skölj dem i kallt vatten. Lägg dem i en mixer och häll på nytt kallt vatten som når 2,5 cm över nötterna. Mixa snabbt i flera minuter tills smeten är mycket slät. Om den trots mixning ändå innehåller småbitar så sila eller passera smeten. För att göra en tjock cashewkräm halvera vattnet i mixern så att det bara precis täcker nötterna. Krämen kan förvaras i kylskåp i 2–3 dagar och frysas i upp till 6 månader. Hagabions vegolax Ur Veganias bok med 700 recept (ni fattar att det är svårt att välja) bjuder vi på ”lax”. (5 portioner) 300 g morot 250 g tomater (3–4 st) Skal av ½ citron Saft av ½ citron 1 tsk vinäger 1 tsk salt 1 dl rapsolja ½ dl finhackad dill 1 paket Veggo ”Istället för kyckling” Riv moroten grovt och hacka tomaterna. Blanda med citronskal, saft, vinäger, salt och olja i en ugnsform och baka i ugnen i 200 grader tills moroten är mjuk. Rör om då och då. Mixa drygt hälften av blandningen, rör ner resterande ingredienser. Smaka av med mer salt och citron om det behövs. Servera med kokt potatis (färsk när det blir dags!), sojamajonnäs med riven pepparrot, rädisor, grönsallat samt en citronskiva och en klick svart tångkaviar. Pistaschglass Tycker du, som jag, att det behövs lite variation bland utbudet i glass disken? Då kan du testa att göra egen glass. I boken Vego Deluxe hittar vi Fredriks Pistaschglass! Hum… man kanske skulle slå till och köpa en glassmaskin…. det skulle ungarna garanterat gilla! 75 g pistaschnötter (inkl skal) 1 dl socker 2 dl soja- eller havremjölk 2 dl GoGreen sojavispgrädde Skala och finhacka nötterna – gärna i mixer så att du får både större och mindre bitar och pulver. Koka upp 1 dl mjölk tillsammans med nötterna. I med sockret och rör tills det lösts upp. Ta av från värmen, tillsätt gräd- 22 den och rör slätt. Häll i resten av sojamjölken, ställ in i kyl eller frys tills den är riktigt kall. Frys till glass i glassmaskin. Du kan också frysa den i frysen om du tar ut och rör om med jämna mellan rum. Pssst… konsumentredaktören gjorde just denna glass utan glassmaskin…den blev dundergod, aningen isig men det kan man leva med. Superenkelt var det också! DJURENS RÄTT 1/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=23">DjurensRätt Sida 23 konsument www.natursalva.se Mo</a> t djurförsök Granatäppeljuice Ruin Sarraf och Magnus Jonsborg snackar svenssonmat för veganer. Ny meny på Old Corner Broccoligratänger och kikärtsgrytor i all ära. När den annars lite trötta kvarterskrogen Old Corner i Gamlestan i Göteborg satsade på svenssonmat för veganer gick det så bra att man kunde nyanställa personal – mitt i den ekonomiska krisen. – JAG VISSTE INTE att jag hade så här många vegankunder. Första kvällen stod folk i kö, säger ägaren Ruin Sarraf. Det var tillsammans med Ruin Sarrafs gode vän Magnus Jonsborg som planerna började smi- das. Han driver själv ett gatukök som säljer stora mängder vegoburgare, vegokorv och vegokebab och är övertygad om att det fi nns fl er veganer än man tror. – Vi vill servera vanlig krogmat så att veganerna kan känna sig som alla andra. Marknaden är stor och konsumenterna har börjat ställa krav. ATT TA FRAM en veganmeny visade sig vara ett lyft för Old Corner. Konceptet med pizzor, pasta och à la carte i vegoformat resulterade i nyanställningar. Nu strömmar kunderna hit och kockarna har fått lära sig att tänka i andra banor. – Vi har fått nya krafter och jag vill utveckla det här så långt det går. Jag trodde aldrig att det skul le gå så här bra. Till och med stammisarna är positivt över- raskade, säger Ruin Sarraf med ett leende. KOLGRILLAD STEK med bearnaisesås, pasta carbonara och pizzor med vegokyckling, chorizo och bratwurst är redan klassiker. Magnus Jonsborg är på hugget och berättar gärna om nya planer. Han är inte rädd för att satsa på en kundkrets som andra restauranger inte tar på allvar. – Vi beställer jättepallar med veganost från England. Snart blir det fl er ölkorvar också, och det marinerade vegoköttet chi-chi. Han är själv så gott som vegan och Ruin Sarraf är på god väg. Magnus Jonsborgs menyidéer har inspirerat honom. Favoriten är chicken fajita. Vegansk så klart. Jenny Luks ● ● ● ● ● Koncentrerad (4 ggr) Utan socker & andra tillsatser Räcker ca 24 dagar Super Antioxidant (högre än grönt te, blåbär etc) Brett spektrum av polyfenoler, antocyanider & tanniner Import: Life Products AB, Näshultav. 20, 125 41 ÄLVSJÖ www.lifeproducts.se Distr. BIOFOOD, Tel. 08-500 200 00 products AB DJURENS RÄTT 1/2010 23 FOTO HENDRIK ZEITLER konsument www.natursalva.se Mot djurförsök Granatäppeljuice Ruin Sarraf och Magnus Jonsborg snackar svenssonmat för veganer. Ny meny på Old Corner Broccoligratänger och kikärtsgrytor i all ära. När den annars lite trötta kvarterskrogen Old Corner i Gamlestan i Göteborg satsade på svenssonmat för veganer gick det så bra att man kunde nyanställa personal – mitt i den ekonomiska krisen. – JAG VISSTE INTE att jag hade så här många vegankunder. Första kvällen stod folk i kö, säger ägaren Ruin Sarraf. Det var tillsammans med Ruin Sarrafs gode vän Magnus Jonsborg som planerna började smi- das. Han driver själv ett gatukök som säljer stora mängder vegoburgare, vegokorv och vegokebab och är övertygad om att det fi nns fl er veganer än man tror. – Vi vill servera vanlig krogmat så att veganerna kan känna sig som alla andra. Marknaden är stor och konsumenterna har börjat ställa krav. ATT TA FRAM en veganmeny visade sig vara ett lyft för Old Corner. Konceptet med pizzor, pasta och à la carte i vegoformat resulterade i nyanställningar. Nu strömmar kunderna hit och kockarna har fått lära sig att tänka i andra banor. – Vi har fått nya krafter och jag vill utveckla det här så långt det går. Jag trodde aldrig att det skul le gå så här bra. Till och med stammisarna är positivt över- raskade, säger Ruin Sarraf med ett leende. KOLGRILLAD STEK med bearnaisesås, pasta carbonara och pizzor med vegokyckling, chorizo och bratwurst är redan klassiker. Magnus Jonsborg är på hugget och berättar gärna om nya planer. Han är inte rädd för att satsa på en kundkrets som andra restauranger inte tar på allvar. – Vi beställer jättepallar med veganost från England. Snart blir det fl er ölkorvar också, och det marinerade vegoköttet chi-chi. Han är själv så gott som vegan och Ruin Sarraf är på god väg. Magnus Jonsborgs menyidéer har inspirerat honom. Favoriten är chicken fajita. Vegansk så klart. Jenny Luks ● ● ● ● ● Koncentrerad (4 ggr) Utan socker & andra tillsatser Räcker ca 24 dagar Super Antioxidant (högre än grönt te, blåbär etc) Brett spektrum av polyfenoler, antocyanider & tanniner Import: Life Products AB, Näshultav. 20, 125 41 ÄLVSJÖ www.lifeproducts.se Distr. BIOFOOD, Tel. 08-500 200 00 products AB DJURENS RÄTT 1/2010 23 FOTO HENDRIK ZEITLER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=24">DjurensRätt Sida 24 aktivisst! Chickas minnesfond </a> Pg 90 00 63 – 9 Föreläsningsfixare utan djurfavorit David Stenholtz har varit ”vanlig” medlem i Djurens Rätt i över ett decennium. Nu kliver han fram som en av initia tivtagarna till den mycket ambitiösa föreläsningsserie som Djurens Rätts Stockholmsavdelning anordnar under våren. Saba är nu frisk från sin benfraktur. Saba hittades utanför bensinmack Den här unga katten, senare döpt till Saba, hittades utanför en bensinstation i Malmö. Hon var väldigt mager och tycktes skadad – på djursjukhuset konstaterades att hon hade en svår benfraktur. Alternativen var avlivning eller operation som skulle kosta ca 30 000 kr. Hennes räddare ville ge henne ett hem hos sig då ingen ägare gick att finna, men de hade svårt att lösa den plötsligt uppkomna ekonomiska situationen. Vi beslöt att hjälpa till med Sabas operation. Hon opererades den 8 februari och operationen gick bra. Tack vare gåvogivare till Chickas Minnesfond kunde Saba få hjälp med operation och ett fortsatt gott liv. Men det ansträngde fonden hårt. Vill du ge ett särskilt bidrag till att täcka operationskostnaderna så tas det tacksamt emot. Skriv ”Saba” på talongen. Vill du bidra till fonden? Ge en slant till Chickas Minnesfond som present till dina vänner och anhöriga. Chickas Minnesfond ger övergivna, vanvårdade och sjuka djur ekonomisk hjälp och därmed en framtid. Sätt in valfri summa på plusgiro 90 00 63 – 9 så hjälper du ett djur att få vård. Tack för din gåva! Inkomna gåvor 1 november till 31 januari : 20 615 kr Utbetalningar 1 november till 31 januari : 45 705,50 kr Tusen tack till alla gåvogivare, som finns redovisade påwww.djurensratt.se. Gåvogivare och information om Chickas Minnesfond hittar du under Stöd till djurskyddsinsatser. 24 DAVID STENHOLTZ är onkolog på Södersjukhuset i Stockholm och har varit medlem i tretton år. Han gick med i Djurens Rätt så fort han fi ck reda på att organisationen fanns. – De etiska värderingsgrunder djurrättsrörelsen stödjer sig på är som jag uppfattat det utilitarism, rättighetsfi losofi och feministisk omsorgsetik. Så långt jag läst gillar jag dem alla tre, säger han. – Föreläsningarna är ett sätt för medlemmar och utomstående att få mera kunskap om djurrättsfrågor. Den djurrättsfråga som upprör och engagerar David mest är livsmedelsindustrin och dess syn på djurens värde. – Inte ens industrin själv kan ju peka på vad som skulle vara bra, säger han med eftertryck. När det gäller djurförsök har Davids yrkesroll till viss del påverkat hur han ser på saken. – Som läkare ser jag ju allt positivt som ut - vecklats som resultat av djurförsök. Men vil ken utvecklingsnivå vi skulle haft inom medi cinen idag utan djurförsök eller hur många människoliv som räddats med hjälp av djurförsök är ju så klart omöjligt att säga. Vår medlem i fokus har inget särskilt favoritdjur. ”Men ur djurrättsperspektiv blir de ju mer intressanta IDAG PLÅGAR VI OCH DÖDAR miljontals högt utvecklade, kännande däggdjur i livsmedelsindustrin för att äta upp dem, helt i onödan. Att i skuggan av detta angripa ett motsvarande djurförtryck som i alla fall påstår sig rädda människoliv, anser David Stenholtz är svårare. – Fast det är ju ingen anledning Affischera på din skola d Beställ vårt skolpaket du också. Det är gratis och gör skillnad. Ring 08-555 914 00 eller gå till www.djurensratt.se. Pia, Emma och Erik överlevde resan. 150 000 av deras kompisar dog. Som du förstår är detta en uppdiktad historia. Men för kycklingar i svenska djurtransporter är det verklighet. Vill du veta mera? SMSa ”DJUR” till 72 120 för att få mer information. DJURENS RÄTT 1/2010 Tack till: Modeller Rebecca, Rebecka och Johan från modellagenturen Charm models Foto: Jonny Lindh / www.jonnylindh.com Makeup/styling: Stina Rebelius Turnébesöket väckte Vanessa Så här skriver en av våra nya medlemmar om sin väg in i Djurens Rätt: För snart två år sedan besökte jag Peace & Love-festivalen i Borlänge och såg ett stånd där Djurens Rätt arbetade. Jag gick dit och i den Djurens Rätt-tidning jag fick blev jag särskilt berörd av ett reportage om en fotograf som hade besökt ett slakteri och gjort utställningen ”Walls of Glass”. Detta hände när jag tänkte mycket på vad jag skulle ha för projektarbete i skolan – efter att ha läst artikeln visste jag. Jag bestämde mig för att besöka ett slakteri för att få veta hur köttproduktionen och slakten går till. Förut tänkte jag inte mycket på hur djur slaktas och varför. Nu har jag besökt slakteriet (två gånger, och aldrig mer säger jag bara…) och jag har fått en helt annan uppfattning om köttproduktionen än vad jag hade tidigare. Jag har beställt material från er som jag tänkte sprida till andra, främst de i min skola för att de ska få en uppfattning om hur djur faktiskt har det. Jag har även tänkt gå runt här i Rättvik och samla in namninskrifter för förbud mot pälsfarmning.” Vanessa Man
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=25">DjurensRätt Sida 25 aktivisst! Under sin tid som m</a> edlem har David Stenholtz hjälpt till på kansliet och under senaste sommarturnén, samt deltagit sporadiskt på manifestationer och fl ygbladsutdelningar. Men just nu utgör föreläsningsserien största delen av hans djurrättsengagemang. Namn: David Stenholtz Ålder: 33 år Bor: Stockholm Familj: Syster i Mora Äter: Vegetariskt. Jag läste en del asiatisk religion och filosofi och snubblade över ahimsa – principen att inte skada andra kännande varelser. Rekommenderar: Filmen All the Little Animals, baserad på en roman av Walker Hamilton och även filmen Earthlings. ju mer utvecklade de är. Däggdjur är till exempel lättare att ömma för än blötdjur.” att låta bli. Inom Djurens Rätt stödjer vi utvecklande av alternativ till djurförsök och vi arbetar med att belysa djurens lidanden. Tyvärr har vi inte medvind ens i dessa frågor. Inte än i alla fall. Sommaren är befriande nära Djurens Rätts sommarturné har sedan starten 2006 växt för varje år. Vi har hittat en form för att nå fram som visat sig mycket effektiv. Och rolig! Förra sommaren mötte vi 100 000 människor på festivaler, marknader, köpcenter och torg över hela landet. Namn samlades på protestlistor, vegorecept de lades ut, nya medlemmar strömmade in och vi som var med fick nya djurrättsvänner! Sommaren 2010 ska bli minst lika bra som 2009 års succé. Vi ska ge djuren en chans till en bättre framtid genom att möta människor på gågator, vid valstugor, intill solstolar och i festivallera. Uppladdningen börjar med en rejäl kickoff-helg 23–25 april. Under tre dagar i störtsköna Skutskär söder om Gävle går vi igenom grunderna för Djurens Rätts sakfrågor och vårt DJURENS RÄTT 1/2010 Turnéstopp på Hultsfredsfestivalen 2009. kampanjarbete. Vi kommer att finputsa våra outreach-tekniker och diskutera hur vi som djurrättsförespråkare kan agera taktiskt i olika situationer. Oavsett om du är gammal i gamet eller sprillans ny djurrättsförespråkare, så är det här helgen för dig. Benny Andersson Deltagarkostnaden är 250 kr – då ingår boende, mat och resa. Begränsat antal platser; anmäl dig (senast 1 april) och läs mer om våra tidigare somrar på www.summerofliberation.se. Kontakta benny.andersson@djurensratt.se om du inte är medlem men vill vara med ändå. FÖRELÄSNINGARNA HÅLLS en gång i veckan fram till maj med olika teman men förstås djurrätt som röd tråd. Den första föreläsningen hölls av tidigare förbundsordförande PerAnders Svärd i slutet av januari och handlade om framtidsvisioner inom djurrättsrörelsen. Därefter handlade det om kristendomens koppling till djurrätt. Under våren kommer föreläsningar om allt ifrån buddhism och alternativ till djurförsök till vegansk näringslära. – Intresset har varit ganska stort, berättar David. Till den första föreläsningen kom 33 personer som anmält sig på Facebook. Idén är som sagt att folk ska få mer och bredare kunskap som kan vara till hjälp i deras djurrättsengagemang och ställningstagande i djurfrågor. – Men framför allt tror jag att det blir kul, avslutar David Stenholtz. Catrin Jacobson Till minne Till minne av Bournville september 2003 – januari 2010 Vår härliga lurviga vän Bournville har lämnat oss. Tack för alla fi na stunder. Vi minns och saknar dig. Familjen Min älskade Suzette 11/5 1998 – 30/10 2008 Du min fi na nalle, så väldigt kelig och go. Att du inte kunde få stanna hos mig. Varför skulle du lämna mig nu? Kärleken mellan oss var stark, och jag saknar dig så. Du fi nns för alltid i mitt hjärta älskling. Vi ses en dag igen. Mamma Anita Rosa Vår älskade lilla fl icka och kompis Född i juli -97 Flög iväg 12 augusti -09 Vi längtar efter dig! Vi ses igen! Sim och Matte Vår älskade lilla bushund Milton 31/7-06 – 25/12-09 Tack för all kärlek och glädje du gav oss under ditt alldeles för korta liv. Du kommer alltid fi nnas i våra hjärtan. Matte, husse, lillmatte och Ebba Vill du också minnas din vän? Skicka en kort text och bild till djr@djurensratt.se eller Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö. En annons kostar 300 kr. Pengarna går till vårt arbete för djuren. Pg 90 10 87 – 7, märk inbetalningen ”Minnesannons i tidningen”. 25 25 FOTO: CATRIN JACOBSON FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=26">DjurensRätt Sida 26 aktivisst! 2006 var ett förbud</a> mot pälsdjursfarmning på gång i Sverige. Tyvärr fullföljde inte alliansregeringen beslutet, men till riksdagsvalet 2010 ska Djurens Rätt göra farmningen till en valfråga. Irland, Kroatien, Storbritannien och Österrike har förbjudit pälsdjursuppfödning på etiska grunder och redan för sju år sedan kritiserade Jordbruksverket minkhållningen för att inte leva upp till djurskyddslagen. Nu samlar vi in namnunderskrifter för att visa att det finns en stark opinion för ett förbud mot uppfödning av djur för päls. Hjälp till du också! Pälskampanj 2010 Bostadsbyte! MER ÄN 1,5 MILJONER minkar står i kö för ny bostad. Djurens Rätt, EU:s experter, Jordbruksverket och Sveriges veterinärer är alla eniga om att den bostad en mink har idag inte ens uppfyller miniminivån för hur en dräglig minkbostad ska se ut. De nuvarande hyresvärdarna – pälsfarmarna – visar tyvärr inga tecken på att vilja hjälpa minkarna. Så nu är det upp till oss. Du kan ladda ner minkarnas bostadsbytes-lappar på Djurens Rätts webbplats. Sätt upp dem i trappuppgångar, på anslagstavlor och alla andra ställen där du tycker att de passar. GÖR OCKSÅ SOM klädmärkena Cheap Monday, Monki och Weekday – ta avstånd från pälsindustrin helt och hållet. Skriv på för ett förbud mot pälsfarm- Finnes: Vi ar tva stycken i en etta. Yta 0,5 kvadrat. Omoblerat. Tatbebyggt omrade. Onskas: Strandnara lage for att ma bra, tomt pa minst tva kvadratkilometer. Skriv pa for ett forbud mot palsdjursfarmning pa www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning ning och beställ kampanjpaketet mot päls på www.djurensratt.se/ forbjudpalsfarmning. Ledartröja för snabbsamlare Vill du ge pälskampanjen ett lyft och dig själv en unik tischa? Samla 15 listor med 15 underskrifter och skicka till kansliet före 15 mars, så kommer den speciellt framtagna kampanjtröjan i retur. Bara de som samlar 15x15 får nånsin tröjan – så vad väntar du på? Hit med tassarna Vårens stora kampanjvecka blir vecka 15 och temat är förstås förbudet mot pälsfarmning. Bocka för datumen 12–18/4 i kalendern redan nu. April är snart här och då ska vi stå redo med våra namnlistor. Målet är att under veckan samla ytterligare minst 10 000 namnunderskrifter för ett förbud mot pälsfarmning. Bidra till 100 000 namn mot pälsuppfödningen i Sverige! Om varje medlem ordnar tre namnunderskrifter mot päldsjursuppfödningen i Sverige har vi nått målet. Då har vi en stark påtryckning på regeringen för att genomföra ett förbud. Skicka in talongen senast den 31 maj 2010, så gör du en stor insats. Fyller du inte alla rader – skicka in den ändå. Stort tack för din hjälp! Hälsningar Sveriges inburade minkar och chinchillor Jag kräver att lagstiftningen ändras så att det blir förbjudet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull! Djurens Rätt Namn Ort Namn Namn 26 Ort Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö Ort DJURENS RÄTT 1/2010 PLATS FÖR PORTO www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=27">DjurensRätt Sida 27 aktivisst! Pias pälsinsamling </a> Pia Wass i Stockholm har tidigare inte hjälpt till med någon kampanj för Djurens Rätt. När hon hörde om namninsamlin gen för ett förbud mot pälsfarmning be - ställde hon vädjandelistor och har gått till butiker där hon fått lägga fram dem i fikarum och på disken. Hur har du gjort? – Jag säger som det är, att jag är medlem i Djurens Rätt, men att jag är ny på det här med namninsamlingar. Jag berättar att jag tycker det är häftigt att rävfarmning förbjudits i Sverige, och att jag vill hjälpa till att förbjuda all pälsfarmning. Vad har du fått för respons? – Djuraffärer och pre- sentbutiker vill gärna ha djurskyddsaspekten med på ett hörn så de tar emot listorna, och de stora klädkedjorna som H&M, JC och så vidare är känsliga för kritik samtidigt som personalen ofta redan är medlemmar i Djurens Rätt. De större klädkedjorna har gärna lagt fram en lista i sitt fikarum. Har något varit svårt? – Jag har inte stött på något nej eller någon svårighet ännu. Djurens Rätt har gott rykte så det är inga problem. Vad har du för tips till andra? – Att man mår bra av att göra det lilla man kan göra. Camilla Björkbom 1 2 Fur Free Alliance arrangerar varje år en världsomspännande tävling för studenter inom grafik och konst. De får fria händer att göra en affisch mot päls. Tävlingen är aktuell just nu – se konsumentsidorna. Vi har tagit ut några Fur Free-favoriter genom åren, tillsammans med vår egen favorit – kaninerna och tvättmaskinen, gjord av reklambyrån Hilanders för Djurens Rätt. Gå in på www.djurensratt.se och rösta på den affisch du gillar mest. De tre som får flest röster kommer att tryckas upp för försäljning. 3 4 6 5 8 I november månad gasas minkarna på pälsfarmerna till döds. I Umeå, Göteborg, Malmö och Stockholm demonstrerade Djurens Rätt med gasmasker under Pälsfria fredagen den 27 november 2009. Manifestationen var en del i ett internationellt samarbete med holländska djurrättsorganisationen Bont voor dieren. DJURENS RÄTT 1/2010 7 9 27 Välj din favoritaffi sch FOTO: HELENA JOHANSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=28">DjurensRätt Sida 28 aktivisst! Rösta på råttan Gul</a> dråttan är Sveriges finaste djurrättspris och delas sedan 1987 ut av Djurens Rätt till den eller de som under året gjort en exceptionell insats för djuren. I år kommer alla medlemmar att kunna rösta på vem de tycker ska tilldelas Guldråttan 2010. Omröstningen är öppen till och med 28 mars och sker genom att man loggar in på Djurens Rätts webbplats eller postar sin röst till kansliet (för att sådan röstsedel ska vara giltig måste namn och medlemsnummer tydligt framgå). Här är kandidaterna till Guldråttan 2010, med styrelsens motiveringar: Carl Schlyter För sitt starka engagemang mot säljak- ten och de initiativ som bidrog till att få till stånd ett förbud mot handel med sälprodukter i EU. Då EU har varit en viktig marknad för de kanadensiska produkterna har förbudet potential att minska jakten avsevärt. Hur känns det? – Jättekul att det man gör uppmärksammas. Kände du till priset sedan tidigare? – Ja, jag är Djurens Rätt-medlem sedan ett par år. Vad är bakgrunden till ditt engagemang för djuren? – Djur är försvarslösa och som lagstiftare kan jag hjälpa dem – både de vilda djuren och lantbruksdjuren. Det är både en möjlighet och en skyldighet, tycker jag. Vem skulle du själv vilja ge priset? – Djurens Rätt, faktiskt. För att det är första tanken som kommer i människors huvuden när det gäller djurens situation – och det är något som är värt att lyfta fram. Per Hermanrud För reportagen i TV4 som upp- märksammade plockning av levande fåglar, och för att företagens agerande och problemets omfattning kom till allmänhetens kännedom. Pers insats har fått människor att i högre grad göra kopplingen mellan dun och djur. Hur känns det? – Fantastiskt roligt. Kul att bli uppmärksammad för det jobb man lägger ner. Det är en stor ära att bara bli nominerad. Kände du till priset sedan tidigare? – Ja, jag känner Katarina Lingehag-Ekholm som fick priset för avslöjandet om mulesing 2008. Vem skulle du själv vilja ge priset? – Det kanske är dumt att nämna en konkurrent till priset, men jag säger Djurrättsalliansen. Eller nån av alla ”vanliga” som står och delar ut flygblad i kylan – det finns ju jättemånga som jobbar för djuren. För att de lyckats få allmänheten medveten om grisarnas situation på de svenska går- darna, och de systemfel som är inbyggt i uppfödning av grisar. Deras arbete har raserat delar av den falska fasad av ”världens bästa djurskydd” som så starkt omsluter svensk djuruppfödning. Hur känns det? Det ju jätteroligt att vi är nominerade och vi är oerhört tacksamma för de som nominerat oss för vårt viktiga arbete för djuren. Kände ni till Guldråttan sedan tidigare? Ja, det är en mycket hedervärd utmärkelse. Vad driver ert engagemang? Vår drivkraft är allt det fruktansvärda som djuren utsätts för. Vi kan inte längre blunda för grymheterna utan har valt att agera och försöka vara så effektiva som möjligt. Djuren är våra klienter och det är deras talan vi för. Vi är en liten organisation som drivs av frivilliga eldsjälar och ofta känns det som Davids kamp mot Goliat, men det är värt det. Vårt talessätt är ”Vi ger oss aldrig och vi vinner alltid!”. Vem skulle ni vilja ge priset till? Alla djurvänner och djurrättsaktivister i Sverige är värda sin vikt i guldråttor. Alla är betydelsefulla och gör sin del i djurrättsrörelsen, oavsett om man skriver en insändare, är djurfadder, räddar en höna eller går på en demonstration. Arbeta mot cirkus Djurens Rätt har några centrala ideella arbetsgrupper som startade under 2009. Nu vill vi också starta en ideell grupp som vill arbeta med cirkusar. Vi vill därför komma i kontakt med dig som brinner för cirkusfrågor. Är du intresserad att få veta mer så hör av dig till Siw Ågren: siw.agren@djurensratt.se 28 God gratishandling Om du handlar på nätet kan dina köp ge pengar till djuren, utan extra kostnad. Djurens Rätt samarbetar med webbplatsen Godhandling.se – börja alltså din shopping på www.godhandling.se/ djurensratt. Förnya medlemskapet Glöm inte att förnya ditt medlemskap i Djurens Rätt för 2010. Inbetalningskort skickades ut i november – kontakta medlemsservice@djurensratt.se eller ring 08-555 914 00 du vill ha ett nytt. Du vet väl att du också kan förnya ditt medlemskap som Djurfadder via autogiro? DJURENS RÄTT 1/2010 2 G u n l d a råt 0 t 0 1 FOTO: FREDRIK HJERLING FOTO: LINUS HALLSÉNIUS
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=29">DjurensRätt Sida 29 debat t Djurens Rätts styrelse</a> vid riksstämman i maj 2009. Övre raden: Per-Anders Jande, Carin Holmberg, Marie-Hélène Boccara (avgick november 2009), Alexandra Leijonhufvud (förbundsordförande), Ludvig Lindström, Jens Ingloff. Nedre raden: Leo Mille, Kristofer Sofroniou, Malte Lindstam, Pernilla Nordström, Paul Josefsson. (Ej med på bilden: Eva Frejadotter Diesen.) Nödvändigt vara tydliga med vår ideologi FLERA MEDLEMMAR RIKTAR KRITIK mot Djurens Rätts arbete och prioriteringar i insändare i 2009 års nr 3 och 4 av tidningen. Vi vill klargöra några missuppfattningar som förs fram och förklara bakgrunden till varför förbundet arbetar så som vi gör. Barbro Cederborg skriver att Djurens Rätt har ”15 miljoner kronor i aktier (30 miljoner före fi nanskrisen).” Hon framställer det som att förbundet har mycket pengar som vi inte använder. Vi förstår det också som en kritik mot sparande i aktier i sig med tanke på riskerna det innebär. Den första punkten kan bemötas med att vi inte har orimligt mycket pengar som ”ligger på hög” utan att användas, tvärtom har vårt egna kapital varit oroväckande lågt det senaste året. Djurens Rätt har de senaste åren haft verksamhetskostnader på ca 20 miljoner kronor. För att trygga verksamheten på sikt måste vi ha en buffert att använda för verksamheten om vi får ekonomiska problem. Det är sant att värdet på våra aktier har minskat under 2008. Det handlar dock inte om någon ”realiserad förlust”. Vi har alltså inte behövt sälja de aktier som gått ner i värde eftersom vi haft andra pengar att använda till verksamheten. Vi har en policy om att max hälften av vårt kapital får vara placerat i aktier eller andra kortsiktiga värdepapper. Detta gör oss mindre sårbara för börsnedgångar. Förbundets tillgångar hanteras alltså med varsamhet. FLERA SKRIBENTER KRITISERAR att Djurens Rätt arbetar för veganism som en del i främjandet av ett samhälle som inte förtrycker djur. Vi delar oron för att arbetet med att få människor att sluta äta djur och produkter som djur har tvingats producera är ett väldigt svårt projekt. Det kommer att ta lång tid. Vi tror dock att det är möjligt. Historien har visat oss att stora förändringar kan ske – att förbjuda slaveri och införa kvinnlig rösträtt sågs nog som en omöjlig utopi av många i det förgångna men det lyckades. När vi arbetar för veganism handlar det inte om att kräva ”allt eller inget”. I alla de tusentals möten vi har med människor (till exempel på sommarturnén) är vi noga med att stödja människors vilja att bry sig om djuren. De kan göras bl a genom uppmuntran att äta vegetariskt en gång i veckan. Däremot fi nns det en fara i att kritisera endast de värsta avarterna (som Ingrid Bergenudd föreslår) eftersom de vi möter då lätt får intrycket att det inte är utnyttjandet i sig som är problemet utan bara när det inte sker ”humant”. Vi inser att många har svårt att ta till sig vårt budskap om ett samhälle som inte förtrycker djur, men tror att det är nödvändigt att vi vågar vara tydliga med vår ideologi. Självklart gäller det att göra detta på ett respektfullt sätt. Hur vi ska möta och samtala med människor på bästa sätt behöver ständigt diskuteras och utvecklas. Förbundsstyrelsen tar gärna emot synpunkter och idéer. Förbundsstyrelsen – Debattera du med! Skriv till Djurens Rätt-redaktionen, Box 2005, 125 02 Älvsjö eller djr@djurensratt.se – DJURENS RÄTT 1/2010 29 FOTO: HENDRIK ZEITLER debat t Djurens Rätts styrelse vid riksstämman i maj 2009. Övre raden: Per-Anders Jande, Carin Holmberg, Marie-Hélène Boccara (avgick november 2009), Alexandra Leijonhufvud (förbundsordförande), Ludvig Lindström, Jens Ingloff. Nedre raden: Leo Mille, Kristofer Sofroniou, Malte Lindstam, Pernilla Nordström, Paul Josefsson. (Ej med på bilden: Eva Frejadotter Diesen.) Nödvändigt vara tydliga med vår ideologi FLERA MEDLEMMAR RIKTAR KRITIK mot Djurens Rätts arbete och prioriteringar i insändare i 2009 års nr 3 och 4 av tidningen. Vi vill klargöra några missuppfattningar som förs fram och förklara bakgrunden till varför förbundet arbetar så som vi gör. Barbro Cederborg skriver att Djurens Rätt har ”15 miljoner kronor i aktier (30 miljoner före fi nanskrisen).” Hon framställer det som att förbundet har mycket pengar som vi inte använder. Vi förstår det också som en kritik mot sparande i aktier i sig med tanke på riskerna det innebär. Den första punkten kan bemötas med att vi inte har orimligt mycket pengar som ”ligger på hög” utan att användas, tvärtom har vårt egna kapital varit oroväckande lågt det senaste året. Djurens Rätt har de senaste åren haft verksamhetskostnader på ca 20 miljoner kronor. För att trygga verksamheten på sikt måste vi ha en buffert att använda för verksamheten om vi får ekonomiska problem. Det är sant att värdet på våra aktier har minskat under 2008. Det handlar dock inte om någon ”realiserad förlust”. Vi har alltså inte behövt sälja de aktier som gått ner i värde eftersom vi haft andra pengar att använda till verksamheten. Vi har en policy om att max hälften av vårt kapital får vara placerat i aktier eller andra kortsiktiga värdepapper. Detta gör oss mindre sårbara för börsnedgångar. Förbundets tillgångar hanteras alltså med varsamhet. FLERA SKRIBENTER KRITISERAR att Djurens Rätt arbetar för veganism som en del i främjandet av ett samhälle som inte förtrycker djur. Vi delar oron för att arbetet med att få människor att sluta äta djur och produkter som djur har tvingats producera är ett väldigt svårt projekt. Det kommer att ta lång tid. Vi tror dock att det är möjligt. Historien har visat oss att stora förändringar kan ske – att förbjuda slaveri och införa kvinnlig rösträtt sågs nog som en omöjlig utopi av många i det förgångna men det lyckades. När vi arbetar för veganism handlar det inte om att kräva ”allt eller inget”. I alla de tusentals möten vi har med människor (till exempel på sommarturnén) är vi noga med att stödja människors vilja att bry sig om djuren. De kan göras bl a genom uppmuntran att äta vegetariskt en gång i veckan. Däremot fi nns det en fara i att kritisera endast de värsta avarterna (som Ingrid Bergenudd föreslår) eftersom de vi möter då lätt får intrycket att det inte är utnyttjandet i sig som är problemet utan bara när det inte sker ”humant”. Vi inser att många har svårt att ta till sig vårt budskap om ett samhälle som inte förtrycker djur, men tror att det är nödvändigt att vi vågar vara tydliga med vår ideologi. Självklart gäller det att göra detta på ett respektfullt sätt. Hur vi ska möta och samtala med människor på bästa sätt behöver ständigt diskuteras och utvecklas. Förbundsstyrelsen tar gärna emot synpunkter och idéer. Förbundsstyrelsen – Debattera du med! Skriv till Djurens Rätt-redaktionen, Box 2005, 125 02 Älvsjö eller djr@djurensratt.se – DJURENS RÄTT 1/2010 29 FOTO: HENDRIK ZEITLER
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=30">DjurensRätt Sida 30 kultur Vi går nu in i vårt ett</a> hundraförsta år som tidskrift under namnet Djurens Rätt och tar förstås tillfället att blicka tillbaka på vår stolta historia. Den som dyker ner i arkivet finner både en intensiv kamp och många goda skratt, men framför allt en känsla av att vi idag faktiskt står nära även våra tidigaste aktivister. Vad väger ett liv? Weighing animal lives A critical assessment of justifi cation and prioiritization in animal-rights theories Fredrik Karlsson Uppsala universitet 2009 MED JÄMNA MELLANRUM kommer det avhandlingar med djurrättsintresse från våra universitet. Senast i raden är Fredrik Karlsson, som disputerat vid teologen i Uppsala. Han har gjort en studie i djurrättsfilosofi, där han jämför de rättighetsetiska giganterna Tom Regan, Andrew Linzey och Mark 1910 - hundra år sedan Efter en smygstart 1909 heter tidningen officiellt Djurens Rätt och har också ett valspråk: ”Moralen går före vetenskapen. Ändamålet helgar icke medlen. Rättvisa åt alla.” Man skriver helt naturligt om vivisektionen som var förbundets huvudfråga, men trycker också ett föredrag om djurparker och människans rätt att hålla vilda djur i fångenskap. Det är slående hur argumenten för och emot går igen idag. Intet nytt under solen där. 1985 - 25 år sedan Förbundets ungdomstidning Djurfront skrev ett öppet brev till statsminister Olof Palme. ”Kor kan inte e organisera sig fack-ligt, demonstrera första maj, strejka eller kandidera till riksdagen. De a e har inte ens rösträtt. Men eftersom ”väl- trätt färden är till för alla”, borde väl i rättvisans namn även de som producerar vår föda ha rätt till en bra arbetsmiljö och lagstadgad semester? Är du beredd att ta in djuren i politiken Olof Palme?” Djurens Rätt sätter gå g sin valkampanj i inför riksdagsvalet. Man rapporterar också som rätt la Är dj Pa igån nf Ma Rowlands. Men målet är inte att bara beskriva och utvärdera de tre filosofiska skolorna. Fredrik Karlsson vill gå längre och se om han kan utveckla en teori som undviker de problem som analysen har hittat. Avhandlingens kriterium för rättvisa är att en etik ska skydda svagare individer från att skadas av starkare. Det visar sig att alla tre teorier har allvarliga problem, men Fredrik Karlsson väljer att bygga vidare på Mark Rowlands arbete eftersom hans teori inte alls infört några kritierier för att lösa intressekonflikter och alltså kan utökas. Slutsatsen blir att när det finns en konflikt mellan individer bör den lösas genom att den starkare offrar sig för den svagare. Först tycks det här vara banalt. På samma sätt kan man ju naturligtvis lösa de flesta moraliska konflikter. Men i förlängningen vilar en viktig insikt för vår inställning till djurförsök. Med det här perspektivet kan vi nämligen bara göra försök om vi kan tänka oss att utföra dem på oss själva. Å ANDRA SIDAN HAMNAR Fredrik Karlsson i ett märkligt baksug. Om vi nu bara gör försök som vi själv accepterar menar han att vi faktiskt lika gärna kan ta djuren i anspråk. Så leder de här radikala rättighets filosofiska idéerna fram till insikten att djurförsök i sig inte kan fördömas fullständigt. Men för att återigen vända resonemanget rätt, skulle det i en sådan värld röra sig om djurförsök med en radikalt annorlunda utgångspunkt än vi har idag. Med dagens mått mätt vore de fullständigt harmlösa. Mikael Mildén Djurförsökaren som blev doktor i djurrätt FREDRIK KARLSSONS inledning på den egna doktorsavhandlingen Weighing animal lives tillhör de texter som överraskar. Han beskriver nämligen sin utveckling från djurförsökstekniker till att skriva en avhandling om djurrätt. Berättelsen om djurförsöken gör starkt intryck, är skriven med en klart naturalistisk ton och väjer inte för detaljerna. Fredrik Karlsson räknar sig inte som en speciellt känslig person och hade inga problem med djurförsök innan han började utföra dem själv. Det var först i kontakten med djuren, i själva handlingen, som han kände hur skuldtyngd den var. Men det tog ett tag innan han sa upp sig. – Skulle det bara ha varit det moraliska skulle jag ha slutat efter första försöket, men av sociala och praktiska orsaker krävdes det 30 mer för att jag skulle känna mig motiverad att ändra livsstil. ATT DET ÄR SVÅRT att bryta upp från ett arbetsliv som djurförsökare har till stor del att göra med den starka identitet som byggs upp på utbildningar och arbetsplatser. Där fi nns en väldigt tydlig idé om vad som är gott och rätt att göra. – Identiteten jag hade då var starkt naturvetenskaplig och jag tänkte att jag skulle hålla på med biomedicin för att det är snällt på något sätt. Att ta fram mediciner och forska om liv. Det heter ju life sciences, men det handlade mycket mer om död. Fredrik Karlsson anser att naturvetenskapens höga status gör det svårare att ifrågasätta djurförsöken. Det är en etablerad verk- samhet som sällan kritiseras i grunden. Men man ska ändå vara medveten om att det bland dem som arbetar med djurförsök fi nns en sa kr M v a d pågående diskussion som fakå å d d tiskt undersöker var de personliga gränserna går, vad man är beredd att ställa upp på. Under vårt samtal om Weighing animal lives och ursprunget till den, blir det tydligt hur personligt engagerad Fredrik Karlsson är i djurfrågorna och etiken kring dem. Det är något som inte alltid ses som ett ideal inom forskningen. Men han säger själv att han haft viss fördel av att verkligen vilja något med sitt ämne. DJURENS RÄTT 1/2010 Djurens Rätt 101
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=31">DjurensRätt Sida 31 kultur om tre studenter på bio</a> loglinjen i Göteborg som fått dispens från vissa djurförsök i sin utbildning. Deras grundargument var att man inte ska slösa med djur och tog inte avstånd från djurförsök av princip. Institutionens höjdare skrev en lång inlaga emot – bland annat med hänvisning till att djurförsöken lär studenterna att känna respekt för liv... 2000 - tio år sedan Förbundet Djurens Rätt får stor uppmärksamhet för sitt krav på körkort för hundar. Både SVT:s Rapport och TV4-Nyheterna sänder långa inslag med intervjuer av förbundsrepresentanter om förslaget. – Varken seriösa uppfö- ö- dare eller hundägare som vill ge hunden ett bra liv kan vara emot ett körkort, säger dåvarande ordföranden Roger Pettersson. m t, . Med ritstiftet som vapen – Skulle det bara ha varit det moraliska skulle jag ha slutat efter första försöket, säger Fredrik Karlsson, som nu vill fortsätta forska om människans relation till djuren. – Att inte bara se vårt förhållande till djuren som ett teoretiskt problem gör mig mer nyfi ken på vad ett bra svar är. Jag har heller inte haft problem med att plocka upp idéer från andra fi losofi ska skolor, och det har gjort mig friare i mitt arbete. Å ANDRA SIDAN har det betytt att han har fått kämpa mer för att göra sig förstådd för de rent teoretiskt intresserade forskarna. Weighing animal lives är en avhandling i en akademisk disciplin, det märks när man läser den. Men kan den ha något värde för den vanliga djurrättsaktivisten? – Jag skulle vilja säga att de här teorierna som jag skriver om förklarar att upplevelsen man har inte är godtycklig, utan den är moralisk och någonting mer än en inbillad ”tycka synd om-attityd” när det gäller djur. Det är dock en svårfångad proDJURENS RÄTT 1/2010 cess att skriva en avhandling i etik. En av effekterna det har haft på Fredrik Karlsson är att han har börjat äta kött igen – efter nio år som vegetarian. – Det gör mig fortfarande lite förvirrad och jag äter inte vilket kött som helst. Men det har att göra med insikten om att en enskild verksamhet inte kan vara allt igenom ond. Jag har också fått en känsla av att vi måste behålla den relation med djuren som fortfarande ibland kan hittas inom lantbruket. Annars distanseras vi från dem ännu mer än idag. Här verkar också en av de djupaste erfarenheterna av detta avhandlingsarbete ligga. Att vi inte får väja för oväntade slutsatser som utmanar våra förutfattade meningar. Vad är en god djur etik? Det är en fråga som kanske inte har så självklara svar. Mikael Mildén Josefine Jönsson gör sedan ett par år serier med djurrättsbudskap. Hittills har hon ställt ut dem på ett tiotal bibliotek i Umeå och Norrbotten. Härnäst ska bilderna hängas i Gällivare och Josefine planerar också att ta dem med sig till Djurens Rätts stämma i Karlstad i maj. Varför tecknar du för djuren? – Jag tycker inte att de ska födas upp och dödas helt enkelt. Vad är det som är så bra med just serier? – Det var mest så att jag ville uttrycka mig och jag tycker att serier är bra för att man kan skildra verkligheten som den känns. Foton, till exempel, blir så direkta att man nästan måste vända bort blicken, medan serien är lättare att ta till sig. Skulle du kalla tecknandet för en sorts aktivism? – Ja, absolut. Jag ställer ut dem på olika ställen för att folk ska se dem och fundera. Vi måste nå folk på olika sätt och det här är ett sätt som passar vissa. Kulturen är jätteviktig och den kan fungera inom djurrättsrörelsen också. Märker du att det fungerar? Får du något gensvar? – Inåt rörelsen fungerar det, ja. Många tycker att de är roliga. Sen är jag inte alltid med när människor tittar på bilderna, men jag har fått höra från några att de börjat tänka efter att ha sett dem. Mikael Mildén 31 FOTO: MIKAEL MILDÉN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=32">DjurensRätt Sida 32 kultur Mardrömslikt och moland</a> e om mat Food Inc Robert Kenner LÅNGFILMS DOKUMENTÄRER OM matproduktion har nästan blivit en egen genre. Vi minns norska Smaken av hund och österrikiska Vårt dagliga bröd, som båda behandlar de sorgliga effekterna av storskalig livsmedelsindustri. Food Inc. är en i raden, denna gång amerikansk, följdaktligen koncentrerad på USA. Filmen berättar om hur produktionen av snabbmat gjort McDonald’s till en av de största inköparna av både kött, grönsaker och frukt i hela USA. I sin tur bygger detta upp monopolställningar för McDonald’s leverantörer, vilket samlar häpnadsväckande mycket makt hos dessa ekonomiska jättar. Food Inc. målar upp en mardrömslik bild av det amerikanska samhället. De enorma monokulturerna skapas inte bara av företagens maktposition, utan även av det jordbruksstöd som betalas ut till olika grödor och till köttproduktionen. Som om inte det vore nog har storföretag som det ökända Monsanto täta band till både demokrater och republikaner. Det är svårt att se någon väg ut ur detta gigantiska system. FÖR VEGETARIANEN ÄR Food Inc. en nedslående film. Inte bara på grund av skildringen av lidandet i den etablerade djurindustrin, utan också på grund av de alternativ som pr p a p esenteras. Djuren beskrivs inte heller i det ekologiska jordbrubruk som representerar den ”goda” siidan som något annat än produkter, om än med mer gräs under klövarna och mindr in en d ann om ä und nd e gifter i krop- parna. Och trots att de uppenbara systemfelen i matproduktionen kallar på stora insatser är de avslutande råden till tittarna att det är vi som konsumenter som avgör. Det ger en fadd eftersmak med tanke på hur vi även som medborgare borde kunna påverka politiken vi vill ska föras i våra länder. Men med den nedslående bild av samspelet mellan storföretag och regeringsmakt som målas upp i Food Inc. gryr en molande insikt. Kanske finns ingen annan väg framåt än att lägga om sin kost? Via valurnan tycks i alla fall inte de amerikanska medborgarna kunna nå någon förändring. Mikael Mildén 32 Djur möter människa i lågmäld deckare Sista samtalet Stephen Booth Minotaur 2009 PÅ DJURENS RÄTTS redaktion älskar vi deckare med djurrättsaktivister bland karaktärerna. På svenska finns det en god samling redan och den som läser på engelska har inga problem att skaffa sig läsning via någon antikvariatsajt på nätet. Nu har bokförlaget Minotaur gett ut ännu en av Stephen Booths romaner. Booth är en flerfaldigt prisbelönad brittisk deckarförfattare och det är hel- ler inte första gången han har aktivister i sina böcker. I SISTA SAMTALET möter vi poliserna Diane Fry och Ben Cooper, som utreder ett mord i den lantliga idyllen i Derbyshire i mellersta England. Detta är också spelplanen för kampen mellan DJURENS RÄTT 1/2010 Varför ville du göra en bild i samarbete med Djurrättsalliansen? – Jag tycker att de har gjort ett fantastiskt arbete och känner också igen mig i sättet att arbeta som aktivist. Köttindustrin har samma starka krafter som religionen. Hur har den här bilden tagits emot? – Det har varit helt knäpp tyst. Jag skickade bilden till fl era tidningar och till och med till TT, men det har varit helt tyst. Fotografen Elisabeth Ohlson Waliln– känd för bland annat utställningen Ecce Homo har nu gett sig in i samarbete med Djurrättsalliansen. Se människan, se djuren Elisabeth Ohlson Wallin är en av Sveriges mest intressanta fotografer och hon har förut gjort flera omtalade utställningar – mest känd är kanske Ecce Homo. Hon tycks alltid ha de utsatta och marginaliserade i sökaren och efter Djurrättsalliansens grisavslöjande förra året beslutade hon sig för att skänka ett julkort till kampen för grisarna. Tror du att du kommer att göra några fler projekt för djuren i framtiden? – Ja absolut, jag skulle tycka det var kul med en tradition att göra ett julkort varje år eftersom det hejdlöst äts grisar vid denna högtid. PÅ DJURRÄTTSALLIANSEN BERÄTTAR man att Elisabeth Ohlson Wallin har spelat en viktig roll, precis som alla andra aktivister i kampanjen. Julkortet blev till exempel ett mycket populärt inslag på Vegomässan i Stockholm i december. – Vi blev oerhört glada när Elisabeth hörde av sig. Hon är så oerhört duktig och framför allt engagerad i det hon gör, oavsett om det är HBT-frågor eller djurens rättigheter hon kämpar för. Mikael Mildén FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN FOTO: ROBERT PARANIAK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=33">DjurensRätt Sida 33 kultur Illusioner, myter, lögn</a> er Monsterbiff till middag? Fusket och snusket med vårt älskade kött Torbjörn och Ylva Esping Wahlström & Widstrand MONSTERBIFF TILL MIDDAG ÄR EN BOK som alla som äter borde läsa. Men de inledande 33 sidorna går det bra att hoppa över. I sällskap av journalistparet Torbjörn och Ylva Esping, får vi följa med på en omskakade resa in i den svenska djurindustrin (på samma sätt som Jonathan Safran Foer tog oss med på en resa in i den amerikanska motsvarigheten i boken Eating Animals, recenserad i Djurens Rätt nr 4/09). Bakom en fasad av illusioner, myter och rena lögner möter vi en brutal verklighet – den som de djur vi äter lever i. Det är en verklighet där ”monstertjuren” Belgisk blå har blivit det mest extrema exemplet på vår strävan att tjäna så mycket pengar som möjligt på varje enskilt djur. Men, som det visar sig, utgör Belgisk blå egentligen mer en symbolisk avart än någon egentlig ytterlighet jämfört med många andra sönderavlade djur i den svenska livsmedelsindustrin. Vi får lära oss om kycklingar med ben- KULTURKOLL fel som anses vara lyckliga så länge de når ”slaktvikt” vid önskad tidpunkt. Om hur kalkontuppar utsätts för sexuella övergrepp. Att reklamfi lmerna om Bregottfabriken är rena bluffen. Vi får läsa om slakterier som medvetet bryter mot lagen, om hur 570 000 av de grisar som skickas till slakt i Sverige varje år uppvisar tecken på att ha varit sjuka eller skadade samt att Sverige, stick i stäv med den uppfattning vi har om oss själva, inte alls är världsbäst på djurskydd. Och sällan har jag varit tacksammare över att jag inte äter djur – detta är en bok som lämnar läsaren rejält omskakad. MEN ALLT ÄR INTE FRID OCH FRÖJD i Monsterbiff till middag. Författarna inleder med att konstatera att djur är mat, och att det är etiskt rätt att äta djur. Men varför det är så får vi aldrig något riktigt bra svar på. Det etiska resonemanget är minst sagt svajigt, och i kapitlet Ett köttätande folk får fördomar och klyschor fritt spelrum. Författarna menar att lösningen på problemet ligger i ökad öppenhet, ökade valmöjligheter och en tydligare märkning. Men problemet blir då inte djurplågeriet i sig, utan att lurade konsumenten inte kan välja bort det. Och efter att just ha beskrivit en värld där lönsamhet betyder allt och djuren väldigt lite så undrar man som läsare över var incitamentet till de steg de själva föreslår skulle komma från – särskilt när författarna själva baxnar över det höga priset på kött från djur som har ”haft ett bra liv och död”. Så grundpremisserna och slutsatserna lämnar mer att önska. Och det är synd, för i övrigt är Monsterbiff till middag en väldigt viktig bok. Peter Nilsson Vegan.nu – igen Internetportalen och samtalsforumet vegan.nu har återuppstått efter en längre tids bortvaro. Sidan var tidigare en naturlig samlingsplats för alla Sveriges veganer och djurrättsintresserade. Redan efter ett par månader är aktiviteten hög på forumet och medlemmarna har börjat hitta tillbaka. Man kan till och med se inlägg från de sedan tidigare bekanta jägare som gjort det till sin uppgift att i forumet upplysa djurrättsrörelsen om hur bra det är att döda djur. Alla gamla medlemmar ska naturligtvis göra ett besök på www.vegan.nu – det gäller förstås även de som ännu inte upptäckt forumet. Opera med maktperspektiv Den magiska kammaroperan Björnen och fiolspelaren, med Djurens Rätt som samarbetspartner, handlar om människans maktövergrepp på naturen och djuren. En konfliktlösningens musik om människans girighet och omognad mot en förvandling och fördjupad insikt genom konstens och naturens krafter. Operan har världspremiär den 14 mars 2010 i Stockholm. Djurens Rättmedlemmar utlovas present i samband med föreställningen. http://veganica.com Vegankonst på webben På nätsidan veganica.com samlas ett de invånare som trots det nya förbudet fortsätter att organisera rävjakter och de ständigt närvarande jaktmotståndarna. Tyvärr blir aldrig aktivisterna en central del av handlingen, men det är ändå intressant att boken är uppdaterad med situationen som uppstått sedan jakten förbjudits: motståndarna har snarare än att sabotera jakten gått över till att bevaka att lagen följs. DJURENS RÄTT 1/2010 ÄNDÅ ÄR VÅRT förhållande till andra djur ett starkt tema i romanen, inte minst genom att Englands dolda hästhandel blir en stor del av polisutredningen. För att inte tala om att Ben Cooper blivit adopterad av den gamla katten Randy. Det här är inget actionäventyr och inte heller någon verklig bladvändare. Men som lågmäld brittisk deckare är den magnifik. Mikael Mildén hundra tal konstnärer av alla slag med veganismen som gemensam nämnare. Här finns fotografer, målare, musiker, konsthantverkare, författare och andra som vill sätta sin konst i ett vegopolitiskt sammanhang. Veganica. com ger möjlighet att lägga upp ett eget galleri på sidan och att blogga eller nätverka på andra sätt. Det finns till och med en nätbutik att utnyttja för den konstnär som vill sälja sina verk. Grundidén för hemsidan är att de flesta vegetarianer och veganer tycker om att stödja andra med samma värderingar och att det då behövs en bra plattform för att hitta varandra. Veganica.com tycks vara en levande mötesplats för dessa konstnärer. 33
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=34">DjurensRätt Sida 34 opinion Vargarna i Skånes djur</a> park som rymde och fick plikta med sina liv väckte tankar hos bland andra två författarpersonligheter. Djurparker? Uttalar man ordet långsamt hör man hur det går sönder – i en vild del och en tam. […] Men själva idén att vi, männis korna, ska spatsera längs galler och stängsel och studera ”vilda” djur känns bara som ett sätt att ytterligare förolämpa naturen. […] Den varg vi ska ha bör leva fritt i skogarna och inte instängda bakom stängsel. Göran Greider (Dalademokraten 100112) Vargar i hägn skjuts när det inte räcker för dem att bli matade. De vill ut. Det inger mig djupt äckel att tänka på deras kroppar efter skotten. På att de varit i hägn över huvud ta get. Varför ska vi ha djur i burar och hägn? Att titta på?. Att låtsas gulla med? De vill inte vid oss. Vargar vill ströva, de vill jaga och leva sina hemliga liv. Det är det som de är födda till. Skogen är deras hem. Kerstin Ekman (Dagens Nyheter 100118) gästtyckaren Upprörande inslag och bemötande från SVT Öppet brev till TV-chefen Eva Hamilton om marsvinsmåltiden i Landet Brunsås I PROGRAMMET ”Landet Brunsås” skulle 3 februari ha sänts ett inslag där ett marsvin avlivas, tillagas och äts upp. Aftonbladet fi ck tillgång till inslaget i förväg och gjorde en artikel som väckte människors ilska och avsky. Ett marsvin som sålts på Blocket blev middag hos en peruansk familj. Enligt våra uppgifter köptes husdjuret på Blocket för detta ändamål, utan att familjen som sålde det visste att det skulle bli middag. Den så kallade marsvinsmåltiden i programmet har väckt berättigad kritik. Det fi nns också risk för att ett brott mot djurskyddslagstiftning har begåtts. I L118 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om användning av djur vid fi lm-, video- eller 34 televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning som anordnas för allmänheten står (4 och 7 §§): ”Djuren ska före första inspel- ning, föreställning eller annan förevisning ha genomgått veterinärbesiktning. Ett veterinärintyg ska vid behov kunna uppvisas för att styrka veterinärbesiktningen. Sådan besiktning krävs inte för djur i djurpark eller på cirkus.” ”Inga djur får drogas, utsättas för skaderisk, fara, smärta eller onödig stress inför eller under in - spelning, föreställning eller annan förevisning. Djur får inte heller av - livas utan veterinär medverkan.” Många hörde av sig till Djurens Rätt för att ventilera sina känslor. Vi beslöt oss för att uppmuntra en protest till programmets producent Karin af Klintberg. Nästan lika upprörande som programmet är af Klintbergs respons på e-post som sänts från olika engagerade människor. Flera har hört av sig till oss även om detta. Nedan är ett svar från Karin af Klintberg och vi har fått många med liknande innehåll trots att de som skrivit har haft ett sansat tilltal: ”SÄTT ER IN i situationen innan ni skriver mail. Man måste ha på fötter. Veta fakta. Ha lite koll. Ni har inte sett programmet. Det har nämligen inte sänts. Pinsamt. För er. Bara pinsamt. Vänligen sprid er ilska någon annan stans än i min mailbox.” Det känns mycket märkligt att man som producent uttrycker sig så här bryskt avfärdande gentemot människor som är förtvivlade över hur ett djur behandlats – inte minst med tanke på att de fl esta som skriver sannolikt är licensbetalare och därmed fi nansierar SVT:s verksamhet. Huruvida inslaget sänts eller inte är ju helt irrelevant för själva sakfrågan: hur marsvinet de facto behandlades inom ramen för en SVT-produktion. Det var bra att SVT lyssnade på opinionen och stoppade inslaget. Nu har vi dock frågor till SVT:s chef Eva Hamilton: Hur ser du på sådana program? Ska licenspengar användas på detta sätt? Hur ser du på inköpet och hanteringen av marsvinet? Vad kommer du att göra för att sådant här inte ska hända i framtiden? Hur ser du på det bemötande allmänheten fått från en av dina anställa och från en producent? MOT BAKGRUND AV DET inträffade uppmanar Djurens Rätt SVT: 1. Att initiera en internutbildning och etikdiskussion om behandling av djur utifrån djurskyddslagen och föreskrifterna om användning av djur vid fi lmeller TV-inspelning. 2. Att offi ciellt be familjen som sålde marsvinet om ursäkt. 3. Att säkerställa att djur i fortsättningen kommer att behandlas med respekt i alla SVT-produktioner. Siw Ågren Enhetschef sakfrågor och lokal verksamhet, Djurens Rätt DJURENS RÄTT 1/2010 NILS LINDSTEDT
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=35">DjurensRätt Sida 35 aktivisst! Varför FOTOGRAFEN E</a> RIK LINDEGREN har turnerat runt i landet med sin utställning Walls of Glass. Utställningen består av bilder inifrån ett slakteri. Den är rak, avslöjande och visar vad djur utsätts för dagligen i Sverige. Det är blod, skrämda ögon och uppsprättade kroppar. Lindegrens bilder skapar debatt. Det som annars hemlighålls visas med bästa skärpa. Rubrikerna har blivit många, samtalen vid utställningen än fl er. Jag har själv fått fl era samtal från människor som har börjat ifrågasätta sitt matval efter att ha sett bilderna. Precis så ska en bra utställning fungera: Den ska beröra och sätta fart på tankeverksamheten. Erik Lindegren gör det på bästa sätt! Men i Umeå blev det tvärnit. I den forna veganstaden fi ck Lindegren respass. Trots att han fått löfte om att få visa sin utställning på vuxenavdelningen på ett av biblioteken, nekades han att hänga upp sina bilder. Orsak? ”Rädsla för att barn ska må dåligt”. Jag köper inte bibliotekschefens argument. Visst, om bilderna hade hängt på dagisbarnavdelningen. Visst, biblioteket ligger i samma byggnad som en skola, men - utställningen skulle visas på vuxenavdelningen. Det är allvarligt att Lindegrens bilder stoppades i Umeå. Ett samhälle som inte vågar visa sina medborgare sanningen bakom slakteriernas stängda dörrar är ett fegt samhälle med räddhågsna beslutsfattare som går i köttbranschens ledband. Visa istället mod och civilkurage. Sätt fönster på slakterierna och öppna deras dörrar för allmänheten! I DEN NÄRLIGGANDE SKOLAN serverades samma dag blodpudding. På mjölkautomaterna i matsalen möts eleverna dagligen av budskap från mejeriföretaget: ”Milk, oh I like it!”. Lindegrens bilder skulle ha vidgat de äldre elevernas referensramar. De hade erbjudits en resa mot möjligheten att göra etiska val. När Djurens Rätt senast uppvaktade jordbruksminister Eskil Erlandsson förde vi fram förslaget att skolmaten i framtiden skulle ha en pedagogisk funktion. Det skulle ske genom att eleverna i andra ämnen – DJURENS RÄTT 1/2010 stoppades bilderna? samhällskunskapen, religionen, biologin – skulle följa maten från jord till bord. De skulle kunna få i uppdrag att kartlägga de djuretiska skillnaderna mellan att äta köttbullar och falafel, de miljömässiga mellan fl äskkotlett och rostade rotfrukter. En sådan ordning skulle skapa kostvalsmedvetna elever och den skulle även kvalitativt förbättra skolmaten. Jordbruksministern spontana kommentar: ”Ni är helt rätt ute. Jag har ägnat mycket tid åt skolmatsfrågor men den här aspekten har jag inte tänkt på”. www.djurensratt.se Adress Box 2005, 125 02 Älvsjö Besök Gamla Huddingevägen 437 Telefon 08-555 914 00 (växel) E-post info@djurensratt.se Plusgiro 90 10 87-7 Förbundsordförande Alexandra Leijonhufvud, 08-555 914 02 Verksamhetschef Roger Pettersson, 08-555 914 11 Informationschef/presskontakt Lise-Lott Alsenius, 08-555 914 13 Medlemskap Gå in på webbplatsen, klicka på ”Stöd oss” och sedan på ”Bli medlem”. Du kan också e-posta, ringa eller direktbetala till plusgirot. Tidning/juniortidning ingår i medlemskapet. Djurfadder minst 25 kr/mån Fullbetalande 240 kr/år Pensionär 100 kr/år Ungdom (< 26 år) 100 kr/år Junior (< 14 år) 50 kr/år Familjemedlem 50 kr/år (någon i hushållet är redan medlem, får ingen egen tidning) Adressändring Logga in med medlemsnummer + lösenord på webbplatsen och gör ändringen själv. Alternativ: e-posta medlemsservice@ djurensratt.se eller ring 08-555 914 40. SE SJÄLV. Utställningen Walls of Glass visas på Galleri Puckeln i Stockholm 26 februari–25 mars och på Sliperiet i Örnsköldsvik 29 mars–11 april. DJURENS RÄTT KOMMER ATT fortsätta arbeta med skolmatsfrågor. Vi kommer också att fortsätta arbeta för att Erik Lindegrens utställning ska visas på fl er ställen runt om i landet. För några år sedan uttalade den dåvarande chefen för Swedish Meats att det inte går att bygga ett slakteri som skapar aptit för köttätande, utan att det var mer naturligt att dem som besöker ett slakteri blev vegetarianer. Utställningen Walls of Glass handlar just om att få igång tankeprocesser om vad individer som inte kan tala för sig själva utsätts för. Det är upprörande att en bibliotekschef väljer att censurera utställningen och på så vis undanhålla för besökarna vad djur utsätts för. Alexandra Leijonhufvud förbundsordförande Engagera dig Vårt gräsrotsarbete är nyckeln till att nå ett samhälle som inte förtrycker djur. Som medlem har du möjlighet att göra en insats för djuren och samtidigt möta trevliga och likasinnade människor. Vänd dig i första hand till närmaste lokalorganisation med frågor om verksamheten där – kontaktuppgifter finns på webbplatsen under ”Lokal verksamhet”. Finns det ingen verksamhet där du bor, kontakta den som är regionansvarig. Nord Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg Öst Dalarna, Västmanland, Uppsala, Örebro, Stockholm, Söder man land Camilla Björkbom, 090-329 99 camilla.bjorkbom@djurensratt.se Väst Värmland, Västra Götaland, Halland Syd Östergötland, Gotland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Blekinge Git Johansson, 036-13 45 15 git.johansson@djurensratt.se 35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=fvfhdffn&gInitPage=36">DjurensRätt Sida 36 Julklappstips för hela familje</a> n! Värva familjemedlem för 50 kr/år! POSTTIDNING B Se omstående sida om du behöver adressändra. Är du medlem i Djurens Rätt och bor tillsammans med någon som inte är det? Då kan du värva en familjemedlem för bara 50 kr/år. Familjemedlem kan alla bli som bor i ett hushåll där det redan finns en medlem. Så ta fram en penna och fyll i kupongen nedan om du bor med en mamma, sambo eller kanske son som inte är medlem. Som tack får du välja en bok eller väska, se kupongen nedan. OBS! Ring eller maila till oss om du vill värva mer än en familjemedlem: Medlemsregistret, tel: 08-555 914 00, medlemsregistret@djurensratt.se Jag värvar en familjemedlem och väljer följande premie (mar Jubileumsboken ”Djurens Rätt 125 år” av Birgitta Carlsson, förbundsordförande för Djurens Rätt 1977–1993. Värvare Medlemsnr i Djurens Rätt: Efternamn: Förnamn: Gatuadress: Postadress: ”Tankar om djur och människa” av Ingegerd Erlandsson, chefredaktör för Djurens Rätt 1990–2005. Ny medlem Efternamn, förnamn: Födelseår: Gatuadress: Postadress: Du kan också skicka anmälan portofritt i ett kuvert, om du skriver svarspostadressen som finns på kupongen nedan på kuvertet. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. D110F markeramed et e med ett kryss): PORTO BETALT Shoppingväska av ekobomull med korpmotiv och Djurens Rätts logo i vitt. Sho av e med och Rätt Djurens Rätt Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö Djurens Rätt Djurens Rätt 125 år En framgångsrik agitator för djuren Foto: Tom Uhlman / Alamy Julklappstips för hela familjen! Värva familjemedlem för 50 kr/år! POSTTIDNING B Se omstående sida om du behöver adressändra. Är du medlem i Djurens Rätt och bor tillsammans med någon som inte är det? Då kan du värva en familjemedlem för bara 50 kr/år. Familjemedlem kan alla bli som bor i ett hushåll där det redan finns en medlem. Så ta fram en penna och fyll i kupongen nedan om du bor med en mamma, sambo eller kanske son som inte är medlem. Som tack får du välja en bok eller väska, se kupongen nedan. OBS! Ring eller maila till oss om du vill värva mer än en familjemedlem: Medlemsregistret, tel: 08-555 914 00, medlemsregistret@djurensratt.se Jag värvar en familjemedlem och väljer följande premie (mar Jubileumsboken ”Djurens Rätt 125 år” av Birgitta Carlsson, förbundsordförande för Djurens Rätt 1977–1993. Värvare Medlemsnr i Djurens Rätt: Efternamn: Förnamn: Gatuadress: Postadress: ”Tankar om djur och människa” av Ingegerd Erlandsson, chefredaktör för Djurens Rätt 1990–2005. Ny medlem Efternamn, förnamn: Födelseår: Gatuadress: Postadress: Du kan också skicka anmälan portofritt i ett kuvert, om du skriver svarspostadressen som finns på kupongen nedan på kuvertet. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. D110F markeramed et e med ett kryss): PORTO BETALT Shoppingväska av ekobomull med korpmotiv och Djurens Rätts logo i vitt. Sho av e med och Rätt Djurens Rätt Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö Djurens Rätt Djurens Rätt 125 år En framgångsrik agitator för djuren Foto: Tom Uhlman / Alamy
