<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=1">Energi och Miljö Sida 1 Svalt inne Tema Soldriven </a> sorptionskyla installeras sid 22 Decentraliserat i kyldiskarna sid 36 Stort kyllager byggs i bergrum sid 32 Stockholms stadshus satsar på led sid 14 Teknik: Värmepumpar och elkvalitet sid 56 Energi- och Miljötekniska Föreningens tidning 1/09 årg 80 01-84.indd 109-01-13 15.39.23 Svalt inne Tema Soldriven sorptionskyla installeras sid 22 Decentraliserat i kyldiskarna sid 36 Stort kyllager byggs i bergrum sid 32 Stockholms stadshus satsar på led sid 14 Teknik: Värmepumpar och elkvalitet sid 56 Energi- och Miljötekniska Föreningens tidning 1/09 årg 80 01-84.indd 109-01-13 15.39.23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=2">Energi och Miljö Sida 2 Du släcker belysningen refl</a> exmässigt när du lämnar ett rum. Minst lika mycket energi skulle du kunna spara ytterligare om du även kunde stänga av ventilationen när du inte använder rummet. För varför ventilera mer än nödvändigt? Wise är nästa generations system för behovsstyrd ventilation – det enkla och smarta systemet för rätt mängd luft på rätt plats, varken mer eller mindre. Vill du veta mer? Kontakta närmaste Swegonkontor eller läs mer på vår hemsida. Släckte du ventilationen efter dig? www.swegon.se Wise är nästa generations system för behovsstyrd ventilation – det enkla och smarta systemet för rätt SW.WISE lysknapp A4.indd 12008-12-03 13:01:19E&M_01.indd 109-01-13 13.41.10 Du släcker belysningen refl exmässigt när du lämnar ett rum. Minst lika mycket energi skulle du kunna spara ytterligare om du även kunde stänga av ventilationen när du inte använder rummet. För varför ventilera mer än nödvändigt? Wise är nästa generations system för behovsstyrd ventilation – det enkla och smarta systemet för rätt mängd luft på rätt plats, varken mer eller mindre. Vill du veta mer? Kontakta närmaste Swegonkontor eller läs mer på vår hemsida. Släckte du ventilationen efter dig? www.swegon.se Wise är nästa generations system för behovsstyrd ventilation – det enkla och smarta systemet för rätt SW.WISE lysknapp A4.indd 12008-12-03 13:01:19E&M_01.indd 109-01-13 13.41.10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=3">Energi och Miljö Sida 3 JANUARIEnergi & Miljö nr </a> 1/2009 I VARJE NUMMER NYHETER & REPORTAGE NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&MILJÖ 3 TEKNIK OCH FORSKNING FOTO: JENS LASTHEIN, PERNILLA WÄSTBERG OCH INGAR LINDHOLM 52 Konsten att minska kylbehovet Minskat kylbehov är nyckeln till miljövänliga byggnader, skriver Christoffer Ericsson. 56 Värmepumpar och elkvalitet Värmepumpar kan påverka elkvaliteten, särskilt i svaga nät, skriver Jan Welinder. 60 Teknikgrupp Brand Sven Pettersson reder ut brandklassningarna. 6 Nyheter EU vill se värmepumpar 42 BeBo: Håll koll på torkskåpen 43 Fråga juristen: När får jag avbryta arbetena? 44 Erfarenheten: Så har brand- skyddet förändrats 45 Fråga Byggtjänst: Hur påverkar tung stomme energibehovet? 46 Mässor och konferenser Framtida staden 49 World Toilet Summit 62 Produktnytt 65 Medlemsprofi len Håkan Elfström 66 Medlemssidor Brandskydd i Malmö, hållbarhet i Umeå, AMA i Stockholm med mera 82 Krönikan Willy Ociansson: Kejsarens nya kläder 20 Temperatur och prestation Skolelever jobbar bättre om innemiljön optimeras. 22 Kyla från solen Soldriven sorptionskyla installeras i Sverige. 24 Ökande kylbehov Kylbehovet kommer att öka, både i lokaler och bostäder, men energisnål teknik krävs. 26 Solskydd med automation Rörliga solskydd kommer, men beställarna är skeptiska. 31 Boktips! Energi & Miljö och Svensk byggtjänst tipsar om titlar på temat kyla. 32 Stort kyllager Fortum ska lagra kyla i berget. 35 Enkät: Bygger ni med kyla? Fyra fastighetsbolag berättar om vilka kyllösningar de väljer. 36 Decentraliserat i kyldisken IUC undersöker energianvändningen vid decentraliserade pumpsystem i kyldiskar. 38 Vem har ansvaret? Fastighetsägare eller arbetsgivare, vem ansvarar för att inneklimatet uppfyller kraven? 40 Varierat klimat gav bra resultat Hans Wigö har forskat kring hur varierande temperatur inomhus påverkar människor. 43 Ny sida: Juridikfrågan Advokat Fredik Schedin svarar på frågor om entreprenadjuridik. JmXck`ee\ K\dX Jfc[i`m\ejfigk`fejbpcX`ejkXcc\iXjj`[));\Z\ekiXc`j\iXk`bpc[`jbXieXj`[*-JkfikbpccX^\iYp^^j`Y\i^ildj`[*)JkfZb_fcdjjkX[j_ljjXkjXigc\[j`[( K\be`b1Mid\gldgXifZ_\cbmXc`k\kj`[,- <e\i^`$fZ_D`cak\be`jbX=i\e`e^\ejk`[e`e^(&''0i^/'' 14 26 46 Omslagsbilden: Varje vinter sedan 1990 byggs Ishotel- let i Jukkasjärvi upp av isblock från Torne älv. FOTO: MARK EARTHY, SCANPIX TEMA SVALT INNE 14 Stockholm testar led-belysning Kan lysdioder minska elanvändningen för belysning? Stockholms stad provar dioder, bland annat i stadshuset. 18 Direktivet och installationerna EU:s maskindirektiv påverkar fastighetsbranschen. Framtidens ljuskälla? Enkät: Bygger ni med kyla? 01-84.indd 309-01-14 08.50.15 JANUARIEnergi & Miljö nr 1/2009 I VARJE NUMMER NYHETER & REPORTAGE NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&MILJÖ 3 TEKNIK OCH FORSKNING FOTO: JENS LASTHEIN, PERNILLA WÄSTBERG OCH INGAR LINDHOLM 52 Konsten att minska kylbehovet Minskat kylbehov är nyckeln till miljövänliga byggnader, skriver Christoffer Ericsson. 56 Värmepumpar och elkvalitet Värmepumpar kan påverka elkvaliteten, särskilt i svaga nät, skriver Jan Welinder. 60 Teknikgrupp Brand Sven Pettersson reder ut brandklassningarna. 6 Nyheter EU vill se värmepumpar 42 BeBo: Håll koll på torkskåpen 43 Fråga juristen: När får jag avbryta arbetena? 44 Erfarenheten: Så har brand- skyddet förändrats 45 Fråga Byggtjänst: Hur påverkar tung stomme energibehovet? 46 Mässor och konferenser Framtida staden 49 World Toilet Summit 62 Produktnytt 65 Medlemsprofi len Håkan Elfström 66 Medlemssidor Brandskydd i Malmö, hållbarhet i Umeå, AMA i Stockholm med mera 82 Krönikan Willy Ociansson: Kejsarens nya kläder 20 Temperatur och prestation Skolelever jobbar bättre om innemiljön optimeras. 22 Kyla från solen Soldriven sorptionskyla installeras i Sverige. 24 Ökande kylbehov Kylbehovet kommer att öka, både i lokaler och bostäder, men energisnål teknik krävs. 26 Solskydd med automation Rörliga solskydd kommer, men beställarna är skeptiska. 31 Boktips! Energi & Miljö och Svensk byggtjänst tipsar om titlar på temat kyla. 32 Stort kyllager Fortum ska lagra kyla i berget. 35 Enkät: Bygger ni med kyla? Fyra fastighetsbolag berättar om vilka kyllösningar de väljer. 36 Decentraliserat i kyldisken IUC undersöker energianvändningen vid decentraliserade pumpsystem i kyldiskar. 38 Vem har ansvaret? Fastighetsägare eller arbetsgivare, vem ansvarar för att inneklimatet uppfyller kraven? 40 Varierat klimat gav bra resultat Hans Wigö har forskat kring hur varierande temperatur inomhus påverkar människor. 43 Ny sida: Juridikfrågan Advokat Fredik Schedin svarar på frågor om entreprenadjuridik. JmXck`ee\ K\dX Jfc[i`m\ejfigk`fejbpcX`ejkXcc\iXjj`[));\Z\ekiXc`j\iXk`bpc[`jbXieXj`[*-JkfikbpccX^\iYp^^j`Y\i^ildj`[*)JkfZb_fcdjjkX[j_ljjXkjXigc\[j`[( K\be`b1Mid\gldgXifZ_\cbmXc`k\kj`[,- <e\i^`$fZ_D`cak\be`jbX=i\e`e^\ejk`[e`e^(&''0i^/'' 14 26 46 Omslagsbilden: Varje vinter sedan 1990 byggs Ishotel- let i Jukkasjärvi upp av isblock från Torne älv. FOTO: MARK EARTHY, SCANPIX TEMA SVALT INNE 14 Stockholm testar led-belysning Kan lysdioder minska elanvändningen för belysning? Stockholms stad provar dioder, bland annat i stadshuset. 18 Direktivet och installationerna EU:s maskindirektiv påverkar fastighetsbranschen. Framtidens ljuskälla? Enkät: Bygger ni med kyla? 01-84.indd 309-01-14 08.50.15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=4">Energi och Miljö Sida 4 www.ivt.se • Perfekt för n</a> ästan alla svenska hus • Effekt 4,5-11 kW • Nyutvecklad varvtalsstyrning ger alltid rätt värme • Extra eltillskott behövs inte • Invertertekniken ökar besparingen med upp till 15% extra • Enkel dimensionering • Enkel installation Premiär! IVT PremiumLine X11Värmepumpen dina kunder väntat på Nu behöver du inte tveka om vilken värmepump du ska ha! CCJ E&M_01.indd 209-01-13 13.41.31 www.ivt.se • Perfekt för nästan alla svenska hus • Effekt 4,5-11 kW • Nyutvecklad varvtalsstyrning ger alltid rätt värme • Extra eltillskott behövs inte • Invertertekniken ökar besparingen med upp till 15% extra • Enkel dimensionering • Enkel installation Premiär! IVT PremiumLine X11Värmepumpen dina kunder väntat på Nu behöver du inte tveka om vilken värmepump du ska ha! CCJ E&M_01.indd 209-01-13 13.41.31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=5">Energi och Miljö Sida 5 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&M</a> ILJÖ 5 Postadress Vasagatan 52, 111 20 Stockholm Telefon 08-791 66 80 Fax 08-660 39 44 Internet www.energi-miljo.se Besöksadress Vasagatan 52, 3 tr Utges av Förlags AB VVS (ISSN 1101-0568) Plusgiro 56733-9 Bankgiro 723-6235 Bank Nordea Redaktion Ansvarig utgivare Bengt-Göran Jarefors VD Förlags AB VVS 08-791 66 92 jarefors@emtf.se Chefredaktör (tjl) Signhild Gehlin Chefredaktör (vik) Ingar Lindholm 08-791 66 91 lindholm@emtf.se Reporter Mark Kretz 08-791 66 86 kretz@emtf.se Webbredaktör Anne Strömer 08-791 66 94 stromer@emtf.se Layout och formgivning Anders Gustafson 08-544 305 10 anders@editor.se Editor Publishing AB Korrektur Monica Aveling och Frida Lindholm Repro JMS Tryck Sörmlands Grafi ska, Katrineholm Annonser Marknadschef Patrik Tjälldén 08-791 66 87 tjallden@emtf.se Försäljning Jan Nyman 08-791 66 85 nyman@emtf.se Redaktionsråd Farhad Basiri iquest Kerstin Bergkvist Stockholms Stad Lotta Bångens Aton teknikkonsult Anders Englund Energo Retea Arne Eriksson VVS Fabrikanternas Råd Magnus Everitt Svensk Ventilation Anna Forsberg Energimyndigheten Per Forsling Fastighetsägarna Stockholm Patrik Holmberg Oras AB Göran Johansson NVS Installation AB Lars Kjellgren Bengt Dahlgren Stockholm AB Elisabeth Mundt KTH Installationsteknik Joakim Newman Glynwed AB Conny Nilsson Swegon Björn Palm KTH Energiteknik Mats Sandberg Högskolan i Gävle Jan Siezing EIO Per Wetterström Vasakronan/Region Storstockholm-Uppsala Prenumerationsärenden Eija Vinni 08-791 66 81 vinni@emtf.se Medlem av -kontrollerad upplaga 2007: 11 200 En helårsprenumeration (11 nr) kostar 549 kronor (exkl moms). För innehållet i signerade artiklar svarar författaren. För sakuppgifter under Nya produkter svarar uppgiftslämnaren. För övrigt material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material, ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rättigheten till elektronisk publicering av infört material. ◗ Tidningen Energi & Miljö är organ för Energi- och Miljötekniska Föreningen (tidigare VVS Tekniska Före ningen), Svenska inneklimatinstitutet och Svenska luftvårdsföreningen. ◗ Utges av Förlags AB VVS, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm ◗ För medlemsfrågor och prenumerationsärenden, kontakta Eija Vinni, 08-791 66 81, vinni@emtf.se ◗ För mer information om Energi- och Miljötekniska Föreningen, se medlemssidorna. Jubilarer N u är det dags igen, skrev jag till vännerna. Årets första fest ska ordnas. Har aldrig varit helt nöjd med att fylla år mitt i vintern – ajöss till alla trädgårdsfester, grillning och utomhusaktiviteter. I stället ska alla klämmas in i vardagsrummet som på något sätt var fullt redan från början. Trångt blir det, och varmt. Att skriva om kyla mitt i vintern kan tyckas märkligt. Men tro mig, efter några timmar i ett fullproppat litet hus känns ”svalt inne” som ett fullständigt logiskt tema. Kylbehovet sägs öka framöver, delvis beroende på det föränd- rade klimatet. Fler varma dagar ger fler anledning att se över sitt hus och kanske installera kyla. Bostadsrättsföreningar, ägare av hyreshus, där finns en framtida marknad. Samtidigt kan man fråga sig om vi biter oss själva i svansen. Om energianvändning och ett varmare klimat hänger ihop – hur vettigt är det då att öka energianvändningen för att kyla byggnader? När man börjar resonera så, blir det intressant med lösningar som soldriven sorptionskyla (se artikel på sidorna 22–23). Det är nog ingen slump, att de första anläggningarna i Sverige kommer att tas i drift 2009, efter några år av intensiv klimatdebatt. M en det är fler än jag som fyller år, förstås. Åttio år fyller tidningen som du nu håller i handen. En imponerande ålder i en föränderlig medievärld. Hundra jämt fyller föreningen, som nu genomfört sitt namnbyte med allt vad det innebär. Vi på redaktionen har gjort vårt bästa för att städa bort alla ”VVS Tekniska Föreningen” och www.siki.se. Men vi kan förstås ha missat ett och annat. Erbjudan- det från nr 12/08 står kvar – den som hittar flest kvarglömda namn och hemsidesadresser i det här numret kan vinna biobiljetter. Mejla mig och berätta på vilka sidor missarna finns! Ingar Lindholm Chefredaktör lindholm@emtf.se 08-791 66 91 01-84.indd 509-01-13 18.11.30
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=6">Energi och Miljö Sida 6 6 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANUAR</a> I 2009 NYHETER 608650 ENERGIDEKLARATIONER. Nu är sista datum för att påbörja sin energideklaration passerat, och endast drygt 56 000 av 330 000 byggnader är deklarerade och klara. Hur många fastighetsägare som hunnit beställa sin deklaration före årsskiftet är inte klart. För övriga väntar vitesförläggande från landets kommu- ner. Det är upp till varje kommun att bestämma om och hur mycket fastighetsägarna ska få böta. Sveriges kom- muner och landsting har gått ut med en rekommendation om att vitet ska överstiga kostnaden för att genomföra en energideklaration. 273 194 kvar… ILLUSTRATION: JOHAN EZRA HASSELBERG ...bygg- nader klara. Värmepumpsindustrin kan lyftas av ett EU-direktiv. När EU:s 2020-mål ska uppnås fi nns värmepum- par med som en föreslagen lösning. ENERGIPOLITIK. Före jul rösta- de Europaparlamentet igenom direktivet om ökad användning av förnybar energi, ”Promotion of the use of energy from rene- wable sources”. Detta beslut, i vilket värmepumparna ingår, omfattar även ökad användning av biobränsle, solvärme och solel. Beslutet fick naturligtvis ökad betydelse när gasbråket mellan Ryssland och Ukraina ”spillde” över till EU-länderna. Varje medlemsland ska ta fram en plan för hur landet ska nå upp till de nationella åta- gandena, som gäller transport- sektorn, el- och värmeanvänd- ningen liksom användningen av kyla. För Sveriges del gäller att användningen av förnybar energi ska öka från dagens nivå på 39,8 procent till 49 procent år 2020. Aktiva svenskar Den svenska värmepumpsindu- strin har – både från organisa- tions- och företagsnivå – varit aktiv för att påverka slutdoku- mentet innan det antogs av par- lamentet. Martin Forsén, vd för värme- pumpsorganisationen Svep, är nöjd med resul- tatet. Han menar att användningen av värmepumpar kan komma att öka kraftigt som en följd av beslutet. – De nationella åtagandena är så pass tuffa att inget land har råd att inte satsa på en utökad användning av värmepumpar, menar Forsén. När det gäller den samlade värmepumpsanvändningen är Sverige ledande i Europa, men när det gäller försäljningen på årsbasis går nu de snabbväxan- de marknaderna i övriga Euro- pa om oss, menar Forsén: – Allt tyder på att den franska värmepumpsmarknaden gick om den svenska i försäljning förra året. År 2007 såldes cirka 70 000 värmepumpar (exklu- sive luft-luft) i Frankrike. Tack vare ett generöst subventions- system beräknar den franska värmepumpsorganisationen AFPAC – Association Françai- se pour les Pompes à Chaleur – att den totala försäljningen för 2008 med råge överstiger 100 000 sålda enheter. Krav på prestation För att kunna betraktas som förnybar energi ställs krav på värmepumparna enligt en ekva- tion där prestationskravet är att avgiven energi måste överstiga 1,15 gånger den primärenergi som krävs för att driva värme- pumpen, vilket enligt Martin Forsén betyder en årsvärme- faktor på 2,87. – Det betyder att årsvärme- faktorn i vissa applikationer inte kommer att klaras i de nordligaste delarna av exem- pelvis Sverige. Några andra krav ställs inte på värmepumparna. Martin Forsén förutser dock att det kommande EcoDesign-direk- tivet kommer att adressera pri- märenergieffektivitet för alla typer av uppvärmningssystem. EU-kommissionen har beslu- tat att i samarbete med med- lemsländerna ta fram data och metoder för att uppskatta och övervaka värmepumparnas bidrag i enlighet med det beslu- tade direktivet. Mark Kretz Fakta 2020-målet ◗ EU:s mål för energianvänd- ningen år 2020 är 20 procent lägre än 1990, med 20 procent lägre utsläpp av koldioxid och ökad användning av biobränsle. Värmepumpar gynnas av EU-beslut Martin Forsén. FOTO: MARK KRETZ ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO 01-84.indd 609-01-13 17.49.31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=7">Energi och Miljö Sida 7 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&M</a> ILJÖ 7 klassikern i korthet Redaktör Mark Kretz Onödig AC Airconditioning hör till de engelska ord som pekas ut som onödiga av Språkrådet. Använd svenska luftkonditionering eller ventilation, före slår rådet, som även menar att dimmer bör kallas ljusregulator. Också pellets betraktas som onödigt krångel, skriv pelletar, uppmanar Språkrådet. 9% Så många av de tillfrågade – i en undersökning om att anlita hantverkare – uppgav att denne aldrig dök upp. Det är försäkringsbolaget If som intervjuat ett tusental per- soner. 53 procent var nöjda med hantverkarna, och när frågan gällde kvaliteten på det utförda arbetet var hela 88 procent belåtna. Blankt och elegant – den som hade en sådan här fi nessrik tingest i sitt badrum kunde vara stolt. Vad är det för något och när är föremålet tillverkat? Svaren hittar du längst bak i tidningen. Föremålet fi nns på Sveriges VVS-museum i Katrineholm. Cellgummisatsning SAUDIARABIEN. Arma- cell har tillsammans med den saudiarabiska tillverkaren av byggma- terial, Zamil Industrial, öppnat en ny joint- ventureanlägg ning för tillverkning av cell- gummiisolering. Före- taget, Armacell Zamil Middle East Company är beläget i den saudis- ka hamnstaden Dammam. Källa: Armacell Webbplats för fuktforskning INTERNET. FuktCentrum vid Lunds Tekniska Högskola har öppnat en ny webbplats. Fuktsakkunniga och professionella aktörer inom byggsektorn kan via webbplatsen ladda ner datorprogram, arbets- material, fackskrifter och annat informationsmaterial. Adressen är www.fuktcentrum.se. Källa: LTH BQR inspirerar BOKNYTT 1. ”Miljonprogrammets förnyelse” heter en ny bok från BQR, Rådet för byggkva- litet. Boken är närmast en reportagebok, som i korta kapitel berättar om miljonprogrammets ursprung och ger goda exempel på hur det kan förnyas. Författare är Karin Rutström. IL Öbo testar lysdioder i trapphus LED. Framåt vårkanten hoppas Öbo, Örebros kommunala bostads- bolag, att kunna prova de första armaturerna för lysdioder i trapphus. Målet är att spara el och därmed också göra en insats för miljön. Det finns i dag inga armaturer för led-belysning av trapphus som uppfyller Öbos krav, och bolaget har därför deltagit i ett utvecklingsprojekt tillsammans med bland andra Energi- myndigheten för att utveckla den armatur som nu ska provas. IL Sammanslagna divisioner PLASTIC SYSTEMS. Glynwed har, för att förstärka organisationen på den skandinaviska marknaden, beslutat att slå ihop division Sani- tary och division Gas&Water till en ny division: Division Plastic Systems. Divisionen kommer att jobba med samma produkter som tidigare. Divisionen kommer att behålla två specialiserade säljkå- rer, en för vvs och en för va. Källa: Glynwed Energihandbok BOKNYTT 2. Energihandboken inriktar sig helt på byggnaders energianvändning. Här avhandlas innemiljö, uppvärmning, kyla, ventilation med mera. Hur noga de olika aspekterna tas upp är dock mycket varie- rande. Tonvikten ligger på de traditionella vvs-områdena, logiskt med tanke på att boken ges ut av Svensk Innemiljö, det vill säga i branschsamverkan mellan VVS Företagen, Kylentreprenörernas Förening, Svensk Ventilation och Isoleringsfirmornas Förening. (Svensk Innemiljö, 2008.) IL Företagen, Kylentreprenörernas Förening, Svensk Ventilation RES H: Costs of national policies and administrative barriers page 35 of 72 tential only Sweden uses a greater share – nearly the half – while the other countries use negligible shares so far. Figure 36: Potentials (2020) of heat production of heat pumps60 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 ATBEBGCYCZDKEEFIFRDEGRHUIEITLVLTLUMTNLPLPTROESSKSISEUK Heat production [PJ] Heat production Potentials (2020) The main barriers which prevent the exploitation of the potentials are limited awareness of the public and authorities, the high initial costs of heat pump systems and sometimes poor perception61. Addi- tionally the low energy prices in the past opposed the extension of the use of heat pump. Possibly this might change with increasing energy prices of oil or gas thus ground source heat pumps become an economically attractive alternative to generate heat. Concerning geothermal cooling the main barriers to overcome are the development of the technology of low-temperature absorption cooling and generally the spreading and transfer of knowledge, experi- ence and demonstration of the technology 62. 60 Based on GREEN X data provided by DG TREN 61 EHPA, Heat Pumps - Technology and Environmental Impact, 2005. 62 K4RES-H, Key Issue 5: Innovative Applications – Geothermal Utilisation for Cooling, 2006. Beräknad potential för värmepumpar i Europa. (KÄLLA: HEATING AND COOLING FROM RENEWABLE ENERGIES: COSTS OF NATIONAL POLICIES AND ADMINISTRATIVE BARRIERS, MVV CONSULTING) Värmepumpar gynnas av EU-beslut Läs mer ◗ För den som vill läsa hela beslutsdokumentet hänvisas till EU-parlamentets hemsida: www.europarl.europa.eu Behöver isoleras? 01-84.indd 709-01-13 17.50.35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=8">Energi och Miljö Sida 8 Läs mer om Uponor Pro och </a> andra produkter och system hem och samhälle på www.uponor.se Uponor Fördelare Pro 1 för golvvärme tillverkas i glasfiberförstärkt polyamid. Materialet ger fördelaren låg vikt utan att ge avkall på vare sig funktion eller kvalitet. Fördelaren skruvas snabbt ihop utan verktyg, vilket gör att den totala monteringstiden förkortas. Pro-fördelaren kan med fördel användas istället för Uponor WGF 1. Anslutning för golvvärmeslingorna är G20 Euro-cone 20 mm eller 17 mm samt Q&E 20 mm. Fördelarna finns i 1-, 3-, 4- eller 6-slingors moduler och kan mycket enkelt skruvas ihop till en komplett fördelare tillsammans med en Uponor Grundsats. Kopplingsseten finns separat och kan på så sätt kombineras fritt. Den här vackra Västeråslägenheten värms upp med Uponors golvvärme och i väggen sitter en Uponor Profördelare Upptäck fördelarna med plast Energi&Miljö_nr1-09_Uponor Pro_210x297.indd 12009-01-13 14:01:45E&M_01.indd 309-01-13 15.38.29 Läs mer om Uponor Pro och andra produkter och system hem och samhälle på www.uponor.se Uponor Fördelare Pro 1 för golvvärme tillverkas i glasfiberförstärkt polyamid. Materialet ger fördelaren låg vikt utan att ge avkall på vare sig funktion eller kvalitet. Fördelaren skruvas snabbt ihop utan verktyg, vilket gör att den totala monteringstiden förkortas. Pro-fördelaren kan med fördel användas istället för Uponor WGF 1. Anslutning för golvvärmeslingorna är G20 Euro-cone 20 mm eller 17 mm samt Q&E 20 mm. Fördelarna finns i 1-, 3-, 4- eller 6-slingors moduler och kan mycket enkelt skruvas ihop till en komplett fördelare tillsammans med en Uponor Grundsats. Kopplingsseten finns separat och kan på så sätt kombineras fritt. Den här vackra Västeråslägenheten värms upp med Uponors golvvärme och i väggen sitter en Uponor Profördelare Upptäck fördelarna med plast Energi&Miljö_nr1-09_Uponor Pro_210x297.indd 12009-01-13 14:01:45E&M_01.indd 309-01-13 15.38.29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=9">Energi och Miljö Sida 9 nr 1 januari 2009 EnErgi&M</a> iljö 9 nyheter i ett av Europas största köpcenter, Dolce Vita Tejo i Portugal, ska man använda sig av ett golv- värmesystem för kylning. Det 423 000 kvadratmeter stora köpcentret, med 300 butiker, ska stå klart i lis- sabon i maj i år. PorTugal. Dolce Vita Tejo är designat för både shopping och avkoppling, bland annat ska det finnas en lekpark för barn i anslutning till centret. Byggentreprenören, det spanska företaget Chamartin Inmobiliaria, har ansträngt sig för att minimera primärenergi användningen genom både arkitektoniska och tekniska lösningar. Shoppingcentret ska utnyttja naturligt ljus, taket ska konstru eras av material som iltrerar bort solens ultravioletta strå lar men utnyttjar solljuset, vil ket möjliggör att man minskar elanvändning för belysning. Solvärme och interna vär melaster ska kompenseras med Uponors golvvärmesystem för kyla. Golvtemperaturen ska hållas på 19–20 grader C. M K iVl och Sveriges ingenjö- rer har tagit ett initiativ för att fånga upp idéer och stimulera ingenjörernas kreativitet. Det handlar om ett webb- baserat forum för innova- tioner och idéutveckling, främst med fokus på teknik för energieffektivi- sering. Forumet, som är under uppbyggnad, stöds även ekonomiskt av Vinnova. innoVaTion. Bakgrunden till projektet, som går under arbets namnet Energieffektiva ingen jörer – Energi 2.0, är dels den stora utmaningen som ligger i att minska de globala utsläppen av växthusgaser, dels att många goda idéer som rör exempel vis energieffektivisering för blir oexploaterade om de ligger något utanför företagens kärn verksamhet. Forum för debatt Enskilda medarbetare och ingenjörer hänvisas till att själva driva sina idéer utanför företagen, något som ofta bara mycket starka eldsjälar orkar göra. På hemsidan ska det innas ett öppet diskussionsforum där idéer kan brytas och förbättras. Där ska även innas en sluten del för granskning under sekre tess för dem som har kommit så långt att de funderar på patent och vidare finansiering. Till projektet knyts sannolikt även en tävling. Pengar från Vinnova Parter i projektet är Sveriges Ingenjörer, som ska äga och ansvara för drift och förvalt ning av sajten, och IVL Svenska Miljöinstitutet som utvecklar metodik, kriterier och rappor teringsformulär. IVL och KTH – genom Cent rum för Hållbar utveckling – sammanställer och värderar bidragen och Vinnova bidrar med inansiering under upp byggnaden och deltar därefter i värderingen av bidragen. Källa: IVL Den nya europeiska säker- hets- och miljöstandarden för kylanläggningar och värmepumpar påverkar hela branschen. STanDarD. Främst påverkas företag som tillverkar, instal lerar och underhåller kyl och värmepumpssystem. Den nya europeiska standarden är ock så harmoniserad till några EU direktiv som bland annat ställer krav på CEmärkning. Standar den finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. Kylanläggningar finns, för utom i industrin, bland annat i ishallar och som luftkonditio nering i fastigheter. Det enskilt största området, och det som växer mest, är den kommersi ella sidan med kyl och frysdis kar i butiker och på stormarkna der. Värmepumpar inns i både offentliga och privata fas tigheter. Den nya standarden bidrar till säkrare anläggningar och under lättar handel över gränserna. alla påverkas Den nya standarden medför att hela branschen får nya rikt linjer att förhålla sig till. Alla påverkas, från konstruktörer och tillverkare till företag som installerar, underhåller och besiktigar anläggningarna. Även industriföretag, butiker och andra ägare av kylanlägg ningar och värmepumpar behö ver veta vilka krav som gäller vid upphandling och underhåll. Den nya standarden uppfyl ler säkerhetskraven i tryckut rustningsdirektivet (PED) och maskindirektivet (MD) och kommer på sikt att ersätta stör re delen av kylbranschens egen publikation Svensk Kylnorm. En svensk vägledning blir klar under våren 2009. Källa: SIS Ny europeisk standard för kyl- och värmepumpar Golvvärme kyler köpcenter Köpcentret Dolce Vita Tejo i Portugal ska rymma 300 butiker när det öppnar i maj. Foto: uponor Energieffektiva innovationer får ny hemsida Fakta Beställning ◗ Standarden ”Kyl- och värme- pumpsanläggningar – säker- hetsregler och miljökrav”, SS-En 378 inns att beställa från Energi- och Miljötekniska Före ningens hemsida, www.emtf.se, till lägre pris för medlemmar. 01-84.indd 909-01-13 14.13.42
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=10">Energi och Miljö Sida 10 10EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 nyheter Energimyndigheten har testat sex pelletskaminer och två kombikaminer, som kan eldas med både pellets och ved. resultatet visar att jämfört med elvärme kan eldning med pellets nästan halvera kostnaden för uppvärmning. EnErgi. – Det lönar sig att elda med pellets. Det handlar om en besparing på 4 600 till 7 400 kronor per år, jämfört med elvärme, säger Pernilla Ohlsson, projektledare för testet vid Energimyndighetens Testlab. Eldning med pellets är gene- rellt sett effektivt och ger låga miljöutsläpp. I hus med direkt- verkande el kan pelletskaminen värma hela huset, med elradia- torer som stöd. Eldningen är till stor del auto- matiserad vilket ökar bekväm- ligheten. Kaminernas design varierar, så de passar in i olika miljöer. En av de testade kami- nerna behöver ingen skorsten, utan har istället en väggläkt som monteras på ytterväggen och som kyler ner rökgaserna från kaminen innan de leds ut från huset. –Pelletskaminerna har en effektiv förbränning som ger låga utsläpp. Konsumenter kan kontakta energi- och klimat- rådgivningen i kommunen för kostnadsfri rådgivning och för att få veta vad som gäller för eldning i området, säger Anita Aspegren, enhetschef på Ener- gimyndighetens Testlab. Tester av ytterligare fyra modeller kommer att publice- ras i början av 2009. Källa: Energimyndigheten Karlstads Bostads AB (KBAB) har tilldelats nordiska kooperativa och allmännyttiga bostads- organisationens (nBO) energipris. Priset delades ut på nBO:s årskonferens i Stockholm. MiljOnPrOgrAMMEt. NBO delar varje år ut ett pris för ett bra bidrag till förbättring av ener- gisituationen i bostäder och bostadsområden. Priset gick 2008 till KBAB för renoverings- arbetet i miljonprogramsområ- det Orrholmen. Juryns motivering till priset: ”Projektet är en vägvisare där KBAB tar ett stort steg och visar att man kan våga sig på investe- ringstunga åtgärder eftersom de blir lönsamma på grund av den stora energibesparingen.” Husen, byggda 1965–67, renoveras ett i taget och bland åtgärderna kan nämnas till- läggsisolering av ytterväggar, fönsterbyte och årstidsstyrd ventilering. NBO menar att energirenoveringen på Orrhol- men är gjord med ett systema- tiskt helhetstänkande. Minskningen i energianvänd- ning är dessutom stor. Källa: KBAB Branschnytt ◗ Orab iÖrnsköldsvikharfrån MetsoPoweraBerhållitenorder pårör-ochmekaniskainstalla- tionerfördennyaindunstningen iObbola.Ordersummanöversti- ger30miljonerkronor. ◗ ÅF harköpt75procentavdet ryskateknikkonsultföretaget ZaOLonasTechnologija(Lonas) iStPetersburgsamtkontori jekaterinburgochKiev.Lonas har240medarbetare,varavcir- ka190iStPetersburg.Bolaget ärspecialiseratpåkonstruktion ochhelhetsprojektavkraft-och kraftvärmeverksamtturbin- anläggningar. ◗ Brostaden Mariehäll bygger omhelakvBetongblandaren10i Stockholmtillgalleria.Kylinstal- lationerFranckaBärtotalentre- prenörförallavvs-installationer. Kylinstallationerinstallerarbland annatennykylcentral.Kylcen- tralenutförsmedfrikylaoch harfrånbörjantvåvätskekyl- aggregatpåtotalt464kWkyl- effekt.Projektetskavarafärdigt imaj2009. ◗ TKI-Ventilation harfåtti uppdragattutföraventilations- installationernavidtotalre- noveringenavBiomedicinskt Centrumiuppsala.uppskattad ombyggnadsareauppgårtill 40000kvm,ochombyggnaden beräknasvaraklar2010eller 2011.Beställareärakademiska Husuppsala. ◗ Sydtotal iStockholmhar avPeabfåtttotalentreprenad attutföravent-ochstyrentre- prenadernaienutbyggnadav recipharmsproduktionslokaler med3400kvm.recipharms verksamhetärinomläkemedels- industrinochiuppdragetingår såkalladerenrum.Ordervärdet ärcirka7miljonerkronor. ◗ NVS harfåttuppdragetatt installeravs,kylaochsprinkleri detnyaScandichotelletiKarls- krona.Hotellet,somfår183rum, byggsicentrumnäraFisktorget ochshoppingkvarteren.Projek- tetsysselsättertre,fyramon- törerframtillmars2010.Entre- prenadsummanförvsochkyla uppgårtillomkring13miljoner kronor,ocharbetetstartadei december.Sprinklerentreprena- denharenordersummapåcirka 2miljonerkronor. ◗ Kungälvs Rörläggeri harfått iuppdragattutförarörentrepre- nadenpåHakefjordenresort. Beställareaventreprenadenär Biab.Ordervärdecirka4miljo- nerkronor. ◗ Orab i Sydost harfåttsinfjär- deorderfrånWärtsiläBiopower OY.Ordernomfattarkompletta rör-ochkanalinstallationervid ettnyttkraftblockvidLess& TimberiTjeckien.Ordersumman överstiger6miljonerkronor. ◗ Malmberg harfåttiuppdrag attbyggaenuppgraderings- anläggningienbynäraKassel, Tysklandsmestcentralastad. Enkooperationavdekommu- nalatekniskaverken(Städtische Werke)iKasselochettförbund avlokalalantbrukareskaköra rötningskammarenochuppgra- deringsanläggningen.Årligen ”matas”20000tonenergi- grödoroch11000tongödsel inirötningskammarenföratt producerabiogas,vilkensedan uppgraderasgenomMalmberg BiogasTechnologytillnästan tremiljonernm3biometanper år.anläggningentasidriftsom- maren2009. ◗ NordIQ,somtillverkarochsäl- jerfjärrvärmecentraler,ärförsti SverigemedattfåencentralP- märktförstörrefastigheter.Se- dantidigareinnsP-märknings- systemförsmåhus.P-märkning ärSP:ssystemförattprodukten uppnåttenvisskvalitetsnivå. ◗ Alvesta VVS öppnaretthämt- lagerinorrköpingunder2009. undersenaretidharmanöpp- natförsäljningsverksamheti Stockholm,MalmöochKarlstad. ◗ NVS harfåtteninstallations- entreprenadiLiljeholmsgallerian iStockholm.Gallerianbyggsav VeidekkeByggStockholmpå uppdragavfastighetsbolaget Citycon.Ordervärdetär30– 40miljonerkronorberoendepå hurmyckethyresgästanpass- ningarsombehövergöras. ◗ REC skalevereraventilations- aggregatTemovex250S-EC tillettnyttpassivhusområdei ViskaforssöderomBorås,där Viskaforshembygger18passiv- hus.Ventilationsentreprenörär BLCVentilation.Förstainlytt- ninghösten2009. KBAB ick energipris Pellets ger lägre värmekostnader Foto: Ariterm Sweden AB 01-84.indd 1009-01-13 14.15.41
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=11">Energi och Miljö Sida 11 GSlO.JUTVCJTIJ&MFDUSJD"*3</a> )"/%-*/(6/*5 XXXNJUTVCJTIJFMFDUSJDTF XXXUSJHPOSFLMBNTF 4UFHMzTLZMWjSNFQVNQOJOHNFEEJSFLU FYQBOTJPOGzSWFOUJMBUJPOT BOMjHHOJOHBS 0GzSjOESBEWjSNFFGGFLUOFEUJMM¬$ (BSBOUFSBEWjSNFESJGUOFEUJMM¬$ NFEQBUFOUFSBE;VCBEBOUFLOJL ¬L8LZMFGGFLU ¬L8WjSNFFGGFLU 4UPSFOFSHJCFTQBSJOHJLZMPDI WjSNFQSPEVLUJPO ,PTUOBETPDIGVOLUJPOTFGGFLUJW JOWFTUFSJOH .ZDLFUMlHB-KVEOJWlFS :UUSFTUZSOJOHWJB¬7¬7 ¬N"TUFHSFTJTUBOT -JOKjSUWBSWUBMTTUZSEVUPNIVTEFM E&M_01.indd 409-01-13 13.42.00 GSlO.JUTVCJTIJ&MFDUSJD"*3)"/%-*/(6/*5 XXXNJUTVCJTIJFMFDUSJDTF XXXUSJHPOSFLMBNTF 4UFHMzTLZMWjSNFQVNQOJOHNFEEJSFLU FYQBOTJPOGzSWFOUJMBUJPOT BOMjHHOJOHBS 0GzSjOESBEWjSNFFGGFLUOFEUJMM¬$ (BSBOUFSBEWjSNFESJGUOFEUJMM¬$ NFEQBUFOUFSBE;VCBEBOUFLOJL ¬L8LZMFGGFLU ¬L8WjSNFFGGFLU 4UPSFOFSHJCFTQBSJOHJLZMPDI WjSNFQSPEVLUJPO ,PTUOBETPDIGVOLUJPOTFGGFLUJW JOWFTUFSJOH .ZDLFUMlHB-KVEOJWlFS :UUSFTUZSOJOHWJB¬7¬7 ¬N"TUFHSFTJTUBOT -JOKjSUWBSWUBMTTUZSEVUPNIVTEFM E&M_01.indd 409-01-13 13.42.00
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=12">Energi och Miljö Sida 12 12EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 nyheter På nya poster ◗ Per-Göran Persson haran- ställtssomaccountManager inomOEMförSverigepåav- delningenEnergiprodukterhos HoneywellaB,medplaceringpå Malmökontoret.Hankommer frånTaCSvenska.Jenny Florin haranställtssominsideSales EngineerinomSverige,medpla- ceringpåStockholmskontoret. Honkommerfrånhögskolan. ◗ Malin Andersson haranställts somenergiingenjörhosBengt DahlgrenaB,Malmö.Honkom- merfrånCLCiMalmö. ◗ Thomas Lindström harut- settstillmarknads-ochförsälj- ningschefpåEvi-HeataB,Kungs- ängen.HankommerfrånVKG. ◗ Robert Guttenkunst haran- ställtssomsäljareiStockholm förSwegonaB.Hankommer frånegenverksamhet. ◗ Henrik Åsbrink haranställts somvvs-projektörhosHPFPro- jekteringsconsulternaiSthlm aB,Danderyd.Hankommerfrån Energoretea. ◗ Robert Johansson haran- ställtssomsäljarehosBevent raschaB:skontoriStockholm. Hankommerfrånnederman. ◗ Ralf Zipp haranställtssom kyl-ochstyr-/reglerteknikerhos EnacoaB,medplaceringiSolna. Hankommerfrånindustri&La- boratoriekyl. ◗ Fredrik Johansson haran- ställtssomvvs-ingenjörhos MählqvistsröraB,iKatrine- holm.HankommerfråniuC. ◗ Thomas Alfvegren haran- ställtssomdistriktssäljareför distriktvästhosEvecoaB. Jonas Allberg haranställtssom distriktssäljareförStockholms- distriktet.Bådakommerfrånan- nanbransch. ◗ Philip Malek harutsettstill produktchefförvvsochprocess inomParocTekniskisolering, ParocaB.Hankommerfrån Parafonakustik. ◗ Robin Wahlgren haranställts somvvs-ingenjörhosnVS installationaB/Gjerdmansrör inyköping.Hankommerfrån iuC. ◗ Kjell Sandehl ochChristoffer Dahlgrenharanställtssompro- jektledarehosindustriassistans aB,Stockholm.Dekommerfrån johnsonControls. ◗ Peter Flodell harutsettstill avdelningschefförvärme-och sanitethosBravidaSverigeaB, medplaceringiÖrebro.Han kommerfrånrörkrökarn. ◗ Maria Gihlström haranställts somsäljteknikerpåGrundfosaB iMölndal.Mariakommernär- mastfrånTTiElectronics. ◗ Ulf Antman harutnämntstill försäljningsdirektörviduponor VVS,inomuponoraB.Thomas Löfgren harutsettstillförsälj- ningschefförregionsäljarna. Axel Månsson harutnämntstill chefföreftermarknadsorganisa- tionen.Bengt Berlin harutsetts tillmarknadschef,ansvarigför marknadsföringochuponor academy.Mikael Söderström harutnämntstillchefförkund- service. ◗ Pelle Pedersenharanställts somsäljansvarigförrökgas- ochkylinstrumenthosnordtec instrumentaB,Göteborg.Han kommerfrånannanbransch. ◗ Martin Johansson harutsetts tillförsäljningschefSverigehos CiMnorgea/S,ilialSverige, medplaceringiLund.Hankom- merfrånViega. ◗ Niklas Forsenberg och Johan Berggren haranställts påavdelningenförteknisksup- porthosDaikinSwedenaB, Solna.Forsenbergkommerfrån inomhusklimatochBerggren frånSöderKyl. ◗ Ulf Salomonsson haranställts somdistriktssäljarehosPerfecta PumpaB,medplaceringiKarl- stad.HankommerfrånSvenska neptun. ◗ Pär Mollstedt haranställts somprojektledarehosVa-ingen- jörernaaB,medplaceringiKarl- stad.HankommerfrånComfort iBorlänge. ◗ Mikael Falk harutnämntstill försäljningsdirektörhosahlsell aB,Stockholm.Mats Rosman harutnämntstilldivisionschef vvs. Världens första höghus byggt som passivhus har uppförts i den österrikiska staden linz som det öster rikiska energibolaget Energie Ag:s huvudkontor. EnErgi. Byggnaden – som fått namnet PowerTower – sägs minska utsläppen av koldiox- id med 300 ton per år, jämfört med om byggnaden försetts med konventionell uppvärm- ning som olja. Energies huvudkontor har 19 våningar med en totalyta på 32 000 kvm. Energin produ- ceras dels av en grundvatten- värmepumpsanläggning men också av Österrikes största fasadintegrerade solcellsan- läggning på 637 kvm som ska ge 42 000 kWh el per år. Solskydd och kyltak Trots att fasaden består till två tredjedelar av glas, sägs konven- tionellt luftkonditioneringssys- tem inte behövas. Istället redu- ceras kylbehovet med hjälp av solskydd. Vid behov används kyltak. M K luftföroreningar från källor inomhus är större problem än de utifrån. Det visar en studie gjord i den kinesiska guadongprovin sen. innEMiljö. Vid Pärlflodens del- taregion i Guadongprovinsen i Kina har en snabb utveckling skett de senaste åren och flera nya hotell har byggts. Problem med inneklimatet har rapporterats från dessa nya hotell. Därför har en studie av luftkvaliteten på hotellen genomförts. En tvådagars fältprovning genomfördes i åtta utvalda hotell, där man även mätte luftkvaliteten utomhus. Flera luftföroreningar, även inklude- rande lyktiga organiska ämnen, VOC, liksom fysikaliska bak- grundsparametrar som tempe- ratur, relativ fuktighet och luft- omsättning mättes. Resultaten visade att de lesta av de undersökta hotellen var oförmögna att tillhandahålla en bra inomhusmiljö. Jämförelser med liknande studier, visade att i fråga om luftkvalitet var nya hotell mer förorenade än äldre hotell och bostadshus. De dominerande föroreningarna kom från käl- lor inne i byggnaden, snarare än utifrån. I rapporten presenteras ock- så vissa åtgärder för luftkvali- tetsproblemen i hotellen. M K Läs mer ◗ resultateninnspresenterade iartikeln”indoorairqualityin newhotels’guestroomsofthe majorworldfactoryregion”, sompublicerasiinternational journalofHospitalityManage- ment,Volume28,issue1,mars 2009,sidorna26–32. Föroreningar i hotell kom från källor inomhus Här byggs världens första passivhöghus Power Tower i Linz – världens första passivhöghus. IllustratIon: EnErgIE ag 01-84.indd 1209-01-13 14.16.04
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=13">Energi och Miljö Sida 13 MAKING MODERN LIVING POSS</a> IBLE Lär mer om BVTS-ventilen på www.danfoss.se/biomassa r&OLFMJOTUBMMBUJPO r4KÅMWWFSLBOEFUFLOJL r¸WFSMÅHTFOLWBMJUÊ r,POLVSSFOTLSBGUJHMÕTOJOH r0QUJNBMUÅUIFUÅWFOFGUFS BLUJWFSJOH ''ÕSVUPNTÅLFSQÇMJUMJHPDIVOEFSIÇMMTGSJESJGUFSCKVEFS#754WFOUJMFO Heta prylar Termostatventilen Danfoss BVTS 5FSNPTUBUWFOUJMFO%BOGPTT#754FSCKVEFSEFUCÅTUBTLZEEFUGÕSQBOOTZTUFNBWTFEEBGÕSCJPNBTTBFMMFS GBTUBCSÅOTMFO%FOVOJLBWFOUJMFOTPNCZHHFSQÇNFSÅOÇSTFSGBSFOIFULBOBOWÅOEBTMJLBFíFLUJWU TPNÕWFSIFUUOJOHTTLZEEPDITLZEENPUUJMMCBLBCSBOE 111610_biomass_185x130_SV.indd 218/09/08 14:34:30 KG Top från Tyska Wolf GmbH är ett högklassigt modulaggregat som kan leve- reras i storlekar upp till 100000 m3h. Aggregatet kan konfigureras och bestyckas helt enligt kundens önskemål. D v s ytterligare möjligheter finns för varianter av värmeväxlare, fläktar osv. Material som galvaniserat hölje, lackerat eller rostfritt stål, kan väljas efter önskemål och behov, liksom olika krav på hygienutförande. Euroventcertifikatet är en självklarhet. Aggregatet kan dessutom levereras i ATEX-utförande. Försäljning sker dels genom Vent och Energi i Stockholm, tel 070 3017542, dels genom våra återförsäljare LOCO i Nyköping, tel 0155-217501, www.loco.se och Exotherm i Malmö, tel 040-6316116, www.exotherm.se Mera info på www.ventoenergi.com Det säger Robert Johansson, VD i företaget Vent och Energi och generalagent för tyska Wolf GmbH-produkter i Sverige. Generalagent för ”Viärstoltaövervår generalagenturför tyska WOLFGmbHoch ventilationsaggregatet KGTop” E&M_01.indd 509-01-13 15.43.04 MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Lär mer om BVTS-ventilen på www.danfoss.se/biomassa r&OLFMJOTUBMMBUJPO r4KÅMWWFSLBOEFUFLOJL r¸WFSMÅHTFOLWBMJUÊ r,POLVSSFOTLSBGUJHMÕTOJOH r0QUJNBMUÅUIFUÅWFOFGUFS BLUJWFSJOH ''ÕSVUPNTÅLFSQÇMJUMJHPDIVOEFSIÇMMTGSJESJGUFSCKVEFS#754WFOUJMFO Heta prylar Termostatventilen Danfoss BVTS 5FSNPTUBUWFOUJMFO%BOGPTT#754FSCKVEFSEFUCÅTUBTLZEEFUGÕSQBOOTZTUFNBWTFEEBGÕSCJPNBTTBFMMFS GBTUBCSÅOTMFO%FOVOJLBWFOUJMFOTPNCZHHFSQÇNFSÅOÇSTFSGBSFOIFULBOBOWÅOEBTMJLBFíFLUJWU TPNÕWFSIFUUOJOHTTLZEEPDITLZEENPUUJMMCBLBCSBOE 111610_biomass_185x130_SV.indd 218/09/08 14:34:30 KG Top från Tyska Wolf GmbH är ett högklassigt modulaggregat som kan leve- reras i storlekar upp till 100000 m3h. Aggregatet kan konfigureras och bestyckas helt enligt kundens önskemål. D v s ytterligare möjligheter finns för varianter av värmeväxlare, fläktar osv. Material som galvaniserat hölje, lackerat eller rostfritt stål, kan väljas efter önskemål och behov, liksom olika krav på hygienutförande. Euroventcertifikatet är en självklarhet. Aggregatet kan dessutom levereras i ATEX-utförande. Försäljning sker dels genom Vent och Energi i Stockholm, tel 070 3017542, dels genom våra återförsäljare LOCO i Nyköping, tel 0155-217501, www.loco.se och Exotherm i Malmö, tel 040-6316116, www.exotherm.se Mera info på www.ventoenergi.com Det säger Robert Johansson, VD i företaget Vent och Energi och generalagent för tyska Wolf GmbH-produkter i Sverige. Generalagent för ”Viärstoltaövervår generalagenturför tyska WOLFGmbHoch ventilationsaggregatet KGTop” E&M_01.indd 509-01-13 15.43.04
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=14">Energi och Miljö Sida 14 14EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 BorgarrådEt soM småspringer genom korridoren tittar plötsligt upp med lätt förvånad blick. Visst ska ljusmiljön i den mörka gången förbättras, men så här? Ett disco- blått sken sprider sig längs väggar- na i Stockholms stadshus, Ragnar Östbergs berömda byggnad, färdig- ställd 1923. Det är Åke Forslin från Deltalux som ligger bakom den märkliga ljus- sättningen, som dock är högst tillfäl- lig. Snart sätter han tillbaka det ilter som täcker dioderna och förvandlar det blå ljuset till ett behagligt, vitt sken. Deltalux var tidigt ute med att jobba med lysdiodteknik (led), och har nischat sig på specialarmaturer och på att bygga om armaturer så att de passar till lysdioderna. Vill man, som i Stockholms stads- hus, få mer ljus utan att öka effekten lika mycket så ligger led bra till. Men att hitta masstillverkade armaturer som passar i det östbergska kassett- taket är förstås en utopi. Därför har staden beslutat att testa Åke Forslins alternativ med specialbyggda led- armaturer. Ett fåtal armaturer byts på prov på olika ställen i stadshuset, sedan utvärderas resultatet och kan- ske blir lysdioderna lösningen på mörkret i borgarrådens korridor. Känsliga för värme Åke Forslin har jobbat med led-tek- niken sedan slutet av 90-talet. I dag går uppskattningsvis hälften av hans arbetstid åt till att konstruera speci- allösningar för just led. Efterfrågan har växt kraftigt de senaste åren. – Förfrågningar har det funnits hela tiden, men 2005 började det ta fart ordentligt, tycker jag. Det var när vi hade gjort Svinesundsbron, säger han. Fortfarande handlar många upp- drag om fasadbelysning och andra utomhusapplikationer. Lysdioderna trivs i vårt kalla klimat, eftersom de är relativt känsliga för värme. Kyls inte dioden, eller om den körs för hårt, kan de beräknade 50 000 tim- marnas drifttid bli betydligt färre. – Jag var på ett föredrag, där tala- ren inledde med att tända en lys- diod. Han pratade just om vad som påverkar livslängden hos lysdioder, och när han hade pratat i tre minu- ter dog dioden, säger Åke Forslin. Just kylningen är ofta det störs- ta problemet när led ska monteras inomhus. Diodens lilla yta klarar inte av att göra sig av med all vär- me som alstras. I specialtillverkade armaturer inns förstås kyllänsar så Ärlysdiodteknik(led)framtidensbelysning? Mycketpekarpådet,ochdiodernaökar snabbtipopularitet.Menteknikenkräver kompetentabeställare. Stockholmsstadprovarjustnuled-armaturer påleraplatser,blandannatistadshuset. text ingar lindholM Foto jEns lasthEin Fler väljer lysdioder stads- husets nya led- stjärna Fakta Led ◗ Ledstårför ljusemitterande diod(lightemit- tingdiode). Dioderharett betydligtsma- larespektrumän glödlamporoch avgertillexempel ingenir-eller uV-strålning.Det innsenuppsjö avvarianterpå lysdioder,tillex- empelorganiska lysdioder(oled). 01-84.indd 1409-01-13 17.51.12
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=15">Energi och Miljö Sida 15 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 15 utvecklas mot starkare och starkare ljusflöde i förhållande till effekten i något som närmast kan liknas vid en internationell tävling mellan FoU- avdelningarna hos de stora lysdiod- företagen. – Man kan säga att ljusflödet i lumen dubblas på ett år, och så kan det fortsätta till en viss gräns. Nu ligger tillverkarna på 140 lumen per watt i laboratorietest, säger Åke Forslin. Lite datorarbete visar att den amerikanska tillverkaren Cree den 20 november påstod sig ha världsre- kord med 161 lumen per watt från en lysdiod på en gånger en millimeter, matad med 350 mA. Sedan gäller det att få dioderna att tåla en högre effekt än en watt, och att klara av att producera dem. Skiftande kvalitet Samtidigt jobbar tillverkarna med att förbättra styrningen av dioderna, som kräver likström och lågspänning. Den dimbara led-lampan förväntas presenteras i dagarna, och även om lysdioderna som Åke lagt ut på golvet i stadshuskorridoren bevisligen går det räcker. Men här, i Stockholms stadshus, är det värre. De takarma- turer som Åke Forslin jobbar med sitter till och med infällda i taket utan någon möjlighet till ventila- tion. Däremot inns en säkerhets- lösning i den enhet som förser dio- derna med ström. När det blir för varmt dämpas helt enkelt ljuset en aning. Fast när hela grundtanken är att förbättra ljusmiljön med mer ljus så är det förstås inte vad man önskar sig. Det blir helt enkelt mer mekar- jobb för Åke Forslin. Snabb utveckling Problemet när det gäller led är annars mest att utvecklingen går så rasande fort, och att det helt sak- nas standarder. De armaturer vi tit- tar på i stadshuset i dag fanns inte för ett år sedan. Själva lysdioderna f Lars Bylund har lång erfarenhet av att arbeta med led-armaturer, i stadshusprojek- tet är han Stock- holms stads kon- sult. Nedan: Åke Forslin. 01-84.indd 1509-01-13 17.51.26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=16">Energi och Miljö Sida 16 16EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 att dimma redan i dag så är det ett framsteg att det finns färdiga lampor som tål dimning att köpa. Precis som i datorvärlden har kunderna svårt att veta när det är lämpligt att göra affär, och vad det är de köper. – Många kunder vet inte vad det är de vill beställa. Det är ofta en lång resa, vissa projekt kan ta tre till fyra år innan det händer något, säger Åke Forslin. Inte blir det enklare av att kvalite- ten på dioderna kan variera kraftigt. För medan det läggs stora pengar på att utveckla dioderna satsas det inte lika mycket på att förbättra produktionen, som fortfarande till stora delar är manuell. Dessutom är efterfrågan på lysdioder hög, och Åke Forslin har vid några tillfällen mötts av informationen att hela det beintliga lagret är uppköpt av en enda storkund. – Logistiken är ett problem. Ibland går hela batcher (dioder till- verkas i omgångar) till ett stort pro- jekt och vi andra blir utan, det är en så fruktansvärd efterfrågan. Sedan finns problemet att man inte vet riktigt vilken kvalitet man får, om man inte håller sig till de stora till- verkarna, säger han. Men nu tindrar det i alla fall i taket i stadshusets korridor. Led har kri- tiserats för att sprida för kallt ljus, eftersom de inte ger ifrån sig ett lika gult ljus som det vi är vana vid från glödtekniken. Nicolas Heyum, som arbetar på Energicentrum på Stock- holms stad, har provat att jobba i diodsken sedan i somras. Då invigde Stockholms stad, i hård konkurrens med elektronikjätten Philips, ett av världens första ledkontor. Vänjer sig vid ljuset – Jag och min kollega sitter i Tek- niska Nämndhuset, en typisk kon- torsbyggnad med gult ljus och bei- ge väggar och korridorer. När folk går förbi vårt kontor undrar de ofta vad vi sitter i för en operationssal. Men nu, när jag har suttit i det ljuset i några vintermånader, är det tvärt om för mig. Jag ryggar tillbaka när jag kommer ut ur rummet. Jag är helt övertygad om att det är jag som har den bästa ljusmiljön, och redan i dag finns det betydligt bättre arma- turer än vad vi kunde montera i maj, säger han. Energicentrums uppgift är att stödja de som förvaltar kommu- nens alla fastigheter. Led är bara ett av lera områden för kontoret, som jobbar inom alla installationsfälten. Men dioderna är viktiga. – När det gäller elanvändningen i skolor, kontorslokaler och liknan- de står belysningen för ungefär en tredjedel. Om vi kan halvera elan- vändningen för belysning och sam- tidigt förbättra ljusmiljön – som ofta är hemsk i skolor och förskolor – så är mycket vunnet, säger Nicolas Heyum. lägre livscykelkostnad Ännu vet Energicentrum inte om eller i vilken utsträckning det är lön- samt att övergå till led. Investerings- kostnaderna är solklart högre än för standardarmaturer. Å andra sidan blir sannolikt underhållskostnaderna lägre, liksom energinotan, som i ett livs cykelperspektiv är en tung post. – Allt talar för att detta är extremt lönsamt, men än så länge har vi inte tillräckligt med färdiga installatio- ner för att få underlag för en full- ständig utredning, säger Nicolas Heyum. Flera projekt drivs parallellt, både inomhus och med utomhusbelys- ning. En stor satsning är att förbätt- Fakta Lux, lumen och Kelvin ◗ Lumenärettmåttpåljuslöde,luminans. ◗ Luxmäteruppfattadljusstyrka,enluxärenlumen/kvm. Tardu1000lumenochsprideröverenytapå1kvmuppfat- tardualltsåettstarkareljussken,1000lux,änomduspri- dersammaljusöver10kvm.Dåblirresultatet100lux. ◗ Kelvin(K)angerljusetsfärgtemperatur,vadviuppfattar somvarmtrespektivekalltljus.Lågataluppfattassomvarma (rödaktiga)medanhögauppfattassomkalla(blåaktiga).i daginnsledmedfärgtemperaturpåmellan2900och6500 K,detsistnämndamotsvararpåettungefärvanligtdagsljus. Att hitta ”rätt” led-armatur är något av ett detektiv arbete. Åke Forslin demonstrerar en spot som kan- ske kan passa i nischerna i kor- ridoren. 01-84.indd 1609-01-13 17.51.50
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=17">Energi och Miljö Sida 17 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 17 stads konsulter i lysdiodfrågor. På Kulturhuset har han upptäckt ett märkligt fenomen. Ett 40-tal arma- turer har slocknat, utspridda bland tusen likadana. Felet tros ha att göra med motorerna i rulltrappan intill. – Antagligen ställer led särskilda krav på elkvalitet. Renheten i elen tycks spela roll, säger Lars Bylund. Snabb utveckling Han räknar på många av stadens led- projekt, och arbetar även på uppdrag av bland andra Vägverket och den norska motsvarigheten Vejvesendet. Att led är framtidens teknik tvekar han inte om. Däremot kan vi få vänja oss vid flera typer av lysdioder. – I framtiden kan organiska lys- dioder (oled) komma att ersätta dagens lysdioder. De kan användas både för att avge ljus och alstra el, säger han. Han tittar runt i korridoren, stu- derar en ny armatur som Åke Forslin haft med sig och som eventuellt kan passa i nischerna. Åke tar fram sin luxmätare för att se hur mycket den nya ledarmaturen i klassett-taket lyser. – Nu har vi 77 lux, mot den gamla som gav 14 lux. Effekten är dubbelt så hög som tidigare, men vi får allt- så fem gånger så mycket ljus, säger han. Inte bara ljuskällan är bytt, utan även gallret under lamporna. Men ändå. Med dioder skulle Ragnar Östbergs korridor bli en betydligt ljusare plats att vistas på. ra ljusmiljön i förskolor i Hässelby, i nordvästra Stockholm. Den sats- ningen ska utvärderas mycket noga. – I Hässelby bygger vi in allt från början – elmätning, attitydunder- sökningar etcetera. Efter sommaren hoppas vi att ha ett riktigt bra svar på hur bra det fungerar med diodbe- lysning, säger Nicolas Heyum. Elkvaliteten viktig Kulturhuset i centrala Stockholm hör till de byggnader som utrustats med led, bland annat för belysning av läs- och sittutrymmen precis in nanför fasaden. Tack vare led-tek- niken har belysningsstyrkan dubble- rats med halva effekten, uppger Lars Bylund, professor vid Arkitektsko- len i Bergen och en av Stockholms Läs mer ◗ På www.ljuskul- tur.se inns bland annat tips och råd kring lysdiodinstal- lationer och infor- mation om livs- längd hos lysdiod- armaturer. ”lysrör fortfarande bäst om du vill ha stort ljuslöde” ◗ Stefan Sjölund arbetar som ljusarkitekt på konsultirman rejlers ingenjörer. Han har job- bat med lysdiodlösningar sedan år 2001, både inom- och utom- hus, och är förtjust i lexibiliteten hos de små och nätta dioderna. Samtidigt känner han till deras svagheter. – jag är lite försiktig. Lysdio- der är roliga, men man måste ha en nyanserad syn på till exempel utsagor om livslängd. Det inns inga helt underhållsfria produk- ter och en lysdiodarmatur be- står av en mängd olika kompo- nenter, inte bara av dioder. Det är den komponent som går sön- der först som avgör livslängden, säger han. Ett annat dilemma är att dio- derna kan variera stort i ljus- sken, vilket kan ställa till pro- blem om en enstaka armatur behöver bytas ut i en större installation. Vid installationer där det problemet kan uppstå brukar Stefan Sjölund rekom- mendera kunden att köpa en el- ler lera reservarmaturer redan från början. – Om du köper en sådan här lösning är det viktigt att veta att byter du vissa delar kan det an- nars komma att se ganska an- norlunda ut, säger han. när det kommer till frågan om maximalt ljuslöde och minimal elanvändning är lysrör fortfa- rande överlägsna lysdioderna, enligt Stefan Sjölund. Men dio- derna har andra fördelar, man kan säga att teknikerna kom- pletterar varandra. – Du kan till exempel ha gan- ska små armaturer, dioderna går att få in på ytor där det är trångt. när det gäller ljussättning ger de möjligheter att spara energi men att ändå göra något intressant, säger han. Nicolas Heyum (mitten) jobbar på Stockholms stads Energi- centrum. Han hoppas på bättre ljus bland annat i stadshuset, med Lars Bylunds (t v) och Åke Forslins (t v) hjälp. 01-84.indd 1709-01-13 17.52.02
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=18">Energi och Miljö Sida 18 18EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 DE nya maskinföreskrifterna inne- bär förenklingar och förtydligan- den jämfört med nuvarande regler. Bland annat har hälso- och säker- hetskraven som behandlar ergono- mi, styrsystem, stabilitet samt buller och vibrationer ändrats. Definitio- ner av vissa begrepp har förbättrats, vilket resulterat i mer lättillämpade föreskrifter. Här ges en översikt över de änd- ringar som har betydelse vid CE- märkning av nya installationer i byggnader. Ikraftträdandet är i slu- tet av året, men eftersom tillverk- ningsåret för en maskin är det år den är färdig ska reglerna tillämpas på de lesta anläggningar som pro- jekteras och byggs under 2009. När det gäller hissar förtydligas gränssnittet mot regler enligt hiss- direktivet, 95/16/EG, överförda i svensk rätt genom föreskrifter från Boverket. nytt om CE-märkning Föreskrifterna om det som kallats 2B-maskiner (komponentmaskiner, icke kompletta maskiner) har setts över. Enligt dagens regler ska en sådan maskin inte CE-märkas, utan istället följas av en tillverkardeklara- tion. AFS 2008:3 benämner en sådan för ”delvis fullbordad maskin”, och ändrar radikalt på reglerna: Den ska följas av en försäkran för inbyggnad, som ska ange bland annat vilka grundläggande krav maskinen uppfyller. (Tidigare krävd så kallad tillverkardeklaration hade inte detta krav.) Många typer av maskiner som tidigare klarade sig utan CE-märk- ning ska nu vara CE-märkta för att få sättas på marknaden eller tas i drift. Tidigare var en maskin utan driv- anordning eller utan styrsystem att betrakta som 2B-maskin, men inte nu längre. Endast en maskin som inte ensam kan användas för något särskilt ändamål kan tillhandahål- las utan CE-märkning. Istället ställs högre krav på dessa, bland annat när det gäller monteringsinstruktioner. Detta påverkar många tillverkare av vvs-produkter. När CE-märkning utförs av en befullmäktigad representant till tillverkaren, vilket är vanligt i bygg- sektorn, krävs nu uttryckligen att en skriftlig fullmakt ska föreligga. Måste vara på svenska Föreskrifterna om säkerhetskom- ponenter har utökats. Skyddsan- ordningar av olika slag som saluförs separat för inbyggnad av maski- ner ska nu vara CE-märkta enligt maskindirektivet. Exempel på det- ta torde vara frekvensomriktare och liknande komponenter som inne- håller säkerhetsfunktioner. Det har förtydligats att alla doku- ment av typ försäkran, bruksanvis- ningar och varningsanslag ska vara på svenska eller följas av en svensk översättning. Begreppet ”tas i drift” deinieras som när en maskin för första gången används på avsett sätt. Det nämns inget om provdrift på leverantörens ansvar, men det får anses underför- stått att detta tillåts även i fortsätt- ningen, fram till dess CE-märkning- en är fullföljd. När det gäller tillverkarens do- kumentation förtydligas i vilken utsträckning denna behöver hållas tillgänglig. Det poängteras också att bruksanvisning (DU-instruktion) och erforderlig information ska vara tillhandahållen innan CE-märkning får ske. Bättre information Kraven på bruksanvisning (DU- instruktion) är delvis höjda, och mer detaljerade än tidigare. Detta torde innebära ökade krav på projektörer att i sina handlingar infoga informa- tion avsedd för DU-instruktionen, till exempel orienterande beskriv- ning och säkerhetsanvisningar. Sammanfattningsvis kan sägas att processen med CE-märkning av sammansatta maskiner, såsom läktsystem, kylsystem och liknan- de, principiellt kan gå till på samma sätt som tidigare. Ändringar i cer- tiieringsprocessen är bland annat att många maskiner som tidigare ansetts som 2B-maskiner nu ska Detnyamaskindirektivetfårkonsekvenserförvvs-tillver- karna.Blandannatharsäkerhetsreglernaförtydligatsoch kravenpåbruksanvisningarhöjts. av Hans sEvErinson nytt maskindirektiv Tydligare regler och högre krav Fakta ◗ Sedan1januari 1994harviiSve- rigehaftEuropa- harmoniserade säkerhetskravpå maskinergenom aFS1993:10Ma- skinerochvissa andratekniska anordningar, omtrycktsom aFS1994:48.De ärgrundadepå EG-direktivet 98/37/EG. ◗ Den29decem- ber2009träder enomarbetad versionikraft, aFS2008:3Ma- skiner.Denär grundadpåEG- direktivet 2006/42/EG. 01-84.indd 1809-01-13 14.16.59
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=19">Energi och Miljö Sida 19 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&</a> MILJÖ 19 CE-märkas av tillverkaren och att en befullmäktigad representant nu behöver ha en formell fullmakt. När det gäller säkerhetskrav fi nns många ändringar som kräver fortbild- ning av berörda aktörer inom bygg, främst vvs- och styrkonstruktörer, och av dem som ska verkställa CE- märkning. Ytterligare exempel på höjda krav gäller bruksanvisningar. Genom att sammansatta maski- ner som ska CE-märkas efter 29 december 2009 ska följa de nya reglerna fi nns skäl att se över kon- struktionerna i nu pågående större projekteringsuppdrag. Någon över- gångsperiod finns inte för denna föreskrift. Förhoppningsvis ska de nya reg- lerna leda till bättre efterföljd än i dag, genom att de är tydligare. Frekvens- omformare hör till de kom- ponenter som påverkas av förändringarna i maskindirektivet. FOTO: MARK KRETZ Bilaga 1, som anger de grund- läggande säkerhetskraven, har många ändringar och förtydli- ganden: ◗ Tydligare krav på arbetsstatio- ner, det vill säga platser där en operatör har arbetsuppgifter att utföra ◗ Ökat krav att manuellt stopp ska kunna ske obehindrat. Det innebär till exempel att en ma- növerbrytare inte får vara lö- senordsskyddad eller fi nnas i ett låst apparatskåp ◗ Kraven på styrsystem är om- redigerade. Det tidigare kravet att automatisk återstart inte tillåts har modifi erats; nu ang- es att maskiner inte får starta oväntat. (Automatisk start är mer regel än undantag för fast- ighetsinstallationer) ◗ Ökat krav att manöverdon ska fi nnas på varje arbetsstation. Det innebär att det krävs att ett manöverdon till exempel för en fl äkt, kylmedelskylare eller lik- nande på yttertak ska fi nnas vid maskinen, när apparatskåpet är placerat nere i huset. (Säker- hetsbrytare får inte användas för stopp under drift) ◗ Det hänvisas till andra direktiv när det gäller maskiner i explo- siv atmosfär. (Det gäller till ex- empel ATEX-direktiven, 94/9/ EG och 99/92/EG, överförda i svensk rätt ge- nom AFS 1995:5 respektive AFS 2003:3, samt motsvarande regler från Räddningsverket och Elsäkerhetsverket) ◗ Kraven på begränsning av bul- ler och vibrationer är väsentligt skärpta ◗ Tidigare krav avseende skydd mot damm och gaser är nu mer generella, och kan även avse till exempel allergener och smitt- ämnen som kan förekomma vid underhåll av fastighetsinstal- lationer ◗ Krav har införts att informa- tion på datorskärmar och ope- ratörspaneler ska vara lättför- ståeliga och användarvänliga ◗ Broschyrer och säljstöds- material för en maskin får inte innehålla information som är i strid med bruksanvisningen. Hårdare bullerkrav – en av många ändringar Frekvens- omformare hör till de kom- ponenter som påverkas av förändringarna i maskindirektivet. FOTO: MARK KRETZ Hårdare bullerkrav – en av många ändringar Maskindirektivet ska för- nyas, om ett år träder de nya reglerna i kraft och då ska bland annat alla dokument som till exempel varningsanslag och bruks- anvisningar till produkter som omfattas av direktivet fi nnas på svenska. FOTO: HANS SEVERINSON 01-84.indd 1909-01-13 14.17.22
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=20">Energi och Miljö Sida 20 tema Svalt inne Dåligt in</a> neklimat kostar D ålig luft – i det här fallet för hög innetemperatur och för hög koldioxidhalt – har stor inverkan på barns förmåga till inlärning. Det visar en stu- die från Danmarks Tekniske Universi- tet (DTU) som kom för några år sedan. Den borde ha lett till en revolution inom skolväsendet, för siffrorna är slå- ende. Prestationsförmågan förbättra- des med 10 till 20 procent när tempe- raturen sänktes från 25 till 20 grader. Detsamma hände när luftväxlingen ökade från tre till tio liter per per- son per sekund. Vilket skolbarn skulle inte vilja gå hem en timme tidigare varje dag? Eller kanske utöka sin utbildning med 15 pro- cent? På sju års skolgång motsvarar presta- tionsökningen ett helt läsår. Undersökningen utfördes i en vanlig, dansk skola bland barn i tio- till tolvårs- åldern. Skolan är, konstaterar DTU, till och med något bättre än genomsnittet. Den har nämligen mekanisk ventilation. DTU rapporterar att forskarna förvå- nats över resultatet, som visar ungefär dubbelt så stor effekt som man hade trott, baserat på försök på vuxna personer. Dåligt inneklimat kostar. Bra inneklimat kan vara rena förtjänsten. Läs mer om temperatur inomhus på de kommande sidorna! Soldriven kyla kommer till Sverige SIDAN 22 Passivkyla mer än solilm SIDAN 26 Kyllager sprängs i berget SIDAN 32 20ENErgI&MIljönr1januari2009 01-84.indd 2009-01-13 14.19.35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=21">Energi och Miljö Sida 21 Foto: Istockphoto nr 1 ja</a> nuari 2009 EnErgi&Miljö 21 01-84.indd 2109-01-13 14.19.53
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=22">Energi och Miljö Sida 22 22EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne i saMband MEd renoveringen av kvarteret Pennfäktaren i centrala Stockholm kommer fastighetsäga ren Vasakronan att installera två kyl aggregat som bygger på sorptions teknik. Samtidigt placeras solfångare på taket. Varmvattnet från dessa ska dels försörja kylaggregaten, vardera med en kapacitet på sju kubikmeter luft per sekund, dels förse fastighe tens restauranger med tappvatten. – Vi letar efter miljömässigt håll bara lösningar. Det här är en möjlig het, säger Sven Malm, teknisk för valtare på Vasakronan, som i slutet av förra året förvärvade AP Fastig heter. Alternativet för fastigheten, som rymmer kontor och flera restau ranger, hade varit fjärrkyla eller kyl kompressorer. Fjärrkyla är ett miljö mässigt bra alternativ där det inns att tillgå, men kostnaderna för kyla » Vi letar efter miljömässigt hållbara lösningar. Det här är en möjlighet. och fjärrkyla ökar ständigt i fastig heterna, konstaterar Sven Malm. – Vi försöker hitta lösningar där vi minskar behovet av kyla, säger Sven Malm. lönsam kyla – på sikt Sorptionskyla innebär mindre rör dragning jämfört med fjärrkyla, anser han. Men investeringskostna den blir ändå högre. Kalkyler över livscykelkostnaden visar att sorp tionskyla emellertid blir lönsam på sikt. Återbetalningstiden är omkring åtta år, enligt Sven Malm. I Sverige har drygt ett hundratal sorptiva kylanläggningar installe rats sedan 1993. De drivs samtliga med fjärrvärme eller spillvärme. Men nu projekteras och planeras i Skandinavien lera aggregat som drivs av värme från solfångare. – Det var inget vi ens tänkte på när vi började marknadsföra pro dukten för sex år sedan, säger Torgil Stark, teknikansvarig på Munters, som marknadsför ett sorp tivt kylaggregat. Flera anläggningar på gång Förutom i Pennfäktaren installerar Vasakronan ytterligare en anlägg ning i Huddinge, och Jernhusen planerar en anläggning baserad på sorptionskyla och driven med sol värme i Uppsalas nya centralstation. Men närmast i drift är en anläggning som startas till våren hos det regio nala danska energibolaget Energi Fyn. Hos Munters märker man ett ökande intresse för sin produkt. – Ja, vi får betydligt ler intres seförfrågningar än för tre, fyra år sedan, säger Torgil Stark. Det nyvaknade intresset drivs framförallt av tuffare lagstiftning, enligt Torgil Stark. Från årsskiftet VärMEsom kyler intressetförsorptionskylaväxer.Tuffaremyndighetsvillkor föreldrivenkylaärenanledning.under2009taslerasol- värmedrivnaanläggningaridriftiSverigeochDanmark. av HEnrik lundströM Grunderna för sorptiv kylteknik. Tekniken förklarades mer ingående i Energi & Miljö nr 6-7/2003. IllustratIon: Munters Sven Malm, tek- nisk förvaltare på Vasakronan. Foto: Björn MalM Torkdel A= Torkrotor B= Torkbatteri Indirekt evaporativ kyldel C= Roterande vvs, aluminium D= Evaporativ luftkylare, frånluft Direkt Evaporativ kyldel E= Evaporativ luftkylare tilluftKlimatsystemetsuppbyggnad. 01-84.indd 2209-01-13 14.20.42
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=23">Energi och Miljö Sida 23 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 23 » Alternativa lösningar inne- bär alltid en liten chansning. skärper Boverket avsnittet om ener- gihushållning i byggreglerna. Ener- gianvändningen hos värme- och kyl- anläggningar som drivs med el kom- mer framöver att multipliceras med en faktor tre. Det kommer att göra det svårare att använda kylkom- pressorer och ändå hamna under taket för total energianvändning vid nybyggnationer. I Danmark finns redan en liknande uppräkningsfak- tor för eldriven värme och kyla. låga driftkostnader Sorptionskyla omvandlar värme till kyla utan vare sig köldmedier eller kompressorer (tekniken pre- senterades i detalj i Energi & Miljö nr 6–7/2003). Hjärtat i systemet är en roterande tork som regenere- ras (fukten drivs ut) av exempelvis fjärrvärme eller solvärme. Resulta- tet är en tilluft som är 10–15 grader kallare än uteluften. En fördel är låga driftkostnader, en nackdel är att kylningen sker i flera steg. Tryckfal- let ökar därför och användningen av fläktenergi blir något större. Tekniken marknadsintroduce- rades ursprungligen av dåvarande Bahco Ventilation, men säljs sedan 2000 av Munters. Hittills har de lesta kunder både haft ett värme- överskott och varit intresserade av en temperatur- och fuktkontrolle- rad innemiljö, exempelvis process- industrier och tryckerier. Få kunniga konsulter Chalmersforskaren Torbjörn Lindholm disputerade för åtta år sedan på sorptiv kyla, men övergav forskningsområdet eftersom han upplevde att tekniken inte rönte något stort marknadsintresse. En stor fördel med solvärmedriven sorptionskyla är att antalet soltim- mar är störst under sommarhalv- året, när behovet av kyla är som störst. Men för att gifta ihop tek- nikerna krävs konsulter med spe- cialkunskaper. I dag finns, enligt Torbjörn Lindholm, alltför få kon- sulter som har kunskap om både solvärme och sorptionskyla. – Alternativa lösningar innebär alltid en liten chansning. Därför väljer man oftast mer konventio- nella kylmetoder, säger Torbjörn Lindholm. – Men sorptionskyla i sig är en väl beprövad och mogen teknik. Har man tillgång till billig eller gra- tis värme inns det goda möjligheter att räkna hem en investering. Investering i sorptionskyla är större än för fjärrkyla, men Torgil Stark på Munters framhåller att LCC-kalkyler visar att sorptiv kyla ekonomiskt är bättre eller likvärdigt med fjärrkyla. – Det finns ingen som för mig visat att sorptiv kyla skulle vara ett dyrare alternativ i ett livscykelper- spektiv, säger Torgil Stark. Kortsiktigt tänkande Att tekniken inte fått ett starkare fotfäste beror enligt honom delvis på en konservativ ventilationsbransch och konsulter som är obenägna att pröva ny teknik. Men Torgil Stark sätter sitt hopp till politiska krav på klimatåtgärder och energi- effektivisering och en annan syn hos näringslivet på lönsamhet. – I dag börjar företagen tänka långsiktigt. Tidigare var det svårt att försöka sälja en produkt som inte var återbetalad på två, tre år, säger Torgil Stark, som hoppas att ler fastighetsägare ska intressera sig för tekniken. Vasakronan har i alla fall gjort det. Till sommaren räknar bolagets tek- niska förvaltare Sven Malm med att anläggningen i centrala Stockholm tas i drift. Fastigheten som reno- veras ingår i Energimyndighetens projekt Belok, där fem större fastig- heter ska göra maximala energibe- sparingar till rimliga kostnader, så installationerna kommer att utvär- deras noggrant. Parallellt med sorp- tionskyla installerar Vasakronan två konventionella aggregat för fjärrky- la. Det är viktigt att studera hur de olika kylteknikerna fungerar ihop med andra system för till exempel behovsstyrd ventilation och sol- värme. – Vi kommer att utvärdera sorp- tionskyla under ett år. Faller tester- na väl ut kan vi installera tekniken i ler fastigheter framöver, säger Sven Malm. Vasakronan står i begrepp att prova soldriven kyla i centrala Stockholm. Foto: Ingar LIndhoLm 01-84.indd 2309-01-13 14.21.15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=24">Energi och Miljö Sida 24 24EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne i KliMat- och sårbarhetsutredning- en (SOU 2007:60) finns en analys av det framtida värme- och kylbeho- vet för bygg- och fastighetssektorn i Sverige. I analysen, som sträcker sig fram till år 2100 och är utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet, konstateras att av den totala efterfrågan på kom- fortkyla kan 10 procent på något sätt kopplas till förändringar i klimatet. ”Det är dock mycket svårt att upp- skatta klimatets påverkan eftersom de inre lasterna även framgent bedöms utgöra största orsaken till kylbeho- vet”, konstaterar författarna. Stor andel fjärrkyla För lokaler har man gjort en grov beräkning, som visar att komfort- kylbehoven kommer att öka kraf- tigt. Fjärrkylans andel kommer att bli större än andra typer av system för kyla över åren man studerat (till år 2100). Om osäkerheterna kring komfort- kyla i lokaler är stora är de naturligt- vis ännu större i bostäder. För dessa bedöms luft/luftvärmepumpar stå för en stor del av kylningen, i alla fall i de hus som har direktel som vär- mekälla. I dag inns uppskattnings- vis 100 000 luft/luftvärmepumpar som skulle kunna användas för kyla, men i vilken utsträckning så sker vet man inte. Elanvändningen skulle då årligen uppgå till 0,2 TWh för detta ändamål. Man pekar också på att ökad användning av stora glasytor kommer att spä på användningen av komfortkyla. turning torso först Turning Torso i Malmö sägs vara det första bostadshuset med komfort- kyla i Sverige. Husets höga boende- standard och begränsade möjlighe- ter att vädra gjorde att HSB valde att installera fjärrkyla i fastigheten. Årsförbrukningen beräknas ligga på cirka 700 MWh. Mer ”normala” hus kommer att uppföras av Signalisten som ska bygga hyreslägenheter med komfortkyla i Järvastaden i Solna. Komfortkyla i bostäder är mer förekommande utanför Sveriges gränser; i exempelvis de nypro- ducerade höghusen i de kinesiska storstäderna inns ofta centralvär- me, men kyla får man stå för själv, vilket lett till stor försäljning av små kylaggregat vars kondensor hängs utanför fönstret. Beräkningar visar att endast 0,2 procent av hushål- len i EU har komfortkyla, medan siffran för alla OECD-länder är 28 procent. iEa-projekt Inom IEA HPP Annex 32 pågår ett program för att ta fram system för att använda värmepumpar i låg- energihus (ned till 15 kWh/kvm, år). Bakgrunden är att i dessa välisolera- de hus kommer det att krävas kom- fortkyla sommartid. Anledningen till valet av värmepumpar är att dessa kräver liten elkraft och att det finns möjlighet att värma och kyla med samma enhet. Huvudsyftet med projektet är att värdera olika tekniska system som klarar att värma, ge varmvatten och kyla i lågenergihus utifrån idén att minska den totala energianvänd- ningen och -kostnaderna och att utveckla riktlinjer för design och kontroll av sådana system. I pro- jektet ingår forskare från Österrike, Kanada, Tyskland, Holland, Norge, Sverige, Schweiz och USA. lagstiftningen ett hinder? En som funderat kring komfortkyla i bostäder är Per Forsling, energi- specialist hos Fastighetsägarna Stockholm. – Komfortkyla i bostäder är en form av extratjänst till hyresgästen. Nuvarande hyreslagstiftning sätter dock upp en del hinder, som bland annat hör ihop med bruksvärdes- Behovet av kyla växer Efterfråganpåkomfortkylaspås öka,ävenibostäder.Menregelver- ketkanmotverkaenutbyggnad. av MarK KrEtz Turning Torso i Malmö är ett av Sveriges första bostadshus med kylning. Foto: istockphoto » Kom- fort- kyla i bostäder är en form av extra- tjänst till hyres- gästen. 01-84.indd 2409-01-13 14.22.56
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=25">Energi och Miljö Sida 25 EI(A8EL8I@)''''0<E<I>@D@C</a> A{), jpjk\d\k%;\ki`ek\\eb\ckXkk kXY\kXck]i[\ekpg\eXm\okiX$ j\im`Z\#m\efd_pi\j^jk\e \]k\i]i^Xi[\k% Ei[\k^cc\iYfjkX[j$ ikkj]i\e`e^Xiij`klXk`fe\e \eXeeXe#\ec`^k=fijc`e^% Æ;ibimj[\kalYXiXXkk ]i\e`e^\ei\e`^#m`cb\k` fZ_]ij`^bXemXiXk`cciZbc`^k Y\jmic`^k% DXibeX[jjkl[`\ =Xjk`^_\kj^XieXJkfZb_fcd kifi[fZbXkkbpcX`Yfjk[\ibXe bfddXgYi\[]ifek`]iXdk`$ [\e%;\kim`bk`^kXkk[\kjb\i d`camec`^kfZ_iXk`fe\cck# kifc`^\ebfdd\i]aiibpcXXkk jg\cX\em`bk`^ifcc%=Xjk`^_\kj$ ^XieXJkfZb_fcdfZ_\kkXekXc jkfiX]Xjk`^_\kjYfcX^^\efd]i el\ejkl[`\m\idXibeX[\ieX ]i]aiibpcX[ij[Xe]`eej% K`cc[\kkXYik`cc^^XjXkk` [\ej\eXjk\lggcX^XeXm99I `e^ibpcX`[\kle[\icX^dXe jbXibeXd\[]i]Xjk`^_\k\ej \e\i^`Xeme[e`e^%;\k^iXkk [\kbXeYc`jmikXkkibeXÉ_\dÉ \ebfd]fikbpcXec^^e`e^`[\ ]XccY\ibe`e^XieXc`^^\igi\Z`j g^iej\ek`cc[\e`m\ijfdi ^f[be[X% @99IXmje`kk0bXg`k\c01,( Xe^\jXeeXkebpce`e^]iXkk jbXgX\kkjmXcXi\`efd_ljbc`$ dXk1 É=iXkkd`ejbXY\_fm\kXm bpce`e^`Yp^^eX[\eYidXe gimXk^i[\ijjfdmXcXm ]ejk\ijkfic\bfZ_gcXZ\i`e^ Xm]ejk\i#jfcXmjbide`e^# jfcjbp[[Xe[\^cXj#\c\]]\bk`m Y\cpje`e^fZ_lkiljke`e^]i Xkkd`ejbX`ek\ieXmid\cXjk\i# eXkkbpcXfZ_bpcXZbldlc\i`e^` Yp^^eX[jjkfdd\e%É 9\_fm\kXmbpcXmo\i 01-84.indd 2509-01-13 11.29.55 Trångt? LUGN! Swegons nya generation av kanalljud- dämpare är nämligen mer kompakta än någonsin – till exempel vår nya SORDO som är så mycket som 100 mm kortare, men med samma goda prestanda som tidigare. Vill du veta mer? Kontakta närmaste Swegonkontor eller läs mer på vår hemsida, www.swegon.se. E&M_01.indd 609-01-13 16.28.04 EI(A8EL8I@)''''0<E<I>@D@CA{), jpjk\d\k%;\ki`ek\\eb\ckXkk kXY\kXck]i[\ekpg\eXm\okiX$ j\im`Z\#m\efd_pi\j^jk\e \]k\i]i^Xi[\k% Ei[\k^cc\iYfjkX[j$ ikkj]i\e`e^Xiij`klXk`fe\e \eXeeXe#\ec`^k=fijc`e^% Æ;ibimj[\kalYXiXXkk ]i\e`e^\ei\e`^#m`cb\k` fZ_]ij`^bXemXiXk`cciZbc`^k Y\jmic`^k% DXibeX[jjkl[`\ =Xjk`^_\kj^XieXJkfZb_fcd kifi[fZbXkkbpcX`Yfjk[\ibXe bfddXgYi\[]ifek`]iXdk`$ [\e%;\kim`bk`^kXkk[\kjb\i d`camec`^kfZ_iXk`fe\cck# kifc`^\ebfdd\i]aiibpcXXkk jg\cX\em`bk`^ifcc%=Xjk`^_\kj$ ^XieXJkfZb_fcdfZ_\kkXekXc jkfiX]Xjk`^_\kjYfcX^^\efd]i el\ejkl[`\m\idXibeX[\ieX ]i]aiibpcX[ij[Xe]`eej% K`cc[\kkXYik`cc^^XjXkk` [\ej\eXjk\lggcX^XeXm99I `e^ibpcX`[\kle[\icX^dXe jbXibeXd\[]i]Xjk`^_\k\ej \e\i^`Xeme[e`e^%;\k^iXkk [\kbXeYc`jmikXkkibeXÉ_\dÉ \ebfd]fikbpcXec^^e`e^`[\ ]XccY\ibe`e^XieXc`^^\igi\Z`j g^iej\ek`cc[\e`m\ijfdi ^f[be[X% @99IXmje`kk0bXg`k\c01,( Xe^\jXeeXkebpce`e^]iXkk jbXgX\kkjmXcXi\`efd_ljbc`$ dXk1 É=iXkkd`ejbXY\_fm\kXm bpce`e^`Yp^^eX[\eYidXe gimXk^i[\ijjfdmXcXm ]ejk\ijkfic\bfZ_gcXZ\i`e^ Xm]ejk\i#jfcXmjbide`e^# jfcjbp[[Xe[\^cXj#\c\]]\bk`m Y\cpje`e^fZ_lkiljke`e^]i Xkkd`ejbX`ek\ieXmid\cXjk\i# eXkkbpcXfZ_bpcXZbldlc\i`e^` Yp^^eX[jjkfdd\e%É 9\_fm\kXmbpcXmo\i 01-84.indd 2509-01-13 11.29.55 Trångt? LUGN! Swegons nya generation av kanalljud- dämpare är nämligen mer kompakta än någonsin – till exempel vår nya SORDO som är så mycket som 100 mm kortare, men med samma goda prestanda som tidigare. Vill du veta mer? Kontakta närmaste Swegonkontor eller läs mer på vår hemsida, www.swegon.se. E&M_01.indd 609-01-13 16.28.04
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=26">Energi och Miljö Sida 26 26 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 TEMA Svalt inne TRENDEN MED spektakulära glasfasader driver förstås ett intresse för automatiserade solskydd. Här är det ett måste för drägligt inomhusklimat under sommarhalvåret. Men även i ”vanliga” byggnader, inte minst kontorsbyggnader, gör rörliga solskydd nytta genom att dämpa inomhus- temperatur, minska behovet av kyla, undvika solblänk och samti- digt dra nytta av dagsljuset. Att det i princip fi nns utrymme för mer solskydd, visas av att det i Sverige installerats mycket kom- fortkyla på kontor. Men beställarna tycks avvaktande, visar den verklighet som konsulten Helena Bülow-Hübe möter bland kunder. Många gånger överväger man solskydd, men avstår: – De beställare jag möter – ofta i ganska vanliga byggprojekt – har samma attityd jag mött länge. Många är lite försiktiga inför rörlig solav- skärmning, men det är nog lite fl er som vill ha nu, konstaterar Helena Bülow-Hübe, som är anställd vid Tyréns och även har ansvar som affärsutvecklare. Befarar dyr service Bakom sig har hon över ett decenni- um i högskolevärlden, bland annat som forskare inriktad på energi och byggnadsdesign, där fönster, dags- ljus och solavskärm- ning varit cent rala områden. De tveksamma oroar sig ofta för att rörlig teknik ska kräva kostsam ser- vice. Men hon anser att oron är överdri- ven, jämfört med de möjliga vinsterna. – De oroar sig för mycket i förhållande till fördelarna, säger hon, men medger att det kan vara större kostnader för service jämfört med fast monterat skydd. – Man har mycket att vinna, i synnerhet med solavskärmning på fasadens utsida som är effektivare än på insidan. Det minskar lokalens kylbehov en hel del. Ett rörligt sol- skydd tar bort den värsta värmen, är lagom effektivt när solen står lågt, och kan släppa igenom en del dags- ljus när solskyddet inte behövs. Otillräckliga kunskaper Beställarnas försiktighet kan också bero på att det inte finns så många bra installationer att visa upp. Helena Bülow-Hübe vill se fler refe- rensobjekt som varit i drift några år för att kunna visa kunderna. Andra hinder för de rörliga sol- skyddens utbredning är konsulter och vvs-projektörer som inte har tillräckliga kunskaper och verk- tyg för projekteringen. När de inte behärskar området riktigt, vågar de inte heller argumentera inför bestäl- larna, anser Helena Bülow-Hübe. Prutas bort Det är inte heller ovanligt att påtänkta solskydd prutas bort, när byggbudgeten börjar bli trång. – Nyligen ringde en projektle- dare, som hade gjort en tillbygg- nad med glastak. Man hade beräk- nat att det behövdes solskydd, men det ströks när pengarna tröt. När byggnaden togs i drift blev det på tok för varmt på sommaren. Nu fi ck jag hjälpa dem att välja solskydd i Automatiska solskydd kan minska behovet av kyla och öka utnyttjandet av dagsljuset. Men tekniken har svårt att slå igenom på bred front. Beställarna oroar sig bland annat för servicekostnader. Av BJÖRN ÅSLUND Få satsar på rörligt solskydd av kyla, undvika solblänk och samti- ven, jämfört med de möjliga vinsterna. mycket i förhållande till fördelarna, Därför drar sigmånga beställare ur: ◗ Oro för dyr service◗ Få bra exempel ◗ Okunniga konsulter◗ Oklara byggregler » Man har mycket att vinna. Det sparar en hel del på lokalens kylbehov. 01-84.indd 2609-01-13 14.23.31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=27">Energi och Miljö Sida 27 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 27 kan lita på att solskyddet ger öns- kad effekt, säger Maria Wall, som är avdelningsföreståndare vid Energi och Byggnadsdesign. Bättre beräkning Forskarna i Lund är också i startgro- parna med ett projekt som ska för- bättra de erforderliga beräknings- modellerna. Det ska ske i samarbete med leverantören Somfy. – Hittills har det ju varit lite osä- kert vilken effekt man uppnår med solavskärmning. Kan man göra bra bedömningar av effekten under pro- jekteringen, så ökar trovärdigheten, säger Maria Wall. efterhand, säger Helena Bülow- Hübe som mött åtskilliga liknande historier. Intresset bromsas också av Bover- kets byggregler som inte har någon vägledning om hur varmt det får vara inomhus, anser Helena Bülow- Hübe. Temperaturfrågan tas sällan upp i bostadsprojekt, dock vid byg- gen av kontor, men det kan leda till andra lösningar än rörligt sol- skydd. – På kontor ställer man krav på max 24–25 grader. En del vvs-pro- jektörer har nog inte verktyg för rörlig solavskärmning, de förlitar sig på tonat glas, eller så blir det kyla som måste överdimensioneras för att klara kraven. Forskningen ska hjälpa Forskningen tycks dock kunna ge branschen en knuff i rätt riktning. I Sverige bedrivs den huvudsakliga solskyddsforskningen vid Energi och Byggnadsdesign vid Lunds Tek- niska Högskola. Huvudspåret i dag är att utveckla verktygen för projek- teringen. – Det är inte solskyddstekniken som är problemet. Utveckling behö- ver ske inom möjligheterna att kun- na bedöma effekterna av solskyddet tidigt i projekteringen, så att man – Beställarna oroar sig för mycket i förhål- lande till för- delarna, säger Helena Bülow- Hübe, konsult och tidigare forskare inriktad på energi och byggnadsdesign, apropå efterfrå- gan på rörlig sol- avskärmning. Foto: Pernilla Wästberg f 01-84.indd 2709-01-13 14.23.53
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=28">Energi och Miljö Sida 28 28EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne Här har också leverantörerna ansträngt sig för att underlätta att räkna på produkterna vid projekte- ring, erfar Helena Bülow-Hübe. För några år sedan, när hon arbetade vid Lunds Tekniska Högskola, var hon med i utvecklingen av beräknings- metoder och programvaran ParaSol som används för just dessa beräk- ningar. I början var det trögt att få leverantörerna att lämna egenska- per om produkter som kunde läggas i databasen till ParaSol. – Numera är intresset stort, både svenska och stora internationella leverantörer vill få med sina produk- ter i Parasol. Att kunna leverera fakta om produkterna till dataprogrammet är viktigt för att vara med på banan. Styrsystemen utvecklade Vad gäller teknisk utveckling är det främst inom styrsystem det hänt saker under senare år, upplyser Helena Bülow-Hübe. – Man har gått från enkel styr- ning baserad på solintensitet och vindhastighet, till att även styra med solhöjd för att kunna vinkla persienner mer optimalt för att ta bort solinstrålningen. – Styrsystemen har även börjat integreras med byggnadens styrsys- tem, för att samverka med kyla och ventilation. Inom teknikutveckling vill hon även lyfta fram resultatet av den tekniktävling som Belok (Beställar- gruppen för lokaler) initierade 2004. Sedermera blev det ett demonstra- tionsprojekt kring solavskärmning och dagsljuslänkning. Med hjälp av olika leverantörer ick man fram en motoriserad per- sienn som automatiskt styrs efter solhöjd, årstid med mera. Den kom- bineras med belysning som styrs av inkommande dagsljus. Helena Bülow-Hübe har utvärderat pro- jektet för Belok. – Den har fått rätt stor uppmärk- samhet från beställare, och jag har hört att den ska prövas av bland annat AP Fastigheter. I dag säljs detta persiennkoncept av Somfy Nordic. rörligt solskydd inns i många varianter ◗ uppinningsrikedo- menharvaritstorpå solavskärmningsfron- ten.Detinnsenmängd varianterpårörligaper- sienner,markiseroch lameller,sompåolika sättstyrsavljus,vind ochnederbörd.Det innsävenaktivaglas, somkanförändrasi förhållandetillsolljuset. Ävensolcellsmoduler förelproduktionhar byggtsinisolskyddet. gratis projekteringshjälp ◗ ParaSolärettprojekteringshjälpmedelförjämförelseav energi-ocheffektbehovsamtinnetemperaturerförolika glas-ochsolskyddslösningar. DetutvecklasvidLundstekniskahögskolaochkanlad- dasnedgratisfrånwww.parasol.se. – Utvecklingen behöver ske inom projekteringen, menar Maria Wall, Lunds tekniska högskola. Foto: Boris Wall Beloks tekniktävling 2004 ledde till teknikutveckling. Resultatet blev en motoriserad persienn, som både avskärmar sol och släpper in dagsljus, vilket minskar behovet av belysning. Foto: thore soneson 01-84.indd 2809-01-13 14.24.36
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=29">Energi och Miljö Sida 29 Box 54, 774 22 Avesta. Te</a> l 0226-860 00 · info@ca-ostberg.se · www.ostberg.com ELDA INTE FÖR KRÅKORNA UTAN TA VARA PÅ VÄRMEN! ELDA INTE FÖR KRÅKORNA UTAN TA VARA PÅ VÄRMEN! FÖRMODLIGEN MARKNADENS LÄGSTA SFP! FTX-ventilation ger den lägsta uppvärmningskostna- den,och med energiåtervinningsaggregatet HERU åter- vinns upp till 86% av värmen i frånluften (med F-ven- tilation eller frånluftsvärmepump måste däremot tilluf- ten värmas till 100% av husets uppvärmningssystem!). HERU har dessutom förmodligen marknadens lägsta specifika fläkteffekt,SFP,med AC-motorer.. HERU förser huset med ren,frisk luft samtidigt som värmen från den begagnade luften tas tillvara. Luften filtreras med finfilter F7 och renar luften från ohälsosamma partiklar,vilket är omöjligt med S- eller F-ventilation.Tilluften förvärms innan den distribueras där behovet är störst d.v.s.i sovrum och vardagsrum. Man riskerar inget kalldrag! VI HAR BREDDAT SORTIMENTET! HERU finns numera i två modeller,HERU S och HERU T,som finns i fyra storlekar vardera.De har ett luftflöde på 62-200 liter/sekund.Båda modellerna är utrustade med den trådlösa manöverenheten. Ventilation för bästa komfort, bättre hälsa och lägre energikostnader ostberg_e&m_0811.qxp 2008-11-07 08:45 Sida 1 E&M_01.indd 709-01-13 16.27.17 Box 54, 774 22 Avesta. Tel 0226-860 00 · info@ca-ostberg.se · www.ostberg.com ELDA INTE FÖR KRÅKORNA UTAN TA VARA PÅ VÄRMEN! ELDA INTE FÖR KRÅKORNA UTAN TA VARA PÅ VÄRMEN! FÖRMODLIGEN MARKNADENS LÄGSTA SFP! FTX-ventilation ger den lägsta uppvärmningskostna- den,och med energiåtervinningsaggregatet HERU åter- vinns upp till 86% av värmen i frånluften (med F-ven- tilation eller frånluftsvärmepump måste däremot tilluf- ten värmas till 100% av husets uppvärmningssystem!). HERU har dessutom förmodligen marknadens lägsta specifika fläkteffekt,SFP,med AC-motorer.. HERU förser huset med ren,frisk luft samtidigt som värmen från den begagnade luften tas tillvara. Luften filtreras med finfilter F7 och renar luften från ohälsosamma partiklar,vilket är omöjligt med S- eller F-ventilation.Tilluften förvärms innan den distribueras där behovet är störst d.v.s.i sovrum och vardagsrum. Man riskerar inget kalldrag! VI HAR BREDDAT SORTIMENTET! HERU finns numera i två modeller,HERU S och HERU T,som finns i fyra storlekar vardera.De har ett luftflöde på 62-200 liter/sekund.Båda modellerna är utrustade med den trådlösa manöverenheten. Ventilation för bästa komfort, bättre hälsa och lägre energikostnader ostberg_e&m_0811.qxp 2008-11-07 08:45 Sida 1 E&M_01.indd 709-01-13 16.27.17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=30">Energi och Miljö Sida 30 CG C (CORONA GLASS CELL)</a> EN SVENSK TEKNIK FÖR OZONPRODUKTION Återvinn värmen från kökets imkanaler - Rena kanaler - Inget underhåll - Minskade utsläpp av matos - Enkel installaion Interzon AB Tel: 08-544 444 30 info@interzon.se www.interzon.se IMKANAL MED AIRMAID OZON R E N I N G IMKANAL UTAN AIRMAID OZO N R E N I N G AIRMAID I DRIFT AirMaid gör det möjligt! Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro inbjuder till Inomhusklimat Örebro 2009 Konferens den 24-25 mars Utförlig information och anmälan : www.orebroll.se/amm E&M_01.indd 809-01-13 14.06.29 CG C (CORONA GLASS CELL) EN SVENSK TEKNIK FÖR OZONPRODUKTION Återvinn värmen från kökets imkanaler - Rena kanaler - Inget underhåll - Minskade utsläpp av matos - Enkel installaion Interzon AB Tel: 08-544 444 30 info@interzon.se www.interzon.se IMKANAL MED AIRMAID OZON R E N I N G IMKANAL UTAN AIRMAID OZO N R E N I N G AIRMAID I DRIFT AirMaid gör det möjligt! Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro inbjuder till Inomhusklimat Örebro 2009 Konferens den 24-25 mars Utförlig information och anmälan : www.orebroll.se/amm E&M_01.indd 809-01-13 14.06.29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=31">Energi och Miljö Sida 31 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 31 Arbetsplatsens ventilation ”arbetsplatsens ventilation” innehål- ler allmän information om främst komfortventila- tion och vänder sig till dig som ansvarar för el- ler kan påverka utformningen av ventilationen på arbetsplat- sen. Här inns stöd för att analysera och åtgärda fel och brister i beintlig ventilation, vid ombyggnad eller pla- nering av nya ventilationssystem. ”arbetsplatsens ventilation” kan även användas som uppslagsbok/ utbildningsmaterial. Boken innehåller checklista för kontroll av beintlig be- siktning. (Prevent, 2005) Luft God luftkvalitet, både inom- och utomhus, är viktigt för att människor ska fungera och må bra. i en byggnad påverkar luftbehandlingssystemet vår trivsel, välbeinnande, produktivi- tet och effektivitet. ”Luft” fokuserar på tre viktiga områden: folkhälsan samt energi- och miljöfrågorna. Eko- nomiska förutsättningar löper som en röd tråd genom hela boken. Syftet med den är att påvisa viktiga faktorer för att kunna uppnå en god innemiljö. (Swegon air academy, 2008) Dags att fylla på biblioteket när det gäller kyla och inne- klimat? Här kommer några boktips från Energi & Miljö i samarbete med jörgen Hallström från Svensk Byggtjänst. Heta lästips om kyla Svalt inne tema Byggnaden som system Bra inomhusklimat och effektiv ener- gianvändning är av yttersta vikt när hus ska byggas. ny teknik har fått ner behovet av energi för uppvärmning till ungefär hälften sedan 1970-talet. Men elanvändningen har ökat kraftigt. Här presenteras en systematisk helhetssyn för att både spara energi och åstadkomma ett behagligt inne- klimat när nya hus utformas eller gamla renoveras – byggteknik och installationsteknik måste harmonise- ras. i boken delar författarna Arne Elmroth och Enno Abel med sig av gediget kunnande och mångåriga erfarenheter till dagens engagerade byggare. andra reviderade upplagan. (Formas, 2008) Kylteknisk handledning Handbok nummer 15 från Svenska Kyltekniska föreningen belyser hur beräkningar kan göras för olika kyltekniska applikationer inom kyl-, frys-, a/C- och värmepumptekniken. Författare är Göran Löndahl och Hans Ol- son. Här inns anvisningar om injustering, ener- gibesparing, felsökning, riskanalys med mera. www.kyltekniska.se Praktisk kylteknik Svenska Kyltekniska föreningens handbok nr 10, ”Praktisk kylteknik”, är baslärobok i svensk kylteknikutbildning och ett bra hjälpmedel för den praktiskt verksamme kylteknikern. Totalt mer än 300 sidor inklusive bilagor gör handbo- ken till den mest kompletta läroboken inom kyl- och värmepumptekniken. www.kyltekniska.se Solskydd i arkitekturen i ”Solskydd i arkitekturen. Gestalt- ning, inomhusmiljö och energian- vändning” redovisas kunskap från ak- tuell forskning om solskydd tillsam- mans med arkitekters erfarenheter från byggnader med olika solskydds- lösningar. arkitekten Marja Lundgren har valt ut ett antal arkitektoniskt intres- santa exempel som visar hur sol- skydd kan utformas effektivt för att ge ett bra inomhusklimat och minska kylbehovet i byggnader med stora glasytor i fasad. (arkus, 2005) Ventilationshandledning ”Byggvägledning 7. Ventilation” be- handlar krav och principer kring ven- tilation. Denna reviderade utgåva an- sluter till ändringarna i avsnittet om luftkvalitet i BBr som tillämpats fullt ut sedan 1 juli 2007. Ventilationsreglerna i BBr innehål- ler i dag mer generella krav som ska säkerställa god luftkvalitet. Fokus lig- ger på tilluftens egenskaper, minsta luftlödesdimensionering och effek- tivaste luftdistribution. Hela bygg- naden ses som ett system. (Svensk Byggtjänst, 2008) 01-84.indd 3109-01-13 17.52.36
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=32">Energi och Miljö Sida 32 32EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne SEdan drygt Ett år tillbaka har ett 70 000 kubikmeter stort berg- rum sprängts i centrala Stockholm och bergmassorna transporterats bort. – När vi sprängde som mest gick det iväg 140 trailers med berg varje natt, berättar Anders Hill, affärsut- vecklare hos Fortum i Stockholm. Bergrummet ska – när det står klart i slutet av detta år – fungera som ett fjärrkylelager för Fortum, som levererar fjärrvärme och -kyla till stockholmarna. Baslasten i fjärrkylenätet är det kalla vatten man pumpar upp från en djupränna på Värtans botten. Till det kommer ett antal värmepum- par, som från början bara användes för värmeändamål, men som efter ombyggnad också används för leve- rans till fjärrkylenätet. Värmepumparna inns placerade både vid Ropsten (sjövattenvärme- pumpar, norra Stockholm) och vid Hammarby (avloppsvärmepumpar, södra Stockholm). Det fjärrkyle- nät som inns utbyggt ligger i första hand i de norra stadsdelarna. En sjöledning är lagd mellan norra och södra Stockholm. Det totala fjärr- kylenätet har i dag en kapacitet på 216 MW. restprodukt Problemet har tidigare varit att man Fjärrkyla ska lagras i berget GenomattlagrakylaiettbergrumpåKungsholmeni StockholmhoppasFortumökasinfjärrkylekapacitet. text och foto Mark krEtz 01-84.indd 3209-01-13 14.33.57
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=33">Energi och Miljö Sida 33 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 33 skiktet är endast nio grader (skikten håller fem respektive 16 grader) vil- ket gjort att man tvingats lägga ner mycket arbete på att få det inström- mande vattnet att uppträda lami- närt. Skulle det bli turbulent och de olika temperaturlagren blandas skulle man inte kunna leverera ut femgradigt vatten. Maximalt till- och frånlöde är 5 000 kbm i timmen. Men när man ska fylla lagret första gången kom- mer det att ta en månad, för att upp- nå en optimal skiktning av vatten- temperaturen. – Vi har för den skull tagit fram rörsystem med en diameter på 100 cm och med små hål, genom inte kunnat lagra all den kyla som blir ”restprodukt” vid värmepump- driften, utan har tvingats dumpa den i havet. – Kyla är ur ett varaktighetsdia- grams synvinkel oerhört spetsig. Det går åt en otrolig effekt under en kort tid, alltså de varmaste dagarna på sommaren, då behovet är som störst, förklarar Anders Hill. Han är ledare för det 300-miljo- nerkronorsprojekt som går ut på att lagra fjärrkyla i det ovan nämnda bergrummet. – Med ett lager kan vi ansluta ler kunder eftersom hela nätet får högre kapacitet. Nu kommer inte själva lagervo- lymen att bli 70 000 kubikmeter, utan ”bara” 45 000 kubikmeter. Resten används för serviceutrym- men, nedkörningsvägar, utrymme för värmeväxlare och kylmaskiner. Lagret kommer att kopplas in på en beintlig fjärrkyleledning som går strax bredvid. Små temperaturdifferenser Temperaturdifferensen mellan det understa och det översta vatten- IllustratIon: Fortum » Med ett lager kan vi ansluta ler kunder eftersom hela nätet får högre kapacitet. f Bergrummet får en total volym på 70 000 kubikmeter, projektet har en budget på 300 miljoner kronor. 01-84.indd 3309-01-13 14.34.42
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=34">Energi och Miljö Sida 34 34EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne vilka vattnet strömmar ut i lagret. Över hålen inns vingar som ser till att strömningen blir laminär. Hela detta system har vi simulerat lera gånger i datorer med hjälp av inita elementmetoder, men även räknat igenom på andra sätt, säger Anders Hill. Kylmaskin Själva kylvattenlagret har en egen vattenkrets, där femgradigt vatten värmeväxlas till sju grader i den stora central som nu står klar med sju värmeväxlare med en kapacitet på 12 MW vardera. Detta sjugradiga vatten kyls sedan till sex grader, vilket är den temperatur som husägarna ska ha. För att kyla vattnet den sista graden används fyra stycken kylmaskiner på 5,5 MW styck. Totalt ska kylvat- tenlagret få en effekt på 80 MW. Anledningen till att man använ- der värmeväxling är dels att man vill ha fjärrkylevattnet i en egen sluten krets därför att vattnet är färgat, vilket ska göra det enkelt att spåra läckage. En annan orsak är att maxtrycket i nätet är 16 bar, medan kylvattenlagret ska hålla atmosfärs- tryck. I totalkostnaden ingår inte bara själva bergrumslagret med tillhö- rande teknikutrymmen, utan även vissa åtgärder på värmepumparna i Värtan för att öka deras effekt, lik- som en ny pumpstation i centrala Stockholm.» Det går åt en otrolig effekt under en kort tid, alltså de varmaste dagarna på sommaren, då behovet är som störst. Kyllagret får en volym på 45 000 kubikmeter.Projektledare Anders Hill vid värmeväxlarna. Kylmaskiner ska hjälpa till med kylningen. Svalt inne tema 01-84.indd 3409-01-13 14.35.09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=35">Energi och Miljö Sida 35 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö35 ja och nej. Vi är hårt styrda av våra hyresgäster, i 90 procent av alla fall bestämmer hyres gästen. Vi följer gamla P25 från Bygg nadsstyrelsen. Den innebär att man är berättigad till kyla om temperaturen överstiger 25 gra der ler än ett visst antal dagar per år. Är det bara en kortvarig ökning behövs ingen kyla. Fjärrkyla om det inns, annars kallvatten. Centralt kallvatten som pum pas runt. Det beror på var fastigheten är belägen, men oftast blir det kyl maskiner. ja, våra konsulter gör det, ibland vi själva också. Hyresgästernas behov styr, vi tillhandahåller det klimat som hyresgästerna efterfrågar. Fjärrkyla är det enklaste, drift säkraste och miljövänligaste al ternativet. ibland kan ett eget alterna tiv dock vara bil ligare. Vi brukar kyla med både kyl baflar och luftdon. i framtiden tror jag att det kommer att bli mer don för bättre behovsstyr ning. Via don och baflar. in i fastighe ten blir det oftast fjärrkyla eller egen anläggning. Kostnaden är viktig, det skiljer från fall till fall. ja. Vi eftersträvar ett jämnt inom husklimat året om. Kylvärmepumpar tycker vi är mest energieffektiva Vi använder kylbaflar i nya hus, i gamla blir det oftast via venti lationen. Kylvärmepumpar i första hand och fjärrkyla i andra hand. Vi räknar alltid med kyla i någon form. Det varierar, ibland har hyres gästerna speciika krav. nor malt räknar vi med 30–50 W/kvm kyla. Vi jobbar i huvudsak med vatten buren kyla eller kyld tilluft. jag anser att kyld tilluft är mest en ergieffektivt i kontorslokaler där antalet personer varierar, medan det är effektivast att återvinna kyla i lokaler som banker och försäkringsbolag där det alltid inns mycket folk och många ap parater som alstrar värme. Det beror på fastighetens an vändning om man ska välja vat tenburen kyla eller kyld tilluft. Ofta blir det en kombination, men har man stora kylbehov ska man satsa på vattenburen kyla. Se punkt 3. Vi bygger bättre och klimatet förändras. Behovet av värme minskar, men behovet av kyla ökar samtidigt. Energi & Miljö har frågat några fastighetsbolag hur de jobbar med kyla. AvMicAElAStEniuS EnKÄtHurjobbarnimedkyla? Foto: SpecialFaStigheter, Fabege m Fl Räknar ni på kyla när ni ska projektera nytt? Thord Kling, SpecialfastigheterJonas Markström, FabegeHåkan Andreasson, KlövernPer Wetterström, Vasakronan Vilken prestanda ska era fastigheter ha när det gäller termiskt klimat? Vilka kyllösningar är de mest energieffektiva? Hur distribueras kylan bäst i huset? Vilka lösningar väljer ni? ”I 90 procent av alla fall bestämmer hyresgästen” ”Vi jobbar i huvudsak med vattenburen kyla eller kyld tilluft” ”Vi eftersträvar ett jämnt inomhusklimat året om” ”Vi till- handahåller det klimat som hyresgästerna efterfrågar” 01-84.indd 3509-01-13 17.53.42
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=36">Energi och Miljö Sida 36 36EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne Butikskylsystemär storaelslukare.nu skaettforsknings- projektutvärdera möjligheternamed decentraliseradesmå pumpar.Måletären halveringavpumpar- nasenergibehov. Av Björn Åslund svErigEs EnErgi- och Kylcentrum i Katrineholm är igång med ett forskningsprojekt som ska studera möjligheten att minska pumpener- gin för cirkulation av köldbäraren i indirekta kylsystem för butikskyla (+2 till + 8 grader i disken). Istället för en stor pump och ett löde som regleras med strypande magnetventiler i varje kyldisk ska dessa i ett indirekt kylsystem förses med ett antal små decentraliserade pumpar. Dessa ska pum- pa ut köldbärare i takt med kylbe- hovet. Pumparna för cirkulation av köldbäraren står för cirka 15 pro- cent av elbeho- vet för driften av kylanläggningen. Projektets mål är att reducera det totala energibehovet med 5–10 pro- cent, alltså ungefär en hal vering av elbehovet för pumparna. Projekt i fyra steg Projektet ska till att börja med köra ett konventionellt, ventilreglerat kylsystem i laboratoriemiljö som referens. I ett andra steg får syste- met frekvensstyrda pumpar för reg- lering. Till sist byggs det om efter decentraliserade principer, med många små pumpar och utan styr- ventiler. Slutligen görs en energi- mässig utvärdering och jämförelse. Forskarna har teorier om att med en decentraliserad lösning kunna öka reglerbarheten i kyldiskarna och spara energi. – I dag har man ofta en ixerad temperatur på köldbäraren in, kan- ske minus 8 grader, för att klara vär- sta fallet, förklarar projektledaren Jörgen Rogstam vid Sveriges Ener- gi- och Kylcentrum. – Genom att diskarna, med de decentraliserade pumparna, kan kommunicera med kylsystemet kan man höja köldbärartemperatu- ren. Man kan spara cirka 3 procent kompressorenergi för varje grads höjning. Decentraliserade cirkulations- pumpar tycks vara helt oprövad teknik i kylsammanhang. – Våra undersökningar hittills pekar på att detta ännu inte prö- vats. Bättre pumpar kommer I projektbeskrivningen antas att det bör vara relativt enkelt att till låg kostnad konvertera konventionella kyldiskar till decentraliserade. Vilka återbetalningstider som kan uppnås, om energikalkylen håller, vill Jörgen Rogstam ännu inte spekulera i. – De pumpar vi ska använda i projektet är förmodligen ännu inte optimala. Det kan behövas andra Stora centrala pumpar byts till små decentrali- serade pumpar, vilket ska spara el. Mjölken och yoghurten ska förbli kyld som vanligt. På infäll- da bilden Jörgen Rogstam vid Sveriges Energi- och Kylcentrum. Foto: Pernilla Knutsson, iuC (lilla bilden) och Björn Åslund (stora bilden) Kyldiskar ska bli snålare decentraliserade pumpsystem testas 01-84.indd 3609-01-13 14.35.36
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=37">Energi och Miljö Sida 37 EI(A8EL8I@)''''0<E<I>@D@C</a> A{*. d`e[i\gldgXi#jfd`ek\Yi mXiXjijb`ck[piX%@\kk[\Z\e$ kiXc`j\iXkjpjk\dbXedXem\e kXYfikdX^e\km\ek`c\i%E\k$ kfbfjkeX[\eYc`i`ek\dpZb\k _^i\e`\kkkiX[`k`fe\cckjpj$ k\d#j[\kYi^XkkibeX _\d#i_XejjclkjXkj% M\ibe`e^j^iX[\efbcXi <e]i^XjfdjbXjkl[\iXj` gifa\bk\kifdm\ibe`e^j^iX$ [\eik`cciZbc`^kYiX`[\jd Z`iblcXk`fejgldgXijfd]`eej k`cc^e^c`^X% ÆI\jlckXk\kbXeg\bXgXkk [\kbimjbX[m\ibe`e^j^iX[` gldgXieX]iXkkjpjk\d\kjbX Yc`eelYkki\% Ei[\kkXjbi`mj_Xi[\kbfe$ bi\kXgifa\bkXiY\k\kaljk`ec\kkj% <]k\iijjb`]k\kXejck\e\oX$ d\ejXiY\kXi\jfdjbXjbkX dke`e^XieX%Dc\ki\ejclk$ iXggfik`dXa% Bpc[`jbXijbXYc`jecXi\ <WajWAobioij[c ◗ EI(A8EL8I@)''''0<E<I>@D@CA{*. d`e[i\gldgXi#jfd`ek\Yi mXiXjijb`ck[piX%@\kk[\Z\e$ kiXc`j\iXkjpjk\dbXedXem\e kXYfikdX^e\km\ek`c\i%E\k$ kfbfjkeX[\eYc`i`ek\dpZb\k _^i\e`\kkkiX[`k`fe\cckjpj$ k\d#j[\kYi^XkkibeX _\d#i_XejjclkjXkj% M\ibe`e^j^iX[\efbcXi <e]i^XjfdjbXjkl[\iXj` gifa\bk\kifdm\ibe`e^j^iX$ [\eik`cciZbc`^kYiX`[\jd Z`iblcXk`fejgldgXijfd]`eej k`cc^e^c`^X% ÆI\jlckXk\kbXeg\bXgXkk [\kbimjbX[m\ibe`e^j^iX[` gldgXieX]iXkkjpjk\d\kjbX Yc`eelYkki\% Ei[\kkXjbi`mj_Xi[\kbfe$ bi\kXgifa\bkXiY\k\kaljk`ec\kkj% <]k\iijjb`]k\kXejck\e\oX$ d\ejXiY\kXi\jfdjbXjbkX dke`e^XieX%Dc\ki\ejclk$ iXggfik`dXa% Bpc[`jbXijbXYc`jecXi\ <WajWAobioij[c ◗
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=38">Energi och Miljö Sida 38 38EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne DEt är svårt att mäta och bedöma inomhusklimatet av två skäl. Dels är människor olika och upplever obe- hag också vid små avvikelser från det ”idealiska klimatet”. Dels kan besvär och obehag inte bedömas enbart med hjälp av lufttemperatu- ren eftersom den upplevda tempe- raturen beror på flera faktorer. Det finns regler för inomhus- temperaturen både i bostäder och i andra lokaler. Socialstyrelsen har ansvar för bostäderna, medan Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsplatser. – De föreskrifter som finns är framtagna med tanke på arbets- tagarnas hälsa och för att minska risken för olycksfall och ohälsa. Arbetsgivaren är därför skyldig att se till att klimatet i lokalerna följer de regler som inns för att säkerstäl- la både säkerhet och komfort i arbe- tet. Komfort innebär bland annat att temperaturen vid stillasittande arbe- te normalt ska vara mellan 20 och 24°C. Säkerhet innebär till exem- pel att mycket låga temperaturer normalt inte godtas, säger Gunnar Åhlander på Arbetsmiljöverket. Regler om rumsklimat finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42. Där ställs krav på ”lämpligt termiskt klimat”, men något högsta gradtal anges inte eftersom klimatpåverkan är sam- mansatt av ler faktorer än lufttem- peraturen. Människan upplever obehag även vid små avvikelser från normal tem- peratur. Värme sänker prestation och arbetstakt och försämrar kon- centration och omdöme, vilket kan medföra risker för andra. Stark vär- me är påfrestande för kroppen och mycket stark värme kan vara farlig. Värmens inverkan är samman- satt av lera faktorer, som lufttem- peratur, värmestrålning, fuktighet och arbete. För att bedöma klimatet behöver man mäta alla faktorer, men lufttemperaturen kan ge ledning. Om temperaturen vid lätt och stil- lasittande arbete varaktigt är över 26°C måste klimatet undersökas när- mare och behov av åtgärder bedö- mas. Permanenta åtgärder kan vara solavskärmning och installation av kyla. Normalt är att åtgärder behö- ver vidtas om temperaturen når över 30°C. Undersökning och bedömning av klimatet och behov av åtgärder ska utföras av sakkunnig, till exem- pel av en arbetsmiljöingenjör från företagets företagshälsovård. Kan förbjuda uthyrning För arbete i stark värme och i kyla finns också föreskrifterna om arbete i stark värme, AFS 1997:2, och arbete i kylda livsmedelslokaler, AFS 1998:2. Vadärlagomvarmtenligtregelverket?Ochvembäransva- retomarbetsplatsenellerbostadeninteuppfyllerkraven? Av MicAElA stEnius För varmt eller för kallt i bostaden? ägaren är ansvarig » Våra riktvärden för bedöm- ning av olägenhet för män- niskors hälsa är 18°C, men vi rekommenderar 20 till 23°C ur komfortsynpunkt. 01-84.indd 3809-01-13 14.41.19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=39">Energi och Miljö Sida 39 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 39 – Vi har av regeringen fått rätten att skriva juridiskt bindande före- skrifter som bygger på arbetsmiljö- lagen. De rekommendationer och råd som ges i andra delen av en AFS är däremot inte inte bindande, säger Gunnar Åhlander. Kraven ställs alltid i första hand på arbetsgivaren, vars ansvar det är att se till att arbetsmiljön är god. Sedan får arbetsgivaren kontakta hyresvärden och begära att denne vidtar de åtgärder som krävs. Skul- le inte arbetsgivaren få gehör hos hyresvärden kan Arbetsmiljöverket ställa samtidiga krav på såväl arbets- givare som hyresvärd. – Om inte det hjälper måste ar- betsgivaren hitta nya lokaler och vi kan förbjuda hyresvärden att hyra ut lokalerna för liknande verksamhet. Men det är väldigt sällan vi behöver ta till så drastiska åtgärder, säger Gunnar Åhlander. I Socialstyrelsens författnings- samling publicerar verket föreskrif- ter och allmänna råd. Dessutom ger verket ut en handbok, ”Temperatur inomhus”. gäller ej vid extremt väder Föreskrifterna är bindande regler medan de allmänna råden innehål- ler rekommendationer som hur en författning kan eller bör tillämpas. De allmänna rekommendationerna gäller för bostadsutrymmen som sovrum, vardagsrum, kök och bad- rum samt för lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt, till exempel klassrum. Råden gäller dock inte vid extrema väderförhållanden. – Våra riktvärden för bedömning av olägenhet för människors hälsa är 18°C, men vi rekommenderar 20 till 23°C ur komfortsynpunkt. För perso- ner som är något känsligare än nor- malt på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder är motsvarande temperatur 20° respektive 22–24°C, säger Iréne Andersson på Socialsty- relsens enhet för hälsoskydd. I dag skiljer man inte på dag- och nattemperatur utan riktvärdena är desamma dygnet runt. Temperaturer under 18° betraktas som olägenhet för människors hälsa, liksom tempe- raturer över 24° varaktigt under en längre tid och 26° kortvarigt. Handboken beskriver de effekter som kyla respektive värme kan ha på människors hälsa. Den tar även upp andra faktorer som påverkar män- niskans upplevelse av det termiska klimatet, till exempel olika former av drag och relativ luftfuktighet. I handboken redogörs för olika mätmetoder samt ett antal faktorer som man kan behöva ta hänsyn till – allt ifrån vilka utrymmen som kan omfattas av riktvärdena för inom- hustemperatur till hur man ska bedöma extrema väderförhållan- den. Vidare tas sambanden mellan temperatur inomhus och miljökva- litets- respektive folkhälsomål upp. Fastighetsägaren ansvarig Enligt miljöbalken har fastighets- ägaren ansvaret för att undanröja risker för olägenhet för människors hälsa i inomhusmiljön. Den kom- munala nämnden för miljö- och hälsoskydd – miljönämnden – har ansvaret för den operativa tillsynen av hälsoskyddsfrågor. Dit hör tem- peratur inomhus. Om hyresgästen klagar hos fas- tighetsägaren men inget händer är alltså kommunens miljönämnd nästa instans. Miljönämnden kon- taktar hyresvärden och uppmanar denne att göra mätningar och vidta nödvändiga åtgärder. – Vår uppgift är att ge råd till miljö nämnden. Vi kan inte bestraf- fa den som missköter sig utan det är kommunen som förelägger om åtgärder med vite vid behov, säger Iréne Andersson. Både hyresvärd, hyresgäst och miljönämnd kan överklaga ett beslut, först till länsrätten, sedan till miljödomstolen och slutligen till Miljööverdomstolen. Sammanfattningsvis kan konsta- teras att riktlinjerna för inomhus- temperatur inte skiljer sig speciellt mycket mellan bostäder och arbets- platser. De regler som finns är i båda fallen framtagna med tanke på människors hälsa och välbein- nande. Både för höga och för låga temperaturer uppfattas som obe- hagligt och påverkar såväl komfort som säkerhet. – Vi kan inte bestraffa den som missköter sig utan det är kommu- nen som förelägger om åtgärder, säger Iréne Andersson på Social- styrelsen. Foto: SocialStyrelSen Foto: iStockphoto 01-84.indd 3909-01-13 14.43.04
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=40">Energi och Miljö Sida 40 40EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 tema Svalt inne Dagensventilations- systemärutformade förattskapakon- stantaförhållanden ivistelsezonen.Det innsdockindikatio- nerpåattvarierande luftrörelserupplevs positivt. Av MArk krEtz i sin doktorsAvhAndling visar Hans Wigö vid Högskolan i Gävle på möjligheten att med hjälp av inter mittent ökning av lufthastigheten i vistelsezonen kyla av människan istället för att kyla hela rummet. Hans Wigö har i sin forskning utvecklat en metod där ökad kon vektiv värmeavgivning används för att bibehålla termisk komfort då omgivande temperatur i ett rum ökar. Den konvektiva värmeavgiv ningen ökas genom att en luftstråle blåser ifrån taket ner mot sittande personer. För att undvika att män niskor ska uppleva avkylningen som drag, vilket ofta är en följd av högre lufthastigheter, används korta peri oder med hög lufthastighet. Jämfört med de traditionella metoder som används för att ska pa termisk komfort, där man kyler hela rummet, har denna nya metod potential att bli mer energieffektiv. Försök i klassrum Alla experiment utfördes i en klass rumsliknande omgivning där test personer (gymnasieelever) utsattes för ökande temperaturer och olika lufthastigheter. Alla mätningar jäm fördes mot en kontrollgrupp, vilken utsattes för samma temperatur ökning men där lufthastigheten var konstant låg. Förändringarna eller de inter mittenta variationerna omfattade förhöjd lufthastighet under fem minuter upprepat tre gånger under en 80 minuter lång period. Under denna period ick försökspersoner na arbeta med uppgifter som mätte deras kognitiva förmågor, skatta sin aktivitetsnivå samt svara på frågor om upplevd termisk komfort och luftkvalitet. ingen känsla av drag Resultaten visar att intermittent hastighet kan ge användarna den önskade avkylningen, utan att man upplever drag. Personer som utsatts för hastighetsvariationer var mind re påverkade av att temperaturen i rummet steg, jämfört med kontroll gruppen. Dessutom visar metoden på en kraftig minskning av ande len användare som uppfattar tem peraturen som okomfortabelt hög. Mycket få uppfattade situationen som dragig, efter att ha utsatts för tre pulser med förhöjd lufthastighet. De personer som exponerats för hastig hetsvariationer ansåg att de bibehöll sin aktivitetsnivå under experimen tet medan den sjönk för de som hade konstant låg lufthastighet. Det kunde inte visas någon skill nad i arbetsprestation, oavsett luft hastighet. värmeförlust Eftersom de personer som expone rats för variationer upplevde tempe raturen som lägre borde deras vär meförlust vara högre än kontroll gruppens. Hur svarar människans temperaturreglersystem på den För att kunna mäta hur mycket värmeförlusten hos en människa påverkades av hastighetsvaria- tionerna genom- fördes även mätning med en termisk manikin, en värmelödes- sensor i full skala utformad som en docka. Foto: Signhild gehlin Fakta Avhandling ◗ HansWigösdoktorsavhandlingheter”Techniqueandhu- manperceptionofintermittentairvelocityvariation”och avslutadesår2005. Avkylning – utan drag 01-84.indd 4009-01-13 17.54.02
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=41">Energi och Miljö Sida 41 EI(A8EL8I@)''''''''''''''</a> ''0<E<I>@D@CA{ ( bX[\cl]kii\cj\e6Fd_l[$ k\dg\iXkli\e_ccjbfejkXek [cl]k_Xjk`^_\k\ebXid\[]i [\k_^i\bfem\bk`mmid\Xm$ ^`me`e^% @e^\egm\ibXe =iXkkXm^iX_lidee`jbf$ bifgg\ei\X^\iX[\dkk\j _l[k\dg\iXkli\ed\[_acg Xm@I$bXd\iX%?l[k\dg\iX$ kli\egm\ibX[\j`ek\XmXkk fd^`me`e^jk\dg\iXkli\ee[$ iX[\j]ie)(k`cc) ^iX[\i m\i/''''''''d`elk\i #\cc\iXm[\ *o,d`elk\ice^Xglcj\ieX d\[_^i\cl]k_Xjk`^_\k%<e bfej\bm\ejXm[\kkXiXkk[\k dejbc`^Xk\dg\iXklii\^c\$ i`e^jjpjk\d\kk`cck\i\ebX[ mid\]icljkle[\i[\kXkkcl]k$ _Xjk`^_\k\ebXi% =iXkkbleeXdkX_li dpZb\kmid\]icljk\e_fj\e dee`jbXgm\ibX[\jXm_Xjk`^$ _\kjmXi`Xk`fe\ieX^\efd]i[\j m\edke`e^d\[\ek\id`jb dXe`b`e#\emid\]c[\jj\e$ jfi`]lccjbXcXlk]fidX[jfd \e[fZbX%=i[\[\cXiXmbifg$ g\ejfd`ek\mXibc[[XbX[\ mid\]icljk\ed\[)''''''''gif$ Z\ekle[\i[\kXkk[\elkjXk$ k\j]i_^i\cl]k_Xjk`^_\k\i% JXddXekX^\k]i_\cX\ogfe\$ i`e^\emXimid\]icljk\e[fZb YXiX)gifZ\ek_^i\]i[\d jfdlkjXkk\j]i_Xjk`^_\kj$ mXi`Xk`fe\iad]ikd\[bfe$ kifcc^ilgg\e% 8mbpce`e^ÆlkXe[iX^MXi`\iX[ cl]k_Xjk`^_\k jgXiXi \e\i^` 01-84.indd 4109-01-13 14.40.40 Ny Styr & Regler för brandspjäll Nyhet Intelligent styrutrustning med flexibel uppbyggnad. Nya FICO-128 medger inkoppling av upp till 128st spjäll med individuell indikering. FICO-128 bygger på modultänkande. Systemet byggs upp med en huvudenhet och erforderligt antal multiboxar. Varje multibox hanterar två spjäll. Därför kan systemet byggas ut på ett mycket enkelt sätt. FICO-128 kan också hantera upp till tio grupper med separat förregling av aggregat/fläktar. FICO-128 har in- byggd modbus kommunikation. Flexibilitet och systemanpassning för framtiden. www.flaktwoods.se ETPR ETPS E&M_01.indd 1009-01-13 15.11.17 EI(A8EL8I@)''''''''''''''''0<E<I>@D@CA{ ( bX[\cl]kii\cj\e6Fd_l[$ k\dg\iXkli\e_ccjbfejkXek [cl]k_Xjk`^_\k\ebXid\[]i [\k_^i\bfem\bk`mmid\Xm$ ^`me`e^% @e^\egm\ibXe =iXkkXm^iX_lidee`jbf$ bifgg\ei\X^\iX[\dkk\j _l[k\dg\iXkli\ed\[_acg Xm@I$bXd\iX%?l[k\dg\iX$ kli\egm\ibX[\j`ek\XmXkk fd^`me`e^jk\dg\iXkli\ee[$ iX[\j]ie)(k`cc) ^iX[\i m\i/''''''''d`elk\i #\cc\iXm[\ *o,d`elk\ice^Xglcj\ieX d\[_^i\cl]k_Xjk`^_\k%<e bfej\bm\ejXm[\kkXiXkk[\k dejbc`^Xk\dg\iXklii\^c\$ i`e^jjpjk\d\kk`cck\i\ebX[ mid\]icljkle[\i[\kXkkcl]k$ _Xjk`^_\k\ebXi% =iXkkbleeXdkX_li dpZb\kmid\]icljk\e_fj\e dee`jbXgm\ibX[\jXm_Xjk`^$ _\kjmXi`Xk`fe\ieX^\efd]i[\j m\edke`e^d\[\ek\id`jb dXe`b`e#\emid\]c[\jj\e$ jfi`]lccjbXcXlk]fidX[jfd \e[fZbX%=i[\[\cXiXmbifg$ g\ejfd`ek\mXibc[[XbX[\ mid\]icljk\ed\[)''''''''gif$ Z\ekle[\i[\kXkk[\elkjXk$ k\j]i_^i\cl]k_Xjk`^_\k\i% JXddXekX^\k]i_\cX\ogfe\$ i`e^\emXimid\]icljk\e[fZb YXiX)gifZ\ek_^i\]i[\d jfdlkjXkk\j]i_Xjk`^_\kj$ mXi`Xk`fe\iad]ikd\[bfe$ kifcc^ilgg\e% 8mbpce`e^ÆlkXe[iX^MXi`\iX[ cl]k_Xjk`^_\k jgXiXi \e\i^` 01-84.indd 4109-01-13 14.40.40 Ny Styr & Regler för brandspjäll Nyhet Intelligent styrutrustning med flexibel uppbyggnad. Nya FICO-128 medger inkoppling av upp till 128st spjäll med individuell indikering. FICO-128 bygger på modultänkande. Systemet byggs upp med en huvudenhet och erforderligt antal multiboxar. Varje multibox hanterar två spjäll. Därför kan systemet byggas ut på ett mycket enkelt sätt. FICO-128 kan också hantera upp till tio grupper med separat förregling av aggregat/fläktar. FICO-128 har in- byggd modbus kommunikation. Flexibilitet och systemanpassning för framtiden. www.flaktwoods.se ETPR ETPS E&M_01.indd 1009-01-13 15.11.17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=42">Energi och Miljö Sida 42 42 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 JURIDIKFRÅGAN Fältstudier visar att tvätt ofta övertorkas i torkskåp. Nu fi nns energispararen som stänger av tork- skåpet när tvätten är torr. Av HANS ISAKSSON KOORDINATOR FÖR BEBO BEBOS MEDLEMMAR upptäcker ibland potentialer för energieffektivisering i sitt befintliga bestånd av bostäder. BeBo (Beställargruppen bostäder) har då en möjlighet att stödja arbetet, i smått och stort, för att underlätta framtagandet av smarta lösningar. Här är ett exempel då Karlstads Bostads AB (KBAB) tog initiativet till en energisparare för torkskåp. Tvättstugor i fl erbostadshus drar mycket energi och det är framför allt torkningen, ofta med gammal utrustning, som står för den störs- ta elanvändningen. Det gäller inte minst befi ntliga elvärmda torkskåp som i många fall har en livslängd på 20–30 år. Dessa torkskåp förekommer även i många andra sammanhang, till exempel på dagis och i fjällstu- gor. Styrningen i torkskåpen består vanligen bara av en timerfunktion samt val av värme effektläge, vilket medger fl era timmars torktid trots att tvätten kan vara torr långt innan timern slår ifrån. Stort slöseri Eftersom användaren inte själv (direkt) bekostar elanvändningen ”överdoseras” ofta både effekt och tid för att vara säker på att få tvät- ten riktigt torr. Detta medför en övertorkning med onödigt hög elan- vändning. Hög- skolan i Gävle fi ck i uppdrag av Energimyndigheten att genomföra en för studie för att ta reda på hur omfattande övertork- ningen är. Studiens syfte var att få en uppfattning om vilken sparpo- tential som fuktstyrning av torkskå- pen skulle kunna ge. Förstudien inkluderade fält- mätningar i fastighetstvättstugor för att ta reda på hur brukarna använ- der torkskåpen. Värmde torr tvätt Resultaten från fältmätningarna uppvisade stor spridning vilket san- nolikt beror på skillnader i brukar- beteende. Sammantaget visade mätningarna att nästan halva elan- vändningen hos de undersökta torkskåpen användes till att värma redan torr tvätt. Omräknat till års- användning motsvarar detta cirka 3 500 kWh/år och torkskåp. Så länge tvätten är fuktig åtgår den mesta av energin till att torka tvätten och då inträffar inga över- temperaturer. Vid torrare tvätt behöver termostaten i torkskåpet slå till och från för att undvika över- hettning. Genom att räkna frekven- sen av till- och frånslag kan tvättens torrhet bedömas. Prototyp KBAB och BeBo finansierade fram- tagandet av en prototyp till ener- gisparare för torkskåp. Prototypen testades, loggades och utvärdera- des i KBAB:s bestånd av tork skåp. Konsumentverket konsulterades för att testerna skulle genomföras på ett korrekt och standardiserat sätt. KBAB överlämnade den testa- de och utvärderade prototypen till Hidja AB för vidare utveckling till färdig produkt. I dagens utförande består Dry Switch av en dosa som pluggas in mellan vägguttaget och torkskåpets stickpropp. Brytaren fi nns att beställa hos till- verkaren och kostar mellan 1 000 och 1 250 kronor beroende på antal. Räknat på besparings potentialen från fältstudierna torde detta ge en mycket kort återbetalningstid. Dry- Switch bryter strömmen till torkskåpet när tvätten är torr. FOTO: HANS ANDERSSON Läs mer ◗ www.bebostad.se ofta övertorkas i torkskåp. skåpet när tvätten är torr. Hög- skolan i Gävle fi ck i uppdrag av Energimyndigheten Dry- Switch bryter strömmen till torkskåpet när tvätten är torr. Dosan som stoppar slöseriet BeBo – ett snart 20-årigt samarbete ◗ Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mel- lan Energimyndigheten och några av Sveriges största fas- tighetsägare med inriktning mot bostäder. ◗ Gruppen samverkar i utvecklingsprojekt som påskyndar marknadsintroduktionen av energieffektiva system och pro- dukter. ◗ Beställargruppen har varit verksam sedan 1989 och har genomfört fl era framgångsrika aktiviteter. ◗ Erfarenheter från dokumenterade projekt fi nns tillgängliga på www.bebostad.se. BESTÄLLARGRUPPEN 01-84.indd 4209-01-13 14.43.45 42 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANUARI 2009 JURIDIKFRÅGAN Fältstudier visar att tvätt ofta övertorkas i torkskåp. Nu fi nns energispararen som stänger av tork- skåpet när tvätten är torr. Av HANS ISAKSSON KOORDINATOR FÖR BEBO BEBOS MEDLEMMAR upptäcker ibland potentialer för energieffektivisering i sitt befintliga bestånd av bostäder. BeBo (Beställargruppen bostäder) har då en möjlighet att stödja arbetet, i smått och stort, för att underlätta framtagandet av smarta lösningar. Här är ett exempel då Karlstads Bostads AB (KBAB) tog initiativet till en energisparare för torkskåp. Tvättstugor i fl erbostadshus drar mycket energi och det är framför allt torkningen, ofta med gammal utrustning, som står för den störs- ta elanvändningen. Det gäller inte minst befi ntliga elvärmda torkskåp som i många fall har en livslängd på 20–30 år. Dessa torkskåp förekommer även i många andra sammanhang, till exempel på dagis och i fjällstu- gor. Styrningen i torkskåpen består vanligen bara av en timerfunktion samt val av värme effektläge, vilket medger fl era timmars torktid trots att tvätten kan vara torr långt innan timern slår ifrån. Stort slöseri Eftersom användaren inte själv (direkt) bekostar elanvändningen ”överdoseras” ofta både effekt och tid för att vara säker på att få tvät- ten riktigt torr. Detta medför en övertorkning med onödigt hög elan- vändning. Hög- skolan i Gävle fi ck i uppdrag av Energimyndigheten att genomföra en för studie för att ta reda på hur omfattande övertork- ningen är. Studiens syfte var att få en uppfattning om vilken sparpo- tential som fuktstyrning av torkskå- pen skulle kunna ge. Förstudien inkluderade fält- mätningar i fastighetstvättstugor för att ta reda på hur brukarna använ- der torkskåpen. Värmde torr tvätt Resultaten från fältmätningarna uppvisade stor spridning vilket san- nolikt beror på skillnader i brukar- beteende. Sammantaget visade mätningarna att nästan halva elan- vändningen hos de undersökta torkskåpen användes till att värma redan torr tvätt. Omräknat till års- användning motsvarar detta cirka 3 500 kWh/år och torkskåp. Så länge tvätten är fuktig åtgår den mesta av energin till att torka tvätten och då inträffar inga över- temperaturer. Vid torrare tvätt behöver termostaten i torkskåpet slå till och från för att undvika över- hettning. Genom att räkna frekven- sen av till- och frånslag kan tvättens torrhet bedömas. Prototyp KBAB och BeBo finansierade fram- tagandet av en prototyp till ener- gisparare för torkskåp. Prototypen testades, loggades och utvärdera- des i KBAB:s bestånd av tork skåp. Konsumentverket konsulterades för att testerna skulle genomföras på ett korrekt och standardiserat sätt. KBAB överlämnade den testa- de och utvärderade prototypen till Hidja AB för vidare utveckling till färdig produkt. I dagens utförande består Dry Switch av en dosa som pluggas in mellan vägguttaget och torkskåpets stickpropp. Brytaren fi nns att beställa hos till- verkaren och kostar mellan 1 000 och 1 250 kronor beroende på antal. Räknat på besparings potentialen från fältstudierna torde detta ge en mycket kort återbetalningstid. Dry- Switch bryter strömmen till torkskåpet när tvätten är torr. FOTO: HANS ANDERSSON Läs mer ◗ www.bebostad.se ofta övertorkas i torkskåp. skåpet när tvätten är torr. Hög- skolan i Gävle fi ck i uppdrag av Energimyndigheten Dry- Switch bryter strömmen till torkskåpet när tvätten är torr. Dosan som stoppar slöseriet BeBo – ett snart 20-årigt samarbete ◗ Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mel- lan Energimyndigheten och några av Sveriges största fas- tighetsägare med inriktning mot bostäder. ◗ Gruppen samverkar i utvecklingsprojekt som påskyndar marknadsintroduktionen av energieffektiva system och pro- dukter. ◗ Beställargruppen har varit verksam sedan 1989 och har genomfört fl era framgångsrika aktiviteter. ◗ Erfarenheter från dokumenterade projekt fi nns tillgängliga på www.bebostad.se. BESTÄLLARGRUPPEN 01-84.indd 4209-01-13 14.43.45
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=43">Energi och Miljö Sida 43 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&</a> MILJÖ 43 Fredrik Schedin Fredrik Schedin är advokat och arbetar med entreprenadfrågor på Andersson Gustafsson Advokatbyrå i Stockholm. Han har bland annat medverkat i boken Juridisk Byggpraktika som innehåller anvisningar, checklistor och mallar och omfattar AB 92, AB 04, ABT 94 och ABT 06. Har du en fråga till Fredrik Schedin? Skicka den till lindholm@siki.se eller Energi & Miljö, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm. Fredrik Schedin är advokat och arbetar med entreprenadfrågor på Andersson Gustafsson Advokatbyrå till Fredrik Schedin? Skicka den till lindholm@siki.se eller Energi & Miljö, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm. FRÅGA: När får jag som entrepre- nör avbryta mitt uppdrag? SVAR: För en entreprenör är det alltid viktigt att undvika att ha en massa utestående fordringar, men detta är särskilt viktigt i dåliga tider när antalet konkurser förväntas öka. Som de fl esta känner till är utsikter- na att få betalt för sina utestående fordringar vid beställarens konkurs inte särskilt goda. Ett sätt för entre- prenören att gardera sig mot det är att avbryta sina arbeten när bestäl- laren upphör att betala förfallna fordringar. Entreprenören har dessvärre inte rätt att avbryta sina arbeten hur som helst, utan rätten att avbryta är noga reglerad i de standardavtal som gäl- ler i branschen, AB 04 och ABT 06. ENLIGT BESTÄMMELSERNA i AB/ABT har entreprenören rätt att häva en entreprenad vid beställarens dröjs- mål med betalning under förut- sättning att beställaren inte heller efter betalningspåminnelse gör rätt för sig och att underlåtenheten att betala är av väsentlig betydelse. Vad som krävs för att underlåtenheten att betala ska anses som väsentlig framgår inte av AB/ABT och har mig veterligt inte heller prövats rättsligt. För egen del menar jag att ute- bliven betalning som regel är av väsentlig betydelse för entreprenö- ren, såvida inte det rör sig om rena små summor. Istället för att häva har entrepre- nören rätt att avbryta arbetena i avvaktan på att beställaren betalar och först efter betalning återuppta arbetena. Samma förutsättningar gäller som vid hävning, det vill säga att underlåtenheten ska vara av väsentlig betydelse. OM ENTREPRENÖREN INTE får betalt trots att förfallodatum på faktu- ran har passerats ska han 1) skicka en påminnelse till beställaren där beställaren ges viss tid på sig att betala och om beställaren ändå inte betalar 2) skriftligen underrätta sin beställare om att han avser att ställa in sina arbeten i avvaktan på betal- ning. Entreprenören har endast rätt att avbryta arbetena i en månad. Inom denna månad måste entre- prenören bestämma sig för om han ska återuppta arbetena eller om han ska häva entreprenaden. Rent praktiskt innebär nog det att om beställaren betalar inom tre till fyra veckor så får entreprenö- ren lov att återuppta arbe- tena, annars häva. Det är alltså klokt att inte ha för lång förfalloperiod. ETT VARNINGENS finger är dock på plats. Att avbryta arbetena eller att häva entreprenaden är syn- nerligen ingripande åtgärder och entrepre- nören måste vara säker på att beställaren verkligen är betal- ningsskyldig. Om entreprenören avbryter sina arbeten utan att ha rätt till det kan nämligen bestäl- laren ha rätt att häva entreprenaden. Jag rekommenderar därför den som står inför valet att avbryta sina arbe- ten, att dessförinnan kontakta en jurist. Tänk dig för innan du avbryter uppdraget » Entreprenören har dessvärre inte rätt att avbryta sina arbeten hur som helst UTEBLIVEN BETALNING Entreprenören jobbar på men betalningen uteblir. Vad kan man göra? Är det okej att avbryta arbetena? väsentlig betydelse för entreprenö- ren, såvida inte det rör sig om rena små summor. nören rätt att avbryta arbetena i avvaktan på att beställaren betalar och först efter betalning återuppta arbetena. Samma förutsättningar gäller som vid hävning, det vill säga att underlåtenheten ska vara av väsentlig betydelse. OM ENTREPRENÖREN INTE trots att förfallodatum på faktu- ran har passerats ska han 1) skicka en påminnelse till beställaren där beställaren ges viss tid på sig att betala och om beställaren ändå inte betalar 2) skriftligen underrätta sin beställare om att han avser att ställa in sina arbeten i avvaktan på betal- ning. Entreprenören har endast rätt att avbryta arbetena i en månad. prenören bestämma sig för om han ska återuppta arbetena eller om han ska häva entreprenaden. Rent » inte rätt att avbryta sina arbeten hur som helst praktiskt innebär nog det att om beställaren betalar inom tre till fyra veckor så får entreprenö- ren lov att återuppta arbe- tena, annars häva. Det är alltså klokt att inte ha för lång förfalloperiod. ETT VARNINGENS dock på plats. Att avbryta arbetena eller att häva entreprenaden är syn- nerligen ingripande åtgärder och entrepre- nören måste vara säker på att beställaren verkligen är betal- ningsskyldig. avbryter sina arbeten utan att ha rätt till det kan nämligen bestäl- laren ha rätt att häva entreprenaden. Jag rekommenderar därför den som står inför valet att avbryta sina arbe- ten, att dessförinnan kontakta en jurist. Fredriks bästa tips ◗ AB 04 och ABT 06 reglerar rätten att avbryta arbeten ◗ Beställarens underlåtenhet måste vara av ”väsentlig betydelse” ◗ Det är viktigt att du är helt säker på att beställaren är betalningsskyldig JURIDIKFRÅGAN 01-84.indd 4309-01-13 14.45.28
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=44">Energi och Miljö Sida 44 44EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 fråga byggtjänstbeställargruppenerfarenheten brandskydd av byggnadErnya regler gav ny teknik Fördrygt15årsedanändradesBoverketsreglerförbrandskyddavbyggnader.Detta hardrivitteknikutvecklingenframåt.Energi&Miljöharpratatmedtrebrandkonsulter. av MicaEla stEnius Frågorna vi ställde: 1) Vilka är kundens vanligaste teknikönskemål vid nybyggnad? 2) Vilka är kundens vanligaste teknikönskemål vid ombyggnad? 3) Hur är det i dag jämfört med för 15 år sedan? ”I dag har vi lösningar som var omöjliga för 15 år sedan” ”Efterfrågan på kvaliicerade lösningar har ökat” ”BBR:s krav och lägsta pris gäller” 1) Kunden tittar i dag mycket mer i detalj på frågor som utformning av schakt och kanaldragning för att optimera pro- duktionen. Fokus ligger också ofta på att reducera antalet underhållsintensiva delar som brandspjäll samt att genom tek- niska byten förenk- la produktion samt drift och underhåll. 1) Beställarens övergripande önskemål skiljer inte i någon större omfattning när det gäller nybyggnad eller ombyggnad. Det som normalt efterfrågas är en effektiv brandskyddslösning som uppfyller kraven i BBR. För att erhålla en så stor flexibilitet som möjligt i användandet av lokalerna erfordras ofta inno- vativa lösningar. 1) Det är inte många kunder som har önske- mål ut över att man ska uppfylla de krav som bygglagstiftningen ställer. Vid val av teknik gäller ofta lägsta pris för investeringen. Är kunden en långsiktig fastighets ägare kan det finnas önskemål om både driftsekono- mi och flexibilitet inför framtida ändringar. Miljöaspekter innebär att man oftast sna- rare har krav på val av material än teknik. 2) Vid ombyggnad av befintliga byggnader berörs ofta installationer i form av ventila- tionssystem och annan försörjning för el, värme och vatten. Genom en väl genom- tänkt strategi för brandskyddet av dessa och en anpassning till befintlig byggnad kan kunden spara pengar i produktion och förvaltning. Schakt och genomföringar blir viktiga då dessa ofta påverkar brandskyddet av befintliga bjälklag och konstruktioner. 2) I ombyggnadsprojekt uppstår i vissa fall diskussioner om de förutsättningar som redovisas vid brandskyddsprojektering- en. I en avgränsad entreprenad är det inte alltid lätt att förstå att de ändringar som ska göras även påverkar det brandskydds- tekniska utförandet utanför det tänkta ombyggnadsområdet. 2) Ombyggnad skil- jer sig inte nämnvärt från nybyggnad, från- sett att man gärna behåller den teknik som finns i byggna- den. 3) Ändringarna i Boverkets regler för brandskydd har drivit fram kunskap och teknikutveckling inom byggnadstekniskt brandskydd så att vi i dag använder helt andra tekniska lösningar än vad som var möjligt för 15 år sedan. 1986 startade Brandingenjörsutbildning- en vid LTH i Lund, vilket har gett Sverige en välutbildad yrkeskår med mycket goda kunskaper om projektering av brandskydd i byggnader. Den bättre utbildningen tillsam- mans med bättre beräknings- och datormo- deller gör att det i dag på ett kostnadseffek- tivt sätt går att projektera lösningar som inte var möjliga för 15 år sedan. 3) Från att brandskyddet i byggnader tidi- gare huvudsakligen projekterats av arki- tekter och byggnadsingenjörer har plan- och bygglagens förtydligade byggherre- ansvar och BBR:s möjligheter till funk- tionsbaserad dimensionering medfört en kraftigt ökad efterfrågan på mer kvalifice- rade lösningar. 3) Det som mest skiljer är att miljöaspekter kan påverka valen av material, till exempel kan man vilja ha cellplast istället för mine- ralull, vilket försvårar den brandtekniska lösningen. För 15 år sedan var ventilations- brandskyddet enkelt att utforma. I dag är det ett område som måste lösas i varje pro- jekt och där önskemål om tekniskt enkla och driftekonomiskt fördelaktiga lösning- ar är betydligt vanligare. Vad gäller helheten har andelen byggna- der med sprinkler ökat, men det är oftast inte ett direkt önskemål. Sprinklern är ett verktyg för att ge en produkt med lägsta pris och i en del fall för att ge ökad lexibilitet. Anders Dagneryd, Brand & Risk gruppen AB Bengt Elison, Brand & Risk ingenjörerna AB Mattias Skjöldebrand, Brandkonsulten AB Foto: Jessica agert 01-84.indd 4409-01-13 14.45.57
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=45">Energi och Miljö Sida 45 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&</a> MILJÖ 45 Mats Östlund Mats Östlund är informatör på Bygginfo, Svensk Byggtjänst. Han är expert inom energi och vvs. Vill du ställa frågor till Mats? Maila eller ring till Jörgen Hallström, informations- ansvarig på Svensk Byggtjänst: 070-644 69 03 eller jorgen.hallstrom@byggtjanst.se FRÅGA: Vilken betydelse har en tung stomme för energiberäkning av byggnader enligt BBR? SVAR: Forskning kring energieffekti- viteten hos både uppförda och teo- retiska betongbyggnader har visat att det finns fördelar i alla europe- iska klimat om betongens termiska massa tas i beaktande vid nyproduk- tion. Branschorganen säger här via en nypublicerad rapport att man kan spara 2–15 procent i energianvänd- ning genom att bygga med tunga material jämfört med lätta. Tunga material bibehåller också ett kom- fortabelt inneklimat en längre tid än motsvarande lättare byggnader vid både varma och kalla förhållanden, anser man. Rapporten från betongbranschen heter ”Betong för energieffektiva byggnader – fördelarna med termisk massa”, och fi nns på Betongforums hemsida – www.betongforum.se. I linje med passivhus En god kombination av uppvärm- ning, ventilation, solavskärmning, byggnadsutformning och nattkylning kan ytterligare förbättra utnyttjandet av betongens termiska massa. Detta ger byggnader som är bättre anpas- sade för högre temperaturer och gör att de behåller den höga komforten – utan att luftkonditioneringssys- tem nödvändigtvis behöver byggas in. Enligt den aktuella rapporten är detta en utveckling som ligger i linje med passivhusbyggande. Sammantaget kan man kanske säga att det vid energiberäkningar är av intresse att ta hänsyn till de procent en tyngre byggnadskon- struktion kan spara jämfört med en lätt byggnad. Det finns de som hävdar att betongen kräver mycket energi i produktionsskedet, vilket ur ett livs- cykelperspektiv skulle kunna tala emot materialet – även om det ger positiva energieffekter i uppförda hus. Här fi nns dock ingen entydig forskning eller några tydliga rappor- ter. Betongindustrin hävdar dock att energiåtgången för att producera en betongbyggnad är ungefär den sam- ma som för att producera en i lätta material. Värmetröghet Vid energiberäkning är det också viktigt att ta hänsyn till värmetrög- heten. Det är konstaterat att värmetrög- heten har betydelse när det gäller att minska behovet av energi. Potentialen beror på verksam- heten i byggna- den och hur väl isolerat klimatska- let är. Även samspelet mellan byggnad och installationer påverkar. För beräkning av hur värmetrögheten och stommens tyngd påverkar energianvändningen kan man använda databeräk- ningsprogram som hanterar dynamiska energiförlopp. VIP+ är ett exempel. Här fi nns värmeledningstal, den- sitet och värmekapacitet angivet för olika byggnads- material i databasen. Man kan även ta hänsyn till mel- lanväggars och bjälklagens energitekniska egenskaper. Tung stomme påverkar energiberäkningen » Man kan spara 2–15 procent genom att bygga med tunga material jämfört med lätta. ENERGIBERÄKNING. Att ta med en tung stomme i energi- beräkningen kan vara värt besväret, skriver Mats Östlund från Svensk Byggtjänst, och tipsar om beräkningspro- gram som hanterar dynamiska energiförlopp. detta en utveckling som ligger i linje med passivhusbyggande. säga att det vid energiberäkningar är av intresse att ta hänsyn till de procent en tyngre byggnadskon- struktion kan spara jämfört med en lätt byggnad. betongen kräver mycket energi i produktionsskedet, vilket ur ett livs- cykelperspektiv skulle kunna tala emot materialet – även om det ger positiva energieffekter i uppförda hus. Här fi nns dock ingen entydig forskning eller några tydliga rappor- ter. Betongindustrin hävdar dock att energiåtgången för att producera en betongbyggnad är ungefär den sam- ma som för att producera en i lätta material. Värmetröghet Vid energiberäkning är det också viktigt att ta hänsyn till värmetrög- heten. heten har betydelse när det gäller » genom att bygga med tunga material jämfört med lätta. att minska behovet av energi. Potentialen beror på verksam- heten i byggna- den och hur väl isolerat klimatska- let är. Även samspelet mellan byggnad och installationer påverkar. hur värmetrögheten och stommens tyngd påverkar energianvändningen kan man använda databeräk- ningsprogram som hanterar dynamiska energiförlopp. fi nns värmeledningstal, den- sitet och värmekapacitet angivet för olika byggnads- material i databasen. Man kan även ta hänsyn till mel- lanväggars och bjälklagens energitekniska egenskaper. Tips Energilotsen ◗ Ett bra tips är att studera Energi- lotsens ”Handledning för byggnads- konstruktörer” gällande energi- beräkningar. Här kan man även fördjupa sig i andra ämnen om bygg- nadens täthet och köldbryggor, för att kunna vara ännu mer noggrann i sin energibalansberäkning. ◗ Se www.energilotsen.nu. 45 FRÅGA BYGGTJÄNST 01-84.indd 4509-01-13 17.54.39
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=46">Energi och Miljö Sida 46 46EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 MBEnErgi&Miljönr1januari2009 Denframtidastaden mässor & konferenser PEtErörnkoMtill konferensen för att berätta om regeringens nya satsning på hållbar stadsutveckling, men de ekonomiska förutsättning- arna (340 miljoner kronor för år 2009 och 2010) imponerade inte på åhörarna. Delegationen ska bland annat dela ut stödpengar till projekt för utveckling av hållbara städer och se till att samla och sprida informa- tion om goda exempel, både svenska och internationella. – Vi i Sverige kan vara en förebild även om vi inte har några megastä- der, mer än Göteborg och några andra, sade Peter Örn. Delegationen är nystartad, men har redan skrivit brev till svenska ambas- sader runt om i världen för att få hjälp med internationella exempel. tomgångsförbrukning Efter Peter Örn kom Louise Trygg från Linköpings universitet. Hon talade om energieffektivisering med betoning på minskad elanvändning, fram för allt i industrin. – Vi har granskat 200 industrier i tre kommuner för att försöka hitta systemfelen. Det visade sig att tom- gångsförbrukning – energianvänd- ning då man inte producerar något – var ett stort problem. Vi hittade exempel där den utgjorde 45 pro- cent av elanvändningen, sade hon. – De största effektiviseringsmöj- ligheterna inns i stödprocesserna, inte i produktionen. Efter genomgången minskade industrierna sin energianvändning med i snitt 33 procent. De största besparingsmöjligheterna inns inom belysning, ventilation och tryckluft. – Om dessa industriföretag hade representerat hela Sverige, hade vi gått från att vara en nettoimportör till att vara en nettoexportör av el, sade Louise Trygg. Maria Malmkvist från Energi- myndigheten berättade om pro- jektet Uthållig kommun. Mer än en femtedel av landets kommuner deltar i projektet, och Kalmar län är pilotlän med samtliga kommuner anslutna. Staten har gett Energi- myndigheten i uppdrag att fungera som en energirådgivare åt kommu- nerna, som också uppmuntras att bilda nätverk och lära av varandra. Mer information om projektet inns på Energimyndighetens hemsida. Bo Dahlbom från IT-universitetet i Göteborg och Sustainable Innova- Visionernaomden framtidastadenvar påfallandejordnära, närEnergiledarna ordnadehöstkon- ferensiStockholm. Spriddenteknikvi redanhar,varbud- skapetfrånmångaav talarna. textochfotoingarlinDholM – Vi lever i en teknikexplosion, sade, sade Bo Dahlbom, från IT-universitetet i Göteborg. hettämnepå energiledar- konferens 01-84.indd 4609-01-13 17.57.40
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=47">Energi och Miljö Sida 47 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 47 Den framtida staden Peter Örn. Louise Trygg, Linköpings univer- sitet. Maria Malmkvist, Energimyndig- heten. » Vi hittade exempel där tomgångsför- brukning utgjorde 45 procent av el användningen. tion på Skeppsholmen hade en helt annan inställning till den framtida staden. I hans presentation pekade alla kurvor uppåt. Han lyfte fram elbilar som en viktig teknik, menade att i det nya samhället är den offent- liga sektorn mycket liten och inrik- tad på upphandling. – När man planerar för framti- den måste man tänka på att vi lever i en teknikexplosion. Allt går snab- bare på 2000-talet. I dag har vi sex miljoner forskare i världen, år 2035 inns det 40 miljoner forskare enligt Världsbankens prognos, sade han. Exempel från verkligheten Dagen avslutades med tre nedslag i verkligheten. Richard Bengtsson från E.on talade om Västra ham- nen i Malmö, som utslaget över ett år drivs till 100 procent med förny- bara energikällor, bland annat tack vare ett akvifärlager för lagring av värme och kyla. Från Nynäshamn kom Björn Söderberg, Fortum, som berättade om hur Nynäshamn fick ett fjärrvärmenät i samverkan mel- lan energiproducenten, kommunen och raffinaderiet Nynas. Jan-Eric Sundgren, Volvo, talade om snabba busslinjer som framti- dens lexibla spårvagnar. 01-84.indd 4709-01-13 17.58.07
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=48">Energi och Miljö Sida 48 Välkomna till ett händels</a> erikt 2009! Telefon: 08-791 66 80 • Telefax: 08-660 39 44 • www.emtf.se Energi- och Miljötekniska Föreningen VVS Tekniska Föreningen har nu bytt namn till Energi- och Miljötekniska Föreningen, EMTF. Ny logotype Vår nya logotype ska förmedla en framtidstro på klimat- och miljöfrågorna. Det gemena e:ts spiralform antyder rörelse, förändring och utveckling. Den blå färgen signalerar både luft och vatten. Bladen kan tolkas som den naturligt växan- de kraften såväl som ammornas styrka och energi. Ny webadress Vår nya webadress är www.emtf.se. Där kan du hitta infor- mation om aktiviteter, medlemsregistret med mera. 100-års jubileum Vi rar 100 år den 16 juni i Stockholms Stadshus med No- belmiddag och gedigen underhållning. Estock 14-17 juni Vi arrangerar Estock den 14 - 17 juni i Stockholm - en stor internationell konferens med utställning om energi- eektivisering genom energilagring. www.estock2009.com E&M_01.indd 1109-01-13 14.29.30 Välkomna till ett händelserikt 2009! Telefon: 08-791 66 80 • Telefax: 08-660 39 44 • www.emtf.se Energi- och Miljötekniska Föreningen VVS Tekniska Föreningen har nu bytt namn till Energi- och Miljötekniska Föreningen, EMTF. Ny logotype Vår nya logotype ska förmedla en framtidstro på klimat- och miljöfrågorna. Det gemena e:ts spiralform antyder rörelse, förändring och utveckling. Den blå färgen signalerar både luft och vatten. Bladen kan tolkas som den naturligt växan- de kraften såväl som ammornas styrka och energi. Ny webadress Vår nya webadress är www.emtf.se. Där kan du hitta infor- mation om aktiviteter, medlemsregistret med mera. 100-års jubileum Vi rar 100 år den 16 juni i Stockholms Stadshus med No- belmiddag och gedigen underhållning. Estock 14-17 juni Vi arrangerar Estock den 14 - 17 juni i Stockholm - en stor internationell konferens med utställning om energi- eektivisering genom energilagring. www.estock2009.com E&M_01.indd 1109-01-13 14.29.30
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=49">Energi och Miljö Sida 49 nr 1 januari 2009 EnErgi&</a> Miljö 49 f KonfErEnsEn ”The World Toilet Summit & Expo” hölls 4–6 novem- ber i Macau med drygt 200 deltagare från mer än 40 länder. Konferensen byggde på en blandning av veten- skap och utställning och har ord- nats årligen sedan 2001 med början i Singapore, senast 2007 i New Del- hi. Arrangör är WTO (World Toilet Organization) till vilken ett 20-tal nationella förbund nu är anslutna – inte från Sverige men väl Finland. Mötet hälsades av Macaus admi- nistrative borgmästare Tam Vai Man som framhöll att den gamla portugisiska enklaven, med en halv miljon invånare, nu kunde erbjuda sina många turister (30 miljoner om året) inte mindre än 46 publika bekvämlighetsinrättningar. fint besök Konferensen öppnades av kronprins Willem-Alexander av Nederländer- Årets upplaga av sanitetskonferensen WTO hölls i kinesiska Macao. Bland annat diskuterades den internationella marknaden för sanitetsprodukter och att beteendet har väl så stor betydelse för hygien som väl fungerande sanitetssystem. Text och foto Bo göran HEllErs Beteende nyckel till en god hygien saniTETsKonfErEnsEn WTo i Macao Kronprins Willem-Alexander av Nederländerna öpp- nade konferensen. Hans tal om sanitetens avgörande betydelse för hälsa och ett värdigt liv bland mindre bemedlade lade en grund för konferensens fortsättning. Till höger: Konferensen hölls på The Venetian, kitschig hotell- och konferensanläggning med stilelement från Venedig, en kopia av en motsvarande anläggning i Las Vegas. 30 miljoner människor per år kommer till Macau för att spela på dess kasinon. mässor & konferenser 01-84.indd 4909-01-13 14.48.06
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=50">Energi och Miljö Sida 50 na, ordförande i FN:s råd</a> givande organ för vatten och sanitet. Hans tal om sanitetens avgörande betydel- se för hälsa och ett värdigt liv bland mindre bemedlade lade en grund för konferensens fortsättning. Hjälp till självhjälp och satsning på att gynna entreprenörandan på sanitetsområdet var några av ledor- den. Hälsa – värdighet – business, som i Bangladesh, ett land med 140 miljoner människor, som redan till år 2010 ska ha fullständig täck- ning bland sina medborgare, även på landsbygden. Dricksvattnets kvalitet där beror på en fungerande sanitet. I Neder- länderna genomförs för närvarande en kampanj för handtvätt, liksom för övrigt också i Sverige, vilket visar att kravet på sanitet inte kän- ner av några gränser. Många känner skam Grundaren av WTO, Jack Sim, beskrev därpå utvecklingen kring sanitet, främst i Asien. Människor, i synnerhet kvinnor, måste övervinna sin känsla av skam omkring krop- pens behov. Att lämna ifrån sig rest- produkter är lika naturligt som att äta. Att hålla sig frisk med hjälp av god hygien är dessutom en god affär för samhället – en investerad dollar ger nio dollar tillbaka, enligt FN. Världsmarknaden för sanitetspjä- ser, det vill säga toalettstolar, urina- ler, tvättställ med mera, omfattar för närvarande 300 miljoner stycken per år, varav 140 miljoner kommer från Kina. Värdet motsvarar mer än 200 miljarder kronor per år. Vissa marknader, som till exempel den ryska och den arabiska, växer starkt. Prognosen pekar mot att antalet sanitetspjäser om året kommer att nå 500 miljoner före 2015, del- vis som en följd av statusjakt, men också därför att funktionsnedsatta människor, som kan utgöra 10 pro- cent av allmänheten, hävdar sin rätt till jämbördig sanitet. Tendenser Övriga talare redovisade olika till- lämpningar, bland annat i sko- lor med muslimsk tradition, där bekvämlighetsinrättningar för flickor och pojkar måste förläggas i olika delar av byggnaden. Exemplet för världen är Singapore, vars va har moderniserats radikalt under de senaste 25 åren. Den sanitära stan- dard med rinnande vatten som tidi- gare bara fanns i exklusiva miljöer är nu tillgänglig för alla. Holländaren Johan Molenbroek överraskade åtminstone mig med att avslöja sin okunnighet om dagens sanitära standard på tåg. De vakuumsystem, som nu inns i de lesta vagnar, har sitt ursprung i en annan holländares, Charles Liernur, uppinning från 1870. Denna upp- gift väckte nästan sensation på kon- ferensen, som önskade en ordentlig förklaring. Framför allt ville man veta varför denna lovande teknik prövades men sedan slopades i kom- saniTeTens år. 2008 var Sani- tetens år. FN ville ge en signal om att hygienen måste förbätt- ras i utvecklingsländerna. Sådana samhällen ligger främst i Asien, vars södra och sydostliga delar hyser mer än 60 procent av alla människor på jorden, men också i Sydamerika och Afrika. En grov uppskattning visar att 2,5 miljarder männis- kor (av 6,5) inte har tillgång till någon sanitet alls, vilket leder till sjuklighet i befolkningen och en tragisk barndödlighet. Vid millenieskiftet antog FN som målsättning, att antalet människor utan fullgod sanitet ska halveras före år 2015. Problemet med analysen av dagens tillstånd är att man utgår från skiljande begrepp som utvecklingsländer och utvecklade länder, medan uthål- lighetsfrågan kommit i skym- undan. De senare anses då ha den standard de behöver, medan de förra försöker komma ikapp. För detta tillämpar de oftast den teknik som utvecklade länder serverar i form av industripro- dukter på hygienens område, armaturer och sanitets pjäser. Dessa kräver emellertid omfat- tande investeringar i vattnets infrastruktur, före och efter användningen. Problemet med resursslöseri gemensamt, tvärs över gränsen mellan utvecklings- och utveck- lade länder. Bo Göran Hellers 2,5 miljarder har inte tillgång till sanitet Wash down-toalett från Tang- shan Huida Ceramic Group med en spolvolym på sex respektive tre liter, mycket tack vare tank- ens koniska form. Kina är på frammarsch när det gäller högteknologiska toalet- ter. Här en kinesisk variant av Toto’s washlet (bidet-toalett) med inbyggd spolning, från Tangshan Huida Ceramic Group. Prototyp av toalett av asiatisk/ europeisk typ, här med upp- fälld ring, för att passa asiatisk ”squatting”. Den djupa knäböj- ningen anses motverka inkon- tinens. EnviroPotty, en tillsats för att underlätta för barn att använda toalettstolen. I detta fall är till- satsen monterad på en vatten- fri EnviroVIP 200, fabrikat Envi- rosan, Sydafrika. Urinseparerande toalett under tropiskt tak. Syftet är att visa att värdefulla näringsämnen i urin kan återvin- nas med enkel åtskillnadstek- nik. 50 energi&Miljö Nr 1 jANuAri 2009 mässor & konferenser 01-84.indd 5009-01-13 14.52.19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=51">Energi och Miljö Sida 51 Kritik mot åtskilda avlop</a> pslöden munal skala, speciellt i Amsterdam (1902). Tyvärr övertygade inte mitt svar, som gick ut på att alternativa gödningsämnen, till sist också konst- gödsel, slog ut Liernurs kretslopp. Elektronisk styrning Från Schweiz visades Geberits pro- gram, med särskild syftning på Asi- en. Armaturerna har fått elektro- nisk styrning som ersätter manuell spolning, vilket befrämjar hygien och sparar resurser. Man visade tek- niken med vägghängda pjäser, spe- ciellt urinaler, som givetvis finns i publika miljöer men också är på väg in i hemmen. Spolning av en toalett ska ske med nedfällt lock, speciellt viktigt i varma klimat, där risken för smitt- spridning är stor. Skälet är att wash- down-tekniken, som trycker ut toa- lettinnehållet över vattenlåset, har ett verkningsavstånd vid oförhind- rat stänk på tre till fem meter. En video som visade produktutveck- ling av en golvbrunn med avancerad beräkningsteknik och utprovning imponerade på konferensen. En viktig studie av Wu Ming- Hsu, arkitekt från Taipeh och tidi- gare professor vid Kyushu Sangyo i Japan, om kvinnors och mäns tids- behov för urinering visade 71 sekun- der mot 34 sekunder, eller approxi- mativt 2:1. Studien motiverades av observationen att köbildning ofta uppstår på damsidan. Antal besök per dag Antalet toalettbesök per dag är enligt studien sex till åtta, varav ett stort, oberoende av kön. Två situa- tioner ligger till grund för dimen- sionering av en publik anläggning på Taiwan, peak hour (mest belas- tad timme), som på en skola, respek- tive normal belastning, som på ett varuhus. För det förra fallet gäller 5:1:2 (antal damtoaletter: herrtoa- letter: urinaler), för det senare 3:1:2. I båda fallen gäller därför att anta- let urinaler ska vara dubbelt så stort som antalet toaletter för män. Kvin- nor ska gynnas med ett större antal toaletter än män. Entrén till anlägg- ningen ska utformas som labyrint, utan dörr för att undvika kontakt via dörrhandtag. Utvecklingen av sanitet följer mönstret: friskt vatten – sanitets- pjäser – beteende. En mycket intressant studie kunde Kumar Jyuti Nath från Sulabh Inter- national Social Service visa. I Indien visar forskningen att insatsen för att skaffa friskt vatten (1980-talet), med fortsättningen sanitetspjäser (pågå- ende) är förgäves ur hygienisk syn- punkt, mätt som sjukdomsfrekvens. Det är nödvändigt att beteendet, eller strävan att hålla sig ren, speciellt med handtvätt, också förändras. Sanitet och beteende måste alltså utvecklas parallellt för att ge positivt resultat. Avslutande synpunkter I en diskussion om resurser tog delegaterna upp frågan om vilka miljöintressen som starkast präg- lar olika tidpunkter. Man enades om följande: År 2000 (luft), 2010 (vatten), 2020 (energi), 2030 (foot- print). Kommer den globala upp- värmningen att kullkasta denna prognos? Jack Sim avslutade konferensen med tankar omkring produktut- vecklingen inom sanitet. Vägledan- de bör vara hygien, vattenbespa- ring och ekologi, där återvinningen stimuleras på ett sätt som gynnar uthållig resurshushållning. forsKning. Konferensen ”Sani- tation Challenge – New Sani- tation Concepts and Models of Governance” ägde rum i maj i den nederländska staden Wage- ningen. På lantbruksuniversitetet där har man sedan länge bedrivit forskning omkring uthålliga för- sörjningssystem. Tre syften var vägledande för konferensen: kretslopp för vat- ten och näringsämnen, männis- kors hälsa samt social jämlikhet vad avser sanitet. En viss kritik riktades mot FN:s milleniemål för att det egentligen inte tar sik- te på uthållighet (sustainability). Det kan ändå vara ett steg i rätt riktning. Strävan att åstad- komma kretslopp talar för åt- skilda avloppslöden, svart/grått med anpassad rening/behand- ling eller urinseparering med kompletterande rening. Särskilt intressant var dock en kritisk röst tillhörande en holist, Danielle Davelar från Neustadt i Tyskland, som i sin uppsats ”The implicit paradox in current western ecological sanitation” ifrågasätter åtskillnadens väl- signelser. Hon anser att det mesta ännu är obevisat och att vi behöver betydligt ler studier av krets- loppets olika delmoment för att kunna utforma ett optimalt system med sikte på verklig uthållighet. Det brådskar! Bo Göran Hellers Diskbänkar av plexiglas (akryl) med inlagda ljusslingor. Andra materialvarianter, som methyl methakrylat, som imiterar natursten, kan användas (fabrikat Vockastone). ”Bajamajor” av GAP (glasiber- armerad polyester) är en stor artikel i Asiens överbefolkade förstäder. Jack Sim, grundaren av WTO (World Toilet Organization), som organiserar den årliga World Toilet Summit & Expo. Även på en sani- tetskonferens kan det behövas en påminnelse om god handhy- gien. Nr 1 jaNuari 2009 EnErgi&Miljö 51 01-84.indd 5109-01-13 14.55.37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=52">Energi och Miljö Sida 52 Resurskrävande system ut </a> i kylan Artikelförfattarechristoffer ericsson FöretagAvdelningen för installationsteknik, chalmers tekniska högskola Produktionsledare, skanska hus i Göteborg Kontaktchristoffer.ericsson@skanska.se Dyraochkompliceradeinstallationssystemfungeraribland somuniversallösningförkomfortkyla,menmenarviallvarmed attminskavårenergianvändningliggerlösningennågonhelt annanstans.Vimåstebådetänkaomochtänkatilliansträng- ningenattsänkavårtresursbehov. AllA hAr väl gått genom ett par öppna butiksdörrar en sommardag och slagits av en iskall luftmur som gränsar mot den var- ma sommardagen utanför. Ett slöseri kan tyckas, och faktum är att de butikslokaler som projekteras och byggs i dag ofta kräver väldigt mycket installations teknisk utrust- ning för att kunna fungera på ett funktio- nellt sett, då tillgänglighet och försäljning vida överstiger betydelsen av att ha en resurseffektiv verksamhet. Stora värmeöverskott, vanligtvis från interna värmekällor, gör att utformningen av komfortkylsystemen i butikslokaler kom- mer i fokus snarare än uppvärmningssys- temen. Detta motiverade till att ta fram ett enkelt sätt att utvärdera och jämföra olika bassystem för komfortkyla, vilket framläggs i examensarbetet ”Utformning av utvärde- ringsverktyg för val av komfortkylsystem i butikslokaler” [1] från Chalmers Tekniska Högskola. Alstra och distribuera För att bortföra överskottsvärme finns ett antal tekniska lösningar med olika för- och nackdelar och varierande tillgänglighet. Processen med att bortföra värme från en lokal kan delas upp i två delar; kylan ska dels alstras, dels distribueras i lokalen med hjälp av luft eller vatten. För att alstra kylan används i huvudsak tre metoder: fjärrkyla, kompressorkyla och direkt frikyla. Fjärrkyla är ett samlings- namn för kyla alstrad utan koppling till en speciik fastighet. Den kan ha sitt ursprung i absorptionskylmaskiner, frikyla eller kom- pressorkylmaskiner. Kompressorkyla alstras i kylkompresso- rer i fastigheten medan direkt frikyla inne- bär att använda sig av kyla som kan innas tillgänglig i utemiljön. Som exempel kan nämnas utomhusluft, sjövatten och berg- kyla. En förutsättning för direkt frikyla är givetvis att utemiljöns temperaturnivå är tillräckligt låg för att kunna kyla de medier som ska användas för att bortföra värme i lokalen. För att distribuera kylan i lokalerna används distributionssystemen vattenkylda baflar, kyld tilluft eller en kombination av de båda, då ett kylt hygienluftlöde kombi- neras med vattenburen kyla. Ambitionen i rapporten har varit att sammanfatta den kunskap som inns i ett teknik och forskning 52 EnErgi&Miljönr1jAnuAri2009 figur 1: systemvalsguiden för distribution av komfortkyla sammanfattar lera para metrar i en igur för att underlätta valet av system. 01-84.indd 5209-01-13 14.55.55
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=53">Energi och Miljö Sida 53 användbart verktyg, vilke</a> t resulterat i att de olika kombinationerna av alstring och dist- ribution jämförts och poängsatts beroende på önskad kyleffekt, lokalens utformning, investerings- och driftkostnad, lexibilitet, miljöpåverkan och framtida potential. Fjärrkyla ofta fördelaktigt En sammanfattad bedömning av de olika köldalstringsmetoderna är att frikyla ska användas i möjligaste mån. Är köpt kyla nödvändig, vilket det oftast är, bör fjärrkyla väljas om denna finns tillgänglig. Delvis för att den vanligtvis innebär en lägre primär- energianvändning, men också för att man sparar utrymme i fastigheten jämfört med en kompressorkylmaskin. Det är också ett flexibelt och pålitligt system som är lätt att uppgradera. Kyla med luft eller vatten För att utvärdera de olika typerna av distri- butionssystem för kyla i lokalen samman- fattar rapporten olika systemavgörande parametrar i en systemvalsguide. Många på marknaden förekommande guider behand- lar enskilda parametrar såsom komfort, teknik eller ekonomi var och en för sig, vil- ket kanske inte alltid medför att en optimal lösning väljs. Att i stället låta många parametrar sam- verka i en enda guide ger en systemvals- anvisning där ler aspekter beaktas. Genom igurens utformning, poängskala, och så vidare, behandlas lämpligheten för luft och/eller vattenburna system med hän- syn till termisk komfort, investerings- och driftskostnad, utrymmesbehov och kon- densrisk, se igur 1. Systemvalsguiden är tänkt att användas så att önskvärd total kyleffekt per kvadrat- meter beräknas och används som indata, och redan i detta skede är det oerhört vik- tigt att överväga alternativ till tillförd kyl- effekt, till exempel minskad internvärme- last med LED-belysning, solavskärmning och så vidare. Medför lasten att lokalen kräver mindre än 50 W/kvm fås lämpliga löden och tem- peraturnivåer för luftburen kyla i igurens vänstra del, men om lokalen däremot krä- ver en kyleffekt på mer än 50 W/kvm bör vattenburen komfortkyla användas vilket behandlas i igurens högra del. Arbetar man med lokaler där luftburen kyla är tillräcklig anpassas lufttemperatur- differens och löde till den största av fak- torerna kylbehov eller hygienluftlöde. Om vattenburen kyla krävs sätts luftlödet till minimalt hygienluftlöde, medan resteran- de värmeöverskott bortförs med vatten. Guiden är inte strikt i sin systemvalsre- kommendation, utan innehåller även en lämplighetsvärdering för de olika syste- men graderad från 0 till 5, där 0 innebär att systemet är direkt olämpligt och 5 innebär mycket lämpligt för den aktuella kyleffek- ten, vilket kan avläsas ovanför kyleffekterna på x-axeln. Om lokalens förutsättningar gör att valet hamnar i en gränszon kring 50 W/kvm, inns det några för- och nackdelar med sys- temen att relektera över: ◗ Kylbafflar är i regel dyrare slutapparater än don i investeringskostnad, men de tar mindre plats, begränsar risk för drag samt ger möjlighet till rumsreglering av tempe- raturen ◗ Luftsystem kräver större installations- utrymmen, är svårare att styra individuellt men tillför mer luft vilket är bra ur hygi- enhänseende. Det är också ofta billigare i investeringskostnad, och kan utnyttja fri- kyla fler timmar per år. Lägre förbrukning är lösningen De olika systemkombinationerna har olika styrkor och svagheter, och det går därför inte generellt att säga att det ena är bättre än det andra. Olika lokalers verksamhet, laster och geometri kan kräva vissa typer av system för fullgod funktion och tvärt- om. Med systemvalsguiden kan komfort- kylsystem optimeras och olika för- och nackdelar vägas, vilket har stora fördelar i tidiga skeden av byggprocessen. Ska man dock hårdra de lösningar som inns och konstruera system för framtiden kommer man oundvikligen att behöva gå tillbaka till ruta ett, och på allvar hantera det grund- läggande resonemang som skymtar i bak- grunden av våra diskussioner; ju lägre kyl- effekt som behöver tillföras lokalen, desto enklare, billigare och bättre system kan vi skapa. Detta resonemang känns ganska själv- klart, men när systemen ska utformas i verkligheten är det ändå inte helt ovan- ligt att frågan hamnar i skymundan. Om vi menar allvar med vår ambition att skapa nr 1 januari 2009 EnErgi&MiLjö 53 Exempel på modern affärsmiljö som präglas av stora värmelaster i form av belysning i butiksytorna. Foto: ChristoFFer eriCsson f 01-84.indd 5309-01-13 14.56.13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=54">Energi och Miljö Sida 54 54EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 teknik och forskning funktionella och energisnåla lokaler måste vi börja i andra änden av processen; är det här det mest funktionella och resurssnåla systemet för ändamålet, eller går det att göra annorlunda? Om svaret är att vi alltid gjort så, är det hög tid att tänka om. green Building är framtiden Att bostäder och lokaler står för en stor del av vår energianvändning har väl aldrig varit någon hemlighet, men då det börja- de betraktas som ett problem för några år sedan fick Boverket, regeringens förlängda arm i de frågor som rör vår bebyggda miljö, uppdraget att genom regelverk begränsa energianvändningen i nybyggda bostäder och lokaler. Detta resulterade i kapitel 9 i BBR, Boverkets Byggregler [2]. Kraven som ställs där är ett försök att strukturera upp och begränsa resursan- vändningen, men att skapa ett regelverk för alla, både de som vill mycket och lite, är svårt. För att få genomslag krävs både piska och morot, och för att motivera marknaden att engagera sig i energihushållning, starta- de Europakommissionen 2004 ett projekt i tio europeiska länder, kallat The Greenbuil- ding Programme [3]. Programmet syftar till att man som före- tag eller fastighet ska kunna bli en Green- buildingpartner om man bygger eller för- valtar fastigheter med 25 procent lägre energiförbrukning än den standard som råder i det aktuella landet, i Sverige alltså Boverkets regler. Då byggbranschen sedan en tid tillbaka på allvar börjat hörsamma kundernas öns- kemål om ett mer resurseffektivt byggan- de och även insett sin egen roll som håll- bar samhällsbyggare, blir Greenbuilding- programmet en naturlig del av byggproces- sen. Det fungerar väl som både stöd och gemensam referensram genom vilken kun- der, mäklare, konsulter och entreprenörer kan diskutera kring en gemensam strategi med en tydlig proil. Svenska byggföretag sluter upp Som ett resultat av detta har svenska bygg- företag börjat ansluta sig till programmet. Skanska satsar stort på Göteborgs första Greenbuilding genom en kontorsfastighet i Gårda [4], vilket kan ses i figur 2, och har tidigare byggt Hagaporten 3 i Stockholm, medan NCC bland annat har byggt Väster- port i Stockholm och Kaggen i Malmö [5]. För att starta realistiska och resurssnåla byggprojekt krävs samarbete mellan bestäl- lare och entreprenör, där båda parter har förtroende för varandra och man tillsam- mans arbetar fram långsiktiga lösningar där ökade kostnader i produktionen i läng- den täcks av minskade energikostnader och marknadens goodwill och förtroende, exempelvis genom ökade möjligheter att hyra ut. De tekniska lös- ningarna är viktiga i sammanhanget, men den kunskapen inns. Utmaningen nu är att implementera det resurseffektiva byg- gandet i verkligheten och visa att man både kan spara och tjäna pengar på det. Artikelförfatta- ren Christoffer Ericsson. Figur 2: Det nya kontor i Gårda som byggs av Skanska blir med sina 16 våningar det första Greenbuilding-certiierade kontoret i Göteborg. IllustratIon: WhIte arkItekter Referenser [1] ExamensarbeteE2007:07 [2] www.boverket.se [3] www.eu-greenbuilding.org [4] www.skanska.se [5] www.ncc.se 01-84.indd 5409-01-13 14.56.44
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=55">Energi och Miljö Sida 55 Strandvägen 65 ● 870 52 N</a> yland Tel: 0612-77 18 80 ● Fax: 0612-77 18 99 E-post: info@welandluftbehandling.se www.welandluftbehandling.se Luftbehandlingsaggregat av högsta kvalitet Svensktillverkade, för nordiska förhållanden IIIDS SPANA IN VÅRA NYHETER: - Det kompletta styrsystemet Welair Designer - Dimensioneringsprogram Matrix Cooler - Skåpaggregat med inbyggd kyla Welair Designer - Dimensioneringsprogram Matrix Cooler - Skåpaggregat med inbyggd kyla ”Det går som smort!” Injusteringsventiler med NY mätnippel Nu är den här! Nyheten som många injusterare väntat länge på. Mätnippeln som gör injusteringsarbetet smidigt som aldrig förr. Slut med tröga tätningar där mätnålen trycks in. Inget läckage när nålen tas ut. Nu går det som smort. Vår nya, patentsökta mätnippel har en helt ny konstruktion som undan- röjer alla tidigare problem. Skillnaden är särskilt stor vid injustering av köldbärare. Mätnippeln finns nu på alla våra injusteringsventiler för både värme och kyla. MMA – alltid rätt val. Produkterna finns alltid nära till hands hos din grossist. Mer information finner du på www.mma.se E&M_01.indd 1209-01-13 17.28.59 Strandvägen 65 ● 870 52 Nyland Tel: 0612-77 18 80 ● Fax: 0612-77 18 99 E-post: info@welandluftbehandling.se www.welandluftbehandling.se Luftbehandlingsaggregat av högsta kvalitet Svensktillverkade, för nordiska förhållanden IIIDS SPANA IN VÅRA NYHETER: - Det kompletta styrsystemet Welair Designer - Dimensioneringsprogram Matrix Cooler - Skåpaggregat med inbyggd kyla Welair Designer - Dimensioneringsprogram Matrix Cooler - Skåpaggregat med inbyggd kyla ”Det går som smort!” Injusteringsventiler med NY mätnippel Nu är den här! Nyheten som många injusterare väntat länge på. Mätnippeln som gör injusteringsarbetet smidigt som aldrig förr. Slut med tröga tätningar där mätnålen trycks in. Inget läckage när nålen tas ut. Nu går det som smort. Vår nya, patentsökta mätnippel har en helt ny konstruktion som undan- röjer alla tidigare problem. Skillnaden är särskilt stor vid injustering av köldbärare. Mätnippeln finns nu på alla våra injusteringsventiler för både värme och kyla. MMA – alltid rätt val. Produkterna finns alltid nära till hands hos din grossist. Mer information finner du på www.mma.se E&M_01.indd 1209-01-13 17.28.59
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=56">Energi och Miljö Sida 56 teknik och forskning Värm</a> epumpar och elkvalitet Elforsk och Effsys2 har gemensamt inansierat en förstudie som avsåg att undersöka om värmepumpar påverkar den lokala elkva- liteten. Arbetet har bedrivits i samverkan med en bredare studie inom Elforsk som undersökt om modern elektronik och elteknik innebär en negativ påverkan på vårt elnät. Man behöver veta om nätet på något sätt ska modiieras i framtida utbyggnader. Värmepumpen är en stor elförbrukare i ett småhus. När det gäller total förbrukning är den dominerande, men andra tillfälliga laster kan vara väl så stora (till exempel spi- sar). I ett småhusområde kan det bli många värmepumpar och det kan naturligtvis ha inverkan på det lokala nätet. Om villorna i området tidigare värmts med olja kan nätet få problem att klara den ökande lasten. Om det däremot är direktverkande el som ersätts så minskar belastningen och blir låg jämfört med dimensioneringen. Man talar här ofta om svaga och starka nät. Svaga nät är ofta äldre nät på landsbygden, men kan alltså också finnas i äldre villaområden. Värmepumpens beteende mot nätet skil- jer sig från andra hushållslaster. Man kan därför misstänka att nätet påverkas och det behöver därför undersökas om påverkan är negativ. Värmepumpen belastar antingen som en stor motor (kompressorn) eller med en frekvensomriktare, det vill säga en varv- talsstyrd kompressor (se igur 1). Beroende på hur värmepumpen är byggd kan den ha kraftiga störkällor. En god konstruktion kan emellertid eliminera eller åtminstone redu- cera alla aktuella typer av störningar. undersökningens uppläggning Den kanske viktigaste delen i undersök- ningen var intervjuer med elleverantörer, värmepumpstillverkare och en enkät till hushåll. Enkäten var en del av det större Elforsk-projektet. I övrigt studerades vär- mepumpars konstruktion och vilka poten- tiella störkällor som kan finnas. Hur mycket störningar en värmepump får skapa är till största delen styrt av EMC- reglerna. Störreducering är naturligtvis kostnadsdrivande och nyttan är ibland större för grannarna än för den enskilde konsumenten. Störningar reduceras därför i praktiken till gränsvärdet men inte längre. Om ett gammalt gränsvärde är tillräckligt i en storskalig introduktion av en ny teknik behöver därför ibland omprövas. De potentiella störningarna som identi- ierades är: ◗ Startström ◗ Övertoner med frekvens 150–2 000 Hz ◗ Högfrekvens över 2 kHz. Startström I svaga nät är flimmer i belysningen när värmepumpar startar ett känt problem. Nätets resistans ger ett spänningsfall för höga strömmar. Ögat är känsligt också för ganska små förändringar i ljusstyrkan och snabba variationer i nätspänningen ger flimmer i glödlampor som upplevs som irriterande. Figur 2 visar hur strömförbrukningen Figur 1. Elektriska komponenter i en värmepump. Om läktar/pumpar varvtalsstyrs blir lasten helt elektronisk. 56 energi&miljö nr 1 jAnuAri 2009 Artikelförfattare jan wElindEr Företag SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kontakt jan.welinder@sp.se 01-84.indd 5609-01-13 14.57.14
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=57">Energi och Miljö Sida 57 skulle kunna se ut vid st</a> art av en värme- pump. Under några tiondels sekun der drar motorn igång kompressorn tills den kom- mer upp i fullt varv. Strömförbrukningen kan då vara 5–10 gånger högre än vid nor- mal drift. ”Spiken” kan reduceras en del med olika varianter av ”mjukstarter” där man med olika medel begränsar strömmen. Samtidigt reduceras motorns moment, och det får inte göras för mycket eftersom kom- pressorn inte kommer igång då. Startströmmen ger i stort sett aldrig funktionsproblem för annan elektronik. Den spänningsdipp som skapas i ett svagt nät är i värsta fall 10–15 procent spännings- fall, medan en CE-märkt apparat ska tåla en kort dipp på 30 procent. Spänningsdippen syns som ett blink i glödlampor och blin- ket kan också innas hos de närmaste gran- narna. Nu kan man fråga sig vad som hän- der den dag vi inte har glödlampor längre. Glödlampor ska fasas ut och ersättas av kompaktlysrör och led-belysningar de när- maste åren. Här har faktiskt lampkonstruk- tören frihet att göra lampan mer eller min- dre känslig. Ett exempel på hur det kan se ut visar tabell 1. Vi kan alltså förvänta oss att problemet med startström minskar. Redan nu visar kontakter med småhus- ägare, tillverkare och leverantörer att problemet med startström är litet. Vi har genomgående ganska starka nät i Sverige men på vissa exportmarknader är mjukstart ett måste. Enkäten, som inte var begränsad till värmepumpar, gav ett antal svar där man kopplade irriterande belysningsdip- par till motorstarter men bara i något fall rörde det sig om en värmepump. Övertoner När den elektriska lasten är ”elektronisk” (till exempel nätaggregat och motorstyr- ningar, se figur 3) och inte är rent resistiv, kan strömkurvan se helt annorlunda ut än spänningens ursprungliga sinusform. Genom nätets impedans påverkas i sin tur spänningen som kommer att innehålla övertoner. Problem med övertoner kan man inte räkna med att upptäcka enkelt. Problemet dyker egentligen först upp om andelen övertoner är stor i samma nät. Det kan då röra sig om många små källor eller någon enstaka stor, ofta industriell anläggning. Övertoner kan ge skador på motorer som förväntar sig ”rena” spänningar men också skapa störningar på dimrar och andra appa- rater som styr efter nätspänningen. Vi ser att i ett hushåll innehåller snart alla apparater elektronik och vi kan förvänta oss samman- lagringseffekter med okänt resultat. Värme- pumparna är bara en del av problemet. Skapandet av övertoner är begränsat i EMC-lagstiftningen. Stora strömförbru- kare måste därför konstrueras för att dra en mera sinusformig ström med hjälp av så kallad ”power factor correction”. Högfrekvens Elektroniken arbetar inte direkt med 230 V växelspänning och varvtalsstyrda motorer använder inte 50 Hz. I omvandlingen till nya spänningsnivåer och frekvenser finns alltid ett steg där spänningen ”hackas sön- der” eller switchas med en frekvens av åtskilliga kHz. I den här processen skapas också övertoner som kan störa radio och tv. Högfrekvens över 150 kHz måste filtreras bort men en hel del läcker ut, framför allt i området 2–150 kHz som inte är skyddat av EMC-regler (se figur 4). Tidigare har det inte funnits många appa- rater som reagerat på störningar i det här frekvensområdet. Den situationen har änd- rats när elnätet allt mer används för data- kommunikation. Långsam kommunikation för till exempel styrning av belysning har funnits länge men har på senare tid börjat användas i stor skala för avläsning av elmä- f Tabell Tabell 1. Kompaktlysrör kan vara mindre känsliga för små spänningsdippar än glödlampor, men under 175 V upphörde lysröret att fungera. Spänning Glödlampa Kompaktlysrör Ljusstyrka Ljusstyrka 230V100%100% 210V60%86% 175V29%57% nr1januari2009EnErgi&MiljÖ 57 Figur 2. Möjligt utseende på startströmmen till en värmepump. Efter den första kort- variga magnetiseringen förblir strömmen hög i några tiondels sekunder till dess att pumpen kommer upp i normalt arbetsvarvtal. Figur 3. De lesta elektroniska apparater ser lika ut mot nätet. Nätspänningen likriktas och omformas sedan med en ”switch” till önskad spänning och/eller frekvens för att styra motorer, försörja datorer etc. De gulmarkerade enheterna är till för att ta bort högfrekvens (EMC-ilter) och övertoner (PFC). 01-84.indd 5709-01-13 14.57.26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=58">Energi och Miljö Sida 58 tare. Över hälften av de </a> nya mätarna med inbyggd fjärravläsning skickar mätvärden över elnätet på frekvenser i det oskyddade området under 150 kHz. Här inns alltså en teknisk konlikt som märks genom att några procent av de instal- lerade mätarna inte fungerar utan extra åtgärder som till exempel ilter. Återigen är problemet skapat gemensamt av all elektro- nik och värmepumparna är inte den huvud- sakliga källan. EMC-regler Som nämnts tidigare styrs apparaters påver- kan på elkvaliteten av EMC-krav. Reglerna är anpassade efter miljön där apparaterna normalt används. Kraven kan utformas både som hur mycket störningar en appa- rat får skapa i sin omgivning (emission) eller hur mycket störningar utifrån den ska kunna tåla (tålighet eller immunitet). Alla de tre tidigare diskuterade fenomen omfat- tas. Till exempel är den spänningsdipp en värmepump får skapa begränsad, samtidigt som den också ska tåla dippar. Tabell 2 sam- manfattar vilka krav som finns. Som synes är det mesta täckt för utom 2–150 kHz. Det finns dessutom en del sällsynta fenomen som obalanserat nät och frekvensfall, men de är av mindre intresse. Om EMC-reglerna är rätt formulerade ska det alltså inte uppstå problem. Som nämnts tidigare kan man kanske inte vara säker på det när tekniken utvecklas. De tek- niska kraven är ofta inte motiverade från någon absolut kunskap utan betydligt ofta- re baserade på erfarenhet. Och erfarenhe- ten kan naturligtvis tappa sin giltighet när förhållandena ändras. Nätimpedans Elkvaliteten beror inte enbart på belast- ningen, utan nätets egna egenskaper har också stor betydelse. Viktigast är resistan- sen mellan lågspänningstransformatorn och fastigheten. Intill transformatorn är nätet i allmänhet starkt, men en lång och alltför klen kabel till fastigheten ger ett betydligt svagare nät där. EMC-reglerna förutsät- ter ett starkt nät. Hur stora spänningsdip- par som startströmmen till en värmepump skapar mäts enligt standard mot 0,4 ohm nätresistans. Det är en ganska normal siff- ra för ett ”starkt” nät men på landsbygden är resistansen ibland långt över 1 ohm och till exempel flimmer i belysningen på grund av motorstarter blir därmed proportionellt större. Är kabelavståndet till grannen dess- utom kort sprids störningarna också dit. Slutsatser Förstudien var inriktad mot att identifiera potentiella problem. En fortsatt studie dis- kuteras för närvarande. Det tekniska pro- blem som identifierats är startströmmen. Bilden av hur startströmmen ser ut från olika typer av värmepumpar behöver göras klarare. Vidare bör det klargöras hur en vär- mepumpsinstallation bör förberedas för att undvika oacceptabel påverkan på elkvalite- ten. Där behöver både tekniska frågor och ansvarsfrågor diskuteras. Förstudien är avsedd att följas av ett fort- sättningsprojekt där fördjupade studier görs på relevanta frågor. Figur 4. Mätningar krävs inte i frekvensintervallet 2–150 kHz, kurvan till vänster om y-axeln är alltså en ren spekulation. Det kan innas höga störningar i det frekvensban- det, som i iguren, utan att man känner till det. Området har blivit viktig för elleveran- törerna som avläser elmätare över elnätet. 58ENErgi&Miljö nr 1 januari 2009 teknik och forskning Tabell Tabell 2. Översikt över vilka EMC-krav som ställs på en värmepump. Spännings- dippar, generering av övertoner och hög- frekvens är reglerat i EMC-krav. Kraven är likartade för all hushållselektronik. Krav på Krav på tålighet emission Spänningsdippar ja ja (startström) Snabba transienter ja nej Stötspänning (t ex åska) ja nej Övertoner < 2 kHz nej ja Högfrekvens 2 – 150 kHz nej nej Högfrekvens > 150 kHz ja ja Referenser 1 Martin Lundmark m l, redovisningar i El- forskprojektet ”Elektronisk last”, projektet kommer att publiceras under 2008 2 ulrich Stein, jan Carlsson, jan Welinder: ”Signalöverföring på lågspänningsnätet”, Elforsk rapport 06:22 3 Sven-Erik Berglund, john Åkerlund: ”EMC, elkvalitet och elmiljö”, Elforsk februari 2007 4 En 55014-1;2000: ”Electromagnetic com- patibility – requirements for household appliances, electric tools and similar appa- ratus – Part 1: Emission”, Cenelec 2000 5 En 55014-2;1997: ”Electromagnetic com- patibility – requirements for household appliances, electric tools and similar appa- ratus – Part 2: immunity”, Cenelec 1997 6 En 61000-3-2:2005: ”Limits – Limits for harmonic current emissions”, Cenelec 2006 7 En 61000-3-3/a1:2001: ”Limits – limita- tion of voltage luctuations and licker in public low-voltage supply systems”, Cene- lec 2001 8 En 50065-1:2001: ”Signalling on low-volta- ge electrical installations in the frequency range 3 kHz to 148,5 kHz -- Part 1: General requirements, frequency bands and elec- tromagnetic disturbances”, Cenelec 2001 9 CiSPr 16-1-2:2006: ”radio disturbance and immunity measuring apparatus – an- cillary equipment – Conducted disturban- ces”, iEC 2006 10 En 61000-4-4:2004: ”Electromagnetic compatibility (EMC) -- Part 4-4: Testing and measurement techniques – Electrical fast transient/burst immunity test”, Cene- lec 2004 11 En 61000-4-5:2006: ”Electromagnetic compatibility (EMC) -- Part 4–5: Testing and measurement techniques – Surge im- munity test”, Cenelec 2006 12 En 61000-4-11:2004: ”Electromagnetic compatibility (EMC) -- Part 4–11: Testing and measurement techniques – Voltage dips, short interruptions and voltage varia- tions immunity tests”, Cenelec 2004 13 jan Carlsson, Torbjörn Karlsson, EMEC Systemsimulator v.2.0, programvara, FMV 2007 14 anders Mannikoff: Enkät i Elforskprojektet ”Elektronisk last”, publiceras 2008 01-84.indd 5809-01-13 14.57.43
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=59">Energi och Miljö Sida 59 Värmeströmning VVS 2000 T</a> abeller & Diagram Nyhet! .... ex J 2607 Värmeströmning Medlemspris 376 kr. ord. pris 476 kr En byggnads termiska funktion bestäms av hur värme strömmar mellan byggnaden och dess omgivning, i byggnadskonstruktionen och mellan byggnadens innerytor och rumsluft. De klimatstyrande installationernas funktion i klimatsystemen för värmning, ventila- tion och kylning, som i slutänden säkerställer det önskade innekli- matet, bygger i stor utsträckning på hantering av värmeströmmar i värmeväxlande komponenter. Tidigare utkomna .... ex J 2008 Allmänna beteckningar och måttsystem Medlemspris 225 kr. ord.pris 325 kr .... ex J 2010 Meteorologi och Klimatologi Medlemspris 368 kr. ord.pris 468 kr .... ex J 2403 Mätteknik Medlemspris 360 kr. ord.pris 460 kr Medlem Ej medlem Önskar bli medlem Namn................................................................................................................................................................................................................................................................................................ Företag............................................................................................................................................................................................................................................................................................ Adress............................................................................................................................................................................................................................................................................................... Postadress..................................................................................................................................................................................................................................................................................... Telefon............................................................................................................................................................................................................................................................................................. Organisationsnummer......................................................................................................................................................................................................................................................... Moms, frakt och emballage tillkommer VÄRMESTRÖMNING Industrilitteratur • Telefon 0150-133 31 • Telefax 0150-524 21 • www.emtf.se .... ex J 2404 Vatten- och Avloppsteknik Medlemspris 460 kr. ord.pris 560 kr .... ex J 2009 Egenskaper för gaser, vätskor och fasta ämnen Medlemspris 248 kr. ord.pris 348 kr .... ex J 2002 Ljudteknik Medlemspris 236 kr. ord. pris 336 kr .... ex J 2003 Luftbehandlingsteknik Medlemspris 362 kr. ord. pris 462 kr .... ex J 2004 Inomhusklimat & Inomhusmiljö Medlemspris 228 kr. ord. pris 328 kr .... ex J 2005 Samlingspärm med box Medlemspris 246 kr. ord. pris 346 kr E&M_01.indd 1409-01-13 14.49.19 Värmeströmning VVS 2000 Tabeller & Diagram Nyhet! .... ex J 2607 Värmeströmning Medlemspris 376 kr. ord. pris 476 kr En byggnads termiska funktion bestäms av hur värme strömmar mellan byggnaden och dess omgivning, i byggnadskonstruktionen och mellan byggnadens innerytor och rumsluft. De klimatstyrande installationernas funktion i klimatsystemen för värmning, ventila- tion och kylning, som i slutänden säkerställer det önskade innekli- matet, bygger i stor utsträckning på hantering av värmeströmmar i värmeväxlande komponenter. Tidigare utkomna .... ex J 2008 Allmänna beteckningar och måttsystem Medlemspris 225 kr. ord.pris 325 kr .... ex J 2010 Meteorologi och Klimatologi Medlemspris 368 kr. ord.pris 468 kr .... ex J 2403 Mätteknik Medlemspris 360 kr. ord.pris 460 kr Medlem Ej medlem Önskar bli medlem Namn................................................................................................................................................................................................................................................................................................ Företag............................................................................................................................................................................................................................................................................................ Adress............................................................................................................................................................................................................................................................................................... Postadress..................................................................................................................................................................................................................................................................................... Telefon............................................................................................................................................................................................................................................................................................. Organisationsnummer......................................................................................................................................................................................................................................................... Moms, frakt och emballage tillkommer VÄRMESTRÖMNING Industrilitteratur • Telefon 0150-133 31 • Telefax 0150-524 21 • www.emtf.se .... ex J 2404 Vatten- och Avloppsteknik Medlemspris 460 kr. ord.pris 560 kr .... ex J 2009 Egenskaper för gaser, vätskor och fasta ämnen Medlemspris 248 kr. ord.pris 348 kr .... ex J 2002 Ljudteknik Medlemspris 236 kr. ord. pris 336 kr .... ex J 2003 Luftbehandlingsteknik Medlemspris 362 kr. ord. pris 462 kr .... ex J 2004 Inomhusklimat & Inomhusmiljö Medlemspris 228 kr. ord. pris 328 kr .... ex J 2005 Samlingspärm med box Medlemspris 246 kr. ord. pris 346 kr E&M_01.indd 1409-01-13 14.49.19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=60">Energi och Miljö Sida 60 60EnErgi&Miljönr1januari2</a> 009 teknikgrupp Brand Många kännEr säkErt till de två första delarna av klassificerings- standardens brandtekniska klasser, men jag kommer ändå att ta upp dem och börjar med: ◗ E = Integritet, det vill säga krav på en kanal eller ett spjälls förmå- ga att hindra direkt överföring av brandflammor eller heta gaser. Bedömningen av en produkts integritet grundar sig på en eller lera samtidiga orsaker, till exempel sprickor eller öppningar som över- stiger givna värden, lågor på den oexponerade sidan och läckage som överstiger givna värden. ◗ I = Isolering, det vill säga krav på en kanals eller ett spjälls förmåga att förhindra överföring av brand via värmetransmission. Värme- transmissionen ska begränsas till sådana värden att den inte antänder den oexponerade sidan (den sidan som inte är vänd mot branden) eller intilliggande material. Vidare ska produktens värmestrålning vara så låg att den inte skadar människor i dess närhet. ◗ S = Brandgasläckage vid nor- maltemperatur och då kanalen eller spjället under brandprov belastas med ugnstemperatur (se faktaru- ta). Byggnader med höga krav Produkter med klass S är tänkta att användas i byggnader där man stäl- ler extra höga krav på begränsning av brandgasläckage. Dessa tre klassbeteckningar åtföljs av tidskrav uttryckt i minu- ter, där man använder en av perio- derna 15, 20, 30, 45, 60, 90, 120, 180 eller 240. Kraven på produktens brandtek- niska klasser kan därför förenklat uttryckas enligt följande: ◗ E tt(…) där tt är det antal minuter produkten ska klara kravet på inte- gritet. ◗ EI tt(…) där tt är det antal minu- ter produkten ska klara kravet på både integritet och isolering. ◗ EI tt(…)S där tt är det antal minu- ter produkten ska klara kravet på både integritet, isolering och brand- gasläckaget S. ◗ E tt(…)S där tt är det antal minuter produkten ska klara kravet på både integritet och brandgasläckaget S. En brandklassad produkt kan, beroende på testresultaten, ha lera klasser i sitt typgodkännandebevis. Inom parenteserna ska sedan an ges hur produkten får monteras. Fakta Standard och klassiicering ◗ StandardEn13501medtiteln”Brandteknisk klassiiceringavbyggprodukterochbyggnads- element”beståravfemdelardärdennaartikel taruppdeltre. ◗ Detärensedantreårtillbakaantagensvensk standardmednummerSS-En13501-3:2005, somgällerbådeförbrandklassadekanaleroch brandspjäll.Tillgrundförklassiiceringengäller provutförtenligtdeneuropeiskanormen En1366. ◗ Brandspjällavseridettafallbådebrandgas- spjällochbrand-/brandgasspjäll.Provugnens temperaturkurvareglerasavEn1363-1som motsvarardenkurvasomocksåanväntsvidprov utfördaenligtdennordiskaprovmetoden nTFirE010. Debrandtekniskaklassernaärunderavtydlighet–ommanvetvad destårför.HurfårtillexempelenproduktmärktEi20(veo→i)S, Ei15(vehoi→o)S,E30(vehoi→o)S,E60(veo→i)användas? av svEn PEttErsson Bevent Rasch Här är det ordning i klassen Hur ett spjäll eller en kanal får monteras framgår av typgodkännandebeviset. 01-84.indd 6009-01-13 11.38.11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=61">Energi och Miljö Sida 61 EI(A8EL8I@)''''0<E<I>@D@C</a> A{-( ;ijb`ca\i[\kj`^e^fkd\c$ cXebXeXc\ifZ_jgacc% BXeXc\ifZ_jgacc =ibXeXc\i^cc\i]caXe[\1 ◗ f→` 4bXeXci^f[be[]i YiXe[lkXe]ibXeXc\e ◗ `→f 4bXeXci^f[be[]i YiXe[`ee\`bXeXc\e ◗ `→f 4bXeXci^f[be[]i YiXe[Y[\]ie`e$fZ_lkj`$ [Xe% =ijgacc^cc\ikfcbe`e^\e1 ◗ f→` 4jgacci^f[bek]i dfekX^\g`Zb\YiXe[lkjXkkX j`[Xejgaccdfek\iXklkXe]i gifml^e\e#j\]`^li( ◗ `→f 4jgacci^f[bek]i dfekX^\gYiXe[lkjXkkXj`[Xe jgaccdfek\iXk`ee\`gifml^$ e\e#j\]`^li) ◗ `→f 4jgacci^f[bek]i dfekX^\gY[\YiXe[lkjXkkX fZ_`ek\YiXe[lkjXkkXj`[Xe jgaccdfek\iXk`gifml^e\ej lggYp^^[Xgifmm^^&gifmmXcm# j\]`^li* % M^^\cc\iYacbcX^ M`[Xi\jbX[\k`efdgXi\ek\$ j\ieX]iXd^fdgif[lbk]i dfek\iXjm`[^\efdYifkkXm m\ik`bXcYiXe[Xmjb`caXe[\Yp^^$ eX[j[\cm\ #[\km`ccj^Xm^^# \cc\i_fi`jfek\ccYiXe[Xmjb`c$ aXe[\Yp^^eX[j[\c_f #[\km`cc j^XYacbcX^% <egif[lbkbXe[i]ikebXj ]]caXe[\bcXjj`ÔZ\i`e^1<@)'' m\f→` J#<@(,m\_f`→f J# <*''m\_f`→f J#<-''m\f→` % ;\kYc`idpZb\kXkkkebXg ¾ <eYiXe[bcXjjX[gif[lbkbXe# Y\if\e[\gk\jki\jlckXk\e#_X Õ\ibcXjj\i`j`kkkpg^f[beeXe[\$ Y\m`j% ?ii[\kfi[e`e^`bcXjj\e @CCLJKI8K@FE<I1<P<=FID&9<M<EKI8J:? 01-84.indd 6109-01-13 11.33.11 testo SaverisTM Några enkla knapptryckningar och det trådlösa övervakningssystemet testo Saveris är igång med att samla in dina temperatur- och fuktmätvärden. Överskrids gränsvärden får du larm på plats, till din dator eller mobiltelefon. Utan en tråd... Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se E&M_01.indd 1309-01-13 17.30.04 EI(A8EL8I@)''''0<E<I>@D@CA{-( ;ijb`ca\i[\kj`^e^fkd\c$ cXebXeXc\ifZ_jgacc% BXeXc\ifZ_jgacc =ibXeXc\i^cc\i]caXe[\1 ◗ f→` 4bXeXci^f[be[]i YiXe[lkXe]ibXeXc\e ◗ `→f 4bXeXci^f[be[]i YiXe[`ee\`bXeXc\e ◗ `→f 4bXeXci^f[be[]i YiXe[Y[\]ie`e$fZ_lkj`$ [Xe% =ijgacc^cc\ikfcbe`e^\e1 ◗ f→` 4jgacci^f[bek]i dfekX^\g`Zb\YiXe[lkjXkkX j`[Xejgaccdfek\iXklkXe]i gifml^e\e#j\]`^li( ◗ `→f 4jgacci^f[bek]i dfekX^\gYiXe[lkjXkkXj`[Xe jgaccdfek\iXk`ee\`gifml^$ e\e#j\]`^li) ◗ `→f 4jgacci^f[bek]i dfekX^\gY[\YiXe[lkjXkkX fZ_`ek\YiXe[lkjXkkXj`[Xe jgaccdfek\iXk`gifml^e\ej lggYp^^[Xgifmm^^&gifmmXcm# j\]`^li* % M^^\cc\iYacbcX^ M`[Xi\jbX[\k`efdgXi\ek\$ j\ieX]iXd^fdgif[lbk]i dfek\iXjm`[^\efdYifkkXm m\ik`bXcYiXe[Xmjb`caXe[\Yp^^$ eX[j[\cm\ #[\km`ccj^Xm^^# \cc\i_fi`jfek\ccYiXe[Xmjb`c$ aXe[\Yp^^eX[j[\c_f #[\km`cc j^XYacbcX^% <egif[lbkbXe[i]ikebXj ]]caXe[\bcXjj`ÔZ\i`e^1<@)'' m\f→` J#<@(,m\_f`→f J# <*''m\_f`→f J#<-''m\f→` % ;\kYc`idpZb\kXkkkebXg ¾ <eYiXe[bcXjjX[gif[lbkbXe# Y\if\e[\gk\jki\jlckXk\e#_X Õ\ibcXjj\i`j`kkkpg^f[beeXe[\$ Y\m`j% ?ii[\kfi[e`e^`bcXjj\e @CCLJKI8K@FE<I1<P<=FID&9<M<EKI8J:? 01-84.indd 6109-01-13 11.33.11 testo SaverisTM Några enkla knapptryckningar och det trådlösa övervakningssystemet testo Saveris är igång med att samla in dina temperatur- och fuktmätvärden. Överskrids gränsvärden får du larm på plats, till din dator eller mobiltelefon. Utan en tråd... Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se E&M_01.indd 1309-01-13 17.30.04
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=62">Energi och Miljö Sida 62 62 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 PRODUKTNYTT Anne Strömer 08-791 66 94, stromer@siki.se PUMP. Bosch EHP EAS är en från- luftsvärmepump och samtidigt en markvärmepump. Kombinatio- nen av dessa lösningar innebär en betydligt lägre energianvändning. Värmepumpen återvinner värme ur ventilationsluften och utvin- ner värme ur marken, vilket sänker energikostnaden. Luften byts tolv gånger per dygn. Bosch EHP EAS producerar både värme till huset och varmvatten. Det är en totallösning eftersom samma produkt sköter ventilation, uppvärmning inomhus samt varm- vattenproduktion. När huset inte har något värme- behov leds överskotts värmen ur ventilationen ned i markslingan. All uppvärmd luft återvinns och kan tas till vara när huset behöver värmas. ☛ www.bosch.se FLÖDESREGULATOR. Nya EMSS är utrustad med en helt ny regulator där aktuellt flöde visas i en digital display. Med bara en skruvmejsel ställer du enkelt in min/max-flöde. Nya Optivent är tryckobero- ende och injustering kan ske efter montaget. Behovsanpas- sad ventilation ger en energief- fektiv lösning. Ventilationsbehovet kan till exempel kopplas till rummets temperatur eller koldioxidhalt. Injusteringsarbetet går lätt och enkelt eftersom alla inställda värden och luftflödet visas i displayen. Optivent har ett använd- ningsområde på 1–8 m/s. EMSS täcker alla kanalstorle- kar på området 100–630 mm. ☛ www.fl aktwoods.se ÅNGSLANG. Selekos ångslang är en så kallad ”wet hose TPE” med ingjuten spiralfjäder. Den nya ångslangen är: ◗ hygienisk ◗ luktfri ◗ robust. Dess- utom är det en typ till alla mo- deller. Arbetstemperaturerna kan variera från -35°C till 105°C. Ång slangen fi nns i storlekarna DS40, DS60, DS80 och Z10. Som tillbehör fi nns en ny slangklämma som ska mot- verka det tidigare problemet att slang och klämma inte tä- tar ordentligt med tiden. ☛ www.seleko.se HASTIGHETSKONTROLL. Nu kommer en kontinuerlig has- tighetskontroll av fläktkonvek- torer för styrning av fläkthas- tigheter i stället för fasta lägen. Konstant och jämn tempe- raturanpassning, optimal kli- matkontroll tack vare linjär hastighetsväxling och minskad effektförbrukning är förde- larna hos den nya elektro- niska kontrollenheten RCVF1 (inbyggd i fläktkonvektorn) för drift av 1-fas AC-motorer till- sammans med displaytermo- stat CD2X6M. Kombinationen med en eller två modulerande ventiler som tillval kompletterar effektivi- teten hos systemet genom en proportionell flödeskontroll på vattnet som cirkulerar i fläkt- konvektorerna. ☛ www.tpiab.com Koll på hastigheten Dubbelpump sparar energi Den nya elektroniska hastighetskontrollen för fl äktkonvektorer kommer från TPi Klimatimport. Visning av luftfl öde i realtid Ingjuten spiralfjäder 01-84.indd 6209-01-13 15.00.26 62 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANUARI 2009 PRODUKTNYTT Anne Strömer 08-791 66 94, stromer@siki.se PUMP. Bosch EHP EAS är en från- luftsvärmepump och samtidigt en markvärmepump. Kombinatio- nen av dessa lösningar innebär en betydligt lägre energianvändning. Värmepumpen återvinner värme ur ventilationsluften och utvin- ner värme ur marken, vilket sänker energikostnaden. Luften byts tolv gånger per dygn. Bosch EHP EAS producerar både värme till huset och varmvatten. Det är en totallösning eftersom samma produkt sköter ventilation, uppvärmning inomhus samt varm- vattenproduktion. När huset inte har något värme- behov leds överskotts värmen ur ventilationen ned i markslingan. All uppvärmd luft återvinns och kan tas till vara när huset behöver värmas. ☛ www.bosch.se FLÖDESREGULATOR. Nya EMSS är utrustad med en helt ny regulator där aktuellt flöde visas i en digital display. Med bara en skruvmejsel ställer du enkelt in min/max-flöde. Nya Optivent är tryckobero- ende och injustering kan ske efter montaget. Behovsanpas- sad ventilation ger en energief- fektiv lösning. Ventilationsbehovet kan till exempel kopplas till rummets temperatur eller koldioxidhalt. Injusteringsarbetet går lätt och enkelt eftersom alla inställda värden och luftflödet visas i displayen. Optivent har ett använd- ningsområde på 1–8 m/s. EMSS täcker alla kanalstorle- kar på området 100–630 mm. ☛ www.fl aktwoods.se ÅNGSLANG. Selekos ångslang är en så kallad ”wet hose TPE” med ingjuten spiralfjäder. Den nya ångslangen är: ◗ hygienisk ◗ luktfri ◗ robust. Dess- utom är det en typ till alla mo- deller. Arbetstemperaturerna kan variera från -35°C till 105°C. Ång slangen fi nns i storlekarna DS40, DS60, DS80 och Z10. Som tillbehör fi nns en ny slangklämma som ska mot- verka det tidigare problemet att slang och klämma inte tä- tar ordentligt med tiden. ☛ www.seleko.se HASTIGHETSKONTROLL. Nu kommer en kontinuerlig has- tighetskontroll av fläktkonvek- torer för styrning av fläkthas- tigheter i stället för fasta lägen. Konstant och jämn tempe- raturanpassning, optimal kli- matkontroll tack vare linjär hastighetsväxling och minskad effektförbrukning är förde- larna hos den nya elektro- niska kontrollenheten RCVF1 (inbyggd i fläktkonvektorn) för drift av 1-fas AC-motorer till- sammans med displaytermo- stat CD2X6M. Kombinationen med en eller två modulerande ventiler som tillval kompletterar effektivi- teten hos systemet genom en proportionell flödeskontroll på vattnet som cirkulerar i fläkt- konvektorerna. ☛ www.tpiab.com Koll på hastigheten Dubbelpump sparar energi Den nya elektroniska hastighetskontrollen för fl äktkonvektorer kommer från TPi Klimatimport. Visning av luftfl öde i realtid Ingjuten spiralfjäder 01-84.indd 6209-01-13 15.00.26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=63">Energi och Miljö Sida 63 Frankfurt 10-14 mars 2009</a> Globus Resebyrå AB • Götgatan 55 • Box 4298 102 66 Stockholm • Telefon 08-642 20 00 resor@globus.nu • www.globus.nu I samarbete med VVS Tekniska Föreningen arrangerar Globus Resebyrå resor till ISH - världens främstafackmässa inom VVS med fokus på värme, sanitet, luftkondi- tionering och ventilation. Resperioder 9 mars – 12 mars 12 mars – 14 mars Välj mellan ett flertal hotell de flesta belägna i närheten av centralstationen på promenadav- stånd till mässan. Vill du bara boka hotellrum eller flygbiljett, kan vi naturligtvis hjälpa till med det också. Välkommen att kontakta oss för mer information. Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009 9 mars – 12 mars 12 mars – 14 mars ALLT UNDER ETT TAK Fastigheter och fjärrvärme med fokus på energieffektivisering. Elmia, Jönköping, 20–22 oktober 2009. Elmia Fastighet arrangeras nu samtidigt med Fjärrvärmemässan, med ett gemensamt fokus på energi effektivisering. Under tre dagar på branschens viktigaste mötesplats kommer du att få inblick i allt som händer inom fastigheter, förvaltning och energi. Förutom produktutställning och föreläsningar på Elmia står intressanta studieresor, workshops och mycket annat på programmet. Dörren till framtiden står på glänt. Välkommen in. Mer info hittar du på www.elmia.se. 2009 ELMIAFASTIGHET Ny reklam. E&M_01.indd 1509-01-13 15.12.27 Frankfurt 10-14 mars 2009 Globus Resebyrå AB • Götgatan 55 • Box 4298 102 66 Stockholm • Telefon 08-642 20 00 resor@globus.nu • www.globus.nu I samarbete med VVS Tekniska Föreningen arrangerar Globus Resebyrå resor till ISH - världens främstafackmässa inom VVS med fokus på värme, sanitet, luftkondi- tionering och ventilation. Resperioder 9 mars – 12 mars 12 mars – 14 mars Välj mellan ett flertal hotell de flesta belägna i närheten av centralstationen på promenadav- stånd till mässan. Vill du bara boka hotellrum eller flygbiljett, kan vi naturligtvis hjälpa till med det också. Välkommen att kontakta oss för mer information. Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009Frankfurt 10-14 mars 2009 9 mars – 12 mars 12 mars – 14 mars ALLT UNDER ETT TAK Fastigheter och fjärrvärme med fokus på energieffektivisering. Elmia, Jönköping, 20–22 oktober 2009. Elmia Fastighet arrangeras nu samtidigt med Fjärrvärmemässan, med ett gemensamt fokus på energi effektivisering. Under tre dagar på branschens viktigaste mötesplats kommer du att få inblick i allt som händer inom fastigheter, förvaltning och energi. Förutom produktutställning och föreläsningar på Elmia står intressanta studieresor, workshops och mycket annat på programmet. Dörren till framtiden står på glänt. Välkommen in. Mer info hittar du på www.elmia.se. 2009 ELMIAFASTIGHET Ny reklam. E&M_01.indd 1509-01-13 15.12.27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=64">Energi och Miljö Sida 64 Ditt examensarbete kan va</a> ra värt 50 000 kronor! Ditt examensarbete kan vara värt 50 000 kronor! Telefon: 08-791 66 90 • Telefax: 08-660 39 44 • e-post vinni@emtf.se Energi- och Miljötekniska Föreningen Energi- och Miljötekniska Föreningen, EMTF delar ut stipendier från Energi- och Miljötekniska Föreningens Stiftelser för bästa examensarbete och/eller doktors- och licentiatavhandling för att stödja och uppmuntra utbildning inom vvs-området. Kriterier för att få stipendium För att komma ifråga för ett stipendium skall ditt bidrag be- handla en frågeställning som tekniskt främjar vvs-facket, vara relevant och väl utformat. Berättigade att deltaga är stu- derande och doktorander vid svenska högskolor eller univer- sitet med teknisk inriktning. Tävlingsbidraget skall bestå av examensarbete eller motsvarande inför en högskoleexamen omfattande minst 120 poäng och/eller doktors- och licentiat avhandling. Arbetet ska vara slutfört 2008 Sökande till stipendierna skall sända ett exemplar av sitt arbete tillsammans med en kort sammanfattning av ar- betet (max 200 ord) och en kort motivering av hur ar- betet främjar vvs-facket (max 100 ord), samt en signe- rad ansökan senast den 1 mars 2009. Arbetena sänds till Energi- och Miljötekniska Föreningen, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet ”Stipendieutdelning”. Inskickade arbeten returneras inte. Ansökningsformulär laddas ner från www.emtf.se. E&M_01.indd 1609-01-13 15.17.57 Ditt examensarbete kan vara värt 50 000 kronor! Ditt examensarbete kan vara värt 50 000 kronor! Telefon: 08-791 66 90 • Telefax: 08-660 39 44 • e-post vinni@emtf.se Energi- och Miljötekniska Föreningen Energi- och Miljötekniska Föreningen, EMTF delar ut stipendier från Energi- och Miljötekniska Föreningens Stiftelser för bästa examensarbete och/eller doktors- och licentiatavhandling för att stödja och uppmuntra utbildning inom vvs-området. Kriterier för att få stipendium För att komma ifråga för ett stipendium skall ditt bidrag be- handla en frågeställning som tekniskt främjar vvs-facket, vara relevant och väl utformat. Berättigade att deltaga är stu- derande och doktorander vid svenska högskolor eller univer- sitet med teknisk inriktning. Tävlingsbidraget skall bestå av examensarbete eller motsvarande inför en högskoleexamen omfattande minst 120 poäng och/eller doktors- och licentiat avhandling. Arbetet ska vara slutfört 2008 Sökande till stipendierna skall sända ett exemplar av sitt arbete tillsammans med en kort sammanfattning av ar- betet (max 200 ord) och en kort motivering av hur ar- betet främjar vvs-facket (max 100 ord), samt en signe- rad ansökan senast den 1 mars 2009. Arbetena sänds till Energi- och Miljötekniska Föreningen, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet ”Stipendieutdelning”. Inskickade arbeten returneras inte. Ansökningsformulär laddas ner från www.emtf.se. E&M_01.indd 1609-01-13 15.17.57
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=65">Energi och Miljö Sida 65 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&</a> MILJÖ 65 MEDLEMSNYTT Vad händer i din lokal- avdelning? Sidan 66 ”Lönsamma åtgärder genomförs inte” Sidan 68 Nu är vi rekordmånga medlemmar Sidan 68 Viktigt om brand- skydd Sidan 70 om brand- Sidan 70 UNDER STUDIETIDEN PÅ gymnasiet i hem- orten Kungsbacka, som han för övrigt varit trogen, umgicks unge Håkan Elfström med tankar på att bli journalist. – På gymnasiet var mitt intresse mer att få skriva om de stora händelserna. Någon direkt inriktning mot teknik fanns inte i föräldrahemmet – fadern arbetade som studierektor i Kungsbacka, men hade också en examen som ingenjör. – Jag kom in på Chalmers och läste reak- torfysik, vilket var spännande. Detta skedde ju då kärnkraften byggdes ut och framtiden såg lovande ut. Det gjorde den tills regeringen Fäll- din tillträdde 1976. Då lades kärnkraften mer eller mindre i malpåse och av Håkan Elfströms idéer om att konstruera kärn- kraftsteknik blev det inget av. Genom kon- takter anställdes han däremot omgående efter examen hos Bengt Dahlgren som kon- struktör. Där träffade han också sina fram- tida partners, Anders Bernerstål, Göran Hultmark, Stefan Olsson och Ingemar Andersson, vilka tillsammans startade vvs-konsultfi rman Andersson & Hultmark 1982. BRF var en stor kund – Det kändes rätt att starta en firma ihop med dessa, även om det var mitt i en rådan- de lågkonjunktur. Många höjde naturligt- vis på ögonbrynen över tilltaget, men det fungerade mycket tack vare att vi var fem delägare som hade våra respektive nätverk att arbeta genom. En stor del av verksamheten från början var baserad på uppdrag från dåvarande Sta- tens Byggforskningsråd, BRF. – Att få göra utredningsuppdrag åt dem gav oss många intressanta uppgifter. I dag, när liknande instanser inte fi nns, är det vik- tigt att hitta andra beställare med uppgifter för högutbildade ingenjörer, som är intres- serade av forsknings- och utvecklingsfrå- gor. Man kan säga att då som nu är konsult- jobbet mycket lite en fråga om att arbeta med differentialekvationer. Något av en specialitet från början var intresset för solenergi både på det teore- tiska området, men också rent praktiskt, där man under en period till och med till- verkade solvärmeutrustning. Efter några år avknoppades dock den verksamheten. Håkan Elfström har varit vd för Andersson & Hultmark från starten. Ett år efter att man slagit sig ihop hade företaget tio anställda och i dag drygt 40. – Det kändes ganska naturligt att arbeta som vd – jag har på fritiden tillbringat en hel del tid som idrottsledare i Kungsbacka. Vi har också med fördel anställt ingenjörer med idrottsbakgrund, i synnerhet då folk som spelat i lag. Tre döttrar bor kvar i stan Han bor fortfarande i Kungsbacka med fru, och numera också med de tre döttrarna boende på orten med sina familjer. Hem- met är beläget inte långt från havet, vilket också är ett av de stora intresseområdena, liksom att sommartid ta en tur med Harley Davidsonmotorcykeln. Som många andra ingenjörer har han ägnat en del av barndomen åt att skruva på allehanda åketyg, såsom motorcyklar. Andra fritidsintressen är jakt och skidåkning, det sistnämnda gärna i Tänndalen. MEDLEMSPROFILEN HÅKAN ELFSTRÖMSlopade journalistiken Hade inte Håkan Elfström kommit in på Chalmers ingen- jörsutbildning kanske göteborgarna hade sett honom i något göteborgskt massmedium i dag som journalist. AV MARK KRETZ Jakt, skidåkning och Harley Davidson- motorcykeln hör till Håkan Elfströms favoritsysslor. FOTO: ANDERSSON & HULTMARK VD i 26 år ◗ Namn: Håkan Elfström ◗ Född: 1950 ◗ Blev medlem: 1976 ◗ Karriär: examen från Chalmers 1975, vvs- konstruktör hos Bengt Dahlgren 1975–82, vd för Andersson & Hultmark sedan 1982 ◗ Familj: fru, tre döttrar med familjer och barnbarn ◗ Bor: villa i Ölmanäs söder om Kungsbacka ◗ Fritidsintressen: vara i naturen, jaga, åka motorcykel, skidåkning. » Vi har med fördel anställt ingenjörer med idrottsbakgrund, i synnerhet då folk som spelat i lag. 01-84.indd 6509-01-13 17.58.31
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=66">Energi och Miljö Sida 66 66 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 MEDLEMSNYTT/LOKALMÖTEN v Eija Vinni Medlemsservice/ ekonomi 08-791 66 81 vinni@emtf.se Medlemsfrågor Östen Innala, ordförande Kjell Blombäck, ledamot Gunnar Bröms, ledamot Peder Dahlöf, ledamot Robert Johansson, ledamot Anna Kjellman, ledamot Revisorer: Bengt Hammarstedt, Patrik Bergström (suppleant), Mattias Lötborn (auktoriserad) och Thomas Jansson, KPMG Valnämnd: Jan Risén (ordf), Lennart Wass, Håkan Jerkstrand och Bo Damberg Föreningsstyrelse ◗ Energi- och Miljötekniska Före- ningen är en förening för fysiska personer intresserade av instal- lationstekniska frågor. Vi arbetar med nätverksskapande, informa- tionsspridning och kompetens- utveckling. ◗ Föreningen har cirka 7 500 medlemmar. Medlemsavgiften är 513 kronor inklusive moms för or- dinarie medlem, pensionärer och studerande har rabatt. ◗ Fullständig information om av- gifter och medlemsförmåner hit- tar du på föreningens hemsida www.emtf.se. Där kan du också ansöka om medlemskap. Föreningsfakta Ledning Bengt-Göran Jarefors General- sekreterare 08-791 66 92 jarefors@emtf.se Erika Siwertz VD-assistent/ ekonomi 08-791 66 88 siwertz@emtf.se 23 FREDAG2009 JANUARI GÖTEBORG Kompetensutveckling för drifttekniker Bygga-bo-dialogen och Energi- och Miljötekniska Föreningen bjuder in drifttekniker, drift- ingenjörer, fastighetsförvaltare och vvs-tekniker till en kost- nadsfri utbildning. Bland några av de områden som ingår kan nämnas ter- miskt klimat, energibesiktning, styr- och regler, värme och kyla, luftbehandling, värme- pumpen, luftkvalitet, driftöver- vakning, lönsam drift, bio- och oljevärme. Utbildningen, enligt Bygga- bo-dialogens unika koncept, bygger på att ”utbilda Bygga- bo-utbildare”. Efter genom- gången utbildning har du de verktyg som behövs för att kunna initiera en fortsatt för- djupad diskussion och kompe- tensutveckling hemma i den egna organisationen. En särskilt uppskattad del i utbildningen är att den medve- tet främjar erfarenhetsutbytet mellan deltagare från olika fö- retag och organisationer. Tid: 17–18/2 Plats: Göteborg Anmälan: E-post med full- ständiga uppgifter till info@byggabodialogen.se. För mer information om Byg- ga-bo-dialogens kompetensut- vecklingsprogram, gå in på www.byggabodialogen.se och klicka på rubriken ”Bygga-bo- utbildning”. GÖTEBORG VVS-35 AfterWork i Göteborg VVS-35 Göteborg bjuder in till AfterWork. Tid: 6/2 kl 17.00 (drop-in) Plats: Incontro, Gothia Towers Ingen anmälan krävs. Eventuella frågor besvaras av VVS-35:s styrelse, www.emtf.se. MALMÖ Rening av fettbemängd luft med ozon-teknik Energi- och Miljötekniska Före- ningens lokalavdelning i Malmö i samarbete med Installations- nätverket inbjuder till lunchmö- te på Örestads golfrestaurang utanför Lomma. Tid: 5/2 kl 12.00. Längd, in- klusive lunch, cirka två timmar Program: Ärtsoppa och pannkakor och därefter före- drag av Bertil Ahlqvist från Mil- jöteknologi AB som kommer att informera om hur man re- ducerar mängden fett från res- taurangkökets imkanaler: ◗ Hur fungerar AirMaid-tekni- ken? ◗ Värmeväxlare ◗ Verkningsgrad ◗ Brandsäkerhet och sotning ◗ Underhåll och driftskostna- der ◗ Installation ◗ Kunders erfarenhet Kostnad: 100 kr, inklusive lunch med dryck och kaffe. Be- talas kontant vid mötet Anmälan: Senast 2/2 till Jan Dahlqvist, tel 040-41 14 00 eller e-post j.dahlqvist@gdab.com Välkommen till ett intressant föredrag! Energi- och Miljötekniska Föreningens Lokalavdelning i Malmö med Installationsnätverket i Sydsverige STOCKHOLM VVS-lunch om förslaget till AMA VVS 09 Utredningsarbetet med en ny AMA pågår för fullt inom Svensk Byggtjänst. Vid ett lunchmöte 2 februari redovisar utredningsgruppen exempel på områden där större föränd- ringar föreslås. Gruppen är ly- hörd för synpunkter på detta, men också för förslag inom andra områden. Senare under våren går förslaget ut på re- miss, och under hösten blir nya AMA VVS 09 tillgänglig. Tid: 2/2 kl 11.30–13.00 Plats: IUC Stockholm, Palm- feltsvägen 5B, Johanneshov Kostnad: 100 kronor. Vid återbud senare än 29/1 debite- ras full seminarieavgift Anmälan: Senast 29/1 till e-post info@iucstockholm.se eller fax 08-528 07 837 (bin- dande). UMEÅ Kompetensutveckling för drifttekniker Bygga-bo-dialogen och Energi- och Miljötekniska Föreningen bjuder in drifttekniker, drift- ingenjörer, fastighetsförvaltare och vvs-tekniker till en kost- nadsfri utbildning. Bland några av de områden som ingår kan nämnas ter- miskt klimat, energibesiktning, styr- och regler, värme och kyla, luftbehandling, värmepumpen, luftkvalitet, driftövervakning, lönsam drift, bio- och oljevärme. Utbildningen, enligt Bygga- bo-dialogens unika koncept, bygger på att ”utbilda Bygga- bo-utbildare”. Efter genom- gången utbildning har du de verktyg som behövs för att kunna initiera en fortsatt för- djupad diskussion och kompe- tensutveckling hemma i den egna organisationen. En särskilt uppskattad del i utbildningen är att den medve- tet främjar erfarenhetsutbytet mellan deltagare från olika fö- retag och organisationer. Tid: 3–5/3 Plats: Umeå Anmälan: E-post med full- ständiga uppgifter till info@byggabodialogen.se. För mer information om Byg- ga-bo-dialogens kompetensut- vecklingsprogram, gå in på www.byggabodialogen.se och klicka på rubriken ”Bygga-bo- utbildning”. Hemsida Anne Strömer 08-791 66 94 stromer@emtf.se Kontakt Adress Vasagatan 52, 3 tr, 111 20 Stockholm Telefon 08-791 66 80 Fax 08-660 39 44 Internet www.emtf.se Inom Energi- och Miljötekniska Föreningen fi nns ett stort antal lokalavdelningar inom vilka det anordnas olika typer av medlemsaktiviteter. Här ser du vilka som anordnas var den närmaste tiden. Du hittar samtliga lokalavdelningar med kontaktuppgifter på sidan 73 och på www.emtf.se. Signhild Gehlin, tekn sekr (tjl) Catarina Eklöf (tjl) 01-84.indd 6609-01-13 17.58.48
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=67">Energi och Miljö Sida 67 C M Y CM MY CY CMY K E&M_</a> Nr1-09_SlussenBiz_EnDagPaJobbet.pdf 2008-12-17 10:00:32 52022-018 . Messe . ISH . TECHNIK . "Energi & Milj�" . 94x297 mm/A . CMYK ISO-39 . CD-ROM . jk: 16.12.2008 DU: 02.01.2009 SCHWEDEN Frankfurt am Main, 10 -14/32009 The world''s leading trade fair Building, Energy, Air-conditioning Technology, Renewable Energies Effektiva system och f�rnyelsebar energi Aircontec - inomhusklimat, v�rme, ventilation och luftkonditionering ISH �r den ledande m�ssan inom badrum, bygg- och ventilationsteknik samt f�rnyelsebar energi. H�r visar industrin upp den senaste "green building"-tekniken, effektiva system samt modern v�rme- och ventilationsteknik i kombination med f�rnyelsebar energi. Missa inte ISH 2009, den ledande branschm�ssan sedan 50 �r. www.ish.messefrankfurt.com www.messefrankfurt.se info@messefrankfurt.se Tel. 08-6600045 E&M_01.indd 1709-01-13 15.31.11 C M Y CM MY CY CMY K E&M_Nr1-09_SlussenBiz_EnDagPaJobbet.pdf 2008-12-17 10:00:32 52022-018 . Messe . ISH . TECHNIK . "Energi & Milj�" . 94x297 mm/A . CMYK ISO-39 . CD-ROM . jk: 16.12.2008 DU: 02.01.2009 SCHWEDEN Frankfurt am Main, 10 -14/32009 The world''s leading trade fair Building, Energy, Air-conditioning Technology, Renewable Energies Effektiva system och f�rnyelsebar energi Aircontec - inomhusklimat, v�rme, ventilation och luftkonditionering ISH �r den ledande m�ssan inom badrum, bygg- och ventilationsteknik samt f�rnyelsebar energi. H�r visar industrin upp den senaste "green building"-tekniken, effektiva system samt modern v�rme- och ventilationsteknik i kombination med f�rnyelsebar energi. Missa inte ISH 2009, den ledande branschm�ssan sedan 50 �r. www.ish.messefrankfurt.com www.messefrankfurt.se info@messefrankfurt.se Tel. 08-6600045 E&M_01.indd 1709-01-13 15.31.11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=68">Energi och Miljö Sida 68 68 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 MEDLEMSNYTT/AKTIVITETERMEDLEMSNYTT/ VVS-lunch om nya AMA VVS STOCKHOLM. AMA VVS är under omarbetning. Energi- och Miljö- tekniska Föreningens lokalavdel- ning i Stockholm arrangerade en vvs-lunch för att få in synpunk- ter på vilka förändringar som bör göras. Föredragshållare var vvs-konsulten Hans Severinson, ansvarig för ett av kapitlen i AMA. Han konstaterade att miljöfrå- gorna och även vattenskadefrå- gorna fått allt större betydelse, de senare manifesterade i Säker Vatten-systemet som kommer att hänvisas till i nya AMA. Sedan senaste AMA VVS kom har det inom miljöområdet pu- blicerats ett antal dokument som berör vvs-sektorn. Arbetet med AMA VVS star- tades i höstas och ska vara klart om ett år. MK LANDET RUNT I KORTHET Hans Severinson, AMA-utre- dare, samt Martin Brunnkvist och Jan Fredriksson, Svensk Byggtjänst. Hur marknadsför man något som inte syns? Den frågan ställde VVS-Företagens Roland Jonsson till ett 40-tal besökare på årets sista vvs-lunch i Stockholm. STOCKHOLM VVS-lunchens tema var den nyutkomna Ener- gihandboken som lanseras av branschorganisationerna VVS- Företagen, Svensk Ventilation, Isolerfirmornas Förening och Kyl- och värmepumpföretagen (tidigare Kylentreprenörernas förening) under paraplynamnet Svensk Innemiljö. Roland Jonsson inledde med att peka på den jättepotential energieffektivisering har, bland annat när det gäller att minime- ra energiförluster. – Här har branschen mycket att göra när det gäller mark- nadsföringen och visualisering- en av energieffektiviseringen. Alla energiförluster syns ju inte, men alla går att åtgärda. Finns mycket att spara Roland Jonsson gav också en generell bild av problemen med klimatpåverkan. – Vi har en otroligt lång resa att göra. Ofta tänker man inte på var och vilket sätt alla varor man konsumerar har produce- rats. Vi skulle behöva ungefär 1,4 jordklot för att klara av den konsumtionstakt vi har i dagens samhälle. I Sverige står byggsektorn för cirka 38 procent av energi- användningen, och Roland Jonsson menar att det finns otroligt mycket lönsamma åtgärder att göra för att energi- effektivisera. Stor målgrupp – Det handlar om injustering och drifttider av till exempel ventilation. 85 procent av de lönsamma åtgärderna genom- förs inte trots att många betalar sig väldigt snabbt. Det gäller att få ut den här informationen till dem som ska betala. Energihandboken riktar sig till installatörer, tekniker, för- valtare, fastighetsägare, energi- aktörer och andra med intresse av energianvändning i byggna- der, och går igenom olika tek- niska installationer där ener- gieffektivisering är lönsam att genomföra. Ulrik Hammarsträng Lönsamma åtgärder genomförs inte 85 procent av alla lönsamma åtgärder, till exempel injustering av ventilation, genomförs inte. Det gäller att få ut informationen till de som ska betala, sade Roland Jonsson från VVS Företagen. FOTO: ULRIK HAMMARSTRÄNG Har du bytt företag elller adress? Hjälp oss att uppdatera vårt medlemsregister! Ändra på www.emtf.se medlemsplatsen eller maila medlemsservice@emtf.se Rekordmånga medlemmar SVERIGE. Energi- och Miljötek- niska Föreningen hade vid ut- gången av 2008 7 455 medlem- mar, vilket är den högsta med- lemssiffran i föreningens histo- ria, nästan 200 medlemmar fl er än året innan. MK 01-84.indd 6809-01-13 15.05.21 68 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANUARI 2009 MEDLEMSNYTT/AKTIVITETERMEDLEMSNYTT/ VVS-lunch om nya AMA VVS STOCKHOLM. AMA VVS är under omarbetning. Energi- och Miljö- tekniska Föreningens lokalavdel- ning i Stockholm arrangerade en vvs-lunch för att få in synpunk- ter på vilka förändringar som bör göras. Föredragshållare var vvs-konsulten Hans Severinson, ansvarig för ett av kapitlen i AMA. Han konstaterade att miljöfrå- gorna och även vattenskadefrå- gorna fått allt större betydelse, de senare manifesterade i Säker Vatten-systemet som kommer att hänvisas till i nya AMA. Sedan senaste AMA VVS kom har det inom miljöområdet pu- blicerats ett antal dokument som berör vvs-sektorn. Arbetet med AMA VVS star- tades i höstas och ska vara klart om ett år. MK LANDET RUNT I KORTHET Hans Severinson, AMA-utre- dare, samt Martin Brunnkvist och Jan Fredriksson, Svensk Byggtjänst. Hur marknadsför man något som inte syns? Den frågan ställde VVS-Företagens Roland Jonsson till ett 40-tal besökare på årets sista vvs-lunch i Stockholm. STOCKHOLM VVS-lunchens tema var den nyutkomna Ener- gihandboken som lanseras av branschorganisationerna VVS- Företagen, Svensk Ventilation, Isolerfirmornas Förening och Kyl- och värmepumpföretagen (tidigare Kylentreprenörernas förening) under paraplynamnet Svensk Innemiljö. Roland Jonsson inledde med att peka på den jättepotential energieffektivisering har, bland annat när det gäller att minime- ra energiförluster. – Här har branschen mycket att göra när det gäller mark- nadsföringen och visualisering- en av energieffektiviseringen. Alla energiförluster syns ju inte, men alla går att åtgärda. Finns mycket att spara Roland Jonsson gav också en generell bild av problemen med klimatpåverkan. – Vi har en otroligt lång resa att göra. Ofta tänker man inte på var och vilket sätt alla varor man konsumerar har produce- rats. Vi skulle behöva ungefär 1,4 jordklot för att klara av den konsumtionstakt vi har i dagens samhälle. I Sverige står byggsektorn för cirka 38 procent av energi- användningen, och Roland Jonsson menar att det finns otroligt mycket lönsamma åtgärder att göra för att energi- effektivisera. Stor målgrupp – Det handlar om injustering och drifttider av till exempel ventilation. 85 procent av de lönsamma åtgärderna genom- förs inte trots att många betalar sig väldigt snabbt. Det gäller att få ut den här informationen till dem som ska betala. Energihandboken riktar sig till installatörer, tekniker, för- valtare, fastighetsägare, energi- aktörer och andra med intresse av energianvändning i byggna- der, och går igenom olika tek- niska installationer där ener- gieffektivisering är lönsam att genomföra. Ulrik Hammarsträng Lönsamma åtgärder genomförs inte 85 procent av alla lönsamma åtgärder, till exempel injustering av ventilation, genomförs inte. Det gäller att få ut informationen till de som ska betala, sade Roland Jonsson från VVS Företagen. FOTO: ULRIK HAMMARSTRÄNG Har du bytt företag elller adress? Hjälp oss att uppdatera vårt medlemsregister! Ändra på www.emtf.se medlemsplatsen eller maila medlemsservice@emtf.se Rekordmånga medlemmar SVERIGE. Energi- och Miljötek- niska Föreningen hade vid ut- gången av 2008 7 455 medlem- mar, vilket är den högsta med- lemssiffran i föreningens histo- ria, nästan 200 medlemmar fl er än året innan. MK 01-84.indd 6809-01-13 15.05.21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=69">Energi och Miljö Sida 69 www.abelko.se IMSE Compro</a> bo är en drift och larmserver för fastig- hetsbranschen. IMSE Comprobo är vår senaste produkt inom produktfamiljen IMSE, som baseras helt på moderna öppna standards för kommunikation via TCP/IP och SMTP (e-post) för data insamling och larm. Det är ett komplett system av drift- och larm- servar för fastigheter. IMSE Comprobo är fabrikats- oberoende och kräver inga licenser och liknade löpande kostnader. Exempel på funktioner: Larmhantering, datainsamling och presentation av driftdata, rapportfunktion, beräkning av energieffektivitet, administrering m.m. www.plansju.se www.abelko.se 46 (0)920-22 03 60 Drift- ochlarmserveronline ...som förändrat människors liv eller har skapat en riktig WOW!-faktor.” STD-pris till unga konsulter Nominera en ung arkitekt, teknik- eller industrikonsult som förändrat människors liv eller har skapat en riktig WOW!-faktor. Skicka in din nominering senast 27 februari. Läs mer om kriterier och nominering på www.std.se STD-priset kommer att delas ut den 19 maj. ” ENERGISPARSYSTEM MENERGA AB MENERGA –inte bara simhallar Resolair regenerativ kammarväxlare med 85-95% temp.verkningsgrad för klimatisering av verkstäder, sporthallar, köpcenter, kontor, muséer, skolor mm och kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-40.000 m3/h. Trisolair 3-stegs plattvärmeväxlare med över 80% temp.verkningsgrad för klimatise- ring av skolor, restauranger, butiker mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-3.800 m3/h. Adsolairdubbel plattvärmeväxlare med upp till 80% temp.verkningsgrad med evaporativ kylning och integrerat kylsystem för klimatisering av industrilokaler, verkstäder, restauranger, butiker, kontor mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 1.200 – 27.000 m3/h. ThermoCond 37luftavfuktare Ny generation för simhallar med asymmetrisk platt- värmeväxlare av polypropylén, optimalt kylsystem med underkylare. Luftöde 2.500 – 36.000 m3/h. Kallvattenaggregat3-stegs kylåtervinning med erstegs kylåtervinning, fri kylning, avdunst- ningskylning och integrerad kompressionskyla. Inomhusmontage. För kylbaar, kylbatterier och processkyla. Sparar upp till 85% elenergi. Tel 040-45 33 80 Fax: 040-45 54 50 www.menerga.se info@menerga.se Ring nu för information! Kallvattenaggregat3-stegs kylåtervinning med erstegs kylåtervinning, fri kylning, avdunst- ningskylning och integrerad kompressionskyla. Inomhusmontage. För kylbaar, kylbatterier och processkyla. Sparar upp till 85% elenergi. ThermoCond 37luftavfuktare Ny generation för simhallar med asymmetrisk platt- värmeväxlare av polypropylén, optimalt kylsystem med underkylare. Luftöde 2.500 – 36.000 m3/h. Resolair regenerativ kammarväxlare med 85-95% temp.verkningsgrad för klimatisering av verkstäder, sporthallar, köpcenter, kontor, muséer, skolor mm och kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-40.000 m3/h. Trisolair 3-stegs plattvärmeväxlare med över 80% temp.verkningsgrad för klimatise- ring av skolor, restauranger, butiker mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-3.800 m3/h. Adsolairdubbel plattvärmeväxlare med upp till 80% temp.verkningsgrad med evaporativ kylning och integrerat kylsystem för klimatisering av industrilokaler, verkstäder, restauranger, butiker, kontor mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 1.200 – 27.000 m3/h. Besök oss på ish-Frankfurt 10-14 mars hall 5.1 monter C51 E&M_01.indd 1809-01-13 16.09.27 www.abelko.se IMSE Comprobo är en drift och larmserver för fastig- hetsbranschen. IMSE Comprobo är vår senaste produkt inom produktfamiljen IMSE, som baseras helt på moderna öppna standards för kommunikation via TCP/IP och SMTP (e-post) för data insamling och larm. Det är ett komplett system av drift- och larm- servar för fastigheter. IMSE Comprobo är fabrikats- oberoende och kräver inga licenser och liknade löpande kostnader. Exempel på funktioner: Larmhantering, datainsamling och presentation av driftdata, rapportfunktion, beräkning av energieffektivitet, administrering m.m. www.plansju.se www.abelko.se 46 (0)920-22 03 60 Drift- ochlarmserveronline ...som förändrat människors liv eller har skapat en riktig WOW!-faktor.” STD-pris till unga konsulter Nominera en ung arkitekt, teknik- eller industrikonsult som förändrat människors liv eller har skapat en riktig WOW!-faktor. Skicka in din nominering senast 27 februari. Läs mer om kriterier och nominering på www.std.se STD-priset kommer att delas ut den 19 maj. ” ENERGISPARSYSTEM MENERGA AB MENERGA –inte bara simhallar Resolair regenerativ kammarväxlare med 85-95% temp.verkningsgrad för klimatisering av verkstäder, sporthallar, köpcenter, kontor, muséer, skolor mm och kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-40.000 m3/h. Trisolair 3-stegs plattvärmeväxlare med över 80% temp.verkningsgrad för klimatise- ring av skolor, restauranger, butiker mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-3.800 m3/h. Adsolairdubbel plattvärmeväxlare med upp till 80% temp.verkningsgrad med evaporativ kylning och integrerat kylsystem för klimatisering av industrilokaler, verkstäder, restauranger, butiker, kontor mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 1.200 – 27.000 m3/h. ThermoCond 37luftavfuktare Ny generation för simhallar med asymmetrisk platt- värmeväxlare av polypropylén, optimalt kylsystem med underkylare. Luftöde 2.500 – 36.000 m3/h. Kallvattenaggregat3-stegs kylåtervinning med erstegs kylåtervinning, fri kylning, avdunst- ningskylning och integrerad kompressionskyla. Inomhusmontage. För kylbaar, kylbatterier och processkyla. Sparar upp till 85% elenergi. Tel 040-45 33 80 Fax: 040-45 54 50 www.menerga.se info@menerga.se Ring nu för information! Kallvattenaggregat3-stegs kylåtervinning med erstegs kylåtervinning, fri kylning, avdunst- ningskylning och integrerad kompressionskyla. Inomhusmontage. För kylbaar, kylbatterier och processkyla. Sparar upp till 85% elenergi. ThermoCond 37luftavfuktare Ny generation för simhallar med asymmetrisk platt- värmeväxlare av polypropylén, optimalt kylsystem med underkylare. Luftöde 2.500 – 36.000 m3/h. Resolair regenerativ kammarväxlare med 85-95% temp.verkningsgrad för klimatisering av verkstäder, sporthallar, köpcenter, kontor, muséer, skolor mm och kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-40.000 m3/h. Trisolair 3-stegs plattvärmeväxlare med över 80% temp.verkningsgrad för klimatise- ring av skolor, restauranger, butiker mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 400-3.800 m3/h. Adsolairdubbel plattvärmeväxlare med upp till 80% temp.verkningsgrad med evaporativ kylning och integrerat kylsystem för klimatisering av industrilokaler, verkstäder, restauranger, butiker, kontor mm. Kan förses med kylvärmepump. Luftöde 1.200 – 27.000 m3/h. Besök oss på ish-Frankfurt 10-14 mars hall 5.1 monter C51 E&M_01.indd 1809-01-13 16.09.27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=70">Energi och Miljö Sida 70 70 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 UMEÅ. Akademiska Hus i Umeå har arrangerat ett seminarium kring områdena energi och håll- barhet. Ett tilltalande program lockade många nyfi kna åhörare. Totalt deltog 183 personer. Meteorolog Tone Bekkestad gav inledningsvis en skrämman- de bild av de klimatförändringar som vi har att vänta. Den ökade temperaturen ger en tydlig sig- nal om på vart vi är på väg. Professor Björn G Karlsson från Linköpings universitet visa- de på ett underhållande sätt sta- tistik över hur dagens energi- och elanvändning ser ut i Sve- rige. I jämförelse med andra län- der är Sverige sämst i världen vad gäller klimatpåverkan, men genom en effektivare elanvänd- ning kan vi bli bäst. Något han också menar är en förutsättning för att förhindra att svensk indu- stri fl yttar utomlands. Hans Johansson, förvaltare inom Akademiska Hus, presen- terade slående siffror på hur Akademiska Hus i Umeå i sam- band med ombyggnaden av det så kallade Naturvetarhuset lyck- ats halvera energianvändningen gällande värme, och även elan- vändningen för fastighetsdriften. Samtidigt visar en undersök- ning på 95 procents nöjdhet med luftkvaliteten och 98 pro- cents nöjdhet med ljusförhål- landena. Källa: Akademiska hus MEDLEMSNYTT/AKTIVITETERMEDLEMSNYTT/ Martin Borgström från Sweco höll ett uppskattat föredrag om brandskydd och ventilation för ett 30-tal intresserade åhörare på Örestads golfklubb, Lomma, den 20 novem- ber. MALMÖ Föredraget behand- lade främst avsnitt 5 i BBR, om installationer. Det finns ett antal regler som bestämmer hur brandskyddet ska utformas för en byggnad. ◗ Vilken byggnadsklass gäller? ◗ Vilken brandcellsindelning gäller? ◗ Vilka krav på detektering gäl- ler? ◗ Vilka ytskiktskrav gäller? ◗ Vilka krav på hållfasthet gäl- ler? ◗ Vilka krav på brand- och brandgasspridning gäller? Oklara defi nitioner Grundkravet är att brand och brandgas inte får spridas via ventilationssystem mellan olika brandceller. I princip ska detta förhindras, men i lokaler där det inte kan uppstå livshotande situationer ska det avsevärt för- svåras. Vad ”försvåra” egentligen innebär är oklart. En halve- ring kan vara otillräcklig i ett fall. Ingen åtgärd alls kan vara ofarlig i ett annat fall. Princip- kravet ”förhindra” går inte hel- ler att uppfylla i praktiken. Det tar tid innan detektering sker och åtgärder kan sättas in. Tät- hetstest av brandgasspjäll sker först efter fem minuter under en testbrand. Risken för brandgassprid- ning är störst i början av ett brandförlopp, medan risken för brandspridning ligger senare i brandförloppet. En medelsnabb brand i ett rum med golvytan 45 kvm och rumshöjden 2,7 meter kan skapa ett största brandfl öde på 950 l/s och beroende på täthe- ten höga tryck. Kolla temperaturen F-system med fläktar i drift är en bra metod med många lika stora brandceller, men från- luftens temperatur vid fläkten måste kontrolleras. Ett litet antal brandceller medför en mindre utspädning. Förutsätt- ningen är brand i endast en brandcell. Ett särfall med en stor brand- cell och några små brandceller löses bäst genom att spjälla bort den stora brandcellen, eftersom det fi nns en stor risk för brand- gasspridning. Fläktdriften blir besvärlig, eftersom utspädning- en kan bli liten. Tryckavlastning FT-system i flerbostadshus kan lösas med konvertering till F-system, men det finns en risk för tvärströmning. En skydds- metod är att tryckavlasta bran- den genom att installera köks- fläktar med separata kanaler, vilka normalt är storlek 12, men tillverkare rekommenderar nu storlek 16. Tryckavlastning genom ter- misk sprängning av fönster på grund av stora temperaturskill- nader mellan mitt och kanter tar lång tid per fönsterglas och kan därför inte påräknas som ett skydd. Detta gäller särskilt för fl er- glasfönster. Lars Jensen Naturvetarhuset i Umeå. FOTO: JOHAN GUNSÉUS Ett 30-tal åhörare lyssnade på Martin Bergströms, Sweco, före- drag om brandskydd och ventilation. FOTO: PER ANDERSSON, BYGGHÄLSOKONSULTEN Brandskydd på schemat LANDET RUNT I KORTHET Seminarium om energi och hållbarhet 01-84.indd 7009-01-13 15.09.35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=71">Energi och Miljö Sida 71 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&</a> MILJÖ 71 MEDLEMSNYTT/AKTIVITETERAKTIVITETERAKTIVITETER Vid det senaste mötet med Healthy Building Forum (HBF) i Örebro beskrevs bland annat hur man kan minska energianvändningen i befi ntliga hus. Bland de inbjudna fanns Energi- och Miljötekniska Föreningens medlem- mar. ÖREBRO Huvudämnet vid seminariet bidrog Catarina Warfvinge, som är miljöchef vid konsultfirman Bengt Dahlgren AB, med. Hon talade inspire- rande om ”fel och fällor i ener- gianvändningen”. En miljon lägenheter byggda mellan 1946 och 1975 är inte moderniserade. Som exempel nämnde hon att i dessa hus står köldbryggor för cirka 25 pro- cent av värmeläckaget och att fönstren har isolervärde på cirka 3 W/kvm, K mot nya på 0,6–0,9 W/kvm, K. Dessutom har husen en luftomsättning på två omsättningar/timme och ingen värmeåtervinning. Enligt Warfvinge är den bäs- ta energiåtgärden att få husens tekniska system att fungera optimalt, vilket sker genom driftoptimering. Till detta kom- mer tunga åtgärder som att åtgärda klimatskalet, där åtgär- der av fönster betyder mycket, men man ska naturligtvis även åtgärda luftläckor och isolera takbjälklag. Ventilationssys- temet är också en tung åtgärd, för vilket värmeåtervinning erford ras. Varmvattenförbruk- ningen sänks bäst genom mät- ning, vilket medför att energi- åtgången sänks från 17 till 12 kWh/kvm bostadsyta. Catarina Warfvinge kom sedan in på de fällor som hon tillsammans med energirådgi- varen Annika Nilsson beskrivit i boken ”Undvik fel och fällor som ökar energianvändningen i byggnader”. Boken är fram- tagen på uppdrag av FoU-Syd, Sveriges Byggindustrier, och fi nansierad av SBUF. Hon beskrev hur fel undviks i nybyggnader och hur de kan rättas till i befi ntliga byggna- der. Som exempel nämnde hon felaktigt utformade burspråk i bostadsrum och kallgarage under bostäder, vilket ger kalla golv. Komfortkabelvärme som är fel lagd är en annan fälla. Nytt inom innemiljö Gästprofessor Göran Stridh vid Örebro universitet, som är verk- sam inom HBF, höll ett föredrag om aktualiteter inom innemil- jöområdet och påminde om att det även är viktigt att analysera partiklar som visar sig bära med sig kemiska ämnen. Aktuella projekt är proble- met med den inre gipsskivan i enstegs tätande väggkonstruk- tioner som kan ge bakterietill- växt samt mögel när luftgap saknas, liksom en studie av nya gipsskivor med glasfi ber. Det fi nns inget belägg för mer luft- vägsirritationer vid användan- de av dessa skivor, eftersom det inte fi nns belägg för markant ökad exponering av fi brer. Seminariet lockade ett 60-tal besökare från olika branscher. Kjell Andersson Prows AB Catarina Warfvinge varnade för att komfortelvärme kan bli en energifälla. ILLUSTRATION: CATARINA WARFVINGE, BENGT DAHLGREN FOTO: BENGT DAHLGREN Så kan fällor undvikas åtgången sänks från 17 till 12 kWh/kvm Träff om absorptionskyla Jönköping Energis vd Håkan Stigmarker berättade om hur absorptionskyla fungerar. FOTO: ULF EKEDAHL Fakta HBF ◗ Föreningen Healthy Building Forum (HBF) i Örebro är ett regionalt nätverk, bestående av personer och företag från bygg- och fastighets- världen liksom från Örebro universitet. Föreningens mål är bland an- nat att öka kunskaper om hur man bygger och förvaltar hus avsedda för människor att bo, leva och vara verksamma i och att bygga upp kunskapsnät och öka kontakten mellan universitet och näringsliv. ◗ Det senaste året har en satsning gjorts på utdelning av stipendier för projektarbeten i årskurserna 2 och 3. Dessutom fortsätter föreningen att stödja en gästprofessur i byggämnet med inriktning på innemiljö. JÖNKÖPING. Energi- och Miljötekniska Före ningens lokalavdelning i Jönkö- ping arrangerade ett välbesökt semi- narium – med deltagare inte bara från Jönköping, utan även från Malmö och Oskarshamn – om absorptionskyla. Presentatör var Jönköping Energis vd Håkan Stigmarker som berättade om hur absorptionskyla fungerar, allt- så hur man av värme gör kyla. Absorptionskyla håller på att instal- leras vid Jönköping Energis anläggning vid Munksjö, centralt i Jönköping, och ska producera kyla vid toppbelastning- ar på fjärrkylan. Driv energin är sådan värme som skulle kylts bort på grund av värmeöverskott från avfallsförbrän- ningen sommartid. Ulf Ekedahl FläktWoods AB 01-84.indd 7109-01-13 17.59.30
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=72">Energi och Miljö Sida 72 72 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 MEDLEMSNYTTMEDLEMSNYTT 30 år Sahlén, Jenny 1 Stockholm Simonsson, Anders 11 Stockholm Öberg, Robert 19 Tyresö Ekström, Jimmy 19 Huddinge Larsen, Johan 22 Tollered Lundberg, Håkan 26 Stockholm 40 år Nyström, Olle 7 Göteborg Andersson, Marek 8 Göteborg Johansson, Michael 9 Halmstad Kronberg, Jörgen 11 Ängelholm Carlsson, Joakim 14 Västerås Väyrynen, Harry 15 Fagersta Söderström, Stefan 19 Nacka Strand Eriksson, Camilla 20 Sävedalen Niittymäki, Allan 21 Hammarö Abona, Samer 23 Farsta Bolin, Annika 24 Älta Myrén, Emma 24 Nacka Fingal, Helena 27 Skövde 50 år Jacobsson, Kjell 2 Kallinge Petersen, Krister 3 Borlänge Axelsson, Mats 3 Kinna Lindbom, Ulf 7 Vaggeryd Strahl, Mårten 11 Spånga Hansen, Bertil 12 Borås Idebäck, Arne 12 Jönköping Arvidsson, Bengt 15 Kärna Rydén, Mats 16 Billdal Jangstam, Peter 16 Höllviken Persson, Kenneth 26 Forshaga Svensson, Lennart 28 Mellbystrand 60 år Benjaminsson, Jan 2 Hisings Kärra Gunnarzon, Erlandh 3 Jönköping Wigström, Jan 3 Tyresö Härelind, Jan 5 Huskvarna Olmats, Bengt A 8 Nusnäs Jansson, Alf 10 Norrtälje Nyman, Lars-Gunnar 12 Kalix Cedergren, Per 12 Nacka Bredberg, Bengt 13 Örebro Douhan, Rickard 18 Ystad Solbräcke, Bertil 18 Gunnilse Reibo, Roland 25 Nacka 70 år Granström, Bo E A 17 Tyresö Selin, Sven-Eric W 17 Iggesund 75 år Göstring, Bo F 14 Hägersten Glas, Lars-Olof 27 Älvsjö 80 år Carlsson, Yngve 10 Stockholm Furåsen, Willy 11 Stenungsund Gerdin, Hans 26 Umeå Eriksson, Ingemar 28 Jönköping Flamborg, Laszlo K 28 Västerås 85 år Williamsson, Tage W 5 Södertälje Salomonsson, Torsten 12 Lund Björnevad, Bertil 12 Ekerö Bejner, Helge 24 Täby Välkomna! Nya medlemmar i Energi- och Miljötekniska Föreningen Grattis! Medlemmar med födelsedagar i februari Arnautovic, Senada Nyköping Forell VVS-Ingenjörer Arnesson, Christer Sollentuna Knut Jönson Byggnads- administration AB Bergman, Tomas Västerljung Forell VVS-Ingenjörer Bergström, Marie Nyköping Forell VVS-Ingenjörer Blomgren, Björn Ljungbyholm Hammarstedts VVS-Inst AB Carlsson, Per Johan Vänersborg Viessmann Värmeteknik AB Cressman, Ronnie Huddinge HSB-Södertörn Ekberg, Alexander Stockholm Creanova AB Eklund, Anders Nyköping Forell VVS-Ingenjörer Enbjärde, Sune Huskvarna VVS Konsult Sune Enbjärde Eskilsson, Stig Jönköping Jönköping Energi AB Evertsson, Torbjörn Hässleholm Bengt Dahlgren AB Fjellborg, Fredrik Borås Wikström VVS-Kontroll AB Forsgren, Anna Vendelsö Riba AB Harrysson, Rickard Finspång Finspångs Solskydd AB Hillström, Magnus Gävle Bertils Rörteknik AB Håkanson, Bertil Nossebro Håvent Service AB Håkansson, Leif Stockholm TAC Svenska AB Jansson, Peter Stockholm Brunata A/S Jonsson, Arne Gräddö Roslagens Energi & Ekonomikonsult AB Kjällkvist, Totte Haninge Johnson Controls Norden AS Kristensen, Mark Askim Refrico AB Larsson, Robert Göteborg Wikström VVS-Kontroll AB Lindberg, Per Växjö INUmatic AB Lindh, Tomas Alingsås Bevego Byggplåt & Ventilation AB Lorenz, Sylke Jönköping Ömangruppen Svenska AB Menkus, Johan Staffanstorp Möllerström, Fredrik Märsta Nilsson, Henrik Göteborg Styr.nu AB Nilsson, Tobias Ängelholm Kraftaktörerna AB Olander, Stefan Ingelstad Service & Klimat AB Olsson, Fredrik Göteborg Picon Teknikkonsult AB Olsson, Jan-Olov Täby Garpco Energi Komfort AB Olsson, Rolf Svedala TAC AB Palo, Theresa Luleå Norrbottens Energi- kontor AB, Nenet Pettersson, Anders Göteborg Picon Teknikkonsult AB Robertsson, Henrik Upplands Väsby Rydström, Stefan Borås Ömangruppen Svenska AB Schliewa Edman, Martin Bromma Creanova AB Sjölund, Johan Solna Paroc AB Skoog, Carina Bettna Forell VVS-Ingenjörer Sondell, Kjell Domsjö Svensson, Christer Gävle Home Solutions AB Xu Lilja, Louise Göteborg Wikström VVS-Kontroll AB Åkerskog, Magnus Göteborg Manodo AB 01-84.indd 7209-01-13 15.10.30
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=73">Energi och Miljö Sida 73 NR 1 JANUARI 2009 ENERGI&</a> MILJÖ 73 SOM MEDLEM tillhör du en av de 31 lokalavdelningar, som fi nns i Sverige. Lokalavdelningarna ordnar tekniska och sociala aktiviteter under hela året. Genom att vara med på dessa kan du som medlem utnyttja det regionala och lokala nätverk som står dig till buds. Varje lokalavdelning har en hemsida, www.emtf.se, där du kan se vad som händer på just din ort. tillhör du en av de 31 lokalavdelningar, som fi nns i Sverige. Lokalavdelningarna ordnar tekniska och sociala aktiviteter under hela året. Genom att vara med på dessa kan du som medlem utnyttja det regionala och lokala nätverk som står dig till buds. Varje lokalavdelning har en hemsida, www.emtf.se, där du kan se vad som händer på just din ort. Clc\ Jb\cc\]k\ Ld\ {iejbc[jm`b Jle[jmXcc >mc\ BXcdXi Aebg`e^ Moa 9fij JbXiXYfi^ DXcd ?\cj`e^Yfi^ ?XcdjkX[ MXiY\i^ >k\Yfi^ Ki\jkX[ Mjk\ij {i\Yif BXicjkX[ ;XcXieX {jk\ijle[ LggjXcX JkfZb_fcd Epbg`e^ BXki`e\_fcd {jk\i^kcXe[ <jb`cjkleX Borås Magnus Wennberg Kontakt: 033-13 38 88 magnus.wennberg@luwa.se Dalarna Torbjörn Pettersson Kontakt: 023-190 58 torbjorn.pettersson@stahlkloo.se Eskilstuna Patrick Löfberg Kontakt: 016-51 48 80 patrick@menerga.se Gävle Sten Edström Kontakt: 0730-55 58 04 sten@prolineab.se Göteborg Henrik Daun Kontakt: 031-86 67 36 henrik.daun@skanska.se Göteborg VVS-35 Tobias Carlsson Kontakt: 031-720 25 16 tobias.carlsson@bengtdahlgren.se Halmstad Magnus Swärdh Kontakt: 035-16 03 00 magnus.swardh@creaconhkab.se Helsingborg Michael Barmer Kontakt: 042-42 96 62 michael.barmer@comap.se Jönköping Ulf Ekedahl Kontakt: 036-19 33 65 ulf.ekedahl@fl aktwoods.com Jönköping VVS-35 Mikael Wihlborg Kontakt: 0140-38 43 00 mikael.wihlborg@ivt.se Kalmar Magnus Theander Kontakt: 0708-505 422 magnus.theander@recowa.se Karlstad Lars Byhlin Kontakt: 054-29 63 13 lars.byhlin@karlstad.se Katrineholm Svante Villman Kontakt: 076-856 36 95 svante.villman@telia.com Luleå Stefan Westermark Kontakt: 010-505 96 46 stefan.westermark@afconsult.com Malmö Jan Dahlqvist Kontakt: 040-41 14 00 jan.dahlqvist@gdab.com Nyköping Mikael Boork Kontakt: 011-21 58 10 mikael.boork@ahlsell.se Skaraborg Anders Hendriksson Kontakt: 0510-250 90 anders.hendriksson@eh-konsult.se Skellefteå Dick Bergqvist Kontakt: 0910-850 78 dibe@moraarmatur.se Stockholm Robert Waardahl Kontakt: 08-627 61 00 robert.waardahl@refi s.se Stockholm VVS <40 Johan Parmborg Kontakt: 070-754 67 40 johan.parmborg@pqr.se Sundsvall Anders Lindblad Kontakt: 060-16 99 70 anders.lindblad@sweco.se Trestad Ulf Magnusson Kontakt: 031-89 02 46 ulf.magnusson@armatec.se Umeå Bosse Lindström Kontakt: 090-71 40 92 bosse.lindstrom@fl aktwoods.com Umeå VVS 35 Eva-Marie Lindström Kontakt: 090-70 32 44 eva-marie.lindstrom@wspgroup.se Uppsala Bo Liljestrand Kontakt: 018-15 51 00 bo.liljestrand@vveteknik.se Västerås Anders Häggkvist Kontakt: 021-15 58 26 anders.haggkvist@kadesjos.se Växjö Marcus Sjösten Kontakt: 0470-72 76 00 marcus.sjosten@wilo.se Örebro Roland Moberg Kontakt: 019-760 60 00 roland.moberg @projektengagemang.se Örnsköldsvik Anki Jonsson Kontakt: 0660-29 56 00 anki.jonsson@eurocon.se Östergötland Olle Rosenbaum Kontakt: 011-24 01 47 olle.rosenbaum@af.se Östersund Claes Cedervall Kontakt: 063-14 14 00 claes.cedervall@sweco.se MEDLEMSNYTT/LOKALAVDELNINGARLOKALAVDELNINGARLOKALAVDELNINGAR Energi- och Miljötekniska Föreningens Lokalavdelningar 01-84.indd 7309-01-13 15.10.50
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=74">Energi och Miljö Sida 74 EVU Energi & VVS Utveckli</a> ng AB Kompanigatan 1-2 553 05 JÖNKÖPING Tel 036-16 42 01 Fax 036-16 43 45 E-post: info@evu.se www.evu.se SWECO Systems AB Norra vägen 40 392 35 Kalmar Tel 0480-46 91 00 Fax 0480-141 36 KRONOBERGS LÄN SWECO Systems AB Bergmästaregatan 2 791 30 Falun Tel 023-666 64 00 Fax 023-666 64 81 INOM VVS OCH ENERGIKONSULTER BLEKINGE LÄN SWECO Systems AB Norra Skeppsbron 1 803 10 Gävle Tel 026-66 20 00 Fax 026-66 20 01 Ramböll Sverige AB Bobergsplan 3 802 64 Gävle Tel 026-14 95 00 Fax 026-14 95 29 www.ramboll.se VVS-Konstruktioner R.Nyström KB Box 74 826 22 Söderhamn Tel 0270-42 66 60 Fax 0270-167 75 www.vvskonstruktioner.se Box 1018 821 11 Bollnäs Tel 0278-356 90 Fax 0278-192 15 JÖNKÖPINGS LÄN GÄVLEBORGS LÄN DALARNAS LÄN HALLANDS LÄN ÅFwww.afconsult.com Kungsgatan 9 B 432 41 Varberg Tel 0340-870 75 Fax 0340-67 85 78 KALMAR LÄN SWECO Systems AB Brogatan 23 302 43 Halmstad Tel 035-295 00 00 Fax 035-13 09 32 www.afconsult.com Flaggskär, Gullberna Park371 54 KarlskronaTel 0455-203 60Fax 0455-801 19 Ståhlkloo Ingenjörsbyrå Mora ABYvradsvägen 39792 34 MoraTel 0250-55 34 00Fax 0250-172 65E-post: mora@stahlkloo.se Sveagatan 15784 33 BorlängeTel 0243-22 17 70Fax 0243-128 60E-post: borlange@stahlkloo.se Svärdsjögatan 19791 31 FalunTel 023-190 67Fax 023-102 33E-post: falun@stahlkloo.se www.afconsult.com Box 81, Sveagatan 6 781 81 Borlänge Tel 0243-22 16 00 Fax 0243-22 16 29 Sturegatan 6 791 51 Falun Tel 023-78 88 60 Fax 023-78 88 79 FLK Box 43 351 03 Växjö Tel 0470-700 900 Fax 0470-700 999 Storgatan 17 341 30 Ljungby Tel 0372-135 35 Fax 0470-845 41 SWECO Systems AB Tyska Bryggaregården 371 70 Karlskrona Tel 0455 - 153 27 Fax 0455 - 155 27 Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 13 302 42 Halmstad Tel 035-16 61 50 Fax 035-13 30 76 www.ramboll.se ÅF www.afconsult.com N. Kungsgatan 5 803 20 Gävle Tel 026-17 64 00 Fax 026-17 64 29 FLK Box 108 551 13 Jönköping Tel 036-35 42 00 Fax 036-35 42 09 Axro Consult AB Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING Tel 036-34 48 60 Fax 036-12 60 65 www.axro.se FLK Box 186 374 23 Karlshamn Tel 0454-30 34 30 Fax 0454-30 34 31 www.flk.se Arvid Nilssonsgatan 17 371 33 Karlskrona Tel 0455-757 50 Fax 0455-757 51 ÅF www.afconsult.com Box 143, Von Platensgatan 3 551 13 Jönköping Tel 036-10 00 15 Fax 036-10 00 16 Grontmij AB Fredriksvallsgatan 7, Box 142 301 04 HALMSTAD Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 28 51 www.grontmij.se Grontmij AB Nobelvägen 2, Box 975 801 33 GÄVLE Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 14 79 www.grontmij.se Grontmij AB Storgatan 50 , Box 390 571 24 NÄSSJÖ Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 26 19 www.grontmij.se Bengt Dahlgren AB Sandgärdsgatan 26 352 30 Växjö Tel 0470-73 18 50 Fax 0470-73 18 51 www.bengtdahlgren.se Ramböll Sverige AB Pelle Bergs Backe 3, Box 1932 791 19 Falun Tel 023-840 50 Fax 023-199 83 www.ramboll.se EVU Energi & VVS Utveckling AB Karlshamnsvägen 3 372 31 Ronneby Tel 0457 - 63 32 22 E-post: info@evu.se www.evu.se WSP VVS-teknik Box 2131 550 02 Jönköping Tel 036-30 43 00 Fax 036-10 09 95 E-post: fornamn.efternamn@wspgroup.se SWECO Systems ABB Tjalmargatan 2 831 45 Östersund Tel 063-14 14 00 Fax 063-14 14 14 JÄMTLANDS LÄN FLK Järnvägsgatan 3 331 30 VÄRNAMO Tel 036-35 42 00 Fax 036-35 42 19 www.flk.se NR 12 DECEMBER 2008 energi&miljö9674NR 1 JANUARI 2009 E&M_01.indd 2509-01-13 17.00.10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=75">Energi och Miljö Sida 75 energi&miljö NR 12 DECEMB</a> ER 2008 97 ELFAB Installationsplanering AB Nybohovsgränd 38 117 63 Stockholm Tel 08-794 09 80 Fax 08-726 81 27 E-post: info@elfab.se Abrahamsson VVS Konsult AB Duvbovägen 85 163 43 Spånga Tel 08-36 42 40 Fax 08-36 42 04 Energi - Miljö - VVS Liljeholmsvägen 30, Box 47044 100 74 Stockholm Tel 08-775 88 00 Fax 08-744 16 23 E-post: stockholm@kkonsult.se SWECO Systems AB Hantverkaregatan 17 B 982 32 Gällivare Tel 0970-140 70 Fax 0970-155 49 Kaserngatan 14 981 37 Kiruna Tel 0980-187 90 Fax 0980-809 05 V. varvsgatan 11, Box 50120 973 24 Luleå Tel 0920-355 00STOCKHOMS LÄN SKÅNES LÄN SWECO Systems AB Kungsgatan 2 252 21 Helsingborg Tel 042 - 49900 00 Fax 042 - 499 00 70 Traktorvägen 4 226 60 Lund Tel 046-285 01 00 Fax 046-15 15 80 Hans Michelsensgatan 2, Box 286 201 22 Malmö Tel. 040 37 53 00 Fax 040 15 43 47 ÅF www.afconsult.com Stensjögatan 3 217 65 Malmö Tel 040-37 50 00 Fax 040-13 90 11 www.afconsult.com Kanalgatan 42 291 34 Kristianstad Tel 044-20 23 30 Fax 044-12 30 14 Löjtnant Granlunds väg 8 281 52 Hässleholm Tel 0451-38 11 30 Fax 0451-899 85 Östra Sandgatan 14, Box 5014 250 05 Helsingborg Tel 042-25 36 00 Fax 042-25 36 99INSTRA Installationskonsult AB Ekensbergsvägen 128 172 69 SUNDBYBERG Tel 08-615 68 10 Fax 08-642 96 80 E-post: info@instra.se www.instra.se LEB Consult AB Veterinärgränd 2 121 63 Johanneshov Tel 08-578 112 00 Fax 08-578 112 99 E-post: info@leb.se www.leb.se Bengt Dahlgren AB Sickla Industriväg, Box 4014 131 04 Nacka Tel 08-588 881 00 Fax 08-588 881 01 www.bengtdahlgren.se NORRBOTTENS LÄN ÅF www.afconsult.com Hjalmar Petris Väg 42, Box 3124 350 43 Växjö Tel 0470-74 81 00 Fax 0470-142 97 WSP VVS-teknik Arabygatan 9 352 46 Växjö Tel 0470-72 73 30 Fax 0470-70 18 69 E-post: fornamn.efternamn@wspgroup.se EVU Energi & VVS Utveckling AB www.evu.se E-post: info@evu.se Annedalsvägen 9 222 64 Lund Tel 046-19 28 00 Fax 046-32 00 39 Mossvägen 12A 291 59 Kristianstad Tfn 044-781 00 00 Ängelholmsvägen 10 254 42 Helsingborg Tfn 042 - 450 48 80 CLC Installationsconsult AB www.clcvvs.se E-post: info@clcvvs.se Österleden 72 254 64 Helsingborg Tel 042-25 48 00 Fax 042-16 18 45 Västra Hindbyvägen 14 214 58 Malmö tel 040-671 27 00 Fax 040-671 27 27 PQR Stortorget 27 211 34 Malmö Tel 040-21 30 12 Fax 040-21 30 22 E-post malmo@pqr.se www.pqr.se Bengt Dahlgren AB Sallerupsvägen 11D 212 18 Malmö Tel 040-635 17 00 Fax 040-635 17 01 Bengt Dahlgren AB Snidaregatan 1 296 31 Åhus Tel 044-780 94 30 Fax 044-780 94 31 www.bengtdahlgren.se Jarl Magnusson AB Arbetargatan 33D 112 45 Stockholm Tel 08-54 64 09 00 Fax 08-54 64 09 01 E-post: mail@jarlmagnussonab.se www.jarlmagnussonab.se EnergoRetea AB Rosenlundsgatan 50, Box 170 61 104 62 Stockholm Tel 010-470 60 00 Fax 010-470 62 00 E-post: info@energoretea.se www.energoretea.se Facil Consult AB Armaturvägen 3D 136 50 Haninge Tel 08-500 240 50 Fax 08-504 401 47 www.facilconsult.se Ramböll Sverige AB Isbergsgatan 3 211 19 Malmö Tel 040-10 54 00 Fax 040-10 55 10 Västra Storgatan 51 E 291 31 Kristianstad Tel 044-20 72 50 Fax 044-20 72 69 Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2, Box 850 971 26 Luleå Tel 0920-200 100 Fax 0920-200 180 www.ramboll.se Creanova AB Tingsvägen 7 191 61 Sollentuna Tel 08-594 706 20 Fax 08-594 706 39 www.creanova.se Grontmij AB www.grontmij.se Carl Gustafs väg 4 205 09 MALMÖ Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 23 63 Västra Storgatan 11, Box 273 291 23 KRISTIANSTAD Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 27 69 Grontmij AB Mejerivägen 1, Box 47303 100 74 STOCKHOLM Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 19 00 www.grontmij.se WSP Systems Garvaregatan 7 961 64 Boden Tel 0921-34 24 00 Fax 0921-34 24 29 Skeppsbrogatan 39 972 31 Luleå Tel 0920-23 83 00 Fax 0920-23 83 84 E-post: fornamn.efternamn@wspgroup.se www.wspgroup.se NR 1 JANUARI 2009 75 E&M_01.indd 2609-01-13 17.21.16
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=76">Energi och Miljö Sida 76 NR 12 DECEMBER 2008 energ</a> i&miljö98 SWECO Systems AB Gjörwellsgatan 22, Box 340 44 100 26 Stockholm Tel 08-695 60 00 Fax 08-695 58 90 KVE-Konsult AB Rosenbadsgatan 1 652 26 Karlstad Tel 054-10 20 45, Fax 054-15 88 44 www.kvekonsult.se PQR Klostergatan 13 753 21 Uppsala Tel 018-65 70 80 Fax 018-69 38 90 E-post info.uppsala@pqr.se www.pqr.se UPPSALA LÄN VÄRMLANDS LÄN SWECO Systems AB Kungsgatan 62 753 18 Uppsala Tel 018-16 13 00 Fax 018-15 43 12 VVS-Konstruktioner R.Nyström KB Arbetargatan 33 D 112 45 Stockholm Tel 08-650 18 40 www.vvskonstruktioner.se SEVEKO VVS Konsult AB Livdjursgatan 4 121 62 Johannsehov Tel 08-448 74 70 Fax 08-448 74 89 E-post: info@seveko.se www.seveko.se Värmetekniska Byrån AB Blockgatan 10 653 41 Karlstad Tel 054-15 65 45, Fax 054-18 99 26 E-post: info@vtbkarlstad.se www.vtbkarlstad.se SÖDERMANLANDS LÄN ÅF www.afconsult.com Hamntorget 3, Box 467 651 10 Karlstad Tel 054-17 09 00 Fax 054-18 08 40 LEB Consult AB Bruksgatan 16 682 20 Eskilstuna Tel 016-15 89 80 Fax 016-15 89 99 E-post: info@leb.se www.leb.se Ramböll Sverige AB Eleonoragatan 18, Box 1101 631 80 Eskilstuna Tel 016-15 05 00 Fax 016-15 05 05 www.ramboll.se ÅF www.afconsult.com Suttungsgränd 3, Box 1415 751 44 Uppsala Tel 018-69 12 80 Fax 018-14 43 30 ÅFwww.afconsult.com Fleminggatan 7, Box 8133 104 20 Stockholm Tel 08-657 10 00 Fax 08-657 11 83 Klockarvägen 104 151 61 Södertälje Tel 08-550 893 00 Fax 08-550 890 99 TQI Consult VVS AB Fabrikörvägen 8, Box 1226 131 28 Nacka Strand Tel: 08-56 70 21 00 Fax: 08-56 70 21 01 E-post: info@tqi.se www.tqi.se TQI Consult VVS AB Nygatan 5 151 73 Södertälje Tel: 08-56 70 21 95 Fax: 08-56 70 21 91 E-post: info@tqi.se www.tqi.se Abrahamsson VVS Konsult AB Storgatan 16 644 31 Torshälla Tel 016-34 42 40 Fax 016-34 42 24 Ståhlkloo Ingenjörsbyrå AB Hantverkaregatan 11 761 30 Norrtälje Tel 0176-22 55 70, Fax 0176-22 32 02 norrtalje@stahlkloo.se ÅF www.afconsult.com Tång Lindströms väg 6 633 46 Eskilstuna Tel 016 18 35 50 Fax 016 18 35 57 www.pqr.se E-post: info@pqr.se PQR Consult AB Kanalvägen 1a 194 61 Upplands Väsby Tel 08-590 965 00 Fax 08-590 932 10 PQR Nacka Strand Jakobsdalsvägen 19 131 52 Nacka Tel 08-590 965 00 Fax 08-590 932 10 PB Teknik AB Vretenvägen 2 171 54 Solna Tel 08-564 859 50 Fax 08-564 859 60 www.pbt.se Ramböll Sverige AB Krukmakargatan 21, Box 17009 104 62 Stockholm Tel 08-615 20 00 Fax 08-702 19 35 www.ramboll.se RIBA AB Box 47323 100 74 Stockholm Tel 08-56 31 57 00 Fax 08-56 31 57 49 www.riba.se Torsten Palmqvist AB Elsa Brändströms gata 62 129 52 Hägersten Tel 08-88 03 50 Fax 08-97 24 75 E-post: info@tpab.se www.tpab.se WSP VVS-teknik Arenavägen 7 121 88 Stockholm Globen Tel 08-688 60 00 Fax 08-688 69 41 E-post: fornamn.efternamn@wspgroup.se www. wspgroup.se Grontmij AB Kungsgatan 43, Box 332 631 05 ESKILSTUNA Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 29 95 www.grontmij.se Bengt Dahlgren AB Kungsgatan 62 753 18 Uppsala Tel 018-843 44 00 Fax 018-843 44 00 www.bengtdahlgren.se Grontmij AB Våxnäsgatan 10 651 80 KARLSTAD Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 25 39 www.grontmij.se METATOR VVS KONSULT AB Box 171 33, Krukmakargatan 40, nb 104 62 Stockholm Tel 08-702 32 50 Fax 08-642 77 50 E-post: vvs@metator.se www.metator.se Structor Installationsteknik AB Industrigatan 2 A 112 46 Stockholm Tel 08-545 55 630 Fax 08-545 55 640 www.structor.se Prows AB www.prows.se Ferlinsg. 107 754 28 UPPSALA Tel: 018-25 14 10 Fax: 018-25 14 10 Prows AB www.prows.se Baggängsv. 31 691 46 KARLSKOGA Tel: 0586-635 40 Fax: 0586-635 41 Levin VVS-Konsult AB Magnus Ladulåsgatan 14 118 66 Stockholm Tel 08-442 48 50 Fax 08-442 48 59 E-post: jan.levin@levin-vvs.se www.levin-vvs.se Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala Tel 018-56 13 00 Fax 018-69 55 49 www.ramboll.se 76NR 1 JANUARI 2009 E&M_01.indd 2709-01-13 17.21.38
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=77">Energi och Miljö Sida 77 energi&miljö NR 12 DECEMB</a> ER 2008 99 Wikström VVS-Kontroll ABE-post: goteborg@wikstromvvskontroll.sewww.wikstromvvskontroll.se Södra Gubberogatan 8416 63 GöteborgTel 031-707 23 00Fax 031-19 06 55 Mor Kerstins väg 11 A511 56 KinnaTel 0320-160 70Fax 0320-160 71 Märta Posses väg 3462 54 VänersborgTel 0521-160 70 Fax 031-19 06 55 ÖSTERGÖTLANDS LÄN WSP Systems Box 794 521 22 Falköping Tel 0515-77 64 50 Fax 0515-77 64 64 E-post: fornamn.efternamn@wspgroup.se Rullagergatan 6 415 26 Göteborg Tel 031-727 25 00 Fax 031-727 25 01 Karl Nordströms väg 31, Box 1162 432 16 Varberg Tel. 0340-62 92 48 Fax 0340-62 92 0 Bengt Dahlgren AB Runstensgatan 5 582 78 Linköping Tel 013-374050 Fax 013-104227 Källvindsgatan 3 602 40 Norrköping Tel 011-400 02 00 Fax 011-13 70 74 www.bengtdahlgren.se Ramböll Sverige ABVädursgatan 6 Box 5343402 27 GöteborgTel 031-335 33 00Fax 031-40 58 37 www.afconsult.com Ångbåtskajen 6 452 30 Strömstad Tel 0526-124 60 Fax 0526-784 61 Västerlånggatan 4 451 31 Uddevalla Tel 0522-65 44 00 Fax 0522-65 44 39 Lunnegatan 10 662 31 Åmål Tel 0532-663 30 Fax 0532-663 49 ÅF www.afconsult.com Ågatan 40 582 22 Linköping Tel 013-25 29 00 Fax 013-10 05 25 Folkborgsvägen 7, Box 74 601 02 Norrköping Tel 011-24 01 00 Fax 011-24 01 01 SWECO Systems AB Gullbergs Strandgata 3, Box 2203 403 14 Göteborg Tel 031-62 75 00 Fax 031-63 28 28 ÖREBRO LÄN ÅF www.afconsult.com Drottninggatan 46 702 22 Örebro Tel 019-601 46 00 Fax 019-601 45 92 Bengt Dahlgren ABwww.bengtdahlgren.se Victor Hasselblads Gata 16421 31 Västra FrölundaTel 031-720 25 00Fax 031-720 25 01 Albanoliden 5506 30 Borås Tel 033-430 97 00 SWECO Systems AB Södra Järnvägsgatan 37, Box 259 851 04 Sundsvall Tel 060-16 99 00 PQR Kopparbergsvägen 6 722 83 Västerås Tel 021-40 33 33 Fax 021-14 63 02 E-post: info.vasteras@pqr.se www.pqr.se DELTAteS Gubberogatan 8416 63 GöteborgTel 031-707 17 90Fax 031-19 06 55www.deltate.se VÄSTERBOTTENS LÄN SWECO Systems AB V. Norrlandsgatan 10 B 903 27 Umeå Tel 090-71 52 00 Fax 090-71 52 59 VÄSTMANLANDS LÄN VÄSTERNORRLANDS LÄN WSP VVS-teknik Storgatan 59, Box 502 901 10 Umeå Tel 090-70 31 00 Fax 090-14 29 02 S Järnvägsgatan 47 931 32 Skellefteå Tel 0910-58 64 00 Fax 0910-58 64 20 E-post: fornamn.efternamn.wspgroup.se www. wspgroup.se Bengt Dahlgren AB Kastellgatan 7 871 33 Härnösand Tel 0611-33 33 10 Fax 0611-33 33 11 www.bengtdahlgren.se CIT Energy Management ABChalmers, Vera Sandbergs allé 5B412 96 GöteborgTel 031-772 40 20Fax 031-772 49 00www.cit.chalmers.se SWECO Systems AB Stora Torget 3 582 19 Linköping Tel 013-25 27 00 Fax 013-25 27 74 Gamla Rådstugugatan 1 602 24 Norrköping Tel 011-495 38 00 Fax 011-15 98 75 VCON VVS-konsult AB Flöjelbergsgatan 7B 431 35 Mölndal Tel 031-69 68 60 Fax 031-69 68 61 www.vcon.se IBA Ingenjörsbyrån Bygginstallationer ABwww.ibainstallation.seE-post: info@ibainstallation.se Skåningstorpsvägen 5541 65 SkövdeTel 0500-49 58 00Fax 0500-49 58 25 ÅF www.afconsult.com Nils Jakobsonsgatan 5 G504 30 BoråsTel 033-22 29 50Fax 033-22 29 59 Kvarnbergsgatan 2, Box 1551401 51 GöteborgTel 031-743 10 00Fax 031-743 10 09 Nils Billstensgatan 1532 30 SkaraTel 0511-257 80 Fax 0511-163 98 Grontmij AB Umestan Företagspark, Hus 3 903 47 UMEÅ Tel 010-480 00 00 Fax 010-480 26 30 www.grontmij.se Prows AB www.prows.se Ribbingsg. 11 703 63 ÖREBRO Tel: 019-16 41 00 Fax: 019-16 41 01 Weedo AB Fiskhamnsgatan 10 414 55 Göteborg Tel 031-960 000 Fax 031-960 530 www.weedo.se Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel 031-704 66 00 Fax 031-704 66 20 St. Sigfridsgatan 8 541 30 Skövde Tel 0500-44 56 60 Fax 0500-44 56 69 www.axro.se Agera VVS-Design AB Djurgårdsgatan 26 414 62 Göteborg Tel 031-775 43 00 Fax 031-775 43 29 www.ageravvs.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN EVU Energi & VVS Utveckling AB Regementsvägen 10 852 38 Sundsvall Tel 060 - 740 55 51 E-post: info@evu.se www.evu.se Trenova Center Östra vägen 1462 32 VänersborgTel 0521-27 27 35 Fax 0521-27 27 37 www.ramboll.se Ramböll Sverige AB Västra Norrlandsgatan 11 B 903 27 Umeå Tel 090-70 29 00 Fax 090-70 29 29 www.ramboll.se 77NR 1 JANUARI 2009 E&M_01.indd 2809-01-13 17.21.57
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=78">Energi och Miljö Sida 78 Nu har vi nytt namn! Ener</a> gi- och Miljötekniska Föreningen VVS Tekniska Föreningen har nu bytt namn till Energi- och Miljötekniska Föreningen, EMTF. Ny logotype Vår nya logotype ska förmedla en framtidstro på kli- mat- och miljöfrågorna. Det gemena e:ts spiralform antyder rörelse, förändring och utveckling. Den blå färgen signalerar både luft och vatten. Bladen kan tolkas som den naturligt växande kraften såväl som ammornas styrka och energi. Ny webadress Vår nya webadress är www.emtf.se. Erbjudande för medlemmar i Energi- och Miljötekniska Föreningen Prenumerera på Energimagasinet till förmånspris, 205 kr för 7 utgåvor (ordinarie pris 408 kr)! Gå in på www.energimagasinet.com och klicka på ERBJUDANDE eller PRENUMERATION. Energimagasinet ger Dig: • Nyheter, bakgrund och analyser • 3.000 energiartiklar på www.energimagasinet.com Prova Energimagasinet PROVA Energimagasinet för endast 205 kr! Annonsera under Lediga platser i tidningen Energi & Miljö och/eller på vår hemsida energi-miljo.se Kontakta Patrik Tjälldén 08-791 66 87, tjallden@emtf.se eller Jan Nyman 08-791 66 85, nyman@emtf.se Annonsera under Lediga platser Söker ni ny personal? E&M_01.indd 1909-01-13 15.51.18 Nu har vi nytt namn! Energi- och Miljötekniska Föreningen VVS Tekniska Föreningen har nu bytt namn till Energi- och Miljötekniska Föreningen, EMTF. Ny logotype Vår nya logotype ska förmedla en framtidstro på kli- mat- och miljöfrågorna. Det gemena e:ts spiralform antyder rörelse, förändring och utveckling. Den blå färgen signalerar både luft och vatten. Bladen kan tolkas som den naturligt växande kraften såväl som ammornas styrka och energi. Ny webadress Vår nya webadress är www.emtf.se. Erbjudande för medlemmar i Energi- och Miljötekniska Föreningen Prenumerera på Energimagasinet till förmånspris, 205 kr för 7 utgåvor (ordinarie pris 408 kr)! Gå in på www.energimagasinet.com och klicka på ERBJUDANDE eller PRENUMERATION. Energimagasinet ger Dig: • Nyheter, bakgrund och analyser • 3.000 energiartiklar på www.energimagasinet.com Prova Energimagasinet PROVA Energimagasinet för endast 205 kr! Annonsera under Lediga platser i tidningen Energi & Miljö och/eller på vår hemsida energi-miljo.se Kontakta Patrik Tjälldén 08-791 66 87, tjallden@emtf.se eller Jan Nyman 08-791 66 85, nyman@emtf.se Annonsera under Lediga platser Söker ni ny personal? E&M_01.indd 1909-01-13 15.51.18
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=79">Energi och Miljö Sida 79 TEL 08-504 105 60 www. s</a> eleko.se Med våra systemlösningar kan installations- och driftkostnaderna sänkas. Kvalité lönar sig. Luftbefuktning Luftavfuktning Klimataggregat Luftrening Dricksvattenkylare Luftflödeskontroll Vattenrening Vi har kunskapen Ni behöver Perfekt lösning för full kontroll och integration Flexibilitet - Enkelhet - En för alla e-LINKS möjliggör att befuktare kan enkelt integreras till alla BMS - system. Kompatibelt med Modbus, BACnet /IP och LonWorks. e-LINKS kan användas med befuktningsystem från Defensor MK5, Condair CP3, GS, SH2 och DUAL2 Kraftfull - Fortlöpande dataflöde e-LINKS rapporterar larm och data, driftdata till en driftcentral och kan kontrolleras från en arbetsstationen. Anläggningen kan styras Och övervakas på ett enkelt sätt. I ett BMS system hanteras data från olika utrustningar och fabrikat som är uppkopplade och kontrol- lerade för individuella zoner i byggnaden. Modern mjukvara behandlar detta men endast om värmesystem, luftkonditionering system och ventilations utrustning hissar etc är kompatibla. e-LINKS möjliggör att befuktare kan integreras i systemet. Ökad effektivitet reducerar kostnader - Ökad säkerhet Moderna BMS-system ser till att kontinuerlig data flöde från kontrollcentret till givare och ställdon via digitalt kontrollsystem (e-LINKS) integrerar befuktare, användare och brukare för ökad effektivitet. Integreringen i ett BMS-system involverar befuktare. Man kan också påverka drift, övervaka fel och optimera driftdata. Energibesparning med reducerade kostnader med att övervaka befuktarna. E&M_01.indd 2009-01-13 15.54.04 TEL 08-504 105 60 www. seleko.se Med våra systemlösningar kan installations- och driftkostnaderna sänkas. Kvalité lönar sig. Luftbefuktning Luftavfuktning Klimataggregat Luftrening Dricksvattenkylare Luftflödeskontroll Vattenrening Vi har kunskapen Ni behöver Perfekt lösning för full kontroll och integration Flexibilitet - Enkelhet - En för alla e-LINKS möjliggör att befuktare kan enkelt integreras till alla BMS - system. Kompatibelt med Modbus, BACnet /IP och LonWorks. e-LINKS kan användas med befuktningsystem från Defensor MK5, Condair CP3, GS, SH2 och DUAL2 Kraftfull - Fortlöpande dataflöde e-LINKS rapporterar larm och data, driftdata till en driftcentral och kan kontrolleras från en arbetsstationen. Anläggningen kan styras Och övervakas på ett enkelt sätt. I ett BMS system hanteras data från olika utrustningar och fabrikat som är uppkopplade och kontrol- lerade för individuella zoner i byggnaden. Modern mjukvara behandlar detta men endast om värmesystem, luftkonditionering system och ventilations utrustning hissar etc är kompatibla. e-LINKS möjliggör att befuktare kan integreras i systemet. Ökad effektivitet reducerar kostnader - Ökad säkerhet Moderna BMS-system ser till att kontinuerlig data flöde från kontrollcentret till givare och ställdon via digitalt kontrollsystem (e-LINKS) integrerar befuktare, användare och brukare för ökad effektivitet. Integreringen i ett BMS-system involverar befuktare. Man kan också påverka drift, övervaka fel och optimera driftdata. Energibesparning med reducerade kostnader med att övervaka befuktarna. E&M_01.indd 2009-01-13 15.54.04
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=80">Energi och Miljö Sida 80 www.luftmiljo.se 0510-228</a> 00 Upplev kvalitén! REGO 200VE Luftmiljö introducerar Utvecklat för att möta de nya kraven på effektiv ventilation och energihushållning. Systemet är utvecklat för att installeras tillsammans med spiskåpa över spisen eller som en separat enhet i exempelvis tvättstuga. Värmeåtervinningsaggregatet levereras med fullt färdigkopplat integrerad styr och reglerutrustning för snabb och enkel installation. Även anpassad för utbyte av äldre mindre effektiva system. Brett sortiment av spiskupor finns som tillval. Läs mer på vår hemsida www.luftmiljo.se Rego 200VE är ett aggregat med roterande värme- växlare konstruerad för installation i kryddhyllan. - ett företag i GÖTEBORG JÖNKÖPING MALMÖ STOCKHOLM N 031-49 99 50 036-31 23 80 040-59 22 80 08-598 908 40 STOCKHOLM S SUNDSVALL VÄSTERÅS ÄNGELHOLM 08-794 06 60 060-64 12 90 021-15 05 90 08-598 908 00 www.kylma.se E&M_01.indd 2109-01-13 16.00.22 www.luftmiljo.se 0510-228 00 Upplev kvalitén! REGO 200VE Luftmiljö introducerar Utvecklat för att möta de nya kraven på effektiv ventilation och energihushållning. Systemet är utvecklat för att installeras tillsammans med spiskåpa över spisen eller som en separat enhet i exempelvis tvättstuga. Värmeåtervinningsaggregatet levereras med fullt färdigkopplat integrerad styr och reglerutrustning för snabb och enkel installation. Även anpassad för utbyte av äldre mindre effektiva system. Brett sortiment av spiskupor finns som tillval. Läs mer på vår hemsida www.luftmiljo.se Rego 200VE är ett aggregat med roterande värme- växlare konstruerad för installation i kryddhyllan. - ett företag i GÖTEBORG JÖNKÖPING MALMÖ STOCKHOLM N 031-49 99 50 036-31 23 80 040-59 22 80 08-598 908 40 STOCKHOLM S SUNDSVALL VÄSTERÅS ÄNGELHOLM 08-794 06 60 060-64 12 90 021-15 05 90 08-598 908 00 www.kylma.se E&M_01.indd 2109-01-13 16.00.22
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=81">Energi och Miljö Sida 81 REC Indovent AB, Box 37, </a> SE-431 21 Mölndal Tel: 031 67 55 00 | www.rec-indovent.se Passivhus Behagligt inomhusklimat med minimal energi- användning Högeffektivt luftbehandlingsaggregat REC Temovex TRYGGT - SÄKERT - ENKELT Vi använder oss av marknadens mest energieffektiva och användarvänliga komponenter som dessutom har lång livslängd och minimalt underhållsbehov. REC Indovent kan leverera ett komplett paket med miljövänlig ventilation värme/varmvatten i vår strävan att åstadkomma ett Tryggt, Säkert och Enkelt boende. RECVENT = ett paket med en helhetslösning av bostadens ventilation. Ventilationsaggregat, kanalpaket och funktionsansvar. RECVENT = ett paket med en totallösning av bostadens värme och ventilation. Ventilationsaggregat, komponenter för beredning av varmvatten och värme, kanalpaket och funktionsansvar. För utförlig information se: www.recvent.se Annonser09.indd 208-12-15 11.23.53E&M_01.indd 2209-01-13 16.11.38 REC Indovent AB, Box 37, SE-431 21 Mölndal Tel: 031 67 55 00 | www.rec-indovent.se Passivhus Behagligt inomhusklimat med minimal energi- användning Högeffektivt luftbehandlingsaggregat REC Temovex TRYGGT - SÄKERT - ENKELT Vi använder oss av marknadens mest energieffektiva och användarvänliga komponenter som dessutom har lång livslängd och minimalt underhållsbehov. REC Indovent kan leverera ett komplett paket med miljövänlig ventilation värme/varmvatten i vår strävan att åstadkomma ett Tryggt, Säkert och Enkelt boende. RECVENT = ett paket med en helhetslösning av bostadens ventilation. Ventilationsaggregat, kanalpaket och funktionsansvar. RECVENT = ett paket med en totallösning av bostadens värme och ventilation. Ventilationsaggregat, komponenter för beredning av varmvatten och värme, kanalpaket och funktionsansvar. För utförlig information se: www.recvent.se Annonser09.indd 208-12-15 11.23.53E&M_01.indd 2209-01-13 16.11.38
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=82">Energi och Miljö Sida 82 82 ENERGI&MILJÖ NR 1 JANU</a> ARI 2009 Konungens nya kläder VER 1.0 – Har ni sett vilka nya snygga kläder ko nungen har? Dom ser ut att vara varma och sköna! – Men är han inte helt naken? – Ooo… nej, alla kan se att han har skitsnygga moderna kläder! – Ja, just det nu ser jag. Ursäkta att jag var så dum. VER 1.1 – Har ni sett vilka fräcka blanketter energiexperten har? Dom kommer säkert att kunna spara mycket energi! – Men är inte alla fastighetsägare redan medvetna om att energi kostar pengar och vad som krävs för att minska energibeho- vet? – Oooo… nej, det är helt nytt! VER 1.2 – Har ni sett den nya flashiga utrust- ningen för individuell debitering av vär- men i lägenheter? – Men minskar verkligen energibehovet om man installerar alla dessa prylar? – Ooo… ja gud, det vet ju alla! Ju mer high-tech-grejer som installeras desto mindre blir energianvändningen! VER 1.3 – Har ni sett den helt nya principen för uppvärmning av hus? Man kan värma til- luften! – Det låter bekant… har vi inte provat det med tioårs- cykler och alltid fått samma dåliga resultat? – Oooo… nej, detta kallas passivhusteknik och är helt nytt! VER 1.4 – Har ni sett den helt nya ”rymdisoleringen”? Det är en blank folie som är skitlätt att montera och som löser alla problem! – Jo visst, den har vi läst om på löpsedlarna. Kalldrag, radon, fukt och mögel och till och med mobilmasternas strålning försvinner i ett nafs. VER 1.5 – Har ni hört att man blir frisk av luftfilter? – Men blir inte vår fina friska uteluft försämrad om den passerar ett skitigt filter fullt med mögligt pollen och ruttna flugor? – Oooo… nej, Allergiförbundet och den ansvarige tjänstemannen på Boverket säger att det är skitbra och ”att det finns en lag”. Snart ska vi ha munskydd då vi vistas utomhus. VER 1.6 – Har ni hört det helt nya – att det är viktigt att byggnader är täta för att kunna vara energisnåla? – Men det kan väl inte kallas en nyhet? Har det inte funnits lagkrav på byggna- ders täthet sedan 70-talet? – Oooo… nej, det var bara teoretiska krav. Det är nytt att de ska vara täta på riktigt! VER 1.7 – Har ni hört att många fönster kan vara bra om man vill minska byggnadens ener- gibehov? – Men släpper inte en kvadratmeter fönster ut lika mycket energi som tio kva- dratmeter vägg? – Oooo… nej, bara om det sitter åt norr! VER 1.8 – Har ni hört att det inte går att separera fjärrvärme- näten ifrån energileverantörerna? – Men används inte samma argument som när elnäten skulle skiljas från energibolagen? – Oooo… nej, det här är en helt annan sak! – Men många fjärrvärmebolag har ju ingen egen pro- duktion utan äger endast ett nät och köper in energin från en utomstående leverantör. Och bolag som har både produktion och nät har ju redan en tydlig organisatorisk uppdelning internt mellan produktion och nät – hur svårt kan det vara? VER 1.9 – Känner ni till vattenmätaren som man knäpper fast på utsidan om röret? – Oooo… ja, alla vet att det har monterats massor av sådana och de fungerar görbra! – Men vet du var de har monterats och har du träffat någon som har sett detta? – Njaa… men det står att läsa i en helt färsk statlig utredning – så det måste vara sant. NR Nästa Samma här, fast tvärtom. Jag vill ha in ett moment i botten. Det kan ju vara något annat än det KRÖNIKA Svar på bildgåtan på sidan 7: Denna blänkande duschstril heter Speakman Self Cleaning Anystream och tillverkades 1960 i USA. Det var mycket ovanligt med amerikansk armatur i Sverige på 60-talet, och den här duschstrilen hade dessutom en extra funktion. Titta noga så ser du spaken på sidan. Den var till för att ändra från stril till dusch, rapporterar Torsten Göransson i Katrineholm, där strilen fi nns att se på Sveriges VVS-museum. IL Klassikern: En glänsande duschstril Willy Ociansson Willy Ociansson driver Willy’s Cleantech i Karlstad. Han var tidigare installationsansvarig på Karlstads kommunala bo- stadsbolag KBAB. » Snart ska vi ha munskydd då vi vistas utomhus. FOTO: IL Tema Rekrytering Utkommer 20/2 Är alla “ingenjörsjulgranar” verkligen nödvändiga, och har vi inte hört en hel del nyheter förut? Krönikören Willy Ociansson inleder det nya året med en saga. 01-84.indd 8209-01-13 15.11.26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=83">Energi och Miljö Sida 83 Nya dysdon DYKF och DYKS </a> Fläkt Woods nya dysdon undertaksanpassade för klassrum Nya DYKF och DYKS passar naturligtvis i alla lokaler som kräver mycket luft med bra funk- tion. DYKF har fast spridningsbild flush undertak. DYKS har ställbar spridningsbild som ger maximal flexibilitet. Fasta dysor med god inblandning och klarar stora undertemp- eraturer. Båda donen passar i undertak 595x595 och har fällbar underdel med gångjärnsfunktion. Anslutningslåda ATTB har ett mätkors med flertalet mätpunkter som ger stor mätnoggrannhet och tillförlitlig k-faktor även med en böj monterad i anslutning till lådan. www.flaktwoods.se Bäst i klassen! DYKF DYKS Mätkors i ATTB-lådan med flertalet mätpunkter. DYKF_DYKS_210x297 09-01-08 21.46 Sida 1 E&M_01.indd 2309-01-13 16.13.52 Nya dysdon DYKF och DYKS Fläkt Woods nya dysdon undertaksanpassade för klassrum Nya DYKF och DYKS passar naturligtvis i alla lokaler som kräver mycket luft med bra funk- tion. DYKF har fast spridningsbild flush undertak. DYKS har ställbar spridningsbild som ger maximal flexibilitet. Fasta dysor med god inblandning och klarar stora undertemp- eraturer. Båda donen passar i undertak 595x595 och har fällbar underdel med gångjärnsfunktion. Anslutningslåda ATTB har ett mätkors med flertalet mätpunkter som ger stor mätnoggrannhet och tillförlitlig k-faktor även med en böj monterad i anslutning till lådan. www.flaktwoods.se Bäst i klassen! DYKF DYKS Mätkors i ATTB-lådan med flertalet mätpunkter. DYKF_DYKS_210x297 09-01-08 21.46 Sida 1 E&M_01.indd 2309-01-13 16.13.52
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m1sn759q&gInitPage=84">Energi och Miljö Sida 84 Frikylning från första gr</a> aden! Climavenetas frikylningsaggregat utnyttjar uteluften för frikylning från det ögonblick utetemperaturen faller under returtemperaturen. Vid t.ex. köldbärartemperatur 12/7°C träder frikylningen i funktion redan vid 11,9°C och tar sedan över helt vid ca 0°C. Kontakta oss för ytterligare information! !1302/$5 4%2 Frikylning från första graden! Climavenetas frikylningsaggregat utnyttjar uteluften för frikylning från det ögonblick utetemperaturen faller under returtemperaturen. Vid t.ex. köldbärartemperatur 12/7°C träder frikylningen i funktion redan vid 11,9°C och tar sedan över helt vid ca 0°C. Kontakta oss för ytterligare information! !1302/$5 4%2
