Thank you for reading the paper


Click here if you wish to read again
© Leanback 2009 / E-MAGIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=1">Process Sida 1 AKTUELLT Navet i Karlstad I Karlsta</a> d investeras sex miljoner i en pilotanläggning för massakokning. Kokning med andra kemikalier än vitlut ska testas. s 6 CYKLONFÖRGASNING PITEÅ S 6 NYA PRODUKTER S 24-25 FORSKNING & UTVECKLING Magnesium ur olivin Den norska magnesiumtillverkningen har lagts ner, men kan återuppstå. Råvaran består av bergarten olivin. s 10 AKTUELLT Koll på väteförsprödning En ny laserbaserad analysmetod för väte i stål har tagits fram av Swerea/Kimab. Laserinducerat plasma. s 18 UTAN LÄPPSTIFT PÅ JOBBET S 26 NYHETER OCH TRENDER I NORDISK PROCESSINDUSTRI NR 4 APRIL 2010 Diesel av trä och torv i Jönköping FINSKA VAPO OCH METSÄLIITTO planerar att bygga en dieselfabrik i Jönköping som ska använda torv och trä som råvara. Torven ska komma från skogsdikade myrar och vara ett komplement till granvirke. – Vi har mycket torv i Småland som nu läcker växthusgaser, menar näringslivschefen Sten Norinder. Aktuellt s 4 Analyserar väte Väteförsprödning är ett gissel för ståltillverkare och användare. En ny, snabb metod att analysera stålets väteinnehåll har forskats fram av Swerea Kimab. Systemet bygger på analys av plasma som skapas med laser. Innovation s 18 Siktar mot evigheten Leif Brodén, koncerchef på Södra, talar om en frivillig kreativitet hos anställda, som kommer ur en känsla av delaktighet. Nu ska 10 000 medarbetarförslag genomföras under en femårsperiod. Intervju s 13 Buller och vibrationer Biogas för miljoner spolas SKOGSINDUSTRIN ANVÄNDER el för en terawattimme för att rena processvattnet, som innehåller biologiskt material som kan rötas och ge biogas till ett marknadsvärde av 800 miljoner kronor. Jörgen Ejlertsson på Scandinavian Biogas blir upprörd som skattebetalare och svensk och propagerar för en ändring av sakernas tillstånd. Förhandlingar är på gång mellan massaföretag och anläggningsleverantörer. Reportage s 14-15 Packningar & Tätningar Vi är en av världens största tillverkare av tätningar och packningar Mekaniska Tätningar • Kompensatorer • Svävartätningar • Flödesmätare Planpackningar • Boxpackningar • Radialtätningar • O-ringar AESSEAL Sweden AB | Virkesvägen 12, 120 30 STOCKHOLM | Tel: 08-55 60 28 70 | Fax: 08-25 44 70 | kundservice@aesseal.se | www.aesseal.se Arbetsgivare saknar ofta kunskap om riskerna med buller och vibrationer. Det visar Arbetsmiljöverkets inspektioner i Sydsverige. Nu planerar verket en stor informa- tionssatsning. Tema Arbetsmiljö s 20-21 www.processnet.se TEMA ARBETSMILJÖ AKTUELLT Navet i Karlstad I Karlstad investeras sex miljoner i en pilotanläggning för massakokning. Kokning med andra kemikalier än vitlut ska testas. s 6 CYKLONFÖRGASNING PITEÅ S 6 NYA PRODUKTER S 24-25 FORSKNING & UTVECKLING Magnesium ur olivin Den norska magnesiumtillverkningen har lagts ner, men kan återuppstå. Råvaran består av bergarten olivin. s 10 AKTUELLT Koll på väteförsprödning En ny laserbaserad analysmetod för väte i stål har tagits fram av Swerea/Kimab. Laserinducerat plasma. s 18 UTAN LÄPPSTIFT PÅ JOBBET S 26 NYHETER OCH TRENDER I NORDISK PROCESSINDUSTRI NR 4 APRIL 2010 Diesel av trä och torv i Jönköping FINSKA VAPO OCH METSÄLIITTO planerar att bygga en dieselfabrik i Jönköping som ska använda torv och trä som råvara. Torven ska komma från skogsdikade myrar och vara ett komplement till granvirke. – Vi har mycket torv i Småland som nu läcker växthusgaser, menar näringslivschefen Sten Norinder. Aktuellt s 4 Analyserar väte Väteförsprödning är ett gissel för ståltillverkare och användare. En ny, snabb metod att analysera stålets väteinnehåll har forskats fram av Swerea Kimab. Systemet bygger på analys av plasma som skapas med laser. Innovation s 18 Siktar mot evigheten Leif Brodén, koncerchef på Södra, talar om en frivillig kreativitet hos anställda, som kommer ur en känsla av delaktighet. Nu ska 10 000 medarbetarförslag genomföras under en femårsperiod. Intervju s 13 Buller och vibrationer Biogas för miljoner spolas SKOGSINDUSTRIN ANVÄNDER el för en terawattimme för att rena processvattnet, som innehåller biologiskt material som kan rötas och ge biogas till ett marknadsvärde av 800 miljoner kronor. Jörgen Ejlertsson på Scandinavian Biogas blir upprörd som skattebetalare och svensk och propagerar för en ändring av sakernas tillstånd. Förhandlingar är på gång mellan massaföretag och anläggningsleverantörer. Reportage s 14-15 Packningar & Tätningar Vi är en av världens största tillverkare av tätningar och packningar Mekaniska Tätningar • Kompensatorer • Svävartätningar • Flödesmätare Planpackningar • Boxpackningar • Radialtätningar • O-ringar AESSEAL Sweden AB | Virkesvägen 12, 120 30 STOCKHOLM | Tel: 08-55 60 28 70 | Fax: 08-25 44 70 | kundservice@aesseal.se | www.aesseal.se Arbetsgivare saknar ofta kunskap om riskerna med buller och vibrationer. Det visar Arbetsmiljöverkets inspektioner i Sydsverige. Nu planerar verket en stor informa- tionssatsning. Tema Arbetsmiljö s 20-21 www.processnet.se TEMA ARBETSMILJÖ <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=2">Process Sida 2 Pneumatik, Vakuum, Specialprodukter</a> Kvalité är för oss att överträffa kundernas förväntningar AIRTEC Pneumatic Sweden ingår i AIRTEC-koncernen - En pneumatikgrupp representerat i mer än 35-länder. AIRTEC levererar inte bara innovationer - Hos oss får du även support och mer än 30års samlade erfarenheter Besök vår monter D03:68 18 - 20 maj 2010, Jönköping AIRTEC Pneumatic Sweden AB För mer information ring , besök oss på Telefon 0479 - 126 00, www.airtec.se Kopplingar med dubbla ringar • Instrumentering • Kopplingar • Ventiler rör och rördelar • Flödesmätning • Tryck och larm Välj rent och slätt på insidan! • Skräddarsytt • Godkännanden • Lagerhållning Qmt-science ab Tel: 0480-44 02 00 info@qmt3.com www.qmt3.com <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=3">Process Sida 3 Nr 4 2010 Uppmuntrande utveckling –</a> en oberoende branschtidning för nordisk processindustri Chefredaktör och ansvarig utgivare Sverker Nyman, 08-670 41 34 sverker.nyman@mentoronline.se www.processnet.se Mejl till redaktionen: processnordic@mentoronline.se Reportrar Kerstin Lundell, 08-670 41 44 kerstin.l@mentoronline.se Rainer Saxén, 08-670 41 09 rainer.s@mentoronline.se Katarina Elner Haglund, 042-490 19 06 katarina.eh@mentoronline.se Malin Folkesson, 042-490 19 22 malin.f@mentoronline.se Marie Granmar, 070-659 83 23 marie.g@mentoronline.se Layout och annonsmaterial Brun Mediaproduktion AB 042-400 83 00 info@brunmedia.se www.brunmedia.se PRENUMERATION Antal utgåvor per år: 12 Prenumeration papperstidning inom Sverige: 650:(i prenumerationen ingår 2 ex av tidningen) Prenumeration e-tidning hela världen: 488:- GULD prenumeration pappers- + e-tidning inom Sverige: 813:- Alla priser är exkl. moms. För priser utanför Sverige samt rabatter kontakta kundtjänst: processnordic@ pressdata.se, tel +46 (0)8 799 62 18. Prenumerationsärenden medlemmar: prenumeration@mentoronline.se. ANNONSAVDELNING Försäljningschef Göran Blomqvist, 08-670 41 17 0708-74 18 33 goran.b@mentoronline.se Mediechef Jimmy Karlsson, 08-670 41 90 0709-95 13 41 jimmy.k@mentoronline.se Annonssäljare Stephan Martins 08-670 41 85, 0708-33 54 65 stephan.m@mentoronline.se Ing-Marie Mattsson 08-670 41 64, 0707-90 00 55 ingmarie.m@mentoronline.se Adress Box 72001, 181 72 Lidingö 08-670 41 00, Fax 08-661 64 55 TS-distribuerad upplaga helår 2009 18 000 ex Tryckeri V-Tab, Örebro MILJÖMÄRKT TRYCKSAK 341223 Utges av Mentor Communications AB www.mentoronline.se Möjligheterna till CO2-infångning i Västsverige undersöks. Forskning och utveckling s 19 Nivå- och gränsskiktsmätare för vätskor Frifältsmätande radar, vågledd radar och magnetostriktiv flottör för mätning av vätskor. Med design för SIL 1-, 2- och 3-kretsar hjälper vi våra användare till noggrannare och säkrare mätning. Hugo Tillquist AB Tel 08-594 632 00 www.wesmar.se jupiter MODEL R82 ® HÖRT OCH LÄST - Min bild är att svensk processindustri är globalt konkurrenskraftig, det ser man om man tittar på vinstnivåer i ett längre perspektiv och tyder på att innovationsprocesen fungerar bra. Pontus Braunerhjelm, professor i internationellt företagande på KTH och ordförande i Globaliseringsrådet, till Process Nordic. Han hade tidigare uttalat sig om att det finns brister i innovationsflödet på annat håll i svensk industri. - Patent är bara något för jurister och patentbyråer. Hans Dahlin, grundare av innovationsföretagen Helax och Oncolog Medical GQ. Sagt till IVA-aktuellt 3 april 2010. ”Ha tid med så´n skit.” Boel Jönsson i Kemivärlden 4 2010, som kommentar till att en person i kemiindustrin sagt sig ”inte ha tid med så’n skit”. Skiten var kemikalielagstiſtningen Reach som ska försöka skapa kontroll över det växande flödet av kemikalier och medföljande risker för miljö och hälsa. ”Om skogsbolaget Stora Enso missköter planering och tvingas ta gamla ineffektiva anläggningar i drift kan det inte ta ut högre priser. Men Vattenfall kan och gör det.” Tord Holmström, energikonsult, och Björn Tarras-Wahlberg, World Taxpayers Associations, i debattartikel i Dagens Industri 13 april 2010. Ur pennans perspektiv Tio-i-topp på webben De tio mest lästa nyheterna på processnet.se under vecka 14 och 15: 1. Kartellanklagelse mot gruvbolag 2. Järnvägsbygge i Pajala 3. Ny teknik renar lakvatten 4. Finsk biodiesel görs av torv 5. Icke godkänt för Ekas miljöredovisning 6. ETC Piteå i amerikanskt samarbete 7. Mål för biodrivmedel ifrågasätts 8. Tissueorder till Metso i Karlstad 9. Uranbrist kräver brytning i Norden 10. Ny råvara intressant för LKAB DET VAR inte meningen att den här utgåvan skulle domineras av biogas och förnybara energikällor. Det bara blev så, och kanske det är symptomatiskt, i så fall på en sjuka av positiv karaktär. För nu börjar utveckling och produktion av biobränslen ta fart. Det byggs och planeras biogasanläggningar, små och stora. Samtidigt identifieras nya materialströmmar lämpliga för rötning. Jörgen Ejlertsson hävdar att hälſten av fordonsflottan i landet kunde drivas av biogas om potentialen utnyttjas. Andra hävdar att det är vetti- gare att göra värme och el av gasen. Men huvudsaken är att den hjälper oss till ökat oberoende av fossila bränslen. I Piteå bygger Chemrec en DME-fabrik. Domsjö har beslutat förgasa svartlut i pilotskala. Finska Vapo vill förgasa och göra biodiesel av trä och torv i Jönköping. Forskningen kring förgasning i Värnamo kommer att gå vidare och ETC i Piteå sluter långtgående forskningssamarbete med ett ansett amerikanskt forskningsinstitut. I Göteborg finns GoBiGas-pro- jektet. Vi kan prata om Malmö och om Jordberga. Sunpines anläggning, även den i Piteå, håller på att köras igång. Varför är man så på bettet just i Piteå? Där man även vill göra syntesgas småskaligt. Listan över innovationsprojekt är en uppmuntrande läsning. Den pekar mot mindre fossilberoende Sverker Nyman, chefredaktör och mot att det i det lilla men tekniskt framstående innovationslandet Sverige håller på att tas fram ny teknik som kan stå sig på en internationell marknad. Process Nordic 3 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=4">Process Sida 4 4 Process Nordic AKTUELLT Torvdiese</a> lfabrik planeras Finska Vapo och Metsäliitto planerar att bygga en dieselfabrik i Jönköping som ska använda torv och trä som råvara. Text Rainer Saxén FINSKA VAPO vill köpa tomtmark i Torsvik, en mil söder om Jönköping. De har också lämnat in en miljöansökan till länsstyrelsen för att kunna producera biodrivmedel på fabrikstomten. – Hur lång tid det tar att få tillståndet vet jag inte, men det kommer inte att ske någon byggstart under det närmaste året, säger näringslivschef Sten Norinder på Jönköpings kommun. Företaget vill i första hand använda granved och i andra hand torv från skogsdikade myrar som råvara. Slutprodukterna är syntetiska biobränslen som framställs via förgasning och Fischer-Tropschteknik. – Det känns positivt att de också vill använda torv som råvara i sin process. Vi har mycket torv i Småland som nu läcker växthusgaser, så det är bättre att utnyttja den till något vettigt, anser Sten Norinder. Vapo och Metsäliito ska i ett första skede starta biodieselfabriker på fyra orter: Kemi och Äänekoski i Finland, Jönköping i Sverige och Kunda i Estland. Om ett investeringsbeslut fattas grundar parterna ett gemensamt Ny malmbana i Norrbotten DEN INFRASTRUKTURPLAN som regeringen presenterade före påsk innehåller bland annat en järnvägsförbindelse mellan Pajala i Norrbotten och Kolari på den finska sidan av gränsen. Den 18 km långa banan tillkommer för att underlätta Kaunisvaaraprojektet, den järnmalmsbrytning med tillhörande anrikningsverk som Northland Recourses planerar. Tanken är att malmen från flera gruvor i Pajala ska anrikas i Kaunisvaara, transporteras till Kolari och sedan på finsk järnväg till Kemi, där en malmhamn byggs. Northland Resources har haft en plan på ett bygga en pipeline för transporterna, men en järn- vägslösning blir rationellare. Beslutet innebär att regeringen är med och delfinansierar projektet. Hur mycket som gruvbolaget ska bidra med och hur mycket staten ska betala är inte klart. Det slutliga avtalet ska utformas i förhandlingar mellan Transportstyrelsen och Northland Resources. ● Torvmosse i Ost-Fiesland, Tyskland. bolag som fortsätter förberedelserna. – Vi har gjort en förstudie för en biodieselanläggning i Jönköping, men den fabriken blir inte den första på vår investeringslista. Den första fabriken ska byggas i Finland, antingen i Kemi eller i Äänekoski, säger direktör Mikko Kara på Vapos biodieselenhet. Enligt Kara ska de driva Jönköpingsprojektet vid sidan om fabriksbygget i Finland, men det kommer att ta några år. Metsäliitto och Vapo har betydande trä- och torvtillgångar och vill tillsammans öka utnyttjandet av dem kostnadseffektivt och i enlighet med hållbar utveckling. ● Vad kan ditt batteri användas till? För att lagra energi i ickemetallbaserade system som är flexibla, har låg vikt och baserade på papper. Man kan tänka sig att batteriet även kommer att användas i bilar, men det är inte målsättningen. Det ska främst användas på ställen där man inte tänker sig att batterier finns. Förpackningar, kläder och konstruktionsmaterial är exempel på dessa användningsområden. När kommer det att bli en kommersiell produkt? Det är svårt att säga, men förhoppningsvis inom fem år. Det är min optimistiska gissning. Sverige är det bästa landet att forska och kommersialisera produkter i. Du är farmaceut i grunden, men nu forskar du industriell filterteknik Hantering av förorenad luft från processintensiv industri Från behovsanalys till slutleverans Kunskap och erfarenhet av att beräkna belastningen över hela filtersystemet är avgörande för en effektiv och energisnål stofthantering. Våra konstruktörer och ingenjörer arbetar tillsammans med våra kunder, tekniker, programmerare och tillverkare under hela projektet. Från ritning till färdig anläggning. Huvudparten av anläggningarna tillverkas i Sverige. Styrsystem, inklusive användarvänliga operatörspaneler, som övervakar och effektiviserar processerna, designas, programmeras och byggs i egen regi. Energivinster och trygghet Heltäckande service, optimeringar/ombyggnader och kompletteringar av befintliga filteranläggningar är en viktig del av vårt koncept. Avancerade felsökningar och analyser bidrar till effektivisering av filteranläggningarna som i sin tur kan ge betydande energivinster, optimera processflöden, återvinna material och spara filtermedia. Processfilters laboratorium är ackrediterat och uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 och omfattar mätning av stoftemissioner och rökgasflöden. på batterier. Varför? Batterier är bara ett projekt jag är inblandad i. Jag är forskare inom materialvetenskap och studerar funktionella material. Jag har jobbat mycket med cellulosa som används som material i farmaceutiska beredningar. Den cellulosa jag jobbade med har egenskaper som var intressanta även för andra applikationer. Det har lett till att vi har utvecklat ett el-ledande pappersmaterial som kan användas i många olika processer. Batterier är ett exempel, men jag jobbar även mot life-scienceapplikationer. Vad ska du göra efter detta? Elektrodmaterialet kan användas i batterier, men även i andra sammanhang, till exempel för att utveckla jonbytesmembran eller nya elstryrda dialyssystem. Det ska jag titta närmare på. Vad ska du göra med Processfilter Sweden AB - Tel: 042-38 65 80 - info@processfilter.se - www.processfilter.se prispengarna? Det vet jag inte. Jag har inte bestämt mig ännu. ● Nr 4 2010 Fem frågor… …till Albert Mihranyan, forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, som har fått Chester Carlssons forskningspris 2009, för utvecklingen av ett batteri som använder cellulosa från alger. Text Rainer Saxén Foto Christian Fischer MADE IN SWEDEN <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=5">Process Sida 5 Nr 4 2010 Tusentals i riskområde in</a> till Kemira Om den värsta sortens olycka inträffar hos Kemira i Helsingborg riskerar de tusentals människor som vistas närmare än 700 meter från företaget att drabbas av livsfarlig andnöd. Text Kerstin Lundell Stadsbebyggelsen i Helsingborg växer ut mot Kemiras Industriområde. Därmed ökar riskerna för befolkningen. ETT UTSLÄPP från svavelsyrafabriken hos Kemira i Helsingborg kan ge så höga halter av svaveldioxid att det ger upphov till lungödem, det vill säga andnöd som kan leda till döden. I det allra värsta fallet då en tank på en järnvägsvagn i området av någon anledning börjar läcka och en plym av svaveldioxid sprutar ut riskerar de som befinner sig närmare än 700 meter från utsläppet att drabbas. Där bor tusentals människor och där finns också en camping. De bostäder som finns allra närmast finns på bara 100 meters avstånd. OM MAN räknar med mindre allvarliga besvär kan även människor som bor i Helsingborgs stad drabbas. Riskavståndet för ett utsläpp är fyra kilometer, konstaterar Kemira Kemi i en säkerhetsrapport, medan avståndet mellan företaget och stadsgränsen är 3,5 kilometer. Andelen förnybara drivmedel ökar Transportsektorns energianvändning minskar och andelen förnybara bränslen ökar. Det framgår av ny statistik från Energimyndigheten. Planerat stopp PRODUKTIONEN LIGGER nere sedan den 7 april i Nestes raffinaderi i Sköldvik nära Borgå för ett planerat underhållsstopp. Det senaste skedde år 2005. Under 4 veckor kommer 2 500 man från olika underleverantörer att minutiöst gå igenom hela raffinaderiet. Däreſter ska det dröja fyra till sex år fram till nästa underhållsstopp. Günther Oettinger, EU-kommissionär, väntas backa om biodrivmedelsmål. TRANSPORTSEKTORN STÅR för ungefär en färdedel av landets totala slutliga energianvändning. Från att ha ökat stadigt under hela 2000-talet, har sektorn minskat sin energianvändning under både år 2008 och år 2009. Siffror för år 2009 indikerar att energianvändningen, inklusive bunkring för utrikes sjöoch luſtfart, har minskat med 1,5 procent jämfört med år 2008. Under de senaste åren har statistiken visat på en minskad bensinanvändning och en ökad dieselanvändning vilket till stor del kan förklaras med ett växande andel dieselbilar. Under år 2009 har dock både bensin- och dieselanvändningen minskat. – Minskningen av diesel beror sannolikt på den sviktande konjunkturen under året vilket har resulterat i en minskad eſterfrågan på lastbilstransporter, säger Helen Lindblom, handläggare på Energimyndigheten. TRANSPORTSEKTORNS ANVÄNDNING av E85 minskade betydligt under år 2009. Ändå ökar andelen för- nybart i sektorn tack vare en ökad användning av biogas samt FAME till låginblandning i diesel. Att användningen av bensin och diesel minskat under år 2009 har också bidragit till att öka andelen förnybar energi. Andelen förnybara drivmedel uppgick till 5,4 procent. Motsvarande siffra för 2008 var 4,9 procent. ● Mål för biodrivmedel ifrågasätts EU-MÅLET PÅ tio procent förnybart drivmedel för fordon kan komma att ändras. Energikommissionären Günther Oettinger har tagit intryck av kritiken mot satsningen på biodrivmedel från raps och palmolja, som kan leda till avskogning och störning av matförsörjningen. Enligt läckor från en EU-rapport ska målet sänkas från 10 procent till 5,6 procent. Å andra sidan finns trycket från ett lantbruk som redan investerat mycket i alternativa bränslen och som kan tänkas försöka påverka för att målet ska ligga fast. Beslut i frågan tas i juni i år. ● Men risken att det värsta ska hända är å andra sidan mycket liten, berättar Alvin Paul, som är miljöchef hos Kemiras Kemi och skrivit under säkerhetsrapporten som lämnats in som en del av en ansökan om ett miljötillstånd för befintlig verksamhet enligt miljöbalken. – Det här är en av de säkraste anläggningar som finns, och sannolikheten för händelsen är liten. Att en tjockväggig järnvägsvagn som rör sig i omkring tio kilometer i timmen ska börja läcka är väldigt liten, säger Alvin Paul. ● AKTUELLT Process Nordic 5 I-Seal Ny mekanisk axeltätning från Specma Seals Specma Seals introducerar nu ett eget standardsortiment av mekaniska axeltätningar. I-Seal finns som enkel- och dubbeltätning och passar till de flesta pumpar. För mer information kontakta oss eller gå in på www.specmaseals.se Foto Kemira MOTEK 18-20 maj J ö n k ö p i n g Monter D03 / 81 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=6">Process Sida 6 6 Process Nordic AKTUELLT Nr 4 2010</a> Karlstad blir ett nav för massakok Metso Fiber har investerat närmare sex miljoner kronor i en ny pilotanläggning för massakokning. Text Rainer Saxén DET HANDLAR om en stationär kokare i pilotskala som står på Metso Fibers fabriksområde i Karlstad. Den ska användas för att utveckla Metsos kokeriprocess och för att göra provkörningar åt bolagets kunder. Vid årsskiſtet kördes pilotan- läggningen igång. Nu testas olika kokeriprocesser, dels med vanlig flis, men också med olika ettåriga växter. – Den nya, pilotanläggningen för- stärker våra möjligheter att utveckla teknologi och processer för framtidens mer effektiva och miljövänliga massabruk, säger Erik Kornfeld, platschef på Metso Fiber Karlstad. Den nya massakokaren har en kapacitet på cirka tre kilo per kok och tanken är att man ska kunna utveckla helt nya, mer effektiva och svavelfria kokeriprocesser. Med anläggningen är det möjligt att testa kokning med andra kemikalier istället för vitlut. Pilotanläggningen i Karlstad blir en del i ett stort, mångårigt forskningsprojekt som Metso inlett tillsammans med Stora Enso och den amerikanska papperstillverkaren Domtar, där målsättningen är utveckla ett helt nytt koncept för tillverkning Kemirisker mäts för sällan Kemiriskerna i svensk industri mäts inte i tillräckligt hög utsträckning och därför satsar AFA 16 miljoner kronor på forskning och utveckling inom området. Text Kerstin Lundell KEMIRISKERNA I arbetslivet måste börja mätas oſtare. Det är bakgrunden till att AFA, arbetslivets parters samarbetsorgan för arbetsmiljö, beslutat att satsa 16 miljoner kronor på ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt. – För ett antal år sedan ansåg man att det var bättre att satsa på åtgärder än på att mäta risker. I princip betydde det att numera mäter man inte alls, eller väl- digt lite i alla fall, berättar Hans Augustson avdelningschef för forskning och utveckling hos AFA. I dag finns nya risker, som samti- dig exponering för flera olika kemikailier och även nya kemikalier. – Det är ju bättre att mäta vad som finns i luſten än att människor exponeras för okända risker, säger Hans Augustson. Forskningsprojektet ska för- hoppningsvis resultera i billiga mätmetoder som är lätta att använda för företagshälsovården till exempel, så att okunskapen ska minska. Målet är också att öka kunskapen inom forskarvärlden. Satsningarna på arbetsmiljöforskning har minskat det senaste decenniet, inte minst till följd av nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Det ska den här satsningen delvis kompensera. ● Industri-PC för mobila, fasta eller handburna tillämpningar JLT 8404 Field Tablet PC Ditt datorverktyg för verkligt fältarbete! JLT’s nya ”industripad” är konstruerad för att hålla. Med hölje av aluminium och tätningar i kraftigt gummi, tål den både vibrationer, fukt och väta (IP65). Med sin ergonomiska design är den en perfekt kompanjon i allt krävande fältarbete. Tuff are än de flesta Naturligtvis fi nns trådlös kommunikation via både WLAN och Bluetooth. Mobilt bredband (GPRS/3G) och GPS är optioner. Kort och gott, nya JLT 8404 är ett rejält datorverktyg laddat med möjligheter. För mer fakta och andra produkter, besök oss gärna på www.jltmobile.com Om JLT Mobile Computers Vi utvecklar datorer efter dina specifi ka krav. Alla produkter testas för att uppfylla de mest krävande industriella och militära normerna. Med över 60 000 datorer levererade är vi idag Sveriges största leverantör av PC-datorer, som både är utvecklade och tillverkade i Sverige. JLT Mobile Computers Isbjörnsvägen 3, 352 45 Växjö, Tel: 0470-53 03 00, Fax: 0470-445 29, Mail: mailbox@jltmobile.com En ny kokare i pilotskala har körts igång hos Metso Fiber i Karlstad. av pappersmassa med fokus på miljömässiga förbättringar samt energi- och kostnadseffektiviseringar. ● Småskalig förgasningsanläggning till Piteå Pite Energi har beställt en småskalig förgasningsanläggning för miljövänlig kraftvärmeproduktion som ska placeras i Hortlax strax söder om Piteå. Text Rainer Saxén – HITTILLS har det inte funnits tillräckligt kostnadseffektiva metoder för att producera småskalig kraſtvärme, därför ser vi förgasningstekniken från Meva Innovation som banbrytande säger Daniel Fåhraeus, VD på Pite Energi, i ett pressmeddelande. MEVA INNOVATION har utvecklat en teknik för att producera ren biosyntesgas genom förgasning av biobränsle i en cyklon under hög temperatur. Pite Energi har beslutat sig för att lägga order på en komplett förgasningsanläggning för produktion av småskalig kraftvärme som kommer att leverera 2,2 MW värme och 1,2 MW el till Hortlax samhälle strax söder om Piteå. Anläggningen kommer att stå färdig för el- och värmeproduktion under hösten 2010. Tekniken går helt i linje med EUs klimatmål eftersom den, utöver värmeproduktion, även medger elproduktion med förnyelsebart biobränsle. Meva Innovation har också en industriell pilotanläggning i drift som verifierat tekniken och ekonomin för Pite Energi. Meva Innovation har utveck- lat tekniken tillsammans med Energitekniskt Centrum (ETC) vid Solander Science Park i Piteå. Biosyntesgasen kan användas inom flera områden men initialt koncentrerar sig Meva Innovation på kompletta system för småskalig kraftvärme. ● Foto AFA <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=7">Process Sida 7 Nr 4 2010 AKTUELLT Mest utsläpp frå</a> n Stockholmskraftverk I Stockholm ligger den kraftvärmeanläggning som släpper ut mest fossil koldioxid av alla kraftvärmeanläggningar i Sverige, enligt en undersökning gjord av Naturskyddsföreningen. Text Rainer Saxén Foto Holger Ellgaard FJÄRRVÄRMEN FRÅN Värtaverket som ägs av Fortum framställs till hälſten av ett av de klimatsmutsigaste bränslena som finns, nämligen stenkol. Företaget Fortum som driver anläggningen planerar att fasa ut kolet och hoppas att komma ner i 25 procent kol 2015 och sedan fortsätta minska. För de flesta av anläggningarna på listan finns också investeringsplaner för att komma bort från de fossila bränslena. Igelstaverket i Södertälje har exempelvis nyligen invigt en stor biobränslepanna som halverar utsläppen. Men man är i många fall sent ute med investeringarna. I Uppsala räknar ägaren Vattenfall med att kraſtvärmeverket ska bli koldioxidneutralt först kring 2030. I Västerås och Uppsala, som kommer på andra, respektive tredje plats på utsläppslistan, är det Mälarenergi respektive Vattenfall som Bakterie fördubblar vätgasproduk- tionen FORSKARE I Lund har undersökt en bakterie som ger dubbelt så mycket vätgas jämfört med dagens bakterier. För att tillverka vätgas på ett kli- matneutralt sätt tillsätter man bakterier till skogs- eller hushållsavfall, ungefär som man producerar biogas. Ett problem är att metoden genererar små mängder vätgas. Med den nya bakterien ökar därför konkurrensmöjligheterna för biologisk framställning av vätgas som till exempel kan användas som drivmedel för bilar. – Det finns tre viktiga förklaringar till varför den här bakterien, som heter Caldicellulosiruptor saccharolyticus, producerar mer vätgas än andra. Den har anpassats till en energifattig miljö. Den klarar av högre tillväxttemperaturer än många andra bakterier. Ju högre temperatur, desto mer vätgas kan bildas, säger Karin Willquist, doktorand i Teknisk mikrobiologi vid Lunds Tekniska Högskola. Den tredje förklaringen är att den här bakterien klarar av att producera vätgas även under svåra förhållanden. sköter färrvärmen och där är det eldning med torv som ger stora koldioxidutsläpp. DEN SVENSKA torveldningen ger upphov till utsläpp av cirka en miljon ton koldioxid om året. – Torv är befriad från koldiox- idskatt. Det är en viktig förklaring till den stora användningen av torv. Det är ett märkligt politiskt ställningstagande med tanke på att vi i EU är överens om torvens klimateffekter. Torv måste också betala för utsläppsrätter i EU, säger Svante Axelsson i ett pressmeddelande Avfallsförbränningen har ökat de senaste åren. Sverige importerar nu sopor för att fylla upp den överdimensionering som finns. Bolagen får betala koldioxidskatt för den del av avfallet som är fossilt, det vill säga plast som tillverkats av olja. Men nu har regeringen beslutat att ta bort skatten eſtersom den Värtaverket i Stockholm är klimatvärsting inte haſt någon styrande effekt. – Ett fullständigt ologiskt beslut. Det självklara är att istället införa en generell avfallsskatt för allt avfall som går till förbränning – då blir det lönsamt att sortera bort allt som ska återvinnas istället för att gå till förbränning, vilket är bra för klimatet, säger Svante Axelsson. ● Process Nordic 7 Nöd- och ögonduschar GIA Industri ab • Box 59 • 772 22 Grängesberg Tel. 0240-797 00 • Fax 0240-797 25 • info@gia.se • www.giapremix.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=8">Process Sida 8 8 Process Nordic AKTUELLT Nr 4 2010</a> Här vid Smurfit Kappa i Piteå byggs en anläggning för biodimetylester. Erfarenheterna kommer ETC till nytta i samarbetet med amerikanska NREL. Piteåforskare i amerikanskt samarbete ETC i Piteå har tecknat avtal med det nationella forskningsinstitutet NREL i USA om gemensam forskning kring förnybar energi. Text Sverker Nyman ARBETET GÅR ut på att utveckla en ny matematisk modell som beskriver hur biomassa omvandlas termiskt till syntesgas vilken i sin tur kan omvandlas till drivmedel eller kemikalier. Tillsammans räknar forskarna med att kunna ta fram en ny metod som bättre beskriver detaljerna vid förgasning av biomassa. Den gör det möjligt att mer tillförlitligt dimensionera olika typer av processutrustningar. – Tillsammans med NREL kan vi nå fram till en datormodell snabbare än på egen hand, säger Rikard Gebart, vd vid ETC. Detta innebär att vi ännu bättre än tidigare kan hjälpa våra industriella partners att kommersialisera olika förgasningsbaserade processer. – Det projekt som nu har påbörjats är starten på ett längre samarbete och vi har redan börjat diskutera vad som ska komma härnäst med våra kollegor vid Svensk teknik renar gruvluft i Kina Göteborgsbaserade industriföretaget Megtec har tagit hem en order på en anläggning som ska rena ventilationsluften i en kolgruva i Kina från klimatgasen metan. Text Malin Folkesson RICHARD MATTUS, vd på Megtec Systems AB, säger att projektet har ett värde på cirka 50 miljoner kronor. Leverans och installation är planerad till slutet av 2010. Lagom till det kinesiska nyåret 2011 ska allt vara klart. Sex specialanpassade luftre- ningsanläggningar har beställts av det kinesiska kraſtbolaget AES China. Reningsanläggningarna ska installeras i en kolgruva i Datong i Chongqingprovinsen. Där ska de ta hand om metanutsläppen från gruvans ventilationssystem och omvandla dem till vattenånga, värme och koldioxid. Tekniken bygger på förbränning via flamlös oxidation, utan förbränningskammare. Hela förbränningen sker i förbränningsbädden. Anläggningen är fylld med ett poröst keramiskt material vilket utgör den keramiska bädden. Centralt i bädden finns ett antal elvärmare. När dessa hettat upp bäddens temperatur till 1000 grader Celsius kan processen ta fart. Den förorenade ventilationsluf- ten som har en temperatur omkring 20 grader blåses då in genom ett luftskåp, ovanför den keramiska En modul med metanförbränning. bädden och ner i densamma. När luſten når den varma zonen värms den upp och metangasen oxiderar. Ny värmeenergi utvecklas då som tillförs bädden. Utrustningens blåsriktning ändras med ett par minuters intervall för att behålla värmehärden i mitten av bädden. När luſten passerat bäddens cen- trum, möter den kallare bäddmedia och kyls ner. Den luſt som kommer ut är cirka 150 grader och passerar en luſt-vattenvärmeväxlare som gör varmvatten för lokalt bruk. ● NREL, tillägger Rikard Gebart. FINANSIERINGEN FÖR forskningssamarbetet kommer från Energimyndigheten i ETCs fall och från Department of Energy i NRELs fall. Projektet ligger inom ramen för ett bilateralt avtal från 2006 mellan USA och Sverige om samarbete inom förnyelsebar energi. ● Foto Megtec Systems AB Foto ETC <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=9">Process Sida 9 Nr 4 2010 AKTUELLT Uranbrist kräver</a> brytning i Norden Uranmalmen tar inte slut i första taget, men priset på den radioaktiva råvaran stiger hela tiden. Därför kan det bli nödvändigt med uranbrytning i Sverige och Finland. Det menar man åtminstående i Finland. Text Rainer Saxén FORSKNINGSDIREKTÖR PEKKA Nurmi på geologiska forskningscentralen i Finland säger att det inte finns någon akut brist på uran. De kända uranförekomsterna räcker i 100 år med nuvarande konsumtionstakt. Läget kan ändå förändras om kärnkraſten byggs ut snabbare än beräknat. Ventilproblem kvarstår i Forsmark FORSMARKS REAKTOR två kommer att gå på en tredjedels effekt ända fram till revisionsstoppet i slutet av maj. Orsaken är ett ventilproblem som ännu inte kunnat åtgärdas. När reaktorn tas i driſt igen kommer den att ha gått på reducerad effekt i nästan ett halvår. Effekten drogs ner för första gången 21 januari på grund av ett problem med vibrationer, som visade sig bero på felaktiga ventiler. De nyinstallerade ventilerna var felkonstruerade vilket ledde till de kraftiga vibrationer i verket. Leverantören Siemens skulle åtgärda problemet, men har ännu inte lyckats med det. – Siemens arbetar med att få fram lösningen men vilken det är kan jag inte svara på, säger Claes-Inge Andersson, informationsansvarig i Forsmark. I dagsläget handlar det om återstart först i anslutning till revisionsstoppet i slutet av maj. I dagsläget levererar reaktorn 325 megawatt att jämföra med en maxeffekt på 990 megawatt. Stororder på pappersmaskiner METSO PAPER i Karlstad har på kort tid fått beställningar på två kompletta mjukpapperslinjer till ett värde av cirka 200 miljoner kronor vardera. En av mjukpappersmaskinerna går till Kina och den andra till Turkiet. Båda är nya ”greenfield”-anlägg- ningar och leveranserna avser utrustning från vedgård till färdiga produkter. Anläggningarna ska utrustas med ett avancerat automationssystem. Beställare i Kina är Max Fortune Industrial Ltd. Maskinen har en bredd av 5,6 meter med en produktionskapacitet på 60 000 ton per år. Den turkiska maskinen har samma kapacitet. Den har beställts av Ak Gida San ve Tic i Palmukova i Sakaryaprovinsen vid Svartahavskusten. Maskinerna tillverkas i Karlstad. Norrvatten är ett kommunalförbund som producerar och distribuerar dricksvatten av hög kvalitet till mer än en halv miljon människor i 14 medlemskommuner norr om Stockholm. Vi är Sveriges färde största dricksvattenproducent. Hos oss arbetar ungefär 50 personer. Vårt vattenverk, Görvälnverket, ligger i Järfälla och är tekniskt sett ett av Sveriges bästa vattenverk. Här producerar vi 120 miljoner liter dricksvatten per dygn. Nu söker vi till en nyinrättad befattning en processchef till vår produktions- och distributionsavdelning. Professor Peter Lund vid Tek- niska högskolan i Helsingfors säger för sin del att det kan till och med bli aktuellt med uranbrytning i Finland. – Under de senaste tio åren har man satsat väldigt litet på uranprospektering, säger Lund. Kärnkraſtsindustrin har fått bil- ligt bränsle från gamla kärnvapen som nedmonterats till följd av nedrustningsavtal. Snart håller den här ”reserven” på att ta slut samtidigt som kärnkraſten byggs ut. Intresset för den svenska och finska berggrunden ökar, tror experter som Yles svenska nyheter har talat med. Forskningsdirektör Pekka Nurmi tror att svenskarna börjar utnyttja alun-skiffer-formationen som sträcker sig från Öland över Västgötland till Skåne. Han tror inte på urangruvor i Finland. I stället kommer man att utnyttja stora gruvprojekt, som den i Talvivaara, för uranproduktion. Talvivaara kan producera 300 ton uran i året enbart som en biprodukt, hävdar Pekka Nurmi på geologiska forsknings centralen. ● Process Nordic 9 Norrvatten söker en Processchef Du kommer att arbeta med daglig arbetsledning för både driftsgruppen och underhållsgruppen samt verka för en integrering av de båda grupperna. Du kommer att planera och styra gruppens arbete och driva kompetensutvecklingen för dina medarbetare. Det innebär bland annat att hålla ihop driftgruppen och utveckla arbetet med att driva verket på ett optimalt, effektivt och långsiktigt hållbart sätt. Det innebär även att utveckla befintliga underhållsrutiner och metoder med målet att uppnå optimalt förebyggande underhåll. Driftgruppen består av fem skiftingenjörer som arbetar med produktion av vårt viktigaste livsmedel dricksvatten. Optimering av produktionsprocessen med avseende på kvalitet, tillgänglighet och ekonomi är deras huvuduppgift. Underhållsgruppen som består av sex personer arbetar med service och underhåll av el-, styr-, och reglerutrustning samt med planerat och akut mekaniskt underhåll. I underhållsgruppens ansvar ingår även beredskap och viss skifttjänstgöring vid semestrar och sjukdom. Vi söker dig som har erfarenhet från processindustrin och som är en närvarande chef och tycker om att vara ett dagligt bollplank för dina medarbetare. Vi förutsätter att du är en ansvarstagande person som har erfarenhet av arbetsledning. Du har en lämplig ingenjörsutbildning i botten. Du har goda ledaregenskaper, lätt för att samarbeta, ett brett kunnande och ett stort intresse för processutveckling. Vi erbjuder dig ett intressant arbete i en väl fungerande verksamhet i förändring, där det finns stora möjligheter att utvecklas i den nya rollen som processchef. Du rapporterar direkt till produktionschefen. I arbetet ingår även beredskapstjänstgöring. Arbetsplatsen är belägen på vårt vattenverk, Görvälnverket i Järfälla, en av Sveriges vackraste arbetsplatser med närhet till Mälaren och en underbar natur. Norrvatten eftersträvar en jämn könsfördelning och ser gärna kvinnliga sökande. Låter det intressant är du välkommen att ringa till vår konsult på Pro Astri AB, Yvonne Borg på telefon 0703-36 98 88 eller till produktionschef Bertil Johansson, på tfn 08-505 254 02 eller 070-211 21 74. Mer information om oss finns på www.norrvatten.se/ Gå in på www.proastri.se /Sidor/intresse.html och skicka din ansökan senast 6 maj. member of inac-global.com <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=10">Process Sida 10 10 Process Nordic FORSKNING & UTVE</a> CKLING Nr 4 2010 Fakta Magnesium och kvarts Ett stort användningsområde för kvarts, eller kiseldioxid, är bildäck. Men ämnet används även för att förbättra egenskaperna i tandkräm och batterier. Magnesium är lättare än aluminium och återfinns till exempel i bilars motorblock. Metallen används också som tillsats i aluminium. Källa: Industrien Pilotanläggningen för produktion av kiseldioxid, kvarts, har visat goda resultat hittills. Våt kiseldioxid när det kommer ut från filtret. Egenskaperna ska nu optimeras. Ny magnesiumprocess ur olivin Att producera magnesium ur sjövatten och dolomitsten är en dyr och energikrävande process. Därför satsar norska företaget Silmag drygt två miljarder kronor på att i stället utvinna metallen ur bergarten olivin. Text Marie Granmar Foto Ragnar Brekke, Industrien I EN NEDLAGD magnesiumfabrik på halvön Heröya i norska Porsgrunn satsas det för framtiden. De första testresultaten från en pilotanläggning har nyligen blivit klara och visar på god potential för en ny process. – Nu handlar det om att göra min- dre justeringar, som att flytta filter eller montera en ny enhet, säger Silmags administrative direktör Per Björn Engseth till tidningen Industrien. Det som företaget Silmag hittills satsat 125 miljoner kronor i, och planerar att investera ytterligare drygt två miljarder kronor i, är ett nytt sätt att utvinna magnesium och kiseldioxid. I den gamla, numera stängda, fabriken användes förr sjövatten och dolomitsten för att producera magnesium. Nu ska metallen i stället utvinnas ur bergarten olivin. Fabriken ska även producera kiseldioxid, populärt kallat kvarts. MÅLET FÖR bytet av råvara är en avsevärt lägre energiförbrukning, och därmed en bättre ekonomi i produktionen. – Med vår teknik kan vi minska de direkta koldioxidutsläppen med 90 procent i förhållande till dagens produktion av magnesium, säger Per Björn Engseth. Processen för att utvinna mag- nesium och kiseldioxid ur olivin består egentligen av tre processer eſter varandra (se även diagram härintill). Först en kemisk fabrik för att framställa en magnesiumkloridlösning med kiseldioxid som värdefull biprodukt, däreſter en torkprocess för att framställa torr magnesiumklorid, och tillsist elektrolys där magnesiumet blir till metall med hjälp av elström. Testerna i pilotanläggningen ska pågå ett tag till, men om ett år hoppas Silmag att det kan bli dags för ett investeringsbeslut. Om det blir klarsignal tänker företaget Hydro tillsammans med AMK, Advanced Metallurgical Group, som står bakom Silmag bygga den nya kvartsfabriken och återstarta magnesiumfabriken. ● Fakta Olivin Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter. Det är en av världens vanligaste bergarter. Den kemiska benämningen är magnesiumjärnsilikat, (Mg,Fe)2SiO4. Källa: Wikipedia Fakta Silmags produktion Silmag planerar att bygga en anläggning på Heröya som ska producera 32 000 ton magnesium och 40 000 ton kiseldioxid per år. Förbrukningen av olivin kommer att bli 100 000 ton. Antalet anställda blir 150. Energiförbrukningen beräknas bli 1250 gigawattimmar per år från el och gas. Direkta koldioxidutsläpp, främst från uppvärmning och torkning, blir 150 000 ton per år. Eletta flödesvakter och flödesmätare ger tillförlitlig övervakning och styrning av vätske- och gasflöden i rörsystem. Rätt vakt eller mätare på rätt plats är viktigt och med över 60 års erfarenhet, hjälper vi Dig gärna att välja passande produkt för optimal övervakning i Din process. Eletta Flow AB Mälarvägen 3 Box 5084 141 05 Kungens Kurva Elettaprocessnordic04.indd 1 Tel: 08 - 603 07 70 Fax: 08 - 646 10 40 info@eletta.com www.eletta.com 2010-03-26 10.45 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=11">Process Sida 11 Nr 4 2010 FORSKNING & UTVECKLING P</a> rocess Nordic 11 Algodling i Forsmarks kylvatten utreds Möjligheterna att utnuttja spillvärmen från Forsmark ska utredas. Fjärrvärmeförutsättningarna är redan under utredning men nu ska man även titta på möjligheterna att odla alger som kan rötas till biogas. Men kylvattnets temperatur är vintertid låg. Text Sverker Nyman LÄNSSTYRELSEN I Uppland tycker att man bör titta på även andra möjligheter att utnyttja de enorma mängder spillvärme som idag leds ut i Bottenhavet med kylvattnet. Men vattnet har en låg temperatur, det är bara 10 grader Celsius över havsvattnets temperatur. Om havsvattnet är 10 grader Celsius är kylvattnet 20 grader Celsius. Ett intressant spår som ska utredas är om vattnet går att använda för algodling och röta algerna till biogas. Marcus Jakobson är energi- och miljösamordnare på Östhammars Foderenergi Svenska Foder ska producera energi. Överskottsenergin i processångan ska bli färrvärme och el, som kan tas tillvara med teknik från Opcon. Först ut blir Svenska Foder i Häl- lekis. Där finns en ny fastbränslepanna med en effekt av 2,6 MW. Den matas framförallt med vitflis, skogsflis, spannmålsavrens och kasserad spannmål. Men det kan i framtiden även bli tal om andra typer av restprodukter för att få ner kostnaderna ytterligare. Nu installerar Opcon en ångdriven Powerbox för produktion av grön el och värme. Anläggningen drivs av mättad ånga med låga tryck. Den ska köras på dellast under produktionstid för att gå upp på ökad last vid de tider då produktionen ligger nere. Det innebär att Svenska Foder kan köra sin panna optimalt, med processånga för produktion, elproduktion och leverans av färrvärme samtidigt som slitage och underhåll på pannan minskas. Opcon och Svenska Foder kom- mer också i enlighet med ramavtalet gemensamt att utvärdera de tekniska förutsättningarna för installationer av Opcon Powerbox vid Svenska Foders övriga anläggningar. Tel: 0533-150 60 Fax: 0533-169 31 www.paab.com Tel: 0533-150 60 info@paab.com info@paab.com Fax: 0533-169 31 www.paab.com Goda råd är gratis. Du kan prata med Inga-Lena om tryckmätning. Kanske om giftiga gaser eller tjockolja? Våra tryckförmedlare tar hand om båda delarna. Ring 0303-79 81 30. Nivåmätning kommun. Han tycker det här låter väldigt intressant, men pekar på att det finns en hel del som man måste titta närmare på. Antagligen måste temperatu- ren i kylvattnet höjas med hjälp av värmeväxlare. Hur ska det gå till? Vilka alger kan odlas? Hur mycket ljus krävs? Artificiell belysning som i växthus? KAN MAN odla alger för produktion av bioolja? Det finns många möjligheter men också många frågetecken. Vad behöver algerna för temperaturer? Biologer säger att det Kylvattnet från Forsmark kan duga till att odla alger i. Algerna kan sedan rötas till biogas. Detta ska undersökas i ett nytt projekt. Forsmark släpper ut mycket stora mängder spillvärme som borde tas tillvara. Om det inte är alger kan det vara växthus. Dock finns farhågor att grönsaker eller blommor från Forsmark kan möta köpmotstånd på vissa håll. viktiga för algtillväxten är att temperaturen på vintern inte faller för lågt. I den övre delen av temperaturskalan är algerna mer okänsliga för variationer. ETT ELEGANT system kunde ju vara att använda näringsämnen i havsvatt- net i algproduktionen och släppa ut ett renare vatten till bottenhavet än vad som tas in. Andra saker som ska utredas är växthusodling, men det finns farhågor om att man kunde råka ut för ett köpmotstånd. Fjärrvärmeutredningen är i full gång, och ska vara klar till 31 augusti 2010. Även här handlar det om värmeväxlare och långa ledningar. Det är osäkert med lönsamheten. Det krävs att man finner alternativa användningsområden, och det är vad som nu ska utredas. ● Kunskap och komponenter www.items.se Text Vattenfall Vätska <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=12">Process Sida 12 HÅLLBARHET FÖR VINNANDE FÖRETAG DA</a> GS IGEN! FÖR INDUSTRINS HÅLLBARHETSPRIS DU KAN GE VÅRA JURYER NÅGRA ORD PÅ VÄGEN. Juryn för: Industrins stora hållbarhetspris Juryn för: Industrins energipris Juryn för: Innovationsoch kreativitetspriset Juryn för: Årets industrihjälte Juryn för: Årets forsknings-- samarbete Juryn för: Årets sociala ansvarspris Juryn för: Årets hållbara produkt Madelen Nilsson Naturvetarna Sten-Åke Barr ÅF Magnus Rehn Sting Bo Andersson Emotron AB Britt Marie Bertilsson Mistra Sasja Beslik Nordea Stuart Pledger Sustainable Leadership Laboratory Sten-Åke Barr ÅF Maria Sandqvist Teknikföretagen Magnus Boman Goodpoint Marielle KorendLarsson MD Consulting Madelene Nilsson Naturvetarna Martin Sjöberg Talande Miljö Torbjörn Egerhag K.D.Feddersen Wille Birksten IF Metall Anna-Karin Hjalmarsson Miljökraft Boel Jönsson Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift Erik Adolfsson IF Metall Boel Jönsson Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift Kristina Sandberg SIS Michael Möller Plast & Kemiföretagen NOMINERA KANDIDATER TILL DE SJU PRISEN! Glada pristagare, jurymedlemmar och utdelare vid förra årets prisceremoni på Tekniska Mässan. I oktober får vi se en minst lika lycklig samling av 2010 års pristagare. Partners: FÖR MER INFORMATION WWW.INDUSTRINSHALLBARHETSPRIS.SE Arrangörer: NOMINERA KANDIDATER! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=13">Process Sida 13 Nr 4 2010 Koncernchefen som siktar</a> mot evigheten Södra AB är ett företag där kortsiktig vinst inte prioriteras. Koncernchefen Leif Brodén pratar till och med om evigheten. Han har nyligen vidareutvecklat sina tankar i boken "Din framgång - ingen annan illa". Text Kerstin Lundell INTERVJU Process Nordic 13 Leif Brodén, koncernchef Södra, talar om annat än vinst. LEIF BRODÉN har en fulltecknad agenda som koncernchef men han har ändå tagit sig tid att ge ut en bok med undertiteln ”Mellan vinstmaximering och evigt liv”. Där samtalar han med folklivsforskaren Bengt Jacobsson om hur ett företag balanserar mellan de två polerna. – Vi lär oss att tänka antingen eller, men vi måste lära oss att det kan vara både och, förklarar Leif Leif Brodén Ålder 50 år. Precis. Familj Kerstin, Agnes och Astrid, de senare 13 och 11 år. Bor I tjänstehus vid Växjö-sjön. Hobbies Semester med familjen, jakt och så golf om han måste. Karriär i korthet Matematik, University of Washington, Seattle, USA Internationell ekonomi, Göteborgs universitet 1984-89 Stora Billerud, hjälpreda 1989-93 vd Scanpac Australia 1994-98 Marknadsdirektör förpackningar, Stora Enso 1999-2004 vd Södra Cell 2004 – koncernchef Södra AB Brodén, när han eſter att ha klarat av sitt femtioårsfirande har tid över för en intervju. Som högste ansvarig för verk- samheten hos ett företag som Södra kan han helt enkelt inte tänka som en vanlig företagsledare som i normalfallet leder ett aktiebolag. Södras ägare kallas för medlemmar och företagets uppgiſter är att se till medlemmarnas intressen. De äger skog och vill få avsättning för den. – Våra medlemmar är i genom- snitt den sjätte ägargenerationen i rakt nedstigande led av sina fastigheter. Några är tionde generationens ägare och de tänker ju på ett annat sätt än dem som köpt en aktie för hundra kronor och vill sälja den för 150 kronor, berättar Leif Brodén. EVIGT LIV är kanske att ta i, men nog ska verksamheten sikta på att klara mer än det närmaste kvartalet. Det är också en förklaring till att Södra hållit sig i framkanten vad gäller hållbar utveckling; var först med den helt klorfria sulfatmassan i Sverige och är nu också i framkanten vad gäller klimatomställningen med sina satsningar på energihushållning, vindkraſt och bioenergi. – Det hänger ihop i så måtto att vi måste se till att det vi sysslar med är uthålligt. Om man jobbar som vi har man lättare att få med framtidsperspektivet och att ifrågasätta om ifall det vi gör håller i ett större perspektiv eller om någon annan måste betala, som nästa generation till exempel, konstaterar Leif Brodén. HANS JOBB är att göra verkstad av teorierna som han utvecklat under många års samarbete med Bengt Jacobsson. Teorierna utgår från vad som får kulturer att växa och sedan att falla. – Bengt har tittat på kulturer och sett att alla har en uppgångsfas och sedan en nedgångsfas. Kulturer som är framgångsrika stänger systemet för nya impulser. Utvecklingen stannar av, det blir en monokultur och när något händer i omgivningen då är det kört, då kan kulturen inte anpassa sig. Det blir en sorts högmod som går före fall. Det ska inte hända hos Södra utan företaget ska klara många generationer till. Det som Leif nämner allra först på vägen dit är frivillighet. Medarbetarna ska fås att engagera sig frivilligt i företaget. I praktiken handlar det om att medarbetarna frivilligt ska fundera fram förbättringar. Och när Leif Brodén pratar siffror är det förbättringarna han nämner. – År 1998 genomfördes sex för- bättringsförslag från personalen, att jämföra med tusen per år i snitt de senaste tio åren. Nu vill vi genomföra 10 000 förslag på 5 år, alltså på halva tiden. Men förra året genomförde vi 3400 förslag och med det tempot klarar vi fördubblingen på tre år. Vi genomför ett förbättringsförslag per halvtimma nu. Det tar oss alltså 2,5 timmar att klara det vi gjorde under hela året 1998, berättar Leif Brodén. Den där frivilliga kreativiteten som ger bästa resultatet växer först och främst ur en känsla av delaktighet. De anställda ska se sin del av helheten, kanske inte hela Södra, men sin del i arbetet på ett sågverk, en avdelning ett kontor. – Därför är chefens viktigaste uppgiſt att se till att de anställda förstår sin betydelse för helheten. Kan inte chefen göra det beror det antingen på att den anställde faktiskt inte har någon betydelse för helheten och kanske skulle passa bättre på ett jobb någon annanstans. Eller så är chefen dålig. Att företaget satsar på uthållighet vad gäller miljö och klimat tror han hjälper till för att motivera personalen, och det blir förmodligen än viktigare i framtiden. – Vi ska vara med på färden från ett fossilbaserat till ett fotosyntesbaserat samhälle. I DAGSLÄGET är det fossilfri energi som är den nya produkten. Men framöver blir det säkert kläder, biomaterial och biokemikalier också. Det finns numera teknik som kan utnyttja materialen från företagets anläggningar till en mjuk textil som kan konkurrera med både bomull och syntetmaterial. – Idag gör vi energi av skogen på att tidigt stadium i processen. På lång sikt kommer vi att göra papper, sedan kläder och annat och sedan först i sista stoppet gör vi energi. Men det är inte helt lätt att få till den där frivilliga kulturen. Några säger att ”Äh, jäkla direktör…”, och det är ju faktiskt så att han själv som koncernchef bestämmer många människors löner. Det gäller att skapa förtroende för att det faktiskt handlar om frivillighet och det tar tid. MEN DE många frivilligt inlämnade förslagen talar ändå sitt tydliga språk om att det går att göra verkstad av idéerna om yin och yang, frivilligheten och de tre faktorerna helhet, närhet och rörelse. Närheten, den levererar han genom att personligen se till att möta människor på företaget. han träffar alla nyanställda till exempel. Och rörelsen, det är öppenheten för nya idéer och förändring. Det hela ger företaget en stabilitet som gör att det överlever finanskriser och konjunktursvängningar. – Om dollarkursen rasar en fredag då jag är på väg hem från jobbet, då får jag en väldig tröst i att veta att i en manöverhytt på Värö sitter någon alldeles frivillig och funderar över bästa sättet att utföra sitt jobb. Om ett företag har den sortens inneboende kraſt för att skapa kundnytta, då har det ingredienserna för långsiktig överlevnad. Det är nog väldigt svårt för andra företag att konkurrera med oss. ● Foto Södra AB <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=14">Process Sida 14 14 Process Nordic REPORTAGE Nr 4 2</a> 010 Skogsindustrin spolar biogas för 800 miljoner Skogsindustrin använder elen från motsvarande en tredjedels Oskarshamnsreaktor till att rena sitt processvatten från ett biomaterial som kunde ge biogas med ett försäljningsvärde upp till 800 miljoner kronor. Scandinavian Biogas och bolagets forskningschef Jörgen Ejlertsson vill ändra på den saken. Text Sverker Nyman SCANDINAVIAN BIOGAS internationaliserar svensk biogasteknik. I Sverige är bolaget en ledande aktör. Det har byggts anläggningar så långt bort som i Sydkorea. Det pågår förhandlingar i andra världsdelar. En av männen bakom Scandina- vian Biogas’ framgångar är Jörgen Ejlertsson. Han är vetenskapsman, realist och entusiast på samma gång. En sak gör han fullständigt klar: biogas är ingen ny uppfinning. Redan på 1800-talet använde man biogas från kloakerna i London och Berlin för gatubelysning Det finns en berömd tysk handbok i VA-teknik som även inkluderar biogasrötning från 1910-talet. Under andra världskriget körde man bussar i Stockholm på biogas från Henriksdal. – Men i huvudsak såg man röt- ningen som ett sätt att ta bort biologiskt material ur avloppsvattnet, det handlade om slamreduktion med vattenrening i fokus. Biogasproduktionen var huvudsakligen en kommunal angelägenhet. Men nu håller tyngdpunkten på att skiſta mot energiproduktion. Jörgen Ejlertsson fokuserar på biogas för fordonsdriſt. –Tänker man i energipotential kan biogasen från alla våra reningsverk ge ungefär en procent av vad våra fordon kräver. Vi använder 100 terawattimmar/år som fordonsbränslen, Reningsverken kan alltså ge ca 1 terawattimme/år. Vi kan plocka ut 25 – 30 procent till från reningsverken, om energin prioriteras.. Mycket av den lösta energin går till biologisk kväve- och fosforreduktion. Men om man fäller ut fosforn med kemikalier, t ex med harmlöst järn, får vi mer energi. Hittills har man föredragit aeroba biologiska metoder. Men det finns ju mycket mer än avloppsslam värt att röta. Bioavfallet från hushåll, restauranger, hotell och slakterier kan ge 5 – 7 procentenheter till av fordonsparkens behov. Men fortfarande är volymerna ganska små. RIKTIGT INTRESSANTA volymer finns i större processindustrier, t ex i massaindustrin. Reningsverken för processvattnet använder mycket energi, nästan en terawattimmar. Det använder vi för att destruera organiskt material. Vi använder alltså en terawattimmar för att destruera ett försäljningsvärde på någonstans mellan 600 och 800 miljoner kronor om året, vilket den biogas som kunde produceras är värd. – Och då har vi inte varit och nallat på den ved som ska bli cellulosa och vi använder inte svartluten. Den kan med fördel förgasas och bli metanol eller dimetyleter (DME) eller vad man vill. Summan av det hela är att vi kan få ut väldigt mycket mer energi ur massaindustrin samtidigt som vi spar in stora mängder el som nu går åt till pumpar, omrörare, luſtning etc. Som skattebetalare och svensk blir man upprörd över slöseriet, menar Jörgen Ejlertsson. Scandinavian Biogas och mas- saföretag har diskussioner igång om att utnyttja resurserna. Här har ju industrin möjligheter att minska sina CO2-utsläpp och tjäna pengar på att sälja gröna bränslen. Eller använda bränslet själva. Jör- gen Ejlertsson tror starkt på dualfuel-tekniken, nämligen att samtidigt bränna flytande biogas och diesel tillsammans i en dieselmotor. Fördelarna är många, framför allt att den höga verkningsgraden i dieselmotorn utnyttjas och att i tunga fordon använda den miljövänliga biogasen. Nackdelen är främst att bränsleblandningen måste innehålla ca 15-30 procent diesel. Dieselandelen kan dock lätt bytas mot DME eller rapsmetyleter, RME, menar han. SCANDINAVIAN BIOGAS jobbar på ett erbjudande till massaindustrin: Vi inför biogasproduktion kopplat till nuvarande rening av processvattnet. Vi bygger och sköter anläggningen. Att göra flytande metan för dual- fuel kräver stora biogasvolymer, med årlig produktion på minst två miljoner m3. – Massaindustrin valde den aeroba tekniken när elenergin var billig. Men nu är den inte det längre. Och för att säkerställa sin överlevnad måste industrin få fler ben att stå på. Energiproduktion i form av biogas kan vara ett sådant ben. – I totalaffären gör man en stor energivinst samtidigt som man producerar nyttigheter. Det vore helt fel att inte försöka göra något åt det. Tankegångarna passar ju in Som skattebetalare och svensk... ...är Jörgen Ejlertsson upprörd över... ...energislöseriet i skogsindustrin. mycket väl i det bioraffinaderikoncept som håller på att utmejslas inom massaindustrin, som går ut på att industrin även ska producera och sälja kemiska produkter och energi. Därmed minskas beroendet av massa. DET FINNS förstås även andra substratströmmar, som kan användas. Alger som sköljs upp på våra stränder under hösten kunde bli en utmärkt energiråvara. Det kunde dessutom bli ett sätt att ta upp fosfor ur havet. I och med att fisket minskar blir ju även fosforuttaget mindre ur Östersjön. Dessutom kan fosforn i algerna tas tillvara och tillföras jordbruket, den går inte förlorad. Jörgen Ejlertsson menar att det på hösten sköljs upp stora mängder rödalger på Ölands stränder, i vissa fall kan det uppgå till 1000 ton per strandkilometer. Det blir mycket gas. Men det finns en hake. Algerna innehåller tungmetaller, som man ska vara försiktig med att sprida på åkrarna. Rötresten eſter att metanet tagits om hand är nämligen en del av totalekonomin. Den kan säljas till jordbrukare och ersätter därmed konstgödsel. Men det förutsätter att inget som innehåller oönskade ämnen tillförs rötkamrarna. Därför vill man inte röta slammet från kommunala reningsverk i anläggningar som även ska producera biogödsel. Att odla alger för att röta dem tror Jörgen Ejlertsson bara på om det kan göras i ett processvatten eller lakvatten som innehåller kväve och fosfor. Och dessutom ska det vara varmt. Då kan algodling vara ett alternativ. VI HAR enorma mängder spillvärme i landet där i princip allt under 60 – 70 grader betraktas som outnyttjbart och kyls bort. Här finns stora outnyttjade resurser. Ett projekt som ska ta reda på hur man kan utnyttja spillvärmen från kärnkraſtverket i Forsmark är i startgroparna. Det återstår att se om man kommer fram till gångbara odlingsmetoder. Men våra våtmarker har även en förmåga att producera stora mängder rötbar biomassa. Starr och säv, till exempel. Och vass. Men vassen måste antagligen förbehandlas om den ska rötas. Det kan ske termiskt med upphettning, med en syra eller med lut. För länge sedan gav man korna halm som nödfoder, och då blandade man halmen med aska för att korna skulle tillgodogöra sig näring och energi. Här kan gammal kunskap komma till heders igen. NATURLIGTVIS KAN man odla biogrödor. Energibetor, majs, vall och även andra växter. I Tyskland odlas mycket majs och betor för att bli biogas. I Skåne finns planer på att storskaligt göra samma sak, att röta sockerbetor och majs i stor skala, rena gasen och trycka in den i naturgasnätet. Hur ser Jörgen Ejlertsson på matgrödor kontra energigrödor? – Idag får den svenska bonden säg 1,20 kronor för ett kilo vete. I Afrika kan detta vete säljas för 40 öre. För att konkurrera måste den afrikanska bonden producera sitt vete under det priset. Det kan han inte. Följaktligen används EUs och USAs stora spannmålsöverskott till att slå undan benen för jordbruksutvecklingen i Afrika, den världsdel som skulle vara mest betjänt av en snabb jordbruksutveckling. I DET här läget är det till nytta om vi kan använda vårt överskott till att göra energi istället för att använda det till att slå ut det afrikanska jordbruket. Att plantera skog på åkermark tycker inte Jörgen Ejlertsson är ett alternativ. Inte om man ser till energiproduktionen. Skogen kan producera 0,5 – 2 megawattimmar/ha/år. Vall kan ge 10 – 15 megawattimmar. Energibetor ger 55 – 60 megawattimmar. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=15">Process Sida 15 Nr 4 2010 REPORTAGE Process Nordic</a> 15 Det kan finnas andra, smarta sätt att odla på som ger stora mängder energi. Jörgen Ejlertsson talar sig varm för industrihampa. – Det är en fantastisk gröda. Den kan bli tre meter hög. Eſtersom knappt något ljus kommer ner till marken klarar sig inte kvickroten. Hampa är en utmärkt ogräsbekämpare. Odlar man hampa vart färde år så kan man minska den kemiska ogräsbekämpningen samtidigt som man odlar energi. Dessutom ger hampan fiber som kan användas av massaindustrin eller på många andra sätt. Och det som inte är fibrer kan rötas. Här kan man komma upp i stora volymer rötbart material. Så sammanfattningsvis: Jörgen Ejlertsson menar att om biogasen bara är avfallsorienterad är den ett marginalbränsle. Men kopplingar till processindustrin och till jordbruket med nya odlingsmetoder kan biogas driva halva den svenska fordonsflottan. Och det är inte marginellt. HAN TROR mest på biogas för den tunga trafiken. Och han menar att dual-fuel tekniken med förvätskad biogas och diesel, biodiesel eller DME ger svårslagna miljöfördelar. Då har han inte räknat med att effektivare bakterier, eller bättre gödda bakterier, i framtiden kan bli mycket bättre på att producera metan; man behöver ingen genmanipulation. Det räcker mycket långt med att se till att bakterierna mår bra och har den näring och de spårämnen de behöver. – Det går att jämföra med kon. Kon av idag ger mycket mera mjölk än kon för 50 år sedan. Det har åstadkommits med avel och genom att man lärt sig vad kon behöver få i sig för att producera mycket mjölk. En liknande utveckling kommer kring bakterierna i rötkamrarna För den delen liknas ibland en biogasanläggning vid en ko. Kons mage producerar massor av metan, som kommer ut ur båda ändarna på kon. Dessutom produceras gödsel. Precis som i en biogasfabrik.● Här finns biogas från en anläggning i Söul, Sydkorea. Råvara är i huvudsak slaktavfall, som tidigare dumpades i havet. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=16">Process Sida 16 16 Process Nordic INNOVATION Nr 4 </a> 2010 Fram till dess att en ny biogasbeta förädlats fram kommer den klassiska sockerbetan att användas som energigröda vid Jordbergaanläggningen. Biogasbetan framtidens energigröda Stort energiinnehåll och snabb nedbrytning gör betan till en klockren gröda för biogasproduktion. Bolagen bakom Jordbergaanläggningen har som ambition att mata anläggningen med betor. För detta krävs förändrade odlingsmetoder och en skräddarsydd beta. Text och Foto Malin Folkesson NÄR BIOGASANLÄGGNINGEN i skånska Jordberga tas i bruk hösten 2011 blir den en av världens största biogasanläggningar. Bakom anläggningen står Skånska Biobränslebolaget AB (SB3) och energikoncernen Eon (Se PN 2009:11). Tillsammans med KWS Scandina- via AB och Syngenta AG arbetar SB3 med att skapa en skräddarsydd beta, en biogasbeta. Det primära målet med denna är att få fram så mycket nedbrytbar energi som möjligt på minsta areal och helst så att det går att förse anläggningen med färsk beta året om. För att nå dit arbetar de enligt två spår. Normal utvecklingstid för att ta fram en ny betsort är sex till åtta år, men SB3s vd Torgil Johansson ser det inte som omöjligt att klara det på halva tiden. Om en urvalsprocess görs mot betsorter med högt energiinnehåll i stället för mot sorter som ger en hög sockermängd, är det genomförbart, menar han. Enligt KWS är det även realis- tiskt att genom gentekniska metoder, skapa en beta med 10 procent högre avkastning jämfört med dagens marknadsledande sorter. För att avkastningsnivån ska bli än högre pågår tester med ny odlingsteknik som innebär att betan sås på hösten i stället för på våren. En sådan beta skulle möjliggöra en höjd avkastningsnivå i intervallet 25-40 procent och öppna dörren för en effektiv försörjning av betor till biogasanläggningar året om i framtiden. EN SKRÄDDARSYDD biogasbeta som dessutom var möjlig att så på hösten hade möjliggjort en tillgång på färsk beta året om, men Torgil Johansson inser att mycket ska till för att den genmodifieringen ska accepteras. Anläggningen ska inledningsvis producera 100 Gigawattimmar per år baserat på 50 procent ensilage och 50 procent färsk beta. En säker metod som minimerar risken för att något går snett. Målsättningen är att på sikt producera 330 till 350 Gigawattimmar per år baserat på i huvudsak, ren monokultur på betor. Idag sås betor på våren. Ny odlingsteknik och en ny slags beta som kan sås på hösten skulle möjliggöra en betydligt högre avkastningsnivå och färsk beta året runt, säger Torgil Johansson, vd för SB3. Enligt Torgil Johanssons beräk- ningar kommer Jordbergaenheten att behöva minst 5000 hektar betor per år vid full produktion. För att få fram de volymerna och för att få en kostnadseffektiv bärighet i odlingen måste avkastningen öka per hektar.● EnErgitEma i Process Nordic nr 6 och 12 2010 Boka Din annons NU – 08-670 41 00 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=17">Process Sida 17 Nr 4 2010 INNOVATION Etanolsamarbe</a> te med Brasilien Nu ska även blasten och andra restprodukter från brasilianska sockerrör fermenteras till bioetanol. För att klara det har Brasilien slutit avtal med bland annat Lunds universitet. Text Sverker Nyman ATT GÖRA etanol av lignocellulosa, som är huvudingrediensen i träd, gräs och andra växter, är en helt annan process än att producera etanol från sockerrör. – Här i Lund har vi forskat på hur Elpriset sjunker ELPRISET SJÖNK dramatiskt i mars och blev 57 öre/kWh, enligt Telge Energi. Det är en nedgång med 39 procent sedan februari då elpriset nådde den extrema nivån 93 öre/ kWh. Elpriset sjönk mycket snabbare än vad marknaden räknade med. Telge Energis bedömning för april är att priset sjunker med ytterligare 15 öre. Det snabba prisfallet beror på att den svenska kärnkraſten äntligen kom igång och idag går till 85 procent. Den hydrologiska balansen har stadigt försämrats under vintern på grund av de stora problemen i kärnkraſten. Nu har det vänt och den hydrologiska balansen förstärks kraſtigt. Specialisten inom gasmätning, -larm & -analys Andelen förnybara drivmedel ökar TRANSPORTSEKTORNS energianvändning minskar och andelen förnybara bränslen ökar. Det framgår av statistik från Energimyndigheten. Transportsektorn står för ungefär en färdedel av landets totala slutliga energianvändning. Från att ha ökat stadigt under hela 2000-talet, har sektorn minskat sin energianvändning under både år 2008 och år 2009, med 1,5 procent. Under de senaste åren har statistiken visat på en minskad bensinanvändning och en ökad dieselanvändning. Under år 2009 har dock både bensin- och dieselanvändningen minskat. – Minskningen av diesel beror sannolikt på den sviktande konjunkturen under året vilket har resulterat i en minskad eſterfrågan på lastbilstransporter, säger Helen Lindblom, handläggare på Energimyndigheten. Transportsektorns användning av E85 minskade betydligt under år 2009. Ändå ökar andelen förnybart i sektorn tack vare en ökad användning av biogas samt FAME till låginblandning i diesel. Andelen förnybara drivmedel uppgick till 5,4 procent. Motsvarande siffra för 2008 var 4,9 procent. ppm Mätteknik, Industriell Gasmätning AB Importgatan 7, 422 46 Hisings Backa Tel 031-779 29 50 Fax 031-779 29 70 www.ppm-teknik.se info@ppm-teknik.se Baumer A/S · Box 134 · 561 22 Huskvarna Tel: 036 13 94 30 · Fax: 036 13 94 50 sales.se@baumer.com · www.baumer.com Biogas från restprodukter SE_MC_April.indd 1 Biogasanläggningen vid ÅCA mejeri på Åland blev nyligen klar och är nu i full produktion. Anläggningen ger minskade transportkostnader, minskade kostnader för rening av avloppsvatten samt minskade uppvärmningskostnader, då uppvärmning med olja bytts ut mot biogas. Biogasen kan användas till värmeproduktion i biogasdrivna pannor. Överskottsvärmen går in på kommunens färrvärmenät. Rötresten kommer att användas som näringsrik biogödsel för lantbruk. Inkommande substrat är huvudsakligen vassle, övriga restprodukter från mejeriet samt processavloppsvatten. En produktion av 1300 m3 biogas/dygn har ett energiinnehåll på 9100 kWh/dygn. Vid förbränning av orenad gas i panna motsvarar detta ca 900 liter brännolja/ dygn. Biogasanläggning, ÅCA mejeri, Åland. Vill du veta mer? Kontakta oss på www.goodtech.fi Goodtech levererar systemlösningar inom biogasområdet. Vi har mångårig erfarenhet som totalentreprenör samt maskinleverantörer. Vi jobbar även i partneringprojekt. Goodtech Environment AB Gamla Godbyvägen 2, AX-22100 Mariehamn, Åland Telefon: +358 18 23100 Telefax:+358 18 526 416 office@goodtech.fi www.goodtech.fi Goodtech MRAB är ett företag med mångårig kunskap inom behandling av dricksvatten, processvatten, avloppsvatten samt slam och organiskt avfall etanol ska kunna tas fram ur skogsoch jordbruksrester i 25 år, säger professor Guido Zacchi i Lund. Avtalet med det nationella forskningscentret CTBE i Brasilien inne- bär att forskarna framöver kommer att samarbeta än mer än tidigare. På så sätt kan alla parter förbättra sin samlade kompetens ytterligare. – I det brasilianska forskningslab- bet finns avancerad analysutrustning och en ny pilotanläggning. Detta innebär så klart ännu bättre chanser än tidigare att producera etanol från biomassa på ett bra sätt. Redan idag finns det några demonstrationsanläggningar runtom i världen och planerna är att det ska bli en första fullskaleanläggning någon gång runt 2014, tillägger Guido Zacchi. I BRASILIEN räknar man med att användningen av blast och bagass, d v s resten av stammen när sockrets pressats ut, kan öka etanolproduktionen med bortåt 50 procent mot vad man får ut från bara sockerdelen i sockerröret. Dessutom produceras grön el. – I samarbetet vi bidrar med kunskap om den tekniska framställningsprocessen. Utmaningen inom det här området, och det område som vi jobbar med, är att utveckla hydrolys- och jäsningsprocessen, kommenterar Gunnar Lidén, professor i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola och samordnare för LU Biofuels, en plattform för Lunds universitets forskning inom biobränslen. ● Programmerbar pulsgivare Ökar flexibiliteten BIOGAS Portabla instrument Portabla och stationära instrument för mätning av Koncentrationer och sammansättning i biogas. Process Nordic 17 Online analys Skräddarsydda system för larm, övervakning och rapportering av processer inom biogas. 4 serier av pulsgivare i kompakt design Färre produktvarianter - minskad lagerkostnad Optisk samt magnetisk avkänningsprincip Max 320.000 ppr Programmerbar via PC eller DIP Switch Mer information finns på: www.baumer.com 2010-04-07 10:13:44 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=18">Process Sida 18 18 Process Nordic FORSKNING & UTVE</a> CKLING Nr 4 2010 Så fungerar ett Libssystem. Prov som innehåller mycket väte ger en stark signal. En laserstråle träffar ett prov och ett plasmamoln bildas. Materialforskaren Arne Bengtson på Swerea Kimab demonstrerar den nya lasermetoden som mycket exakt kan detektera väteförekomster i metaller. Ny analysmetod för väte i stål Väte i stål kan orsaka väteförsprödning, vilket var anledningen till att oljeplattformen Alexander Kielland slog runt i Nordsjön. En ny metod att analysera väte i stål har utvecklats av Swerea Kimab. Text och foto Rainer Saxén VÄTEFÖRSPRÖDNING ÄR ett stort problem inom industrin. När metall som innehåller väte hettas upp kan det bildas gasbubblor inne i metalllen som gör att metallen brister. Det finns nya typer av höghåll- fasta stål där det är viktigt att hålla vätet borta. Därför är det av stor betydelse att kunna kontrollera stålet är tillräckligt vätefritt, säger materialforskaren Arne Bengtson på Swerea Kimab. Ett aktuellt exempel är att när man galvaniserar med zink kan man få in väte mellan zinkskiktet och stålet och då kan det bli problem med hållfastheten. Alla metaller kan drabbas av väteförsprödning. En rätt ny laserbaserad analysmetod för att analysera vätehalten i stål utvecklas som bäst hos Swerea Kimab i Stockholm. TEKNIKEN KALLAS Libs, Laser Induced Breakdown Spectroscopy, och kan användas för mätning av vätehalten i bland annat titan, zirkalloy och stål. – Med laser kommer man åt att analysera nästan vilket som helst material. Materialet behöver inte ens vara elektriskt ledande, konstaterar Arne Bengtson. När man gör mätningen belyses provet av en laserstråle som fokuseras via en lins så att den blir väldigt intensiv. Provet måste vara i ett vakuumsystem och för att kunna mäta väte måste man ha reducerat tryck på provet. Laserstrålen, i form av korta intensiva pulser, träffar provet. När strålen träffar provet blir det så hett att materialet förångas och laserstrålen åstadkommer jonisation, så att ett kortlivat plasma uppstår. Om man gör detta i luſt hör man en liten smäll och ser en blåaktig blixt. Ljuset från blixten kan analyseras. Om man leder in ljuset i en spektrometer kan man se ljuset från väteatomerna som identifieras på en viss våglängd. Ju mer väte det finns i provet desto starkare blir ljuset. – Man kan beräkna halten om man har kalibreringsprover med kända vätehalter. Det går inte att beräkna vätehalter enligt några teoretiska beräkningar eller fysikaliska principer, utan man behöver något att kalibrera med. Det är ett problem eſtersom det finns ganska lite material med väl bestämda halter av väte. DEN STORA fördelen med denna teknik jämfört med andra är att den är lokaliserad. Laserstrålen är ganska smal. Det betyder att man kan detektera väte i en väldefinierad punkt i provet. Det är av stort metallurgiskt intresse att man får veta var vätet sitter i provet. En äldre metod som fortfarande används med gott resultat går ut på att provet smälts så att allt väte avgår i gasform. Vätgasen blandas med en ström av argon. Argonet påverkar värmeledningsförmågan i gasen och den kan mätas med stor känslighet. – Den äldre metoden, smältextrak- tion, är mer exakt än lasertekniken och ger både en hög precision och hög detekterbarhet. Lasertekniken ger däremot en lokaliserad analys. Man kan studera olika områden i metallen ner till mikroskopisk nivå och kan se var vätet sitter, säger Arne Bengtson. ● Sänk kostnaderna, öka produktiviteten De flesta remtransmissoner förbrukar alldeles för mycket resurser samtidigt som de producerar mindre än vad de skulle kunna göra. Gemex ® är ett enkelt sätt att plocka fram det bästa ur transmissionen genom att: • Minska produktionsbortfallet • Minska energiförbrukningen • Minska underhållet Läs mer på www.gemex.se eller ring 0970-644 00. Underhåller schweiziska hjul DUROC RAIL har tecknat ett 5-årigt underhållsavtal med schweiziska AAE, en av Europas största privata vagnsägare med omkring 600 vagnar på den svenska marknaden. Det totala ordervärdet beräknas upp- gå till ca 100 Mkr över en 5-årsperiod. Avtalet avser underhåll av hjulpar för bland annat AAEs vagnpark hos Stålpilen som transporterar SSABs stålämnen mellan Luleå och masugnarna i Oxelösund och Borlänge. Underhållet innefattar bland annat svarvning, omstomning och kvalitetssäkring av hjulpar. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=19">Process Sida 19 Nr 4 2010 INNOVATION Nordiska fors</a> kare undersöker koldioxidlagring Väster om den jylländska kusten har forskare vid Chalmers tekniska högskola hittat en ny säker lagringsplats för koldioxid. Text Rainer Saxén STORA INDUSTRIKLUSTER i området runt Skagerack släpper tillsammans ut 13 miljoner ton koldioxid per år. Forskare visar att så mycket som 10 miljoner ton skulle kunna tas om hand genom koldioxidavskiljning. Forskare från Sverige, Norge och Danmark ska nu undersöka lagringsmöjligheter i regionen, tekniska lösningar och infrastruktur i ett EU-finansierat projekt. – I första hand ska vi se på för- utsättningarna för CCS i området kring Skagerrack. Vi ska studera varje enskild emissionsintensiv anläggning som finns i regionen, bygga upp möjliga transportlösningar och använda befintlig teknologi för att se om vi kan hitta lämpliga strukturer i Skagerrack där vi kan lagra koldioxid, säger Jan Kjärstad, forskare vid Chalmers och ledare för det delprojekt som drivs av Chalmers och Göteborgs universitet. ROBUSTA LÖSNINGAR för koldioxidhantering, som inkluderar avskiljning, transport och säker lagring, skulle förutom minskad klimatpåverkan även bidra till att göra regionen attraktiv för utsläppsintensiv industri. – Ett färdigt och stabilt system för att ta hand om koldioxidutsläppen skulle göra det lättare för industrin Malm på stora djup I ETT europeiskt forskningsprojekt om 4D modellering av malmkroppar, som leds av Luleå tekniska universitet, handlar det om att kunna förutse ekonomiskt brytvärda malmförande bergarter ända ner mot 1,5 kilometer under jord. Projektet genomförs i samarbete med Boliden. Man vet idag, genom karteringar på ytan, rätt väl hur berggrunden ser ut i exempelvis Skellefteåfältet, mellan Boliden i öster och Kristineberg i väster. Men hur det ser ut i ett tredimensionellt perspektiv på djupet återstår att ta reda på. Genom att föra in olika geolo- giska och geofysiska data i modellen som står för det tredimensionella perspektivet, kan man få fram uppgiſter om hur malmens utbredning mot djupet ser ut. Den färde dimensionen beskriver det historiska perspektivet hur berget påverkats över tid genom till exempel deformation. Anledningen till projektet är att man i Europa redan hittat nästan alla malmer som finns i ytnivå och att den europeiska råvaruförsörjningen på lång sikt måste säkras. att ta beslut om etablering och expansion i regionen, säger Jan Kjärstad. FORSKARNA I Göteborg ska bidra med kunskap till de beslutsfattare som kommer att vara inblandade i en eventuell utbyggnad av en CCS-infrastruktur (infångning, transport och lagring av koldioxid, Carbon Capture and Storage) i regionen. Forskarna kommer att titta på varje enskild fas för sig - infångning, transport och lagring - samt hela CCS systemet, det vill säga hur de olika faserna kan fogas ihop för att skapa ett effektivt system med minimal påverkan på miljön och omgivningen. Väster om den jylländska kusten har forskarna hittat en ny säker lagringsplats för koldioxid. – Enligt den kunskap vi har idag är detta en mycket bra plats för koldioxidlagring i havet. Oslo universitet har gjort värderingen på basen av geologiska undersökningar, säger Jan Kjärstad. En förutsättning för lönsamhet är att priset för utsläppsrätterna blir högre än kostnaderna för separering och lagring av CO2. Så är det absolut inte idag. – Vi är fortfarande på försöksstadiet. Om koldioxidlagring kom- Process Nordic 19 Preems raffinaderi i Lysekil släpper ut mest koldioxid i hela regionen. mer upp i stor skala i kommersiell driſt med stora pipelinesystem för att frakta koldioxiden och med ett rationellt injektionssystem, då kan kostnaderna sjunka kraſtigt, och det är förutsättningen för det hela, konstaterar Jan Kjärstad. De fossila koldioxidutsläppen från Sverige, Norge och Danmark, uppgår sammanlagt till omkring 150 miljoner ton koldioxid per år (2006). Länderna står för ungefär en tredjedel av utsläppen vardera. Projektet har redan startat och ska fortgå till och med december 2011. ● Balluff's breda sensorerbjudanden Besök oss på Elmia Motek-monter D02:98 Automationspaket Rostfritt/Proxinoxpaket Ex/EExpaket Balluff AB • 031-340 86 30 • info.se@balluff.se • www.balluff.se Varför producerar våra maskiner i Asien mer än de i Brasilien? Hur många enheter producerades i Italien under Q1? Fortsätter produktionstakten på linje 3 att öka? Vilka maskiner har fl est larm? Når tillgängligheten på våra maskinerna all-time-high i år? Vi ger dig svaren. Arkubserver kan sammanställa vital information från viktiga kontrollpunkter i din verksamhet, så du alltid är steget före. Är du verksam inom automationssektorn och vill öka lönsamheten – hör av dig! www.arkub.com Foto Rustan Olsson <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=20">Process Sida 20 20 Process Nordic EURO EXPO Indust</a> riMässor 2010 Tromsø Kiruna Mo i Rana Piteå Skellefteå Ålesund Sandefjord Kristiansand Värnamo Malmö Karlskrona Fredrikstad Gjøvik Sundsvall Falun Karlstad Örebro Eskilstuna Buller kan ge permanent nedsatt hörsel eller tinnitus Okunskap runt buller och vibrationer Många arbetsgivare saknar kunskaper om riskerna med buller och vibrationer på arbetsplatsen. Det visar resultatet av Arbetsmiljöverkets inspektion i Sydsverige i början av februari. Text Katarina Elner Haglund TEMA ARBETSMILJÖ Nr 4 2010 tillverkande företag Fackmässor för med 100% Kundkontakt Kostnadseffektivt Regionala mässor nära er kundkrets Rätt beslutsfattare RESULTATET AV Arbetsmiljöverkets inspektion av 600 arbetsplatser visar att sju av tio arbetsgivare inte gör vad som förväntas av dem för att förebygga riskerna med hörselskadligt buller och vibrationer. 420 arbetsgivare får nu 1500 krav på åtgärder på riskbedömningar, användning av hörselskydd och medicinska kontroller för anställda som exponerats. På arbetsplatser med risk för buller och vibrationer ska arbetsgivaren känna till om exponeringsvärdena enligt arbetsmiljöreglerna uppnås eller överskrids och dokumentera detta. Det ska finnas handlingsplaner som syſtar till att minska exponeringen och vid höga nivåer ska arbetstagaren erbjudas medicinsk kontroll. Exponering för buller kan ge bestående skador i form av hörselnedsättning eller tinnitus, och står för nästan tio procent av de anmälda arbetssjukdomar. Årligen anmäls cirka ett tusen arbetssjukdomar orsakade av skadliga ljudnivåer Truckförare och de som kör olika www.euroexpo.se typer av entreprenadmaskiner tillhör den grupp som är mest utsatt för helkroppsvibrationer. Hand- hållna maskiner och verktyg kan ge vibrationsskador i armar och händer. Vid regelbunden exponering kan muskler, nerver och kroppens cirkulationsorgan skadas. Problem med vibrationer drabbar nästan uteslutande män. Ute på arbetsplatserna är riskerna med buller oſta välkända, säger Håkan Rosengren, samordnare för insatsen. Däremot verkar det vara sämre ställt med kunskapen om de skador som vibrationer kan orsaka. Det vill vi ändra på.● – Höga nivåer av buller och vibrationer kan ge skador på lång sikt, varför det förebyggande arbetet är mycket viktigt, säger Håkan Rosengren, projektledare vid Arbetsmiljöverket. Truckförare kan utsättas för skadliga helkroppsvibrationer. Nästa mässa: Eskilstuna 26 - 27 maj <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=21">Process Sida 21 Nr 4 2010 TEMA ARBETSMILJÖ Process</a> Nordic 21 Sociala medier i ny informationssatsning När Arbetsmiljöverket ska storsatsa på information finns sociala medier som Facebook med i bilden. Verkets generaldirektör vill utnyttja alla vägar att nå ut med sitt budskap. Informationen om vad som gäller ska vara branschanpassad, tydlig och uttömmande. En mångmiljonsatsning på information är på väg. Arbetsgivaren är skyldig att ta reda på om vibrationer når upp till skadliga nivåer. Text Katarina Elner Haglund FÖRRA ÅRET fick Arbetsmiljöverket tjugo miljoner kronor i extra anslag och i år blir det trettio miljoner kronor. Pengarna ska användas för att producera och tillhandahålla lättillgänglig information till alla intressenter. På verkets webbplats (www. I de flesta industrier finns områden som ger både buller och vibrationer. av.se) presenteras nyheter med syfte att göra arbetsmiljöinformation mer tillgänglig och anpassad till olika målgruppers behov. En rad forskare har engagerats i arbetet med att ta fram kunskapsöversikter som rör arbetsmiljön, allt från säkerhetskultur och säkerhetsklimat till omfattningen av dödsfall som orsakats av arbetsrelaterade sjukdomar och val av spolarvät- ska på arbetsplatsen då frätande ämnen träffat någons ögon eller hud. PÅ WEBBPLATSEN finns sammanfattningar över ett tiotal påbörjade kunskapsöversikter och de färdiga rapporterna presenteras löpande under 2010. Likaså finns arbetsmiljöinformation på ett flertal utländska språk. I informationssatsningen ingår även att hitta nya kanaler för att nå arbetsgivare, chefer och arbetstagare inom olika branscher. En kanal är Facebook och Mikael Sjöberg, verkets generaldirektör, glädjer sig över gensvaret: – En myndighet som vår kan inte blunda för sociala mediers stora betydelse. Många berörs av vår verksamhet och vi måste hela tiden hitta nya sätt att nå dessa. Han är samtidigt väl medveten om att ökad närvaro i sociala medier också kan innebära fallgropar för en myndighet – men genom att prova sig vill man hitta en form som inte äventyrar förtroendet hos arbetsgivare och arbetstagare. ● Svensk förvaltningstradition har visat sig mer flexibel än vad man vid en första anblick kan tro och vi på myndigheterna lär oss hur vi ska agera på sociala medier, säger Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverkets generaldirektör. FAG Detector III – Övervakning och balansering till ett oslagbart pris Detta bärbara mätinstrument för tillståndsbaserat underhåll mäter inte enbart vibrationer och temperatur utan kan även användas för statisk och dynamisk balansering. FAG Detector III detekterar skador i ett tidigt skede och höjer därmed maskintillgängligheten och optimerar underhållsplaneringen. Det oslagbara pris/prestanda-förhållandet gör att FAG Detector III är ett unikt mätinstrument för tillståndskontroll. FAG Detector III – den kostnadseffektiva multitalangen inom tillståndsbaserat underhåll. Montering/Rekonditionering | Smörjning | Uppriktning | Tillståndskontroll | Underhållskonsultation Schaeffler Sverige AB Tel 08-595 109 00 www.schaeffler.se • info.se@schaeffler.com FA G DETECTO R III <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=22">Process Sida 22 22 Process Nordic AFFÄRER OCH BESL</a> UT PROCESSER PÅ GÅNG Emissioner NYA PENGAR. Norska Renewable Energy Corporation EC gör en aktieemission på ca fyra miljarder kronor. Pengarna ska användas till att lösa banklån. Energi RÖKGASRENING. Opcon har fått en order värd 30 miljoner kronor tre kompletta anläggningar för rökgaskondensering, rening och vattenbehandling för att utnyttja spillvärme till fjärrvärmeverken i Siauliai, Panevezys och Zarasai, Litauen. Ökad effektivitet samt minskade partikelutsläpp ska bli resultaten. Panneffekten i fjärrvärmeverken varierar mellan 8 och 38 Megawatt. Leverans sker under 2010/2011. VATTENKRAFT. Norska Statkraft satsar över en miljard kronor på att bygga två nya vattenkraftverk, Eiriksdal och Makkoren, som ska ersätta flera äldre verk. Dessutom ska Nedre Rössåga moderniseras. Eiriksdal och Makkoren kommer att producera cirka 330 Gigawattimmar om året. INDUNSTNING. Alfa Laval har tagit en order på ett indunstningssystem till en massafabrik i Malaysia värd 50 miljoner kronor. Svartlut indunstas för att användas som bränsle i fabriken. Ångan från indunstningen kondenseras och vattnet blir nytt processvatten, vilket ytterligare minskar miljöbelastningen. KRAFTÖVERFÖRING. ABB ska förbättra styrningen och övervakningen av Ghanas kraftöverföringssystem. I samarbete med Ghana Grid Company ska ABB leverera, installera och driftsätta ett nytt energihanteringssystem, inklusive kommunikationssystem med avancerade funktioner för analys och optimering av kraftnät, automatisk frekvensreglering samt funktioner för energihandel och energitransaktioner. KRAFTÖVERFÖRING 2. ABB ska även leverera en 106 km lång kabel till oljer- och gasplattformen Goliat i Barents Hav till ett värde av 800 miljoner kronor. Kabeln ska göra det möjligt att förse plattformen med kraft från land. Kabeln har en dynamisk sektion, som innebär att den flytande plattformen kan röra sig inom ett begränsat område utan att kabeln påverkas. FARTYGSDRIFT. Opcon och Walleniusrederierna har kommit överens om en första installation av en Powerbox på ett fartyg. Syftet är att ta hand om spillvärmen från maskinerna och använda den för elproduktion. Därmed väntas bränsleåtgången på fartyget att minska med fyra till sex procent. Opcon ser sjöfarten som en stor marknad framöver. Gruvor GRUVAUTOMATION. ABB har tagit hem en order värd 50 miljoner dollar från Minera Chinalco Peru S.A. avseende elektrifiering och automationssystem till en ny koppargruva och anrikningsverk i Peru, vid Toromocho på 4 500 meters höjd. ABB ska bygga och leverera det centrala ställverket på 23 kV samt transformatorstationer och distributionstransformatorer, mellan- och lågspänningsställverk, varvtalsreglerade drivsystem med motorstyrning och ett processautomationssystem. Gruvan ska producera cirka 1 miljon ton kopparkoncentrat per år samt en viss mängd silver och molybdentrioxid. GRUVUNDERHÅLL. Finska teknikföretaget Outotec köper Millteam Sweden, ett företag som sysslar med att installera och underhålla gruvutrustning. Millteam har 35 anställda och omsätter ca 40 miljoner kronor. TRANSPORTBAND. Finska Metso säljer sin transportbandstillverkare Flexowell till tyska ContiTech Transportbandsysteme GmbH. Flexowell i Moers, Tyskland, har varit en del av Metsos Mining and Construction Technology. Samtliga anställda fortsätter hos den nya ägaren. IT & automation AUTOMATION. Joh Sjögruppen i Norrköping köper IndustriAutomatik AB, även det i Norrköping. IA omsatta förra året 20 miljoner kronor och hade 17 anställda. Verksamheten omfattar konstruktion, programmering, tillverkning och försäljning av kraft- och styrautomation. FORDONSDATORER. Amerikanska Advantech köper den tyska tillverkaren av fordonsdatorer DLoG GmbH. Därmed bildas ett företag med ambitioner att bli en global ledare på området. Nu väntar en stor satsning på de amerikanska och asiatiska marknaderna. Konsulter VÄTGAS. Problemtyngda Morphic säljer grekiska Helbio SA, som med nio anställda bedriver konsultverksamhet om vätgasproduktion. Köpare är Blake Service Ltd. AVSKEDAR. Det finländska teknikföretaget Outotec minskar personalstyrkan i Finland med 120 personer, de flesta inom administration och management. Dessutom kommer ca 50 anställda att lämna Outotec i den internationella verksamheten. Kraft KRAFTHALVLEDARE. ABB förvärvar halvledarverksamheten vid PolovodiÐe a.s. i Tjeckien. Den utökade tillverkningskapaciteten för krafthalvledare kommer att hjälpa ABB att möta den förväntade ökningen av efterfrågan till PROCESSTORGET AESSEAL Sweden AB Roterande kopplingar/Svivlar Packningar & Tätningar Lagerskydd BORIN AB Tel: 011-182040 Fax: 011-130455 www.borin.se REPARATIONER AV ROTERANDE MASKINER borinab@borin.se Centrifugalpumpar För alla media. Vakuumpumpar Nr 4 2010 följd av tillväxt inom förnybar energi och satsningar på ökad energieffektivitet. Massa & papper INDUNSTARE. Alfa Laval har tagit en order på ett indunstningssystem till en pappers- och massafabrik i Malaysia för 50 miljoner kronor. Leveransen beräknas ske under 2011. Systemet ska användas för att koncentrera svartlut för återanvändning som bränsle i fabriken. Dessutom ska ångan från indunstningen kondenseras och återanvändas som vatten i processen, vilket minskar fabrikens miljöpåverkan. Plast AVTAL. Impact Coatings har tecknat ett agentavtal med Ekpac Taiwan Limited. Avtalet avser försäljning av det nyutvecklade beläggningssystemet PlastiCoaterTM i Kina och Taiwan. Metallisering av plast är ett behov som återfinns hos flera tusen plastformsprutare över hela världen. En mycket stor del av marknaden finns i Asien. Raffinaderier VÄRMEVÄXLARE. Alfa Laval har fått en order på kompakta värmeväxlare till ett Saudiskt oljeraffinaderi värd 90 miljoner kronor. Värmeväxlarna ska användas i det katalytiska processteget vid produktion av xylener, som bl a används för tillverkning av nylon. Ventiler - Instrument - Tryckluft www.kompauto.se Komponentautomatic AB Tel: 0240-15009 - info@kompauto.se Besöksadress: Fläderstigen 1 Ludvika, Ropstensslingan 11C Stockholm EVS i Borlänge AB • www.evs.se www.glynwed-se.com info@glynwed-se.com Tel: 08-446 69 10 Fax: 08-446 69 11 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=23">Process Sida 23 PROCESSTORGET REPARATIONER AV STOR</a> A ELMASKINER Högtryckspumpen finns hos SERVI -Pumpar -Ventiler -Reservdelar -Tillbehör -Aggregat www.servi.se 031 –706 08 40 Uno-4672P IEC618-50 dator för rackmontage 6 LAN, 10 COM, 8 DI, 8 DO 08-733 00 20 www.catab.se EVS i Borlänge AB • www.evs.se Oljefria vakuumpumpar och kompressorer för gas och vätska www.knf.se Vi kan luft och gas Temperatur Luftfuktighet Lufthastighet Daggpunkt CO2 • • • • • • • Giftiga gaser Explosiva gaser www.noxor.se Värmekameror Ir Värmekameror Stort urval - personlig service www.proir.se 0451-83 000 Rengör värmeväxlare och hela rörsystem! Sänk drift-, service- & underhållskostnader! Sänk uppvärmnings- & kylkostnader! Kemikaliefri vattenbehandling. Bauer Watertechnology AB | www.bauer-wt.com Tel: 0708-999725 | email: lars.hansson@bauer-wt.com -Blästerutrustningar & Vakuumsystem för alla uppgifter- Telefon: 018-56 53 50 - E-post: info@comfort-control.se www.comfort-control.se ab norclean, Tel 0340-465 00 norclean@ncg.se mbg_sarian_microsense_72x120.pdf 2009-02-05 10:57:45 www.norclean.se NEDKYLNING UPPVÄRMNING ENERGIÅTERVINNING Kyltorn • Plattvärmeväxlare Kylmedelskylare • Vätskefilter C M Y CM MY CY CMY K Vårt program är heltäckande! Fråga oss – det lönar sig Processor AB • Box 8011 • 163 08 Spånga Tel: 08-564 722 60 • Fax: 08-564 722 66 Mail: info@processor.se • www.processor.se Beräkningar SKC-klassning 3D ritningar EDS Medlem Tillverkning Renovering Service Kort leveranstid Reservdelar Den nya vibratorgenerationen! WEBAC DET KOMPLETTA VIBRATORSORTIMENTET • Pneumatiska vibratorer i kul-, rull- turbinsamt kolvutförande • Elektriska vibratorer WEBAC MASKIN AB Tel 08-658 56 00, Fax 08-658 56 30 webac.maskin@telia.com www.webac-vibrator.com Sörgårdsvägen 13, 163 52 Spånga, Tel 08 364835 Pro <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=24">Process Sida 24 24 Process Nordic ng Automatic sel</a> f-cleaning filter model LDL. Brochure no 970404. Världens minsta cylindergivare En helt nykonstruerad cylindergivare som pressat måtten till det som hittills verkat omöjligt. Magnetostriktiv teknik betraktas som en av de bästa teknikerna när det gäller givare för montering i bland annat hydraulikcylindrar. Problemet är att dessa givare oftast ger cylindrar betydligt större inbyggnadsmått, speciellt viktigt i till exempel mobila applikationer där minsta möjliga c-c-mått önskas. Med denna givare erhålls en mycket liten förlängning av cylindern. Vidare kan elektronikenheten placeras många meter från cylindern. Som standard medföljer 5 meter kabel. www.regal.se AUTOMATFILTER För behandling av process- och råvatten T1500. Filter model H 100. Brochure no 040901. www.kubler.se Gravity Strainer • • Static Screen • • Drum Screen • • Automatic back-flushing filter TM 2TF LDL RS HS100A H100 • • • • • • • • • • Inline mixer. Brochure no 870625. PRODUKTNYTT Automatic self-cleaning filter model RS. Brochure no 980315. Gasdetektor för larmanordningar Palmstiernas Svenska lanserar en gasdetektor som är kompatibel med alla Honeywells mättekniker såsom IR, katalytiska och elektrokemiska mätceller för gas. Standard utsignal är 4-20 mA och HART, men XNX kan även utrustas med Fieldbus Foundation eller Modbus och 3 reläutgångar som tillval. Enheten konfigureras och kalibreras med en magnet och behöver därför inte öppnas under drift. Med detektorn kan man ha en och samma transmitter även om man använder olika mättekniker såsom infraröda sensorer, katalytiska sensorer eller elektrokemiska sensorer. www.palmstiernas.se Nr 4 2010 NIVÅMÄTARE NIVÅVAKTER FLÖDESVAKTER Tryckgivare för hygienapplikationer TEKNIK b.w. AB • Box 17056, S-167 17 Bromma, Sweden • Visiting address: Nockeby Torg 7 Telefon: +46 (0)8 26 91 05 • Telefax: +46 (0)8 26 91 85 • info@filterteknikbw.se www.filterteknikbw.se • www.gravitystrainer.com • www.filterteknik.com Box 17056, S-167 17 Bromma, Sweden info@filterteknikbw.se Tel. +46 (0)8 26 91 05, Fax. +46 (0)8 26 91 85 www.filterteknikbw.se De nya tryckgivarna i serien PI27 är utrustade med ett hölje i syrafast stål (SS 2348). Genom sin speciella tålighet mot rengöringsmedel, den höga kapslingsklassen IP 69K liksom sin processanpassade design lämpar sig byggformen särskilt för hygienapplikationer. Processanslutningen Aseptoflex-Vario (G 1“) kan tätas på upp till fyra olika sätt; metall-motmetall eller tätning i PEEK för en underhållsfri och därmed kostnadsbesparande lösning, hygienisk lösning med o-ring i elastomer (EPDM/ FKM) eller med teflontejp alternativt den inbyggda plantätningen. Tryckområdet ligger beroende på givartyp mellan 100 millibar och 25 bar. www.ifm.com/se EUROTHERM ÄR EN DEL AV Powders & (Nano) Particle Size Analyzers Designed for the various measurement applications with easy operations, such as wet measurements, dry measurements, high concentration sample measurements, micro bubble measurement etc. Quick measurement procedures. High-Sensitivity Analysis of Single Nanoparticles. Measuring ranges from 0,5 nm to 1 000 µm Kapacitiva givare Vi kan det mesta inom Automation, Spårbarhet, Registrering, Motorstyrning, Systemlösningar med långsiktiga värden för produktion och underhåll. Slå oss gärna en signal så löser vi era problem. Tel. 040-38 45 00 / 0152-241 30 www.eurotherm.nu ● www.eurotherm.se EAB Annons 0310_90x130.indd 1 2010-03-25 19.18 For more information contact: Box 28 332 21 Gislaved Tel: 0371-84 700, Mail: info@icssweden.com www.icssweden.com De senaste kapacitiva givarna från Micro-Epsilon baseras på en helt ny teknologi. Ett speciellt keramiskt substrat gör givarna av modell capaNCDT CSH möjliga. Givarna kan tillverkas med nya geometrier vilket bland annat innebär en givare med höjd om endast 4 mm. De platta givarna kan enkelt monteras med hjälp av två borrhål på själva givaren, de cylindriska givarna monteras precis som tidigare genom att de kläms fast. Givarna är också lämpliga för användning i renrum och de har extremt bra temperaturstabilitet. Givarna i CSH-serien finns för tillfället med mätområden från 0.2 till 1.2 mm. www.palmstiernas.se MADE IN SWEDEN Ny hemsida! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=25">Process Sida 25 Nr 4 2010 Kombikylare KTR presente</a> rar en ny kombinerad kylare för att kyla olja, vatten och luft. Den nya kylaren MMC är speciellt utvecklad för att möta nya krav för mobila applikationer inom entreprenad och jordbruk. Ett flertal media kan bli kylda i samma enhet. Detta sparar utrymme och reducerar kostnaden. Kombikylare har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik. Olika media såsom hydraulolja, växellådsolja, luft och kylvatten kan föras till en enda kombinerbar kylenhet, vilken är skräddarsydd för den aktuella applikationen. Storleken på kylaren kommer att variera med olika specifika termiska krav på kylning respektive det utrymme som står till förfogande. www.ktr.com 3D-konstruktör inriktning processindustrin 100 KY-poäng (2,5 år) Flexibel visionssensor Tillsammans med Optex kan Hemomatik nu erbjuda en högpresterande och flexibel visionssensor där upp till tre kameror kan kopplas till samma kontrollbox. Varje kamera har inbyggd bildprocessor för individuell bildbearbetning. Responstiden påverkas inte oavsett om en, två eller tre kameror används samtidigt. All programmering kan göras direkt i kontrollboxen, utan användning av dator (kan även anslutas via USB om PC-styrning önskas). Kontrollboxen har 4,3” LCD touchskärm med bildvisning och lättförståelig menyhantering. Tre olika kameror beroende på applikation, PM (färg/mönster matchning), EM (längdmätning, kanträkning) och OCR (inspektion av text mm) kan kopplas till sensorn. www.hemomatik.se Genom att utbilda dig inom 3D-konstruktion och 3D-projektering får du tillgång till en bred arbetsmarknad över hela världen. www.teknikhogskolan.se tel. 031-700 83 00 PRODUKTNYTT Skyddskläder för industrin Hetta, flammor, ljusbågar, syror och kemikalier. Ju tuffare arbetsmiljö, desto högre blir kraven på bra arbetskläder. Fristads har med sina multinormkläder i materialet ATH satsat hårt på ökad säkerhet, komfort och funktionell design. Den nya jackan och midjebyxan i Fristads Flamestat-serie uppfyller nya EN-certifieringskrav. Jackan och midjebyxan är särskilt lämpade för industriarbetare, elektriker, anställda på raffinaderier, gruvor och inom offshore samt andra utsatta grupper. Materialet ATH består av modakryl, bomull och antistatiska fibrer som är smuts-, olje- och vattenavvisande. www.fristads.se Fri sikt! Process Nordic 25 Även när processen hettar till. Synglas-Armaturer. Synglas-Belysningar. För standard-, Ex- och specialområden. Ex-Kamera-System. Ingfa Glembring AB Dagjämningsgatan 16-18 · 41509 Göteborg Telefon 031-435600 · Fax 031-435610 glembring@swipnet.se · www.glembring.se Nominera senast den 31 maj! Välkommen med ditt tävlingsbidrag! Kategorier • Årets Eldsjäl • Årets Arbetsledare • Årets Utvecklingsinsats Arrangör • Årets Korsbefruktning • Årets Opinionsbildare • Årets Marknadsinsats E10/80045 TEXROPE® HFX Plus Ny generation tandade råkantskurna smalkilremmar Nominera på www.forestindustryawards.se Ingfa Glembring AB Dagjämningsgatan 16-18 · 41509 Göteborg Telefon 031-435600 · Fax 031-435610 glembring@swipnet.se · www.glembring.se Synglas-Belysningar för Ex-områden. EnErgitEma tra säker! i Process Nordic nr 6 och 12 2010 Synglas-Belysningar. För standard-, Ex- och specialområden. Ex-Kamera-System. NYA GENERATIONEN KILREMMAR. Elektriskt driven minislid MSC-EL är en ny elektriskt driven minislid från Bosch Rexroth, kompakt och färdig att installera i befintliga system. Med en integrerad borstlös 24V DC-motor finns denna underhållsfria minislid i standardlängder från 50-150 mm. Med sitt inbyggda elektriska drivsystem kan minisliden minska tiden för driftsättning. Användare kan enkelt installera, ansluta kablar och programmera upp till 15 olika positioner via en PC. MSC-EL finns i olika standardlängder, från 50 mm till 150 mm. Max last är 5 kg för horisontella rörelser och 2,5 kg för vertikala rörelser med repeterbarhet på 0,01 mm och den kan lätt anpassas i många automatiserade funktioner genom sin digitala I/O. www.boschrexroth.com HFX Plus från Texrope är den första miljövänliga kilremmen utan t ex klor. HFX Plus är överlägsen andra märken gällande energi- och kostnadsbesparing. För mer information gå in på vår nya hemsida www.rubberco.se Behöver ni SJÄLVRENSANDE FILTER? Kontakta ACM AB ➤ Speciella filterelement för fibrer och gel partiklar ➤ Självrensande filter för vätskor samt högviskösa media ➤ Flöden från 20 lit/h – 250 000 lit/h ➤ Finaste filtergrad µm Eff ektivitet är en strategiskt viktig punkt i dagens industri. Att bli av med förluster i kraftöverföringssystemen kan innebära stora besparingar. Med sin nya generation kilremmar TEXROPE® HFX Plus erbjuder TEXROPE® en kostnads- och energieff ektiv kilrem som ger högre eff ektvärden, en längre problemfri livslängd och minskad energiförbrukning. TEXROPE® HFX Plus lämpar sig både för utbyten på befi ntliga drivenheter och vid design av nya. Den ger också många kostnadsfördelar för både användare och tekniker. ➤ ATEX-anpassade, CE, ISO 9001:2000 ➤ Filter för test och hyra finns i lager Vi marknadsför även backspolningsfilter, korgfilter, patronfilter och påsfilter. E_80045_LF_HFX_PLUS.indd 1 12-11-2009 13:51:36 ACM AB  Hulda Lindgrens Gata 8  421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA Tel 031-709 94 30  www.acmgroup.se  info@acmgroup.se www.deltafilter.com DELTAFILTER Andra året i rad! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=26">Process Sida 26 26 Process Nordic PROCESS KULTUR U</a> tan läppstift på jobbet Kvinnliga stålverksarbetare bör undvika läppstift. De måste visa att de är beredda att bli skitiga och ska inte undvika de tyngsta lyften för att komma in i den mansdominerade arbetsgemenskapen. Så var det i alla fall bland pionjärerna hos SSAB i Luleå. Text Kerstin Lundell MÄN KAN. Det visar Paavo Bergman när han skriver om genusfrågor i sin bok om stålindustrin “Kvinna bland stålmän”. Genusfrågor kan hanteras av män, likväl som stålgjutning kan hanteras av kvinnor. Bergman skriver trevligt och levande, om heta gnistor och de kalla nerver som med tiden utvecklades hos de första kvinnorna som började arbeta hos SSAB i Luleå. Några av dem blev chockade av kaoset, smutsen och den råa jargongen på stålverket, men många av dem vande sig och integrerades väl. Alla mötte för övrigt inte en rå jargong utan många av pionjärerna som han intervjuat i sin bok kan inte ens komma ihåg några negativa incidenter utan tycker att männen i arbetsgruppen var vänliga och välkomnande. Andra kunde dock få höra att de nog inte skulle klara jobbet. ”Det fanns ju taskmörtar som hade synpunkter på kvinnor som stålverksarbetare.” konstaterar en intervjuad kvinna. Så då gällde det att visa vad de kunde. De kvinnor som backade inför tunga lyſt och smuts blev inte lika väl mottagna. Och det i sig är en paradox. Bergmans tes är att arbetarmännen behövde visa att de klarade jobbet bättre än kvinnor, för att bekräſta sig som män. Machostilen är ett ”försvar av manlig värdighet gentemot de villkor som oſta utmärker arbetarjobb: underordnad position, usla arbetsvillkor…” Men det var ändå de kvinnor som visade att de visst var lika bra som män på jobbet som slutgiltigt blev accepterade. Om kvinnorna ville ha lika lön, så skulle de göra samma jobb förstås. Det var viktigare än att männen skulle få bevisa att de var bäst på allt. Paavo Bergman, genusforskare, har skrivit om stålindustri. VAD NU LÄPPSTIFT har med verklig prestation att göra är oklart. Men för männen i ett arbetslag, och även för vissa kvinnor, signalerade smink att kvinnan i fråga inte vill smutsa ner sig och att hon satte sitt eget utseende före sina oſta svettiga Nr 4 2010 Kvinnor som hugger i accepteras i machomiljö. och sotiga insatser för arbetslaget. Läppstiſtet signalerade en traditionell kvinnlighet som inte riktigt vill beblanda sig med en skitig mansmiljö. Kvinnosakskvinnor klarade sig därför bra på stålverket, så länge de inte var alltför kaxiga och om de skötte jobbet bra. De kunde kosta på sig att ge trakasserande karlar en snyting. Den mest urkvinnliga personen, mamman, gick också hem. Hon kom med bullar och stöttade de personer som behövde det och blev populär. Ibland kunde hon tillåtas att göra något lättare uppgiſter men även hon måste sköta sitt jobb väl om VÄLKOMMEN TILL EURO EXPO IndustriMässa Sméhallen Ishall, Eskilstuna 26 - 27 maj Öppet 9-17, entrén stänger kl 16 Se alla utställare och beställ biljetter på www.euroexpo.se hon ska bli accepterad. Det lär väl för övrigt gälla för männen också, men om det förtäljer inte boken. ● Varför producerar våra maskiner i Asien mer än de i Brasilien? Hur många enheter producerades i Italien under Q1? Fortsätter produktionstakten på linje 3 att öka? Vilka maskiner har fl est larm? Når tillgängligheten på våra maskinerna all-time-high i år? Vi ger dig svaren. Arkubserver kan sammanställa vital information från viktiga kontrollpunkter i din verksamhet, så du alltid är steget före. Är du verksam inom automationssektorn och vill öka lönsamheten – hör av dig! www.arkub.com <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=27">Process Sida 27 Nr 4 2010 Kalendariet 4 - 6 / 5 Lo</a> gistik Göteborg. Logistik & Transport är en mässa och en konferens. En särskild truckavdelning. Konferens med branschfolk, politiker och forskare. www.climate-change-solutions.co.uk 6 / 5 Framtidens vinnare Stockholm. Promote och Jernkontoret arramgerar en konferens på temat Strategisk F0U skapar framtidens vinnare. http://promote.ltu.se PERSONNYTT Kommunikationsdirektör SCA har utsett Camilla Weiner till kommunikationsdirektör. Hon kommer närmast från Axfood och kommer att ingå i koncernledningen. Nordenchef Allied Telesis, har anställt Hans Englesson som ny Nordenchef. Hans Englesson arbetade tidigare bland annat som Nordenchef för USRobotics, 3Com, Paradyne, Zhone och Adtran. Finanschef Håkan Tjärnemo har tillträtt som ny CFO, Chief Financial Officer, i Epsilon. Han kommer närmast från motsvarande position på Telelogic. I rollen som CFO ansvarar han för ekonomiska och administrativa funktioner och rutiner. Håkan Tjärnemo är född 1960 och efterträder Anders Johnsson som framöver huvudsakligen kommer att fokusera på uppdraget som vd i Danir. Vd hygienskåp Sedan den 6 april är Mats Högback vd på Fagersta Hygien, som förutom basprodukterna badrumsskåp och hygienskåp har en legotillverkning för andra industrier, framförallt tunnplåtsbearbetning och lackering. Mats Högback efterträder företagets ägare Peter Kandel, som fortsätter som styrelseordförande. Vd Volvo Technology Transfer Johan Carlsson har utsetts till ny vd för Volvo Technology Transfer (VTT). Johan Carlsson tillträder tjänsten den 1 juni, i samband med att hans företrädare Anders Brännström går i pension. Johan Carlsson kommer närmast från Fortos, ett bolag inom Volvo IT. 12–14 / 5 Bologna, Italien. Pharmintech 2010 är en mässa för läkemedelsindustrin, nutrition och egenvård. www.pharmintech.it 25 – 27 / 5 Bioenergi Elmia, Jönköping. World Bioenergy är en mässa och en konferens på temat bioenergi. Studiebesök. www.elmia.se 6 / 5 Informationshantering Stockholm. Att öka sin konkurrenskraft handlar inte längre bara om att effektivisera sin produktion och logostik – det handlar allt mer om att hantera information. www.idg.se/ecm 18 – 20 / 5 Grundkurs i kemisk massateknik Karlstad.En överblick över kemisk massatillverkning från vedhantering till kemikalieåtervinning. www.thepackaginggreen- house.com Annonser i detta nummer ACM AB AESSEAL Sweden AB Airtec Pneumatic Sweden AB Arkub Server AB Balluff AB Baumer A/S Cat AB Eletta Flow AB Filterteknik b.w AB GIA industri ab Gema Industri AB Glembring AB, Ingenjörsfirma Goodtech Environment AB Hugo Tillquist AB ITEMS AB 25 1 2 19 19 17 28 10 European Exposition System AB 20 Eurotherm AB 24 24 7 18 25 17 3 11 Process Nordic 27 Instrument & Calibration Sweden AB 24 JLT Mobile Computers AB KTR Sverige AB 6 5 Kübler Svenska AB Lastmile Communication AB Nordisk Rörmärkning AB Norrvatten PAAB Tekno Trading AB PPM Mätteknik AB Plushögskolan AB Processfilter Sweden AB QMT-Science Rubber Company AB Schaeffler Sverige AB Specma Seals AB VEM motors Sweden AB 24 21 8 9 11 17 25 4 2 25 21 5 27 Välkommen med ditt tävlingsbidrag! Tävlingen som lyfter fram förebilder och inspirerar till nytänkande. Visa att skogs- och pappersindustrin tillhör framtidsbranscherna! Kategorier • Årets Eldsjäl • Årets Arbetsledare • Årets Utvecklingsinsats • Årets Korsbefruktning • Årets Opinionsbildare • Årets Marknadsinsats Nominera senast den 31 maj! Arrangör Nominera på www.forestindustryawards.se VEM motors Sweden AB Tel 040-671 29 00 sales@vemsweden.se www.vemsweden.se ”I dag skall jag sänka våra elkostnader och skona miljön” Det är så enkelt, med VEM:s energisparmotorer sänker du dina elkostnader direkt. Från dag 1. Samtidigt sparar du miljön eftersom mindre el behöver produceras. Vi har tagit fram ett program, som visar dig exakt hur mycket du kan spara. Kontakta oss redan idag så hjälper vi dig att räkna! DOCKSIDE.SE BESÖK OSS PÅ ELMIA MOTEK I JÖNKÖPING 18-20 MAJ. VI FINNS I MONTER D03:51 Andra året i rad! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=28">Process Sida 28 Posttidning B Mentor Communication</a> s AB, Box 72001, 181 72 Lidingö. Upprätta tillförlitlig och integrerad kommunikation i automationslösningar n Certifierade enligt IEC 61850-3 och IEEE 1613 n EMI-skydd som förhindrar paketförlust n Tålig konstruktion för “svåra” miljöer n Maximal nätverkstillförlitlighet och tillgänglighet n Ethernetswitcharna stöder IEEE 1588 PTP Kommunikationsproduker konstruerade för hållbarhet Moxa har ett brett utbud av tåliga nätverksprodukter, speciellt konstruerade för att uppfylla kraven i bl.a. IEC 61850-3-standarden. Utmärkande egenskaper för dessa produkter är redundans både vad gäller matning och överföringsmedia, fläktlös kylning som klarar ett stort temperaturområde, förstärkt mekanisk konstruktion och gott EMI-skydd. PowerTrans Ethernet-switchar som uppfyller IEC 61850-3 Moduluppbyggda övervakningsbara Ethernet-switchar för Gigabit-nät DA-681 Inbyggnadsdatorer som uppfyller IEC 61850-3 Inbyggnadsdatorer med fyra LAN-anslutningar och 18 serieportar PTC-101 Mediakonverterare som uppfyller IEC 61850-3 Mediakonverterare mellan Ethernet och fiber ToughNet Ehternet-switchar som uppfyller EN5055, Nema TS2 och e-Mark Övervakningsbara Ethernet-switchar med M12-kontakter och möjlighet till redundant matning www.catab.se Box 2038, 174 02 Sundbyberg Tel. 08-733 00 20 info@catab.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=29">Process Sida 29 Industriell IT & automation Larmha</a> ntering kräver arbete Våga ställ krav på studenterna! Zigbee fungerar Fotograferar i flygande fart NR 4 APRIL 2010 DEL 2 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=30">Process Sida 30 00604_281008 IT. Inspirationstekni</a> k. Din verksamhet står i vårt fokus. Bokstavligt talat. Se bara på Kimona Häggström, en av våra processingenjörer. Hon är del av en grupp som dygnet runt övervakar klordioxid- och Eka Purate-anläggningar på bruk runtom i Europa. Industriell IT från Eka är ett smart, tryggt och kostnadseffektivt sätt att arbeta tillsammans för att säkra tillgången till nödvändiga kemikalier. Särskilt som Kimona ser sitt jobb som mer än övervakning – hon är alltid på utkik efter saker som kan förbättra dina processer! Erfarenheten från FoU har gett henne djup insikt, om allt ifrån molekyler till fullskalig produktion. Men hon har inget trollspö, och det är det som gör jobbet så roligt. Alla pappersbruk är olika, och det krävs nära samarbete med operatörerna där för att göra jobbet. Även på distans! Vi inspireras av att inspirera papperstillverkare över hela världen. Träffa oss på eka.com. www.eka.com <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=31">Process Sida 31 : NYA PR :ODEDTEE : LUKARR Inget l</a> ätt jobb Elektriker har alltid varit ett yrke som väcker respekt. Modiga män och kvinnor som klättrar på stolpar och skruvar inuti farliga skåp. Vår moderna värld skulle inte fungera särskilt länge om det inte fanns duktiga, modiga och välutbildade elektriker att anställa. Men behoven av kompetens ändras med tiden, liksom ungdomars drömyrken. För den som vill arbeta inom industrin i dag räcker det inte med en traditionell elektri- kerutbildning. I en modern processindustri är elsystemen i hög grad automatiserade och styrs av datorer. En elektriker måste inte bara behärska grunderna i el, drift och underhåll – han eller hon måste också kunna en hel del om till exempel datorprogrammering. Det här är något som Skolverket tagit fasta på i den nya gymnasiereform som planeras till år 2011. Då slås nuvarande elprogrammet och energiprogrammet ihop till ett nytt el- och energiprogram. Förutom utbildning i automation och elteknik innehåller programmet även kurser i kraft- och värmeteknik, vattenkraftteknik samt miljöteknik. Detta hoppas man ska locka fler ungdomar till utbildningen. Att ungdomar är intresserade av miljöfrågor är knappast något nytt. Men nu verkar även vuxensamhället äntligen förstå att det kan vara smart att ta vara på, även i tekniksammanhang. Vi på Process Nordic gratulerar till framgången och hoppas att ungdomar och företag snart kommer att hitta varandra snabbare! Marie Granmar REDAKTÖR INNEHÅLL 8 LARMHANTERING KRÄVER ARBETE Det finns inga genvägar till bra larmhantering. Det vet Christer Mattiasson som arbetat fram en ny larmpolicy för Preemraff i Lysekil. 10 INNOVATION: FOTOGRAFERAR I FLYGANDE FART En ny smart kamera kan generera tredimensionella bilder snabbare än de flesta andra. 12 UTBILDNING: MER AUTOMATION OCH IT Utbildningen i automation förstärks i den nya gymnasiereform som ska börja gälla år 2011. Redan idag finns gymnasier som utbildar i automation. Vi har listan. 13 PROFILEN: VÅGA STÄLL KRAV PÅ STUDENTERNA! Ylva Alexandersson ansvarar för två YH-utbildningar i Oskarshamn där nästan alla får jobb direkt efter examen. Höga krav och tillgång till bra utrustning är hennes medel för framgång. 16 FORSKNING: BÄTTRE KOLL PÅ PELLETEN En ny sorts mätning av storleken på järnpellets kan hjälpa till att förbättra LKABs processtyrning. 20 NYA PRODUKTER Nyaste nya från automationsindustrin. Redaktör: Marie Granmar | Ansvarig utgivare: Sverker Nyman | Copyright © 2010 | Mentor Communications AB | www.mentoronline.se | Box 72001, 181 72 Lidingö | Besöksadress: Tryffelslingan 10 | 08-670 41 00 | Produktion: Brun Mediaproduktion AB, www.brunmedia.se | Tryck: V-TAB | Omslagsbild: Shutterstock | I samarbete med: 3 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=32">Process Sida 32 : AKTUELLT : Operatörsplatsen, här</a> av typ EOW, ska ge en överskådlig bild av anläggningen. Smart strategi minskar underhållstid Flödet av information i en processindustri kan bli nästan hur stort som helst. Hanteras inte data på rätt sätt kan det bli dyrt, visar flera studier. Lars Forslund och Lars Broomé från ABB har sett exempel på både bra och dåliga lösningar i industrin. TEXT MARIE GRANMAR – Information är ointressant om det inte finns en anledning till att informationen ges. Till exempel kan det leda till en massa onödigt underhåll, säger Lars Forslund som är produktchef för processin- Lars Forslund. strumentering och analys hos ABB. Han har sett många kunder brottas med dagliga beslut om underhåll och vet att det kan kosta mycket tid om man inte har en bra strategi. Analysföretaget ARC Advisory Group har gjort en studie Lars Broomé. som visar att 30 procent av all underhållstid läggs på att söka dokumentation, och att fem procent av all produktionstid försvinner på grund av oplanerade stopp. En rapport från kemiföretaget Dupont visar att kostnaden för underhållet i många anläggningar kan uppgå till motsvarande två tredjedelar av den årliga vinsten. NYCKELN TILL ATT minska kostnaderna anses av många vara så kallat tillståndsbaserat underhåll. Utrustningen säger då till när den behöver underhåll, och helst i lagom god tid innan instrumenten går sönder. – Trenden går helt klart mot mer självö- vervakning, det vill säga att instrumenten själva larmar och triggar automatiska instruktionstexter som presenteras för underhållsteknikerna, säger Lars Broomé som är produktchef för flödesmätare. De nya strategier som krävs stöds gi- vetvis av ABBs styrsystem 800XA, och kan sammanfattas med det nya trendordet Asset Management. Det betyder ungefär: att ta vara på sina tillgångar på rätt sätt i varje ögonblick av produktionen. I ABBs system finns till exempel en asset monitor, som fungerar ungefär som en barnvakt som talar om vem som ska göra vad och när. SOM ALLTID NÄR det är människor involverade räcker det inte med bra teknik. Bra datorgränssnitt och rätt inställda larmgränser är oerhört viktigt för att informationen ska nå fram på ett bra sätt. – Ett råd är också att lägga ribban rätt när man köper in nya system. Det är ingen idé att köpa värstingsystemet direkt innan man är klar över sina behov. Det är bättre ta litet i taget, det går alltid att bygga på efter hand, säger Lars Forslund. Mycket av det som efterfrågas finns redan inbyggt i instrumenten idag, men det gäller också att hinna ta till sig alla möjligheter. – Om man har tid att sätta sig in i alla möjligheter så går det att få veta mycket mer av sina instrument och om sina processer, och i slutänden få en högre produktion till en lägre kostnad, säger Lars Forslund. π 4 Foto ABB <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=33">Process Sida 33 : AKTUELLT : De nya icke-konfigure</a> rbara lågeffektsswitcharna är upp till 56 procent mer energieffektiva än äldre modeller. Nya switchar sparar energi Det går att mer än halvera energiförbrukningen för datatrafik genom att använda nya switchar. En nyckel till den låga förbrukningen är att switcharna stänger av sig själva automatiskt om de inte används. TEXT MARIE GRANMAR Upp till 56 procent mindre energi förbrukar några av de nya switchar som företaget Allied Telesis lanserade i början av året. En ny teknik kallad Measure and Minimize ser till att bara den effekt som verkligen behövs skickas genom kablarna. En av switchmodellerna – AT9000/28 - drar bara 29 Watt, vilket är ungefär hälften av vad många switchar med liknande funktion kräver. En annan teknik stänger av lysdioderna på switchens frontpanel när den inte används. Dessutom är switcharna mer kompakta än tidigare versioner, vilket minskar värmeförlusterna. – Det gäller att minimera antalet kompo- nenter i din switch. Ju mer du kan komprimera innehållet desto mindre ström drar switchen, berättar Hans Englesson som är Nordenchef på Allied Telesis. HAN ÄR STOLT över att sälja några av världens mest strömsnåla switchar och poängterar att det finns mycket energi, och därmed även pengar, att spara i datavärlden. – En sökning på Google drar lika mycket energi som en 11 Watts lågenergilampa som är tänd i 15 minuter. Det är klart att det då är viktigt vilken teknik man använder i datanäten! De nya switcharna, som fung- och DGS-1008D, som känner av om datorer är kopplade till nätverket och om de är aktiva eller inte. Tekniken Green Ethernet analyserar även längderna på kablarna och justerar strömmen så att det inte förbrukas mer än vad som behövs. Upp till 44 procent energi kan sparas per switch, uppger företaget i sin pressrelease. ANNAT SOM ÄR viktigt för att minska energiförbrukningen i switchar är vilka material de är gjorda av. Till erar för olika typer av Ethernet, följer gängse standard för vanliga industrimiljöer, men kan inte användas i extrema miljöer. De har hittills mest sålts till bil- och telekomindustri, lagerverksamheter, sjukvård och övervakningsbranschen. Men tekniske projektledaren Fredrik Göransson är övertygad om att de skulle kunna göra stor nytta även i processindustrin. – Switcharna passar överallt där det finns Hans Englesson, Allied Telesis. exempel har Allied Telesis switchar metallskal som leder bort värme och på så vis minskar kylbehovet, vilket i sin tur minskar behovet av fläktar som också drar ström. För att få kalla sig miljövänlig räcker det en variabel användning av utrustningen, och det finns säkert mycket energi att spara i processindustrin, säger Fredrik Göransson. Även andra företag har lanserat mer miljö- anpassade switchar under senare år. Redan 2007 började D-Link sälja switcharna DGS-1005D inte heller med att bara minska energianvändningen. Även tillverkningen av switcharna måste anpassas för att till exempel minska mängden material och kemikalier som används. För Allied Telesis har arbetet med att skapa mer miljöanpassade produkter bara börjat. Det kostar pengar, men det är det värt. – Att vara miljövänlig är ett bra säljar- gument idag. Det finns många kunder som ställer höga krav, till exempel kommuner och landsting, säger Hans Englesson. π Axelkopplingar KTR utvecklar, tillverkar kopplingar och lösningar för industriapplikationer GEAREX® KTR Sverige AB Tel. 08-625 02 90 i n f o . s e@k t r . c om w w w . k t r . c o m RADEX® ROTEX® GS TOOLFLEX® RUFLEX® SYNTEX® POLY-NORM® ROTEX® BoWex® 5 Foto Allied Telesis MOTEK 18-20 maj J ö n k ö p i n g Monter D03 / 81 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=34">Process Sida 34 : AKTUELLT : Svensk Industriautoma</a> tion AB, Svia Det första Svia-konceptet lanserades för tio år sedan. I Jönköping finns nu 30 anställda och i Bredaryd åtta personer. Exportandelen är cirka 40 procent. Produktprogrammet har fem baskoncept – allt från en stor helautomatisk matare till ett semiautomatiskt system för exempelvis ömtåliga detaljer. Svia har gjort drygt 200 installationer och nyligen uppköpta Animex cirka 170 renodlade robotanläggningar. Svia har under senare tid tagit flera betydelsefulla storordrar. Försäljnings- och marknadschef Thomas Rosell (t v) och projektledare Lars-Erik Fast är nöjda. Seende robotar sorterar flöden Visionsystem i kombination med robotar skapar nya spännande möjligheter. Det vet företaget Svia i Jönköping som nyligen tagit hem flera viktiga ordrar. TEXT KATARINA ELNER-HAGLUND Svensk Industriautomation AB, Svias, grundkoncept bygger på att låta robotar med hjälp av kamerateknik mata in osorterade detaljer av olika slag i en automatiserad process. Med hjälp av lätthanterliga standardmaskiner uppnås såväl snabbhet och precision som flexibilitet. Egenskaper som normalt inte går att förena utan kompromisser, men med Svias egenutvecklade visionsystem Pick Vision kan egenskaperna kombineras fullt ut. Grundprincipen är att detaljer matas fram till en kamera där visionsystemet identifierar detaljens position. En robot kan sedan med hög precision plocka detaljen och mata den vidare rätt orienterad till nästa steg i processen. Detaljform eller material spelar ingen roll för den seende roboten och flexibiliteten hos det visionbaserade robotsystemet lämpar sig utmärkt för automatisering vid korta produktionsserier. ANVÄNDNINGSOMRÅDENA ÄR MÅNGA. Inom processindustrin har exempelvis aluminiumprofiltillverkaren Sapa investerat i ett större robotsystem från Svia. Det används för hantering av långgods till efterbehandlingsprocesser som eloxering och anodisering. 6 Svias maskiner finns i ett basutförande, som sedan skräddarsys efter applikationen. Flexibiliteten är stor och nya detaljer kan läras in i systemet på bara några få minuter. Eftersom detaljens läge identifieras med hjälp av kamerasystemet behövs inga mekaniska omställningar när växling sker mellan olika detaljer i produktionen. Svia har nyligen fått en stororder från for- donskomponenttillverkaren IAC, som omfattar anläggningar för inredningsdetaljer till en ny lastbilsmodell. En annan stor order kommer från Tampoprint i Tyskland, där robotsystemen ingår som en del av en större leverans till slutkunden Playmobils stora fabrik på Malta. Svia växer även genom uppköp. Hösten 2008 köpte företaget konkursboet efter Animex AB i Bredaryd. – Animex har lång erfarenhet av plastindu- stri, ett segment som vi inte haft någon kontakt med tidigare. Så vi kompletterar varandra på ett sätt som ger helt nya möjligheter, konstaterar Tomas Rosell som är försäljnings- och marknadschef hos Svia. En viktig drivkraft för förvärvet är att kunna integrera Animex Xflex-system i sys- tem för helt andra industriområden, som exempelvis processindustrin. Xflex bygger på att automation skapas utifrån standardiserade moduler, som snabbt och enkelt kan flyttas runt i produktionen. På så sätt skapas en mer flexibel och lättplanerad produktion, med minimal risk för ”flaskhalsar” och med en bättre utnyttjandegrad. Korta produktionsserier med omställningstider på några få minuter ger en effektiv produktion med modulsystemet. I DAGSLÄGET FINNS ett trettiotal olika moduler och de utvecklas ständigt. Moduler för kvalitetskontroll med hjälp av visionteknik, kartongresning, vibrationsmatning, tampotryckning, etikettering och lådväxling är bara några exempel. Precis som Svias produkter bygger Xflex på standardkomponenter, vilket gör att bara 30 procent behöver kundanpassas. Resultatet är korta leveranstider, även för speciallösningar. Trots vikande konjunktur går 2009 till historien som det bästa året någonsin i Svias historia och inför 2010 ser marknadsläget än bättre ut. För att möta denna uppgång har företaget anställt ytterligare robottekniker och personal inom projektledning och försäljning. – Vi har en bred kompetens inom både vision- och robotteknik, vilket ger oss en stark ställning. Målet är att fortsätta växa organiskt på ett sunt sätt, avslutar Tomas Rosell. π <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=35">Process Sida 35 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=36">Process Sida 36 : AKTUELLT : Preems raffinaderi i </a> Lysekil har fått en ny larmpolicy. Inga genvägar till bra larmhantering En bra larmhantering kräver hårt arbete, och det finns inga genvägar i form av paketlösningar. Det konstaterar Christer Mattiasson, sakkunnig hos Preemraff i Lysekil, som nyligen slutfört ett flerårigt larmprojekt. TEXT MARIE GRANMAR – Man måste känna sin anläggning utan och innan, för att kunna sanera den från larm. Först därefter kan man ta fram lämpliga datorapplikationer som beror av olika driftsituationer, säger Christer Mattiasson som arbetat de senaste tre åren med att skapa en policy för larmhantering hos Preemraff. Nu är policyn klar och Christer Mattias- son kan pusta ut – han ska snart ta ut sin pension – men arbetet med larmhanteringen måste fortsätta. – Det behövs någon som skriver arbets- order och listar ut varför larmen uppstår, om man använder fel körsätt eller om larmgränserna är fel. Jag hoppas att operatörerna ska 8 få delat ansvar för detta, eftersom de kan sina anläggningar, men det är tyvärr inte självklart. I SLUTET AV 2008 startade larmhanteringsprojektet officiellt där några av målen var att bli av med alla stående larm, skapa tydliga och förståeliga beskrivningar för alla larm, ta bort dubletter och onödiga larm, justera larmgränser och implementera nya larm. Dessutom inleddes en systemstädning för att ta bort moduler som ej längre användes. – Vi började med en ny anläggning som hade en helt värdelös larmhantering och hundratals stående larm. Rådata bestod av 21 000 rader där vi var tvungna att göra en bedömning Örjan Antonsson, kontrollrumsoperatör, är en av de som jobbat mycket med projektet. av varje rad. Det fanns ingen genväg, och var mycket tidskrävande. Operatörerna har dragit ett stort lass i det här. Produktionen i en processanläggning, som ett oljeraffinaderi, med hög grad av automation är förstås beroende av att fel i pumpar, ventiler och annan utrustning snabbt rapporteras till Foto Jan Andreasson Foto Preem <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=37">Process Sida 37 personalen. Ju snabbare problem ka</a> n upptäckas, desto snabbare kan de åtgärdas och pengar kan sparas. REDAN UNDER 1990-TALET engagerade sig Christer Mattiasson i hur larm kan hanteras på bästa sätt vid raffinaderiet i Lysekil, och försökte få till stånd ett larmhanteringsprojekt. Men det var först när försäkringsbolagen började bry sig om problematiken som företagsledningens intresse vaknade. Några incidenter som fick försäkringsbola- gen att ställa högre krav på sina kunder var till exempel explosionen vid Texacos raffinaderi i brittiska Milford Haven orsakad av en felaktigt stängd ventil, och olyckan i Buncefield där en tank fylld med bensin rann över och orsakade en explosion som skadade 43 personer. – Företagens ekonomer ställer ofta frågan ”Hur mycket tjänar vi på det här?” så fort något kostar. Jag är så trött på den frågan! Men det är klart att om man tvingas stoppa produktionen i en timme så är det flera hund- Operatör Magnus Berg i Preemraffs kontrollrum. ratusen liter som inte produceras, och det blir förstås mycket pengar. CHRISTER MATTIASSON ÅTERKOMMER ofta till vikten av att engagera fabrikens operatörer. Många beslut måste fattas på mycket kort tid, gärna direkt av dem som arbetar med att styra och övervaka processen. Vad som visas på de stora datorskärmarna i kontrollrummen blir då mycket viktigt. Några nya grepp som Preem har använt är ett så kallat Dark Screen Concept – där bara det som inte är normalt visas på skärmen – och avvikelsparametrar, där normalvärden sätts av operatören för att undvika onödiga larm. Om något avviker blir det upplyst och syns tydligt. – Operatörerna har kört det här i ett år nu. De var lite skeptiska först, men nu är de nöjda. Preemraff har gjort hela arbetet med sin larmhantering själva, men det finns också företag idag som är specialiserade på olika lösningar för larmhantering. Det är dock inget som Christer Mattiasson vill rekommendera. – Man ska inte anlita konsulter till såna här saker. Den som installerar systemen lär sig samtidigt hur systemen fungerar. Det är kunskap som man vill ha kvar i företaget och inte att konsulten tar med sig! π 9 Foto Jan Andreasson <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=38">Process Sida 38 : INNOVATION : Emil Hällstig visar</a> den nya smarta kameran som kan generera tredimensionella bilder snabbare än de flesta andra. Sprider ljus över industrin En ny smart kamera, utvecklad av svenska företaget Optronic, gör det möjligt att kontrollera volymer i tankar och styra robotar både snabbare och billigare än tidigare. Det nya sättet att automatiskt ”se” vad som händer kan komma att revolutionera mättekniken. TEXT MARIE GRANMAR FOTO KERSTIN LUNDELL Om en tank full med kemikalier riskerar att svämma över gäller det att vara snabb och säker. Då kan det vara bra att ha ett intelligent larmsystem till hjälp. Detta kan till exempel vara styrt av den smarta kamera med inbyggd CMOS-sensor som företaget Optronic tagit fram. – Den fungerar ungefär som en radar, som läser av avstånd till föremål som rör sig, fast vi använder ljusvågor i stället för radiovågor, säger Emil Hällstig, forskningssamordnare hos Optronic. Det som skiljer den nya kameran mot alla 10 tidigare varianter är att den kan generera tredimensionella bilder oerhört snabbt. Sensorn integreras i kameran på ungefär samma sätt som de chip som sitter i vanliga digitalkameror. TREDIMENSIONELLA BILDER KAN tas i flygande fart (time-of-flight), i real-tid, av nästan vilka rörliga objekt som helst, även människor. En hel del av logiken finns integrerad i varje pixel och det behövs inga rörliga delar, vilket gör tekniken snabb och billig. – Spelindustrin och bilindustrin är drivande i utvecklingen, men jag är övertygad om att sensorerna kommer att göra stor nytta även inom annan industri, säger Emil Hällstig. Liknande metoder som redan är i bruk i industrin använder sig främst av så kallad triangulering, där till exempel kakor eller träflis på en bana skannas med laser. Även här används bildsensorer som genererar två- eller tredimensionella bilder i en dator. Sådan teknik säljs exempelvis av företaget Sick-IVP. SKILLNADEN MELLAN TRIANGULERING och time-of-flight handlar bland annat om storleken på systemen och att time-of-flight ger hela <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=39">Process Sida 39 Mäter fukthalt Miljöteknikbolaget </a> Mantex har utvecklat en ny unik mätmetod som gör det möjligt att on-linemäta fukthalt i biomassa (till exempel biobränsle). Med bättre kunskap om fukthalten kan biobränslet utnyttjas bättre. Kunskap i realtid om råvarans sammansättning i produktionen och vid leverans möjliggör ett större energiutbyte, minskade utsläpp, och en energieffektivare produktion. Vattenfall och Holmen genom- Fakta Optronic Företaget har funnits sedan 1970-talet och är ursprungligen en avknoppning från gasföretaget Aga. Inriktningen har hela tiden varit att utveckla och tillverka optronik - det vill säga en kombination av optik, elektronik, mekanik och mjukvara, som ofta används i så kallade inbäddade system. För ett år sedan ingicks ett avtal med amerikanska elektronikföretaget Canesta om att köpa deras sensorchip. Canesta är drivande i utvecklingen av CMOS-bildsensorer för framtida användning i alla möjliga produkter som behöver kunna ”se”. bilder med 3D-data utan skanning. Det har förstås betydelse för hur snabb tekniken blir. Den nya sensorn kan, enligt leverantörerna, ge 60 tredimensionella bilder per sekund, vilket i praktiken innebär att 3D-bilder genereras i videotakt. – Dessutom har den nya versionen av sensorn mindre brus och är mindre känslig för omgivande ljus - den kan användas i solljus till exempel, säger Emil Hällstig. De nya kamerorna säljs av uppstartsföre- taget Fotonic, som nyligen börjat leverera till bland annat processindustrin. π 11 Kameran med inbyggd CMOS-sensor kan ta bilder i flygande fart (time-of-flight). för nu ett gemensamt projekt där de tillsammans med Mantex ska vidareutveckla teknologiplattformen och validera Mantex online-system i industriellt bruk. Tre mätutrustningar ska utvecklas, utvärderas och implementeras i olika applikationer på förbränningsanläggningar och pappersbruk. Projektet löper till maj 2011 och kostar cirka 10 miljoner kronor. LASERSENSORER FÖR AVSTÅND, POSITION & DIMENSION RTSC (Real-Time Surface Compensation) möjliggör mätning mot högblanka och matta material - Mätområden från 0,5 mm till 750 mm - Upplösning från 0,03 µm - Linjäritet från 1 µm - Mätfrekvens upp till 37 kHz www.micro-epsilon.com www.sensotest.se Foto Fotonic <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=40">Process Sida 40 : UTBILDNING : INDUSTRIN BEHÖVER F</a> LER AUTOMATIONSTEKNIKER Utbildningen inom automation och industriell IT ska förstärkas. Det är ett förslag, efter påtryckningar från industrin, i den nya gymnasiereform som ska börja gälla år 2011. Främst ska det ske inom ramen för el- och energiprogrammen. Just nu pågår remissarbetet för de detaljerade ämnesplanerna, som kommer att fastställas av Skolverket under senhösten. Nyligen blev det spikat vilka de nya nationella inriktningarna blir. Bland annat slås nuvarande elprogrammet och energiprogrammet ihop till ett nytt el- och energiprogram som ska utbilda inom automation, dator- och kommunikationsteknik, elteknik och energiteknik. El- och energiprogrammet är tänkt att bli ett av de 12 yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan. Det betyder att utbildningen inte blir högskoleförberedande, men eleverna ska ges möjlighet att komplettera. Redan idag finns gymnasier som lär ut grunderna till automation och industriell IT, som elkraft och styr- och reglerteknik. Här är några exempel: • Anders Ljungstedts gymnasium, Linköping • Bergska skolan, Finspång • Bergslagsskolan, Karlskoga • Bobergsgymnasiet, Ånge • Fyrisskolan, Uppsala • Göranssonska skolan, Sandviken • Kattegattgymnasiet, Halmstad • Lichron Teknikgymnasium, Skövde • Sjödalsgymnasiet, Huddinge • Teknikcollage på ett flertal platser i landet, till exempel GTG i Göteborg • Vimmerby gymnasium, Vimmerby • YTC Lindholmen, Göteborg • Årjängs gymnasieskola, Årjäng källa: Gymnasieguiden.se och Skolverket 12 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=41">Process Sida 41 När industrin alltmer automatisera</a> r sina verksamheter skapas nya jobb, som kräver nya kunskaper. Ylva Alexandersson har drivit fram en skola som ser till att elever och arbetsgivare hittar varandra. Vägen dit går via höga krav och fart och fläkt. TEXT MARIE GRANMAR FOTO SVENSKA KLASSKORT (instruktioner) ”Det ska vara korsdrag i skolan!” – Industrin började automatisera sina anläggningar för ett antal år sedan, och nu ska de utveckla systemen vidare. Det leder till ett stort behov av kunnigt folk, säger Ylva Alexandersson som är både vd och rektor för utbildningarna vid Etec i Oskarshamn. De YH-utbildningar (tidigare KY) inom automation och eldistribution som hon har varit drivande i att ta fram startade år 2006. Målet har varit att genom ett nära samarbete med näringslivet i Oskarshamnstrakten skapa utbildningar som verkligen leder till jobb. – Elektriker har helt andra arbetsuppgifter i dag än tidigare, eftersom industrin numera kopplar i hop sina system ända till ekonomisystemet. Det måste förstås också avspeglas i utbildningen. AV DEN FÖRSTA kullen studenter som utexaminerades för två år sedan fick 100 procent jobb direkt efter utbildningen. Motsvarande siffra förra året var 90 procent. Nyckeln till den höga anställningsgraden menar Ylva Alexandersson är det nära och aktiva samarbetet med de cirka 16 företagen i skolans utvecklingsråd. Till exempel är en tredjedel av utbildningstiden praktik ute på företagen, och för att eleven ska få en så bra praktik som möjligt utbildas handledarna av Etec. – Det är också viktigt att företagen talar om för oss vad vi ska inrikta utbildningen på. De måste tala ett tydligt språk, säger Ylva Alexandersson. Allt verkar ha gått som på räls, men det var med skräckblandad förtjusning som Ylva Alexandersson tog sig an uppdraget som hon fick år 2002 - att skapa en ny, yrkesinriktad och samtidigt högskoleförberedande utbildning på gymnasienivå. Utgångspunkten var att el-, mekanik- och energikoncernen Elajo upplevde att gymnasieskolan var för dålig på att utbilda elektriker. – Och det är ju en utmaning att starta en sån här utbildning, eftersom det krävs så mycket dyr teknik - det handlar om miljontals kronor. YLVA ALEXANDERSSONS LÖSNING på det var att kontakta ett antal stora företag för att engagera dem i utbildningen. Det har bland annat lett till att skolan i dag dels har tillgång till ett komplett processlab som byggts av kärnkraftföretaget OKG, dels tre riktiga robotceller som finansierats av Scania, Dynamate, Troax och Jokab Safety. – Vi har lagt stor vikt vid att samarbeta med stora företag i utvecklingsrådet – inga leverantörer - och ha en stor bredd bland de fabrikat som används, så att vi inte blir varumärkesstyrda. Utan företagens medverkan skulle det vara svårt att hålla en så hög kvalitet på utbildningen, menar Ylva Alexandersson. De pengar som staten skjuter till räcker helt enkelt inte. Det gör också att Ylva Alexandersson är litet skeptisk till den vanliga gymnsieskolan, som hon tycker borde kunna utbilda eleverna mer effektivt. – Det är tråkigt att höra en gymnasieelev säga att ”i dag har jag bara en lektion efter lunch”. Man borde ta tillvara elevresurserna bättre än så! Våra elever går i skolan från halvnio till kvartifyra varje dag – det klarar man när man är nästan 18 år! FÖRUTOM ATT STÄLLA krav är det också viktigt att det händer saker i skolan, menar Ylva Alexandersson. Det ska vara mässor och rekryteringsdagar, och täta kontakter med görs ut som en lista med rubrik och inledande text (rubrik) (introtext) Ylva Alexandersson Familj Man och två barn Bor Gård utanför Oskarshamn Hobbies Har en filosofi i livet att dela sin tid i tre delar: En till arbetet, en till familjen, och en del som bidrar till samhället utan att ta betalt. Har 12 islandshästar, sitter i kommunens utvecklingsgrupp och i styrelsen för Industriellt utvecklingscenter i Kalmar. Karriär i korthet Jobbade först på bank, men tyckte det var hemskt att lämna bort barnen när de föddes. Bytte till jobb som dagmamma i 10 år. Läste därefter ekonomi i tre år och började sedan på Elajo med teknisk dokumentation. Blev år 2002 vd för det nystartade utbildningsbolaget, och 2005 även rektor för skolan. världen utanför. Till exempel sköts skolans hela undervisning i idrott i samarbete med lokala idrottsföreningar. – Det ska vara korsdrag i skolan! En stor del i belöningen för sitt arbete får Ylva Alexandersson från eleverna. – Det är så roligt när en elev kommer in till mig och säger: Ylva, nu har jag fått tre jobberbjudanden – vilket ska jag välja? Eller när någon kommer fram till mig på Ica och ger mig en kram. Det är en underbar känsla att se ungdomarna lyckas! π 13 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=42">Process Sida 42 : TRÅDLÖST : Framgång för trådlöst</a> i gruvmiljö ABB har genomfört ett framgångsrikt projekt med trådlös kommunikation i gruvmiljö, i ett anrikningsverk i Boliden. TEXT KERSTIN LUNDELL FOTO BOLIDEN OCH ABB Att klara trådlös överföring i gruvmiljö är inte lätt, för där finns gruvväggar, tankar och annat som radiovågorna studsar mot i stället för att komma fram till sin destination. I vissa fall kan även utrustningen störa. Men nu har ABB genomfört ett Krister Landernäs hos ABB har undersökt trådlös överföring i gruvmiljö. lyckat projekt med i ett anrikningsverk i Boliden. Nätverket användes för att övervaka nivån i en flotationstank samt lufttillförsel och tillsats av kemikalier till tanken. – Trots att vi öste på med störningar så fungerade det bättre än vi trodde, säger Krister Landernäs från ABBs forskningsavdelning. Vid tre noder mättes hur många signaler som kom fram, med och utan störningar. Det värsta utfallet var vid en nod som missade 41 procent av alla översända signaler när det blev mer än en sorts störning. DEN HÄR GÅNGEN användes Zigbee, ett protokoll som provats ut tidigare av ABB hos Boliden, men då inte klarat uppgiften. Den är gången gick det dock bra. I det här fallet användes nätverket för överföring, men Krister Landernäs menar att framöver ska det kunna användas för styrning och reglering också. I nästa försök ska ett annat protokoll, Wireless Hart, användas. Det ska även installeras i den riktigt svåra miljön nere i en gruva, där gruvan själv utgör en störning som är svår att hantera. Trådlöst fungerar nämligen som allra bäst när det är fri sikt mellan sändare och mottagare, vilket det bara är undantagsvis i gruvor. Wireless Hart är frekvenshoppande, med I anrikningsverket i Boliden har trådlös övervakning av flotationsprocessen fungerat bra. 3-dimensionell lågfrekvent akustisk mätning av kontinuelig nivå, volym och massa i silor, fickor och öppna behållare gör slut på gissningar och uppskattade beräkningar! en ny kanal för varje sändning. Blir det en störning på en frekvens väljer nätverket en annan kommunikationsväg och signalen kommer fram. Alla noder kan styra om signaler. Nätverket har provats ut i högspänningsmiljö, hos ABB, och fungerat bra där. Gruvan som valts ut tillhör också Boliden, men finns i Garpenberg. π 3DLevelScanner Hugo Tillquist AB Tel 08-594 632 00 www.wesmar.se 14 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=43">Process Sida 43 : TRÅDLÖST : Tankning av arbetsfor</a> don i Eslöv. Utan en tanke på administration Vem är det som har tankat, vilket fordon och hur mycket diesel? Tidigare skrevs det mesta ned manuellt på papper av Banverkets driftspersonal, men med ett nytt RFID-baserat system sköts all administration automatiskt. TEXT MARIE GRANMAR – Jag har inga exakta siffror på hur mycket tid man sparar med hjälp av vår lösning, men det rör sig om flera dagar per månad av administration på kontoret. Förutom tidsvinster i hanteringen får man dessutom informationen direkt utan tidsfördröjningar, säger Niklas Rippe, produktchef på företaget SDA Control Systems, som levererat det nya systemet till Infranord (tidigare Banverket Produktion Entreprenad). När driftspersonalen ska tanka arbetslok och reparationsmaskiner gör de det från mobila tankningssystem som körs ut till platsen. Då är det viktigt att hålla reda på hur mycket diesel som går åt och om det finns tillräckligt med bränsle kvar. Eftersom det handlar om skattebefriad diesel är redovisningskraven hårda, något som kan bli tidskrävande. – Men nu krävs ingen administrativ tid alls längre, förutom i uppstartsfasen, säger Niklas Rippe. RFID-TAGGARNA REGISTRERAR automatiskt och trådlöst vem som vill tanka vilket fordon, och skickar informationen vidare till en styrenhet som kan starta pumpen. Samtidigt skickas data till en server som samlar statistik på bland annat bränsleåtgång, och som via GPS-koordinater kan hålla full koll på alla aktiviteter i hela landet. Det är inte bara Infranord som kan ha glädje av färrövervakningssystemet. För raffinaderier, depåer och batchhanterande industrier har SDA ett eget övergripande styrsystem, så kallat Mes, vid namn XCon som kan kopplas ihop med systemet. Med det nya systemet samlas alla data om tankstationerna in automatiskt och presenteras som färdigförpackad information. – XCon används för bland annat spårbar- het, uppföljning, analys och granskning av online-data. Det går även att, med en särskild kartmodul, färrövervaka objekt i realtid. Det är inte bara fordon som går att färrö- vervaka, utan även lager, cisterner, oljepannor eller vadsomhelst annat vars innehåll och aktiviteter behöver kontrolleras med jämna mellanrum. – Generellt upplever vi att det finns ett ökande behov av system för att digitalisera och effektivisera, och detta gäller egentligen alla branscher, säger Niklas Rippe. π 15 Foto Niklas Rippe <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=44">Process Sida 44 : FORSKNING : En ny sorts mätning </a> av storleken på järnpellets kan bidra till att förbättra LKABs processtyrning. I tio år har Luleåforskaren med australisk bakgrund, Matthew Thurley, arbetat med tekniken som kan hjälpa råvaruföretag att snabbare ställa om produktionen utifrån kundernas krav. TEXT MARIE GRANMAR Bättre koll på storleken Med en kombination av avancerad bildanalys och nya algoritmer vill forskaren Matthew Turley vid Luleå tekniska universitet ge LKAB nya verktyg för att kontrollera storleken på järnpellets. Olika kunder vill ha olika storlekar på pelleten och går det att ställa om produktionsprocessen snabbt så går det även att arbeta mer ekonomiskt. Det kan till exempel ske med hjälp av automatisk online-avläsning med en tredimensionell skanner. – 3D-skanningstekniken är inte ny i sig, Processindustrins utan det vi tillför är ny analys av data. Till exempel gäller det att på ett transportband kunna utskilja pellets av olika storlek, och förstå om det handlar om en hel partikel eller toppen på ett isberg, berättar Matthew Turley. Matthew Turley kan det nya systemet syna av en meter material per minut, och användas dygnet runt. – Bildbehandlingssystemet är FÖRHOPPNINGEN ÄR ATT det nya bildbehandlingssystemet ska göra den automatiska kontrollen av pellets snabbare. Enligt Matthew Thurley, Luleå tekniska universitet. testat under två år hos oss nu och det är oerhört lovande, säger Kent Tano som är chef för processteknisk utveckling hos LKAB. – Vi har lagt fram en begäran om att få fortsätta utvecklingen. Vi vill skapa en ny styr- CAPEE ACTION STATION · Papper och massa · Kemi/Petrokemi · Energiproduktion · Biodrivmedel Boka tid för en kostnadsfri demonstration. Tel: 031-313 14 75 www.capeegroup.com TM Den revolutionerande snabba och smarta mjukvaran som på 30 sekunder förvandlar dagliga driftproblem till maximal prestanda för verksamheter inom: · Stål · Anrikning och livsmedel 16 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=45">Process Sida 45 : FORSKNING : Bildanalysmetoden sk</a> a användas för att avsyna pelleten automatiskt på flera ställen i processen. och reglerfunktion i LKABs processtyrning, och där kan det här systemet vara en grund. Målet är att bildanalysmetoden ska kunna användas för att avsyna pelleten automatiskt på flera ställen i processen: när pelleten kommer ut från malmkrossen, innan den skickas in i sintringstrumman eller smältugnen, eller innan den skeppas ut till kunden. Metoden fungerar även för andra pro- dukter än järnpellets. Kalkstensproducenten Nordkalk på Gotland har testat tekniken för att studera storleken på kalkstenarna. Även för Nordkalk är målet att få en snabbare kvalitetskontroll och undvika fel i leveranserna. Tekniken för systemet är utvecklad av företaget MBV Systems, som nu arbetar med att försöka sälja systemet till fler industrier. – Det här fungerar för alla som rullar kulor på något sätt, även malmpulver till exempel, och vi hoppas hitta kunder snart i Sydamerika och Finland, säger Peter Wedin, vd på MBV Systems. π Tredimensionella färgbilder hjälper till att utskilja pellets av olika storlek. Industri-PC för mobila, fasta eller handburna tillämpningar JLT 8404 Field Tablet PC Ditt datorverktyg för verkligt fältarbete! JLT’s nya ”industripad” är konstruerad för att hålla. Med hölje av aluminium och tätningar i kraftigt gummi, tål den både vibrationer, fukt och väta (IP65). Med sin ergonomiska design är den en perfekt kompanjon i allt krävande fältarbete. Tuff are än de flesta Naturligtvis fi nns trådlös kommunikation via både WLAN och Bluetooth. Mobilt bredband (GPRS/3G) och GPS är optioner. Kort och gott, nya JLT 8404 är ett rejält datorverktyg laddat med möjligheter. För mer fakta och andra produkter, besök oss gärna på www.jltmobile.com Om JLT Mobile Computers Vi utvecklar datorer efter dina specifi ka krav. Alla produkter testas för att uppfylla de mest krävande industriella och militära normerna. Med över 60 000 datorer levererade är vi idag Sveriges största leverantör av PC-datorer, som både är utvecklade och tillverkade i Sverige. JLT Mobile Computers Isbjörnsvägen 3, 352 45 Växjö, Tel: 0470-53 03 00, Fax: 0470-445 29, Mail: mailbox@jltmobile.com 17 Foto LKAB Foto Matthew Thurley <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=46">Process Sida 46 Trådlösa industriella nätverk för </a> givare/sensorer Kalibrering i Världsklass Beamex® Beamex® B MC4 Process kalibrator CMX Kalibrerings mjukvara Hugo Tillquist AB Tel 08-594 632 00 www.tillquist.com JMEX AB Tele 054-56 10 10 Fax 054-56 07 85 info@jmex.se Kalibrerings mjukvara Professionell Service Industri lösningar Portabla kalibratorer Arbetsstationer HÅLLBARHET FÖR VINNANDE FÖRETAG DAGS IGEN FÖR INDUSTRINS HÅLLBARHETSPRIS FÖR MER INFORMATION WWW.INDUSTRINSHALLBARHETSPRIS.SE Glada pristagare, jurymedlemmar och utdelare vid förra årets prisceremoni på Tekniska Mässan. I oktober får vi se en minst lika lycklig samling av 2010 års pristagare. Partners: Arrangörer: 18 Nyhet! NOMINERA KANDIDATER TILL DE 7 PRISEN! <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=47">Process Sida 47 Nanometer upplösning! KONFOKALA SE</a> NSORER FÖR AVSTÅND, POSITION, DIMENSION OCH YTFINHET Genom att simulera hur järnpellets rör sig i sintringstrummor och inuti silos hoppas gruv-företaget LKAB kunna förbättra sin produktionsteknik. Ny IT ger billigare pelletsprocess Genom att simulera flöden av järnpellets hoppas LKAB kunna spara mycket pengar i framtiden. Nya datormodeller utvecklas nu i samarbete med Umeå universitet. TEXT MARIE GRANMAR – Till exempel är vi intresserade av pelletsbeteendet i de stora silos som finns i den nya hamnen i Narvik, säger Kent Tano som är chef för processteknisk utveckling hos LKAB. Genom att simulera hur järnpelletsen rör sig inuti silos, på transportband och i sintringstrummor hoppas gruvföretaget på sikt kunna förbättra sin produktionsteknik. Hur ska till exempel sintringstrummor kontrueras på bästa sätt för att järnkulorna som tillverkas där ska bli så jämna i storleken som möjligt? – Det handlar om stora sys- tem med miljontals partiklar i ett flöde som behöver studeras inom en rimlig tid. Då krävs beräkningsmetoder som klarar detta, säger Kent Tano. Till sin hjälp har han forskare vid Umeå universitet som samarbetar med LKAB i ett projekt med titeln Modellering och simulering av storskaliga granulära material med komplexa flöden. Under det närmaste året ska fysikforskaren Martin Servin och hans kollegor utveckla datormodeller som klarar att simulera riktigt stora system, som det ofta handlar om i gruvoch metallindustrin. – Målet är att skapa snabbare simuleringar – att det ska ta cirka en sekund att beräkna en sekund av flödet, säger Martin Servin. – Det är flera tusen fall som behöver studeras, och det går inte om varje enskild simulering tar flera veckor av beräkningar. Totalt skulle det ju ta tiotals år! Förutom att utveckla nya algoritmer och numeriska metoder ska forskarna undersöka vilka krafter och flödesmönster som förekommer i tillverkningsprocesser för järnpellets. Vad händer till exempel om man ändrar rotationshastigheten på sintringstrumman? Under år 2011/2012 hoppas LKAB kunna göra pilotförsök med den nya simuleringstekniken. – Det kan betyda mycket för oss, och det finns mycket pengar att spara, om man kan designa anläggningarna bättre från början, säger Kent Tano. π Automation - Mätteknik - Medicinteknik NYHET! Felsökningsverktyg Profibus-Inspektor Ett kraftfullt verktyg som konstant övervakar all trafik på PROFIBUS-nätverket och upptäcker även smygande initialt okritiska försämringar i busskommunikationen. Om det finns behov av underhåll ger den ifrån sig en alarm-signal till personalen som övervakar. BC-502-PB kan användas på en aktiv Profibus utan att störa. Du kan m.a.o. installera den närsomhelst, även tillfälligt, utan oönskade sidoeffekter. Endast en Inspektor per busslinje behövs! www.jor.se - Mätområden från 0,12 mm till 24 mm - Extrem upplösning i nanometerområdet - Liten mätfläck på 7 µm - Sensordiameter 4 mm www.micro-epsilon.com www.sensotest.se Tel: 018-34 28 20 E-post: jor@jor.se 19 Foto LKAB och Martin Servin <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=48">Process Sida 48 : NYA PRODUKTER : Ultraljudsgivare</a> Electrona Sievert lanserar en ny serie ultraljudsgivare, P49. Serien är begränsad till två olika modeller, dock med flera olika avkänningsavstånd och är avsedd för större volymer där lågt pris är viktigt. De två olika modellerna har antingen digital (teach-in) eller analog (0-10V) utgång. Smal strålningsvinkel, kort blindområde och stort avkänningsområde (30mm-6000mm) är några av fördelarna för denna givare som är tänkt för bland annat maskinbyggare och förpackningsindustri. Mätning av nivå, avstånd, diameter och närvarokontroll är några exempel på applikationer. www.electrona.se Kompakt signalomvandlare SEW Nordisk Pappers 2007 07-08-30 14.52 Sida 1 www.regal.se En helt nykonstruerad signalomvandlare från spänning till ström, speciellt anpassad för potentiometrar som arbetar som spänningsdelare lanseras av Regal Components. Den ersätter helt den äldre modellen RCE420. Till skillnad från alla andra separata omvandlare/boxar är denna helt integrerad som en ”kabelförlängning” med kontakter i bägge ändar. Detta gör att boxen inte kräver någon speciell behandling eller montering i separat skåp. Den avancerade elektroniken är helt ingjuten och ger därmed ett gott skydd i de flesta miljöer. Kontakterna i bägge ändar är standard M12, en av de vanligaste inom många branscher där givaren används. Generationsväxling SEW-EURODRIVE – Driving the world Välkommen till MOTEK D03: 50 – En helt ny generation industriväxlar Hög verkningsgrad Modulärt uppbyggda Extremt robusta växelhus Symmetriskt vändbara växelhus Kostnadseffektiva Worldwide service Korta leveranstider www.sew-eurodrive.se 20 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=49">Process Sida 49 : NYA PRODUKTER : Kompakt frekvens</a> omformare Höghastighetsadapter Den nya höghastighetsadaptern Wireless POINT I/O Adapter (ILX34-AENWG) är en standardbaserad 802.11g trådlös I/O-adapter. Den drar fördel av de 1734 POINT I/O-systemen (distributerade Input/Output-moduler) från PLC/PAC-tillverkaren Rockwell Automation, och kombinerar adaptern med ProSoft Technologys Integrated Wireless ArchitectureTM. Sammankopplingen med Wireless POINT I/O Adapter är idealisk för mottagning av data och kontrollering av rörliga system som robotar, automatiserade vagnar, lufttraverser och anläggningsmaskiner, liksom fast position-racks i svårnåbara områden inom processanläggningen. www.prosoft-technology.com Danfoss frekvensomformarserier i effekter upp till 4 kW lanseras nu i en ny kompakt kapsling med benämningen A4. Jämfört med den tidigare A5 kapslingen är den nya A4 hela 33 procent mindre. Danfoss har nått denna storleksreducering genom användande av moderna högeffektiva komponenter samt en ny kylningsteknik. Frekvensomformare upp till 1,1 kW är utan kylfläkt vilket ökar verkningsgraden samt ger en tystare drift. Likväl klarar frekvensomformaren i A4 kapsling de mest krävande applikationer med höga övermoment, långa motorkablar samt omgivningstemperaturer på 50°C (max). www.danfoss.no PERSPECTO - Monitorer och operatörspaneler Perfekt integration med WAGO-I/O-SYSTEM Your Automation Insight! PERSPECTO är den kompletta familjen HMI / operatörspaneler med ett stort utbud av storlekar passande för WAGO-I/O-SYSTEM • TM Touchmonitor för direktanslutning med DVI-D och USB • WP Web-klienter till en web-server • VP Visu-paneler för snabb visulisering • CP Kontrollpanel för övergripande nivå Underlättar styrning och kontroll för processdata i maskiner och anläggningar. För visualisering och kontrollapplikationer lanserar vi, AUTOMATION COCKPIT den nya utvecklingsmiljön för WAGO-I/O-SYSTEM WAGO Sverige Box 639 175 27 Järfälla Tel. 08-584 106 80 Fax. 08-584 106 99 info.se@wago.com www.wago.se 21 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=50">Process Sida 50 : NYA PRODUKTER : Trådlös signalöv</a> erföring Ett nytt sortiment av trådlös signalöverföring för industriella applikationer finns nu hos Hugo Tillquist AB. Systemet har extremt låg strömförbrukning och kan göra traditionella givare trådlösa. Systemet är ett så kallat ”mesh”-nät vilket innebär att om en trådlös nod faller bort omkonfigurerar nätet sig självt. Hårdvaran och mjukvaran i produktsortimentet för att göra trådbundna givare trådlösa bygger på IEEE 802.15.4 radiostandarden, det vill säga på 2,4 GHz-bandet. Produkterna uppfyller industrins krav och kan enkelt integreras i befintliga system. www.tillquist.com Mätenhet för termoelement Industriell 3G Router En ny mätenhet från Measurement Computing har analog till digitalomvandling med 20 bitars upplösning och är avsedd för en givare. Mätenheten har 250 ms konverteringstid samt kompensation för kalla lödstället. Med den nya DAQFlex framework, kan enheten användas i både Windows och Linux miljö, och DAQFlex innehåller även detektering av termoelementet. Enheten är kompakt och bara 64 mm lång, 38 mm bred och 20 mm hög. DAQFlex använder sig av ett operativsystem oberoende protokoll som låter användaren programmera med enkla textbaserade meddelanden. I leveransen ingår förutom mätenheten en CD med exempel på program och installationsprogram för både Windows och Linux. www.jor.se MoRoS – Modem Router Switch 3G/Turbo-3G Router Switch 4 x 10/100Mbps PPP/VPN/Firewall/DHCP 2 DI + 2 DO Serieport RS-232 WEB konfiguration E-mail Hemsida info@inlsystem.se www.inlsystem.se Telefon 0221-122 00 Fax 0221-122 60 22 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=51">Process Sida 51 dagen 2010 Vi upprepar succén med </a> seminarier i kombination med studiebesök i Processindustrin INdustrIell It & AutomAtIoN 7 december  marina Plaza  Helsingborg Boka datumet redan nu! www.processnet.se Nu för tredje året <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=m4g68g03&amp;gInitPage=52">Process Sida 52 Enable Reliable and Integrated Com</a> munications in Substation Automation n IEC 61850-3 and IEEE 1613 certified n Zero packet loss under EMI interference n Rugged design for substations n Maximum network reliability and availability n IEEE 1588 PTP supported for Ethernet switches q IEC 61850-3 Ethernet Switches p IEC 61850-3 Embedded Computer Substation Ruggedized Communication Products Moxa offers a wide spectrum of ruggedized substation networking products that are specially designed to meet IEC 61850-3 standard. To ensure higher reliability, availability and uptime of PowerTrans IEC 61850-3 Ethernet Switches Gigabit Modular Managed Ethernet Switches substation communications, these products emphasize media and power redundancy, fanless operation over a wide temperature range, rugged features, and high EMI immunity. DA-681 IEC 61850-3 Embedded Computers Embedded Computer with Quad LANs and 18 Serial Ports PTC-101 IEC 61850-3 Media Converters Ethernet-to-fiber media converters Location: Gothenburg , May 17 Stockholm, May 19 Time: More seminars coming up in the autumn, please check our web-page www.catab.se 08.30 – 12.00 The seminar is free of charge for our customers, others pay 300 Kr Book now at www.catab.se or phone +46 8 733 00 20 (please include your Company name, contact details and number of guests.) Limited seats available, coffee and light food will be available Box 2038, 174 02 Sundbyberg Tel. 08-733 00 20 info@catab.se