<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=1">Teknikhandboken Sida 1 VVS Företagens Teknikhandbo</a> k 2010 TEKNIKHANDBOKEN <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=2">Teknikhandboken 2 Mått och montering Säker Vatteni</a> nstallation System och installationer – en orientering Märkning Rörarbete Rörledningar Isolering av rörledningar Sakvaror Tappvatteninstallationer Avloppsinstallationer Värme- och kylinstallationer Avfallshantering Konstruktionsmaterial Kemiska produkter Vatten Dricksvatten Ritningar och beskrivningar Kontroll och injustering Allmänna tekniska grunder Normer och riktlinjer Ordlista Verktyg 11 71 93 117 131 145 203 223 235 265 279 299 309 322 328 333 347 359 369 376 383 398 Litteratur 400 Register 402 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=3">Teknikhandboken 3 VVS Företagens Teknikhandbok 201</a> 0 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=4">Teknikhandboken Sida 4 Förord Teknikhandboken, som</a> nu kommer ut med sin sjätte årgång, har glädjande nog visat sig fylla ett behov i VVS-branschen. Den har nu tryckts i närmare 40 000 exemplar. Avsikten har varit att göra en handbok med information och praktiska hjälpmedel i lättillgänglig form avsedd för VVS-installatörer. Vår förhoppning har också varit att boken ska vara användbar för en bredare krets inom byggsektorn även om framställningen är kortfattad och förutsätter att läsaren är förtrogen med grunderna i rörarbete – Teknikhandboken är dock inte i första hand avsedd som en lärobok. Handboken behandlar främst värme- och VA-installationer samt de vattenburna kretsarna i kylinstallationer. Den behandlar däremot inte ventilationsinstallationer, sprinkler, tryckluft, styr- och övervakningsinstallationer m.m. Handboken är avgränsad till att behandla vanliga installationer, såsom de brukar förekomma i exempelvis bostads-, skol- och kontorsbyggnader. Den begränsar sig dessutom till de tekniska systemen inom byggnader. Boken har skrivits av Göran Stålbom, Allmänna VVS Byrån AB, med bidrag från Rolf Kling, VVS Företagen, som också varit projektledare. Projektgruppen har haft stöd av bland annat Jan Bergman, NVS, Jan Fredriksson, Svensk Byggtjänst, Torbjörn Eriksson, KTH, Lars Edvardsson, VVS-fabrikanternas råd, Per Fahlén, Chalmers, Bertil Jönsson, Boverket och Robert Waardahl, REFIS. Projektet har stötts av SBUF. Stockholm i november 2009 Göran Stålbom Rolf Kling <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=5">Teknikhandboken Sida 5 Innehållsförteckning Mått o</a> ch montering Krav från beställare och tillverkare Tvättställ Golvmonterad klosett Väggmonterad klosett Dusch Badkar Golvbrunn Äldre golvbrunnar Diskbänk Tvättmaskin Utslagsback Urinal Tappställe Vattenmätare Tappvattenvärmare Påfyllningsanordning Rörgenomföringar Rörslitsar Skruvinfästningar Rensanordningar 11 13 14 16 18 20 22 24 27 28 30 31 32 33 34 37 38 40 44 47 48 Mått för sanitetsenheter och tvättutrustning i bostäder 49 Mått för våtgrupper i bostäder Mått för RWC i lokaler Radiatorer Rörledningar Upphängningsavstånd Monteringsmått för isolerade rör Driftrum VVS Checklistor fogning Egenkontroll Checklista Säker Vatteninstallation Installationsregler till skydd mot Vattenskador Legionellatillväxt Brännskador Återströmning System och installationer – en orientering Tappvattensystem Avloppssystem Värmesystem Köldbärarsystem Energieffektivisering Installationers beständighet och livslängd Utrymmen som ställer speciella krav Märkning Identifikationsmärkning Märkning och skyltning enligt VVS AMA CE-märkning av varor CE-märkning av vissa installationer Nordiska kvalitetsmärkningar Säker Vatteninstallation 51 53 54 56 58 60 62 65 67 68 71 76 88 89 90 93 94 98 100 105 108 111 114 Rörinstallationen som risk för omgivande utrymme 115 117 118 118 118 119 120 121 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=6">Teknikhandboken Sida 6 Miljömärkning Byggvarudekla</a> rationer Returpilar och återvinningsmärkning Märkning av kemiska produkter Märkning av rörinstallationer Rörarbete Fackmässighet Kvalitet Samordning Livscykeltänkande Varsamhet och estetik Förståelse för driftskedets behov Riskmedvetande och säkerhet Arbetsmiljörisker Personlig skyddsutrustning Utrymmen för montering Heta arbeten Rörledningar Material i tappvatten- och avloppsrör Material i värme- och kylrör Rör av gjutjärn Stålrör Rör av rostfritt stål Rör av koppar Rör av plast Rör av kompositmaterial Fogmetoder Gängfog Svetsfog Lödfog Flänsfog Limfog Muff-fog Kopplingsfog Pressfog Fogning av två olika material Upphängning av rörledningar Rörledningars längdutvidgning Fästdon, fixturer och styrningar Montering av buntband Röranslutningar Brandskydd av rörledningar Befintliga rörledningar Rörinfodring Isolering av rörledningar Isoleringsmaterial Isolering för personsäkerhet Värmeisolering Isolering mot frysning Kylisolering Ytbeklädnader Montering av isolering Isolering av kopplingar, flänsar, ventiler m.m. Brandkrav på ytskikt 121 122 122 123 123 131 132 132 133 133 134 134 135 136 139 140 142 145 146 147 148 150 154 157 160 169 169 171 173 175 177 178 178 179 181 183 184 187 189 189 189 190 196 201 203 204 206 206 209 210 213 215 220 221 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=7">Teknikhandboken Sida 7 Sakvaror Pumpar Armatur Tap</a> pvatteninstallationer Tappvatten Tappkallvatten Tappvarmvatten Risker vid låg temperatur på tappvarmvatten Risker vid hög temperatur på tappvarmvatten Varmvattencirkulation, VVC Krav på tappvattnets kvalitet Skyddsdon mot återströmning Skydd mot inträngning av vätska eller gas Skydd mot överströmning Dimensionering av tappvatten Tappvattenvärmare Avloppsinstallationer Avloppsvatten Uppdämningsnivå Dimensionering av spillvatteninstallationer Luftning av spillvatteninstallationer Utformning för att förhindra lukt Utformning av spillvattenledningar Rensning av spill- och dagvatteninstallationer Dimensionering av dagvatteninstallationer Stuprör Värme- och kylinstallationer Medier Avluftning Luftavledare och luftavskiljare Dimensionering av värme- och kylsystem Expansionskärl och säkerhetsutrustning Shuntkopplingar Enkla shuntkopplingar Pannkopplingar Fjärrvärmekopplingar Inkoppling av luftkylare och luftvärmare Ventilationsbatterier för värmeåtervinning Värmeväxlare Ackumulatortankar Avfallshantering Inventering Källsortering Avfallshantering Farligt avfall Kvarlämnade kemikalier Kvicksilver Asbest Bly Konstruktionsmaterial Metaller Plaster 223 224 231 235 236 237 238 240 244 246 248 250 256 256 256 262 265 266 266 266 270 272 272 274 277 277 279 280 284 284 286 287 288 288 290 290 292 295 296 296 299 300 301 301 302 303 303 306 308 309 310 314 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=8">Teknikhandboken Sida 8 Korrosionsskydd med metallb</a> eläggningar Korrosionsskydd med anodisering Återvinning av material Kemiska produkter Vatten Kemisk beskaffenhet Hårdhet pH-värde Alkalinitet Kloridhalt Konduktivitet Turbiditet Dricksvatten Mikroorganismer Biofilm Kemiska parametrar Radon i dricksvatten Gränsvärden Kommentarer till underlag för bedömning av dricksvattenprov Ritningar och beskrivningar Rörledningar Vertikalt förlagda rörledningar Underlag för drift- och underhållsinstruktioner Underlag för relationsritningar Kontroll och injustering Täthetskontroll Täthetskontroll med vätska Täthetskontroll med gas Protokoll över täthetskontroll Injustering Driftsättning Idrifttagning Brukstagning Allmänna tekniska grunder Areor Omräkningstabeller Temperaturer Normer och riktlinjer Samhällets krav Kvalitetsansvarig Energideklarationer Ordlista Verktyg Litteratur Register 318 320 320 322 328 329 330 330 331 331 332 332 333 335 337 337 338 339 342 347 348 349 356 358 359 360 361 363 364 365 368 368 368 369 370 371 373 376 377 379 380 Standarder, branschöverenskommelser och avtal 380 Branschregler 382 383 398 400 402 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=9">Teknikhandboken Sida 9 Mått och montering Krav frå</a> n beställare och tillverkare 13 Tvättställ Golvmonterad klosett Väggmonterad klosett Dusch Badkar Golvbrunn Äldre golvbrunnar Diskbänk Tvättmaskin Utslagsback Urinal Tappställe Vattenmätare Tappvattenvärmare Påfyllningsanordning Rörgenomföringar Rörslitsar Skruvinfästningar Rensanordningar Mått för sanitetsenheter och tvättutrustning i bostäder Mått för våtgrupper i bostäder Mått för RWC i lokaler Radiatorer Rörledningar Upphängningsavstånd Monteringsmått för isolerade rör Driftrum VVS Checklistor fogning Egenkontroll Checklista 14 16 18 20 22 24 27 28 30 31 32 33 34 37 38 40 44 47 48 49 51 53 54 56 58 60 62 65 67 68 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 11 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=10">Teknikhandboken Sida 10 Tvättställ 30 100 100 Mont</a> ering av tvättställ och tvättställsblandare (Källa AMA VVS & Kyl 09, fig. PUC/1). Tvättställ, TS Tvättställ för bad- och duschrum är i allmänhet minst 560x450 mm. Mindre tvättställ är avsedda för toalettrum. Tvättställ ska vara försett med blandare och bottenventil. Avloppsavsättningen, som oftast görs 100 mm från vägg, ska tätas mot golvet. (Undvik avsättning nära duschplats!) Tvättställ kan monteras med konsoler, bultupphängning eller med vägghakar. Det finns dessutom en mängd typer av tvättställ avsedda att monteras i bänk- eller skåpinredning. Dessa ska monteras enligt tillverkarens anvisningar. Tvättställ på konsoler monteras vanligen 20-30 mm från vägg. Skruvar ska tätas mot väggens tätskikt. Tvättställ som ska monteras dikt mot väggen exempelvis tvättställ med bultupphängning, ska tätas mot väggen med fogmassa. Tvättställ med kommod ska monteras enligt tillverkarens monteringsanvisingar. 14 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 850 150 850 150 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=11">Teknikhandboken Sida 11 450 500 450 450 1000 1700 </a> Normal nivå TS 560 x 450 Miniminivå TS 560 x 450 TS 500 x 400 Utrymmesbehov kring tvättställ enligt SS 914221. 250 700 Avlopp Golv Exempel på mått för kortling för tvättställ. 400 400 900 30 80 80 80 VV KV VV S KV Alt 1 Alt 2 100 Exempel på mått för röranslutningar. Måttet 550 fungerar för de flesta vanliga tvättställ. Måttet 500 fungerar för nästan alla tvättställ, men kräver ett vattenlås med längre teleskoprör. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 15 ≈550 850 100 Mått och montering <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=12">Teknikhandboken Sida 12 Golvmonterad klosett 200 1</a> 25 Montering av golvmonterad klosett (Källa AMA VVS & Kyl 09, fig. PUE/1). Golvmonterad klosett, VK Det finns tre typer av klosetter (WC-stolar): - med anslutning mot golv (S-lås) - med anslutning mot golv och dolt vattenlås - med anslutning mot vägg (P-lås) Klosetterna finns dessutom i en högre RH-modell (höjd 460) och i en kort ROT-modell som inte bygger in så långt i rummet (ca 60 mm kortare). Golvmonterade klosetter bör monteras så att cisternens baksida inte kommer för nära väggen. Lagom avstånd är ca 50 mm, man ska komma åt att torka baksidan med en trasa. Olika fabrikat och klosett-typer har olika mått. Vid byte av klosett kan avståndet till vägg ändras. Klosetten ska tätas mot golv. Fästskruvar ska tätas mot golvets tätskikt. Avloppsavsättning skall normalt vara dim 110 (vissa plaströr är typgodkända för dim 90). För infästning krävs en rektangulär plan monteringsyta på minst 300x400 mm. Monteringsytan ska vara fri från golvvärme. Vatten-, avloppsoch elledningar kan förläggas under monteringsytan under förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm. 300 mm 16 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 60 mm Mått och montering 250 ca 400 mm 250 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=13">Teknikhandboken Sida 13 Säker Vatteninstallation B</a> ranschregler Säker Vatteninstallation 72 Installationsregler – skydd mot vattenskador – skydd mot legionellatillväxt – skydd mot brännskador – skydd mot återströmning 76 88 89 90 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 71 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=14">Teknikhandboken Sida 14 Säker Vatteninstallation B</a> ranschregler Säker Vatteninstallation Säker Vatteninstallation är ett regelsystem som tagits fram av VVS-branschen. Reglerna syftar till att motverka risker för vattenskador, legionellatillväxt, brännskador och förgiftning. En Säker Vatteninstallation är: • utförd av en Auktoriserad VVS-installatör • utförd av VVS-montörer med branschlegitimation • utförd enligt gällande installationsregler • monterad med material som följer branschreglerna och enligt monteringsanvisning • kontrollerad enligt reglerna och dokumenterad genom intyg som överlämnats till beställaren Säker Vatteninstallation betraktas i dag som fackmässigt utförande och är en förutsättning för att försäkringen ska täcka en eventuell skada fullt ut. På Säker Vatteninstallations hemsida, www.sakervatten.se, finns mer information om systemet. Här hittar du även information om vilka företag som är auktoriserade och vilka leverantörer som anslutit sig till Säker Vatteninstallation med sina monteringsanvisningar. Auktoriserad VVS-installatör En Auktoriserad VVS-installatör: • har personal med dokumenterad kunskap om lagstiftning, byggregler och normer för VS-installationer • har VVS-montörerer och arbetsledare med branschlegitimation • har ansvarsförsäkring • har avgett en skriftlig avsiktsförklaring att följa branschreglerna Säker Vatteninstallation och ansvara för att de VVS-montörer som utför installationerna har branschlegitimation 72 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Branschregler Säker Vatteninstallation <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=15">Teknikhandboken Sida 15 Branschlegitimation för Sä</a> ker Vatteninstallation VVS-montörer med certifikat eller utbildningsbevis kan efter utbildning i Säker Vatteninstallation med skriftligt prov få en branschlegitimation. På branschlegitimationen finns personuppgifter, bild på innehavaren och uppgift om företaget där personen är anställd. Legitimationen är alltid knuten till ett Auktoriserat VVS-företag. Säkra Rör AB Namnsson 670308 Namn Auktoriserad VVS-installatör Branschleg nr Giltig t o m 109564 2015-12 Installationsregler Installationsreglerna är minimikrav för hur installationerna ska utföras. De är indelade i fyra områden, skydd mot vattenskador, skydd mot legionellatillväxt, skydd mot brännskador och skydd mot förgiftning. Dessutom finns krav på att särskilda kontroller ska utföras. Installationsreglerna är en tolkning av Boverkets regler för installationernas utformning. För närvarande gäller Installationsregler version 2007:1, se sid. 66-84. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 73 Branschregler Säker Vatteninstallation <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=16">Teknikhandboken Sida 16 Intyg om Säker Vatteninsta</a> llation En Säker Vatteninstallation ska dokumenteras med ett särskilt intyg. Intyget ska överlämnas till beställaren. Avvikelser från Säker Vatteninstallation Om installationen av någon anledning inte kan utföras som Säker Vatteninstallation kan detta dokumenteras på en särskild blankett. Blankett – Intyg om Säker Vatteninstallation 74 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Branschregler Säker Vatteninstallation <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=17">Teknikhandboken Sida 17 Blankett – Avvikelser från</a> Säker Vatteninstallation Blankett – Intyg om Säker Vatteninstallation, för mindre arbeten och servicearbeten (kan skrivas direkt på serviceorder) VVS Företagens Teknikhandbok 2010 75 Branschregler Säker Vatteninstallation <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=18">Teknikhandboken Sida 18 Installationsregler versio</a> n 2007:1 Skydd mot vattenskador ALLMÄNT Montering ska utföras enligt produktleverantörens monteringsanvisningar. A. KRAV PÅ FÖRLÄGGNING AV RÖR OCH RÖRKOPPLINGAR A.1 Rörsystem Rör och komponenter för dessa bör vara typgodkända. Blandning av komponenter från olika kopplingssystem får inte förekomma. Rör-i-rör-system av PEX bör vara provade och uppfylla kraven i Nordtestnormen NT VVS 129. Blandning av rör och komponenter från olika rör-i-rör-system får inte förekomma. A.2 Förläggning Tappvattenledningar ska förläggas så att eventuellt utläckande vatten snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte omedelbart orsakar skador på byggnadsdelar, isolering eller andra installationer. Installationsschakt eller andra inklädnader för tappvattenledningar utan skyddsrör ska ha läckageindikering med tillräcklig kapacitet till ett rum med golvavlopp eller med vattentätt golv i t.ex. toalettrum. Det har visat sig att installationer som är gjorda så att man kan upptäcka om det läcker, sänker antalet vattenskador. Vid droppläckage, som t ex är vanligt från läckande rörfogar, är detta nödvändigt för att man ska kunna upptäcka felet. Exempel på godkänd förläggning: • Synligt förlagda rör, det kan t.ex. vara: – fördelningsledningar i källare, apparatrum och liknande – fördelnings- och kopplingsledningar i badrum, duschrum, toalettrum eller tvättstugor • Rör förlagda i inklädnader eller schakt med vattentät botten och med en bra dimensionerad dränering som mynnar i ett utrymme med vattentätt golv (och helst med golvbrunn). Det kan t.ex. vara: – stamledningar i flervåningsbyggnader 76 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 – fördelnings- och kopplingsledningar i inklädnader eller installationsväggar i badrum – fördelnings- och kopplingsledningar i köksinredning Installationsregler Säker Vatteninstallation <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=19">Teknikhandboken Sida 19 Märkning Identifikationsmä</a> rkning Märkning och skyltning enligt VVS AMA CE-märkning av varor 118 118 118 CE-märkning av vissa installationer 119 Nordiska kvalitetsmärkningar Säker Vatteninstallation Miljömärkning Byggvarudeklarationer 120 121 121 122 Returpilar och återvinningsmärkning 122 Märkning av kemiska produkter Märkning av rörinstallationer 123 123 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 117 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=20">Teknikhandboken Sida 20 Märkning IDENTIFIKATIONSMÄ</a> RKNING Installationsvaror på en arbetsplats ska vara märkta så att de inte kan förväxlas. Normalt är märkningen utförd av tillverkaren. Märkning från tillverkare ska vara utförd i beständig text så att varan kan identifieras. Exakt vad som ska anges i märkningen varierar mellan olika varor, men utöver varubeteckning bör följande framgå: tillverkare, tillverkningsort samt en beteckning som ger tillverkare och användare möjlighet att identifiera tillverkningstillfället. För installationsvaror som inte är märkta av tillverkare ansvarar entreprenören för märkningen. VVS AMA anger exempelvis att ”Rör av skilda tryckklasser ska märkas och förvaras så att förväxling inte kan ske”. MÄRKNING OCH SKYLTNING ENLIGT VVS AMA VVS AMA föreskriver att vissa slag av installationsvaror, pannor, brännare, värmeväxlare m.m. ska vara försedda med skylt som anger tillverkare, typ och beteckning och tekniska data. I övrigt anger VVS AMA krav (avsnitt YTB) på märkning och skyltning av den färdiga installationen (se nedan). CE-MÄRKNING AV VAROR Ett CE-märke på en produkt innebär att den fritt kan säljas över nationsgränserna inom EU. Till en CE-märkt produkt hör också en "försäkran om överensstämmelse", ett dokument där tillverkaren försäkrar att hans produkt överensstämmer med EU:s krav. CE-märkning får endast ske av särskilt angivna slag av produkter (enligt vissa europeiska rättsakter och svenska författningar) bl.a. byggprodukter, varmvattenpannor, maskiner och tryckbärande anordningar. För byggprodukter (bygg- och installationsvaror) finns inget krav på CE-märkning i Sverige. De är däremot tillåtna att märka, vilket kan vara en fördel vid export. Märkningen avser de enskilda varorna (t.ex. en gipsskiva eller en radiator). 118 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Märkning <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=21">Teknikhandboken Sida 21 Men kraven är ännu otillrä</a> ckliga. Branschen kommer att behöva system med strängare kriterier för märkning. SÄKER VATTENINSTALLATION Säker Vatteninstallation är rörbranschens regler för trygga och säkra vatteninstallationer. Branschreglerna omfattar krav på kunskap, installationer och produkter och betraktas i dag som en förutsättning för att försäkringen ska täcka en eventuell skada fullt ut. En Säker Vatteninstallation är: • utförd av en Auktoriserad VVS-installatör • utförd av VVS-montörer med branschlegitimation • utförd enligt gällande installationsregler • monterad med material som följer branschreglerna och enligt monteringsanvisning • kontrollerad enligt reglerna och dokumenterad genom intyg som överlämnats till beställaren Märket får användas av auktoriserade VVSinstallatörer. Genom avtal kan också leverantörer av VVSmaterial få använda märket i monteringsanvisningar och produktdokumentation. Leverantören garanterar då att produkten är förenlig med Säker Vatteninstallation och att monteringsanvisningen uppfyller vissa grundkrav. MILJÖMÄRKNING Den internationella miljöstandarden ISO 14000 innehåller tre typer av märkning. Typ I är den traditionella miljömärkningen. Den nordiska Svanen omfattar t.ex. pannor och brännare, mindre värmepumpar, vitvaror, limmer, rengörings- och avfettningsmedel m.m. I Europa finns EU-blomman och den tyska Der Blaue Engel (Blå Ängeln). Svanen och EU-blomman. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 121 Märkning <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=22">Teknikhandboken Sida 22 Typ II, som är öppen för a</a> lla produkter, är avsett för företagens egna miljöuttalanden. Se byggvarudeklarationer nedan. Typ III, som också är öppen för alla produkter, är inte en egentlig märkning. Det är en standardiserad, tredjepartscertifierad deklaration, EPD (Environmental Product Declaration). Den har ännu inte någon större betydelse i byggbranschen. EPD-märket (typ III-märkning) är fortfarande ovanligt på installationsvaror. BYGGVARUDEKLARATIONER Enligt ett frivilligt åtagande från byggbranschen i Sverige genom Byggsektorns kretsloppsråd (www.kretsloppsradet.com) ska byggvaror (och installationsvaror), exempelvis rör, isolering, ventiler, sanitetsapparater m.m. åtföljas av byggvarudeklarationer med uppgifter om bl.a. byggvarans innehåll (kemiska ämnen), byggvarans miljöbelastning från ”vagga till bygge”, byggvarans potential för återvinning, risk för miljöbelastande avfall m.m. Byggvarudeklarationen är en redovisning av vissa uppgifter. Den som upprättar deklarationen står själv som garant för uppgifternas tillförlitlighet. Byggvarudeklarationer för rörbranschen kan erhållas ifrån VVS Information (www.vvsinfo.se) eller från respektive tillverkare. RETURPILAR OCH ÅTERVINNINGSMÄRKNING Tre returpilar, ”Mobius loop”, på produkter eller förpackningar betyder att de ska lämnas till återvinning. Symbolen har på äldre batterier innebörden att de innehåller miljöfarliga ämnen. Inom EU ska sådana numera märkas med en överkorsad soptunna. Hg Cd Pb Returpilar, s k Mobius loop. Batterier som innehåller miljöfarliga ämnen ska vara märkta med överkorsad soptunna och med kemisk beteckning på aktuellt ämne. 122 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Märkning <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=23">Teknikhandboken Sida 23 Rörarbete Fackmässighet Kv</a> alitet Samordning Livscykeltänkande Varsamhet och estetik 132 132 133 133 134 Förståelse för driftskedets behov 134 Riskmedvetande och säkerhet Arbetsmiljörisker Personlig skyddsutrustning Utrymmen för montering Heta arbeten 135 136 139 140 142 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 131 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=24">Teknikhandboken Sida 24 Rörarbete Helhetssyn och s</a> ystemtänkande är viktigt för den som arbetar med installationer. Installationsarbete är inte att bara montera ihop vissa komponenter. Det är att bygga system med bestämda funktioner. Rörarbete är i hög grad ett kunskapsarbete. En viktig del är informationsöverföring till byggskedets övriga aktörer och information och utbildning av brukare samt drift- och underhållspersonal. FACKMÄSSIGHET Byggbranschens Allmänna Bestämmelser (AB 04 och ABT 06) och konsumenttjänstlagen kräver att en entreprenör ska utföra sitt arbete fackmässigt. Det innebär bland annat att entreprenören ansvarar för att tjänsten utförs på ett sätt som man kan kräva av en normalt skicklig och kunnig fackman. De Allmänna Bestämmelserna säger att om kvalitetsangivelse inte lämnats för visst arbete ska arbetet utföras i klass med kontraktsarbetena i övrigt. Det innebär alltså större krav på de installationer som utförs i mer påkostade eller mer omsorgsfullt utformade miljöer. Det är fackmässigt att kunna göra detta slag av bedömningar. Ett exempel på fackmässighet är också estetiskt och prydligt utförda installationer, ett annat är att vid ombyggnader kunna infoga nya installationer på ett varsamt sätt. KVALITET Ett kvalitetssystem, ofta utformat utifrån den internationella standarden ISO 9000, avser att säkerställa kvaliteten på företagets varor och tjänster. Systemet baseras på en av företagsledningen fastlagd kvalitetspolicy, och dokumenteras och sammanfattas i en kvalitetsmanual. Ett bra system för egenkontroll är en viktig del av företagets kvalitetsarbete (se avsnittet ”Egenkontroll” under Mått och montering). Formella system är dock bara en del i företagets kvalitetsarbete. De viktigaste delarna finns i medarbetarnas erfarenhet, kompetens, samarbetsförmåga och engagemang. Att använda beprövade och välkända material och metoder är naturligtvis ett sätt att uppnå rätt kvalitet. Alla är vana med arbetsrutinerna, det finns lång erfarenhet. Nya material och metoder kräver information till alla berörda, utbildningsinsatser och kanske förberedande prov. 132 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Rörarbete <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=25">Teknikhandboken Sida 25 Rörledningar Material i ta</a> ppvatten- och avloppsrör 146 Material i värme- och kylrör Rör av gjutjärn Stålrör Rör av rostfritt stål Rör av koppar Rör av plast Rör av kompositmaterial Fogmetoder Gängfog Svetsfog Lödfog Flänsfog Limfog Muff-fog Kopplingsfog Pressfog Fogning av två olika material Upphängning av rörledningar Rörledningars längdutvidgning Fästdon, fixturer och styrningar Montering med buntband Röranslutningar Brandskydd av rörledningar Befintliga rörledningar Rörinfodring 147 148 150 154 157 160 169 169 171 173 175 177 178 178 179 181 183 184 187 189 189 189 190 196 201 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 145 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=26">Teknikhandboken Sida 26 Rörledningar MATERIAL I TA</a> PPVATTEN- OCH AVLOPPSRÖR Traditionella rörmaterial för tappvattenledningar är koppar, rostfritt stål och plast. Kopparrör används i alla dimensioner, men i dimensioner över ca 80 mm är det ofta mer ekonomiskt att använda svetsade rör av rostfritt stål. För tappvattenledningar inomhus av plast är PEX, monterat som ”rör-i-rör”, det mest beprövade. För friliggande montage används även PP. Vanliga rörmaterial för dag- och spillvatteninstallationer inomhus är dels plast, dels gjutjärn och rostfritt stål. Ofta används plaströr för inbyggt (ingjutet) montage, och metallrör för friliggande montage. För friliggande rörmontage är ofta ljud- och brandkrav avgörande för materialval. Rörledningars livslängd För att få hög livslängd: • välj beprövade material och fogmetoder • välj material som inte riskerar att korrodera med hänsyn till media och vattenhastighet • utsätt inte plaströr för höga temperaturer och tryck • utsätt inte rostfria stålrör för höga kloridhalter Vanliga standardmaterial för gummitätningar för VVS-applikationer är EPDM och SBR. För tätningar som riskerar att utsättas för oljehaltiga media används NBR. Material Rostfritt stål Gjutjärn med epoxi PVC PP PE EPDM-gummi SBR-gummi NBR-gummi Peroxidvulkad EPDM Högsta Högsta temperatur 95 95 95 95 95 95 95 120 80 80 65 80 80 80 70 70 Högsta temperatur temperatur under 1 minut under 1 timme kontinuerligt 95 100 50 40 40 80 Rör- och tätningsmaterials lämplighet i avloppsrör för höga temperaturer (°C). Tabellen ger ungefärliga värden. Kontakta tillverkare för mer noggranna värden. 146 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Rörledningar <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=27">Teknikhandboken Sida 27 PRESSFOG Användningen av r</a> örsystem med pressfog har under senare år ökat snabbt. Det har förekommit misstag vid detta slag av fogning exempelvis för att fabrikanternas monteringsanvisningar inte följts eller för att man inte använt rätt delar och verktyg. Monteringsdetalj Snedkapat plaströr Felaktigt utförd pressfog Felvänt pressverktyg Ej tillräckligt instick av plaströr i press- koppling RIR släpper mot klämringskoppling Presskoppling (T-rör) släpper i slits Efter viss tid 3 månader 3 dagar 100 000 kr 5 000 000 kr 3 våningar vattenskadade 2 000 000 kr Blandade material. Rör ej fastdraget. Efter viss tid 1 500 000 kr Fel övergång mellan material En utredning som ett försäkringsbolag genomfört av ett antal dyra vattenskador visar att montaget inte utförts enligt tillverkarens monteringsanvisningar. Man delar in pressfog i tre typer: • axialpressfog • radialpressfog med invändig tätning • radialpressfog med utvändig tätning. Axialpressfog används för exempelvis PEX-rör, röränden vidgas med ett expansionsverktyg och förs över nippeln på rördelen. Röränden tätar då den återtar sin form och dessutom förs en skjuthylsa över rör och rördelens nippel med ett specialverktyg för att ytterligare säkra fogen. Radialpressfog med invändig tätning används för kompositrör typ Alupex. Röränden förs över en nippel på rördelen och röret pressas mellan nippeln och en metallhylsa med ett pressverktyg. Invändig tätning krävs på kompositrör för att undvika att mediet kommer i kontakt med aluminiumskiktet. Tidpunkt efter montage Efter viss tid 6 månader Skadekostnad 175 000 kr 150 000 kr Anmärkning VVS Företagens Teknikhandbok 2010 181 Rörledningar <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=28">Teknikhandboken Sida 28 Rör av rostfritt stål kan </a> i allmänhet kombineras med andra metalliska material utan korrosionsproblem. Det kan förbindas direkt med koppar, mässing och rödgods utan risk för galvanisk korrosion. Förzinkade stålrör som förbinds direkt med rostfritt stål i ett vattensystem kan dock angripas av galvanisk korrosion. Vanliga stålrör i värmesystem kan inte förbindas direkt med ett expansionskärl i rostfritt stål. En minst 50 mm lång ickemetallisk förbindning kan monteras mellan materialen för att förhindra korrosionsrisk. Rostfritt stål Rostfritt stål Rostfritt stål Rostfritt stål Kopparnickel Koppar Aluminiummässing Specialmässing Mässing Rödmetall Fosforkopparlod Mässing Mjuklod Kolstål Gjutjärn Aluminium Aluminium Zink 18 Cr 10 Ni 3 Mo 18 Cr 8 Ni 18 Cr 13 Cr 90 Cu 10 Ni 76 Cu 22 Zn 2 Al 65 Cu 31 Zn 2 Pb 2 Al 1 Sn 65 Cu 33 Zn 2 Pb 85 Cu 5 Zn 5 Pb 5Sn 89 Cu 6 P 5 Ag 58 Cu 39 Zn 3 Pb 97 Sn 3 Ag 95 Fe 3 C 2 Si 97 Al 3 Mg Galvanisk spänningsserie avseende relativt hårt tappvatten vid rumstemperatur med pH-värde ca 7,5. UPPHÄNGNING AV RÖRLEDNINGAR Kontrollera alltid tillverkarens anvisningar för upphängning av rörledningarna. Följ anvisningarna för fixering och expansionsupptagning. Några allmänna VVS AMA-krav är: • Rörledning ska monteras så att den inte kommer i kontakt med annan rörledning. • Synlig rörledning, armatur och koppling ska monteras på sådant avstånd från annan ledning samt från vägg-, tak- och golvyta att underhåll, rengöring och manövrering av armatur kan göras. 184 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Rörledningar OÄDLA ÄDLA <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=29">Teknikhandboken Sida 29 Isolering av rörledningar </a> Isoleringsmaterial Isolering för personsäkerhet Värmeisolering Isolering mot frysning Kylisolering Ytbeklädnader Montering av isolering Isolering av kopplingar, flänsar, ventiler m.m. Brandkrav på ytskikt 204 206 206 209 210 213 215 220 221 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 203 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=30">Teknikhandboken Sida 30 Isolering av rörledningar </a> ISOLERINGSMATERIAL Vanliga isoleringsmaterial för rörledningar är mineralull och syntetiskt cellgummi. Mineralull finns som glas- eller stenull. Mineralullsisolering används främst för värmeisolering. Med en ytbeklädnad med högt ånggenomgångsmotstånd (t.ex. plasteller aluminiumfolie) kan mineralull även användas som kylisolering, exempelvis för tappkallvatten. För kylisolering med större krav, exempelvis på köldbärarledningar används normalt isolering av syntetiskt cellgummi. För rörisolering med mineralull är det vanligt att dimensionera enligt serietabellen. Rördiameter Serie (mm) ≥ 20 (20)-50 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 20 20 40 40 60 60 80 100 - - 20 40 40 60 60 80 100 120 160 180 (50)-100 40 40 60 60 80 100 120 160 180 220 (100)-200 40 60 60 80 100 120 160 180 220 240 (200)-350 60 60 80 100 120 160 180 220 240 280 (350)-550 60 80 100 120 160 180 220 240 280 320 (550)-850 80 100 120 160 180 220 240 280 320 360 Serietabell för isolertjocklek i mm vid termisk isolering med mineralull på rörledningar (Källa VVS AMA 98, tab. RB/1) 204 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Isolering <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=31">Teknikhandboken Sida 31 Sakvaror Pumpar Armatur 22</a> 4 231 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 223 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=32">Teknikhandboken Sida 32 Sakvaror PUMPAR För VVS-br</a> anschen finns specialkonstruerade pumpar för olika medier som i de allra flesta fall kan användas. Tillverkarna kan ge råd. Medium Värmevatten Köldbärare Kylmedel slutet Kylmedel öppet VVC Tappkallvatten Spillvatten Montering Pumpar ska monteras enligt tillverkarens föreskrifter. Ljud och skadliga vibrationer får inte uppstå inom pumpens kapacitetsområde. Pumpar ska monteras på vibrationsdämpare med stomljudsdämpande material så att metallisk kontakt mot underlaget bryts. Cirkulationspumpar Cirkulationspumpar arbetar i en sluten krets, det finns ingen statisk tryckhöjd som pumpen ska övervinna, bara friktionsförluster. Jämför ett pariserhjul där de uppåtgående korgarna i det roterande hjulet balanseras av de nedåtgående. Motorn behöver bara övervinna friktionen. Pumpen dimensioneras efter tryckhöjd och flödesbehov. Tryckhöjden beror på motståndet i systemet, friktion i rörledningar, växlare m.m. och framför allt i injusteringsventiler och automatiska styrventiler. Flödesbehov beror, i ett värme- eller kylsystem, på vilken effekt rörsystemet ska leverera eller transportera bort och vilka dimensionerande temperaturer som valts på värmare/kylare. Ljud i ledningssystemet kan uppstå om vätskehastigheten i exempelvis ventiler är för höga. För att undvika detta väljs numera ofta pumpar med varvtalsstyrning. 224 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Funktion Cirkulation Cirkulation Cirkulation Cirkulation Cirkulation Tryckstegring Uppfordring Dagvatten/dränering Uppfordring Temperatur 30-120 -15-15 -20-40 0-40 40-60 0-15 10-50 0-20 Medium Vatten Vatten eller brine Brine Vatten, syrehaltigt Vatten, syrehaltigt Vatten, syrehaltigt Spillvatten Dag-/dränvatten Sakvaror <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=33">Teknikhandboken Sida 33 Tappvatteninstallationer T</a> appvatten Tappkallvatten Tappvarmvatten Risker vid låg temperatur på tappvarmvatten Risker vid hög temperatur på tappvarmvatten Varmvattencirkulation, VVC Krav på tappvattnets kvalitet Skyddsdon mot återströmning Skydd mot inträngning av vätska eller gas Skydd mot överströmning Dimensionering av tappvatten Tappvattenvärmare 236 237 238 240 244 246 248 250 256 256 256 262 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 235 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=34">Teknikhandboken Sida 34 Tappvatteninstallationer R</a> örledningar, armatur och andra tekniska anordningar som finns inom en fastighet kallas installation. De system som distribuerar vatten och avlopp till flera fastigheter brukar kallas anläggning. En VA-anläggning drivs exempelvis av kommunen som en ”allmän anläggning”. Skillnaden mellan ”tappvattensystem” och ”tappvatteninstallation”: I sammansatta termer kan ordet installation användas som efterled när man vill lägga tonvikten på det konstruktiva utförandet (konkret innebörd), medan efterledet -system i detta sammanhang kan användas när man vill beskriva funktionen (abstrakt innebörd) utan att ange materiellt innehåll. [från TNC 98] Tappvatten Orden ”kallvatten” och ”varmvatten” bör undvikas. De används bara då förväxling inte kan ske med t.ex. kylvatten eller värmevatten. TAPPVATTEN Tappvatten är vatten som distribueras i rörledningar inom en fastighet eller en byggnad. Det är en gemensam beteckning för tappkallvatten, tappvarmvatten och varmvattencirkulation, VVC. Tappkallvatten är ofta dricksvatten. Ordet ”dricksvatten” är en kvalitetsbeteckning på: • tappvatten i vissa fall • konsumtionsvatten som säljs på flaska. För dricksvatten ställs detaljerade Europasamordnade krav på kemisk och mikrobiologisk beskaffenhet. Tappvatten från en allmän anläggning, t.ex. kommunalt vatten, kan förutsättas vara av dricksvattenkvalitet. När man gör installationer som hämtar vatten från en egen anläggning, exempelvis en brunn eller en avsaltningsanläggning ska prov tas innan vattnet används som dricksvatten och dessutom uppföljande vart tredje år. I fastigheter med installationer som är kopplade till både en allmän och en enskild anläggning är det viktigt att se till att vatten från den enskilda anläggningen inte kan föras ut i den allmänna anläggningen. 236 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Tappvatten <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=35">Teknikhandboken Sida 35 TAPPKALLVATTEN En tappvatt</a> eninstallation ska dimensioneras för ett statiskt vattentryck på lägst 1 MPa (1000 kPa). Det är vanligt att tappvatten har ett tryck på ca 500-700 kPa vid förbindelsepunkten. I högt belägna fastigheter kan trycket vara lägre och tryckförhöjning kan behövas (VA-leverantören kan ge upplysningar om tryck och ev. behov av tryckförhöjning). Installationen bör anordnas så att trycket i det lägst belägna tappstället inte överskrider 700 kPa. 700 kPa motsvarar ungefär 70 mvp eller 7 bar Temperaturen på tappkallvatten vid förbindelsepunkten (ca 510°C) beror på många faktorer. Den är i allmänhet lägre och mer stabil över året om råvattnet hämtas från en grundvattentäkt än från en ytvattentäkt. –2 Ort Malmö Göteborg Visby Kalmar Stockholm Jönköping Örebro Gävle Sundsvall Umeå Luleå Pajala Kiruna Uteluftens årsmedeltemperatur 8,0 7,9 7,2 7,0 6,6 6,1 5,9 5,0 3,9 3,4 2,0 -0,1 -1,2 Grundvattentemperaturen är i praktiken densamma som årets luftmedeltemperatur, utom i nordvästra Norrland, där det tjocka och långvariga snötäckets isolerande effekt gör den några grader högre. Kartan visar uteluftens årsmedeltemperatur. 5 7 8 6 7 6 8 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 237 7 –2 –1 –1 0 1 2 1 1 2 5 1 3 4 6 2 3 0 3 4 Tappvatten <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=36">Teknikhandboken Sida 36 Man ska eftersträva att be</a> vara tappkallvattnets låga temperatur. Rör bör förläggas i så svala utrymmen som möjligt och isoleras så att vattnet inte värms. Fördelningsledningar utanför våtrum isoleras alltid. Tappkallvattenledningar ska inte förläggas: • dikt mot VV, VVC eller värmeledningar • över varma ledningar • så de riskerar att värmas av annat, exempelvis i golv med golvvärme, av radiatorer eller solljus. I exempelvis kontorsbyggnader med låg tappning kan tappkallvatten behöva isoleras tjockare. Detta gäller särskilt då tappkallvattenledningar förläggs i oventilerade schakt tillsammans med varma ledningar. TAPPVARMVATTEN Tappvarmvatten värms normalt så att man håller ca 55°C före tappställe. Utgående temperatur behöver därför vara något högre, beroende av systemets storlek, hur väl isolerade ledningarna är och VVC-systemets funktion. VVC 60°C VVB 50°C KV Krav på lägsta temperaturer i tappvarmvattensystem. VV 55°C 238 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Tappvatten <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=37">Teknikhandboken Sida 37 Avloppsinstallationer Avlo</a> ppsvatten Uppdämningsnivå Dimensionering av spillvatteninstallationer 266 266 266 Luftning av spillvatteninstallationer 270 Utformning för att förhindra lukt Rensning av spill- och dagvatteninstallationer Dimensionering av dagvatteninstallationer Stuprör 272 Utformning av spillvattenledningar 272 274 277 277 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 265 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=38">Teknikhandboken Sida 38 Avloppsinstallationer AVLO</a> PPSVATTEN Spillvatten från bostäder, kontor m.m. innehåller näringsämnen som kan återvinnas. Det är därför viktigt att spillvattnet är rent från andra slag av föroreningar. Spillvatten från industrier, garage eller andra verksamheter där spillvattnet kan förorenas av olja, fett eller andra kemikalier måste därför renas eller hanteras på annat sätt. Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som inte har trängt ned i jorden. Det avleds främst från takytor, terrasser och hårdgjorda markytor. Dagvatten kan ha höga kloridhalter om det tas från ytor som saltats, exempelvis vägar. Dränvatten är vanligen förhållandevis rent regn- och smältvatten. UPPDÄMNINGSNIVÅ För ledningar som ansluts till en kommunal avloppsanläggning anges ibland en uppdämningsnivå. När flödet i det kommunala nätet är större än ledningarna är dimensionerade för uppstår övertryck i ledningen. Vattnet stiger in i serviser till den höjd som motsvarar uppdämningsnivån. Avloppsenheter i installationen får inte monteras under uppdämningsnivån. Om sådana avloppsenheter installeras ska särskilda säkerhetsåtgärder vidtas, efter godkännande av VA-leverantören (kommunen). DIMENSIONERING AV SPILLVATTENINSTALLATIONER Vid dimensionering av spillvatteninstallationer skiljer man mellan samlingsledningar och anslutningsledningar. En anslutningsledning är en ledning som bara betjänar en avloppsenhet. Övriga ledningar är samlingsledningar. Nedanstående tabeller ger tumregler för dimensionering. Vid osäkerhet ska en noggrann beräkning göras. Det finns en standard, SS-EN 12056 för dimensionering av självfallssystem inomhus. Det är viktigt att bedöma möjlighet till självrensning. Om en klosett är ansluten till samlingsledningen erhålls normalt tillräcklig självrensning. 266 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Avlopp <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=39">Teknikhandboken Sida 39 Värme- och kylinstallation</a> er Medier Avluftning Luftavledare och luftavskiljare Dimensionering av värmeoch kylsystem Expansionskärl och säkerhetsutrustning Shuntkopplingar Enkla shuntkopplingar Pannkopplingar Fjärrvärmekopplingar Inkoppling av luftkylare och luftvärmare Ventilationsbatterier för värmeåtervinning Värmeväxlare Ackumulatortankar 280 284 284 286 287 288 288 290 290 292 295 296 296 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 279 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=40">Teknikhandboken Sida 40 Värme- och kylinstallation</a> er MEDIER Värmebärare (värmevatten) i sekundärsystem för exempelvis radiatorer består normalt av rent vatten som avluftats naturligt under den första drifttiden. Därmed minskar vattnets syrehalt. Tillförsel av nytt syrehaltigt vatten ökar korrosionsrisken. Vid läckage i system skall påfyllning av nytt vatten alltid betraktas som en tillfällig lösning. Läckor ska i stället lokaliseras och åtgärdas. Tillsatser av s.k. korrosionsinhibitorer, ämnen med syfte att motverka korrosion har förekommit. Ett ämne med god teknisk effekt är hydrazin. Det är dock klassat som miljöfarligt, canceroch allergiframkallande och får numera endast hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. Hydrazin har troligen inte använts i VVS-installationer under de senaste decennierna, men kan ha använts tidigare och kan därför finnas kvar i äldre system. På marknaden finns numera flera andra produkter med korrosionsskyddande effekt, som kan vara svårdoserade och ställa krav på exempelvis framtida uppföljning. Det finns också många produkter med oklar effekt. Lämplig vattenkvalitet pH 7-9 Syrehalt < 0,02 mg/l (mycket stor korrosionsrisk vid pH < 4 även vid syrefritt vatten) (syrehalten är viktig för korrosionsrisk och bör vara så låg som möjligt) Förslag till lämplig kvalitet på köld- och värmebärarvatten efter en tids drift. Påfyllning kan i allmänhet ske med kommunalt vatten. Grundprincipen bör alltid vara att ha rent vatten i ett värmesystem. Om man i undantagsfall överväger att använda tillsatser (korrosionsinhibitorer, pH-justerande tillsatser, bakteriedödande medel etc) bör en oberoende vattenkemist eller korrosionstekniker kontaktas för att bedöma huruvida ett sådant behov verkligen föreligger. 280 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Värme och kyla <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=41">Teknikhandboken Sida 41 Värmebärare i fjärrvärmesy</a> stem (och fjärrkylsystem) tillhandahålls av energileverantören. Före påfyllning behandlas fjärrvärmevatten genom avhärdning, avluftning, pH-justering etc och ibland tillsätts korrosionsinhibitorer. Många värmeverk tillsätter dessutom ett grönt färgämne (Pyranin) för att kunna spåra läckage. Minska risker för syresättning • Utför ingen onödig påfyllning av vatten. • Automatisk påfyllning ska inte förekomma. • Rörsystem ska vara täta. • Håll om möjligt övertryck i hela systemet. • Slutna expansionskärl ska fyllas med kvävgas. • Rätta till felaktigt utförda öppna expansionskärl. I värmebärarkretsar och i köldbärarkretsar i exempelvis kontor har man vanligtvis bara rent vatten. I industriella sammanhang behöver mediet i sådana kretsar ofta frysskyddas. Mediet i kylmedelkretsar och återvinningskretsar behöver däremot alltid frysskyddas. Normalt blandas vatten och ett frysskyddsmedel (ca 20-30%) samt ibland en mindre mängd tillsatsmedel (mediet kallas ofta brine). Det finns inte ett frysskyddsmedel som är bäst, val måste ofta göras från fall till fall. De önskade egenskaperna är: • låg fryspunkt • bra värmetekniska egenskaper • lätt att pumpa • inte korrosivt • inte giftigt • inte miljöfarligt • inte brandfarligt Tillsatser Många frysskyddsmedel innehåller tillsatsämnen. Kräv att få detaljerade data om tillsatsämnen före inköp. Kontrollera med tillverkaren om det finns speciella krav på vattenkvalitet för spädvattnet. Etanol, tillverkad av förnyelsebar råvara och med ett av Livsmedelsverket godkänt denatureringsmedel (ofta n-butanol och isopropanol) kallas Bioetanol i handeln. Bioetanol är numera ett vanligt val för exempelvis bergvärmeanläggningar. Etanol är dock brandfarlig, särskilt i koncentrerad form. Etanol har nackdelen att viskositeten ökar vid låga temperaturer. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 281 Värme och kyla <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=42">Teknikhandboken Sida 42 Etylenglykol förekommer fo</a> rtfarande mycket i återvinningssystem. Den har tekniska fördelar men på grund av dess giftighet har man ofta sökt andra alternativ. Fryspunkttemperatur, °C 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 0 10 20 30 40 Etylenglykol Propylenglykol Etanol Glycerol Kaliumkarbonat Kalciumklorid Natriumklorid Kaliumacetat Kaliumformiat Fryspunkt -15°C 50 Fryspunkt för ett antal köldbärarblandningar vid olika koncentrationer. (Källa Å. Melinder, KTH) Dynamisk viskositet mPa • s 16 14 12 10 8 6 4 2 0 -20 -10 0 10 Etylenglykol Propylenglykol Etanol Glycerol Kaliumkarbonat Kalciumklorid Natriumklorid Kaliumacetat Kaliumformiat Vatten Fryspunkt -15°C 60 Viktsprocent 20 30 Temperatur °C Dynamisk viskositet som funktion av temperatur. Koncentrationen för de olika vattenlösningarna har valts så de motsvarar en fryspunkt av -15°C. (Källa Å. Melinder, KTH) 282 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Värme och kyla <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=43">Teknikhandboken Sida 43 Avfallshantering Inventeri</a> ng Källsortering Avfallshantering Farligt avfall Kvarlämnade kemikalier Kvicksilver Asbest Bly 300 301 301 302 303 303 306 308 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 299 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=44">Teknikhandboken Sida 44 Avfallshantering Kretslopp</a> srådet har sedan 2007 riktlinjer för avfallshantering vid byggande och rivning. De finns att hämta på www.kretsloppsradet.com. Riktlinjerna innehåller branschnormerande texter om inventering, upphandling, källsortering och avfallshantering. INVENTERING Inför en ombyggnad ska en materialinventering göras där man identifierar vilka ämnen och material i byggnaden som kan bli farligt avfall eller som i övrigt kan innebära risker, problem eller kostnader inför kommande arbeten. Materialinventeringen görs normalt i början av projekteringen. Vid både ombyggnad och nybyggnad ska dessutom en avfallshanteringsplan tas fram. I ombyggnadsfallet tas en preliminär avfallshanteringsplan fram i samband med materialinventeringen. Slutlig avfallshanteringsplan ska tas fram i början av entreprenadtiden. Avfallshanteringsplanen ska bland annat omfatta: • ämnen och material som efter arbetet blir farligt avfall • produkter som ska återanvändas • övrigt avfall, bedömda mängder, val av fraktioner, hantering m.m. Basnivå för källsortering Farligt avfall El-avfall Trä Brännbart Plast för återvinning Gips Skrot och metall Fyllnadsmassor Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall (för eftersortering) Basnivå för källsortering för rivning (motsv. ombyggnad) och byggproduktion (motsv. nybyggnad). Fraktionen gips är inte nödvändig vid rivning. 300 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Avfallshantering <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=45">Teknikhandboken Sida 45 Konstruktionsmaterial Meta</a> ller Plaster Korrosionsskydd med metallbeläggningar 310 314 318 Korrosionsskydd med anodisering 320 Återvinning av material 320 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 309 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=46">Teknikhandboken Sida 46 Konstruktionsmaterial META</a> LLER Rena metaller består av ett enda grundämne, men som konstruktionsmaterial används nästan uteslutande legeringar – metaller som i åtminstone någon utsträckning har blandats för att få vissa egenskaper. Järn och stål är den metall som har den i särklass största användningen. Ordet ”järn” används dels för tekniskt rent järn, dels för vissa järnbaserade material med hög kolhalt, exempelvis gjutjärn. Stål Stål är ett samlingsbegrepp för legeringar som i huvudsak innehåller grundämnet järn och där kolhalten inte överstiger ca 2,5 %. Vid indelning efter sammansättning skiljer man mellan kolstål (olegerat stål), som endast innehåller kol och en mindre mängd mangan och legerat stål. Man skiljer vidare mellan låglegerat stål och höglegerat stål. Gränsen går vid en sammanlagd legeringshalt (förutom kol) på 5%. Vad gäller användningen skiljer man mellan verktygsstål och konstruktionsstål. Till de senare hör bland annat allmänna konstruktionsstål och tryckkärlsstål som används för svetsbara konstruktioner. Gjutjärn Gjutjärn består främst av järn, kol (3-4 %) och kisel (1-3 %). Kolet förekommer som järnkarbid eller som grafitfjäll. Om huvuddelen förekommer som grafitfjäll kallas järnet gråjärn (eller grått gjutjärn). Om kolet huvudsakligen förekommer som karbid kallas det vitt gjutjärn. Gråjärn är lätt att gjuta, även i komplicerade former, men det är sprött och har låg hållfasthet. Med speciella åtgärder kan grått gjutjärn svetsas. Genom särskild behandling av gjutjärnssmältan får materialet ökad hållfasthet och bättre seghet, s.k. segjärn. Materialet är dyrare och svårare att gjuta än gråjärn och aducerjärn. 310 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Konstruktionsmaterial <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=47">Teknikhandboken Sida 47 Plast Alla termoplaster ka</a> n i princip smältas om, vilket också görs med produktionsspill. Omsmältning av returprodukter från samhället kräver dock mycket noggrann rengöring och sortering. Ett utbyggt system för återsamling och återvinning av plaströr (spill från montering och demonterade rör) finns i bland annat Sverige genom Nordiska plaströrsgruppen, NPG. Även om materialåtervinning av plast är tekniskt möjlig, kan återvunnet material kan få sämre egenskaper. Många förordar att återvunnen plast ska användas för enklare produkter än rör. I dag väljs ofta förbränning av plast för energiutvinning i stället för materialåtervinning. Kompositerna är svåra att återvinna annat än genom energiutvinning. Inte heller härdplaster och gummi lämpar sig för återvinning. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 321 Konstruktionsmaterial <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=48">Teknikhandboken Sida 48 Kemiska produkter 322 VVS </a> Företagens Teknikhandbok 2010 Konstruktionsmaterial <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=49">Teknikhandboken Sida 49 Kemiska produkter Kemiska </a> produkter är exempelvis färger, limmer, frysskyddsmedel, lösningsmedel, drivmedel, tvättmedel m.m. INKÖP AV KEMISKA PRODUKTER Enligt miljöbalken ska man ”undvika att använda eller sälja” sådana produkter ”som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön”, om de kan ersättas med produkter ”som kan antas vara mindre farliga” (produktvalsregeln). Står man inför valet mellan två i övrigt likvärdiga produkter, så är man skyldig att välja den minst farliga. Detta gäller inte bara kemiska produkter utan även ”varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt”. Viktiga frågor: • Vilka farliga egenskaper har ämnet? • Vilka effekter på människors hälsa och ekosystem kan befaras? • Hur stora mängder ska användas? • Hur ska ämnet användas? • Var och när innebär ämnet risker? • Vad händer om något går fel? • Hur stora är riskerna? • Vilka alternativ finns? • Har jag tillräckliga kunskaper själv, eller behöver jag hjälp? Miljöbalken ställer krav på kunskap. Man är skyldig att skaffa sig den kunskap som man behöver. Produktinformation En producent som tillverkar eller importerar en kemisk produkt ska tillhandahålla produktinformation. Detta bör ske både informellt och formellt. Det informella är att säljaren på ett rakt och begripligt sätt talar om för kunden vad det är som gäller: hur produkten ska hanteras, hur farlig den är och vilka risker som finns. Det formella är att tillhandahålla märkning och säkerhetsdatablad. Förpackningar för de kemiska produkter som klassats som hälso- eller miljöfarliga ska märkas och speciella säkerhetsdatablad ska tillhandahållas om produkten säljs för yrkesmässigt bruk. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 323 Kemiska produkter <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=50">Teknikhandboken Sida 50 T+ T C F+ F E MYCKET GIFTI</a> G Xn GIFTIG Xi FRÄTANDE N BRANDFARLIGT O EXTREMT BRANDFARLIGT MYCKET EXPLOSIVT HÄLSOSKADLIG IRRITERANDE MILJÖFARLIG OXIDERANDE Farosymbolen med den farobeteckning som står under symbolen skall anges tydligt i märkningen. Farokoden ovanför symbolen ingår inte i märkningen. Kravet på produktinformation innebär att produkterna dels skall vara märkta med farosymboler och farobeteckning enligt bilden, dels vara beskrivna i ett Säkerhetsdatablad. Kräv information och Säkerhetsdatablad från leverantören. Märkning Märkningen omfattar bland annat farosymboler i svart på orangegul botten. En fullständig märkning ska omfatta: • Handelsnamn eller beteckning. • Ämnets eller ingående ämnens kemiska namn. • Farosymboler med farobeteckningar. • Riskfraser. • Skyddsfraser. • Producentens namn, adress, telefonnummer m m. • Säljarens namn, adress, telefonnummer m m. • Ordet: ”EG-märkning” (avser bara vissa ämnen). • EG-nummer (om sådant finns). • Innehållets vikt eller volym (beredningar i konsumentförpackning). 324 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Kemiska produkter <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=51">Teknikhandboken Sida 51 Förteckning över farliga ä</a> mnen Alla kemiska produkter på arbetsplatsen som har en orangefärgad farosymbol ska förtecknas. Det räcker i många fall med att förteckningen är en pärm som innehåller säkerhetsdatabladen för alla berörda kemiska produkter. Undvik att använda kemiska produkter med faromärkning. Välj metoder som inte kräver arbete med farliga produkter. Eftersträva att byta ut de produkter som används mot mindre farliga. Kräv alltid säkerhetsdatablad vid inköp av faromärkta kemiska produkter. Gör en riskbedömning utifrån säkerhetsdatabladet. Ge skyddsinstruktioner till dem som ska arbeta med kemiska produkter. Eftersträva att förbättra skyddsåtgärder och skyddsutrustning. Säkerhetsdatablad för alla berörda produkter ska finnas på arbetsplatsen. Gör en förteckning över berörda produkter, exempelvis en pärm med säkerhetsdatabladen. Se till att rätt skyddsutrustning används. Förvara de kemiska produkterna i ett särskilt utrymme. Kontrollera att förpackningarna inte läcker. Se till att berörda personer rapporterar risker, tillbud, besvär och olyckor. Var finner man mer information? Den primära källan till information är leverantören; den man köper kemikalierna eller varan av. Det är säljarens skyldighet att lämna alla erforderliga uppgifter. Information kan även erhållas från Kemikalieinspektionen och Sprängämnesinspektionen. Studera deras hemsidor www.kemi.se och www.srv.se. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 327 Kemiska produkter <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=52">Teknikhandboken Sida 52 Vatten Kemisk beskaffenhet</a> Hårdhet pH-värde Alkalinitet Kloridhalt Konduktivitet Turbiditet 329 330 330 331 331 332 332 328 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=53">Teknikhandboken Sida 53 Vatten Vatten är en kemisk</a> förening mellan väte och syre, med formeln H2O. I naturligt vatten finns även molekyler av tungt vatten. Vatten förekommer i fast form (is), i flytande form samt i gas- form (vattenånga). Vattendimma är vatten i flytande form i små droppar, som håller sig svävande i luften. För att förånga 1 kg vatten åtgår 2 257 kJ vid 100°C (ångbildningsvärme) och för att värma 1 kg vatten 1 grad åtgår 4,18 kJ vid 25°C (värmekapacitivitet). Dessa värden är höga jämfört med motsvarande för liknande ämnen. Temperatur Tryck °C -50 (is) 0 (is) 0 20 50 100 110 150 200 MPa 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,14 0,48 1,55 Densitet ton/m3 0,92 0,92 1,0 1,0 0,99 0,96 0,95 0,92 0,86 Egenskaper hos vatten. Vattnets kvalitet har betydelse för dess användbarhet. Vattenanalyser, som ger svar på vattenkvaliteten, kan vara svåra att tolka eftersom många parametrar hänger samman och ofta behöver tolkas som helhet. KEMISK BESKAFFENHET Viktiga parametrar är hårdhet, pH, surhet, alkalinitet och salthalt. Förekomsten och kombinationer av ett antal joner bestämmer dessa egenskaper. Kalcium- och magnesiumjoner ger hårdhet. Bikarbonat-, karbonat- och hydroxyljon ger alkalinitet. Kloridjon och sulfatjon ger surhet och salthalt. Kalcium-karbonat ger exempelvis både hårdhet och alkalinitet åt vattnet. Kalcium-klorid ger hårdhet och salthalt etc. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 329 Värme- 1,73 2,11 4,22 4,18 4,18 4,22 4,23 4,31 4,50 kapacitivitet förmåga kJ/(kg·K) 2,8 2,3 0,55 0,60 0,64 0,68 0,69 0,68 0,67 VärmeledningsW/(m·K) Vatten <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=54">Teknikhandboken Sida 54 HÅRDHET Hårdhet känns igen</a> på att hårt vatten kräver mera tvål för att bilda lödder. Mängden kalciumjon och magnesiumjon bestämmer vattnets hårdhet. Man skiljer mellan temporär och permanent hårdhet. Temporär hårdhet (karbonathårdhet) består av vätekarbonater (bikarbonater) och karbonater av kalcium och magnesium. Temporär hårdhet fälls ut av uppvärmning och kokning och bildar avlagringar, så kallad pannsten, i kokkärl, rörsystem, pannor, tappvattenvärmare och andra maskiner. Permanent hårdhet (mineralsyrahårdhet) innefattar sulfater, klorider, nitrater och fosfater av kalcium och magnesium. Permanent hårdhet fälls inte ut av kokning. Summan av temporär och permanent hårdhet kallas totalhårdhet. Totalhårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader (°dH): • 0-2 °dH mycket mjukt • 2-5 °dH mjukt • 5-10 °dH medelhårt • 10-20 °dH hårt • >20 °dH mycket hårt De problem som orsakas av hårdhet över 15 °dH är huvudsakligen ekonomiska genom att de, särskilt vid uppvärmning, ger utfällningar på textilier och i kärl, pannor och varmvattensystem. Å andra sidan så blir vatten som är mjukare än 3 °dH korrosivt. pH-VÄRDE pH är ett mått på surhet och basiskhet hos en vätska på en skala från 0 till 14, där 7 representerar neutralitet, tal lägre än 7 tilltagande surhet och tal högre än 7 tilltagande basiskhet. Lågt pH kan orsaka korrosionsskador och ökande metallhalter i vattnet. Även högt pH kan ge korrosionsproblem, men dessutom smakproblem och utfällningar. pH-värdet i kommunalt vatten ska ligga mellan 7,5 och 9. Vatten som lämnar vattenverket ska vara icke-korrosivt, med pH-värdet förhöjt för att korrigera för surhet när så behövs. Om pH-värdet är mycket lågt får vattnet en sur smak. Surheten härrör vanligtvis från löst koldioxid som bildar svag kolsyra. pH-värden på 10,5 och däröver gör vattnet otjänligt på grund av risken för skador på ögon och slemhinnor. 330 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Vatten <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=55">Teknikhandboken Sida 55 Dricksvatten Mikroorganism</a> er Biofilm Kemiska parametrar Radon i dricksvatten Gränsvärden Kommentarer till underlag för bedömning av dricksvattenprov 335 337 337 338 339 342 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 333 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=56">Teknikhandboken Sida 56 Dricksvatten I Sverige kom</a> mer ungefär hälften av dricksvattnet från sjöar eller vattendrag (ytvatten), resten från grundvattentäkter. Sjövatten är mjukt och har låg salthalt, men innehåller alger, humus och organisk substans som ger färg, lukt och smak. Sjövatten är sällan tillräckligt skyddat mot sjukdomsframkallande mikroorganismer. Det måste därför renas. Grundvatten är ofta klart, färglöst och luktfritt med låg halt organisk substans. Det kan normalt användas utan särskild behandling. Grundvatten är mjukt i urbergstrakter och hårt i krit- och kalktrakter, t.ex. i delar av Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke och Uppland samt på Öland och Gotland. Ytvatten Temperatur Färgtal Pt Grumlighet Lukt Organiska ämnen Hårdhet Järn och mangan Stora årstidsvariationer, 0-20°C Ofta högt, 10-100 mg/l Tydlig Vanligen tydlig Ofta hög (2-20 mgO2/l) Oftast låg 0-5 °dH Oftast låg Klorid, nitrat och sulfat Låg Fri kolsyra Alkalinitet Syrehalt Bakteriehalt Låg (0-10 mg/l) Låg (0-70 mg/l) I kalkrika trakter högre Vanligen hög (mättad) Kan vara hög Lågt, 0-10 mg/l Oftast ingen Vanligen ingen I urbergsområden 1,5°dH I kalkrika trakter > 10 °dH Ibland hög Ibland hög Låg (0-2 mgO2/l) Hög (10-100 mg/l) I urbergsområden relativt låg < 100 mg/l I kalkrika trakter hög > 100 mg/l Låg eller 0 Låg eller ingen Yt- och grundvattens beskaffenhet påverkar tappvattnets beskaffenhet. Grundvatten Jämn, 4-8°C 334 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Dricksvatten <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=57">Teknikhandboken Sida 57 Ritningar och beskrivninga</a> r Rörledningar Vertikalt förlagda rörledningar Underlag för drift- och underhållsinstruktioner Underlag för relationsritningar 348 349 356 358 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 347 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=58">Teknikhandboken Sida 58 Ritningar och beskrivninga</a> r Ritningar och beskrivningar ska utföras enligt Bygghandlingar 90. En standard för ritningssymboler på VVS-ritningar är SS 032260. Denna skiljer sig något från den Europeiska. I branschen finns också praxis som från fall till fall kan skilja en hel del, både beroende på konsulternas och byggherrarnas egna rutiner. RÖRLEDNINGAR Rörledningar betecknas på ritningar med systemtillhörighet och rördimension. Beteckningen upprepas normalt för varje enskilt rör, utom för cirkulerande kretsar, exempelvis värme- eller köldbärare, där beteckningen syftar på både framlednings- och returrör. Exempel på beteckning på rörledningar på en planritning. Beteckning Beskrivning Vätska i allmänhet Tappkallvatten Tappvarmvatten Tappvarmvatten i cirkulationsledning Spillvatten Dagvatten Dränvatten Primärt vatten i värmeanläggning Sekundärt vatten i värmeanläggning Ånga Kondensat Gas i allmänhet Luft (tryckluft, vakuum etc.) Olja Säkerhetsledning Ledning för brandsläckningsändamål Köldbärare (även KP och KS används) Kylmedel Återvinningskrets Fjärrvärme Fjärrkyla Beteckning som anges i anslutning till rördimension på ritningar. 348 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Ritningar och beskrivningar <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=59">Teknikhandboken Sida 59 Kontroll och injustering T</a> äthetskontroll Täthetskontroll med vätska Täthetskontroll med gas Protokoll över täthetskontroll Injustering Driftsättning Idrifttagning Brukstagning 360 361 363 364 365 368 368 368 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 359 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=60">Teknikhandboken Sida 60 TÄTHETSKONTROLL Arbete med</a> installationer för medier med höga temperaturer, högt tryck eller farliga egenskaper kräver speciell kompetens. För täthetskontroll av sådana installationer hänvisas till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Tryckbärande anordningar. För de flesta vanliga VVS-installationer (förutom vissa fjärrvärmeledningar) ställs bara kravet att de ska utföras ”enligt god teknisk praxis”, vilket AMA-kraven enligt nedan uppfyller. Täthetskontroll kan göras med vätska eller gas, men bör om möjligt utföras med vätska, vanligtvis tappvatten. Täthetskontroll med gas (ofta luft eller kvävgas) är förenat med stora risker, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om provning med över- eller undertryck (AFS 2006:8). Drifttryck och beräkningstryck Drifttryck är det tryck som normalt råder under drift. Beräkningstrycket är högre. Det är det tryck för vilket installationen har hållfasthetsberäknats. Beräkningstrycket är normalt lika med högsta tillåtet drifttryck, eventuellt med vissa tillägg. Beräkningstryck ska finnas angivet i den tekniska beskrivningen för installationen. Typ av installation Normalt drifttryck Vanligt Tappvatten 0,4 – 0,7 Mpa 1 Mpa Sekundärvärme 0,1 – 0,3 Mpa 0,6 Mpa Kontrolltryck För vanliga VVS-installationer är kontrolltrycket enligt AMA minst 1,43 gånger beräkningstrycket. Trycket ska mätas med en tryckmätare som är kontrollerad med kontrolltryckmätare och som kan avläsas med en noggrannhet av 10 kPa. Kontrolltryck enligt AMA förekommande (1,43 gånger beräkningstrycket) beräkningstryck 1,5 Mpa (15 bar, 150 mvp) 0,9 MPa (9 bar, 90 mvp) Exempel på drifttryck och beräkningstryck för olika installationer. 360 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Kontroll och injustering <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=61">Teknikhandboken Sida 61 Allmänna tekniska grunder </a> Areor Omräkningstabeller Temperaturer 370 371 373 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 369 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=62">Teknikhandboken Sida 62 Allmänna tekniska grunder </a> AREOR Areor i byggnader räknas på flera olika sätt och det är viktigt att hålla reda på vilka areor man avser. Det följande ger en orientering om svensk standard: Bruttoarea, BTA Bruksarea, BRA Omslutande konstruktionsarea, OKA Flerbostadshus Lokalhus Kombinationshus BTA BRA OKA BOA LOA BOA BIA BIA LOA ÖVA ÖVA ÖVA BTA Med bruttoarea avses area av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller för mätvärdet angiven begränsning. BRA Med bruksarea avses area av lokal begränsad av omslutande väggars insida. BOA Boarea är bruksarea i boutrymme. Boutrymme är för boende inrättat utrymme ovan mark, huvudsakligen avsett för vistelse, hygien, viss förvaring, kommunikation m.m. BIA Biarea är bruksarea för biutrymme, t.ex. lägenhetsförråd. ÖVA Övrig area, bruksarea för övriga utrymmen, där övrigt utrymme är byggnadens allmänna utrymme för kommunikation och drift. LOA Lokalarea, bruksarea för lokalutrymmen. Dessa utrymmen är inrättade för annat ändamål än boende och är inte övrigt utrymme. Atemp En area som används i BBR och energideklarationer. Det är arean av samtliga våningsplan för utrymmen som avses värmas till mer än 10°C. Arean begränsas av klimatskärmens insida. Area för garage, beläget innanför klimatskärmen i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. 370 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Tekniska grunder <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=63">Teknikhandboken Sida 63 d S r a. Cylinder S a b a </a> S b b. Prisma (rätvinkligt och snedvinkligt) Beräkning av volymen på olika geometriska figurer. π = 3,14. c V = längd x bredd x höjd V = π r2 h = π d2 ———– • h 4 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 375 h h h/2 h Tekniska grunder <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=64">Teknikhandboken Sida 64 Normer och riktlinjer Samh</a> ällets krav Kvalitetsansvarig Energideklarationer Standarder, branschöverenskommelser och avtal Branschregler 377 379 380 380 382 376 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=65">Teknikhandboken Sida 65 Normer och riktlinjer SAMH</a> ÄLLETS KRAV Byggsektorn är styrd av en mängd bestämmelser. Här ges några exempel. Författningar är en samlande term för bestämmelser som ges ut med stöd av en lag (lagar åtföljs ibland av förordningar som ges ut av regeringen). Det är flera lagar som har betydelse för teknisk utformning av installationer, främst bygglagstiftningen (Plan och bygglagen, PBL och Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, BVL) och arbetsmiljölagen, men också miljöbalken och livsmedelslagen. Utges av: Riksdagen Regeringen Myndigheter Lagar Förordningar Föreskrifter Allmänna Råd Det finns författningar i flera nivåer. Lagarna, som stiftas av riksdagen är alltid utgångspunkt. I lagar och förordningar anges i vissa fall att bestämmelserna får tolkas och ges mer konkret form i föreskrifter eller allmänna råd som utges av olika myndigheter, exempelvis Boverket, Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Föreskrifter är bindande, till skillnad från de allmänna råden. Bestämmelserna finns att hämta på internet under respektive myndighet. Författningarna ställer bara minimikrav, den som bygger har inte sällan intresse av själv avgöra ”var ribban ska ligga”. VVS Företagens Teknikhandbok 2010 377 tvingande Ej Tvingande Författningar Regler Normer och riktlinjer <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=66">Teknikhandboken Sida 66 Exempel på regler med stöd</a> av bygglagstiftningen: Föreskrifter Boverkets byggregler BBR (gäller ny- och tillbyggnad) Nyutgåva ungefär vart femte år. Allmänna råd BÄR (Allmänna råd för ändring av byggnad) Nyutgåva ungefär vart femte år. www.boverket.se Exempel på regler med stöd av arbetsmiljölagen: Föreskrifter Arbetmiljöverkets författningssamling AFS (bestämmelser om olika arbetsmiljörisker) Det utkommer årligen ett flertal nya bestämmelserna i häften i A5-format med orangefärgat omslag som berör olika teman. www.av.se Exempel på regler med stöd av miljöbalken: Föreskrifter Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS (bestämmelser om kemiska produkter) www.kemi.se Allmänna råd Socialstyrelsens allmänna råd (Allmänna råd om enskild vattenförsörjning) www.sos.se Exempel på regler med stöd av livsmedelslagen: Föreskrifter Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (Föreskrifter om dricksvatten i allmänna anläggningar) www.slv.se Andra dokument än författningar blir tvingande bara genom avtal. 378 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Normer och riktlinjer <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=67">Teknikhandboken Sida 67 Ordlista ABS-plast En styr</a> enbaserad termoplast, baserad på polyakrylnitril, polybutadien och polystyren. Plasten används bl.a. för tillverkning av rör. ackreditering [accreditation] Formellt erkännande av att ett organ (laboratorium, certifieringsorgan, besiktningsorgan eller kontrollorgan) är kompetent att utföra specificerade provningar, kalibreringar, mätningar, certifieringar etc. aggregat Grupp av samverkande don som är sammanbyggda men dock framstår individuellt (TNC 98). aggregatrum [plant room] Driftrum avsett för aggregat ingående i installation. (TNC 95) allmän VA-anläggning VA-anläggning som betjänar bostadshus och annan bebyggelse och som drivs av kommun eller, om den drivs av annan, förklarats för allmän enligt lag. (TNC 95) Jfr enskild VA-anläggning anodisering [anodizing] Omvandling av en metalls ytskikt till oxid genom elektrolys. (TNC 95) Vid anodisering erhålls oxidbeläggning på anoden. Anodisering tillämpas huvudsakligen på lättmetall. Oxidskiktet utgör korrosionsskydd, dekoration e d. Anodisering skall inte benämnas anodoxidering eller eloxering. Apparat don avsett för styrning, mätning, registrering e.d. (TNC 98) Apparater kan ha rörliga delar. Don som kallas maskin, redskap eller verktyg bör inte benämnas apparat. arbetsmiljö [work environment] Förhållandena på en arbetsplats. Från att tidigare ha varit inriktat på skydd för liv och hälsa, har perspektivet vidgats. Målsättningen är att arbetsmiljön ska anpassas till människans förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende och vara tillfredsställande med hänsyn till den sociala och tekniska utvecklingen. I huvudsak vilar ansvaret för arbetsmiljön på arbetsgivaren. arbetstryck, se drifttryck. avgas [flue gas] (inom uppvärmningstekniken) gas från förbränning av gasformigt bränsle. (TNC 95) avloppsanläggning [sewerage system] Anläggning omfattande avloppsnät med tillhörande anordningar, såsom pumpstation, utjämningsmagasin, bräddavlopp m.m., jämte avloppsreningsverk och utloppsledning. (TNC 95) avloppsenhet [wastewater appliance; discharge unit] Installationsenhet från vilken avloppsvatten leds. avloppsledning [sewer] Rörledning för avledning av avloppsvatten, men även för avledning av andra vätskor. (TNC 95) avloppsvatten [sewage; waste water] Vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d. (TNC 95); jfr spillvatten. avspänningskärl Kärl i ett vätskesystem (pannanläggning med effekten > 100 kW och vätsketemperatur > 120 °C) avsett att avskilja ånga från hetvatten vid utblåsning från säkerhetsventil. (AMA) VVS Företagens Teknikhandbok 2010 383 Ordlista <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=68">Teknikhandboken Sida 68 avsvalningskärl Kärl i ett</a> vätskesystem avsett att förhindra temperaturen i ett expansionskärl att överstiga 60 °C. Kärlet monteras i inkommande ledning till expansionskärl. (AMA) avsyning slutlig kontroll av egen produkt, dock utan provning (TNC98). Jfr besiktning. backventil [non-return valve; check valve] Ventil som tillåter flöde i endast en riktning. (TNC 95); jfr vakuumventil. BBR Boverkets föreskrifter och allmänna råd preciserar kraven i PBL, PBF, BVL och BVF vid nybyggnad (uppförande) och tillbyggnad (då byggnadens volym ökar). BBR omfattar inte anläggningar och inte ändring av byggnader. Vid tillbyggnad omfattas endast den ändrade delen. behållare [cistern] Kärl innehållande vätska eller gas och främst avsett för lagrings- eller processändamål (AFS 1994:39). Behållare används som sammanfattande beteckning för tryckkärl, vakuumkärl och öppen cistern. (AMA) beräkningstemperatur Temperatur som används för hållfasthetsberäkning (AFS 1994:39) beräkningstryck [design pressure] Tryck för vilket ett tryckkärl har hållfasthetsberäknats (AFS 1994:39). Beräkningstrycket är lika med högsta tillåtet drifttryck, eventuellt med vissa tillägg. besiktning [inspection] Undersökning som utförs av myndighet eller av särskilt utsedd förrättare (besiktningsman) för att konstatera om ett objekt i ett eller flera avseenden uppfyller ställda krav. (TNC98) Jfr avsyning. beställare [client, employer] Uppdragsgivare enligt förfrågningsunderlag, beställning eller kontrakt för konsult, entreprenör, leverantör eller uppdragstagare (TNC 95) beständighet [durability] Förmåga att bibehålla avsedda egenskaper vid påverkan under längre tid. (TNC 98). Jfr livslängd. betong [concrete] Blandning av cement, ballast, vatten och eventuella tillsatsmedel, vare sig denna blandning hårdnat eller ej (TNC 95). Normal sammansättning för våt betong är 75-80 % ballast (sand, krossad sten), 10-15 % cement, 6-8 % vatten och 0-0,25 % tillsatsmedel. biofilm Tunn ytbeläggning som uppträder naturligt på innerväggarna i exempelvis tappvattensystem. Biofilmen består av de mikroorganismer och de närings-ämnen som adsorberas på ytan. Jfr legionella. brandcell [fire compartment] Utrymme i byggnad avskilt på sådant sätt att en brand där kan hindras sprida sig till annat utrymme i byggnaden under viss tid, bestämd med hänsyn till byggnadens ändamål och höjd. (TNC 95) brandfarliga heta arbeten Heta arbeten där fara för brand kan föreligga på arbetsplatsen eller i dess omgivning. (TNC 95). Jfr heta arbeten. brandpost [hydrant] Tappställe för vatten för brandsläckning. (TNC 95) 384 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Ordlista <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=69">Teknikhandboken Sida 69 Nyckeltal för kostnader oc</a> h förbrukningar. Årskostnader Kontor, REPAB, 1997. Olsson, Daniel, Tappvarmvatten i flerbostadshus, EFFEKTIV, Temarapport 2003:04, 2003. Plan- och byggtermer 1994, TNC 95, Tekniska nomenklaturcentralen, 1994. RA 98 VVS, Råd och anvisningar till VVS AMA 98, 1998. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten, SOSF 2003:17. Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Stålbom, Göran, Miljöhandbok för rörinstallationer, utg. av VVSinformation, 2:a uppl., 1999. Stålbom, Göran, Risker för skållning. I VVS Teknik & installation april 2004. Stambyte med våtrumsrenovering, VVS-Installatörerna (årtal ej angivet). Säker Vatteninstallation, Branschregler, VVS-Installatörerna 2005. Tekniska basord, TNC 98, Tekniska nomenklaturcentralen, 1995. Svetsning av stål, SIS handbok 15, utgåva 2, 2002. Wollerstrand, J. Tappvarmvattensystem – egenskaper, dimensionering och komfort. LTH, 2002. VVS 2000 VVS AMA 98, Allmän material- och arbetsbeskrivning för VVS-tekniska arbeten, Svensk Byggtjänst, 1998. VVS Handboken. Tabeller och diagram. FörlagsAB VVS, 1974 Fabrikantbroschyrer VVS Företagens Teknikhandbok 2010 401 Litteratur <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=70">Teknikhandboken Sida 70 Sida ABS-rör 168, 199 Acku</a> mulatortank Alkalinitet 296 249, 331 Allmän VA-anläggning 236 AMA Anodisering ANSL Anslutningsledning 380 320 189, 351 266 Anslutningsvinklar spillvatten 273 Arbetsmiljö 136 Arbetsmiljölagen, AML 377 Areaberäkning Areabeteckningar 370 370 Armatur 231 Asbest Atemp Avfallshantering Avloppsinstallationer 138, 302, 306 370 300 266 Avloppspumpar 226 Avloppssystem 98, 266 Avloppsvatten Avluftning Avstick 266 284 243 Avzinkningshärdighet 234, 312 Backventil 251, 292 Badkar 22 BAS-P BAS-U 136 136 BBV 24 Beräkning areor Beräkning volymer Beräkningstryck Beskrivningar Beständighet 111 BIA Biofilm 241, 337 Blandningskärl 39 Blandningsventil 233, 288 402 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 370, 374 375 360 348 370 Bly BOA Boverkets byggregler BRA Sida 234, 308 370 378 370 Brandcell 191 Brandskydd rörledningar 190, 221 Brandteknisk klass 190 Branschlegitimation 73 Branschregler 72, 382 Brunn 24, 27 Brännbart avfall 301 Bränslen 104 BTA Btu Buntband 189 Bygganmälan 379 Bygghandlingar 13 Bygglov 379 Byggvarudeklarationer 122, 202 BÄR 134 C, Celsius 373 Cellgummiisolering 205 CE-märkning 119, 171 Checklistor 65, 68 Checklistor energi 109,110 Dagvatten Dimensionering kylsystem luftningsledningar spillvattenledningar 99, 266, 200 287 272 267 tappvarmvattenvärmare 263 tappvattenledningar värmesystem 256 286 Diskbänk 28, 78 Diskmaskin 30 Dricksvatten Dricksvattenkvalitet 236 334 370 372 Register <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=71">Teknikhandboken Sida 71 Sida Drift- o underhållsin</a> struktion 356 Driftskedet 134 Drifttryck Dränering batterier Sida Flänsfog 177 Flödeskoppling 289 360 294 Dränvatten 99 Duplikatsystem 98 Dusch 20, 23 Duschblandare 20 Duschkar 20 Duschplats 14, 20 Effekt 102, 371 Egenkontroll 67, 132 Elaster El-avfall 316 301 Eldningsolja 104 Energi Energideklaration 102, 372 380 Energieffektivisering 108 Enskild VA-anläggning 236, 250 Estetik 134 Expansionskärl 287 F, Farenheit 373 Fackmässighet 132 Fall 57, 272 Farliga ämnen 128, 302, 323 Farlighet och risk Farligt avfall Farosymboler 326 301, 302 128, 324 Fastighet 95 Fastighetstvättmaskin 30 Fixeringar 189 Fixturer 18, 47 Fjärrkyla 106 Fjärrvärme 101, 153 Fjärrvärmekopplingar 290 Fjärrvärmerör 153 Fluorid 249, 343 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 403 Fogning 65, 169 Fogning två rörmaterial 183 Framledningstemperatur 101 Friktionstryckfall Frysskyddsmedel 260, 261 281 Fästdon 189 Förbindelsepunkt 95 Fördelningsledning 256, 259 Fördelningsventil 233, 288 Förhöjningsring 27 Förteckning farliga ämnen 327 GAP-rör 168 Gasflaskor 138 GBR 24 Gipsavskiljare 31 Gjutjärn 310 Gjutjärnsrör 148, 168, 179, 199, 201 Glykolblandningskärl 39 Golvbrunn 22, 24, 26, 34, 39 Grundvattentemperatur 237 Gränsvärden vatten 339 GVK 24 Gängfog 171 Handelstuber 152 Handikapptoalett 53 Heta arbeten Hästkraft Hydrazin Härdplast Hävertåterströmning 142 371 280 316 252 Register <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=72">Teknikhandboken Sida 72 Sida Injusteringsventil 23</a> 4, 365 INK Inkoppling luftkylare Inkoppling luftvärmare 189 292 292 Innetemperatur 100, 105 Installationsregler 72, 76 Intyg Säker vatteninstallation 74 Isolering 60, 185, 204 Isoleringsmaterial 204 Kaffeapparat 254 Kavitation 229 kcal kcal/h Kemiska produkter 123, 323 kJ 372 371 372 Klimatzon 103 Kloridhalt 249, 331 Klosett 16, 96 Koliforma bakterier Kolsyra Kombinerat system 336 249 98 Komforttemperatur 100, 105 Kompositmaterial 169 Kompositrör 169 Konduktivitet Konstruktionsmaterial Kontrollplan Kontrolltryck Koppar 332 310 379 360 312 Kopparrör 157, 180 Kopplingsfog 179 Kopplingsledning Korrosionsinhibitor Korrosionsskydd vattenvärmare Korrosionsskydd kPa kW 256 280 262 318 371 371 404 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Lagen om tekniska egenskapskrav, BVL 377 LCC 111 Ledningsfall Legionella 370 57, 272 240 Limfog 178 Livscykeltänkande 133 LOA LOD 100 Luftad ledning Luftavledare Luftavskiljare Luftgap Luftklocka Luftning spillvatten Luftningsventil 268 284 284 251 285 270 270 Längdutvidgning 187 Längdutvidgningskoefficient 188 Lödfog 175 Magsjuka Materialinventering mbar Mcal Metaller Metallskrot 335 300 371 372 310 301 Mikroorganismer 95, 335 Miljöbalken 377 Sida Kvalitet 132 Kvalitetsansvarig Kvicksilver 379 Kvalitetsmärkningar 120 kWh 372 303 Kvs-värde 231 Kv-värde 231 Kylisolering 210 Källsortering Köldbärarsystem 105 301 Register <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=73">Teknikhandboken Sida 73 Sida Miljömärkning 121 Min</a> eralull 204, 205 MJ mmvp Montering av isolering Plaster 372 371 215 Montering av rör 56, 60, 140, 184 Monteringsanvisningar 13 Monteringsutrymme 140 MPa 371 Muff-fog 178 mvp Märkning 117 Märkning avfall 312 371 302 Märkning kemiprodukter 324 Mässing Normalkoppling 291, 293, 294 Normer Normflöde spillvatten Normflöde tappvatten Norsk koppling NPSH °dH Oluftad ledning 377 266 257 293 229 249, 330 267 Ombyggnadsintervall 112 Omräkningstabeller 371 Pannkopplingar PCB PEH-plast PEM-plast 290 302 314 314 Pen-ledarbrott 36 PER 24 Personlig skyddsutrustning 139 PE-rör 160, 167 PEX-rör 162 pH 249, 330 Plan- och bygglagen, PBL 377 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 405 Sida 314 Plaströr 160, 180 P-lås 16 Potentialutjämning 36 PP-plast PP-rör 315 163, 165, 168 Pressfog 181 Produktinformation 323 Protokoll täthetskontroll 364 Pumpar 224 PVC-plast 314 PVC-rör 164, 167 Påfyllningsanordning 38 Radiatorer 54 Radon i vatten Relationshandlingar Relationsritningar 338 358 358 Rensanordningar 48, 275 Rensning avlopp Riktvärden vatten Riskbedömning 135, 326 Riskmedvetande 135 Ritningar Ritningsbeteckningar Ritningssymboler Rorstfritt stål 348 348 351 154, 311 RWC 53 Ryggningsutrymme 141 Rörarbete 131 Rörgenomföringar 40, 41 Rörledningar 145 Rörmaterial 146 Rörmärkning 123 Rörstråk 57 274 339 Register <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=74">Teknikhandboken Sida 74 Sida Sabokoppling 291, 294</a> Sakvaror 223 Samhällskrav 377 Samisolering 57 Samlingsledning 268 Samordning 133 Sandfång 31 Sanitetsarmatur 234 Sannolikt spillvattenflöde 269 Sannolikt tappvattenflöde 257 Separatsystem 98 Servisledning 36 Shuntkopplingar 288 Skruvinfästningar 47 Skyddsdon för återströmning Skyddsmodul 37, 38, 39 255 Skyddsutrustning 139 Skållningsrisk 244 S-lås 16 Spillvatten 266 Spillvattenpumpar 226 Spolblandare 33 Standarder Stuprör Styrenplast 380 277 315 Styrningar 189 Styrventil 231 Stål Stålrör 150, 180 Ståltuber 152 Ställningar 136 Svensk koppling 290, 293, 294 Svetsfog 173 Syrehalt 310 Säkerhetsdatablad Säkerhetsutrustning Sida 325 287 Säkerhetsventil 37 Tappställe 33 Tappvarmvatten Tappvarmvattenbehov Tappvatten 238 263 236 Tappvattenanvändning 96, 98 Tappvatteninstallationer 235 Tappvattenkvalitet 248 Tappvattensystem 94 Tappvattentemperatur 97 Tappvattenvärmare 37, 254, 262 Teknisk livslängd Temperaturkoppling Temperaturskiktning 111, 146 Tekniska beskrivningar 348 Temperaturer 373 289 296 Temperatursvängningar 247 Tryckkärlsrör 153 Tubrör 152 Tunnväggiga stålrör Turbiditet Tvättmaskin 30 Tvättställ 14 Täthetskontroll Täthetskontroll m gas Täthetskontroll m vätska 361 Uppdämningsnivå 360 363 266 249 Syresättning värmebärare 280 Säker vatteninstallation 13, 71, 121, 382 Säkerhet 135 406 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 Upphängning 58, 184 Upphängningsavstånd 58 Urinal 32 Utrymmen 114, 134, 140 Utslagsback 31 154 332 Register <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=75">Teknikhandboken Sida 75 Sida W, Watt VA-anläggning</a> VA-installation Vakuumventil 371 236 236 251 Varmvattenberedare 37 Varmvattencirkulation, VVC Varsamhet 134 VA-system Vatten, egenskaper Vattendimma Vattenpåfyllning Vattenmätare 34 Vattenprov 51, 238, 247 236 329 240 336 254 Vattenskador 115 Vattentryck 96 Vattenverk 94 WC 16,18 Ventilauktoritet 232 Wh Volymberäkning VVC VVS-ritningar 372 375 51, 238, 247 348 Våtgrupper 49 Väggnära brunn 24 Väggvattenutkastare 33 Värmebärare 280 Värmeeffekt 102 Värmeenergi 102 Värmesystem 100 Värmeväxlare 296 Värmeåtervinningsbatteri 295 Yt- o grundvatten 334 Ytbeklädnader 213 Ytskikt på isolering brandkrav 221 Årsenergibehov Återströmningsskydd Återvinning metaller Återvinning plast Sida 239 250 320 321 Återvinningsmärkning 122 ÖVA Överströmning 370 256 Övertrycksåterströmning 252 VVS Företagens Teknikhandbok 2010 407 Register <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=76">Teknikhandboken Sida 76 </a> <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=77">Teknikhandboken Sida 77 mm cm 5 0 1 15 2 25 3 35 4</a> 5 55 65 75 85 4 5678 9 95 10 105 11 115 12 125 13 135 14 145 15 155 16 SKALA 1:50 0 123 4567 8 m SKALA 1:20 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 m 165 17 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=mjqmpnnr&amp;gInitPage=78">Teknikhandboken Sida 78 RSK Nr 8999992 www.vvsfore</a> tagen.seISBN 978-91-976619-4-2 Ditt nya verktyg VVS Företagens Teknikhandbok ger ett bra verktyg till din utrustning. Här finns all den installationsinformation du behöver i ditt arbete. Från golvbrunn till avloppsluftning – överskådligt sammanställd och i praktiskt format. ”Det du inte har i huvudet har du i boken!” www.sbuf.se www.vvsforetagen.se www.säkervatten.se RSK Nr 8999992 www.vvsforetagen.seISBN 978-91-976619-4-2 Ditt nya verktyg VVS Företagens Teknikhandbok ger ett bra verktyg till din utrustning. Här finns all den installationsinformation du behöver i ditt arbete. Från golvbrunn till avloppsluftning – överskådligt sammanställd och i praktiskt format. ”Det du inte har i huvudet har du i boken!” www.sbuf.se www.vvsforetagen.se www.säkervatten.se