Välkommen till Svenska Elektrikerförbundet

 

Om publikationen inte öppnas automatiskt vänligen klicka här!

<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=nqq12s2g&amp;gInitPage=1">Avtalat 1 EIOs avtalsbud kan innebära 17 000 indiv</a> iduella lokala förhandlingar EIOs bud följer Svenskt Näringslivs Standardmall. Ettårsavtal, inga förbättringar av villkor. Individuella och lokala förhandlingar, frysta lägstalöner. Företagen ska friare kunna använda sig av sina anställda. – Vill elföretagen verkligen ha en lång, komplicerad och oerhört tidskrävande avtalsrörelse? EIO föreslår ju individuella lokala förhandlingar om löner och jag förmodar också arbetsvillkoren, säger Ronny Wenngren. – Jag noterar dock att det finns ett löneutrymme. Nollan är därmed spräckt. Det är en start att resonera kring. Vi vill också utveckla prestationslöner, vi har en bra grund i ackordsistan. Inte så dystra som EIO – Elektrikerförbundet har en mer optimistisk framtidssyn än EIO och energiföretagen. Konjunkturprognosen nyss från finansminister Borg och prognos från Industrifakta tyder på en snabbare vändning i konjunkturen. Sverige sägs ha bättre förutsättningar än andra att exempelvis börja återanställa, säger Wenngren. – Då gäller det för företagen att ha motiverad personal och beredskap att värva de unga som inte fick någon lärlingsplats, säger Ronny Wenngren. – Man försämrar väl knappast arbetsvillkor, förmåner eller löner om man vill rekrytera! Modernt arbetsliv – Vi har i våra avtalskrav lyssnat mycket på medlemmarna. De tycker att det är dags nu för elföretagen att anpassa sig till det moderna samhället. Då måste arbete och möjligheterna att ta ansvar för barnen kunna kombineras. Passa på att modernisera företagen nu! – Avtalet ska göra det attraktivare att vara elektriker. Det innebär bättre lön och villkor. Vi förhandlar gärna om moderniseringar i avtalen som t ex ger våra medlemmar vidareutbildning och kompetensutveckling. Det är eftersatt men nödvändigt för att utveckla branschen, säger för- 1 Avtalat nr 64 Februari 2010 bundsordförande, Jonas Wallin i en första kommentar till EIOs avtalsbud. – Jag hoppas att EIO vill realförhandla utan låsningar. Då får inte andras prestige och agendor komma i vägen, säger Wallin. Info från förbundsledning & förhandlare om organisation, studier, ekonomi, avtal & arbetsmiljö Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt 08-412 82 82. postbox.fk@sef.se AVTALAT <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=nqq12s2g&amp;gInitPage=2">Avtalat Sida 2 Jonas Wallin Ronny Wenngren Arne Du</a> fåker EIO följer Svenskt Näringslivs avtalsmall! – EIO och EFA har nu pliktskyldigast meddelat att de i de stora ideologiska frågorna tycker som Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen. Noll kronor centralt i löner. Mer makt åt företagen, krav på att anställda ska vara arbetsgivaren "tillhanda" på dennes villkor. Och så tjafset om företagsanpassade individuella löner. När detta nu pliktskyldigast är sagt kanske vi kan börja förhandla så att företagen har några elektriker att sätta i jobb när konjunkturen vänder, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef. Vill ni ha oredan som i Storbritannien förr? – Löneförhandlingarna ska ske ute i företagen, inte centralt tycker översteprästerna i Svenskt Näringsliv. Med andra ord en sjuhelvetes huggsexa. Firma för firma, koncern för koncern, elektriker för elektriker. Är detta verkligen vad företagen vill ha?, undrar Ronny Wenngren. Guldläge i energiföretagen – Med tanke på hur många miljarder som energiföretagen delat ut i löneökningar, bonusprogram och pensioner till sina direktörer plus vinsten så har kraftverkarna lysande tider framöver. – Det vore intressant att följa löneracet på t ex Fortum. Där fanns enorma möjligheter för 350 direktörer. Varför jävlas med de seriösa? – Både EIO och EFA vill ha frysta minimi- eller lägstalöner. En logisk konsekvens av Lavaldomen. Men är det fler utländska företag ni vill ha låglönekonkurrens med? Som jobbar enligt "ministandard" i allt och vill konkurrera ut de seriösa svenska företagen? Vilka lockas till branschen med låga löner och sämre villkor? Elarbetsgivarnas "erbjudande" - anpassning! Elektriska Installatörsorganisationens avtalsförslag den 28 januari i korthet. "Något utrymme för centalt bestämda höjningar av arbetskraftskostnaderna - lika för alla företag - finns...inte...", "Lönehöjningar får ske efter de möjligheter som finns lokalt". l Kort avtalsperiod. l Följ kostnadsnormen från internationellt konkurrensutsatt verksamhet, lokal lönebildning. l Lokala löneförhandlingar under fredsplikt. l Överenskommelser om alternativa prestationslönesystem ska kunna tas på företagsnivå. l Olika lön vid ackordsarbete. l Vidgade möjligheter i Yrkesutbildningsavtalet att ansälla outbildad arbetskraft. l Ändra utbildningskraven så att företagen kan anställa efter behov. l Underlätta att säga upp fullbetalda elektriker för att kunna behålla lärlingar i lågkonjunk- tur. l Utöka företagens rätt att bestämma kompetens vid driftsinskränkning genom att anpassa turordning efter respektive enhet. l För företaget flexibel arbetstidsförläggning genom lokala och individuella överenskom- melser. l Nya villkor för nya teknikområden. OBS! Hela textförslaget finns på hemsidan www.sef.se- Kortfakta om EIO 2.600 medlemsföretag med 25.000 anställda som omsätter 28 miljarder. 95 procent av EIO-företagen har färre än 25 anställda. Ny högkonjunktur väntar för byggbranschen Nya bostadsprojekt dras igång av de stora byggbolagen. En ny rapport från Industrifakta visar att efterfrågan på byggnadsprojekt ganska snabbt kan komma att överstiga vad branschen klarar av. Nästa konjunkturtopp som kan hamna 15-20 procent över den förra tros dra igång inom det närmaste året. Industrifakta har tagit fram en framtidsrapport. Intervjuer, statistik och publicerade data har analyserats för åren fram till 2014. Behoven av investeringar Avtalat nr 64 är avsevärt större än tillgängliga resurser under de kommande fem åren. Bristen på bostäder ökar kraftigt samtidigt som äldre flerfamiljshus har behov av stora ombyggnationsinvesteringar - tre gånger så stora som dagens nivå. Ovanpå det behöver energianvändningen halveras i 15miljoner kvadratmeter bostadsyta. Positiva signaler Dessa slutsatser är positiva för byggnadsbranschen. Parallellt måste det också ske en snabb utbyggnad och upprustning av infrastrukturen för energiförsörjning och kommunikationer. Studien visar att det ställs stora krav på fortsatt kostnadseffektivisering i byggbranschen. Industrialisering, byggvaruimport och nya IT-baserade arbetssätt kan bidra till detta. Kvalitetsnivån måste också höjas för att minska risken för framtida byggskador, och det krävs en effektivare logistik för att minska miljöbelastning och ledtider i byggandet. 2 Februari 2010 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=nqq12s2g&amp;gInitPage=3">Avtalat Sida 3 Elektrikernas avtalskrav från 1 apr</a> il 2010 Våra Avtal Urban Pettersson Ulf Carlsson Göran Söderlund Torsdag den 28 januari utbytte Elektrikerförbundet och arbetsgivarna EIO (Elektriska Installatörsorganisationen) avtalskrav för avtalsrörelsen 2010. Avtalsutbyten skedde också före och efter på övriga avtalsområden. Då förbundet ingår i LOs samordnade förhandlingar är vissa krav gemensamma, bl a löneutrymme 2,6 % och ettårsavtal. Avtalskraven i sin helhet finns på www.sef.se Rättvist och jämlikt arbetsliv En grundförutsättning för en positiv utveckling av branschen är den kan erbjuda de anställda förutsättningar för att förena arbete och familjeliv samt att arbetsvillkoren upplevs som rättvisa. Därför måste installationsavtalet anpassas. Möjlighet att förena arbete och familjeliv Arbete utanför hemorten Avtalet medger att de anställda kan beordras att utföra arbete utanför hemorten i stor utsträckning. Idag är det en självklarhet att såväl kvinnor som män försöker dela på ansvaret för hem och familj. Därför behöver det införas begränsningar av arbetstagarnas arbetsskyldighet. Det ska vara praktiskt möjligt även för våra medlemmar att t ex hämta och lämna på förskolan samt gå ner i arbetstid enligt föräldraledighetslagen. Förkortning av arbetstiden För att ytterligare möjliggöra för våra medlemmar att förena arbete och familjeliv bör arbetstiden förkortas. Ett rättvist arbetsliv Rättvisare och attraktivare villkor krävs för att rekrytera unga till branschen och få yrkesverksamma elektriker att stanna kvar. Manipulera inte med LAS En arbetsgivare kan med dagens lagstiftning välja att kringgå uppsagda arbetstagares företrädesrätt till återanställning genom att hyra eller låna in arbetstagare. Detta upplevs som mycket orättvist. Avtalet behöver kompletteras 3 Avtalat nr 64 Februari 2010 Extra pension Att arbeta som elektriker under många år innebär i dag att kroppen slits. Det är viktigt att den enskilde har möjlighet att påverka längden på sitt arbetsliv. En särskild satsning bör därför göras på avsättningarna till extra pension. Vi vill att arbetsgivarna också kan redovisa pensionsavsättningarna till våra medlemmar. Personlig integritet Praxis från Arbetsdomstolen innebär att en arbetstagare i stor utsträckning är skyldig att underkasta sig kontrollåtgärder. Enligt AD ska en intresse- med bestämmelser som reglerar detta. Rätt till tillsvidareanställning Möjligheten att visstidsanställa arbetstagare har sedan tillkomsten av LAS ökat genom såväl lagstiftning som praxis. LAS förutsätter i stora delar att den anställde har tillsvidareanställning. "Fast anställning" är för de flesta en förutsättning för att förverkliga egna drömmar och mål. Det är svårt att t ex bolåna utan fast anställning. Tillsvidareanställning bör vara regel. avvägning göras mellan arbetsgivarens intresse av att utföra kontrollåtgärden och den enskildes personliga integritet. Arbetsgivarnas rätt bör regleras. Ett naturligt led är att närmare ange hur ID06 får användas. Den nya regleringen bör bättre ta hänsyn till de enskildas personliga integritet. Fler i arbete - dela på jobben Både i högkonjunktur och lågkonjunktur riskerar arbetsbelastningen att bli för hög. Arbetstagare sliter ut sig i förtid med ett allt för högt uttag av övertid. Kompensation för utfört övertidsarbete bör enbart utges i form av kompensationsledighet om arbetslösheten i branschen är hög. Då stimuleras arbetsgivarna att nyanställa och därmed får fler unga chansen att arbeta. Dessutom motverkas ett osunt uttag av övertid. Ordning och reda Förtroendemannalagen Lagen ger under vissa förutsättningar rätt till såväl ledighet som betalning för fackligt arbete. Branschen består av många företag med få anställda. Där är det svårt att bedriva ett fungerande fackligt arbete. Våra förtroendemän upple- ver ett tuffare arbetsklimat vilket gör uppdraget svårare. En del arbetsgivare ser fack- ligt arbete enbart som en kostnad. För ordning och reda på jobbet är det viktigt med lokalt förtroendevalda. "Förtroendemannakassa" Vi vill att alla företag solidariskt betalar in pengar till en "För- troendemannakassa" för att det ska vara möjligt att bedriva fackligt arbete och ha förtroendevalda på alla slags företag. Först då får alla företag och anställda likvärdiga villkor. Avtalskontroll Idag betalar företagen en viss avgift till förbundet. Avgiften möjliggör en effektiv avtalskontroll. Detta bör fortsätta av konkurrens och EU-skäl. Hissföretagen Lönsamheten har varit dålig i flera år och rekryteringsproblemen stora. Därför bör en riksprislista för hiss införas för att det ska bli lättare att arbeta med ackord. l Ett ettårigt avtal med ett löneutrymme om 2,6 %. Generell utläggning ska ske med 100 %. Grundkrav l Extra satsning skall ske på penningfaktorn samt beredskapsersättningen. l Övriga ersättningar i installationsavtalet höjs med 2,6 %. l Lärlingar ska ta del av och belasta ackordet med 20 % efter 720 timmar l Alla nyanställda ska ha rätt till facklig introduktion på betald arbetstid. l Fritidsförsäkringen ska förlängas även efter 31 december 2010. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=nqq12s2g&amp;gInitPage=4">Avtalat Sida 4 Energiföretagen - EFA Arbetsgivarna</a> s bud För utförlig information om avtalsrörelsen, våra krav och motpartens bud – kontakta dina lokala förtroendevalda, läs hemsidan och deltag på möten. EnergiFöretagens Arbetsgivareförening avtalskrav. 1. Kort avtal med prolongation av allmännavillkor. Om vi inte kan enas om en prolongation framgår våra yrkanden på förändringar i de allmännavillkoren nedan. 2. Löneavtal innebärande lokal lönebildning. 3. Regler om individgarantier tas bort och ersätts med en ”åtgärdsgaranti”. 4. Regler som innebär frysta minimilöner. 5. En semester- och arbetstidsförkortningskoefficient för skiftgående införs i avtalet 6. Regler om ökad flexibilitet när det gäller arbetstidsförläggning införs i avtalet. 1 Kap Allmänna bestämmelser. 3 § Lokala bestämmelser rubriken ändras till Lokala kollektivavtal. Paragrafen ändras på det sätt att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om andra regler. 4 Kap Arbetstid Årsarbetstid införs i avtalet. 3 § Förskjutning av arbetstid Paragrafen utgår och samtidigt ändras 8 Kapitlet så att det även omfattar förskjuten arbetstid. 11 § Dygnsvila Paragrafens andra stycket ändras så att de två timmarna ska vara sammanhängande. 13 § Arbetstidsförkortning Paragrafen ändras på det sätt att värdet av kvarstående timmar vid årets slut inbetalas som pensionspremie. 7 Kap Löner 10 § Föräldraledighetstillägg Paragrafen kompletteras med Avtalat nr 64 en text där arbetstagaren ska styrka föräldraledigheten. 8 Kap Skiftersättning Kapitlet ändras så att det även omfattar förskjuten arbetstid. 11 Kap Ersättning i samband med resor 5 § Restidsersättning Nuvarande text utgår och ersätts enligt nedan, nuvarande anmärkning kvarstår. Restidsersättning betalas per timme med månadslönen/240. När resan företagits un- der tiden från kl. 18.00 dag före arbetsfri dag till kl. 06.00 påföljande arbetsdag är restidsersättningen månadslönen/190. Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn. Semestertillägg är inklu- derat i ovanstående ersättningar. Med månadslön avses i denna paragraf arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön. Vid tillämpning av formeln för beräkning av restidsersättning ska en deltidsanställds lön räknas upp så att den motsvarar full ordinarie arbetstid. 6 § Traktamenten och resetillägg Endagsförrättning Reglerna för resetillägg vid endagsförrättning förändras. Anmärkning 1. Punkten ändras så att resetillägget vid korttidsförrättning och långtidsförrättning reduceras då fri kost tillhandahålls. Sista stycket utgår. 15 Kap Försäkringar och avgifter 7 § Fackföreningsavgifter Paragrafen utgår. – Det mesta är rena för- sämringar av villkoren, säger Ulf Carlsson, avtalsansvarig på förhandlingsavdelningen. Elektrikernas avtalskrav för Kraftverksavtalet motsvarar i de flesta stycken kraven för Installationsavtalet (se sid 2 eller läs hela Kraftverkskraven på www.sef.se). – Vi lever i samma vardag så kraven blir ganska likartade när det gäller lönenivåer och behovet av att förbättra arbetsvillkoren, säger Ulf Carlsson, ansvarig för Kraftverksavtalet. – Energiföretagen har stora problem med generationsskifte. Många kommer att gå i pension framöver och det är tufft att rekrytera nya till branschen. Samtidigt gör företagen mycket stora investeringar för att säkra och modernisera ledningsnätet, berättar Ulf. – Just därför är det viktigt att vi kan förhandla fram bättre lön och villkor så att ungdomarna vill söka sig till branschen. Det gör de knappast om villkoren försämras, säger Ulf Carlsson. Till förhandlingsbordet – Energiföretagen har valt att uttrycka vissa svepande formuleringar som de flesta arbetsgivareorganisationer nu verkar göra. Det är tydligen en mall från Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen som man följer, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef. Kraven i korthet l Löneökning 2,6 % dock lägst 620 kr per månad, allt i generellt påslag. l Avtalsperiodens längd 1 år. l Alla övriga ersättningar uppräknas med 2,6 %. l Minimilön höjs och fast- ställs i kronor. l Lönetrappa. l Införa ersättning för el- arbets- och kontrollansvar. l Beredskapsersättning höjs och vissa avdragsregler reduceras. l Övertids-, OB- och ut- ryckningsersättning. l Lagbasersättning. l Boendestandard som på IS-avtalet. l Fria hemresor varje veckoslut. l Kompetensutveckling ga- ranteras och "lås på LAS". l Etableringsförhandlingar, regelverk motsvarande In- stallation. l Införa certifikatkrav i branschen. l Redigering 3 kap 2 § Könsneutralt, alla han ersätts med han/hon. l GF 3100 uppräknas. l Löneöverenskommelsen intrycks i avtalet som en bilaga. – Jag hoppas att vi även här snabbt kan gå in i konkreta förhandlingar istället för att debattera om återgång till gammaldags arbetsvillkor där företagen fritt förfogar över sina anställda. – Energiföretagen har nog inte råd att utmana sina anställda och kunder alltför mycket, säger Wenngren. 4 Februari 2010 Kraftverksavtalet Elektrikernas krav