<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=1">En bättre värd 1 EN TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER</a> 2 JUNI 2007 DESIGN ÖPPNAR DÖRRAR Lunch på låda En modern Sleipner Skräddarsydd lösning En bättre värd
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 2 ATT VILA ELLER INTE VILA..</a> . DET BÖRJAR DRA IHOP sig till semester. Även om det nu är länge sedan Sverige stannade under industrisemestern så tänker nog de flesta av oss ta en välförtjänt ledig- het några varma sommarveckor. Hur ska man bäst utnyttja sina lediga dagar? Hur laddar man de omtalade batterierna? När semesterlagen om två veck- ors betald semester för lönearbe- tare kom 1938 var det inte utan farhågor från förståsigpåare. Kanske skulle folk bli alltför stil- lasittande under semestern. Därför bedrevs det flera kampanjer för att uppmuntra till en aktiv semester. Idag talar vi om semesterstress då jakten på upplevelser tar det sista av våra krafter. Forskaren Margareta Asp, har tittat ordentligt på begreppet vila. I dagligt tal har vila nästan kom- mit att bli synonymt med att ta en tupplur. Men Asp slår fast att vila är något väldigt individuellt. Det kan vara vila att ligga i hängmat- tan för någon medan det för den andre är att gräva upp halva träd- gården. Det handlar om att hitta harmoni där kravlöshet och ro dominerar. Och att kontinuerligt hitta dessa viloperioder. Då blir vi utvilade enligt Asps avhandling Vila och lärande om vila. EN DAGLIG MÖJLIGHET till vila är lunchen. Den ägnar vi vårt tema åt i detta nummer. Vad äter vi och hur har våra vanor förändrats? Vi har besökt två av våra hyresgäster som har var sitt provkök i våra lokaler Findus och Max. Findus huvudkontor finns i Malmö, högst upp i vårt hus Bylgia som ligger vid havet. Att den utsikten inspirerar för- står vi! Trevlig läsning! Eva Kasberg Chefredaktör ges ut av ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg, 08-783 21 18, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed, 08-783 21 20, sara.myrehed@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 HEMSIDA: www.vasakronan.se OMSLAGFOTO: Christoffer Edling REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, Intellecta Publicisterna, 08-506-288-74, ulrika.fricklang@intellecta.se REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Birgitta Nylander-Lindaur, Marcus Ehrenfried, Marianne Gustafsson, Eric Sjöstedt och Bengt Möller. LAYOUT: Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Åtta45, Solna, 2006. EN BÄTTRE VÄRD trycks i cirka 9 000 exemplar. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se En bättre värd 11 16
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 3 4 På lunchtallriken En ses</a> amdoftande fullkornstortilla med scampi och cashewnötter ett förslag på en riktigt god sommar- lunch... 5 Lunchtajm Den är arbetsdagens andningshål och höjdpunkt. Ofta planerar man för den redan vid ankomsten till jobbet och ibland långt innan. Lunchen är dagens viktigaste mål och en återhämtning som sträcker sig bortom själva näringsintaget... 8 Hemma hos Findus Med en strålande utsikt över Öresund ligger Findus provkök. I kvarteret Bylgia vid Skeppsbron i Malmö har bolaget sitt huvudkontor och här skapas en del av det sortiment som kunden möter i frysdisken... 10 Kostriktigt till Max Supersize me till lunchen? Med fördomen som rygg- rad är det lätt att fnysa åt snabbmat. Men faktum är att med nyckelhålsmärkning, fullkornsbröd och lågfettsats- ning kan man äta kostriktigt på Max... 11 Nytt möter gammalt I Vasakronans fastighet Sleipner i Uppsala möts 1800- tal och 2000-tal. Det gamla sädesmagasinet totalreno- veras till ett modernt kontor, och har fått sällskap av nya profilstarka huskroppar... 16 Örjans början Från en bakgata i Stockholm till de allra hippaste butikerna runt om i världen har Cheap Mondays jeans tagit sig. Mannen bakom framgången, Örjan Anders- son, har blivit en en symbol för den nya svenska designergenerationen... 20 Koll på strömtjuven Med förhållandevis små insatser lyckades Mentor Graphics spara 22 000 kilowattimmar på ett år. För- utom lägre kostnader har företaget vunnit Vasakronans el spartävling i Kista Sience Tower och Kista Entré. 22 Måttfull finess En kurs i vett och etikett. Konsultation om personlig stil. Att låta måttsy sina kläder av en skräddare är definitivt ett sätt att manifestera sin individualitet. På Cape Cod är ledordet att det ska ske med finess... 28 Serie Kontorsharen gör entré... Nr 2 2007 16 5 20 22
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=4">En bättre värd På lunchtallriken 4 En sesamdoftand</a> e fullkornstortilla med scampi och cashewnötter ? ett förslag på en riktigt god sommarlunch. Receptet kommer från Roger Gavelfält, köksmästare på Café Entré som drivs av Vasakronan Service Part- ner i Kista. SESAMDOFTANDE FULLKORNS- TORTILLA MED SCAMPI OCH CASHEWNÖTTER 1 fullkornstortilla, 25 cm 0,75 dl färdig couscous (följ anvisning på paket) 1 tomat, urkärnad och finhackad 1 röd chili, urkärnad och finhackad 2 msk gurka, urkärnad och finhackad 2 msk paprika, finhackad 1 vitlöksklyfta, finhackad 1 tsk finriven färsk ingefära 1 tsk sesamolja 2 msk olivolja 2 msk limesaft med finrivet skal tillagad skalad scampi, grovhackad cashewnötter, grovkrossade ev finhackad avokado Blanda alla ingredienser i en skål, smaka av med salt och peppar, värm tortillan i panna eller direkt på spis ca 10 sek på vardera sida, fyll med ingredienserna. Rulla och njut! Pålunchtallriken SOMMARLUNCH Tillbaka till spisen Tycker du att det är krångligt och svårt att laga matlådor? Här har Oscar de Hoog och Fredrik Paulún hjälpt dig med 50 enkla, goda och framförallt nyttiga matlå- derecept. Varje recept har satts samman med avseende på fettsyror, proteinkvalitet och glykemiskt index. Boken innehåller också ett par korta teorikapitel om varför det är viktigt att äta en välbalanserad lunch, och vad du ska tänka på de dagar du äter ute. DEN PERFEKTA MATLÅDAN Av Fredrik Paulún och Oscar de Hoog Inbunden, 120 sidor, Fitnessförlaget Ca-pris 195 kr En Spork Denna sked-gaffel- kniv funkar lika bra i skogen som stadsdjungeln och är klockren att ha med sig i ryggsäcken, picknick- korgen, lunchlådan, handväskan eller portföljen. Spork tillverkas av det svenska företaget Light My Fire. Väger endast 6 gram och finns i flera färger. Pris 20 kr, på bland annat www.coolstuff.se. Äta ute på riktigt Med rätt utrustning kan en lunch i det gröna bli ett skönt uppbrott från skrivbordet. Åhléns säljer matchande kylväska och picknickpläd. Varför inte köpa in en till kontoret? Då blir det lätt för alla att njuta av fint väder. KYLVÄSKA SAMOA Ca-pris stor väska, 145 kr, och liten väska 115 kr. PICKNICKPLÄD SAMOA 120x150 cm, ca-pris 150 kr.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=5">En bättre värd Lunchtajm >> 5 LUNCHTAJM PÅ ARBETSP</a> LATSEN brukar man kunna känna i luften att klockan närmar sig tolv. Stämningen blir en annan och magen påmin- ner om att det är dags. Har man inte gjort upp det tidigare, så är det nu man frågar varandra om sällskap ? ut eller till jobbets lunchrum. Att äta mitt på dagen är en vana som de allra flesta av oss delar. Enligt en undersök- ning som beställts av Lunchfrämjandet (jo, det finns faktiskt ett sådant!) äter åtta av tio lunch alla fem dagar en normal arbetsvecka och det är vanligare bland höginkomsttagare, privatanställda och i glesbygd. Lunchfrämjandet bildades 1990 och arbetar för en positiv lunchkultur. Bakom Främjandet står de branscher och aktörer som levererar råvaror, kuponger och hela luncher. Organisationen har genomfört flera under- sökningar om våra lunchvanor. Den senaste gjordes 2004. Den visar att det är vanligast att man har med sig hemlagad mat till jobbet. 35 procent tar med sig mat hemifrån minst tre gånger i veckan. Näst vanligast är det att gå på lunchrestau- rang. Tredje vanligaste lunchen är att man går iväg till en butik och köper en fryst färdigpor- tion som värms i lunchrummet. Näringsfysiologerna är ense om att vi behö- ver en rejäl påfyllning, för att orka arbetsda- gen ut. Cirka 25-30 procent av det dagliga kaloriintaget är lämpligt och självklart ska det vara ett välbalanserat mål med mycket grön- saker och helst en frukt. Den är arbetsdagens andningshål och höjdpunkt. Ofta planerar man för den redan vid ankomsten till jobbet och ibland långt innan. Lunchen är dagens viktigaste mål och en återhämtning som sträcker sig bortom själva näringsintaget. CECILIA HALLIN FOLIO
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 >> 6 Det duger alltså inte m</a> ed en medhavd macka och kaffe vid skrivbordet, som stressade kontorsarbetare ibland nedlåter sig till. Det är inte bra för vare sig kropp eller själ. MEN HUR FÅR man då ett perfekt lunch- mål? Nja, det är inte så lätt som man kan inbilla sig. De flesta tror att mat man lagar själv är den mest hälsosamma. Visst, den är nog okej och man vet på ett ungefär vad den innehåller. Äter man någorlunda klokt och varierat brukar det bli ganska bra, i slutänden. Tron att man själv är den ultimata kocken reflekterar emellertid en viss över- tro på de egna kunskaperna om näringslä- ra och förmågan att bedöma proportioner och råvarukvalitet. Fast man kan inte alltid lita på proffskockarna heller. 2002 publicerade Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting undersökningen Dagens rätt i Sverige. Där hade man låtit undersöka normalportioner av lunch- mat från 10 kommuner spridda över hela landet och det visade sig att maten var på tok för energirik. Genomsnittsportionen innehöll 950 kalorier, det vill säga ungefär halva dagsbehovet för en kvinnlig kon- torsarbetare. RESTAURANGNÄRINGEN vill nog inte mata ihjäl sina kunder, men att slösa med fett kan vara en genväg till god mat. Om man inte jobbar medvetet med kostens näringsinnehåll så blir det gärna för mycket fett och energi, konstaterar Anita Laser Reuterswärd, Livsmedelsver- ket. Vanligt på restauranger är också att maten innehåller för lite grönsaker. I och för sig är salladsbufféer vanliga, men utbudet på dessa varierar i kvalitet. Fetma har på bara några årtionden växt till ett stort hälsoproblem. Trots att vi rör oss mindre är vi genetiskt programmerade att passa på att äta när det finns mat. Och miljoner år av evolution ställer man inte om tvärt. ät i lugn och rolämna jobbet LUNCHTIDEN OFÖRÄNDRAD Genomsnittstiden för lunch är 37 minuter både bland män och kvinnor. Ingen lunch. 20-30 min. 31-40 min. 41-50 min. 51-60 min. Mer än 60 min. 46!% 15% 9% 8% FOTO: KRISTIAN GRANQUIST/SCANPIX FOTO: KATHLEEN FINLAY/SCANPIX KÄLLA: LUI UNIVERO
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 7 SANNA KNUTSSON, 17 år, stu</a> derar och jobbar extra på café. Vad åt du till lunch idag? En Grandiosapizzabit, ett gratisprov. Brukar du ta med dig mat, eller brukar du äta på restaurang? Jag brukar äta frukt som jag tar med till skolan. ANNIKA HEDLANDER, 38 år, arbetar inom Svenska kyrkan. Vad åt du till lunch idag? Ingenting. Jag fastar idag, men ska nog äta en glass nu. Brukar du ta med dig mat, eller brukar du äta på restaurang? På restaurang. Jag älskar kinamat. JOHAN ANDERSSON, 22 år, jobbar med foundracing. Vad åt du till lunch idag? Makaronisallad med bönor och pesto som jag hade lagat själv. Brukar du ta med dig mat, eller brukar du äta på restaurang? När jag jobbar brukar jag ta med mig mat. Det blir för dyrt att äta ute varje dag. JAKOB IHFONGÅRD, 26 år, tidnings - redigerare Vad åt du till lunch idag? Kyckling med ris på en lunchrestaurang. Brukar du ta med dig mat, eller brukar du äta på restaurang? På restaurang. Ofta jobbar jag så sent, så jag hinner aldrig laga mat hemma på kvällen. Därför blir det aldrig någon mat- låda att ta med. LIVSMEDELSVERKET arbetar med nyckel- hålsmärkning för att vi konsumenter ska ha lite lättare att navigera i överflödet av mat. Det gröna nyckelhålet har varit syn- ligt i både butiker och restauranger och nu håller Livsmedelsverket på att slipa kraven för restaurangmaten. Det blir fler villkor som måste uppfyl- las för att få nyckehålsmärka en lunch- meny. Tidigare har man bara sagt att fettinnehållet inte får överstiga 30 procent av energiinnehållet. Nu kommer det att sättas både en övre och en undre gräns för energinivån. Dessutom regleras mängden grönsaker och att det inte bara ska vara salladsblad och tomater, utan också vit- kål, broccoli och morötter. Det ska också finnas tillgång till fullkornsbröd och inte bara vanlig limpa, säger Anita. Livsmedelsverket har också ett rege- ringsuppdrag för att utarbeta råd för maten på arbetsplatsen. Uppdraget utförs tillsammans med arbetsmarknadens par- ter. Det här är den andra officiella insatsen av sitt slag för svensk del. Enda insatsen tidigare är en kokbok för skogsarbetare, som gavs ut på 50-talet. . . En av orsakerna till att lunchen kom- mit upp på agendan är att International Labor Organization (ilo) för två år sedan gav ut boken Food at Work. I den sägs att maten på arbetsplatsen kan påverka säkerhet, hälsa, trivsel, sjukskrivningar, prestationsförmåga och samarbete. Det vill säga förutsättningarna för god före- tagsekonomi. Regeringens mål med uppdraget är att det ska bli lättare att välja bra mat på jobbet. Det gäller både lunchen, fikat och övrigt intag, till exempel vad som kan finnas i automater. Nyckelorden är ork, välbefinnande och hälsa. Maria Åslund LÄNKTIPS www.nyckelhalet.se www.lunchframjandet.se prata med varandra Hemma hos Findus TIPS FÖR EN BÄTTRE LUNCH Ta en längre lunchrast. Lämna arbetsplat- sen, det sänker stressnivån att inte äta vid skrivbordet. Stäng av mobilen. Ät i lugn och ro. Prata med arbets- kamrater. Gemen- skap på arbets- platsen förebygger stress och ohälsa. Ta en promenad. Det ger dagsljus och stärker kroppens dygnsrytm, vilket i sin tur ger bättre nattsömn. Ta en tupplur för en piggare eftermiddag. Källa: Lunchfrämjandet >>>> FOTO: ALEXANDER RUAS/BILDHUSET/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=8">En bättre värd Hemma hos Findus 8 Med en strålande</a> utsikt över Öresund ligger Findus provkök. I kvarteret Bylgia vid Skeppsbron i Malmö har bolaget sitt huvudkontor och här skapas en del av det sortiment som kunden möter i frysdisken. Text: Maria Åslund Foto: André de Loistedt DE FLESTA AV OSS äter Findus luncher utan att ens veta om det. Företaget levererar nämli- gen färdig mat samt koncept, med till exempel nyckelhålsmärkta menyer, till storkök och restauranger. Annars brukar vi vanliga kunder främst för- knippa varumärket med produkter man kan hitta i butikerna. Och där finns ett stort utbud av enportionsrätter som i stor utsträckning säljs som lunchmat. Totalt säljer företaget 25 miljoner förpackningar om året. För många är det en smidig lösning att inför matrasten göra en räd i den närmaste butikens frysdisk. Det räddar dagen när man inte haft tid eller lust att göra egen lunchlåda och inte heller tänker gå på restaurang. Numera finns det också många alternativ. Förbi är den tid när man enbart hade att välja HEMMA HOS FINDUS
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=9">En bättre värd Sida 9 9 mellan oxjärpar, wienersni</a> tzel eller någon annan rätt på temat kött och sås. Idag har vi både traditionell och modern husmanskost. I den senare gruppen kan man hitta till exempel falafel, säger marknadsche- fen John Keding. Vi jobbar lite med moderna influenser, men ändå ganska brett. Maten ska gärna vara lite lagom spännande och rikta sig till alla. Men alla är inte lika. Näringsmässigt har våra portioner varit anpassade till människor som är stillasittande, och har vanligtvis en energihalt på 450- 500 kalorier. Men det blir inte till exempel byggnadsarbetare och de som tränar mycket speciellt mätta på. För att tillfredsställa deras behov har vi nu lanserat xl, som i princip är 1,5 portion, berättar Katarina Möller, nutri- tionsansvarig och ansvarig för provköket, som är inhyst i Vasakronans fastighet Bylgia. Mätt kan man alltså bli, oavsett behov, men är verkligen fryst mat lika näringsriktig som nylagad? Våra rätter görs på nyskördade grönsaker och har därför fina värden. Det som kan bli sämre är de vattenlösliga vitaminerna, men inte på grund av frysningen, utan kokningen. Så det är ingen skillnad jämfört med om du köper en färsk morot och kokar den, säger Katarina Möller. FINDUS HAR ETT annat oslagbart argument för sina produkters näringsriktighet. På varje paket finns en deklaration. Något liknande står exempelvis inte på restaurangmenyn. Framför allt ska maten smaka gott, men vi tänker alltid på nutrition när vi tar fram nya produkter, berättar Katarina Möller. Hälsotrenden är förstås viktig för Katarina och hennes kollegor. Idag är företaget exem- pelvis den största leverantören av nyckelhåls- märkta enportionsrätter. GI-märkning har vi funderat kring, men vi har inte positionerat oss. Visserligen har vi med tankegångarna i receptutvecklingen, eftersom lågt glykosindex har en gynnsam effekt på blodsockret. Redan nu finns bönor och linser med i våra produkter, säger Kata- rina. Men först och främst vill vi följa livsmed- elsverkets rekommendationer, eftersom de bygger på vetenskap och beprövat erfarenhet. Framför allt ska maten smaka gott, men vi tänker alltid på nutrition när vi tar fram nya produkter. >> Läs mer om maxad snabbmat på nästa uppslag 79% 8%6%4% 3% RIKA ÄTER LUNCH OFTARE I genomsnitt äter man lunch 4,5 dagar på en arbetsvecka. Andelen som äter lunch 5 dagar per vecka är högre bland de som har en högre inkomst (82%) och privat- anställda (84%). 5 dagar/vecka. 4 dagar/vecka. 3 dagar/vecka. 2 dagar/vecka. Mindre än 1 dag/vecka.KÄLLA: LUI UNIVERO
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=10">En bättre värd Kostriktigt till Max VARJE VARDAG S</a> ERVERAR hamburgerked- jans drygt 50 restauranger arbetslunch till i genomsnitt 20 000 personer. Och de har goda möjligheter att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Max var först ut bland hamburgerkedjorna att introducera mera ?nyttiga? tillbehör. Där har det länge varit självklart att kunna välja bort feta såser och ?frittar? till förmån för mer grönsaker och fettsnåla alternativ. ? Sedan vi började hälsosatsningen har vi haft våra fem bästa år hittills. Vi ökar i kund- undersökningen över hela Sverige och är den mest omtyckta snabbmatkedjan, säger vd Ric- hard Bergfors, som är placerad i företagets fili- alkontor i Garnisonen i Stockholm, där man också har provkök och Maxskola. Annars är Max ett norrlandsföretag med bas i Luleå. Från att under många år ha varit en liten, men fast rotad hamburgerkedja i norra Norr- land har Max avancerat ända ner till Skåne. Nu växer restaurangerna upp i rask takt över hela Sverige. Dagens 54 ska om 5 år vara över 100. TILL SKILLNAD FRÅN de multinationella ham- burgerkedjorna behöver Max inte ta hänsyn till världsomspännande koncept, utan kan införa en ny policy mycket snabbt. Det var också därför man var först ut med sin satsning på alternativ som nyckehålsmärkning, gi- märkning, grönsaker, frukt och lågfettsåser. Även om många kunder fortfarande är för- tjusta i sin pommes frites, så väljer allt fler de nya alternativen. Det är ett trendbrott som cheferna på Max har varit lyhörda för. ? Vi tycker att folk idag bryr sig mer om 10 ?SUPERSIZE ME? till lunchen? Med fördomen som ryggrad är det lätt att fnysa åt snabbmat. Men faktum är att med nyckelhålsmärkning, fullkornsbröd och lågfettsatsning kan man äta kostriktigt på Max. >> ?Nu är svenskarna vana att äta ute och det räcker inte längre med bara hyfsat käk?, säger Richard Bergfors vd på Max. HÄR ÄTER VI VÅR LUNCH KOSTRIKTIGT TILL MAX vad man äter och förmodligen blir kraven ännu större i framtiden. Det gäller inte bara näringsinnehållet, utan också ursprung, djur- hållning, djurtransporter, personalpolitik och den miljö man äter i, säger Richard Bergfors. ? För oss handlar det om att erbjuda en helhetsupplevelse, där både miljön och näringsriktigheten är viktig. Vi är den aktör som gått längst och dragit ner fetthalten i hela sortimentet. Nu har vi också lanserat ett ham- burgerbröd med lågt gi, ett bröd som är bakat med fyra olika frön. Vi håller hela tiden på att kombinera olika typer av produkter, vad gäller trender, nyttighet och smak. Maria Åslund ? Vi äter flest luncher i veckan i lunchrummet med medhavd mat (33 % äter där mer än tre dagar i veckan).? Det näst vanligaste är att äta på lunchrestaurang (17 % äter ute minst 3 dagar per vecka).? Män äter oftare på lunchrestaurang än kvinnor (13 % män uppger att de äter ute 5 dagar per vecka medan det bland kvinnorna endast är 3 % som äter ute så ofta). KÄLLA: LUI UNIVERO
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=11">En bättre värd Nytt möter gammalt 11 >> ATT BYGGKO</a> NSULTBOLAGET Ramböll finns i Uppsala sedan många år är kanske ingenting som gemene Uppsalabo känner till. Eller sna- rare: så var det förut. Nu är det annorlunda. ? Att vi flyttade in i Sleipner och att vår skylt sitter på fasaden har verkligen inneburit ett genomslag för varumärket, berättar Göran Thulin, regionchef för Ramböll Projektled- ning. Många har sett skylten och undrar vad vi är för några. Senast jag fick frågan var när jag lämnade in bilen på service för någon vecka sedan. Jo, nog blir man synlig i Sleipner. Huset som Ramböll sitter i ligger i korsningen Kungsgatan/Strandbodgatan och dess stryk- järnsform och röda kulör fångar blicken på långt håll. Men även om uppmärksamheten är en fördel, så var det främst andra skäl som fick Ramböll att flytta hit, förklarar Göran Thulin. ? Viktigast är läget och att det är bra loka- ler att arbeta i. Här sitter vi centralt och nära till stationen, det betyder mycket. Ramböll flyttade in i november 2006 och sitter på tre våningar i fastigheten. ? Vi började diskussionen med Vasakronan våren 2005 ? då var det bara skal och trapp- hus här. Det känns bra att ha varit med från I Vasakronans fastighet Sleipner i Uppsala möts 1800-tal och 2000-tal. Det gamla sädesmagasinet totalrenoveras till ett modernt kontor, och har fått sällskap av nya profilstarka huskroppar. Sleipners hörnhus har blivit ett landmärke som är svårt att undgå för den som rör sig från söder till centrum. Text: Anders Nilsson Foto: Christoffer Edling NYTT MÖTER gammalt
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=12">En bättre värd Sida 12 12 början i utformningen av</a> lokalerna, och det har varit ett väldigt engagemang i frågan från våra medarbetares sida, säger Göran Thulin. Han guidar genom fastigheten, först det nybyggda trekantiga hörnhuset, sedan det gamla sädesmagasinet från 1870-talet, där renoveringen fortfarande pågår för fullt. Allt har rivits ut, bara bjälklagen är kvar. Genom en stor ljusgård som öppnas genom de tre våningarna släpps ljuset in i lokalen. Översta våningen, direkt under det spetsiga taket, ger ett närmast sakralt intryck med sin väl tilltag- na takhöjd och sina höga, smala takfönster. Renoveringen är skrivandets stund inne i sitt slutskede och aktiviteten hög. I mitten av maj ska allt vara klart. Då flyttar hyresgästen Försäkringskassan in, både i det gamla sädes- magasinet och i det nybyggda kontorshus som ligger sydväst om magasinet och utgör Sleip- ners tredje huskropp. >> Vår idé var att skapa en por- tal som markerar ingången till Uppsala, berättar Robert Martin, arkitekt på Arosgruppen, som ritat Sleipner. Att den gamla magasinsbygg- naden skulle bevaras, och att den dessutom är snett placerad i förhållande till dagens gatunät, var förstås förutsättningar som satte stor prägel på projektet. Men bara på ett positivt sätt, tycker Robert Martin. Det är stimulerande att ta hand om och förhålla sig till en mer än sekelgammal byggnad, och att göra ett nytt avtryck i stadsbilden intill det. Det blev många spännande diskussioner, både internt och med Upplands- museets antikvarier. Det var önskvärt att den nya byggnaden skulle ansluta till sädesmagasinets diagonala pla- cering, och samtidigt profilera hörnläget. Lösningen blev stryk- järnsformen, där husets nordös- tra långsida följer Kungsgatan, och den södra går parallellt med magasinets gavel. Husets karaktäristiska färg- sättning i en varm röd nyans är vald för att passa in i omgivning- en, förklarar Robert Martin. Det är mycket jordfärger i omgivningen, gula och bruna nyanser, till exempel på det gamla kafferosteriet intill. Där- för har Sleipner fått en jordig röd färg med mycket brunt och gult i sig.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=13">En bättre värd Sida 13 13 >> </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=14">En bättre värd Sida 14 14 Med sina sju våningar st</a> icker Sleipners hörnhus upp i stans relativt låga bebyggelse. I Uppsala är det särskilt fint att ha utsikt mot slottet eller domkyrkan. Här har man fri sikt mot båda! kon- staterar Vasakro- nans marknads- områdeschef Sture Caesar nöjt i vårsolen på sjunde våningens ute- terrass.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 15 Lindvalls kafferosteri f</a> lyttade till Kungsgatan 1914 och fick eget stickspår vid järnvägsstationen. Rosteriet ligger fortfarande kvar på samma adress, och är nu granne med Sleipner. Göran Thulin, regionchef för Ramböll Projektledning. Att vår skylt sitter på fasaden har verkligen inneburit ett genom- slag för varumärket.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=16">En bättre värd Örjans början 16 Från en bakgata i </a> Stockholm till de allra hippaste butikerna runt om i världen har Cheap Mondays jeans tagit sig. Mannen bakom framgången, Örjan Andersson, har blivit en en symbol för den nya svenska designergenerationen. ÖRJANSBÖRJAN Text: Anders Nilsson Foto: Christoffer Edling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 17 >> STÄDAREN KOMMER IN i </a> rummet och ser sig villrådigt omkring. Jeans och papper ligger om vartannat på skrivbordet och golvet. Örjan Anderssons kontor är en smula svårstädat. Äsch, här inne är det inte så noga, säger Örjan vänligt. Ta de andra rummen, det räcker. Det är en tisdagsförmiddag tidig vår. Örjan Andersson har ägnat morgonen åt att granska uppsydda prover av Cheap Mondays kollek- tion för våren 2008. Jag håller på och stryker lite varianter som jag inte är nöjd med. Och så har jag börjat spåna på höst 08 som ska vara färdigritad i början av maj. Man börjar ganska tidigt, som du märker. Han ser ut som rockkille. T-shirt, slitna brallor, långt hår och så förstås det stora Röde Orm-skägget som blivit hans trademark. Men det är symaskinen, inte elgitarren, som är Örjan Anderssons instrument. Nä, jag är ingen musikkille, jag är fruk- tansvärt tondöv. När jag var liten drömde jag om att vara fotbollsproffs, tennisproffs och ishockeyproffs. Det var sport på all fritid, jag hade svårt att sitta still. Men jag gillade både trä- och syslöjd i skolan också. Jag var bra på att brodera. Efter gymnasiepraktiken i en jc-butik blev det klädintresset som tog överhanden. Det började med att jag fastnade för just jeans och tyckte att det var kul att stå på jeansavdelningen. Där var det väl kombinatio- nen mode och historia som jag gillade. Jeans har varit involverat i så mycket ungdomskul- tur och burits på så olika sätt. På andra sidan dörren finns framtiden. På Örjans skrivbord växer kollektionen för 2008 fram.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=18">En bättre värd Sida 18 18 Nu håller Örjan Andersso</a> n på att skriva in sig själv i jeanshistorien, som designer av ultrahippa jeansmärket Cheap Monday. Tanken när vi började 2004 var att bara sälja dem själva, och att kanske växa från en butik till två eller tre. När förstod du att det skulle bli något mycket större? Efter två månader. Då började de första 800 paren tryta och folk blev som galna. Vi hade en liten butik på en bakgata i Stockholm, och gjorde ingen marknadsföring. Men vi hade bra stammisar som berättade för sina kompisar som berättade för sina ja du förstår. Folk kom hem från London och hade fått beställ- ningar på 20 par brallor från sina polare där. Snöbollen har fortsatt att rulla sedan dess. Idag, tre år senare, sys det någon miljon Cheap Mondayjeans per säsong, och de säljs till ett 30-tal länder. Örjan Andersson har bli- vit symbol för en ny framgångsrik designerge- neration, och flitigt uppvaktad av medierna. Börjar det bli jobbigt med alla journalister som ringer? Lite, eftersom jag får mindre och mindre tid över. Så jag har börjat tacka nej. Annars är det ganska kul att prata om sig själv. Det är rena terapin. Det talas om ett svenskt modeunder. Vad består det i? Äldst och överlägset störst är ju h&m som man ofta glömmer att nämna i de sam- manhangen. En speciell grej just nu är att tre svenska jeansmärken vi, Acne och Nudie har slagit samtidigt utomlands. Det finns också ett antal duktiga designers som håller på att slå igenom och kan bli riktigt stora. Ann-Sofie Back och Carin Wester, till exempel. Och Fredrik Blank och Åsa Görans- son. Man ser att de är duktiga. Vad beror det på att svenska designers blivit så framgångsrika? Hos generationen som är född från sent 1960-tal till tidigt 80-tal finns det ett stort modeintresse och mer tankegångar om mode än tidigare. Framgångarna började väl med att Sverige blev stort på musik utomlands. Musik och kläder hänger ihop. Kan svensk musik slå utomlands borde vi också kunna göra det, tyckte svenska designers. Så det svenska modeundret är en uppföljare till det svenska musikundret? Då skulle väl H&M:s parallell på musiksidan vara Roxette. Vem är din motsvarighet? Örjan Andersson skrattar. Vad taskigt! Nä, jag kommer inte på någon. >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=19">En bättre värd Sida 19 19 Okej, vi byter ämne. Det</a> var modeintresset som fick dig att starta en butik och designa jeans i liten skala. Nu har det vuxit till ett bolag som omsätter hundratals miljoner kronor. Hur känns det att styra ett storföretag och chefa över en massa människor. Jag har kompanjoner som är bättre på ledar- skap än vad jag är. Jag koncentrerar mig på koncept och design. Behöver de andra hålla ordning på dig? Näe! Jag ser flummig ut och rummet är rätt stökigt, men det är ordning i mitt kaos. Jag håller deadlines och så där. Har du några tankar om hur en bra butikslokal ska vara? Det är klart att jag har, jag har ju stått i butik i tolv år! Jag gillar fyrkantiga lokaler. Visst, det finns butikslokaler som är som laby- rinter, med långa korridorer, och som funkar jättebra ändå. Men fyrkantigt, och helst i ett plan då är det lättjobbat och flexibelt. Har du en butik på fem våningar så måste du ha en person på varje plan, även om det är väl- digt lugnt på ett eller två. Vad är dina framgångstips till andra som dröm- mer om att starta eget och slå igenom stort? Oj. Det är nog att försöka göra saker per- sonligt, och att tro på det de gör. Fan vad det lät klyschigt! Det är viktigt att våga och gå sin egen väg, men man får inte heller bli dumdris- tig. Ta en sak i taget. Hur menar du då? Att man inte behöver satsa allt i början. Man måste inte säga upp sig från sitt jobb och köpa dyra datorer och köra sin grej på heltid från dag ett. Det går att smyga igång i lugnt tempo. Själv började jag med en egen second handbutik som bara var öppen på helgerna, samtidigt som jag fortsatte jobba som vanligt i veckorna. Det var bra för mig. Slutligen, vad har du för tankar om framtiden? Just nu känns det som att jag kommer att vilja göra Cheap Mondayjeans i många år till. Man får väl se hur länge folk vill ha grejerna, men jag tror att det kommer att hålla länge. Diesel har hållit i 20 år och jag ser inte varför inte vi ska göra det. En hype är över på tre mån ader, och vi har ändå hängt med i tre år nu. Weekend, var namnet på Örjans första jeansbutik, och den var bara öppen på hel- gerna. När det blev dags för vardagsöppet blev namnet Weekday. Här fanns många varumär- ken representerade men den största rusningen gällde det egna märket Cheapday. Weekday finns nu på flera ställen i landet och i Malmö hyr man 995 kvadratmeter av Vasakronan. Butiken, som lig- ger på Södra Vallgatan 5, är genonmtänkt utformad med spännande ljussättning. En hype är över på tre månader, och vi har ändå hängt med i tre år nu.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=20">En bättre värd Koll på strömtjuven ? VI BLEV SJÄLV</a> A FÖRVÅNADE över hur pass stor besparingen blev. Det var bara några enkla för- ändringar, säger marknadschef Bo Janfalk, Mentor Graphics. ? Vi satte till exempel timers på all belysning. Tidigare har blombe- lysningar och reception vanligtvis varit tända dygnet runt. Nu stängs de garanterat av när ingen är här. Att företaget samtidigt råkade byta telefonsystem gav också lite effekt. Tidigare hade man egen växel med trådlösa telefoner och bordsställ, samt mobiltelefoner. Det innebar flera laddare på varje bord. Nu har man enbart mobil- telefoner och en virtuell växel som sköts av teleleverantören. JUST LADDARE och små transfor- matorer som ständigt står ikopp- lade är kända ?eltjuvar?. ? Om en sån där liten transfor- mator känns varm fast det inte är någon apparat ansluten, så drar den el. Så enkelt är det, säger Bo Janfalk. Den inbesparade elkostnaden, cirka 19 000 kronor, har väl direkt VINNARE AV ELSPARTÄVLINGEN! Med förhållandevis små insatser lyckades Mentor Graphics spara 22 000 kilowattimmar på ett år. Förutom lägre kostnader har företaget vunnit Vasakronans el spartävling i Kista Sience Tower och Kista Entré. 20 Mentor med koll på
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 21 Under 2007 har Vasakrona</a> n som mål att bli det första klimatneutrala fastighetsföreta- get. Det innebär att företaget ska driva verk- samheten utan att påverka den globala uppvärmningen. SEDAN 2003 har Vasakronans koloxidutsläpp näs- tan halverats; från 29 000 ton till 15 000 ton för 2006. Den enskilt största utsläppskällan i verksam- heten är den inköpta fjärrvärmen. Så gott som alla koldioxidutsläpp, kommer från energiförbrukning vid uppvärmning. Vasakronan köper sedan 2001 enbart så kallad grön el. Vi har förhandlat med vår huvudleverantör av värmeenergi, Fortum Värme, och blivit garanterade att all fjärrvärme vi köper från dem ska vara klimat- neutral, kommenterar Håkan Bryngelson, vd i Vasa- kronan. Även Lunds energi levererar klimatneutral fjärrvärme. Vi kommer att fortsätta förhandlingarna med Vattenfall, Eon, Göteborg Energi och Norrenergi för att få klimatneutrala fjärrvärmeleveranser även från dessa företag. VASAKRONAN ARBETAR mycket medvetet för en hållbar utveckling och därmed minska klimatpå- verkan. Cirka 65 000 personer arbetar i Vasakronans fastigheter, vilket kräver en ansvarsfull förvaltning i miljösäkra lokaler. Arbetet drivs utifrån insikten att fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från byggskede via förvaltning och ombyggnad till rivning. Förutom att förhandla om att fjärrvärmen ska vara koldioxidfri, ska vi även ta bort olja för värmeför- brukning, säger miljöchefen Olof Sjöberg. Det gäller bland annat kv Primus på Lilla Essingen där vi idag har oljepannor som spets till värmepumpen. Miljöhjälp HANTERING AV FARLIGT AVFALL, korrekt källsortering, uppdatering av miljöpolicyn och genom- gång av tjänstebilar det finns många sätt för företag att minska sin påverkan på miljön. Vasakronan Ser- vice Partner erbjuder hjälp med anpassningar och förbättringar för miljön, både konsultativa tjänster och mer konkreta insatser som byte av alla glödlampor till lågenergilampor. För mer information kontakta mil- jösamordnare Leif Landberg, tel 08-5229 1043 eller e-post leif.landberg@vasakronan.se. ingen avgörande betydelse i ett företag med drygt 30 anställda. Men som symbol är den desto vik- tigare. Vi började nog att fundera själva. Man tar också med sig den här kunskapen hem och börjar undra varför lampor står och lyser i tomma rum, konstaterar Janfalk. Och hos Mentor Graphics finns tanken att spara el kvar: Ofta lämnas datorer och andra apparater på skrivbordet standby när man går hem. Det är helt enkelt för besvärligt att krypa under skriv- bordet och dra ur sladdar. Nu har jag sett en grenkontakt, som kän- ner av när man stänger av datorn. Då stängs också allt annat som är kopplat till den. Det är en smart grej som vi kanske skaffar. VASAKRONANS EGET miljöengage- mang ligger bakom att man star- tade elspartävlingen i Kista. När det gäller el vill vi spara både miljö och kostnader, men i de flesta hus vi äger så är det hyresgäs- terna som använder mest el, säger marknadsområdeschef Per Thiberg. För att kunna spara mer måste vi involvera hyresägsterna. I samband med att elspartävling- en startade i Kista visades Al Gores film En obekväm sanning vid tre tillfällen. Den startade många dis- kussioner och för de flesta företag är det idag viktigt att kunna visa ett miljömedvetande. Fastigheterna i Kista omfattar 100 000 kvadratmeter och 130 hyresgäster. Varje kvartal utses en ny vinnare. Förutom inbesparade elkostnader vinner företagen ett bouleset och möjligheten att få pre- sentera sig i Vasakronans nyhets- brev. Det har blivit ett stort intresse för tävlingen och jag tror att sam- arbetet och dialogen mellan våra hyresgäster och Vasakronan i dessa frågor kommer att ta fart rejält, säger Per Thiberg. Maria Åslund strömtjuvar Om en transformator är varm fast det inte är någon apparat ansluten, så drar den el. Så enkelt är det. Apparater på standby och transformatorer drar ström till ingen nytta. Första klimatneutrala fastighetsbolaget
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=22">En bättre värd Måttfull finess 22 En kurs i vett o</a> ch etikett. Konsultation om personlig stil. Att låta måttsy sina kläder av en skräddare är definitivt ett sätt att manifestera sin individualitet. På Cape Cod är ledordet att det ska ske med finess. ? Du ska inte klä ut dig, du ska klä på dig, säger Christer Kullberg. Text: Cecilie Frödén Foto: Johan WingborgTANKAR OM MÄN som sitter på bord i skräddarställning kommer på skam. Högvis med tyger, saxar och symaskiner om vartannat lyser med sin frånvaro. Men Christer Kullberg och Robert Nilsson finns här. Och längs väggarna trängs kostymerna på sina galgar. ? Vi säljer inget av det som hänger här inne. Det är bara provmodeller för att ge kunden en idé om vilken modell som kan passa just honom, säger Christer Kullberg. Det är männens värld som man möter på Cape Cod på entréplanet i Lilla Bommen 1 i Göteborg. Tyger i rutigt, randigt, svart, grått, brunt och blått. Svartvita bilder på John f Kennedy och hans fru Jacqueline med svarta ramar hänger lite varstans. Och det är familjen Kennedys sommarresidens och inte drinken med vodka och cranberryjuice, som namnet Cape Cod är inspirerat av. ? Det är ett namn som förknippas med stil, säger Christer Kullberg som äger Cape Cod. Vem är det som beställer skräddarsytt? ? Våra kunder har passerat stadiet då det känns viktigt att kostymen kommer från Armani eller Boss. De vill ha kvalitet och skräddarsytt till rätt pris och de vill ha personlig service, säger Christer Kullberg. Här är inte rätta stället om man vill dra fram en kostym, prova den, betala och åka hem. Istället tar en första konsultation 1,5 timme, då över sjuttio mått ska tas. Förutom måtten på ben, armar och hals, tas även hänsyn till kropps- hållningen. Sen förs ett samtal kring vad kunden ska använda kläderna till, i vilka sam- manhang och på vilket sätt som personen vill bli uppfattad. ? Sedan tar vi fram ett antal, av de tusentals tyger som finns att välja mellan, som stämmer överens med vad kunden vill ha. Vi samarbetar med 25 av de främsta väverierna på marknaden, säger Christer Kullberg. Trots att denna första konsultation tar lång tid, så är det just bristen på tid som gör att kunder väljer Cape Cod. ? Måtten sparar vi i vårt register, så nästa gång kunden vill ha en kostym, behöver han i princip bara välja tyg. MÅTTFULL FINESS GRANNARGoda Hyresgäst: Cape Cod. Adress: Lilla Bommen 1, Göteborg. Kvadratmeter: 120 kvm. Antal anställda: Christer Kullberg och Robert Nilsson arbetar båda som kon- sulter i företaget. Omsättning: 3 miljoner.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=23">En bättre värd Sida 23 Reklammannen Christer Byhr </a> är hemma på Cape Cod och kommer hemtamt in i lokalen för att bland annat titta på de senaste tygerna. >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=24">En bättre värd Sida 24 24 En del kunder vi har, </a> beställer tid långt i förväg och har kanske bara en kvart på sig då. Ofta mejlar vi förslag och skick- ar över tygprover till kundens kontor, säger Christer Kullberg. Det tar fyra, fem veckor innan kostymerna är färdigsydda och Cape Cod anlitar skräddare i Italien, Tyskland och Portu- gal. Sedan är det dags för inprovning. Under fem veckor kan mycket hända. Man kan ha varit sjuk och gått ned i vikt, eller gått upp i vikt av någon anledning. Justeringar görs här i Göte- borg av lokala skräddare. Inte förrän kunden är helt nöjd är det dags att betala, säger Christer Kullberg. En del kunder får göra inprovningen hemma, säger Robert Nilsson. DE STORA bilföretagen Volvo och Saab hör till kunderna. Inte sällan får Cape Cod göra deras representationskläder för bil- mässorna i Europa. Häromsistens kom ett företag hit med en plåtbit i en speci- ell gul färg och ville ha exakt samma färg på de slipsar som de skulle ha på mässan, säger Robert Nilsson. Till stor del handlar det alltså om att ge goda råd och ta fram rätt kläder till rätt personer. En slags konsultation i stil och etikett. Men så finns det också kunder som vet exakt vad de vill ha. Reklammannen Christer Byhr är hemma på Cape Cod och Vad kostar det? De flesta kunder som Cape Cod har, köper minst två kostymer per säsong samt skjortor, accessoarer och skor. Exempel: Kostym från 5 000 kronor Skjortor från 1 000 kronor Udda kavaj eller byxa från 3 500 eller 1 500 kronor Handsydda skor från 3 000 kronor Boots från 4 000 kronor Summa 14 500 16 500 kronor. kommer hemtamt in i lokalen för att få se de nyaste tygerna. Robert Nilsson och Christer Byhr bläddrar tillsammans igenom en nyinkommen kollektion av slipstyger och småpratar. Det märks tydligt på Christer att han är intresserad av klä- der och att han väljer att sticka ut med det han har på sig. Men det är med finess, understryker Christer Kullberg. Både Christer Kullberg och Robert Nilsson har tidigare arbe- tat i herrekiperingsbranschen, men då i butiker som till exem- pel nk. Cape Cod blev erbjudna att flytta till Läppstifthuset Lilla Bommen, sedan deras egen lokal blivit för liten. Vasakronan är en väldigt bra värd och ger väldigt bra ser- vice. Skriv det, säger Christer Kullberg. Valet att starta eget och med idén att bara ta emot kunder som beställt tid, har sin grund i tanken att ge den personliga servicen och tiden som det råder sån brist på i vårt samhälle. Faktum är att jag har inte lagt en krona på marknadsföring och reklam. Människor ringer hit och frågar om de får komma, säger Christer Kullberg. Men är det inte hiskeligt dyrt att få sina kläder måttsydda med alla skrädderidetaljer? Christer Kullberg och Robert Nils- son säger att de ligger långt under priset som märkeskosty- merna kostar. Och anledningen är att det inte läggs pengar på marknadsföring och mellanhänder. Men vi säljer inte kostymer, det är viktigt. Vi ger personlig service när det gäller kläder. Kunden ska bara behöva koncen- trera sig på det viktiga mötet som han ska på. Det ska alltid hänga rätt kläder i hans garderob, säger Christer Kullberg. När kostymen blir smutsig RoomService fixar tvätten Vasakronan Service Part- ner Roomservice Läppstiftet fixar det mesta från att tvätta bilen till att kemtvätta hyresgästernas kläder. Bara under den korta tid som vi talas vid, får Anna Dagergård flera förfrågningar. En hyresgäst ska hämta bilen som blivit tvättad. En annan vill låna telefonen. Två turister kommer förbi också och vill åka upp till utkiksplatsen, som är stängd just nu på grund av ombyggnad. Det är många som använder sig av Roomservice. Det kan vara upp till tio personer varje dag som lämnar in kläder för kemtvätt. Många som arbetar i huset gör det i kostym. Då känns det bra att kunna erbjuda den servicen, säger Anna Dagergård.Anna Dagergård. En första konsultation tar 1,5 timme, över sjuttio mått ska tas. >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=25">En bättre värd Sida 25 25 >> Värden Uppståndelsen </a> var stor när kungaparet kom till Täby i början av maj tillsammans med landshövdingeparet Per och Titti Unckel. Mycket skulle hinnas med på en dag från besök i Täby kyrka med de kända valvmålningarna av 1400-talsmålaren Alber- tus Pictor, till besök i Täby centrum, Täby Galopp och Vasakronans fastighet Näsby slott vid Näsbyviken. Vid slottet fick kungaparet ta del av ett digert kulturprogram med deltagare från bland andra Laisings Dansinstitut, Täby Musikklasser, Vasakronans hyresgäster i Slottshallen Friskis&Svettis och Estetiska pro- grammet på Tibble gymnasium. Efter lunchen på slottet gick promenaden till Viking Plym som är Täbys hundraåriga vikingaskepp. Här i Täby och vid Näsby slott känner jag mig riktigt hemma, nästan som en Täbybo, sa kungen. Här på området påbörjade jag min mili- tära utbildning på dåvarande Sjökrigsskolan 1966. Även slottet kändes bekant för kungen. Man ser tydligt att det är en Tessin som ritat det, liksom Stockholms Slott. Näsby slott byggdes omkring 1660 efter ritningar av Nicodemus Tessin (d ä). Slotts- byggnaden brann 1897, men fem år senare återuppfördes den av den nye ägaren Carl Robert Lamm efter ursprungliga ritningar. NÄR KUNGEN KOM TILL SLOTTET Vasakronans stora värmepumpanläggning i Näsby Parks slotts- område var samtalsämnet när kungaparet mötte Vasakronans Per Wetterström utanför slottet. Kungen, som själv är mycket intres- serad av miljöfrågor, ville veta mer om hur bergvärmepumpen ersatt oljan som huvudsaklig uppvärmingskälla. I området är bland andra Pliktverket, Försvarsmakten och Amica hyresgäster. KONTORSHAREN... av: Barry CrusellDet märks när han varit där, men det är sällan någon som sett honom Kontorsharen.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=26">En bättre värd Sida 26 26 Värden Hälsan stod i fok</a> us när Vasakronan, Vasakronan Service Partner och Friskis & Svettis för tredje året i rad bjöd in till seminarier, gratis träning och hälsosamma luncher i Kista. Mia Flobecker, diplomerad hälsopedagog och coach, berättade bland annat att det krävs måttlig fysisk aktivitet på minst 30 minu- ter varje dag för att bibehålla eller förbättra den egna hälsan. Utöver detta var även Restaurang Entré och Cafe Entré laddade med erbju- danden, tävlingar, utställare och leverantörer i hälsans tecken. Den starka konjunkturen och den ökade sysselsättningen ger effek- ter även på kontorsmarknaden där efterfrågan på bra, moderna lokaler nu ökar. I Kista har det varit många nyuthyrningar de senaste månaderna och Vasakronans profilfastigheter Kista Science Tower och Kista Entré är snart fullt uthyrda. En ny stor hyresgäst i Kista Science Tower är Fujitsu Siemens Computers som flyttar in på 3 200 kvadratmeter. Reklamfilmer sprids över nätet I Vasakronans senaste reklamfilm bjöds Stockholms Filharmoniska orkester in till Hötorsgsskraporna för att få pröva på livet på kontor 9 till 5. Resultatet blev en i allra högsta grad kreativ och annorlunda konsert. Se resultatet på www.vasakronan.se. Även på den interna- tionella webbplatsen för videoklipp www.YouTube.com har filmen väckt uppmärksamhet med 48 000 visningar. På den svenska sajten www.bubblare.se har Vasakronans film med Mikael Persbrandt som dansande kontorsmedarbetare visats 67 000 gånger. HOPPAR VIDARE... Uthyrningsmarknaden tar fart NY STYRELSE-ORDFÖRANDE Lars V Kylberg är ny styrel- seordförande i Vasakronan AB. Han efterträder Egon Jacobsson. Vid årsstämman den 25 april omvaldes sty- relseledamöterna Lars Johan Cederlund, Birgitta Kantola och Christina Liffner. Två nya styrelseledamöter utsågs; Jan Roxendal och Kristina Schauman. HÄLSOVECKA I KISTA
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=27">En bättre värd Sida 27 27 Cecilia Carlstedt, 32 år</a> Vasakronan, Stockholm/Kista, Uthyrare 1. Picnick på en solig plats. Dramatens trappa är en klassiker, Skeppsholmen med utsikt över alla båtar och vår vackra huvudstad. För en långlunch föreslår jag en cykeltur till Nyckelvi- kens Herrgård i Nacka. Förutom de vackra omgivningarna så kan man ta ett dopp från klipporna. 2. Inne i Stockholm föredrar jag Combo i Garnisonen. Cool inredning och bra mat med asiatisk touch. I Kista blir det Zenit i Kista Science Tower, alter- nativt egen mat hemifrån. 3. Den fantastiska utsikten på plan 29 i Kista Science Tower. Pernilla Svensson, 40 år Vasakronan, Malmö, Administratör 1. Om man vill ta en långlunch och njuta av sommaren och din stad var ska man gå då? 1. Kallbadhuset på Ribban. 2. Var äter du lunch helst just nu? 2. I vårt lunchrum (snabbt och lätt) annars utomhus hos Musashi (Sushirestaurang på Friisgatan). 3. Vad är det bästa med det kontor där du jobbar? 3. Mina härliga kollegor och närheten till precis allting. Magnus Tengberg, 36 år Vasakronan, Göteborg, Marknadsområdeschef 1. Om vädret är så bra att man kan äta ute i solen är nog en av de bästa ställena nere vid Vallgraven, med en härlig räksallad direkt från en av restaurangerna inne i Feskekôrka. 2. Det finns massor av trevliga restau- ranger i närheten, en av de bättre lunchrestaurangerna är Aquarelle som finns nere vid Rosenlund. 3. Alla personer man möter på kontoret! Just nu håller vi på att göra om en del inne på kontoret för att får en modernare känsla. Läget är också bra med närhet till många av våra kunder och bra kommunikationer. tips från värden.. Värden
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=pc3hzt11&gInitPage=28">En bättre värd Serie ...så en sista detalj FOTO: D</a> ANIEL HERTZELL POSTTIDNING B Vasakronan AB Box 24234 104 51 Stockholm Skimrande skärvor Av en osannolik kom- bination av drejade keramikskärvor med industridekaler, gnist- rande guld och oglaserad terrakotta lera har Agneta Spångberg lyckats skapa de tre Venetokrukor som möter besökaren på Karlavägen 102 i Garnisonen i Stockholm. ?Min ambition är att de tre kru- korna med sin öppna form, kraftiga handtag och klara färger ska kännas välkomnande i entrén?, förklarar Agneta Spångberg. Inspiration fick konstnärin- nan vid en resa till Italien där intrycken av Venedigs välputsade guldknoppar, Bailikans mosaikgolv och fajanstraditionen lämnade sina avtryck i Garnisonens krukor.
