<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=1">Jaktbilaga07 1 MAGENTAGULSVARTCYAN37 16 Augusti 20</a> 07 FÖRSTA ÄLGJAKTSMORGONEN i september. Älgjägaren lyssnar efter sin jämthund. Var det inte ett skall ..? Jakt-Kurirens Ulf Lindroth har gjort en betraktelse kring den största jakten av dem alla – älgjakten. MITTEN 2007JaktJakt Skäller han? FOTO: ULF LINDROTH En bilaga till Norrbottens-Kuriren torsdagen den 16 augusti 2007 Snart smäller det ... SISTA SIDAN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=2">Jaktbilaga07 Sida 2 2NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag 16</a> augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN38 16 Augusti 2007 2007JaktJakt S OMMAR ÄR SOMMAR, vare sig vi vill det eller inte. Det gäller att gilla läget. Men nog är det skönt när det är över. Du har säkert också sett tecknen. Det känns i luften att det inte är lång tid kvar nu. Snart är det på riktigt igen. Rävar och duvor är redan lovliga. Råbockarna blir lovliga i dag. Och det kommer mera. Mycket mera. Björnjakten har premiär inom några få da- gar. Jakten på änder, skogsfågel och ripa börjar kort därefter. Sedan blir hararna lovliga och någ- ra dagar senare älgarna. Att säga att september är fulltecknad är en underdrift. Men vi är beredda. Efter en hel årstid av lite för varmt väder och lite för kallt vatten så är det riktigt frestande att stiga upp före gryningen, dra på sig riktiga kläder och sluta ha dåligt samvete för att de stackars hundarna inte får komma till skogs. SÅ SOMMAREN ÄR inte alls meningslös. Den är en mental förberedelse för bättre tider. Ett slags semester, både från jobbet och från den fritid som är lite mera på allvar. Jag känner att jag är mera på hugget nu än under de sista jakterna på säl i maj. Dessutom är det ju under sommaren naturen producerar det överflöd som både vi och de andra rovdjuren kommer att jaga och äta upp under året som kommer. Den kan alltså vara lite svettig och kännas lite oenga- gerande, sommaren, men den har vissa funktioner att fylla. Och nu är den hur som helst över. SJÄLV RÄKNAR JAG med att komma in från årets första bockjaktsmorgon ungefär när den här tidningen ham- nar på köksborden. Kanske blir det lite duvjakt senare under dagen. Men det blir bara någon dag av sådant. Sedan ska jag ut och släppa Senta så att hon får röra lite på pointerbe- nen. När fågeljakten börjar är det skogsfågel som gäller i några veckor. Eller åtminstone huvudsakligen skogs- fågel – jag jagar annat också. Kanske till och med lite ripor, även om jag tycker att jaktkort för 250 kronor per dag blir i dyraste laget. FÖR DE FLESTA norrbottniska jägare gäller annars älg- jakt i första hand. Det är också älgkött som är viltköttet framför andra i jägarhushållen. Egentligen är det ganska fantastiskt att de som har ro- ligast när de skaffar sitt kött, också får det allra sundas- te och bästa köttet. En del jägare försörjer en hel familj med viltkött under hela året, andra får ihop till några små men efterlängtade middagar. Men mängden spelar inte så stor roll. Köttet är inte bara en exklusiv nyttighet. Det är också en ledtråd. Det avslöjar att jakten inte bara är en hobby bland andra. Den är en del av ett jä- gararv, buret i vår genuppsättning och så djupt präglat att nästan alla som kommer i kontakt med jakt på rätt sätt rycks med av jaktens spän- ning. Människan är en jägare. I DET SAMMANHANGET är det värt att notera att det finns de som ser saken på ett annat sätt. Väl bekomme. Visst. Människan kanske är skapt för en vegetarisk kost och saknar medfödd jaktlust. Och jorden kanske är platt. Jag medger att jag tillhör dem som har svårt att enga- gera mig i vilka centimetermått som förväntas ge min- kar i bur utrymme och möjlighet att bete sig naturligt, så länge det finns barn som växer upp utan möjlighet att lära sig se skillnad på en tjäder och en ripa eller att skjuta luftgevär. Som inte får utrymme och möjlighet att bete sig naturligt. SÅ NU NÄR jakten börjar – njut av att väntan är över. Ta väl hand om köttet, för det är en verklig gåva från naturen. Ta med någon junior, för de bör få en chans till ett sunt jägarliv. Men framför allt, se till att ha riktigt roligt, för det här är en av de saker som du är skapt för att njuta av! Ulf Lindroth Norrbottens-Kurirens jaktkrönikör Väntan snart över Jakt-Kuriren Redaktör: Lars-Henrik Andersson Redigering och layout: Jan-Erik Thelénius Ansvarig utgivare: Sture Bergman LULEÅ, KURIREN. Öppet för utlänningar från premiären. Inga länskort. Datoriserat jaktkortssystem och krav på snabba viltrap- porter. Dessa och flera andra förändringar har införts till årets fjälljakt. Här är de vik- tigaste reglerna i korthet. Å rstillstånd för fjäll- kommunbor finns kvar. Det kostar 800 kronor. Tillståndet ska ”aktiveras” ge- nom att tänkt jaktområde anges via internet eller via en kortåter- försäljare innan varje jakt. Dygnstillstånd för 250 kronor per dygn är alternativet för alla andra jägare, länsbor, svenskar och utlänningar. Korten får lö- sas högst fem dagar i förväg och för högst fem dygn i följd. Viltrapportering ett krav För båda korttyperna gäller att viltrapportering måste ske inn- an nästa aktivering eller kort- köp, eller senast inom 14 dagar efter en avslutad jakt. Utebliven viltrapportering kan medföra avstängning från jakt på statens marker. Jakt med stöd av dygnskort kan avlysas när ett visst jakt- tryck uppnåtts. Det är alltså inte säkert att ett visst område är öppet för jakt hela säsongen. Innehavare av kommunkort kan dock fortsätta att jaga utan hin- der av detta. Matnyttig hemsida På länsstyrelsens hemsida för jakten, www.fjallen.nu/ 6index.htm, visas ackumulerat jakttryck och avskjutning områ- desvis. Där syns även hur många som löst kort och avser att jaga i ett visst område den aktuella dagen, samt kortköp som redan gjorts för de kommande fem da- garna. Jakt tillåts från 25 augusti och i huvudsak enligt jakttabel- len, med undantag för att rådjur, andfåglar med flera arter är fre- dade. Regler för tältning Mer än fyra dygns tältning ”in- om samma kilometerruta” är inte tillåten utan länsstyrelsens godkännande och inte heller tältläger med ett eller flera tält vars sammanlagda bottenyta överstiger 18 kvadratmeter. Som vanligt finns fler regler, men de är i huvudsak kända se- dan tidigare säsonger. Läs de all- männa villkoren i samband med kortköp. Ulf Lindroth Nyheter i fjälljakten BODEN, KURIREN. Många norrbottniska jägare är upprörda över de nya reglerna för fjälljakten. – Det som stör jägarna mest är man slopat årskor- ten för de norrbottningar som inte bor i fjällkommu- nerna. Det säger länsjaktvårdare Björn Sundgren.I nför förra jaktsäsongen beslutade länsstyrelsen att skärpa reglerna för ut- ländska jägare. Jaktstar- ten för småviltjakt senare- lades och krav på guide infördes. Helikopterföretagare i Arje- plog protesterade och vände sig till kommerskollegium som kri- tiserade länsstyrelsens beslut. EU-fråga bakom EU-kommissionen ställde också en fråga till regeringen som se- nare beslutade om förändringar för att slippa riskera förlora en strid i EG-domstolen Nu får utländska jägare börja jaga samma datum som svenska jägare och alla jägare, förutom de som är bosatta i fjällkommu- nerna, får köpa dygnstillstånd. Tidigare kunde norrbottningar som inte bor i någon fjällkom- mun också lösa ett årskort, men det kan de alltså inte göra nu och det är Jägareförbundet kritiskt till. – Det mest störande är slo- pandet av länsårskorten. Nu är norrbottningar som inte bor i fjällkommunerna hänvisade till dygnskort som kostar 250 kronor per dygn. Detta trots att jordbruksministern sagt att länsbor också ska betraktas som lokalbefolkning. Nu jobbar man på att övriga länsbor ska kunna lösa årskort nästa år, säger Björn Sundgren. Dyr helgjakt Han berättar att det finns jägare som bor i kustområdet och som har fritidshus eller ett hemman i fjällen. – Är man två som jagar i en familj så kommer det att kosta 1.000 kronor att jaga en helg. Ett länsårskort kostade tidigare lika mycket, säger Björn Sundgren. Jägareförbundet är också kri- tiskt till att jakten nu betraktas som en tjänst. – Sedan tycker vi att man ska kunna ha mer fördelaktiga reg- ler för svenska jägare än för icke svenska jägare, eftersom det är svenska medborgares mar- ker det handlar om, säger Björn Sundgren. Lars-Henrik Andersson lars-henrik.andersson@kuriren.com 0921/530 93 ... vållar ilska i jaktleden DAGS ATT RAPPORTERA. Bra koll på fällda ripor är viktigt. Länsstyrelsen ska ha en rapport inom 14 dagar. FOTO: ULF LINDROTH KRITISK. Länsjaktvårdare Björn Sundgren förstår upprördheten bland länets jägare. ARKIVBILD: EIJA DUNDER ”Sedan tycker vi att man ska kunna ha mer fördelaktiga regler för svenska jägare än för icke svenska jägare ...” BJÖRN SUNDGRENLÄNSJAKTVÅRDARE ■ RAMUNDBERGETS turist- anläggning i Härjedalen slutar med jaktguidning. Anledningen är de nya regler som drivits fram sedan turistfö- retagare i Arjeplog överklagat länsstyrelsens i Norrbotten be- gränsningar av utländska jägare förra säsongen. Ramundberget skriver på sin hemsida att de befarar en inva- sion av utländska jägare och inte längre kan garantera kvaliteten på sina jakter. Turistföretagare slopar fjälljakten
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=3">Jaktbilaga07 Sida 3 3NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag 16</a> augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN39 16 Augusti 2007 Lars Enberg, Övre Svartlå: – Först och främst för spänningens skull och för samspelet mellan hund och jägare, men också för lagandan i jaktlaget med gemenskapen vid läger- elden. Sedan är det också bra motion att jaga. FOTO: PIA BÄCKSTRÖMVARFÖR JAGAR DU? BODEN, KURIREN. Torsten Mörner, ny för- bundsordförande i Svenska jägareförbundet, vill öka den svenska älgstammen. Och det är ingen blygsam ökning han föreslår. – Älgen är vår viktigaste nationalsymbol och stam- men borde kunna öka med 150.000 älgar.E nligt Skogforsk kostar älgens bete i tallung- skogar skogsbruket cirka en miljard kro- nor per år i försämrad virkeskvalitet. Storskogsbruket lär inte vilja ha en så stor ökning som Mörner föreslår. Torsten Mörner kastar sig in i den glödheta älgdebatten och föreslår alltså en rejäl ökning av älgstammen. – Under förra jaktsäsongen sköts 84.000 älgar. För att kunna jaga 140.000 älgar måste stam- men öka till 350.000 djur. En så- dan ökning bör kombineras med foderproducerande åtgärder för att undvika stora betesskador på skogen, säger Torsten Mörner till tidningen Svensk Jakt Nyheter. Inom kort presenterar Skogs- styrelsen i Norrbotten årets älg- betesinventering. – Om man tittar på tidigare års resultat så har vi inom vissa delar av länet en älgstam i balans, där man skulle kunna öka stammen lite, men sedan finns det områ- den där stammen skulle behöva minska, säger Heine Krekula vid Skogsstyrelsen i Norrbotten. 2004 presenterade Skogforsk (skogsbrukets forskningsinsti- tut som finansieras av staten och skogsnäringen) siffror över vad betesskadorna kostar skogs- bruket. Enligt Skogforsk äter en älg cirka 1.000 kilo tallskott per vinter och de flesta betesskador- na uppstår på vintern när djuren dras till ungskogar av tall för att äta de senaste årsskotten. ”Älgens bete i svenska tall- ungskogar kostar skogsbruket 0,5 till 1,3 miljarder kronor per år i försämrad virkeskvali- tet.” , skrev Skogforsk i ett press- meddelande 2004. Skadorna kan dock begränsas med en mer ”älganpassad” skogsskötsel. – Vissa markägare kan drab- bas ofantligt hårt, men samti- digt måste vi acceptera skador på skogen. Betesskador kommer vi att ha så länge det finns älg i skogen, säger Heine Krekula. Över större områden ska vi dock inte ha alltför höga skador. Lars-Henrik Andersson lars-henrik.andersson@kuriren.com 0921/530 93 Ny jägarbas vill öka älgstammen NORRBOTTNISKA ÄLGAR. En ko och en kalv i skogarna runt Boden. ”Stammen borde kunna öka med 150.000 älgar ...” TORSTEN MÖRNER,SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET FOTO: INGELA RASIMUS BÅTDAX HUGO JACOBSSON AB Kalix: Vikenv. 7, 0923-122 90Luleå: Torpslingan 19, 0920-884 66 kliki RYDS 620 GTS +Mercury 150 Optimax Kampanj315.900:- fi nns i Luleå HUGO JACOBSSON AB Kalix: Vikenv. 7, 0923-122 90Luleå: Torpslingan 19, 0920-884 66 www.kalixmaskiner.se XYZKranvagn310 Den optimala ATV-vagnen! Hydraulisk, runtomsvängande kran, justerbar inställning av kran, grind, bankar, boggi. Flera detaljet som endast kan hittas på fullstora ekipage!59.900:-exkl. moms Polaris Sportsman 500 X2efi -06 ord.83.900:-KAMPANJ:70.320:-exkl. moms Kalix: Vikenv. 7, 0923-122 90 Lule: Torpslingan 19, 0920-884 66 www.kalixmaskiner.se 4 & 6-hjulingar, nya &beg. Stor sortering nya maskiner Kampanjpriser! Vi har hemma; • Vedvagnar • Timmervagnar • Flakvagnar • Kombivagnar Massoravnya & beg ATVinne! Viordnar Finansiering! JÄRNHÄSTEN! Visningsex. fi nnsiKalix, beställ din NU! Can-Am Outlander400 NU10.000:-i RABATT!Ord: 79.900:- NU:69.900:- ink.moms (55.920:-ex moms.) Testade kvalitetsprodukter till Erätukku-priser!Jaktpremiär! JahtiJakt Sitsskydd JahtiJaktUniversalverktyg + Läderetui Wandra Härjedal Vandrarkängor JahtiJakt Oxford fl eece OTSOStåltermosJahtiJaktYllestrumpor JahtiJakt Hunter kängor JahtiJaktNordic Jaktställ Nu på köpet: 499kr NU ENDAST! (motsvarande2490kr)290kr NU ENDAST! (motsvarande860kr) 1399kr NU ENDAST! (motsvarande3000kr)129kr NU ENDAST! (motsvarande290kr) 990kr NU ENDAST! (motsvarande2490kr) 49kr NU ENDAST! (motsvarande290kr)69kr NU ENDAST! 129kr 1 st (motsvarande290kr)200kr 2 st (motsvarande580kr) HAPARANDA: Ikano-huset, mån-fre 10-18, lör 10-16, sön 11-15 Svensk tid www.eratukku.net Tel. +46 (0)922 12035Hög kvalitet till fabrikspriser.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=4">Jaktbilaga07 Sida 4 4NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag 16</a> augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN40 16 Augusti 2007 2007JaktJakt U no Olsson är ord- förande för Norr- bottens läns stö- varklubb. Kuriren besöker honom i sommarstugan i Västanfors, en bit utanför Kalix. Med sig har han sin smålandsstövare, Helmer. En smålandsstövare är både till ut- seendet och personligheten olik exempelvis finnstövaren, men enligt Uno Olsson är alla typer av stövare lika goda jakthundar. – I grunden finns en drivande hund och skillnaden mellan de olika typerna är små, säger han. Stark stövarkultur Uno Olsson har själv ingen hund med i årets SM-tävlingar. Jakt- proven som utförs i tävlingen ska påvisa ett visst avelsresultat, och de hundar som ställer upp är så kallade ”jaktchampions”. – Jag tillhör dem som älskar att jaga, men jag har aldrig lyck- ats på tävling. Norrbottens läns stövarklubb är den tredje största i Sverige, strax efter Jämtland och Väster- botten. Enligt Uno Olsson är stö- varägandet per invånare i den norra delen av landet dubbelt så stort som i de södra delarna. Han framhäver också att stö- varkulturen är som starkast längs Norrbottens kustland. Uttagningar i klubbar Innan finalen hålls uttagningar för landets stövarklubbars med- lemmar. Det är totalt 19 klubbar från Skåne och upp till Norrbot- ten. De bästa kvalificerar sig för di- striktsmästerskapen, som hålls i fem distrikt. De två bästa hun- darna från varje distrikt går så vidare till den avgörande täv- lingen i Kalix, som är uppdelad på två dagar. Huvudmomentet är drev. Hun- darna ska avverka ett visst antal drivminuter på två olika marker, en kustnära mark samt en längre in i landet. Provmarkerna lottas ut till varje deltagande hund, detta för att det ska bli så rättvist som möjligt. Varje hund bedöms av två do- mare och en av dessa ska komma från hemmaklubben. Fördel finnstövaren Färdigheter som eftersöks är till exempel drevsätt, drevfart, skallmarkering och skallets hör- barhet. Där kan finnstövaren ha en fördel, tror Uno Olsson. – Finnstövaren har bättre hör- barhet på skallet. Men andra ty- per kompenserar genom att vara bättre på andra moment. Eva Wallsten Ett SM där stövar- kulturen blomstrar REDO. Snart är det dags för stövar-SM i Kalix. Uno Olson, ordförande i Norrbottens läns stövarklubb, ser fram emot att vara värd för deltagande hundar från hela landet. Här är han med sin smålandsstövare Helmer. KALIX, KURIREN. De svenska mästerskapen för stövare går i år i stövar- metropolen Kalix. Finalen avgörs den 9 och 10 novem- ber och rikets bästa stövare deltar. Efter de två dagar- nas drev vid kustland och inland ska så den segrande stövaren koras. ”Jag tillhör dem som älskar att jaga men jag har aldrig lyckats på tävling ...” UNO OLSSON, ORDFÖRANDENORRBOTTENS LÄNS STÖVARKLUBB FAKTA/STÖVARE ◗ Jakthundsraser som främst används till att driva hare och räv. En stövare arbetar genom att söka efter markvittring som den sedan följer. Hunden driver med skall bytet framför sig mot jäga- ren, vilket ger en upp- fattning om var dre- vet går och var skott kan förväntas. Till stö- vare räknas knappt 20 raser, bland andra de svenska gotlands-, hamilton-, schiller- och smålandsstövare. KÄLLA: NATIONALENCYKLOPEDIN ● Finsk stövare. Finlands pouläraste hundras, mycket omtyckt även här. Bilden ovan visar stövartiken Norri- skogens Anja från Antnäs, individuell segrare i den nordiska stövarlandskampen i november förra året. ➟ FOTO: EVA WALLSTEN ■ EN VARG av finskt eller ryskt ursprung som identifierades i Pessinkiområdet med hjälp av ett DNA-prov den 18 december ifjol rev den 15 juli en ren öster om Rättvik i Dalarna. Enligt vargforskare är det den första vargen av östligt ur- sprung som vandrat ner till det området sedan 1990. Vargen är ännu i livet och vistas i ett gränsområde mellan två etablerade vargrevir. Pessinkivarg i Dalarna Lerduvor• AmmunitionWinchester, Gyttorp, Norma Aktiva hörselskydd Filtrerar bort skadliga ljud som gevärsskott och förstärker svaga ljud, t.ex tal och avlägsna hundskall. Avancerad digital teknik med bl.a. AUX-ingång för anslutning till externa ljudkällor, t.ex jaktradio. PRYLAR TILL JAKTEN! Robertsvikg. 10, Luleå. Tel 0920-100 52. Må-fr 9-18. Lö 10-14. www.wildmarksshopen.se NYHET! Wapiti Gore-Tex ställ Herr & dam. I det extremt lätta materialet PacLife. Plaggen har mycket bra andningsegen- skaper. Passar bra för all rörlig jakt, fjäll- vandring, fi ske m.m. Hundpejl Contact Basic Pejlen som sätter kvalitet och riktningssäkerhet i första rum! Frekvensband 433-434 MHz, 100 kanaler, ca 15 tim drifttid. Hundpejl Contact Pro Hundpejlen med den senaste tekniken! Frekvensband 433-434 MHz, 200 kanaler, ca 15 tim drifttid. Keino Stolryggsäck Med avtagbar stol, lätt aluminiumram, vatten- tätt tyg och anatomiska bärremmar. Ryggsäck Vaude Ripa Perfekt för inriktning på fågel och småvilt. Skön att bära, nätryggsäck för viltet, patronhållare i midjebältet. 1399:-4495:- 3495:- 1495:- 3950:- 2395:- TRÄNA INFÖR JAKTEN 995:- Supreme Pro
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=5">Jaktbilaga07 Sida 5 5NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag 16</a> augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN41 16 Augusti 2007 Ingemar Holmström, Övre Svartlå: – Från början jagade jag av tradition. Både pappa och farfar var jägare och på den tiden jagades det för att skaffa mat. Under årens lopp har jakten blivit en livsstil men numera är det inte lika viktigt att skjuta något. Det bästa är att få komma ut i skogen och få frisk luft, gärna med en kompis att koka kaffet med. FOTO: PIA BÄCKSTRÖMVARFÖR JAGAR DU? BODEN, KURIREN. Den trivs i fuktiga marker, i blandskog, nära kärr eller bäckar. Terräng med stora mossbevuxna stenblock och där al och asp växer tillsam- mans med yviga granar och någon enstaka björk. I raviner mot bäckar med frodig markvegetation kan jägaren höra den. Den fina visslingen med en liten knorr på slutet, de bull- rande vingslagen när den ger sig iväg, seglar den sista biten innan den slår sig ner djupare in i sko- gen. Eller när den nyfiket kom- mer springande i blåbärsljungen, kikar fram mellan ett stenblock och en murken stubbe. Nyfiken på att se vem det är som lockar. Bra nybörjarjakt Det handlar om järpjakt. Denna lilla gråspräckliga skogsfågeln, den mista av skogshönsen, er- bjuder fina jakter. Med hjälp av en lockpipa kan jägaren härma järpens fina visslingar. Två långa visslingar i fallande tonhöjd följt av två korta brukar fungera, och bäst lär man sig att locka genom att lyssna på järpens egna viss- lingar. Jaktformen är en bra nybör- jarjakt. Den unga jägaren lär sig lockjakt, att smyga och inte minst att lokalisera viltet. Jär- pen kan vara svår att upptäcka och den brukar vara en mästare på att sätta sig på en kvist bakom trädstammen och sedan sticka fram huvudet för att spana av omgivningen. Inte sällan har den upptäckt jägaren precis i rätt tid och hin- ner flyga vidare innan jägaren hunnit avlossa skottet. Svår träffa i flykten Att skjuta järpe i flykten är svårt. Dels för att den håller till i tät skog där skottmöjligheterna är få, dels flyger den snabbt och träffytan är liten. Effektivaste jaktformen tycker jag är lock- jakt och åtskilliga timmar har ägnats åt att överlista en varsk järptupp. Det är en jaktform jag gärna återvänder till, höst efter höst. Järpen är för mig ett litet stor- vilt. Lars-Henrik Andersson lars-henrik.andersson@kuriren.com 0921/530 93 Det lilla storviltet BODEN, KURIREN. Större tilldelning, tre områ- den och längre jakttid vid kusten. Det är nyheterna inför björnjakten i Norrbotten som börjar den 21 augusti.N aturvårdsverket gick på länsstyrel- sens förslag vilket innebär att totalt 50 björnar får fäl- las i Norrbotten i höst. Det är 17 fler än i fjol och en dubblering jämfört med 2006 då 25 björnar fick skjutas i länet. Jägareförbundet hade inför årets jakt föreslagit en tilldel- ning på 60 björnar, men Natur- vårdsverket gick alltså på läns- styrelsens linje. I område 1 får sex björnar skjutas (Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner.) I detta område är jakttiden 21 augusti till 15 oktober. Område 2 innefattar Pajala, Övertorneå, Överkalix kom- muner sam den del av Gällivare kommun som ligger nedanför odlingsgränsen. 15 björnar får skjutas och jakttiden är från 21 augusti till den 30 september. Område 3 är övriga länet och där får högst 29 björnar fällas. Jakttiden är densamma som i område 2. 184 björnar totalt Sett till hela landet så handlar det om en tilldelning på totalt 184 björnar fördelade på sju län. Jakten får dock inte bedrivas med hjälp av åtel. På länsstyrelsens hemsida www.bd.lst.se finns fler upp- gifter om vad som gäller i sam- band med jakt efter björn. Det skandinaviska björnpro- jektet som pågått sedan 1984 konstaterar att det finns mellan 1.635 till 2.840 björnar i Sveri- ge. Det är den senaste preliminä- ra beräkning som gjordes 2004. Enligt projektets hemsida så är den årliga nettoökningstakten 4,7 procent i landet. Det före- kommer dock variationer mel- lan länen. Länsstyrelsen har fört statistik över fällda björnar i Norrbotten. Så här många björnar har fällts de senaste tio åren: Lars-Henrik Andersson lars-henrik.andersson 0921/530 93 Dubblerad tilldelning på två år REKORDSTOR TILLDELNING. I år får 50 björnar skjutas i Norrbotten, det är en dubblering jämfört med 2005. Conny Enberg sköt den här björnen i Långsjön för några år sedan. FOTO: LARS-HENRIK ANDERSSON 1997: 12 1998: 7 1999: 9 2000: 11 2001: 13 2002: 10 2003: 15 2004: 20 2005: 24 2006: 25 LOCKANDE LOCKJAKT. Att locka järpen med hjälp av en lockpipa är en spännande jaktform och järpen kan ibland vara svår att överlista för jägaren. GOD SKOGSFÅGEL. Järpen är ett underskattat vilt som smakar mycket gott. Det krävs dock ett knippe fåglar för att mätta ett middagssällskap. FOTO: LARS-HENRIK ANDERSSON Järpen både lockar och gäckar Småviltjakt i Kronogård Dagkort 150:-/dag • Intensivkurs i Jägareexamen 4-7 okt Jakt • Fiske • Logi • Husvagn • Konferenser • Aktiviteter Välkommen till 13000 ha vildmark Tel. 0928-500 80 www.kronogard.com LULEÅ: Delfingatan 2, 0920-731 40 AIMPOINT 9000L Ny ACET-teknologi som ger 50 000 timmars drift med ett batteri. Finns med två punktstorlekar (2 och 4 MOA). Vattentät ner till fem meter. Obegränsat synfält. Parallaxfritt - ingen centrering krävs. Påverkas inte av extrema väderförhållanden. MEINDL DOVRE EXTREM ”WIDE” Hög, mycket stabil jakt- och vandrings- känga i nubuckskinn. Gore-Tex-fodrad. EDÉNPEJLEN MTX 195/MTX 19L Enkel och användarvänlig pejl. Sändarna är utrustade med rörelse- och skallindikator samt en säkerhetssignal som visar om hunden legat still en längre stund. LE CHAMEAU Bomullsfodrad stövel av naturgummi. Grov- mönstrad sula förstärkt med en fjädrande gelänk som ger stadga och avlastning. Strl. 35-50. 500:- för din gamla jaktradio när du köper ett superpaket. 995:-995:- 795:-795:- JAKTSTÄLL LAPPLAND EXTREM Fritidskläder fodrade med ett vind- och vattentätt membran som andas. Tefl on-impregnerade för extra vatten- och smutsavstötande egenskaper. Slitstarkt yttertyg. JACKA:Finns i mörkgrön/svart. Strl. S-XXXL BYXA:Kraftiga förstärkningar på utsatta delar. Förböjda knän, justerbara benslut. Strl. D92-D124, C42-C64, C146-C158 SpecialprisSpecialpris 3395:-3395:- inkl. Aimpointringar. Ord. 3795:- PELTOR SKYTTEKÅPA SPORTTAC Nytt digitalt hörande hörselskydd med aktiv volymreglering som skyddar mot buller. Volymen justeras steglöst med en elektronisk tryckknapp. Specialpris1295:-1295:-1195:-1195:- 2995:-2995:- 5445:-5445:- Införjakten!Inför jakten! INBYTESKAMPANJ! SUPERPAKET LAFAYETTEJAKTRADIOPAKETMICRO4LAFAYETTE JAKTRADIOPAKET MICRO 4 Extremt lätt att använda med två knappar, en ratt och en stor display. IP-67: helt vatten- och dammtät. Finns i 31 MHz eller 155 MHz. DC-312895:-2895:- DC-1553695:-3695:- 12/70 32 g Hagel nr 6 /100 st245:-245:- Ord. 1495:- www.fritidvildmarksliv.se Höjdv. 3, Piteå 0911-34203 ALLTförjaktenALLT för jakten 50500kvmfylltmed0 kvm fyllt med utrustningochkunskaputrustning och kunskap Vi laminerar rullbart eller vikbart till fickformat. Skeppsbrogatan 46 • Luleå Tel 0920-22 94 92www.lindbergskonst.se Skydda dinaSkydda dinakartor från fukt!kartor från fukt!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=6">Jaktbilaga07 Sida 6 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=7">Jaktbilaga07 Sida 7 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=8">Jaktbilaga07 Sida 8 8NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag 16</a> augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN44 16 Augusti 2007 2007JaktJakt LULEÅ, KURIREN. Hagelskytte kan verka svårt för nybörjaren. Men egent- ligen behöver det inte vara det. För den som undviker de vanligaste fallgroparna kan skyttet snart kännas naturligt.S ven-Olov Wiklund har instruerat många nya skyttar som kursledare för jägarexamen och skytteinstruktör i Luleå jaktvårdsklubb. En av dem är Ni- na Andersson, som tillsammans med några tjejer från jobbet tagit jägarexamen i år. De träffar Kuri- Enkla knep BRA BALANS. Skytten ska ha en avslappnad ställning med bra balans. Det är bäst att stå vänd ungefär åt det håll skottet ska lossas, även om en liten lätt skytt ibland kan fånga upp rekylen bättre med högerfoten lite längre bak. Här en bra fotställning. ANLÄGGNINGEN VIKTIG. Hur vapnet förs upp till axel och kind, är viktig för ett bra skott. Ett enkelt sätt att känna efter hur vapnet ska ligga när det ligger rätt är att peka i 45 graders vinkel uppåt, se till att kontakten kind-kolv är bra och sedan vika ner vapnet i skjut- riktningen. Då har skytten den ställning som ska eftersträvas vid anläggningen. KONTAKT! Bra kindkontakt med kolven ger kontroll över skottet. Så här ska det se ut. DÅLIG KINDKONTAKT. Det här är ett vanligt fel, inte minst vid jaktskott. Skytten koncentrerar sig för mycket på målet, glömmer kind- kontakten och bommar. ✔ R R Jakt-Kuriren visar hur det ska gå till på skjutbanan ■ SAKTA smyger den omkring på natten och dammsuger mar- ken på föda. Grävlingen är en doldis bland predatorerna, och enligt Björn Sundgren, länsjakt- vårdare, är det inte många som vet att det faktiskt finns en del grävling i Norrbotten. – Det finns fler grävlingar än de flesta tror. Trots det så är det inte många jägare som jagar grävling. – Någon enstaka grävling bru- kar gå in i rävfällor men någon Grävlingarna fler än du tror
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=9">Jaktbilaga07 Sida 9 9NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag 16</a> augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN45 16 Augusti 2007 gör hagelskyttet lättare OSTADIGT! Med fötterna alltför mycket på linje med skjut- riktningen blir skytten ostadig, inte minst om duvan går åt sidorna. Här står skytten med högerfoten för långt bak. SKA PASSA. Vapnets mått måste passa skytten. Om handen och av- tryckarfingret hamnar rätt automatiskt med kolvkappan mot överar- men är kolvens längd ungefärligen rätt. FOTO: ULF LINDROTH ren en sommardag ute på Knöp- pelåsens skjutbana för att visa några viktiga steg på vägen mot ett bra hagelskytte. Vapnet ska passa skytten Sven-Olov berättar om vikten av att vapnet passar skytten. Det bästa sättet att få hjälp med det är att skjuta lite med en instruk- tör som kan visa hur man kon- trollerar det. Det är överhuvud- taget en god idé att börja skjuta hagel tillsammans med någon som kan lära ut grunderna. – Sedan är det det här med ögondominans, säger Sven- Olov. Om vänsterögat domine rar över högerögat hos en hö- gerskytt så måste han eller hon blunda med vänsterögat, annars blir det bom. Ögondominansen kan man lätt kontrollera själv. Peka – ut- an att tänka alltför mycket på själva fingret – på en punkt med båda ögonen öppna. Du kommer mer eller mindre omedvetet att se två fingrar peka, en bild från vardera ögat. Blunda nu med vänsterögat. Om du nu ser rakt över fingret mot punkten do- minerar ditt högeröga. Ser du längs högra sidan av ditt finger mot punkten så dominerar vän- sterögat. Korn och mål Sven-Olov trycker på att lära in ett skytte där man inte bara fo- kuserar på lerduvan, utan även på vapnets korn. Det ger ökad kontroll över skyttet jämfört med att bara lita på att bössan passar så bra att den pekar dit man siktar och sedan fokusera helt på målet. När man träffar lär man sedan in en målbild – ett förhållande mellan korn och mål – som stäm- mer i en viss situation och blir till en hjälp i skyttet. Viktiga punkter Kontentan av Sven-Olovs erfa- renheter blir att de viktigaste första punkterna är kolvpass- ning, ögondominans, kindkon- takt, en naturlig skjutställning, en jämn anläggning och kontroll på korn och mål. Några av punk- terna hittar du i bild härintill. Skytteinstruktörer kan du få kontakt med genom jaktskytte- klubbar eller Jägareförbundets jaktvårdskretsar. Vissa jägar- skolecirklar ordnar instruktörs- lett skytte. Ulf Lindroth TRÄFF! Nina Andersson hade ingen erfarenhet av ha- gelskytte förrän i våras. Nu sitter det där. ”Om vänsterögat dominerar över högerögat hos en högerskytt så måste han eller hon blunda med vänsterögat ...” SVEN-OLOV WIKLUNDSKYTTEINSTRUKTÖR, LULEÅ ✔ riktad jakt mot grävling före- kommer inte så mycket i Norr- botten, säger Björn Sundgren. Han berättar att grävlingen i jakt på föda kan förstöra fågel- reden på marken, vilket drabbar tjädern och orren. JAKTTIDERJAKTTIDER Malmgatan 10 Boden Tel. 0921-102 09 www.sixtennilssons.com Sportsman 450 endast röd 82.375:- 65.900:- exkl. moms Älgvagn 23.050:- 18.440:- exkl. moms Vinsch på köpet Fjällvärlden Jakt och fiske Information: www.bd.lst.se Välj verksamhet. Avlysningar utöver detta kan förekomma, det publiceras i så fall i dagstidningen. Är du jägare som saknar småviltjakt? Ungdomar upp till 23 år har gratis årskort. Kontakta våra distriktskontor i länet för information om vad vi kan erbjuda. Är du skogsägare som vill ha hjälp med din skog? Utnyttja tillfället och sälj ditt virke direkt till SCA. Vi utför naturligtvis skogsvård, till fasta eller rörliga priser av hög kvalitet i samband med virkesaffärer. Vi skapar PLUS-värden i den norrländska skogen. För mer information besök vår hemsida www.skog.sca.com eller kontakta våra virkesköpare. SCA SKOG AB Norrbottens skogsförvaltning 941 28 PITEÅ 0911-77551 www.skog.sca.com ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG Foto: Anders Hansson
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=10">Jaktbilaga07 Sida 10 10NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag </a> 16 augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN46 16 Augusti 2007 2007JaktJakt ■ ■ ■ I stora delar av Norrbotten, särskilt längs kusten och älvdalarna, finns i dag en jaktbar stam av rådjur. Men ofta glöms rådjuren bort när jägarna fokuserar på älg, fågel och hare. Det är ett misstag. Rådjuren är en resurs och de tål att jagas. ■ ■ ■ Här sammanfattar vi de bästa tillfällena.B ockjakt på förhösten. Från den 16 augusti är det lovligt att jaga råbock med kulge- vär. Jakten får bedrivas som vakt- och smygjakt. Råbocken har sina favorittillhåll och det är värdefullt om du vet var den bru- kar visa sig morgon och kväll. Men det ska vara färska observationer. De plat- ser där bockarna vistas på våren är inte alltid de platser där de vistas på förhös- ten. Ett annat intressant tecken är revir- markeringar på små buskar, ofta gra- nar. Bocken fejar bort barken ett par de- cimeter upp från marken med hornen. Ofta sparkar han också upp vegetatio- nen på en fläck intill busken. Ju flera markeringar, desto hetare område. Rådjuren brunstar fortfarande då jakten börjar och det gör det möjligt att locka in bockarna genom att härma get- ternas läten. Enklast görs det med lock- pipor som finns i handeln, men det går även att göra med hjälp av ett grässtrå.V aktjakt och smygjakt på senhösten. Ofta exponerar sig rådjuren inte så mycket ute på fälten i början av hös- ten. Först när grönskan på marken inne i skogen har frusit bort på allvar blir det vanligt att se rådjur ute på odlingsmarken. I oktober och november är stubbåk- rar intressanta platser för den som vill försöka ta sig ett rådjur. Som regel kan det vara lite frostigt på morgnarna och därför är det oftast vaktjakt som fung- erar bäst. Från och med den 1 oktober är alla rå- djur lovliga. Kiden har hunnit växa sig ganska stora och det är klokt att i första hand välja att skjuta kid, i andra hand bockar. Vuxna hondjur bör sparas om man eftersträvar en hög avkastning av jakten. J akt med drivande hund på sen- hösten. Från den 1 oktober är det lovligt att använda drivande hund vid rådjursjakt. Hagelgevär får användas, men den här typen av jakt måste avslutas vid solens nedgång. Lämpliga hundar är tax eller drever. Effektivast är jakten om man ställer ut förhållsskyttar innan hundföraren går in och släpper hunden. Är det lätt att röra sig tyst kan man ställa ut runt små områden, men en lugn frostmorgon är det klokt att ställa passskyttarna längre ut så att rådjuren inte hör dem. Upprepade kontakter med en dri- vande hund kan verka störande på rå- djuren. Börjar rådjuren överge vissa ståndplatser är det bäst att dra ner på jakterna med hund.T ryckjakt på spårsnö. När spårsnön kommer kan rå- djuren jagas genom att man ringar kända rådjurstillhåll och ställer ut förhållsskyttar när man ser att rådjuren står inne. En jägare går sedan in på spåret och sätter fart på djuren. Metoden stör lite och går snabbt att tillämpa, så det går att prova flera plat- ser även under en kort senhöstdag. Eventuellt kan även en stöthund eller kortdrivare släppas, förutsatt att inte snödjupet hindrar rådjuren. Ulf Lindroth Glöm inte bort rådjuren ANVÄNDBAR TUTA. Lockjakt på råbock kan fungera bra i augusti. Buttolo blatter är en gummituta som är lätt att använda. FOTO: ULF LINDROTH ANNAT VILT. Vid senhöstens rådjursjakter med drivande hund kan även hare och räv fällas. De platser där bockarna vistas på våren är inte alltid de platser där de vistas på förhösten ... ■ SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS avskjutningsstatistik visar på stora för- ändringar i de svenska viltstammarna. Hans von Essen, riksjaktvårdskon- sulent, tror att de svenska jägarna i en relativt snar framtid kommer att skjuta fler vildsvin än älg och rådjur. 1993 fälldes 380.000 rådjur. Jaktåret 2005-06 sköts 130.000 rådjur. Orsaken till minskningen tror Jägareförbundet beror på rävens dödande av rådjurskid och lodjursstammens tillväxt. Även an- talet skogsharar har minskat. Däremot skjuts allt fler vildsvin i landet. Stora förändringar i viltstammarna
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=11">Jaktbilaga07 Sida 11 11NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag </a> 16 augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN47 16 Augusti 2007 Pertti Mannela, Kiruna: – Jag jagar för köttets skull, inte för lustens. Det blir mest älg, fågel och hare. Bästa tiden att vara ute är i början på jakten för då är älgarna inte så stressade. VARFÖR JAGAR DU? FOTO:ANNELIE KLINT NILSSON BODEN, KURIREN. Ytterligare ett dåligt ripår i fjällen. Varje år gör Sveriges lant- bruksuniversitet, SLU, en ripinventering. Först om några år väntas kurvan vända uppåt i Norr- botten, spår forskarna. – Jakten har dock ingen mätbar inverkan på ripbe- ståndet, säger forskaren Maria Hörnell Willebrand.I södra delarna av Jämtland ser det ut att bli ett hyfsat bra ripår, men längre norr- ut ser det sämre ut. 2005 minskade rippo- pulationen i Jämtland och Väs- terbotten, men nu har en ökning noterats. Maria Hörnell Willebrand, forskare vid SLU, säger att det i Arjeplogsfjällen, som brukar ha samma utveckling som i Väster- botten, inte blir något jättedåligt ripår. – Men det blir sämre och säm- re ju längre norrut du kommer och det är väntat. I norra delen av fjällkedjan är det mellan åt- ta till tolv år mellan toppåren. 2003-2004 var det toppår i den norra fjällkedjan, säger Maria Hörnell Willebrand. Nästa toppår dröjer Hon berättar att ripbeståndet i de norrbottniska fjällen ännu inte nått botten. Det innebär yt- terligare några magra år för rip- jägarna. – Nästa toppår kommer för- modligen runt 2011. I Jämtland är det tre till fyra år mellan toppåren. Inventering av ripbeståndet görs varje år innan jakten, och på en del ställen har ripa inven- terats i 30 år. Några exakta siffror från årets inventering finns ännu inte att tillgå. – I Norrbotten har vi invente- rat ripa sedan 1994, men i Arje- plog har vi hållit på med invente- ring i 30 år. Vi inventerar för att se om jakten har någon effekt. Vi använder en väldigt matema- tiskt avancerad inventerings- modell som är förhållandevis lätt att genomföra. Vi har totalt ett par hundra inventerare som utbildas varje år med fördjupad utbildning vart tredje år, säger Maria Hörnell Willebrand. Ingen mätbar påverkan Hon berättar att de ännu inte sett någon mätbar förändring av ripbeståndet på grund av jakt. – All jakt har en påverkan men den är inte mätbar på det sätt vi mäter. Att jaktens inverkan inte är mätbar beror bland annat på att dalripan rör sig över väldigt sto- ra områden. – En höna kan flytta upp till tre mil när kullen splittras. Se- dan flyttar de igen, från vinter- till sommarområdet och då kan de flytta tre mil igen. 20 pro- cent av tupparna sprider sig lika långt som hönorna, säger Maria Hörnell Willebrand. Stora ojagade områden Hon berättar också att flertalet av ripjägarna jagar nära en väg. – Den allra mesta jakten sker någonstans mellan tre till sex kilometer från en väg. Så om jä- garna rör sig så lite och fåglarna så mycket så innebär det att stora områden förblir ojagade. Då får man en buffert. Så om du jagar väldigt hårt i ett område som lig- ger sex kilometer från en väg så kommer inte det att märkas när du inventerar nästa år eftersom det har jämnat ut sig. Lars-Henrik Andersson Dålig föryngring av ripa i fjällen ■ I SAMBAND MED att regeringen upphävde det kommande förbudet mot bly i ammunition ändrades även reglerna för användning av blyhagel vid jakt i anslutning till vatten och våtmarker. Förra säsongen gällde ett förbud mot blyhagel i våtmar- ker och över öppet vatten. Eftersom blyhagel på djupt vatten inte utgör ett miljöpro- blem har reglerna nu ändrats så att blyhagel är förbjudna i våtmarker och över grunda delar av öppet vatten. Exakt hur grunda vatten som avses är inte fastslaget, men lagens syfte är att simän- der inte ska kunna komma åt haglen då de söker mat lig- gande på vattenytan. Nya regler för blyhagel ■ DET KAN BLI BRA med skogsfågel även i år. Det tror länsjaktvårdare Björn Sundgren. Han betonar att det inte gjorts några inventeringar. – De rapporter vi får in tyder på att det kommer bli ganska bra med skogsfågel, framför allt i skogsområdena mellan kust och fjäll. Där var det även bra med skogsfågel förra året, berättar Björn Sundgren. Lovande skogsfågelår ”Den allra mesta jakten sker mellan tre till sex kilometer från en väg ...” MARIA HÖRNELL WILLEBRAND,FORSKARE VID SLU MINSKAD RIPSTAM. Preliminära siffror från årets ripinventering visar på en fortsatt minskad ripstam i de norrbottniska fjällen. Inträdet är gratis, aktiviteterna billiga! Välkommen! Hagelskyttets dag 18 augusti Luleå Jaktvårdsklubb, Bodens Jakt- & Fiskevårdsklubb, Sunderbyn Sport & Jaktskytte- klubb, Norrbottens-Kuriren och Jägareförbundet Norrbotten anordnar en heldag i hagel- skyttets tecken inför årets jaktsäsong. Här kommer att finnas något för både nybörjaren och den vana jägaren. Kom och slipa formen inför jaktstarten! Plats: Respektive klubbs bana Tid: 18 augusti klockan 10.00-14.00. Ur programmet *: • Hagelskytteinstruktörer lär dig skyttets grunder eller putsar på tekniken. • Avlägg Jägarexamen (teoretiska prov samt både hagel- och kulvapenprov). • Jägareförbundet Norrbottens kvinnliga nätverk JAQT hälsar kvinnliga skyttar välkomna. • Prova på enklare Sporting. • Ta dina kolvmått. • Servering av kaffe och korv. Prenumeranter på Norrbottens-Kuriren har rabatt på skytte för instruktör – ta med dagens tidning! * Aktiviteterna varierar mellan banorna. Bodens Jakt- & Fiskevårdsklubb
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=ppttc5t4&gInitPage=12">Jaktbilaga07 Sida 12 12NORRBOTTENS-KURIRENTorsdag </a> 16 augusti 2007 MAGENTAGULSVARTCYAN48 16 Augusti 2007 2007JaktJakt Rune Wennberg, Kiruna: – Jag jagar för att skaffa mat åt familjen. Det blir älg och fågel när jag är ute och jagar vid Jänkisjärvi. Jag har jagat sedan jag var 16 år. VARFÖR JAGAR DU?FOTO:ANNELIE KLINT NILSSON BODEN, KURIREN. Plötsligt dyker den upp. En präktig älgtjur. Den står stilla några se- kunder. Pang! Älgen rusar iväg efter första skottet. Det går fort och jägaren följer älgen i kikarsiktet. Pang! Ytterligare ett skott. Två femmor. Full pott.D et är uppladdning- ens tid för många jägare i Norrbot- ten. I början av sep- tember drar den efterlängtade älgjakten igång. En del i förberedelserna är att öva skytte och i Södra Sun- derbyn finns en stor skyttean- läggning som drivs av Sunderby sport- och jaktskytteklubb. Där kan jägarna öva med både hagel (skeet och nordisk trap) och kula (älgbana 80 meter och korthåll 50 meter). Toppmodern bana Så här strax före älgjakten är det älgskyttebanan de flesta besö- ker. Där skjuter jägarna mot rör- ligt mål och Sunderby sport- och jaktskytteklubb var andra skjut- banan i Sverige som investerade i en toppmodern markerings- utrustning. Tidigare stod en person bakom blinderingen vid skjutvallen och markerade ma- nuellt efter det att jägaren skju- tit sina fyra skott. Nu behövs det ingen person som markerar var skotten träffade. Det gör en fi- nurlig apparat. Enkelt beskrivet så består skjuttavlan av två du- kar och i ramen sitter flera små högtalare som mäter fram exakt var träffen satt i tavlan. Systemet används även i sam- band med skytte i OS och VM och P-O Holmberg i Sunderby sport- och jaktskytteklubb är stolt över investeringen som klubben gjor- de. En investering som medför att man spar tid för att inte tala om möjligheterna att analysera skotten. – I dag ser skytten direkt på en monitor var skottet träffade, sä- ger P-O Holmberg. Förutom poäng visar en pil träffläget. Systemet finns både på älg- skyttebanan 80 meter och kort- hållsbanan 50 meter där kaliber .22 används. – Den här anläggningen, som vi köpte in för tre år sedan, har medfört att vi har mycket högre kapacitet. Tekniken gör dig bätt- re skytt med mindre antal skott, säger P-O Holmberg. När det gäller älgskytte så skjuter jägaren först ett skott då älgfiguren står stilla. Direkt efter skottet ”springer” älgen iväg och det gäller för skytten att snabbt repetera in en ny patron i loppet och skjuta ett andra skott på den löpande älgfiguren. Klenare kaliber Ännu finns inte möjlighet att skjuta på rörlig björnfigur. – Till hösten ska vi få nya björntavlor som man kan skjuta mot, säger P-O Holmberg och vi- sar oss korthållsbanan. Där används klenare kaliber och avståndet är kortare, men det gäller att ha samma fram- förhållning på den löpande älg- figuren. Ammunitionen är betydligt billigare och rekylen lindrigare. – Här ska man börja öva, säger P-O Holmberg. Avfyrning Några skyttar sitter på bänkar strax innanför dörren och vän- tar på sin tur. I de två skjutbå- sen övas det för fullt. Här tränas framförhållning och avfyrning på ett billigt sätt. Viktiga mo- ment som är bra att ha med sig på den stora älgskyttebanan där grövre kalibrar används. Peter Jonsson, Gammelstad, har den här kvällen med sig tre gevär: ett hagelgevär, ett gevär i kaliber .22 samt älgstudsaren. – Jag börjar med att skjuta på korthållsbanan för att få igång svingen, säger han då han kom- mer ut från skjutbåset. I augusti övar han skytte en gång i veckan och det blir många jaktdagar på hösten. Intern tävling – Frågar man min andra hälft så jagar jag säkert för mycket, skrattar Peter Jonsson och ber Kurirens team testa korthålls- skyttet. Hur det gick? Fotograf Dime- us, som inte är någon jägare, vi- sade sig ha talang för skytte. Han lyckades få in tre fullträffar, allt- så tre femmor, på sina fem skott. Skribent Andersson, inbiten jägare, fick lite skamset erkän- na sig slagen av sin fotograf och konstatera att det krävs mer öv- ning på skjutbanan ... Lars-Henrik Andersson lars-henrik.andersson@kuriren.com 0921/530 93 Nu laddas det upp ... ÖVAR FLITIGT. Peter Jonsson, Gammelstad, jagar älg i Allsån utanför Överkalix och nu övar han för fullt på älgskyttebanan i Södra Sunderbyn. Om bara några veckor börjar älgjakten. FOTO: BERNDT DIMEUS GÖR SIG BEREDD. Lasse Risberg gör sig beredd i skjutbåset på älgskyttebanan. Dags att finslipa skyttet inför jakten. KÖ TILL ÄLGSKYTTET. Det är uppladdningens tid inför älgjakten och många jägare söker sig nu till skjutbanorna för att övningsskjuta. En del jaktlag har också krav på att jägarna ska klara ett visst antal poäng för att få vara med på älgjakten. TRÄFFOMRÅDE. P-O Holmberg, Sunderby sport och jaktskytteklubb, visar var skottet ska sitta på en älg. I lungpartiet är bästa träffområ- det. Rakt nedanför örat på älgen, vid den vita klisterlappen ska man sikta på den löpande älgfiguren. Då tar skottet mitt i träffområdet. ÖVNINGSKYTTE. Nu övas det för fullt inför älgjakten. Peter Jonsson, Gammelstad, övar att skjuta mot löpande älgfigur på korthållsbanan. Jakt,fiskeochfritidJakt, fi ske och fritid Stövel Strong ord.445:- Nu350:-Nu 350:- Stövel Nimrod ord.645:-Nu550:-Nu 550:- Stövel Outlast ord.1395:- Nu1150:-Nu 1150:- ÖPPET: Vardagar 7.30-17.00 LULEÅ:Ålgatan 8, 0920-187 10 Känga Meindl Extreme gtx ord 3495:- Nu2950:-Nu 2950:- Känga Kaise ord.2204:- Nu1600:-Nu 1600:- Känga Sarva ord.2940:- Nu1950:-Nu 1950:- Jaktkläder från Swedteam Kikare För jakt, fiske, fritid. Stor sortering Småbåtsgatan 2, Luleå 0920-22 80 25 Elektronisk kompass och barometer. Ord. 4.750:- Nu 1.995:-Nu 1.995:- GPS E-trexGPS E-trexVista EuropeVista Europe Gjutv. 8, 961 38 Boden Tel. 0921-162 00 Fax 0921-162 50 CF moto Allroad 500 Fyrhjuling 500 cc vätskekyld 4-taktsmotor aut. med motorbroms, el och dragstart, 4x4 hög o låg växel, diffspärr Fr. 51.900:- + moms
