<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=1">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 1 ÅRSREDOVIS</a> NING • ÖREBROBOSTÄDER AB Vi rustar för framtiden ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 1
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=2">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 2 2 Öre</a> broBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=3">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 3 INNEH</a> ÅLL Ledare 5 ÖBO i startgroparna för byggsatsning Nya vägar börjar inifrån Våga ta första steget Miljö: Nomineringar, mål och konvent 6 10 13 14 Morgondagens belysning ser dagens ljus 15 Mona, när får vi hjälp? Pånyttfött centrum Tybble Torg – en 50-åring som drar folk Vad sägs om en tvättskopa i inflyttningspresent? Säg det med toner... Fredrik fixar det mesta i Garphyttan Alla har en bra berättelse inom sig Ny webb Året i korthet 2009 ÖBO i siffror Förvaltningsberättelse Resultaträkning Noter till resultaträkning Balansräkning Noter till balansräkning Kassaflödesanalys Revisionsberättelse och granskningsrapport Redovisning enligt IAS och IFRS Flerårsöversikt Värdering av fastighetsbeståndet Fastighetsbeståndet, tabell ÖBOs styrelse Organisationen Kartor ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 16 19 20 22 25 26 27 28 30 31 32 35 36 37 39 40 42 43 44 45 46 48 49 50 3 INNEHÅLL Ledare 5 ÖBO i startgroparna för byggsatsning Nya vägar börjar inifrån Våga ta första steget Miljö: Nomineringar, mål och konvent 6 10 13 14 Morgondagens belysning ser dagens ljus 15 Mona, när får vi hjälp? Pånyttfött centrum Tybble Torg – en 50-åring som drar folk Vad sägs om en tvättskopa i inflyttningspresent? Säg det med toner... Fredrik fixar det mesta i Garphyttan Alla har en bra berättelse inom sig Ny webb Året i korthet 2009 ÖBO i siffror Förvaltningsberättelse Resultaträkning Noter till resultaträkning Balansräkning Noter till balansräkning Kassaflödesanalys Revisionsberättelse och granskningsrapport Redovisning enligt IAS och IFRS Flerårsöversikt Värdering av fastighetsbeståndet Fastighetsbeståndet, tabell ÖBOs styrelse Organisationen Kartor ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 16 19 20 22 25 26 27 28 30 31 32 35 36 37 39 40 42 43 44 45 46 48 49 50 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=4">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 4 ÖREBR</a> OBOSTÄDER AB ÖBO verkar i Örebro, Sveri ges sjunde största stad. Vid årsskiftet den 31 december 2009 var Örebros befolkning 134 006 (132 277). Det är en ökning med 1 729 (1 848) personer från föregående år. Vi har 23 148 lägenheter och 1 032 kommersiella lokaler. Vår andel av det totala antalet bostäder i Örebro är cirka 36 procent och av hyresrätterna har vi cirka 60 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för 2009 var 99,64 procent. Vid årsskiftet hade ÖBO 77 (76) lediga bostäder. ÖBOs affärsidé är att ”Erbjuda attraktiva bostäder med bredd och variation i god boendemiljö” och vår vision är ”Hem för dig”. Med detta som målsättning vill vi möta våra kunder utifrån deras olika behov. Någon vill bo centralt, en annan vill bo lite mer på landet. En vill bo högt medan andra föredrar uteplats. Varje kund är unik och vårt utbud är varierat. Genom vårt uthyrningssystem, Hyrestorget, har vi ett publikt och tillgängligt sätt att hyra ut våra bostäder. Vi vill också ta vårt klimatansvar och strävar efter att vara en förebild i de sammanhang där vi verkar. Vi vill behålla och utveckla de positiva attityder som finns till företaget och våra stadsdelar både internt och externt. ÖBOs AFFÄRSMÅL 2010 MÅL 1 ÖBO har en ekonomisk styrka som ger långsiktig handlingsfrihet. MÅL 2 Alla våra stadsdelar är attraktiva på bostadsmarknaden. MÅL 3 Vi vårdar och underhåller våra hus. MÅL 4 ÖBO är det självklara valet i Örebro. MÅL 5 Alla medarbetare känner stolthet och engagemang i sitt arbete. MÅL 6 ÖBO tar ett offensivt ansvar för en hållbar utveckling av klimat och miljö. MÅL 7 Vårt utbud av bostäder och service är efterfrågat. MÅL 8 Genom att växa där vi är små och krympa där vi är stora har utbudet av olika bostadsalternativ ökat i hela kommunen. 4 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 edovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=5">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Ledare VI LE</a> VER I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD DET ÄR INGEN SANNING som jag kommit på själv, men för ÖBOs del är det ett faktum. Jag har nu varit vd på ÖBO under ett år, och det har både för mig och för oss som företag inneburit vissa förändringar. TILL VISS DEL har vi gjort om vårt sätt att arbeta. ÖBO Lokaler har blivit en egen resultatenhet. Det gör att de på ett tydligare sätt kan arbeta med sina kostnader och intäkter. Några enheter har bytt namn för att bättre synliggöra deras verksamheter. Vi har, tillsammans med vår styrelse, arbetat fram en affärsplan med åtta övergripande mål för de närmaste fem åren. Utifrån affärsplanen har sedan hela företaget satt upp egna verksamhetsmål som ska leda till att de övergripande målen uppfylls. Det känns spännande och kul att ÖBO nu har klara och tydliga mål och aktiviteter som ska genomföras under 2010. ÖBO HAR beslutat att bygga ut Stadsnät till alla våra bostäder. Då blir vårt bestånd rustat för framtiden till gagn både för våra hyresgäster och för oss som företag. De boende får stor valfrihet till ett bra pris när de ska välja leverantörer för Internet/tv/telefoni. Den moderna tekniken gör det möjligt för oss att optimera styrning och mätning av el, värme och vatten, förenklar och ger möjligheter till nya tekniska och digitala lösningar. Ett utmärkt verktyg för oss i vårt arbete att uppnå våra klimatmål! VI HAR OCKSÅ av vår styrelse fått i uppdrag att planera för byggnation av upp till 2 000 bostäder, samtidigt som vi har börjat en försäljningsprocess där vi ska minska vårt bestånd i våra stora stadsdelar med cirka 1 000–1 500 lägenheter. Två stora utmaningar som kräver mycket av oss som bolag. Något som också kräver resurser är de stora renoveringar som vi startat och som kommer att pågå de närmaste åren. Stora intressanta skeenden som påverkar ÖBOs vardag. BÅDE BYGGSATSNINGAR och försäljningsplaner ingår i våra övergripande planer att utveckla boendet i Örebro och i våra stadsdelar. Vi har projekt på gång i stort som smått. Stort fokus ligger på hur vi kan utveckla våra stora stadsdelar till mer varierade levande kvarter med bredd och variation både när det gäller boendeformer och ägarförhållanden. Där har vi tillsammans med polisen, Örebro kommun, Örebro universitet startat ett projekt för att hitta samverkansformer mellan oss som stora aktörer i stan. Hur kan vi dra nytta av varandras professioner för att på bästa sätt förbereda Örebro och våra stadsdelar för en föränderlig framtid? Det är ett projekt som känns nydanande och vi tror att det finns stor kunskap att hämta när vi lär av varandra. ATT LÄRA AV VARANDRA är ett framgångsrecept. Därför fortsätter vi vårt engagemang i nätverket Eurhonet, där vi tillsammans med andra bostadsföretag i Sverige och ute i Europa möts, diskuterar och genomför tankar och idéer. Även om vi verkar på en lokal marknad är vi och kommer att vara påverkade av det som händer i vår omvärld. MITT FÖRSTA ÅR på ÖBO har varit otroligt spännande och intressant. Nu ser jag fram emot 2010 som inte kommer att vara likt 2009! ”Hur kan vi dra nytta av varandras professioner för att på bästa sätt förbereda Örebro och våra stadsdelar för en föränderlig framtid? ” ULF ROHLÉN Vd, ÖrebroBostäder AB ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 5 VI LEVER I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD DET ÄR INGEN SANNING som jag kommit på själv, men för ÖBOs del är det ett faktum. Jag har nu varit vd på ÖBO under ett år, och det har både för mig och för oss som företag inneburit vissa förändringar. TILL VISS DEL har vi gjort om vårt sätt att arbeta. ÖBO Lokaler har blivit en egen resultatenhet. Det gör att de på ett tydligare sätt kan arbeta med sina kostnader och intäkter. Några enheter har bytt namn för att bättre synliggöra deras verksamheter. Vi har, tillsammans med vår styrelse, arbetat fram en affärsplan med åtta övergripande mål för de närmaste fem åren. Utifrån affärsplanen har sedan hela företaget satt upp egna verksamhetsmål som ska leda till att de övergripande målen uppfylls. Det känns spännande och kul att ÖBO nu har klara och tydliga mål och aktiviteter som ska genomföras under 2010. ÖBO HAR beslutat att bygga ut Stadsnät till alla våra bostäder. Då blir vårt bestånd rustat för framtiden till gagn både för våra hyresgäster och för oss som företag. De boende får stor valfrihet till ett bra pris när de ska välja leverantörer för Internet/tv/telefoni. Den moderna tekniken gör det möjligt för oss att optimera styrning och mätning av el, värme och vatten, förenklar och ger möjligheter till nya tekniska och digitala lösningar. Ett utmärkt verktyg för oss i vårt arbete att uppnå våra klimatmål! VI HAR OCKSÅ av vår styrelse fått i uppdrag att planera för byggnation av upp till 2 000 bostäder, samtidigt som vi har börjat en försäljningsprocess där vi ska minska vårt bestånd i våra stora stadsdelar med cirka 1 000–1 500 lägenheter. Två stora utmaningar som kräver mycket av oss som bolag. Något som också kräver resurser är de stora renoveringar som vi startat och som kommer att pågå de närmaste åren. Stora intressanta skeenden som påverkar ÖBOs vardag. BÅDE BYGGSATSNINGAR och försäljningsplaner ingår i våra övergripande planer att utveckla boendet i Örebro och i våra stadsdelar. Vi har projekt på gång i stort som smått. Stort fokus ligger på hur vi kan utveckla våra stora stadsdelar till mer varierade levande kvarter med bredd och variation både när det gäller boendeformer och ägarförhållanden. Där har vi tillsammans med polisen, Örebro kommun, Örebro universitet startat ett projekt för att hitta samverkansformer mellan oss som stora aktörer i stan. Hur kan vi dra nytta av varandras professioner för att på bästa sätt förbereda Örebro och våra stadsdelar för en föränderlig framtid? Det är ett projekt som känns nydanande och vi tror att det finns stor kunskap att hämta när vi lär av varandra. ATT LÄRA AV VARANDRA är ett framgångsrecept. Därför fortsätter vi vårt engagemang i nätverket Eurhonet, där vi tillsammans med andra bostadsföretag i Sverige och ute i Europa möts, diskuterar och genomför tankar och idéer. Även om vi verkar på en lokal marknad är vi och kommer att vara påverkade av det som händer i vår omvärld. MITT FÖRSTA ÅR på ÖBO har varit otroligt spännande och intressant. Nu ser jag fram emot 2010 som inte kommer att vara likt 2009! ”Hur kan vi dra nytta av varandras professioner för att på bästa sätt förbereda Örebro och våra stadsdelar för en föränderlig framtid? ” ULF ROHLÉN Vd, ÖrebroBostäder AB ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=6">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 ÖBO i startg</a> roparna för byggsatsning ÖBO har fått ägarens uppdrag att planera för att bygga nya 2 000 lägenheter de närmaste fem-sex åren. Det är den största satsningen på mycket lång tid, och en enormt resurskrävande insats både personellt och ekonomiskt. Bo Westerling, styrelseordförande, och Ulf Rohlén, vd, berättar mer om framtida nyproduktion, om samarbete som framgångsfaktor och om viljan att utveckla Örebro. Klara, färdiga … – ÖBO i startgroparna för byggsatsning Vad är bakgrunden till det uppdrag som ÖBO fått? BO WESTERLING (BW): – Som stort allmännyttigt bostadsföretag ska vi bidra till bostadsförsörjningen i Örebro. Nu ser vi en stark befolkningstillväxt och vi får ut nya, stora kullar på bostadsmarknaden. I den lågkonjunktur som varit har bostadsproduktionen varit låg i hela landet. Nu har vi en uppgång i sikte, och det får inte bli bostadsbrist. Det skulle hämma tillväxten i Örebro. Som offentlig aktör är det vår uppgift att ha en beredskap när det gäller att bygga nytt. Och vi ser gärna att andra aktörer på Örebros bostadsmarknad är med. Hur långt har ni kommit i planeringen? ULF ROHLÉN (UR): – Vi har visat styrelsen var vi skulle kunna bygga de första 1 000 lägenheterna. Av dessa är det bestämt att vi ska bygga en tredjedel redan under 2010. Redan det är en stor satsning. 6 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Under de senaste tio åren har vi byggt 50-60 nya lägenheter per år. Nu planerar vi för att kunna bygga 300-350 lägenheter under ett och samma år. UR: – Den satsning vi står inför ställer stora krav på organisationen och de resurser vi har. Vi har anställt en ny projektutvecklare, som kommer att ansvara för en del av våra projekt. Med tanke på att byggandet har stått stilla under lågkonjunkturen, gäller det att vi visar att vi är på tårna för att kunna uppfylla vad vi har lovat. Har ÖBOs planering för en kommande nyproduktion gjort att även andra fastighetsägare har börjat visa intresse för att bygga nytt? BW: – Till viss del har vårt engagemang haft den effekten. Däremot är det inte självskrivet att varje fastighetsägare måste bygga var och en för sig. Det kan lika gärna vara samarbetsprojekt som gynnar Örebro och hela bostadsmarknaden här. ULF ROHLÉN ÖBO har fått ägarens uppdrag att planera för att bygga nya 2 000 lägenheter de närmaste fem-sex åren. Det är den största satsningen på mycket lång tid, och en enormt resurskrävande insats både personellt och ekonomiskt. Bo Westerling, styrelseordförande, och Ulf Rohlén, vd, berättar mer om framtida nyproduktion, om samarbete som framgångsfaktor och om viljan att utveckla Örebro. Klara, färdiga … – ÖBO i startgroparna för byggsatsning Vad är bakgrunden till det uppdrag som ÖBO fått? BO WESTERLING (BW): – Som stort allmännyttigt bostadsföretag ska vi bidra till bostadsförsörjningen i Örebro. Nu ser vi en stark befolkningstillväxt och vi får ut nya, stora kullar på bostadsmarknaden. I den lågkonjunktur som varit har bostadsproduktionen varit låg i hela landet. Nu har vi en uppgång i sikte, och det får inte bli bostadsbrist. Det skulle hämma tillväxten i Örebro. Som offentlig aktör är det vår uppgift att ha en beredskap när det gäller att bygga nytt. Och vi ser gärna att andra aktörer på Örebros bostadsmarknad är med. Hur långt har ni kommit i planeringen? ULF ROHLÉN (UR): – Vi har visat styrelsen var vi skulle kunna bygga de första 1 000 lägenheterna. Av dessa är det bestämt att vi ska bygga en tredjedel redan under 2010. Redan det är en stor satsning. 6 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Under de senaste tio åren har vi byggt 50-60 nya lägenheter per år. Nu planerar vi för att kunna bygga 300-350 lägenheter under ett och samma år. UR: – Den satsning vi står inför ställer stora krav på organisationen och de resurser vi har. Vi har anställt en ny projektutvecklare, som kommer att ansvara för en del av våra projekt. Med tanke på att byggandet har stått stilla under lågkonjunkturen, gäller det att vi visar att vi är på tårna för att kunna uppfylla vad vi har lovat. Har ÖBOs planering för en kommande nyproduktion gjort att även andra fastighetsägare har börjat visa intresse för att bygga nytt? BW: – Till viss del har vårt engagemang haft den effekten. Däremot är det inte självskrivet att varje fastighetsägare måste bygga var och en för sig. Det kan lika gärna vara samarbetsprojekt som gynnar Örebro och hela bostadsmarknaden här. ULF ROHLÉN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=7">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 7 och ä</a> ven skyldighet, att bygga där andra bostadsföretag varken kan eller vill bygga. BW: – Vi vill utveckla våra bostadsområden på många olika sätt. Ett är att vi får in även andra fastighetsbolag som ägare. Det ökar mångfalden ägarmässigt, vilket i sin tur skapar möjlighet att utveckla områden på olika sätt eftersom olika ägare kan ha olika syn på hur ett område bör se ut. Då kommer vi in på det faktum att ni, samtidigt som ni planerar för att bygga nytt, även ska avyttra cirka 1 500 lägenheter. Det verkar motsägelsefullt. UR: – ÖBOs strategi är att sälja delar av beståndet där vi är dominerande och öka beståndet där vi är svagare. Vi gör det för att öka mångfalden, som Bo säger, för att ge andra fastighetsägare möjlighet att komma in och sätta sin prägel på ett område. Samtidigt bygger vi nytt, och det gör vi för att skapa ännu fler hyresrätter i Örebro. Det finns en stark efterfrågan, och vi bedömer att den kommer att öka. Hur ser planerna ut – var planerar ni att bygga? ÖBO är ett ekonomiskt starkt bostadsföretag med goda resurser. Vilka fördelar ger det i ett läge där det kan komma att byggas 2 000 nya lägenheter? UR: – Vi gynnas, självklart. Vi har en stark ekonomi och finansiella muskler, vilket gör att vi orkar dra igång kapitalkrävande projekt. Vår storlek och ekonomiska styrka ger oss också möjlighet, UR: – Vi har satt igång i Södra Lindhult i Adolfsberg och kommer att bygga 102 nya lägenheter på Eyrafältet. Sedan har vi Vasaskolan-projektet, som vi gör ihop med JM. I Örnsköldsparken står 45 nya lägenheter klara för inflyttning den 1 mars 2010. Kvarteret Pärllöken på Sörbyängen är mycket intressant. Där bygger vi 24 nya lägenheter i två punkthus med fokus på låg energiförbrukning. Där använder vi oss av delvis ny teknik, och vi har satsat en hel del pengar i utveckling. – Studentboende är ett annat satsningsområde. Vi tittar på att bygga ett 60-tal mindre lägenheter på Sörbyängen med inriktning mot studenter. Ett annat projekt är att göra ett studentcentrum på platsen för Rudbecksskolans gamla aula. Där är inget bestämt, men det kan bli fantastiskt fint. Och det ett bra sätt att locka fler studenter närmare centrum. – I Näsby kommer vi på sikt att bygga ihop med Skanska, jag skulle tro att det kan komma igång i slutet av 2011. Vi samarbetar även ihop med Ståhls och diskuterar hur man kan utveckla kvarteret Hållstugan. På er låter det som om samarbete är det nya sättet att driva bostadsprojekt? UR: – ÖBO ska inte driva alla projekt själva. Vi har hela tiden diskussioner med andra fastighetsägare. Vi för en bra dialog i en bra anda. BW: – Att utveckla Örebro är ett gemensamt ansvar. Vi vill komma bort från vi-och-dom-känslan. Bra samarbete och öppenhet mellan oss och privata fastighetsägare ökar chansen att gemensamt utveckla Örebro. Ingen tjänar på att vi lurpassar på varandra. Samarbete är modellen för framtiden. BW: – Jag tror att man ska vidga samarbetet till att gälla även energifrågor och tekniska lösningar där vi kan berika varandra med våra olika kunskaper. Hur sannolikt är det att det byggs 2 000 nya lägenheter i Örebro i ett femårsperspektiv? BW: – Det är många faktorer som avgör om vi ska sätta spaden i jorden. Efterfrågan, kostnadsutvecklingen, utvecklingen i Örebro, utvecklingen för Universitetet, för att nämna några. UR: – Vi vet att vi kommer att bygga, men hur mycket är svårt att säga idag. Men vår nyproduktion har redan börjat. Vi anpassar vår organisation och vi anpassar vårt sätt att arbeta gentemot andra fastighetsägare för att hitta nya öppningar. Vi vill igång, det är det vi arbetar för. Vi står i startgroparna. Och är ivriga att få lämna blocken. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 7 BO WESTERLING
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=8">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 8 Klara</a> , färdiga... Under de kommande åren kan ÖBOs bygg- och ombyggnadsprojekt bli många. I tankarna finns bland annat nya bostäder på platsen för den gamla Vasaskolan, lågenergihus vid Ekäng och nya bostäder utmed Rynningeåsen. Beroende på hur efterfrågan och de ekonomiska villkoren ser ut de närmaste åren kan stadsbilden förändras en hel del. VARBERGA Vabergagatan 1–8 . Ombyggnation av 52 lägenheter. Färdigställs juli 2010. Varbergagatan 9–26. Ombyggnation av 105 lägenheter. Start hösten 2010. Färdigställs årsskiftet 2011/2012. ÖRNSKÖLDSPARKEN Örnsköldsgatan 147–151. Nybyggnation av 45 bostäder, 2–4 rum och kök. Inflytt mars 2010. KV GÄDDAN Rosta Strand/Björkallén. Ombyggnation av 34 radhus, 3–5 rum och kök. Färdigställs våren 2011. KV MASKINISTEN Rudbecksgatan/ Trädgårdsgatan. Här planeras ett studentcentrum med lägenheter och kårlokaler. 14 KV RYTTAREN Ombyggnation av 52 bostäder. Drottninggatan 33–37. Färdigställs hösten 2011. VASASKOLAN Hertig Karls Allé/Karlsundsgatan Nybyggnation av 65 bostäder. Preliminär byggstart senhösten 2010. Inflytt sommaren 2012. EYRA 2 Restalundsvägen. Nybyggnation av 102 bostäder, 2–4 rum och kök. Preliminär byggstart våren 2010. Inflytt vid årsskiftet 2011/2012. 8 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=9">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 9 KV KA</a> RMEN Hovstavägen 13–17. Om-/nybyggnad, 72 lägenheter blir 90 st. Preliminär byggstart hösten 2011. 12 KV HÅLLSTUGAN Stortorget. Nybyggnation av bostäder och lokaler samt omdaning av delar av befintlig bebyggelse. KV KILEN 15 NÄSBY Nybyggnation av ett 30-tal bostäder. Preliminär byggstart 2011. 13 14 13 RYNNINGEÅSEN Nybyggnation av 45 bostäder. Preliminär byggstart vintern 2010. Inflytt 2012. 12 Södra Lillåstrand/ Slottsgatan. Nybyggnation av 23 seniorbostäder. Preliminär byggstart hösten 2010. Inflytt vintern senhösten 2011. 15 SÖDRA LINDHULT Bonstorpsvägen 25–31. Nybyggnation av 16 bostäder, 3–4 rum och kök. Inflytt november 2010. KV PURJOLÖKEN Ett projekt på Sörbyängen som är i planeringsstadiet. Antingen kan det bli ett 60-tal smålägenheter eller 30 normalstora. KV PÄRLLÖKEN ÖBOs mest energieffektiva hus hittills – förbrukar 70 % mindre än traditionella hus. Nybyggnation av 24 bostäder, 2–4 rum och kök. Inflytt våren 2011. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Ö b B täd 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=10">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Nya vägar bö</a> rjar inifrån Nya vägar 10 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 börjar inifrån Hur hanterar man etniska och sociala skillnader i ett bostadsföretag där nästan 12 000 av hyresgästerna har utländsk bakgrund? Man börjar inifrån. – Vi har inlett ett internt utbildningsprogram som berör mångkulturella frågor. Tanken är att det ska vara ett hjälpmedel i jobbet. Det är viktigt att vi har ett bra förhållningssätt och blir mer uppmärksamma på hur vi agerar i olika situationer, säger Cecilia Svedin, kvalitetssamordnare på ÖBO. Nya vägar 10 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 börjar inifrån Hur hanterar man etniska och sociala skillnader i ett bostadsföretag där nästan 12 000 av hyresgästerna har utländsk bakgrund? Man börjar inifrån. – Vi har inlett ett internt utbildningsprogram som berör mångkulturella frågor. Tanken är att det ska vara ett hjälpmedel i jobbet. Det är viktigt att vi har ett bra förhållningssätt och blir mer uppmärksamma på hur vi agerar i olika situationer, säger Cecilia Svedin, kvalitetssamordnare på ÖBO.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=11">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 11 ”Mån</a> gkultur på jobbet” är namnet på den utbildning som alla på ÖBO deltar i. Det fokuserar på olikheter, kulturella värderingar och fördomar. – Målet med utbildningen är att vi ska få kunskap och förståelse om oss själva och andra. Oavsett om vi ska anställa nya medarbetare, jobba med boinflytande eller möta nya hyresgäster måste vi vara medvetna om hur vi tänker och agerar, säger Cecilia Svedin. Det är ÖBOs medlemskap i Eurhonet, ett europeiskt nätverk med bostadsföretag inom allmännyttan och ”social housing”, som lett fram till utbildningsprogrammet. – Inom Eurhonet finns det en arbets- grupp som jobbar med social integration. Där har man beslutat att arbeta med attityder ur olika perspektiv, till exempel hur man kan komma tillrätta med problem som kan uppstå på grund av etniska skillnader. TRE AV TOTALT FEM STEG i ÖBOs utbildningsprogram genomfördes under hösten 2009. Det första var att personalen fick gå på ”Gran Torino”, en film som handlar om en amerikansk stad som genomsyras av rasism och där invånarna ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 11 CECILIA SVEDIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=12">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 12 utan</a> att reflektera delar in varandra i grupper utifrån hudfärg, nationalitet och social ställning. – De som gick på filmen fick svara på frågor om bland annat filmens budskap och vilka etniska stereotyper som finns. De fick göra sin egen tolkning av filmen och fundera över vilka egna tankar som ”Gran Torino” gav upphov till. Sedan diskuterades filmen på enhetsmöten här på företaget, säger Cecilia. EN FÖRELÄSNING av kulturantropologen Gillis Herlitz ställde frågan om mångkultur på sin spets. Inte minst eftersom han vidgade begreppet och fick alla att fundera över vad mångkulturella skillnader egentligen är och vad de innebär. – Han tog inte bara upp etnicitet, utan även de kulturella skillnaderna mellan gammal och ung, mellan land och stad, mellan de som sitter i rullstol och de som inte gör det, mellan de som stammar och de som pratar normalt. Och apropå normalt – vad är egentligen det? Det var många tankar som for genom huvudet efter den föreläsningen. Reflexmässigt tror man att det är viktigast för de inom ÖBO som arbetar ute i bostadsområdena att ha kunskap och förståelse om kulturella skillnader. Cecilia Svedin menar att det är tvärtom: – Givetvis är det viktigt för oss alla. Men jag menar att det är viktigast för oss som arbetar på kontoret. För våra bovärdar, förvaltare och andra ute på fältet är kulturmöten vardag, de arbetar ständigt med de här frågorna. Vi som arbetar inne möter inte hyresgästerna lika ofta. UNDER VÅREN 2010 kommer utbildningen om ”Mångkultur på jobbet” att gå vidare. Man kommer att fortsätta jobba med Gillis Herlitz i någon form och anordna temadagar. Närmast på programmet står Boenderesan, där två invandrarkvinnor kommer att berätta om sin resa till Sverige och hur de först upplevde ÖBO. – Det kommer att bli mycket tänk- värt att ta del av deras verklighet. Ta bara en sådan sak som att man inte kan ringa till vår kundtjänst om man inte kan 12 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 språket. Det verkar trivialt, men för dem det drabbar kan det vara ett gigantiskt problem. Cecilia pratar om utbildningen som ett sätt att hitta nya vägar. Nya vägar för att lösa problem och hantera skillnader, men också för att skapa nyfikenhet och föra människor närmare varandra. – Jag tror att många har börjat fundera över hur de tänker och varför de tänker som de gör. Ibland är det nyttigt att ifrågasätta sig själv. Det gör att man utvecklas som person.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=13">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Våga ta förs</a> ta steget Våga ta första steget Aisar Alshawabkeh har en vänlig blick. Hans ögon möter mig från andra sidan bordet i moskéns konferensrum. – Det gäller att våga ta första steget, säger han. Då finns inga gränser. Då kan vi komma varandra nära, mötas och förstå. Bryta ny mark. Aisar är talesman för Örebro Moské, en plats som samlar alla muslimska föreningar i stan och har 5 000 ansluta medlemmar. – Det är den enda moskén i Örebro för sunnimuslimer. Men shiamuslimer är också välkomna. Välkomnande och öppen, det är sådan han är Aisar Alshawabkeh. En man som är medveten om de problem som finns när det gäller integration och hur människor med olika bakgrund ska mötas. Men väljer att fokusera på möjligheterna. NÄR AISAR ÅKTE TILLBAKA till Jordanien för två år sedan träffade han en av sina barndomskamrater. En muslim och en kristen sida vid sida. – I Jordanien är båda islam och kristendomen en naturlig del av samhället. Min kompis bad i kyrkan och jag i moskén. Efteråt möttes vi igen. Han får det att låta lätt. Kanske är det så, även om tröskeln mellan olika religioner och kulturer ibland tycks vara skyhög. Kanske existerar tröskeln bara i våra hjärnor. Ett mentalt steg framåt, sedan är man över. RÄDSLA OCH FÖRDOMAR är de stora hindren för människor med olika bakgrund att mötas. – Men alla som tar det där första steget märker snart att vi alla är lika, att vi har samma behov. Ett enda ord kan vara början på ett bra samarbete, en fin relation. FAKTA Aisar Alshawabkeh Ålder: 28 år. Familj: Fru och tre söner. Bor: I Vivalla, uppväxt i Björkhaga. Född: I Jordanien, kom till Sverige som 16-åring. Yrke: Jobbar inom psykiatrin. Fritid: Umgås med familj och vänner, fotografi, fotboll. Övrigt: Talesman för Örebro Moské. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 13 – Och tänk, säger Aisar, tänk att slippa ha fördomar. Vilken rikedom! ENGAGEMANGET i moskén och samhället och viljan att ta egna initiativ har han med sig hemifrån. – Vår pappa hade bott i Sverige åttatio år innan vi kom hit. Han sa direkt till oss ”vill ni ta er in i samhället, lär er svenska”. Vi lärde oss snabbt, pappa höll nästan som läxförhör med oss varje dag, det var som vi hade en skolsal hemma. Samtidigt spelade jag fotboll i Karlslund och fick många kompisar. Allt det här gjorde att jag fick en lätt integration. – Vad jag vill säga är att föräldrarna spelar stor roll för hur en familj, och speciellt barnen, ska komma in i samhället. Föräldrar har ett stort ansvar. De måste bry sig. Han fortsätter: – Det jag fick med mig hemifrån kommer jag att föra vidare. Jag ska förklara och visa för mina barn hur de kan bli en naturlig del av samhället. Det är ett arv. Jag vill göra något gott, annars skulle jag känna skuld. Aisar ska ta mig med på en rundtur i moskén. Jag ska få träffa imamen, se den stora bönesalen, uppleva en del av den värld som annars är mig fjärran. Innan vi reser oss för att gå en trappa ner i våra strumpläster, säger Aisar: – De flesta jag mött är öppna och positiva till att invandrare kommer in i samhället. Jag ska göra vad jag kan för att förstärka den inställningen. Så länge jag lever och känner att jag har något gott att tillföra, så kommer jag aldrig att stanna. AISAR ALSHAWABKEH Våga ta första steget Aisar Alshawabkeh har en vänlig blick. Hans ögon möter mig från andra sidan bordet i moskéns konferensrum. – Det gäller att våga ta första steget, säger han. Då finns inga gränser. Då kan vi komma varandra nära, mötas och förstå. Bryta ny mark. Aisar är talesman för Örebro Moské, en plats som samlar alla muslimska föreningar i stan och har 5 000 ansluta medlemmar. – Det är den enda moskén i Örebro för sunnimuslimer. Men shiamuslimer är också välkomna. Välkomnande och öppen, det är sådan han är Aisar Alshawabkeh. En man som är medveten om de problem som finns när det gäller integration och hur människor med olika bakgrund ska mötas. Men väljer att fokusera på möjligheterna. NÄR AISAR ÅKTE TILLBAKA till Jordanien för två år sedan träffade han en av sina barndomskamrater. En muslim och en kristen sida vid sida. – I Jordanien är båda islam och kristendomen en naturlig del av samhället. Min kompis bad i kyrkan och jag i moskén. Efteråt möttes vi igen. Han får det att låta lätt. Kanske är det så, även om tröskeln mellan olika religioner och kulturer ibland tycks vara skyhög. Kanske existerar tröskeln bara i våra hjärnor. Ett mentalt steg framåt, sedan är man över. RÄDSLA OCH FÖRDOMAR är de stora hindren för människor med olika bakgrund att mötas. – Men alla som tar det där första steget märker snart att vi alla är lika, att vi har samma behov. Ett enda ord kan vara början på ett bra samarbete, en fin relation. FAKTA Aisar Alshawabkeh Ålder: 28 år. Familj: Fru och tre söner. Bor: I Vivalla, uppväxt i Björkhaga. Född: I Jordanien, kom till Sverige som 16-åring. Yrke: Jobbar inom psykiatrin. Fritid: Umgås med familj och vänner, fotografi, fotboll. Övrigt: Talesman för Örebro Moské. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 13 – Och tänk, säger Aisar, tänk att slippa ha fördomar. Vilken rikedom! ENGAGEMANGET i moskén och samhället och viljan att ta egna initiativ har han med sig hemifrån. – Vår pappa hade bott i Sverige åttatio år innan vi kom hit. Han sa direkt till oss ”vill ni ta er in i samhället, lär er svenska”. Vi lärde oss snabbt, pappa höll nästan som läxförhör med oss varje dag, det var som vi hade en skolsal hemma. Samtidigt spelade jag fotboll i Karlslund och fick många kompisar. Allt det här gjorde att jag fick en lätt integration. – Vad jag vill säga är att föräldrarna spelar stor roll för hur en familj, och speciellt barnen, ska komma in i samhället. Föräldrar har ett stort ansvar. De måste bry sig. Han fortsätter: – Det jag fick med mig hemifrån kommer jag att föra vidare. Jag ska förklara och visa för mina barn hur de kan bli en naturlig del av samhället. Det är ett arv. Jag vill göra något gott, annars skulle jag känna skuld. Aisar ska ta mig med på en rundtur i moskén. Jag ska få träffa imamen, se den stora bönesalen, uppleva en del av den värld som annars är mig fjärran. Innan vi reser oss för att gå en trappa ner i våra strumpläster, säger Aisar: – De flesta jag mött är öppna och positiva till att invandrare kommer in i samhället. Jag ska göra vad jag kan för att förstärka den inställningen. Så länge jag lever och känner att jag har något gott att tillföra, så kommer jag aldrig att stanna. AISAR ALSHAWABKEH
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=14">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Miljö: Nomin</a> eringar, mål och konvent Priser och nomineringar UNDER ÅRET har ÖBO blivit nominerat till flera olika miljöpriser, som i vissa fall även resulterat i fina utmärkelser. Under Energi- och bomässan i Alingsås tilldelades ÖBO första pris i en tävling som riktade sig till samtliga bostadsföretag i Sverige. Tävlingen gick ut på att hitta energibesparingar i det egna beståndet. ÖBOs tävlingsbidrag beskrev hur vi med hjälp av energistatistik och värmekamera lokaliserar och åtgärdar höga energiförbrukare. ÖBO DELTAR ÄVEN i SABOs energiutmaning, Skåneinitiativet. Syftet med initiativet är att alla deltagare ska sänka energiförbrukningen med tjugo procent till år 2016. Ett led i arbetet med Skåneinitiativet var tävlingen årets Energiutmanare, som utlystes under 2009. ÖBOS MEDARBETARE och eldsjäl Jonas Tannerstad tilldelades SABO utmärkelse i samband med energidagarna i Jönköping. Motiveringen till denna löd: ”Jonas är en innovativ eldsjäl som driver utvecklingen framåt i fastighetsbranschen och verkligen har förmågan att inspirera sin omgivning. Jonas har utvecklat nya tankesätt och strategier för att visualisera energianvändningen för personalen och han har också genom sin betydande kunskap ställt krav på tekniska lösningar som ännu inte finns på marknaden, vilket för hela branschen framåt. Jonas är en verklig energiutmanare.” ÖBO VAR DESSUTOM en av tre nominerade kandidater till Örebro Kommuns miljöpris 2009. Motiveringen löd: ”För deras tydliga klimatmål att minska koldioxidutsläppen med 20 % till 2015, långsiktiga och målmedvetna arbete med energieffektiviseringar och jakt på energitjuvar! ÖBO arbetar långsiktigt med miljö-, energi- och klimatförbättringar i hela sin verksamhet genom att ta sitt ansvar som fastighetsförvaltare och genom att på ett pedagogiskt och attraktivt involvera sina hyresgäster och personal i arbetet. Hemsidans miljöinformation är ett föredöme”. 14 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Markvärmen försvinner EN ÖVERSYN av ÖBOs anläggningar för markvärme har visat att det finns många platser i Örebro där trappor, ramper och liknande värms med el för att det är ett bekvämt sätt att bekämpa snö och is. Behovet av dessa anläggningar har nu setts över och mer än hälften har stängts av. De anläggningar som ännu används ska successivt tas ur bruk i takt med att vi hittar bra sätt att snöröja på annat sätt. Miljökonvent HUR ARBETAR ÖBO med klimat- och energifrågor? Vilka är företagets mål? Vad kan man som anställd på ÖBO göra för att målen ska nås? Under två förmiddagar våren 2009 anordnades ett miljökonvent för all personal på ÖBO. Flera olika frågor som de ovan avhandlades i korta pass och personalen fick själva välja vilka pass man ville delta i. Konventet var mycket uppskattat och många intressanta frågeställningar kom upp och diskuterades. Några av de pass som fanns att välja mellan var ÖBOs energianvändning, Individuell mätning av vatten, el och tvättstugor, Klimatsmart – vad gör ÖBO och vad kan du göra, Dolda energiförbrukare och Nyproduktion och ombyggnad. Klimatuppropet ÖBO ÄR EN AV GRUNDARNA till Örebroregionens Klimatupprop, som startade i maj 2009. Tanken med uppropet är att skapa ett manifest där företag och organisationer uppmanas att ta ansvar för sin egen klimatpåverkan. Som deltagare i uppropet förbinder man sig att arbeta för att sänka utsläppen och minska energianvändningen. Sedan starten har mer än 50 företag och organisationer anslutit sig och därmed uttryckt sin vilja att sänka utsläppen av koldioxid. ÖBO HAR TUFFA KLIMATMÅL. Ambitionen är att sänka mängden koldioxid från den egna verksamheten med 20 procent från år 2005 till 2015. De största källorna till koldioxidutsläppen från ÖBO kommer från uppvärmning och elanvändning. Utsläppen från transporter utgör ungefär en procent av de totala utsläppen från ÖBO, men är trots sin ringa mängd en viktig del att arbeta med. Dels på grund av att det är ganska enkelt att minska utsläppen, dels på grund av att transporter är en viktig del av gemene mans utsläpp och därför har det även ett symboliskt värde. Under 2009 har flera olika åtgärder vidtagits Våra klimatmål för att sänka förbrukningen av energi. Användningen av el har minskat med omkring en procent och fjärrvärmen har minskat med drygt två procent. Detta trots att flera anläggningar som drivs med el har tillkommit under samma period. De totala utsläppen av koldioxid har under 2009 sjunkit med cirka 800 ton, vilket motsvarar två procent jämfört med nivån 2008. ÖBO har från 2005 års nivåer sänkt utsläppen med cirka åtta procent. För att klara målet till 2015 måste tempot ökas något, men vår bedömning är att målen kommer att nås inom uppsatt tid. Priser och nomineringar UNDER ÅRET har ÖBO blivit nominerat till flera olika miljöpriser, som i vissa fall även resulterat i fina utmärkelser. Under Energi- och bomässan i Alingsås tilldelades ÖBO första pris i en tävling som riktade sig till samtliga bostadsföretag i Sverige. Tävlingen gick ut på att hitta energibesparingar i det egna beståndet. ÖBOs tävlingsbidrag beskrev hur vi med hjälp av energistatistik och värmekamera lokaliserar och åtgärdar höga energiförbrukare. ÖBO DELTAR ÄVEN i SABOs energiutmaning, Skåneinitiativet. Syftet med initiativet är att alla deltagare ska sänka energiförbrukningen med tjugo procent till år 2016. Ett led i arbetet med Skåneinitiativet var tävlingen årets Energiutmanare, som utlystes under 2009. ÖBOS MEDARBETARE och eldsjäl Jonas Tannerstad tilldelades SABO utmärkelse i samband med energidagarna i Jönköping. Motiveringen till denna löd: ”Jonas är en innovativ eldsjäl som driver utvecklingen framåt i fastighetsbranschen och verkligen har förmågan att inspirera sin omgivning. Jonas har utvecklat nya tankesätt och strategier för att visualisera energianvändningen för personalen och han har också genom sin betydande kunskap ställt krav på tekniska lösningar som ännu inte finns på marknaden, vilket för hela branschen framåt. Jonas är en verklig energiutmanare.” ÖBO VAR DESSUTOM en av tre nominerade kandidater till Örebro Kommuns miljöpris 2009. Motiveringen löd: ”För deras tydliga klimatmål att minska koldioxidutsläppen med 20 % till 2015, långsiktiga och målmedvetna arbete med energieffektiviseringar och jakt på energitjuvar! ÖBO arbetar långsiktigt med miljö-, energi- och klimatförbättringar i hela sin verksamhet genom att ta sitt ansvar som fastighetsförvaltare och genom att på ett pedagogiskt och attraktivt involvera sina hyresgäster och personal i arbetet. Hemsidans miljöinformation är ett föredöme”. 14 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Markvärmen försvinner EN ÖVERSYN av ÖBOs anläggningar för markvärme har visat att det finns många platser i Örebro där trappor, ramper och liknande värms med el för att det är ett bekvämt sätt att bekämpa snö och is. Behovet av dessa anläggningar har nu setts över och mer än hälften har stängts av. De anläggningar som ännu används ska successivt tas ur bruk i takt med att vi hittar bra sätt att snöröja på annat sätt. Miljökonvent HUR ARBETAR ÖBO med klimat- och energifrågor? Vilka är företagets mål? Vad kan man som anställd på ÖBO göra för att målen ska nås? Under två förmiddagar våren 2009 anordnades ett miljökonvent för all personal på ÖBO. Flera olika frågor som de ovan avhandlades i korta pass och personalen fick själva välja vilka pass man ville delta i. Konventet var mycket uppskattat och många intressanta frågeställningar kom upp och diskuterades. Några av de pass som fanns att välja mellan var ÖBOs energianvändning, Individuell mätning av vatten, el och tvättstugor, Klimatsmart – vad gör ÖBO och vad kan du göra, Dolda energiförbrukare och Nyproduktion och ombyggnad. Klimatuppropet ÖBO ÄR EN AV GRUNDARNA till Örebroregionens Klimatupprop, som startade i maj 2009. Tanken med uppropet är att skapa ett manifest där företag och organisationer uppmanas att ta ansvar för sin egen klimatpåverkan. Som deltagare i uppropet förbinder man sig att arbeta för att sänka utsläppen och minska energianvändningen. Sedan starten har mer än 50 företag och organisationer anslutit sig och därmed uttryckt sin vilja att sänka utsläppen av koldioxid. ÖBO HAR TUFFA KLIMATMÅL. Ambitionen är att sänka mängden koldioxid från den egna verksamheten med 20 procent från år 2005 till 2015. De största källorna till koldioxidutsläppen från ÖBO kommer från uppvärmning och elanvändning. Utsläppen från transporter utgör ungefär en procent av de totala utsläppen från ÖBO, men är trots sin ringa mängd en viktig del att arbeta med. Dels på grund av att det är ganska enkelt att minska utsläppen, dels på grund av att transporter är en viktig del av gemene mans utsläpp och därför har det även ett symboliskt värde. Under 2009 har flera olika åtgärder vidtagits Våra klimatmål för att sänka förbrukningen av energi. Användningen av el har minskat med omkring en procent och fjärrvärmen har minskat med drygt två procent. Detta trots att flera anläggningar som drivs med el har tillkommit under samma period. De totala utsläppen av koldioxid har under 2009 sjunkit med cirka 800 ton, vilket motsvarar två procent jämfört med nivån 2008. ÖBO har från 2005 års nivåer sänkt utsläppen med cirka åtta procent. För att klara målet till 2015 måste tempot ökas något, men vår bedömning är att målen kommer att nås inom uppsatt tid.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=15">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Morgondagens</a> belysning ser dagens ljus Morgondagens belysning ser dagens ljus En ny utvecklad LED-belysning har sett dagens ljus. Provkörd i ÖBOs hiss visar den sig spara 90 procent av energiförbrukningen jämfört med den gamla. Ett stort steg för ett bättre klimat är taget. Lysdiodbaserad belysning (LED) är en belysning med speciella egenskaper som ger möjlighet till unika lösningar som dagens konventionella ljuskällor inte klarar av. Ännu är tekniken inte tillräckligt utvecklad för att börja användas i stor skala i till exempel allmänna utrymmen, hissar och dylikt. Därför har ett unikt projekt startats under 2009 med syfte att skynda på utvecklingen av LED-tekniken för att på bästa sätt kunna möta framtidens krav. Projektet involverar åtta organisationer: Energimyndigheten, Nordic Light, HSB, Riksbyggen, Fastighetsägarna, OsramOpto och CREE samt ÖrebroBostäder AB som också är projektägare. IDÉ Steg ett i projektet var att ta fram en detaljerad kravspecifikation för hur modern LED-belysning på ett smart sätt ska passa i hissar och andra allmänutrymmen i termer av att sprida ett gott ljus, vara extremt energisnål, ha en lång livslängd samt kunna tillhandahållas till en rimlig kostnad. Utgångspunkten för projektet var att ”det här behöver vi för att kunna göra skillnad”. GENOMFÖRANDE Steg två var att ta fram en prototyp (uppdraget gick till det svenska företaget, Nordic Light), utifrån uppställda krav. RESULTAT Resultatet blev att vi nu har installerat ”morgondagens LEDbelysning” i ÖBOs hiss på huvudkontoret. Den unika belysningen har varit igång mer än ett halvår och vi kan konstatera att den med råge uppfyller de krav som ställdes. Energiförbrukningen i hissen har minskat med hela 90 procent. ÖBO kommer successivt att byta ut gammal belysning i allmänna utrymmen och hissar mot den nya LED-tekniken. Vi ska också använda belysningen i vår nyproduktion. Först ut är det lågenergihus i kvarteret Pärllöken som ska byggas på Sörbyängen. Arbetet är en del i ÖBOs stora klimatmål där vi ska ”Minska koldioxidutsläppen med 20 procent, jämfört med 2005 års nivåer, till och med 2015.” För att nå dit ska elförbrukningen minska med 25 procent och behovet av fjärrvärme ska minska med 15 procent under samma tidsperiod. Den nya LED-belysningen ska, i samarbete med de åtta företagen, också tas fram i stordrift och börja säljas i hela landet. Morgondagens belysning är redan här. PS. En del i att spara energi är också att bara lysa upp allmänna utrymmen när det är människor där. En studie visar, som exempel, att en hiss med belysning dygnet runt i själva verket bara används under cirka 2-3 timmar totalt på ett dygn. Det är ett väldigt slöseri med energi! Därför har projektgruppen också påbörjat en utveckling av närvarostyrning för belysning (idag rörelsevakter och ljudstyrning). Här har man använt en helt ny teknik som är oberoende av rörelse och ljud, men som ändå känner av mänsklig närvaro. Detta gör närvarostyrningen mer exakt och man kan på ett bättre sätt skydda styrningen från skadegörelse med mera. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 15 Morgondagens belysning ser dagens ljus En ny utvecklad LED-belysning har sett dagens ljus. Provkörd i ÖBOs hiss visar den sig spara 90 procent av energiförbrukningen jämfört med den gamla. Ett stort steg för ett bättre klimat är taget. Lysdiodbaserad belysning (LED) är en belysning med speciella egenskaper som ger möjlighet till unika lösningar som dagens konventionella ljuskällor inte klarar av. Ännu är tekniken inte tillräckligt utvecklad för att börja användas i stor skala i till exempel allmänna utrymmen, hissar och dylikt. Därför har ett unikt projekt startats under 2009 med syfte att skynda på utvecklingen av LED-tekniken för att på bästa sätt kunna möta framtidens krav. Projektet involverar åtta organisationer: Energimyndigheten, Nordic Light, HSB, Riksbyggen, Fastighetsägarna, OsramOpto och CREE samt ÖrebroBostäder AB som också är projektägare. IDÉ Steg ett i projektet var att ta fram en detaljerad kravspecifikation för hur modern LED-belysning på ett smart sätt ska passa i hissar och andra allmänutrymmen i termer av att sprida ett gott ljus, vara extremt energisnål, ha en lång livslängd samt kunna tillhandahållas till en rimlig kostnad. Utgångspunkten för projektet var att ”det här behöver vi för att kunna göra skillnad”. GENOMFÖRANDE Steg två var att ta fram en prototyp (uppdraget gick till det svenska företaget, Nordic Light), utifrån uppställda krav. RESULTAT Resultatet blev att vi nu har installerat ”morgondagens LEDbelysning” i ÖBOs hiss på huvudkontoret. Den unika belysningen har varit igång mer än ett halvår och vi kan konstatera att den med råge uppfyller de krav som ställdes. Energiförbrukningen i hissen har minskat med hela 90 procent. ÖBO kommer successivt att byta ut gammal belysning i allmänna utrymmen och hissar mot den nya LED-tekniken. Vi ska också använda belysningen i vår nyproduktion. Först ut är det lågenergihus i kvarteret Pärllöken som ska byggas på Sörbyängen. Arbetet är en del i ÖBOs stora klimatmål där vi ska ”Minska koldioxidutsläppen med 20 procent, jämfört med 2005 års nivåer, till och med 2015.” För att nå dit ska elförbrukningen minska med 25 procent och behovet av fjärrvärme ska minska med 15 procent under samma tidsperiod. Den nya LED-belysningen ska, i samarbete med de åtta företagen, också tas fram i stordrift och börja säljas i hela landet. Morgondagens belysning är redan här. PS. En del i att spara energi är också att bara lysa upp allmänna utrymmen när det är människor där. En studie visar, som exempel, att en hiss med belysning dygnet runt i själva verket bara används under cirka 2-3 timmar totalt på ett dygn. Det är ett väldigt slöseri med energi! Därför har projektgruppen också påbörjat en utveckling av närvarostyrning för belysning (idag rörelsevakter och ljudstyrning). Här har man använt en helt ny teknik som är oberoende av rörelse och ljud, men som ändå känner av mänsklig närvaro. Detta gör närvarostyrningen mer exakt och man kan på ett bättre sätt skydda styrningen från skadegörelse med mera. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=16">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Mona, när få</a> r vi hjälp? Mona, när får vi hjälp? Den frågan har Mona Liljenskog fått åtskilliga gånger i Varberga. En vanlig enkel fråga. Ändå anmärkningsvärd om man be tänker att hon arbetar med något så känsligt och komplext som – evakuering. Med sex år bakom sig inom företaget har Mona god ÖBO-kunskap. Det är, om inte direkt nödvändigt, så i alla fall mycket värdefullt med tanke på det hon har arbetat med under renoveringen av Varberga. – Ett så stort projekt medför att vi tvingas evakuera människor från deras lägenheter. För att det ska ske på ett sätt som alla är nöjda med, är kommunikation och information A och O. I Varberga har ÖBO, precis som i 16 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 andra stora renoveringsprojekt, gått grundligt tillväga i kontakten med hyresgästerna. – Vi har haft informationsmöten och workshops där vi berättat övergripande om vad som kommer att hända. Alla i Varberga har bjudits in till våra visningslägenheter. I samband med det har vi bett hyresgästerna om deras synpunkter på hur de renoverade lägenheterna ska utformas, vad som är bra och dåligt i lägenheterna idag och vilken standard de önskar. Förutom detta har vi haft individuella möten med de hyresgäster som vi måste evakuera under renoveringen, berättar Mona. – VI ÄR NOGA MED att återkoppla till hyresgästerna hela tiden, så att de vet vad som är på gång och att deras synpunkter tas på allvar. Vår uppfattning är att hyresgästerna uppskattar det här sättet att arbeta. Vad många däremot inte uppskattar är att bli evakuerade – En del är väldigt oroliga och det är fullt förståeligt. Vi gör ett ingrepp i deras privatliv, och till en början vet de inte var de kommer att hamna. För det mesta brukar det ändå vara en positiv process, och det löser sig alltid. Är alla oroliga? – Nej, en del bryr sig inte överhuvud- taget. Det händer faktiskt att någon välkomnar evakueringen och ser det som ett sätt att äntligen flytta till en annan lägenhet. Så alla som evakueras flyttar inte tillbaka? – Många gör det, och de brukar älska sin nyrenoverade lägenhet. Andra bor MONA LILJENSKOG Mona, när får vi hjälp? Den frågan har Mona Liljenskog fått åtskilliga gånger i Varberga. En vanlig enkel fråga. Ändå anmärkningsvärd om man be tänker att hon arbetar med något så känsligt och komplext som – evakuering. Med sex år bakom sig inom företaget har Mona god ÖBO-kunskap. Det är, om inte direkt nödvändigt, så i alla fall mycket värdefullt med tanke på det hon har arbetat med under renoveringen av Varberga. – Ett så stort projekt medför att vi tvingas evakuera människor från deras lägenheter. För att det ska ske på ett sätt som alla är nöjda med, är kommunikation och information A och O. I Varberga har ÖBO, precis som i 16 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 andra stora renoveringsprojekt, gått grundligt tillväga i kontakten med hyresgästerna. – Vi har haft informationsmöten och workshops där vi berättat övergripande om vad som kommer att hända. Alla i Varberga har bjudits in till våra visningslägenheter. I samband med det har vi bett hyresgästerna om deras synpunkter på hur de renoverade lägenheterna ska utformas, vad som är bra och dåligt i lägenheterna idag och vilken standard de önskar. Förutom detta har vi haft individuella möten med de hyresgäster som vi måste evakuera under renoveringen, berättar Mona. – VI ÄR NOGA MED att återkoppla till hyresgästerna hela tiden, så att de vet vad som är på gång och att deras synpunkter tas på allvar. Vår uppfattning är att hyresgästerna uppskattar det här sättet att arbeta. Vad många däremot inte uppskattar är att bli evakuerade – En del är väldigt oroliga och det är fullt förståeligt. Vi gör ett ingrepp i deras privatliv, och till en början vet de inte var de kommer att hamna. För det mesta brukar det ändå vara en positiv process, och det löser sig alltid. Är alla oroliga? – Nej, en del bryr sig inte överhuvud- taget. Det händer faktiskt att någon välkomnar evakueringen och ser det som ett sätt att äntligen flytta till en annan lägenhet. Så alla som evakueras flyttar inte tillbaka? – Många gör det, och de brukar älska sin nyrenoverade lägenhet. Andra bor MONA LILJENSKOG
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=17">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 17 Bako</a> m kulisserna på projekt ”Renovera Varberga” kvar i sin evakueringslägenhet, som alltid är likvärdig med den lägenhet de hade tidigare. Några ser sig om efter annat boende inom ÖBO, och det finns också en grupp som flyttar till en annan hyresvärd i samband med att vi ska renovera, säger Mona. RENOVERING INNEBÄR hyreshöjning – hur argumenterar ni kring det? – Vi berättar alltid varför vi reno- verar och vad vi ska göra. Vi är noga med att förklara vad det innebär för hyreskostnaden och ger en så tydlig bild vi kan av vad man betalar för. – När det gäller de hyresgäster som flyttar tillbaka till sin renoverade lägenhet jobbar vi bland annat med en rabattstege, där man successivt betalar en större del av hyreshöjningen varje månad. Det gör att hyresgästerna vänjer sig vid den högre hyran. ATT HITTA lämpliga evakueringslägenheter är ett pusslande. Allt utgår från hyresgästernas önskemål och behov. En del vill bo nära sin nuvarande lägenhet, för andra spelar det mindre roll. Vissa har behov av hög tillgänglighet till och i lägenheten på grund av till exempel ett funktionshinder. – Vi måste planera evakueringen lång tid i förväg, säger Mona. I Varberga startade vi ett halvår innan. I andra områden, till exempel centrum där det är svårare att få tag på likvärdiga lägenheter, måste vi börja upp till ett år i förväg. ÖBO får aldrig starta en evakuering innan det finns likvärdiga lägenheter till alla som ska evakueras. – Vi får heller inte sätta igång innan de som ska flytta tillbaka har gett sitt godkännande av hur deras lägenhet kommer att se ut efter renoveringen. De får skriva på papper på vilken lösning de har valt. Det gäller planlösning, utrustning, material och andra saker. DU SA TIDIGARE att det alltid löser sig. Innebär det att en evakuering förbättrar relationerna med hyresgästerna? – Ja, i de allra flesta fall. Hyresgästerna vet att vi hjälper dem. Och det sätt vi arbetar på innebär att vi kommer hyresgästerna nära. Något till synes negativt och ångestfyllt vänds till något positivt. ”Mona, när vi får träffa dig” är beviset. Beröm, när man minst anar det. För utomstående är renovering av en fastighet detsamma som byggställningar och hantverkare som utför sina sysslor. Men bakom ett större projekt ligger lång planering, logistik, kommunikation med hyresgäster och många andra detaljer. Följ med till Varberga – ÖBOs senaste stora renoveringsprojekt. För Christina Krönert-Lindh, teknisk chef på ÖBO, började Varbergaprojektet redan 2007. Då inleddes planeringen, projektplaner lades upp, vilket nu har lett fram till de första synliga bevisen på arbetet – renoveringen av Varbergagatan 1–8. Men en renovering är som sagt mycket mer än själva förnyelsen av lägenheterna. – VI BÖRJADE MED att analysera områdets tekniska status. Vi fann att fastigheterna hade dåliga rörstammar och hade drabbats av många vattenskador. Lägen- ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=18">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 18 hete</a> rna hade slitna kök, dragiga fönster, låg tillgänglighet och hög energiförbrukning, säger Christina Krönert-Lindh. Nästa steg var att titta på områdes- utvecklingen för Varberga. Vilka planer fanns? Vad var möjligt att göra? Hur såg visionen ut? I SAMARBETE med en arkitektfirma tog ÖBO fram förslag på hur Varbergs nya profil skulle kunna se ut. Man fann att området behöver fler, stora lägenheter och att parkeringarna är stora, otrygga och omges av höga betongmurar. – Lösningen på det skulle kunna vara att placera punkthus på vissa grönytor och låta dessa bilda små parker som öppnar sig mot Ekersvägen. På så sätt skulle Varbergagatan bli lugnare och grönare, säger Christina. Även parkeringarna skulle kunna disponeras om för att bli tryggare och lättare att bevaka. Vissa av lägenheterna i bottenplan skulle kunna få egna p-platser. Allt enligt det förslag till ny områdesstruktur och utvecklingsplan som ÖBO skissat på. I ETT BOSTADSOMRÅDE måste allt hänga ihop, det måste finnas ett sammanhang för att människor ska trivas och vilja flytta dit. Tillgänglighet är en av alla pusselbitar. – Vi såg över tillgängligheten när det gäller hissar i området. Vi tittade också på behovet av ramper för rullstolar. Givetvis gjorde vi en översyn av tillgängligheten i de lägenheter som skulle renoveras i de första etapperna, säger Christina. I april 2009 var det dags för byggstart i trapphus 4–8 på Varbergagatan. Efter sommaren började renoveringen av trapphus 1–3. Dessförinnan hade ytterligare en hel del skett: – Vi rustade upp gårdsmiljöerna, inredde visningslägenheter och hade hyresgästmöten. Innan vi kunde börja renovera fick vi hyresgästernas godkännande på deras val av planlösning, utrustning och material. I det läget var det givetvis också klart med evakueringslägenheter (se annan artikel), säger Christina. Hyresgästerna i Varberga har hela tiden varit involverade i renoveringen på olika sätt – De som kommit på våra hyresgästmöten har fått svara på en enkät om vad de tycker är bra och dåligt med lägenheterna. Vi fick otroligt mycket bra synpunkter och värdefull information som har vi har tagit hänsyn till i vårt arbete. VAD ÄR DET då som har åtgärdats på Varbergagatan 1–8? Bland annat följande: Nya vatten- och avloppsledningar, nya större badrum med kakel på väggar, köksrenovering med olika alternativ på material och utrustning, nya elinstallationer, nya innerdörrar, nya franska balkongdörrar, nya entrépartier med porttelefon, tilläggsisolering av vindar och gavlar, justering av ventilation, nya tilluftsventiler. Totalt har ÖBO renoverat 50 lägen- heter på Varbergagatan 1–8. Renoveringen har berört ett 100-tal hyresgäster. – Alla är nöjda med resultatet. Samt- liga hyresgäster har fått större kök, större badrum och en bättre planlösning. Tillgängligheten i lägenheterna har blivit klart bättre. Även ventilations- och energilösningarna har fått en ansiktslyftning. På sikt ska även Varbergas övriga 1500 lägenheter renoveras. Hela området ska ses över; infrastruktur, parker och mycket annat. Varberga är attraktivt idag, och ska bli ännu attraktivare i framtiden. Arbetet har bara börjat. 18 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 CHRISTINA KRÖNERT-LINDH
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=19">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Pånyttfött c</a> entrum Jeanette Berggren, fd chef för ÖBO Lokaler och ÖBOs vd Ulf Rohlén tar stolta och glada emot kommunens byggnadspris av byggnadsnämndens ordförande Jonas Eriksson. Pånyttfött centrum tilldelades kommunens byggnadspris Rosta centrum har inte bara förnyats utan till stor del återuppstått i sin forna glans. Därför tilldelades ÖBO Örebro kommuns byggnadspris 2009 för Rosta centrum. – Det är vackra byggnader som fått en renässans. De tillbyggnader som gjorts har på ett smakfullt sätt kompletterat husen, säger Jonas Eriksson, byggnadsnämndens ordförande. ”En lyckad förnyelse av en levande centrumfunktion”, hette det i motiveringen. Rosta var det första område som dåva- rande Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro byggde. År 1952 stod det färdigt och då fanns också ett centrum här med en rad butiker. Byggnaderna hade en lätt och luftig karaktär och var nyskapande på sin tid. På 1980-talet genomgick Rosta centrum en rätt genomgripande och nödvändig renovering, som dessvärre gjorde att den lätta karaktären försvann. ”En lyckad förnyelse av en levande centrumfunktion” NÄR DET SEDAN var dags för nästa upprustning för några år sedan beslöt ÖBO att återskapa den ursprungliga karaktären. Samtidigt ville ÖBO att byggnaderna även skulle vända sig ut mot Hagagatan för att locka in kunder till butiker och restaurang. – Det tycker jag att man har lyckats bra med. Cykelaffär’n är vänd mot Hagagatan liksom restaurangen och resultatet är väldigt lyckat. Även i övrigt har byggnaderna fått tillbaka mycket av sin ursprungliga charm. Se bara på neonskyltarna! Fantastiskt trevlig, säger Jonas Eriksson. Arkitekt Madeleine Gravell har varit projektets konsult och hon är också nöjd med resultatet. Hon har specialiserat sig på just kommersiella anläggningar och arbetar vanligtvis med köpcentra av en helt annan storlek än lilla Rosta centrum. – Det lilla formatet är lika viktigt som det stora för mig. Jag tittar på värden som förstärker handelns möjligheter, att hitta rätt butik av rätt sort och få en form som är attraktiv. Det finns inget givet facit från början, utan man måste pröva sig fram. ÖBO har varit lyhört för mina idéer och jag har varit flexibel och lyssnat på olika invändningar, säger hon. ATT LÄGGA cykelbutiken i en lokal vänd mot Hagagatan såg hon som givet. – Det är ju ett cykelstråk som passerar förbi och då kändes det naturligt att lägga lokalen där, säger Madeleine Gravell. De två centrumbyggnaderna i Rosta rymmer i dag bland annat restaurang, spelbutik, cykelhandel, frisör och en livsmedelsbutik. Centrumhusen ritades ursprungligen av arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 19 Jeanette Berggren, fd chef för ÖBO Lokaler och ÖBOs vd Ulf Rohlén tar stolta och glada emot kommunens byggnadspris av byggnadsnämndens ordförande Jonas Eriksson. Pånyttfött centrum tilldelades kommunens byggnadspris Rosta centrum har inte bara förnyats utan till stor del återuppstått i sin forna glans. Därför tilldelades ÖBO Örebro kommuns byggnadspris 2009 för Rosta centrum. – Det är vackra byggnader som fått en renässans. De tillbyggnader som gjorts har på ett smakfullt sätt kompletterat husen, säger Jonas Eriksson, byggnadsnämndens ordförande. ”En lyckad förnyelse av en levande centrumfunktion”, hette det i motiveringen. Rosta var det första område som dåva- rande Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro byggde. År 1952 stod det färdigt och då fanns också ett centrum här med en rad butiker. Byggnaderna hade en lätt och luftig karaktär och var nyskapande på sin tid. På 1980-talet genomgick Rosta centrum en rätt genomgripande och nödvändig renovering, som dessvärre gjorde att den lätta karaktären försvann. ”En lyckad förnyelse av en levande centrumfunktion” NÄR DET SEDAN var dags för nästa upprustning för några år sedan beslöt ÖBO att återskapa den ursprungliga karaktären. Samtidigt ville ÖBO att byggnaderna även skulle vända sig ut mot Hagagatan för att locka in kunder till butiker och restaurang. – Det tycker jag att man har lyckats bra med. Cykelaffär’n är vänd mot Hagagatan liksom restaurangen och resultatet är väldigt lyckat. Även i övrigt har byggnaderna fått tillbaka mycket av sin ursprungliga charm. Se bara på neonskyltarna! Fantastiskt trevlig, säger Jonas Eriksson. Arkitekt Madeleine Gravell har varit projektets konsult och hon är också nöjd med resultatet. Hon har specialiserat sig på just kommersiella anläggningar och arbetar vanligtvis med köpcentra av en helt annan storlek än lilla Rosta centrum. – Det lilla formatet är lika viktigt som det stora för mig. Jag tittar på värden som förstärker handelns möjligheter, att hitta rätt butik av rätt sort och få en form som är attraktiv. Det finns inget givet facit från början, utan man måste pröva sig fram. ÖBO har varit lyhört för mina idéer och jag har varit flexibel och lyssnat på olika invändningar, säger hon. ATT LÄGGA cykelbutiken i en lokal vänd mot Hagagatan såg hon som givet. – Det är ju ett cykelstråk som passerar förbi och då kändes det naturligt att lägga lokalen där, säger Madeleine Gravell. De två centrumbyggnaderna i Rosta rymmer i dag bland annat restaurang, spelbutik, cykelhandel, frisör och en livsmedelsbutik. Centrumhusen ritades ursprungligen av arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=20">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Tybble Torg,</a> en 50-åring som drar folk Tybble Torg – Det måste ha varit 1959 eller 1960 som mina föräldrar köpte Tybble konditori. Då flyttade vi hit från Västergötland, berättar Lotta Rudin-Jakobsson som driver Acacia Blomsteraffär i Tybble centrum. Hon var helt liten då, när hennes föräldrar flyttade till en alldeles nybyggd lägenhet på Tybblegatan 24. Lotta minns precis hur det såg ut vid Tybble centrum då, när det var nytt. Där restaurangen ligger fanns familjens konditori. Bredvid, ner mot Drakenbergsgatan, låg Tybblefrisören. Och så en tobaksaffär på hörnet. Handelsbanken hade också kontor där. Och det fanns en ungdomsgård. Sedan hade både Ica och Konsum butiker vid Tybble centrum. – Så var det Konsumtvätten där man antingen kunde lämna in tvätten eller hyra sig en tvättmaskin, minns Lotta. Det fanns vidare en fiskaffär där tobaksaffären ligger idag, en damfrisering och blomsteraffären som Lotta skulle komma att bli ägare till när hon blev stor. Och bredvid blommorna låg en färghandel. LOTTA HALKADE IN i blomsterbranschen av en slump. Men väl där kändes det helt rätt och hon utbildade sig till florist. Nu har hon haft blomsteraffären i Tybble i 20 år. Får hon önska sig fler grannar så vet hon precis vilka det skulle vara. – Apoteket och systembolaget! Vägg i vägg med Acacia blomsteraffär ligger Tybblefrisören som också är en långkörare i Tybble Torg. Tony Tambour, som driver salongen, tog över 1994 och var då den tredje ägaren. Här är kundkretsen väldigt varierande. – Våra kunder är från två år till 98 år, säger Tony. Och så har vi riktiga popsnören från universitetet. På frågan varför det går så bra att driva frisörsalong i Tybble centrum att det ryms två salonger svarar han med eftertryck. 20 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 – Det heter inte Tybble centrum! Det heter Tybble Torg. Men hur kommer det sig att ett torg en bit från stadens centrum kan dra så mycket kunder att det behövs två frisörsalonger? Och hos Tony är de tre som klipper. Tony, Helene och Birgitta. MÅNGA AV de typiska 50- och 60-tals centrumanläggningarna har ju haft svårt att överleva och locka till sig företag. – Det är väl för att man har försökt att hålla det levande. Och så ligger det ganska bra geografiskt, säger Tony. Tony, som är lite färgad av att ha arbetat så många år på samma plats, anser att Tybble Torg är den sista utposten österut innan civilisationen tar slut och ödemarken börjar. Innan man lämnar civilisationen måste man handla, gå på posten, klippa sig, köpa blommor – en 50-åring som drar folk Tybble Torg – Det måste ha varit 1959 eller 1960 som mina föräldrar köpte Tybble konditori. Då flyttade vi hit från Västergötland, berättar Lotta Rudin-Jakobsson som driver Acacia Blomsteraffär i Tybble centrum. Hon var helt liten då, när hennes föräldrar flyttade till en alldeles nybyggd lägenhet på Tybblegatan 24. Lotta minns precis hur det såg ut vid Tybble centrum då, när det var nytt. Där restaurangen ligger fanns familjens konditori. Bredvid, ner mot Drakenbergsgatan, låg Tybblefrisören. Och så en tobaksaffär på hörnet. Handelsbanken hade också kontor där. Och det fanns en ungdomsgård. Sedan hade både Ica och Konsum butiker vid Tybble centrum. – Så var det Konsumtvätten där man antingen kunde lämna in tvätten eller hyra sig en tvättmaskin, minns Lotta. Det fanns vidare en fiskaffär där tobaksaffären ligger idag, en damfrisering och blomsteraffären som Lotta skulle komma att bli ägare till när hon blev stor. Och bredvid blommorna låg en färghandel. LOTTA HALKADE IN i blomsterbranschen av en slump. Men väl där kändes det helt rätt och hon utbildade sig till florist. Nu har hon haft blomsteraffären i Tybble i 20 år. Får hon önska sig fler grannar så vet hon precis vilka det skulle vara. – Apoteket och systembolaget! Vägg i vägg med Acacia blomsteraffär ligger Tybblefrisören som också är en långkörare i Tybble Torg. Tony Tambour, som driver salongen, tog över 1994 och var då den tredje ägaren. Här är kundkretsen väldigt varierande. – Våra kunder är från två år till 98 år, säger Tony. Och så har vi riktiga popsnören från universitetet. På frågan varför det går så bra att driva frisörsalong i Tybble centrum att det ryms två salonger svarar han med eftertryck. 20 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 – Det heter inte Tybble centrum! Det heter Tybble Torg. Men hur kommer det sig att ett torg en bit från stadens centrum kan dra så mycket kunder att det behövs två frisörsalonger? Och hos Tony är de tre som klipper. Tony, Helene och Birgitta. MÅNGA AV de typiska 50- och 60-tals centrumanläggningarna har ju haft svårt att överleva och locka till sig företag. – Det är väl för att man har försökt att hålla det levande. Och så ligger det ganska bra geografiskt, säger Tony. Tony, som är lite färgad av att ha arbetat så många år på samma plats, anser att Tybble Torg är den sista utposten österut innan civilisationen tar slut och ödemarken börjar. Innan man lämnar civilisationen måste man handla, gå på posten, klippa sig, köpa blommor – en 50-åring som drar folk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=21">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 21 osv.</a> Det är därför det går så bra för Tybble Torg. Hans första kund denna dag är Torbjörn Larsen som bor i Almby, men som klippt sig hos Tybblefrisören de senaste 40 åren. Torbjörn brukar besöka Tybble Torg regelbundet även när han inte klipper sig. – Jag går ju en promenad bara för att se hur det står till. – Så att vi sköter oss, fyller Tony i. Enligt Torbjörn är det för det mesta som vanligt vid torget. Inga dramatiska händelser. IDAG FINNS det förutom blomsteraffär, Ica och två frisörer dessutom Swedbank, tobaksaffär, café, datorbutik och en restaurang vid Tybble Torg. Det där med restaurang är något annorlunda än den pizzeria som låg i samma lokal tidigare. De bakar visserligen pizzor fortfarande, men har numera också à la carte och dagens lunch. Och dagens lunch lockar folk från hela östra Örebro. Från att ha varit en inte helt överbefolkad pizzeria har man nu knökfullt på lunchen med folk som vill äta något av de olika lunchalternativen. Näringsidkarna vid Tybble Torg ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 21 brukar ses ett par gånger om året och snacka ihop sig kring marknadsföring och olika evenemang. I våras ordnade man Tybbledagen som lockade tjockt med folk till torget. Då hade man viss draghjälp av vädret, som var sommarlikt, men handlarna själva bjöd också till. Icahandlaren sålde varmkorv för två kronor styck och Tony delade ut gratis deodoranter till klippkunderna. (Hur ska man tolka det?) Agneta Andersson är centrumkoordinator på ÖBO. Hon understryker att ÖBO vill ha levande centra i deras stadsdelar med en mix av utbud och service. – Vi har ständigt fokus på att fortsätta utveckla Tybble Torg och dess verksamheter. Våra ankare är bankkontoret och Ica, säger hon och tillägger att ÖBO inte har några butikslokaler på Tybble Torg som inte är uthyrda, vilket hon självklart är väldigt nöjd med.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=22">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Vad sägs om </a> tvättskopa i inflyttningspresent? 22 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 BASHE 22 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 BASHE
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=23">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 23 Vad </a> sägs om en tvättskopa i inflyttningspresent? Under tvättstugeutställningen i Vivalla blev konstnären Kicki Hendahl förvånad många gånger. Över responsen, över människors tankar och idéer kring tvätt. Och över hur mycket tvättmedel många använder. Trots att det inte behövs. Kicka Hendahl har lång erfarenhet av att arbeta med konst som metod inom stadsdelsutveckling. Under 2009 var hon på projektbasis delaktig i Vivallas utvecklingsarbete. Ett av flera projekt var utställningen om tvätt och tvättstugor. – Vi ville få reda på hur människor tycker att vi ska tvätta i framtiden. Tvättstugan är ett gemensamt rum och det är viktigt att det både är funktionellt och tilltalande. Det är för mycket sagt att tvättandet ska bli en upplevelse, men det ska i alla fall vara trevligt att vistas i tvättstugan. Då går allt mycket lättare, säger Kicki. I EN UTSTÄLLNINGSLOKAL i Vivalla centrum gav Kicki och konstnärskollegan Ann Sidén sin vision av hur en tvättstuga kan se ut. Bilder från Örebro stadsarkiv gav ett historiskt perspektiv. I lokalen hade trygghetsvärden Bache Jama en tvättskola, som blev något av en succé. Förutom aktiviteterna i lokalen blev ett 30-tal hyresgäster och fyra tvättstugevärdinnor intervjuade om hur en tvättstuga ska vara. – Enkäten var viktig, men hade vi enbart haft den hade vi inte haft samma möjlighet att inspirera och få igång ett samtal. Det är lättare att bli inspirerad av något som man kan se. Genom att visualisera historien, nutiden och framtiden fick vi besökarna att stanna upp och tänka till hur vi kan förbättra tvättstugemiljön, säger Kicki Hendahl och fortsätter: – JAG BLEV FÖRVÅNAD över hur mycket folk bryr sig om tvättstugan. Men den är en mötesplats där man ofrånkomligen tillbringar en del tid, och man har olika behov och krav på rutiner för att det ska fungera där. Det är en utmaning för varje hyresvärd. Genom enkätsvaren och övriga tankar ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 23 KICKI HENDAHL
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=24">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 24 och </a> idéer har ÖBO nu ett underlag att utgå från för att gå vidare. – Till exempel kan man tänka sig att en arkitekt får i uppdrag att rita framtidens tvättstuga utifrån de synpunkter och önskemål vi fått. Alla förslag har helt klart satt igång en kreativ process som bara är av godo. ETT AV FÖRSLAGEN är att tvättstugorna ska få snygga tvättinstruktioner med humor. – De som finns idag är tråkiga och svårtydda. Instruktionerna skulle kunna göras mycket bättre, säger Kicki Hendahl och berättar om ett TV-inslag hon såg för en tid sedan. – Det handlade om en tvättstuga där det fanns en frisör. Man kunde klippa sig och tvätta samtidigt. Genialt, och oväntad. Lika genial är idén om att nya hyresgäster ska få en tvättskopa som inflyttningspresent. – Nästan alla använder tre-fyra gånger mer tvättmedel än vad som behövs. Tvättskopan skulle inspirera till att lära sig konsten att dosera. 24 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=25">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Säg det med </a> toner... Säg det med toner… ...Det skulle kanske kunna vara ledmotivet när ÖBO tittar tillbaka på sponsoråret 2009. Svenska Kammarorkestern, en nystartad ÖBOkör och allsångskonsert mitt i city är några av byggstenarna i företagets engagemang, I juni inledde ÖBO och Länsmusiken ett treårigt samarbete till nytta för båda parter. Båda brinner för musikstaden Örebro – på olika sätt. Länsmusiken vill nå nya målgrupper och få fler att upptäcka klassisk musik. ÖBO vill att de boende ska erbjudas spännande kulturupplevelser som en del i det varierade utbud av aktiviteter vi erbjuder varje år. Hyresgästerna kommer att märka av samarbetet på flera sätt än enbart i form av evenemang på Örebro Konserthus, där erkända Svenska Kammarorkestern har sin hemmabas. Under hösten 2009 togs bland annat initiativet till en ÖBOkör – till vilken 300 personer snabbt anmälde sitt intresse. I mars 2010 arrangeras en av deltävlingarna i den landsomfattande musiktävlingen ”Musik Direkt” i Vivalla. ETT ÄNNU MER långsiktigt samarbete har vi kring jul- och allsångskonserten O Helga Natt. För nionde året i rad kom en imponerade publik när stämningsfull körsång, duktiga artister och allsång stod på programmet. Mer än 25 000 påpälsade örebroare samlades på Stortorget den andra advent. Under alla år har ÖBO varit en av sponsorerna som gjort evenemanget möjligt, 2009 som en av huvudsponsorerna. Sponsring är en betydande del av ÖBOs arbete med att stärka företagets relationer med kunderna och öka varumärkeskännedomen. När vi väljer var och med vem vi engagerar oss är det viktigt att ha en samarbetspartner som delar våra grundläggande värderingar och som kan skapa mervärden: för oss, för Örebro och inte minst för våra hyresgäster. Sponsringen ska bidra till att främja jämställdhet och integration i samhället och skapa en ännu mer attraktiv stad med levande stadsdelar. Därför prioriterar vi samarbete med organisationer som arbetar nära våra hyresgäster och som möter dem i deras vardag. VÅRA HYRESGÄSTER ser olika ut, med olika intressen. Det ska förstås också avspegla sig i våra sponsoråtaganden och de aktiviteter vi erbjuder våra kunder. Allsvensk fotboll, körsång, skrid- skoåkning med bandyspelare, kvällsvandringar med fladdermusspaning eller idrottskola för sommarlovslediga barn… Chansen är stor att de flesta hyresgäster ska kunna ta del av en upplevelse som passar just dem. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 25 Säg det med toner… ...Det skulle kanske kunna vara ledmotivet när ÖBO tittar tillbaka på sponsoråret 2009. Svenska Kammarorkestern, en nystartad ÖBOkör och allsångskonsert mitt i city är några av byggstenarna i företagets engagemang, I juni inledde ÖBO och Länsmusiken ett treårigt samarbete till nytta för båda parter. Båda brinner för musikstaden Örebro – på olika sätt. Länsmusiken vill nå nya målgrupper och få fler att upptäcka klassisk musik. ÖBO vill att de boende ska erbjudas spännande kulturupplevelser som en del i det varierade utbud av aktiviteter vi erbjuder varje år. Hyresgästerna kommer att märka av samarbetet på flera sätt än enbart i form av evenemang på Örebro Konserthus, där erkända Svenska Kammarorkestern har sin hemmabas. Under hösten 2009 togs bland annat initiativet till en ÖBOkör – till vilken 300 personer snabbt anmälde sitt intresse. I mars 2010 arrangeras en av deltävlingarna i den landsomfattande musiktävlingen ”Musik Direkt” i Vivalla. ETT ÄNNU MER långsiktigt samarbete har vi kring jul- och allsångskonserten O Helga Natt. För nionde året i rad kom en imponerade publik när stämningsfull körsång, duktiga artister och allsång stod på programmet. Mer än 25 000 påpälsade örebroare samlades på Stortorget den andra advent. Under alla år har ÖBO varit en av sponsorerna som gjort evenemanget möjligt, 2009 som en av huvudsponsorerna. Sponsring är en betydande del av ÖBOs arbete med att stärka företagets relationer med kunderna och öka varumärkeskännedomen. När vi väljer var och med vem vi engagerar oss är det viktigt att ha en samarbetspartner som delar våra grundläggande värderingar och som kan skapa mervärden: för oss, för Örebro och inte minst för våra hyresgäster. Sponsringen ska bidra till att främja jämställdhet och integration i samhället och skapa en ännu mer attraktiv stad med levande stadsdelar. Därför prioriterar vi samarbete med organisationer som arbetar nära våra hyresgäster och som möter dem i deras vardag. VÅRA HYRESGÄSTER ser olika ut, med olika intressen. Det ska förstås också avspegla sig i våra sponsoråtaganden och de aktiviteter vi erbjuder våra kunder. Allsvensk fotboll, körsång, skrid- skoåkning med bandyspelare, kvällsvandringar med fladdermusspaning eller idrottskola för sommarlovslediga barn… Chansen är stor att de flesta hyresgäster ska kunna ta del av en upplevelse som passar just dem. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=26">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Fredrik fixa</a> r det mesta i Garphyttan Fredrik fixar det mesta i Garphyttan Fredrik Alm är ÖBOs enda bovärd i Garphyttan, men han har en fastighetsskötare och en säsongsanställd som hjälper honom med de 270 lägenheterna och radhusen som ingår i deras område. Med sina många år i yrket visste Fredrik vilka frågor han ville jobba med när han kom till Garphyttan. – I Varberga där jag jobbade som bovärd förut, hade vi stort fokus på boinflytande och det kände jag att jag ville fortsätta med här. När det gäller aktiviteter så kan man hitta på så mycket. Få med hyresgästerna och göra saker. Jag har försökt få igång gårdspysslare och tvättstugevärdar. Vi har haft planteringsdagar också. – Vem bestämmer vilka blommor som ska planteras då? – Det gör jag! Nä, men jag beställer blommor från Tant Grön uppe i Vintrosa. Fakta om Fredrik Fredrik bor med sin familj (fru och fyra barn i åldrarna 13-22) i ett hus mellan Filipshyttan och Frösvidal. På frågan vad han gör när han är ledig säger han ”Tar det lugnt. Jag har inget särskilt intresse.” Men vid närmare granskning visar det sig att familjen bedriver både katt-och hunduppfödning. Dessutom ligger det väl rätt nära till hands att tro att Fredrik har en del fastighetsskötarsysslor hemma också. – Det finns alltid att göra när man har hus, säger Fredrik och skrattar. 26 FREDRIK HAR faktiskt utbildning på området. Han fick sin gymnasieutbildning på Kvinnerstas trädgårdslinje. Att han gillar att arbeta med händerna förstod han tidigt. Redan som 16-åring började han sommarjobba på pappas jobb som fastighetsskötare. Och så har det fortsatt, med lite utvikningar här och där till andra yrken. Men hans olika jobb har alltid kretsat kring fastigheter och mark. Nu har han en viktig social funktion också, som ÖBOs bovärdar brukar ha. Hans kanske viktigaste redskap i arbetet är hyresgästenkäten som ÖBO genomför varje år. Den talar om hur nöjda hyresgästerna är med i sitt boende. Om svaren visar på missnöje inom något ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 FREDRIK ALM Fredrik fixar det mesta i Garphyttan Fredrik Alm är ÖBOs enda bovärd i Garphyttan, men han har en fastighetsskötare och en säsongsanställd som hjälper honom med de 270 lägenheterna och radhusen som ingår i deras område. Med sina många år i yrket visste Fredrik vilka frågor han ville jobba med när han kom till Garphyttan. – I Varberga där jag jobbade som bovärd förut, hade vi stort fokus på boinflytande och det kände jag att jag ville fortsätta med här. När det gäller aktiviteter så kan man hitta på så mycket. Få med hyresgästerna och göra saker. Jag har försökt få igång gårdspysslare och tvättstugevärdar. Vi har haft planteringsdagar också. – Vem bestämmer vilka blommor som ska planteras då? – Det gör jag! Nä, men jag beställer blommor från Tant Grön uppe i Vintrosa. Fakta om Fredrik Fredrik bor med sin familj (fru och fyra barn i åldrarna 13-22) i ett hus mellan Filipshyttan och Frösvidal. På frågan vad han gör när han är ledig säger han ”Tar det lugnt. Jag har inget särskilt intresse.” Men vid närmare granskning visar det sig att familjen bedriver både katt-och hunduppfödning. Dessutom ligger det väl rätt nära till hands att tro att Fredrik har en del fastighetsskötarsysslor hemma också. – Det finns alltid att göra när man har hus, säger Fredrik och skrattar. 26 FREDRIK HAR faktiskt utbildning på området. Han fick sin gymnasieutbildning på Kvinnerstas trädgårdslinje. Att han gillar att arbeta med händerna förstod han tidigt. Redan som 16-åring började han sommarjobba på pappas jobb som fastighetsskötare. Och så har det fortsatt, med lite utvikningar här och där till andra yrken. Men hans olika jobb har alltid kretsat kring fastigheter och mark. Nu har han en viktig social funktion också, som ÖBOs bovärdar brukar ha. Hans kanske viktigaste redskap i arbetet är hyresgästenkäten som ÖBO genomför varje år. Den talar om hur nöjda hyresgästerna är med i sitt boende. Om svaren visar på missnöje inom något ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 FREDRIK ALM
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=27">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Alla har en </a> bra berättelse inom sig område, så tar Fredrik beslut om extra satsning kommande år för att rätta till det som inte fungerat så bra. – De viktigaste frågorna här i Garphyttan är nog utemiljön, säger Fredrik. Hyresgästerna vill känna sig trygga runt sitt boende. MÅNGA AV DEM som bor i Garphyttan har bott här hela sitt liv, men några flyttar hit för att de gillar lugnet och närheten till naturen. När det gäller service är Garphyttan rätt så välförsedd. Här finns en riktig livsmedelsaffär som är nyrenoverad, med visst apotekssortiment och post. Macken försvann tyvärr för några år sedan, men det finns en pizzeria samt skola till och med årskurs 6. ÖBO har faktiskt fått allt fler barnfamiljer bland sina hyresgäster i Garphyttan, berättar Fredrik. En vanlig dag på jobbet är inte lika varje dag Fredrik är på jobbet vid åtta varje morgon. Då är det telefontid i två timmar för hyresgäster som vill ha hjälp med något. Två dagar i veckan, tisdag och torsdag, är det reparationsdag och då är det för det mesta Fredrik själv som kommer hem till hyresgästen. – Allt som jag kan, försöker jag göra själv. Det kan vara att byta vattenlås, kranar och packningar. Jag gör snickerijobb också. – KAN DU GE exempel på något som du inte ger dig på? – Golvsockling och större instal- lationer. Rör och såna saker. Men byta badrumsskåp och torkställningar kan jag göra. Det är roligt! Jag känner aldrig att jag står och gör samma sak hela tiden, konstaterar Fredrik nöjt. Alla har en bra berättelse inom sig DET VAR VÅR TANKE när vi tidigt under 2009 drog igång en kampanj för att få människor, främst våra hyresgäster, att berätta sin berättelse om Där jag bor. Vi skickade ut en uppmaning via våra hyresavier, reklampelare på stan, i vår kundtidning, Boinsikt samt på vår hemsida. Hur vill du berätta? Glädjande nog fick vi in massor av vitt skilda berättelser om allt som har med boendet att göra. Roliga berättelser och sorgliga. Berättelser skrivna som dikter, i rappform eller som tecknad serie. Ett stycke historia eller en längtan samt en och annan iakttagelse. Alla är publicerade i en pocketbok som lanserades på Bokmässa den 13-14 november på Örebro slott. Nu använder vi boken som en trevlig profilgåva i olika sammanhang. Vill du ha en bok? Hör av dig med namn och adress på obo@obo.se så skickar vi en. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 27 Samlade berättelser om DÄR JAG BOR... område, så tar Fredrik beslut om extra satsning kommande år för att rätta till det som inte fungerat så bra. – De viktigaste frågorna här i Garphyttan är nog utemiljön, säger Fredrik. Hyresgästerna vill känna sig trygga runt sitt boende. MÅNGA AV DEM som bor i Garphyttan har bott här hela sitt liv, men några flyttar hit för att de gillar lugnet och närheten till naturen. När det gäller service är Garphyttan rätt så välförsedd. Här finns en riktig livsmedelsaffär som är nyrenoverad, med visst apotekssortiment och post. Macken försvann tyvärr för några år sedan, men det finns en pizzeria samt skola till och med årskurs 6. ÖBO har faktiskt fått allt fler barnfamiljer bland sina hyresgäster i Garphyttan, berättar Fredrik. En vanlig dag på jobbet är inte lika varje dag Fredrik är på jobbet vid åtta varje morgon. Då är det telefontid i två timmar för hyresgäster som vill ha hjälp med något. Två dagar i veckan, tisdag och torsdag, är det reparationsdag och då är det för det mesta Fredrik själv som kommer hem till hyresgästen. – Allt som jag kan, försöker jag göra själv. Det kan vara att byta vattenlås, kranar och packningar. Jag gör snickerijobb också. – KAN DU GE exempel på något som du inte ger dig på? – Golvsockling och större instal- lationer. Rör och såna saker. Men byta badrumsskåp och torkställningar kan jag göra. Det är roligt! Jag känner aldrig att jag står och gör samma sak hela tiden, konstaterar Fredrik nöjt. Alla har en bra berättelse inom sig DET VAR VÅR TANKE när vi tidigt under 2009 drog igång en kampanj för att få människor, främst våra hyresgäster, att berätta sin berättelse om Där jag bor. Vi skickade ut en uppmaning via våra hyresavier, reklampelare på stan, i vår kundtidning, Boinsikt samt på vår hemsida. Hur vill du berätta? Glädjande nog fick vi in massor av vitt skilda berättelser om allt som har med boendet att göra. Roliga berättelser och sorgliga. Berättelser skrivna som dikter, i rappform eller som tecknad serie. Ett stycke historia eller en längtan samt en och annan iakttagelse. Alla är publicerade i en pocketbok som lanserades på Bokmässa den 13-14 november på Örebro slott. Nu använder vi boken som en trevlig profilgåva i olika sammanhang. Vill du ha en bok? Hör av dig med namn och adress på obo@obo.se så skickar vi en. ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 27 Samlade berättelser om DÄR JAG BOR...
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=28">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Ny webb Ny w</a> ebb gör det enklare för våra hyresgäster I höstas lanserade vi en helt ny webbplats, www.obo.se, fylld med en rad nyttiga servicefunktioner – till gagn för våra hyresgäster. – Webbplatsen har utvecklats av Strateg som genomförde två undersökningar innan arbetet drogs igång. Den ena vände sig till våra kunder och den andra till våra medarbetare. De synpunkter som kom fram då, gav oss ett bra underlag inför arbetet med den nya webben, säger Harriet Arnold, ÖBOs chef för kommunikation och marknadsföring. Resultatet blev en lättnavigerad webbplats som tydligt lyfter fram Hyrestorget, där lediga bostäder presenteras. – Den nya webbplatsen har överlag en tydlig serviceinriktning, säger Fredrik Lundmark, från Strateg. Det är väldigt enkelt att exempelvis göra felanmälan och lära sig mer om sopsortering på webben. Vi skapar också egna undersidor åt ÖBO Senior, ÖBO Student och ÖBO Lokaler som vänder sig specifikt till sina respektive målgrupper, i både form och innehåll. – Den som vill, kan givetvis fortfarande kontakta ÖBO via telefon eller personligt besök i Bobutiken, poängterar Harriet Arnold: – Men vi vet att många använder webben som ett konkret verktyg i vardagen och värdesätter möjligheten att uträtta ärenden när som helst på dygnet, när man själv har tid. Vi vill kunna erbjuda våra befintliga och blivande hyresgäster den servicen. Det är viktigt att ständigt arbeta med att hitta nya, roliga och framförallt servicevänliga lösningar på webben så att hyresgästerna ser det som en bra plats där de kan hämta den information de behöver och vill nå. – Vi tror att webben blir allt viktigare och viktigare och därför måste vi lägga mycket krut på att leverera moderna lösningar även där. Till exempel interaktiva lösningar där du som hyresgäst får vara med och tycka, tänka, göra och kunna bidra tillbaka till oss, avslutar Jeanette Rådström, webbansvarig på ÖBO. 28 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Ny webb gör det enklare för våra hyresgäster I höstas lanserade vi en helt ny webbplats, www.obo.se, fylld med en rad nyttiga servicefunktioner – till gagn för våra hyresgäster. – Webbplatsen har utvecklats av Strateg som genomförde två undersökningar innan arbetet drogs igång. Den ena vände sig till våra kunder och den andra till våra medarbetare. De synpunkter som kom fram då, gav oss ett bra underlag inför arbetet med den nya webben, säger Harriet Arnold, ÖBOs chef för kommunikation och marknadsföring. Resultatet blev en lättnavigerad webbplats som tydligt lyfter fram Hyrestorget, där lediga bostäder presenteras. – Den nya webbplatsen har överlag en tydlig serviceinriktning, säger Fredrik Lundmark, från Strateg. Det är väldigt enkelt att exempelvis göra felanmälan och lära sig mer om sopsortering på webben. Vi skapar också egna undersidor åt ÖBO Senior, ÖBO Student och ÖBO Lokaler som vänder sig specifikt till sina respektive målgrupper, i både form och innehåll. – Den som vill, kan givetvis fortfarande kontakta ÖBO via telefon eller personligt besök i Bobutiken, poängterar Harriet Arnold: – Men vi vet att många använder webben som ett konkret verktyg i vardagen och värdesätter möjligheten att uträtta ärenden när som helst på dygnet, när man själv har tid. Vi vill kunna erbjuda våra befintliga och blivande hyresgäster den servicen. Det är viktigt att ständigt arbeta med att hitta nya, roliga och framförallt servicevänliga lösningar på webben så att hyresgästerna ser det som en bra plats där de kan hämta den information de behöver och vill nå. – Vi tror att webben blir allt viktigare och viktigare och därför måste vi lägga mycket krut på att leverera moderna lösningar även där. Till exempel interaktiva lösningar där du som hyresgäst får vara med och tycka, tänka, göra och kunna bidra tillbaka till oss, avslutar Jeanette Rådström, webbansvarig på ÖBO. 28 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=29">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 29 Öreb</a> roBostäders årsredovisning 2009 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=30">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Året i korth</a> et 2009 ÅRET I KORTHET 2009 • 7 JANUARI tillträdde Ulf Rohlén som ÖBOs nye vd. • 9 JANUARI invigdes Örebro Folkhögskolas nya lokaler i Vivalla centrum. • 19 FEBRUARI tog ÖBO hem segern i klassen för större företag för Serviceindex. I Serviceindex ingår frågor om hjälp när det behövs, tillgänglighet, rent och snyggt, att ta kunden på allvar samt trygghetsfrågor. • 1 MARS höjdes hyran för bostäder med 2,7 procent. Undantagna är dock bostäder med kallhyra som höjdes med 2,2 procent samt bostäder med hushållselen inkluderad i hyran som höjdes med 2,95 procent. • 2 APRIL tilldelades kampanjen Klimatsnäll första pris i klassen Konsument i Marknadsföreningens tävling Guldvivan. ÖBO är en av samarbetsparterna bakom kampanjen. • 28 APRIL korades ÖBO som vinnare i en energispartävling vid EnBo – energi och bomässan i Alingsås. Alla bostadsföretag i Sverige var välkomna att lämna in förslag på hur man på bästa sätt försöker hitta energibesparingar i det egna företaget. • 30 APRIL fick vi resultatet av årets kundenkät. Det totala serviceindexet sjönk från 82,4 procent förra året, till 81,6 procent, delvis beroende på att nya frågor tillkommit. Produktindex ökade däremot jämfört med föregående mätning. 79,5 procent är nöjda eller mycket nöjda (79,1 procent, 2008). 94,3 procent av hyresgästerna är nöjda med boendet hos ÖBO! • 11 MAJ bestämde ÖBO att vid nyrekrytering av personal till tjänster som kräver körkort, ge möjlighet att låna ut pengar till körkortskostnader. På så sätt kan en i övrigt välmeriterad sökande få jobbet. Detta gör att vi får chansen att kunna anställa fler duktiga medarbetare med utländsk bakgrund. • 30 MAJ gick årets Vivallafestival av stapeln med mångkultur i fokus. • 3–4 JUNI genomfördes årets företagsluncher. Över en lunch fick all personal direkt information från vd om företagets dagsläge, framtida utmaningar och vårt miljöarbete. • 14 JUNI bjöd ÖBO in örebroarna till en visning av ny- och ombyggnationsprojekt i den västra delen av staden. Många hundra tog chansen att ta en titt på Varberga, radhusen i Rosta och de nya bostäderna i Örnsköldsparken. • 17 JUNI undertecknade ÖBO ett treårigt samarbetsavtal med Länsmusiken i Örebro. Avsikten är att skapa kundnytta för ÖBOs hyresgäster samtidigt som Länsmusiken når en ny publik. Starten av en ÖBOkör är en del i de gemensamma satsningarna. • 22 JUNI bjöds ÖBOs hyresgäster att se allsvensk damfotboll när KIF Örebro DFF mötte Umeå IK på Behrn Arena. • 20, 22 & 23 AUGUSTI var det dags för årets V.ox-festival i Varbergaparken! Höjdpunkten på programmet var när EMD uppträdde inför tusentals entusiastiska besökare. • 31 AUGUSTI besökte ett hundratal olika samarbetspartners Vivalla när ÖBOdagen arrangerades i Vivallaskolan. Temat var CSR och det sociala engagemangets betydelse. • 30 SEPTEMBER inledde ÖBO ett samarbete med Örebro Moské. Varje vecka under hösten fanns ÖBO på plats för att svara på funderingar och berätta om olika frågor som rör boendet. • 4 OKTOBER var ÖBO matchvärd på Behrn Arena när allsvenska ÖSK mötte Malmö FF. På läktaren fanns många av våra hyresgäster som nappat på erbjudandet om fribiljetter. • 8 OKTOBER beslutade styrelsen att ansluta de återstående delen (ca 10 000) av ÖBOs bostäder till Stadsnät. 30 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 • 20 OKTOBER vann ÖBOs medarbetare Jonas Tannerstad, SABOs utmärkelse Årets energiutmanare 2009. • 20 OKTOBER inleddes arbetet med att sälja 1 000–1 500 av ÖBOs bostäder genom upphandling av en transaktionskonsult/mäklare. • 1 NOVEMBER kunde de första hyresgästerna flytta in i 16 nybyggda lägenheter i kvarteret Kaprisen, Sörbyängen. • 6 NOVEMBER bjöd ÖBO in all personal till en glittrande ÖBO-fest i äkta Las Vegas-anda! Tillsammans firade vi att företaget fyllde hela 20 år som ÖrebroBostäder AB. • 6 NOVEMBER kom ÖBOs historik ”Från stiftelse till aktiebolag” från tryckpressarna. Den handlar om företagets senaste tjugo år. • 13 NOVEMBER släpptes ÖBOs nya bok ”Där jag bor” i samband med Bokmässan i Örebro. Boken består av hyresgästernas egna berättelser om boenden i livet. • 19 NOVEMBER På Örebrogalan nominerades ÖBO till Årets överraskning för vårt arbete med stadsdelsutveckling och till Årets miljöpris för vårt arbete med energieffektiviseringar. • 6 DECEMBER arrangerades jul- och allsångsfesten O Helga Natt på Stortorget för nionde året i rad, i år med ÖBO som en av huvudsponsorerna. • 17 DECEMBER gav ÖBOs styrelse vd i uppdrag att teckna avtal med NCC för nya flerfamiljshus på Eyrafältet. • 22 DECEMBER tilldelades ÖBO Örebro kommuns byggnadspris 2009 för renoveringen av Rosta centrum. ”En lyckad förnyelse av en levande centrumfunktion”, sa man bland annat i motiveringen. ÅRET I KORTHET 2009 • 7 JANUARI tillträdde Ulf Rohlén som ÖBOs nye vd. • 9 JANUARI invigdes Örebro Folkhögskolas nya lokaler i Vivalla centrum. • 19 FEBRUARI tog ÖBO hem segern i klassen för större företag för Serviceindex. I Serviceindex ingår frågor om hjälp när det behövs, tillgänglighet, rent och snyggt, att ta kunden på allvar samt trygghetsfrågor. • 1 MARS höjdes hyran för bostäder med 2,7 procent. Undantagna är dock bostäder med kallhyra som höjdes med 2,2 procent samt bostäder med hushållselen inkluderad i hyran som höjdes med 2,95 procent. • 2 APRIL tilldelades kampanjen Klimatsnäll första pris i klassen Konsument i Marknadsföreningens tävling Guldvivan. ÖBO är en av samarbetsparterna bakom kampanjen. • 28 APRIL korades ÖBO som vinnare i en energispartävling vid EnBo – energi och bomässan i Alingsås. Alla bostadsföretag i Sverige var välkomna att lämna in förslag på hur man på bästa sätt försöker hitta energibesparingar i det egna företaget. • 30 APRIL fick vi resultatet av årets kundenkät. Det totala serviceindexet sjönk från 82,4 procent förra året, till 81,6 procent, delvis beroende på att nya frågor tillkommit. Produktindex ökade däremot jämfört med föregående mätning. 79,5 procent är nöjda eller mycket nöjda (79,1 procent, 2008). 94,3 procent av hyresgästerna är nöjda med boendet hos ÖBO! • 11 MAJ bestämde ÖBO att vid nyrekrytering av personal till tjänster som kräver körkort, ge möjlighet att låna ut pengar till körkortskostnader. På så sätt kan en i övrigt välmeriterad sökande få jobbet. Detta gör att vi får chansen att kunna anställa fler duktiga medarbetare med utländsk bakgrund. • 30 MAJ gick årets Vivallafestival av stapeln med mångkultur i fokus. • 3–4 JUNI genomfördes årets företagsluncher. Över en lunch fick all personal direkt information från vd om företagets dagsläge, framtida utmaningar och vårt miljöarbete. • 14 JUNI bjöd ÖBO in örebroarna till en visning av ny- och ombyggnationsprojekt i den västra delen av staden. Många hundra tog chansen att ta en titt på Varberga, radhusen i Rosta och de nya bostäderna i Örnsköldsparken. • 17 JUNI undertecknade ÖBO ett treårigt samarbetsavtal med Länsmusiken i Örebro. Avsikten är att skapa kundnytta för ÖBOs hyresgäster samtidigt som Länsmusiken når en ny publik. Starten av en ÖBOkör är en del i de gemensamma satsningarna. • 22 JUNI bjöds ÖBOs hyresgäster att se allsvensk damfotboll när KIF Örebro DFF mötte Umeå IK på Behrn Arena. • 20, 22 & 23 AUGUSTI var det dags för årets V.ox-festival i Varbergaparken! Höjdpunkten på programmet var när EMD uppträdde inför tusentals entusiastiska besökare. • 31 AUGUSTI besökte ett hundratal olika samarbetspartners Vivalla när ÖBOdagen arrangerades i Vivallaskolan. Temat var CSR och det sociala engagemangets betydelse. • 30 SEPTEMBER inledde ÖBO ett samarbete med Örebro Moské. Varje vecka under hösten fanns ÖBO på plats för att svara på funderingar och berätta om olika frågor som rör boendet. • 4 OKTOBER var ÖBO matchvärd på Behrn Arena när allsvenska ÖSK mötte Malmö FF. På läktaren fanns många av våra hyresgäster som nappat på erbjudandet om fribiljetter. • 8 OKTOBER beslutade styrelsen att ansluta de återstående delen (ca 10 000) av ÖBOs bostäder till Stadsnät. 30 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 • 20 OKTOBER vann ÖBOs medarbetare Jonas Tannerstad, SABOs utmärkelse Årets energiutmanare 2009. • 20 OKTOBER inleddes arbetet med att sälja 1 000–1 500 av ÖBOs bostäder genom upphandling av en transaktionskonsult/mäklare. • 1 NOVEMBER kunde de första hyresgästerna flytta in i 16 nybyggda lägenheter i kvarteret Kaprisen, Sörbyängen. • 6 NOVEMBER bjöd ÖBO in all personal till en glittrande ÖBO-fest i äkta Las Vegas-anda! Tillsammans firade vi att företaget fyllde hela 20 år som ÖrebroBostäder AB. • 6 NOVEMBER kom ÖBOs historik ”Från stiftelse till aktiebolag” från tryckpressarna. Den handlar om företagets senaste tjugo år. • 13 NOVEMBER släpptes ÖBOs nya bok ”Där jag bor” i samband med Bokmässan i Örebro. Boken består av hyresgästernas egna berättelser om boenden i livet. • 19 NOVEMBER På Örebrogalan nominerades ÖBO till Årets överraskning för vårt arbete med stadsdelsutveckling och till Årets miljöpris för vårt arbete med energieffektiviseringar. • 6 DECEMBER arrangerades jul- och allsångsfesten O Helga Natt på Stortorget för nionde året i rad, i år med ÖBO som en av huvudsponsorerna. • 17 DECEMBER gav ÖBOs styrelse vd i uppdrag att teckna avtal med NCC för nya flerfamiljshus på Eyrafältet. • 22 DECEMBER tilldelades ÖBO Örebro kommuns byggnadspris 2009 för renoveringen av Rosta centrum. ”En lyckad förnyelse av en levande centrumfunktion”, sa man bland annat i motiveringen.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=31">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 ÖBO i siffro</a> r BO I ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 31 SI Ö FFR OR BO I ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 31 SI Ö FFR OR
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=32">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Förvaltnings</a> berättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för ÖrebroBostäder AB (ÖBO), organisationsnummer 556334-8449, får härmed avge följande berättelse över verksamheten 2009. ÄGARE OCH VERKSAMHET ÖBO ägs till 100 procent av Örebro Rådhus AB, organisationsnummer 556005-0006. Örebro Rådhus AB ägs av Örebro kommun till 100 procent. Köp eller försäljningar mellan ÖBO och företag som ingår i koncernen Örebro Rådhus AB understiger en procent av totala inköp respektive försäljningar. Bolagets ändamål är att bidra till en god bostadsförsörjning i Örebro kommun. FASTIGHETERNA BESTÅNDET Det förvaltade fastighetsbeståndet uppgick vid årsskiftet till 484 (482) fastigheter med 23 148 (23 069) lägenheter. Den uthyrningsbara ytan uppgick till 1 656 506 (1 658 014) kvadratmeter, varav bostadsytan utgjorde 1 492 937 (1 494 563) kvadratmeter. INVESTERINGAR Den totala investeringsvolymen uppgick till 188 (173) mkr, varav 170 (164) mkr avsåg ny- och ombyggnadsåtgärder samt 9 (9) mkr inventarier. Under verksamhetsåret färdigställdes 16 (45) nyproducerade bostadslägenheter. Nyproduktionen avsåg 16 lägenheter i kvarteret Kaprisen 1 (Sörbyängen). KÖP OCH FÖRSÄLJNINGAR Under året har en (-) fastighet förvärvats och inga (fyra) fastigheter har sålts för 0 (49) mkr med en reavinst på 0 (40) mkr. Bokfört rearesultat för 2009 avser justeringar för tidigare års försäljningar. VÄRDERING AV FASTIGHETSBESTÅNDET Den interna värderingen av samtliga fastigheter per 2009-12-31 uppgår till 12 785 (12 594) mkr att jämföra med det bokförda värdet på 5 941 (5 976) mkr. Värderingen har föranlett nedskrivning av två fastigheter med sammanlagt 4,5 (20,3) mkr samt reversering av tidigare gjorda nedskrivningar med 16,2 (3,9) mkr. 32 ÅLDER Fastighetsbeståndet har ett genomsnittligt värdeår motsvarande 1973 och där cirka 32 procent av antalet lägenheter har ett värdeår mellan 1965 och 1969 samt 18 procent mellan 1970 och 1974. MILJÖ KLIMATPÅVERKAN ÖBO har tuffa klimatmål, ambitionen är att sänka mängden koldioxid från den egna verksamheten med 20 procent, från 2005 till 2015. De största källorna till koldioxidutsläppen är uppvärmning och elanvändning. Under 2009 har flera olika åtgärder vidtagits för att sänka förbrukningen av energi, detta har resulterat i att användningen av el har minskat med omkring en procent medan fjärrvärmen har minskat med drygt två procent (normalårskorrigerat). Detta trots att antalet anläggningar har ökat under samma period. De totala utsläppen av koldi- oxid har under 2009 sjunkit med cirka 800 ton, vilket motsvarar två procent jämfört med nivån 2008. Det innebär att ÖBO från 2005 års nivåer har sänkt utsläppen med cirka åtta procent. För att klara målet till 2015 måste tempot ökas något, men ÖBOs bedömning är att målen kommer att nås inom uppsatt tid. Utsläppen från transporter har ökat något utifrån basåret, detta trots genomförda utbildningar i ecodriving. Omkring 20 ton koldioxid kommer från de flygresor som har utförts under 2009. Då utsläppen från dessa resor ligger utanför företagets kontroll, har ÖBO valt att klimatkompensera för dessa transporter. Kompensering sker med CDM Gold Standard Projekt inom förnyelsebar energi i Indien och Kina. RADON Mätsäsongen hösten 2009 till våren 2010 är den sista säsongen när radonmätningar görs i stor skala. Efter denna säsong är alla ÖBOs bostadshus kontrollerade med avseende på radon. I ett antal hus har något förhöjda radonhalter påträffats och i dessa ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 pågår eller planeras åtgärder. Efter utförda åtgärder kommer uppföljande mätningar att göras. AVFALL En stor del av problemen som förknippas med avfallshanteringen beror främst på brist på kunskap eller ointresse hos brukarna. En viktig del i arbetet med avfall är därför att bidra med information och kunskap. Under det gångna året har det i samtliga nummer av Boinsikt funnits med information om avfallshanteringen. Dessutom har informationen på ÖBOs hemsida uppdaterats och förbättrats för att tillmötesgå de vanligaste frågorna och funderingarna. I samband med förändringar i insamlingssystemet har en informatör knackat dörr hos hyresgästerna. Detta har även gjorts i kvarter och områden där sorteringen fungerar dåligt. I delar av Vivalla, Norrby och Halltorpsvägen har insamlingssystemet förändrats under året som gått. I Norrby har miljöbodarna ersatts med markbehållare för restavfall, samt avfallsskåp för komposterbart och återvinning. Genom att ta bort miljöbodarna kan biltrafiken inne i bostadsområdet minskas. SUNDA BYGGMATERIAL I samband med nyproduktion av kvarteret Kaprisen har ett system för val av byggmaterial använts. Byggvaror kontrolleras via Sunda Hus miljödatabas och i de fall där produkter klassas som ej rekomenderade utreds möjligheterna att använda alternativa produkter. Antal lägenheter per värdeår 2009 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Omflyttning* 2009 Antal Baronbackarna 844 Björkhaga 239 Brickebacken 1 445 Centrum 2 859 Garphyttan 266 Antal Område lgh avflytt Adolfsberg/Mosjö 280 39 191 13 253 363 58 Ladugårdsängen 329 65 153 316 67 170 299 14 34 189 318 149 509 83 % 13,9 22,6 5,4 17,5 12,7 21,8 19,8 Lillån/Glanshammar 254 46 18,1 Markbacken 956 Norrby 2 369 Odensbacken 311 Oxhagen 1 042 Rosta 1 601 Sörbyängen 170 Tengvallsgatan 375 Tybble 1 375 Varberga 1 552 Vasa 1 294 Vivalla 2 364 Västhaga 869 16,0 13,3 21,5 16,3 18,7 8,2 9,1 13,7 20,5 11,5 21,5 9,6 Summa 20 794 3 329 16,0 10,3% har flyttat ifrån ÖBO 5,7% har flyttat inom ÖBO * Studentbostäder ingår ej. Lägenheter riktade till särskilda målgrupper 2009 Målgrupper Seniorbostäder Bostäder i kollektivhus Studentbostäder Rök-och husdjursfria bostäder Bostäder i småhus Lgh 728 61 2 354 18 1 419 Energiförbrukning Energislag Fjärrvärme El för värme Olja Solvärme Pellets Förbrukn. 2008 MWh Förbrukn. 2009 MWh Förändr. i % Förbrukn. 2009 kWh/m2 Ton CO2 2009 Ton CO2 2005 284 480 278 047 -2,3 173 28 583 29 795 2 751 2 762 0,4 120 710 698 270 363 174 -36 203 585 61 10 1 970 1 919 -2,6 203 48 472 0 0 0 0 Uppvärmning totalt 289 834 283 487 -2,2 171 29 341 30 965 Fastighetsel Transporter Totalt Energin för uppvärmning är normalårskorrigerad 49 757 49 335 -0,8 30 12 679 14 645 365 391 42 385 46 001 <45 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 00-04 05-09 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för ÖrebroBostäder AB (ÖBO), organisationsnummer 556334-8449, får härmed avge följande berättelse över verksamheten 2009. ÄGARE OCH VERKSAMHET ÖBO ägs till 100 procent av Örebro Rådhus AB, organisationsnummer 556005-0006. Örebro Rådhus AB ägs av Örebro kommun till 100 procent. Köp eller försäljningar mellan ÖBO och företag som ingår i koncernen Örebro Rådhus AB understiger en procent av totala inköp respektive försäljningar. Bolagets ändamål är att bidra till en god bostadsförsörjning i Örebro kommun. FASTIGHETERNA BESTÅNDET Det förvaltade fastighetsbeståndet uppgick vid årsskiftet till 484 (482) fastigheter med 23 148 (23 069) lägenheter. Den uthyrningsbara ytan uppgick till 1 656 506 (1 658 014) kvadratmeter, varav bostadsytan utgjorde 1 492 937 (1 494 563) kvadratmeter. INVESTERINGAR Den totala investeringsvolymen uppgick till 188 (173) mkr, varav 170 (164) mkr avsåg ny- och ombyggnadsåtgärder samt 9 (9) mkr inventarier. Under verksamhetsåret färdigställdes 16 (45) nyproducerade bostadslägenheter. Nyproduktionen avsåg 16 lägenheter i kvarteret Kaprisen 1 (Sörbyängen). KÖP OCH FÖRSÄLJNINGAR Under året har en (-) fastighet förvärvats och inga (fyra) fastigheter har sålts för 0 (49) mkr med en reavinst på 0 (40) mkr. Bokfört rearesultat för 2009 avser justeringar för tidigare års försäljningar. VÄRDERING AV FASTIGHETSBESTÅNDET Den interna värderingen av samtliga fastigheter per 2009-12-31 uppgår till 12 785 (12 594) mkr att jämföra med det bokförda värdet på 5 941 (5 976) mkr. Värderingen har föranlett nedskrivning av två fastigheter med sammanlagt 4,5 (20,3) mkr samt reversering av tidigare gjorda nedskrivningar med 16,2 (3,9) mkr. 32 ÅLDER Fastighetsbeståndet har ett genomsnittligt värdeår motsvarande 1973 och där cirka 32 procent av antalet lägenheter har ett värdeår mellan 1965 och 1969 samt 18 procent mellan 1970 och 1974. MILJÖ KLIMATPÅVERKAN ÖBO har tuffa klimatmål, ambitionen är att sänka mängden koldioxid från den egna verksamheten med 20 procent, från 2005 till 2015. De största källorna till koldioxidutsläppen är uppvärmning och elanvändning. Under 2009 har flera olika åtgärder vidtagits för att sänka förbrukningen av energi, detta har resulterat i att användningen av el har minskat med omkring en procent medan fjärrvärmen har minskat med drygt två procent (normalårskorrigerat). Detta trots att antalet anläggningar har ökat under samma period. De totala utsläppen av koldi- oxid har under 2009 sjunkit med cirka 800 ton, vilket motsvarar två procent jämfört med nivån 2008. Det innebär att ÖBO från 2005 års nivåer har sänkt utsläppen med cirka åtta procent. För att klara målet till 2015 måste tempot ökas något, men ÖBOs bedömning är att målen kommer att nås inom uppsatt tid. Utsläppen från transporter har ökat något utifrån basåret, detta trots genomförda utbildningar i ecodriving. Omkring 20 ton koldioxid kommer från de flygresor som har utförts under 2009. Då utsläppen från dessa resor ligger utanför företagets kontroll, har ÖBO valt att klimatkompensera för dessa transporter. Kompensering sker med CDM Gold Standard Projekt inom förnyelsebar energi i Indien och Kina. RADON Mätsäsongen hösten 2009 till våren 2010 är den sista säsongen när radonmätningar görs i stor skala. Efter denna säsong är alla ÖBOs bostadshus kontrollerade med avseende på radon. I ett antal hus har något förhöjda radonhalter påträffats och i dessa ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 pågår eller planeras åtgärder. Efter utförda åtgärder kommer uppföljande mätningar att göras. AVFALL En stor del av problemen som förknippas med avfallshanteringen beror främst på brist på kunskap eller ointresse hos brukarna. En viktig del i arbetet med avfall är därför att bidra med information och kunskap. Under det gångna året har det i samtliga nummer av Boinsikt funnits med information om avfallshanteringen. Dessutom har informationen på ÖBOs hemsida uppdaterats och förbättrats för att tillmötesgå de vanligaste frågorna och funderingarna. I samband med förändringar i insamlingssystemet har en informatör knackat dörr hos hyresgästerna. Detta har även gjorts i kvarter och områden där sorteringen fungerar dåligt. I delar av Vivalla, Norrby och Halltorpsvägen har insamlingssystemet förändrats under året som gått. I Norrby har miljöbodarna ersatts med markbehållare för restavfall, samt avfallsskåp för komposterbart och återvinning. Genom att ta bort miljöbodarna kan biltrafiken inne i bostadsområdet minskas. SUNDA BYGGMATERIAL I samband med nyproduktion av kvarteret Kaprisen har ett system för val av byggmaterial använts. Byggvaror kontrolleras via Sunda Hus miljödatabas och i de fall där produkter klassas som ej rekomenderade utreds möjligheterna att använda alternativa produkter. Antal lägenheter per värdeår 2009 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Omflyttning* 2009 Antal Baronbackarna 844 Björkhaga 239 Brickebacken 1 445 Centrum 2 859 Garphyttan 266 Antal Område lgh avflytt Adolfsberg/Mosjö 280 39 191 13 253 363 58 Ladugårdsängen 329 65 153 316 67 170 299 14 34 189 318 149 509 83 % 13,9 22,6 5,4 17,5 12,7 21,8 19,8 Lillån/Glanshammar 254 46 18,1 Markbacken 956 Norrby 2 369 Odensbacken 311 Oxhagen 1 042 Rosta 1 601 Sörbyängen 170 Tengvallsgatan 375 Tybble 1 375 Varberga 1 552 Vasa 1 294 Vivalla 2 364 Västhaga 869 16,0 13,3 21,5 16,3 18,7 8,2 9,1 13,7 20,5 11,5 21,5 9,6 Summa 20 794 3 329 16,0 10,3% har flyttat ifrån ÖBO 5,7% har flyttat inom ÖBO * Studentbostäder ingår ej. Lägenheter riktade till särskilda målgrupper 2009 Målgrupper Seniorbostäder Bostäder i kollektivhus Studentbostäder Rök-och husdjursfria bostäder Bostäder i småhus Lgh 728 61 2 354 18 1 419 Energiförbrukning Energislag Fjärrvärme El för värme Olja Solvärme Pellets Förbrukn. 2008 MWh Förbrukn. 2009 MWh Förändr. i % Förbrukn. 2009 kWh/m2 Ton CO2 2009 Ton CO2 2005 284 480 278 047 -2,3 173 28 583 29 795 2 751 2 762 0,4 120 710 698 270 363 174 -36 203 585 61 10 1 970 1 919 -2,6 203 48 472 0 0 0 0 Uppvärmning totalt 289 834 283 487 -2,2 171 29 341 30 965 Fastighetsel Transporter Totalt Energin för uppvärmning är normalårskorrigerad 49 757 49 335 -0,8 30 12 679 14 645 365 391 42 385 46 001 <45 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 00-04 05-09
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=33">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 33 PCB </a> Fogar innehållande PCB finns fortfarande i flera av våra byggnader. Arbetet med att sanera dessa fogar påbörjades under 2009. Sanering har utförts i Brickebacken och Västhaga. Totalt har cirka 1200 meter fog innehållande PCB tagits bort. För kvarvarande hus med förhöjda halter av PCB i fogar kommer saneringar att utföras under 2010 och 2011. SAMHÄLLSNYTTA ÖBO uppdrag är att vara till nytta för det allmänna, för Örebro, dess befolkning i allmännhet och våra hyresgäster i synnerhet. Vi vill bidra till en en hållbara stad med goda boendemiljöer i levande stadsdelar. För att stärka vår förmåga deltar vi aktivt i en lång rad utvecklings- och samarbetsprojekt med SABO-företag, kommunala verksamheter, universitet och andra aktörer i olika nätverk och sammanslutningar. Några av de frågeställningar som under året varit av stor vikt för oss är självförvaltning, mobili sering av hyresgäster, stärkta kundrelationer, kundsynpunkter, integrationsfrågor, resurshushållning, starka stadsdelscentran och förnyelse av urbana miljöer och stärkt samarbete med kommunens föreningsliv. ÖBOs bidrag till samhällsutvecklingen redovisas årligen i ett särskild CSR/ Hållbarhetsbokslut inom ramen för ett Europeiskt samarbete (Eurhonet). PERSONAL En viktig del i målet Stolt och engagerad personal, är möjlighet till kompetensutveckling. Under 2009 genomfördes detta för 2,2 (1,4) mkr. Cirka 9 120 timmar användes till kompetensutveckling. Detta motsvarar cirka fem årsarbetare. I överensstämmelse med vårt miljömål utbildade vi ytterligare 72 anställda i ECOdriving. I avsikt att stärka våra kundrelationer utbildade vi 55 anställda i frågor så att vi bättre kan hantera svårare kundmöten. ABT, AB och ABK är viktiga utbildningar för bland annat våra projektledare. Detta genomfördes för samtliga under året. LOU-utbildning, arbetsmiljörätt och hyresjuridik är områden som hela tiden måste aktualiseras. Röjsågsutbildning, utbildning i heta arbeten och ABC/HLR genomfördes för 77 anställda. Bokföring, marknadsekonomi, lokalhyresjuridik, retorik och traineeprogram är exempel på kompetenshöjande insatser för enskilda medarbetare. Ett av målen 2009 var att arbeta med integration och mångfald. I linje med detta genomfördes en mycket uppskattad föreläsning om attityder där samtliga anställda deltog. Friskvårdssystemet som vi startade 2008 är också en del i stolt och engagerad personal. Under 2009 har 202 anställda (169) utnyttjat möjligheten att använda sin friskvårdspeng på 3 500 kronor. 20 procent av den friskvårdpeng man utnyttjar betalas alltid av den anställde. 109 män och 93 kvinnor har utnyttjat möjligheten med viss övervikt på anställda inom tjänstemannaområdet. Systemet innebär stor frihet att växla mellan aktiviteter som passar varje anställds behov och intresse. Under 2009 nyrekryterades fem personer till tjänstemannasidan och en till kollektivsidan. Dessutom fick fem anställda på kollektivsidan sin anställning ändrad till tillsvidareanställning. 27 personer anställdes inom fastighetsskötsel på säsongsanställning, som omfattar tiden 1 april–30 september. 75 semestervikarier (4 v) till fastighetsskötsel och 24 semestervikarier till tjänstemannasidan var anställda under semesterperioden juni-augusti. Arbetsmiljöarbetet är omfattande och under 2009 utbildades samtliga chefer i arbetsmiljöansvar. Bakgrunden var att vi ändrade i organisationen och att vi fick en ny vd. Detta krävde en översyn av delegation av arbetsmiljöansvaret. Samtliga arbetsplatser har genomfört riskanalyser av arbetsmiljön. Detta är ett återkommande arbete inom företagets och den anställdes ansvar för en god arbetsmiljö. Sjukfrånvarostatistiken visar ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 33 att den totala frånvarostatistiken sjönk till 3,72 (4,91) procent. En glädjande låg siffra som vi hoppas att vi kan behålla. Den långa sjukskrivningen, över 60 dagar låg på 1,11 procent och den korta, 0–60 dagar låg på 2,61 procent. Personalomsättningen var 4,10 procent (5,79). 15 medarbetare slutade sin anställning och sex nya började. Sju av de som slutade gick i pension. Sammanlagt var vi 368 (358) tillsvidare anställda vid årsskiftet. Löneökningen inom Fastighets anställdas förbunds avtal blev 3,77 (4,07) procent och inom SKTFs avtalsområde 3,65 (4,24) procent. KUNDER OCH MARKNAD Efterfrågan på bostäder och lokaler har under verksamhetsåret varit god i Örebro. Vakansgraden för bostäder uppgick till 0,36 (0,37) procent och för lokaler till 2,47 (2,69) procent. Antalet outhyrda lägenheter uppgick vid årsskiftet till 77 (76). Efter en uppgörelse med Hyresgästföreningen höjdes hyresnivån med 2,7 procent per den 1 mars 2009. Omflyttningen exklusive studentbostäder under året uppgick till 16,0 (16,3) procent varav 5,7 (5,8) procent är omflyttningar inom beståndet. Personalstatistik Antal Tillsvidareanställda* Totalt 368 Kvinnor 2009 2008 % % Män 226 61,4 Ordinarie platser i styrelsen Totalt 7 Kvinnor 1 14,3 Män 6 85,7 Ledningsgrupp Totalt 10 Kvinnor 5 50,0 Män 5 50,0 Personalomsättning (antal nyanställda i % av antal anställda) 142 38,6 38,5 61,5 14,3 85,7 44,4 55,6 4,1 5,8 *Antalet årsarbetare uppgick till 389. Sjukfrånvaro 2009 Medelålders (30 tom 49 år) Äldre (50 år och äldre) Totalt Kortare än 60 dagar Längre än 60 dagar Kvinnor Män 2,9 4,9 3,7 2,6 1,1 Alla tillsvidareanställda Totalt procent 2008 Yngre medarbetare 2,9 3,0 (tom 29 år) 3,0 7,9 4,9 2,4 2,5 3,7 4,9 4,1 3,5 5,5 4,6
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=34">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 34 EKON</a> OMI Resultat efter finansiella poster uppgick till 42 (55) mkr. Förändringen av resultatet efter finansiella poster jämfört med samma period föregående år förklaras av följande faktorer: Resultat Hyreshöjning, 2,25 procent på årsbasis Övriga hyresförändringar i fastighetsbeståndet Hyreshöjning på lokaler Garage och P-platser Mkr + 27 + 4 + 5 + 1 Rabatter - 2 Övriga intäkter + 2 Fastighetsservice - 5 Elförbrukning - 9 Värmeförbrukning - 19 Vattenförbrukning + 1 Sophantering + 2 Avskrivning och förlust på inventarier - 2 HLU + 4 Periodiskt underhåll Fastighetsavgift/skatt - 1 Avskrivningar - 3 Konsult- och datakostnader Administrativa personalkostnader Reversering av nedskrivningar - 3 - 2 + 12 Nedskrivningar + 16 Resultat vid försäljning av fastigheter - 56 Minskade ränteintäkter Minskade räntebidrag Minskade räntekostnader Räntekostnad moderbolag + 56 + 7 Summa förändring resultat efter finansiella poster - 13 Bolagets synliga egna kapital uppgick till 1 460 (1 431) mkr per den 31 december. Soliditeten har dämed ökat till 23,6 (22,9) procent. Soliditet inklusive övervärde på fastighetsbeståndet uppgår till 49,8 (48,6) procent. FINANSIERING Finansverksamheten är nära kopplad till ÖBOs totala verksamhet. Ekonomiska mål och finansiell styrka ger underlag för den avvägning som ständigt - 7 - 1 - 40 måste göras. Inom ramen för tillåtna risknivåer ska upplåning, likviditet och derivatanvändande ge en låneportfölj som kan anpassas till förväntad ränteutveckling. Finansverksamheten regleras av företagets finanspolicy. Där står att ÖBO ska bedriva en aktiv finansverksamhet inom ramen för särskilda riskbegränsningar. Företagets låneskuld uppgår till 3 697 (3 805) mkr plus ett lån från moderbolaget på 450 mkr. Lånen är enbart upptagna i svensk valuta. Årets räntekostnader exklusive ränta till moderbolaget uppgår till 116,0 (171,7) mkr och intäkter av räntebidrag till 3,2 (4,2) mkr. Dessutom har företagets kassa och fordringar givit ränteintäkter till en summa av 1,7 (8,4) mkr. Upplåningen sker i konkur- rens mellan långivarna. Ett antal gånger under året har upphandling gjorts genom breda offertförfrågningar. Vårt vanliga arbetssätt är att vi har en kontinuerlig kontakt med fem till sju långivare. I våra kontakter med dem finns ett nära och utvecklande kompetensutbyte, med inslag av utbildning. LÅNEPORTFÖLJEN Låneportföljen innehåller 28 (29) lån med ett snittbelopp på 132,0 (131,2) mkr. Lånen är fördelade mellan sju olika långivare. Andelen lån som är knutna till korta räntebaser såsom dagsränta eller tre månaders Stibor är 33 (60) procent. Under året har 14 miljarder kronor ränteändrats och/eller konverterats (lån med NYCKELTAL Nettoomsättning, mkr Hyresförändring i % Bostadshyror, snitt per 1 januari Driftnetto, mkr Resultat efter finansnetto, mkr Direktavkastning, % Eget kapital, mkr Balansomslutning, mkr Investeringar, mkr Soliditet, % Antal årsarbetare Uthyrbar area, 1000-tal m² Antal lägenheter Ekonomisk uthyrningsgrad: bostäder, % lokaler, % 34 2009 2008 1 344 2,25 831 409 42 6,9 1 460 6 186 188 23,6 389 1 657 23 148 99,64 97,53 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 1 307 2,50 792 441 56 7,4 1 431 6 247 173 22,9 383 1 658 23 069 99,63 97,31 2007 1 263 1,67 790 404 74 6,8 1 357 6 485 190 20,9 377 1 658 23 059 99,57 97,32 2006 1 231 -0,25 752 380 126 6,5 1 285 6 252 150 20,6 382 1 655 22 973 99,31 97,82 2005 1 240 1,72 752 372 45 6,4 1 178 6 178 161 19,1 387 1 650 23 117 99,43 96,94 kort räntebindning räknas då flera gånger). Detta har resulterat i en sänkning av den vägda effektivräntan, ställningen vid årsskiftet och räknat framåt i tiden, med 0,76 procentenheter till 2,93 procent. Jämfört med föregående årsskifte har räntebindningstiden för låneportföljen förlängts med 2,7 år till 5,90 (3,20) år. Outnyttjade checkräkningskrediter uppgår till 358 (151) mkr. Den vägda genomsnittsräntan uppgick för 2009 till 3,17 (4,44) procent. Säkerhet för lånen består av kommunal borgen 87,0 (83,9) procent och pantbrev i fastigheter 13,0 (16,1) procent. UTSIKTER FÖR 2010 Hyresförhandlingen mellan ÖBO och Hyresgästföreningen resulterade i en höjning av hyrorna med 1,75 procent från den 1 januari 2010. Resultatet efter finansiella poster exklusive eventuella realisationsvinster beräknas uppgå till 2,5 mkr. Under året färdigställs 61 lägenheter och ytterligare 369 lägenheter beräknas att påbörjas. Vidare fortgår planeringen för en försäljning av 1 000–1 500 lägenheter. Vakanta lägenheter 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1999–2009 Belopp mkr Räntebindning 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1–3M 4–12 M 2 år 3 år 4 år 5 år >5 år 4,5 % 4 % 3,5 % 3 % 2,5 % 2 % 1,5 % 1 % 0,5 % 0 Snittränta Marknadsränta 9901 0001 0101 0201 0301 0401 0501 0601 0701 0801 0901 1001
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=35">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Resultaträkn</a> ing RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Nettoomsättning Not 1 Driftkostnader 2 Underhållskostnader 3 Fastighetsskatt 4 Avskrivning på fastigheter Bruttoresultat Administrations- och försäljningskostnader Reversering av nedskrivningar Nedskrivningar Resultat vid försäljning av fastigheter Rörelseresultat Ränteintäkter Räntebidrag Räntekostnader 12 Resultat efter finansiella poster Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Koncernbidrag Aktieägartillskott Skatt 13 Årets resultat 2009 2008 1 343,9 1 306,5 -590,7 -310,2 -33,9 5 6, 7 -150,0 259,1 -83,6 16,2 -4,5 -16,8 8, 9, 10, 11 170,4 1,7 3,2 -133,1 42,2 0,4 -32,0 24,0 -2,9 31,7 -558,6 -274,5 -32,5 -147,5 293,4 -78,3 3,9 -20,3 39,7 238,4 8,4 4,2 -195,4 55,6 0,3 -74,8 73,8 20,9 75,8 Kostnadsfördelning 2009 350 300 250 200 150 100 50 0 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 35 RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Nettoomsättning Not 1 Driftkostnader 2 Underhållskostnader 3 Fastighetsskatt 4 Avskrivning på fastigheter Bruttoresultat Administrations- och försäljningskostnader Reversering av nedskrivningar Nedskrivningar Resultat vid försäljning av fastigheter Rörelseresultat Ränteintäkter Räntebidrag Räntekostnader 12 Resultat efter finansiella poster Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Koncernbidrag Aktieägartillskott Skatt 13 Årets resultat 2009 2008 1 343,9 1 306,5 -590,7 -310,2 -33,9 5 6, 7 -150,0 259,1 -83,6 16,2 -4,5 -16,8 8, 9, 10, 11 170,4 1,7 3,2 -133,1 42,2 0,4 -32,0 24,0 -2,9 31,7 -558,6 -274,5 -32,5 -147,5 293,4 -78,3 3,9 -20,3 39,7 238,4 8,4 4,2 -195,4 55,6 0,3 -74,8 73,8 20,9 75,8 Kostnadsfördelning 2009 350 300 250 200 150 100 50 0 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=36">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Noter till r</a> esultaträkning Belopp i tkr där ej annat anges.NOTER TILL RESULTATRÄKNING Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna redovisningsprinciper ÖrebroBostäder AB använder den funktionsindelade resultaträkningen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL samt följer Redovisningsrådets rekommendationer med undantag för redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas över resultaträkningen, då denna redovisning bedöms ge en bättre information. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärde, om inte annat anges. Fastigheter Färdigställda ny- till- och ombyggnader samt förbättringar av värdehöjande karaktär har aktiverats och skrivits av enligt plan. Räntekostnader under byggtiden har kostnadsförts. Avskrivningar enligt plan grundas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärden samt ev. uppskrivning och fördelas över den beräknade normala ekonomiska livslängden som framgår nedan. En intern värdering av bolagets fastigheter har gjorts under 2009 och två fastigheter har skrivits ned med sammanlagt 4,5 mkr. Samtidigt har värdet på ett antal fastigheter som tidigare varit nedskrivna återhämtat sig, varför en reversering har gjorts med sammanlagt 16,2 mkr. Fordringar Fordringar upptas efter individuell värdering till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livslängder. Anläggningstillgångarna avskrivs linjärt enligt följande: Byggnader med värdeår - 1992 Byggnader med värdeår 1993 - Markanläggningar Inventarier Inventarier av mindre värde, understigande 10 000 kr, kostnadsförs. Finansiella instrument Örebrobostäder AB arbetar med derivatinstrument i syfte att uppnå önskad risknivå i låneportföljen. Premier för räntetak (cap) periodiseras över löptiden. Ränteswappar bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmar som räntekostnad. Vid stängning av swappar periodiseras det erhållna eller erlagda beloppet över löptiden för det underliggande lånet. Avsättningar Uppskjuten skatt har beaktats vad gäller temporära skillnader med skattesatsen 26,3 % i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR9. Se även not 13 och 25. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas i enlighet med Redovisningsrådets rekommenadation RR 7 och redovisas enligt den indirekta metoden. Not 1 Nettoomsättning Bostäder, brutto HLU-rabatter Övriga rabatter Outhyrt Outhyrt i % Bostäder, netto Lokaler, brutto Outhyrt Outhyrt i % Lokaler, netto Garage och p-platser, brutto Outhyrt Outhyrt i % Garage och p-platser, netto Debiterade energiavgifter Ersättningar från hyresgäster Fakturerade kundkostnader Övriga intäkter Vinst vid försäljning av inventarier Övriga intäkter Summa Not 2 Driftkostnader Fastighetsservice Förhandlingsersättning till Hyresgästföreningen (HGF) 1,5% 2,0% 5,0% 5 %–33 % Ersättning till HGF för boinflytande och fritidsverksamhet Avskrivning inventarier Elförbrukning Värme Vattenförbrukning Sophantering Kabel-TV och bredband Förlust vid försäljning av inventarier Summa Not 3 Underhållskostnader 2009 2008 1 206 062 1 174 753 -15 801 -14 598 -15 509 -15 020 -4 178 -0,36 -4 182 -0,37 1 170 574 1 140 953 124 284 118 891 -3 075 -2,47 -3 199 -2,69 121 209 115 692 36 450 36 127 -4 431 -12,2 -4 674 -12,9 32 019 31 453 3 375 2 914 761 12 167 12 300 926 3 201 906 1 815 161 20 143 18 383 1 343 945 1 306 481 Utöver ovanstående finns egna verksamhetslokaler till ett hyresvärde motsvarande 16 251 (15 258). 2009 2008 228 824 224 029 2 743 3 803 4 824 2 743 3 504 4 059 80 788 71 356 186 097 167 345 38 346 39 171 35 065 36 625 9 549 695 9 666 99 590 734 558 597 2009 2008 Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll 66 841 71 135 Periodiskt underhåll Summa 243 358 203 320 310 199 274 455 Not 4 Fastighetsskatt Årets skattekostnad Tidigare taxeringar Summa 2009 2008 34 346 32 535 -489 Planenliga avskrivningar har gjorts enligt följande: Byggnader Uppskrivning på byggnader Markanläggningar 13 33 857 32 548 Not 5 Avskrivningar på fastigheter 2009 2008 119 017 117 730 22 678 22 682 8 334 7 064 150 029 147 476 Not 6 Administrations- och försäljningskostnader Administrations- och försäljningskostnader innehåller kostnader för företagsledning, ekonomi, uthyrning, marknadsföring, teknisk konsultation samt övrig kontorsadministration. Personalkostnader Kundförluster, netto Övriga adm. kostnader Avskrivning inventarier Summa 2009 2008 45 730 43 383 2 452 32 888 29 330 2 477 2 871 2 690 83 547 78 274 Not 7 Revisionskostnad Ernst & Young revisionsuppdrag andra uppdrag Lekmannarevisorer revisionsuppdrag Summa 2009 2008 160 26 48 234 170 26 46 242 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Not 8 Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt Not 9 Personalkostnader Löner och ersättningar Styrelseledamöter, vd och vvd Övriga anställda Pensionskostnader Styrelseledamöter, vd och vvd Övriga anställda Summa pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader 2009 2008 238 151 389 2 347 234 149 383 2009 2008 2 004 111 894 104 948 Summa löner och ersättningar 114 241 106 952 606 8 003 487 7 597 8 609 8 084 Sociala avgifter enligt lag och avtal 37 961 37 821 Uttagsskatt 18 663 17 634 6 530 7 294 186 004 177 785 Under 2009 har till styrelsen utbetalats 399 (413), varav 82 (82) till ordföranden. Till vd och vvd har utgått lön, inkl förmåner med 1 948 (1 591). Not 10 Pensionskostnader För styrelsen finns inga avtal om pension. Avtalsenlig pension för vd utgår från 65 års ålder. Pensionsförsäkringskostnader utöver avtalad plan till vd och vvd har kostnadsförts med 188 (85). Pensionsförsäkringskostnader utöver avtalad plan för övriga ledande befattningshavare har kostnadsförts med 57 (77). Not 11 Avgångsvederlag För styrelsen finns inga avtal om avgångsvederlag. Vd har sex månaders uppsägningstid och tolv månaders avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare i bolaget har sex månaders uppsägningstid, men inga avtal avseende avgångsvederlag. Not 12 Räntekostnader 2009 Valutakursförluster 1 Övriga finansiella kostnader Summa 440 - 0 Not 13 Skatt på årets resultat Årets skattekostnad Tidigare taxeringar Förändring av uppskjuten skatt Summa 2008 Räntekostnader på fastighetslån 116 010 171 677 Räntekostnader till moderbolag 16 650 23 625 17 91 133 101 195 410 2009 2008 - 8 2 925 -20 948 2 925 -20 940 36 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 Belopp i tkr där ej annat anges.NOTER TILL RESULTATRÄKNING Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna redovisningsprinciper ÖrebroBostäder AB använder den funktionsindelade resultaträkningen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL samt följer Redovisningsrådets rekommendationer med undantag för redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas över resultaträkningen, då denna redovisning bedöms ge en bättre information. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärde, om inte annat anges. Fastigheter Färdigställda ny- till- och ombyggnader samt förbättringar av värdehöjande karaktär har aktiverats och skrivits av enligt plan. Räntekostnader under byggtiden har kostnadsförts. Avskrivningar enligt plan grundas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärden samt ev. uppskrivning och fördelas över den beräknade normala ekonomiska livslängden som framgår nedan. En intern värdering av bolagets fastigheter har gjorts under 2009 och två fastigheter har skrivits ned med sammanlagt 4,5 mkr. Samtidigt har värdet på ett antal fastigheter som tidigare varit nedskrivna återhämtat sig, varför en reversering har gjorts med sammanlagt 16,2 mkr. Fordringar Fordringar upptas efter individuell värdering till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livslängder. Anläggningstillgångarna avskrivs linjärt enligt följande: Byggnader med värdeår - 1992 Byggnader med värdeår 1993 - Markanläggningar Inventarier Inventarier av mindre värde, understigande 10 000 kr, kostnadsförs. Finansiella instrument Örebrobostäder AB arbetar med derivatinstrument i syfte att uppnå önskad risknivå i låneportföljen. Premier för räntetak (cap) periodiseras över löptiden. Ränteswappar bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmar som räntekostnad. Vid stängning av swappar periodiseras det erhållna eller erlagda beloppet över löptiden för det underliggande lånet. Avsättningar Uppskjuten skatt har beaktats vad gäller temporära skillnader med skattesatsen 26,3 % i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR9. Se även not 13 och 25. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas i enlighet med Redovisningsrådets rekommenadation RR 7 och redovisas enligt den indirekta metoden. Not 1 Nettoomsättning Bostäder, brutto HLU-rabatter Övriga rabatter Outhyrt Outhyrt i % Bostäder, netto Lokaler, brutto Outhyrt Outhyrt i % Lokaler, netto Garage och p-platser, brutto Outhyrt Outhyrt i % Garage och p-platser, netto Debiterade energiavgifter Ersättningar från hyresgäster Fakturerade kundkostnader Övriga intäkter Vinst vid försäljning av inventarier Övriga intäkter Summa Not 2 Driftkostnader Fastighetsservice Förhandlingsersättning till Hyresgästföreningen (HGF) 1,5% 2,0% 5,0% 5 %–33 % Ersättning till HGF för boinflytande och fritidsverksamhet Avskrivning inventarier Elförbrukning Värme Vattenförbrukning Sophantering Kabel-TV och bredband Förlust vid försäljning av inventarier Summa Not 3 Underhållskostnader 2009 2008 1 206 062 1 174 753 -15 801 -14 598 -15 509 -15 020 -4 178 -0,36 -4 182 -0,37 1 170 574 1 140 953 124 284 118 891 -3 075 -2,47 -3 199 -2,69 121 209 115 692 36 450 36 127 -4 431 -12,2 -4 674 -12,9 32 019 31 453 3 375 2 914 761 12 167 12 300 926 3 201 906 1 815 161 20 143 18 383 1 343 945 1 306 481 Utöver ovanstående finns egna verksamhetslokaler till ett hyresvärde motsvarande 16 251 (15 258). 2009 2008 228 824 224 029 2 743 3 803 4 824 2 743 3 504 4 059 80 788 71 356 186 097 167 345 38 346 39 171 35 065 36 625 9 549 695 9 666 99 590 734 558 597 2009 2008 Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll 66 841 71 135 Periodiskt underhåll Summa 243 358 203 320 310 199 274 455 Not 4 Fastighetsskatt Årets skattekostnad Tidigare taxeringar Summa 2009 2008 34 346 32 535 -489 Planenliga avskrivningar har gjorts enligt följande: Byggnader Uppskrivning på byggnader Markanläggningar 13 33 857 32 548 Not 5 Avskrivningar på fastigheter 2009 2008 119 017 117 730 22 678 22 682 8 334 7 064 150 029 147 476 Not 6 Administrations- och försäljningskostnader Administrations- och försäljningskostnader innehåller kostnader för företagsledning, ekonomi, uthyrning, marknadsföring, teknisk konsultation samt övrig kontorsadministration. Personalkostnader Kundförluster, netto Övriga adm. kostnader Avskrivning inventarier Summa 2009 2008 45 730 43 383 2 452 32 888 29 330 2 477 2 871 2 690 83 547 78 274 Not 7 Revisionskostnad Ernst & Young revisionsuppdrag andra uppdrag Lekmannarevisorer revisionsuppdrag Summa 2009 2008 160 26 48 234 170 26 46 242 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Not 8 Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt Not 9 Personalkostnader Löner och ersättningar Styrelseledamöter, vd och vvd Övriga anställda Pensionskostnader Styrelseledamöter, vd och vvd Övriga anställda Summa pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader 2009 2008 238 151 389 2 347 234 149 383 2009 2008 2 004 111 894 104 948 Summa löner och ersättningar 114 241 106 952 606 8 003 487 7 597 8 609 8 084 Sociala avgifter enligt lag och avtal 37 961 37 821 Uttagsskatt 18 663 17 634 6 530 7 294 186 004 177 785 Under 2009 har till styrelsen utbetalats 399 (413), varav 82 (82) till ordföranden. Till vd och vvd har utgått lön, inkl förmåner med 1 948 (1 591). Not 10 Pensionskostnader För styrelsen finns inga avtal om pension. Avtalsenlig pension för vd utgår från 65 års ålder. Pensionsförsäkringskostnader utöver avtalad plan till vd och vvd har kostnadsförts med 188 (85). Pensionsförsäkringskostnader utöver avtalad plan för övriga ledande befattningshavare har kostnadsförts med 57 (77). Not 11 Avgångsvederlag För styrelsen finns inga avtal om avgångsvederlag. Vd har sex månaders uppsägningstid och tolv månaders avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare i bolaget har sex månaders uppsägningstid, men inga avtal avseende avgångsvederlag. Not 12 Räntekostnader 2009 Valutakursförluster 1 Övriga finansiella kostnader Summa 440 - 0 Not 13 Skatt på årets resultat Årets skattekostnad Tidigare taxeringar Förändring av uppskjuten skatt Summa 2008 Räntekostnader på fastighetslån 116 010 171 677 Räntekostnader till moderbolag 16 650 23 625 17 91 133 101 195 410 2009 2008 - 8 2 925 -20 948 2 925 -20 940 36 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=37">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Balansräknin</a> g BALANSRÄKNING Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 Inventarier 15 Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 19 Kortfristiga fordringar Hyres- och kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa, bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 16 17 18 5 940,7 26,8 126,7 6 094,2 0,2 4,3 4,5 6 098,7 3,2 20 21 22 10,7 0,7 15,3 26,7 57,6 87,5 6 186,2 5 976,2 27,3 50,3 6 053,8 0,2 42,5 42,7 6 096,5 3,6 12,1 15,5 12,2 39,8 107,6 151,0 6 247,5 2005 2006 2007 2008 2009 Not 2009-12-31 2008-12-31 Soliditet 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 37 BALANSRÄKNING Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 Inventarier 15 Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 19 Kortfristiga fordringar Hyres- och kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa, bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 16 17 18 5 940,7 26,8 126,7 6 094,2 0,2 4,3 4,5 6 098,7 3,2 20 21 22 10,7 0,7 15,3 26,7 57,6 87,5 6 186,2 5 976,2 27,3 50,3 6 053,8 0,2 42,5 42,7 6 096,5 3,6 12,1 15,5 12,2 39,8 107,6 151,0 6 247,5 2005 2006 2007 2008 2009 Not 2009-12-31 2008-12-31 Soliditet 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 37
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=38">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 38 Belo</a> pp i mkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 50.000 aktier Uppskrivningsfond Reservfond Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan, inventarier Summa obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar för skatteprocess Avsättningar för uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till moderbolag Statsbidrag till lokaler Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skulder till moderbolag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Parkeringsreverser Fastigo ansvarsbelopp Garantianspråk, Alecta Summa ansvarsförbindelser 691,9 4,8 2,1 - 6,9 1 325,1 4,8 2,0 30,3 37,1 28 24 25 0,3 - 247,1 247,4 26 27 3 697,1 450,0 2,0 4 149,1 145,2 24,6 3,4 153,0 326,2 6 186,2 0,5 5,4 244,2 250,1 3 805,0 450,0 2,0 4 257,0 134,9 24,6 3,4 143,6 306,5 6 247,5 Not 2009-12-31 2008-12-31 23 500,0 233,2 100,0 833,2 587,2 31,7 1 452,1 500,0 239,5 100,0 839,5 506,8 75,8 618,9 582,6 1 422,1 11,4 11,4 11,8 11,8 38 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=39">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Noter till b</a> alansräkning NOTER TILL BALANSRÄKNING Belopp i tkr, där ej annat anges Not 14 Byggnader och mark 2009-12-31 2008-12-31 Anskaffningsvärde byggnader Ingående balans Årets byggnation och inköp Årets försäljning Summa anskaffningsvärde byggnader Not 15 Inventarier 6 891 529 6 755 516 78 627 139 711 - 6 970 156 6 891 529 Ackumulerade avskrivningar byggnader Ingående balans Årets avskrivning Årets försäljning -2 248 027 -2 131 996 -119 016 -117 730 - 1 699 Summa ackumulerade avskrivningar byggnader -2 367 043 -2 248 027 Ackumulerade nedskrivningar byggnader Ingående balans Årets nedskrivning Summa ackumulerade nedskrivningar byggnader Reversering av tidigare nedskrivningar 16 206 Oavskrivet belopp av uppskrivningar Ingående balans Årets avskrivning Summa oavskrivet belopp av uppskrivningar Anskaffningsvärde mark Ingående balans Årets inköp Årets försäljning -133 014 -116 606 -4 500 -20 300 3 892 -121 308 -133 014 764 344 787 026 -22 679 -22 682 741 665 764 344 570 548 572 785 8 840 - 0 -2 237 Summa anskaffningsvärde mark 579 388 570 548 Anskaffningsvärde markanläggningar Ingående balans Årets byggnation Årets försäljning Summa anskaffningsvärde markanläggningar 164 005 140 452 15 289 28 158 - 179 294 164 005 Ackumulerade avskrivningar markanläggningar Ingående balans Årets avskrivning Årets försäljning Summa ackumulerade avskrivningar markanläggningar -41 477 -33 143 BOKFÖRT VÄRDE BYGGNADER OCH MARK 5 940 675 5 976 242 Av den totala arean används 1,5 % (1,6) för egen verksamhet. Egna rörelselokaler är uteslutande delar av fastigheter, varför en uppdelning av det bokförda värdet och avskrivningar inte kan göras på ett tillförlitligt sätt. Statliga bidrag som minskat anskaffningskostnaderna uppgår sedan 1980 till 184 539 (180 579). Byggnaderna är fullvärdesförsäkrade. Samtliga byggnader är belägna på mark med äganderätt. Som mark har upptagits det taxerade markvärdet 1981 eller gällande taxeringsvärdet vid anskaffningar 1982-1993. Vid anskaffningar därefter har markvärdet proportionerats i förhållande till taxeringsvärdet. Taxeringsvärden: Byggnader Mark Summa 2009-12-31 2008-12-31 7 094 384 7 091 157 2 500 472 2 438 716 9 594 856 9 529 873 -33 143 -26 250 -8 334 - -7 064 171 Anskaffningsvärde Ingående balans Årets inköp -3 698 Årets försäljning Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ingående balans Årets avskrivning Årets försäljning Summa ackumulerade avskrivningar Not 16 Pågående nyanläggningar Ingående balans Under året investerat Överfört till fastigheter Summa Not 17 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående balans Förändring under året Not 18 Långfristiga fordringar Husbyggnadsvaror H.B.V. förening upa Ekobil ek.för. -4 605 2009-12-31 2008-12-31 83 828 76 336 8 628 -19 645 72 811 83 828 -56 573 -51 071 -7 301 17 867 -46 007 -56 573 BOKFÖRT VÄRDE INVENTARIER 26 804 27 255 2009-12-31 2008-12-31 50 339 54 531 170 294 163 677 -93 916 -167 869 126 717 50 339 2009-12-31 2008-12-31 192 - 192 - Summa 192 192 2009-12-31 2008-12-31 5 409 20 693 480 Kapitalförsäkring 250 Avräkning fastighetsförsäljning Kortfristig del Summa -1 867 Not 19 Varulager Varulagret består av reservdelar och material för reparation och underhåll av lägenheter och lokaler. Värdering har skett till anskaffningsvärde. Not 20 Övriga fordringar Kortfristig del av långfristiga fordringar Övriga fordringar Momsfordran 2009-12-31 2008-12-31 1 867 225 -1 705 2 465 164 -1 097 Skattefordran 373 14 020 Summa 760 15 552 Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31 Förutbetalda räntekostnader och upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 22 Kassa, bank Koncernkonto Örebro kommun Övriga likvida medel Summa Not 23 Eget kapital Aktiekapital Ingående Balans Förändring mellan bundet och fritt eget kapital Utdelning vid årsstämma Resultat 2009 Utgående Balans Uppskrivningsfond Reservfond Fritt eget kapital 500 000 239 471 100 000 582 585 -6 253 6 253 -1 708 31 748 500 000 233 218 100 000 618 878 Av fritt eget kapital är 97 818 tkr villkorade aktieägartillskott. 1 986 13 302 4 223 7 933 15 288 12 156 2009-12-31 2008-12-31 50 620 97 399 6 946 10 228 57 566 107 627 700 537 - 23 000 -2 465 4 272 42 465 -6 749 1 247 9 412 -1 920 Not 24 Avsättningar för pensioner Avsättningen är tryggad med kapitalförsäkring som ingår i posten långfristiga fordringar. Not 25 Avsättningar för uppskjuten skatt Skillnad redovisat och skattemässigt anskaffningsvärde, fastigheter Skillnad redovisade och skattemässiga avskrivningar, fastigheter 2009-12-31 2008-12-31 1 127 337 1 127 337 Underskott i årets självdeklaration - Summa temporära skillnader -187 709 -198 831 - 939 628 928 506 Uppskjuten skatteskuld, 26,3 % 247 122 244 197 Not 26 Skulder till kreditinstitut Av skulderna förfaller 0 (595 000) senare än fem år från balansdagen. Räntebärande skulder uppgår totalt till 4 147 076 (4 255 008). Limit på checkräkningskrediter uppgår till 401 000 (402 000). Ej utnyttjad del uppgår till 357 924 (150 992). Not 27 Statsbidrag till lokaler Anordningsbidrag har erhållits för vissa investeringar. Bidragen är villkorade av bl.a. ägandet och är ränte- och amorteringsfria. Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förskottsbetalda hyror Upplupna räntekostnader Upplupna personalkostnader 2009-12-31 2008-12-31 87 908 81 055 12 273 14 348 20 961 19 826 Upplupna rabatter till hyresgäster 14 679 13 565 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa 17 232 14 849 153 053 143 643 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 39 NOTER TILL BALANSRÄKNING Belopp i tkr, där ej annat anges Not 14 Byggnader och mark 2009-12-31 2008-12-31 Anskaffningsvärde byggnader Ingående balans Årets byggnation och inköp Årets försäljning Summa anskaffningsvärde byggnader Not 15 Inventarier 6 891 529 6 755 516 78 627 139 711 - 6 970 156 6 891 529 Ackumulerade avskrivningar byggnader Ingående balans Årets avskrivning Årets försäljning -2 248 027 -2 131 996 -119 016 -117 730 - 1 699 Summa ackumulerade avskrivningar byggnader -2 367 043 -2 248 027 Ackumulerade nedskrivningar byggnader Ingående balans Årets nedskrivning Summa ackumulerade nedskrivningar byggnader Reversering av tidigare nedskrivningar 16 206 Oavskrivet belopp av uppskrivningar Ingående balans Årets avskrivning Summa oavskrivet belopp av uppskrivningar Anskaffningsvärde mark Ingående balans Årets inköp Årets försäljning -133 014 -116 606 -4 500 -20 300 3 892 -121 308 -133 014 764 344 787 026 -22 679 -22 682 741 665 764 344 570 548 572 785 8 840 - 0 -2 237 Summa anskaffningsvärde mark 579 388 570 548 Anskaffningsvärde markanläggningar Ingående balans Årets byggnation Årets försäljning Summa anskaffningsvärde markanläggningar 164 005 140 452 15 289 28 158 - 179 294 164 005 Ackumulerade avskrivningar markanläggningar Ingående balans Årets avskrivning Årets försäljning Summa ackumulerade avskrivningar markanläggningar -41 477 -33 143 BOKFÖRT VÄRDE BYGGNADER OCH MARK 5 940 675 5 976 242 Av den totala arean används 1,5 % (1,6) för egen verksamhet. Egna rörelselokaler är uteslutande delar av fastigheter, varför en uppdelning av det bokförda värdet och avskrivningar inte kan göras på ett tillförlitligt sätt. Statliga bidrag som minskat anskaffningskostnaderna uppgår sedan 1980 till 184 539 (180 579). Byggnaderna är fullvärdesförsäkrade. Samtliga byggnader är belägna på mark med äganderätt. Som mark har upptagits det taxerade markvärdet 1981 eller gällande taxeringsvärdet vid anskaffningar 1982-1993. Vid anskaffningar därefter har markvärdet proportionerats i förhållande till taxeringsvärdet. Taxeringsvärden: Byggnader Mark Summa 2009-12-31 2008-12-31 7 094 384 7 091 157 2 500 472 2 438 716 9 594 856 9 529 873 -33 143 -26 250 -8 334 - -7 064 171 Anskaffningsvärde Ingående balans Årets inköp -3 698 Årets försäljning Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ingående balans Årets avskrivning Årets försäljning Summa ackumulerade avskrivningar Not 16 Pågående nyanläggningar Ingående balans Under året investerat Överfört till fastigheter Summa Not 17 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående balans Förändring under året Not 18 Långfristiga fordringar Husbyggnadsvaror H.B.V. förening upa Ekobil ek.för. -4 605 2009-12-31 2008-12-31 83 828 76 336 8 628 -19 645 72 811 83 828 -56 573 -51 071 -7 301 17 867 -46 007 -56 573 BOKFÖRT VÄRDE INVENTARIER 26 804 27 255 2009-12-31 2008-12-31 50 339 54 531 170 294 163 677 -93 916 -167 869 126 717 50 339 2009-12-31 2008-12-31 192 - 192 - Summa 192 192 2009-12-31 2008-12-31 5 409 20 693 480 Kapitalförsäkring 250 Avräkning fastighetsförsäljning Kortfristig del Summa -1 867 Not 19 Varulager Varulagret består av reservdelar och material för reparation och underhåll av lägenheter och lokaler. Värdering har skett till anskaffningsvärde. Not 20 Övriga fordringar Kortfristig del av långfristiga fordringar Övriga fordringar Momsfordran 2009-12-31 2008-12-31 1 867 225 -1 705 2 465 164 -1 097 Skattefordran 373 14 020 Summa 760 15 552 Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31 Förutbetalda räntekostnader och upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 22 Kassa, bank Koncernkonto Örebro kommun Övriga likvida medel Summa Not 23 Eget kapital Aktiekapital Ingående Balans Förändring mellan bundet och fritt eget kapital Utdelning vid årsstämma Resultat 2009 Utgående Balans Uppskrivningsfond Reservfond Fritt eget kapital 500 000 239 471 100 000 582 585 -6 253 6 253 -1 708 31 748 500 000 233 218 100 000 618 878 Av fritt eget kapital är 97 818 tkr villkorade aktieägartillskott. 1 986 13 302 4 223 7 933 15 288 12 156 2009-12-31 2008-12-31 50 620 97 399 6 946 10 228 57 566 107 627 700 537 - 23 000 -2 465 4 272 42 465 -6 749 1 247 9 412 -1 920 Not 24 Avsättningar för pensioner Avsättningen är tryggad med kapitalförsäkring som ingår i posten långfristiga fordringar. Not 25 Avsättningar för uppskjuten skatt Skillnad redovisat och skattemässigt anskaffningsvärde, fastigheter Skillnad redovisade och skattemässiga avskrivningar, fastigheter 2009-12-31 2008-12-31 1 127 337 1 127 337 Underskott i årets självdeklaration - Summa temporära skillnader -187 709 -198 831 - 939 628 928 506 Uppskjuten skatteskuld, 26,3 % 247 122 244 197 Not 26 Skulder till kreditinstitut Av skulderna förfaller 0 (595 000) senare än fem år från balansdagen. Räntebärande skulder uppgår totalt till 4 147 076 (4 255 008). Limit på checkräkningskrediter uppgår till 401 000 (402 000). Ej utnyttjad del uppgår till 357 924 (150 992). Not 27 Statsbidrag till lokaler Anordningsbidrag har erhållits för vissa investeringar. Bidragen är villkorade av bl.a. ägandet och är ränte- och amorteringsfria. Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förskottsbetalda hyror Upplupna räntekostnader Upplupna personalkostnader 2009-12-31 2008-12-31 87 908 81 055 12 273 14 348 20 961 19 826 Upplupna rabatter till hyresgäster 14 679 13 565 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa 17 232 14 849 153 053 143 643 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 39
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=40">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Kassaflödesa</a> nalys KASSAFLÖDESANALYS Belopp i mkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av lager Ökning (-) minskning (+) av fordringar Ökning (+) minskning (-) av leverantörsskulder Ökning (+) minskning (-) av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av skuld Ökning (-) minskning (+) av finansiella anläggningstillgångar Utbetalt koncernbidrag/erhållet aktieägartillskott Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2009 42,2 139,9 13,7 195,8 0,4 -0,6 10,3 9,4 215,3 2008 55,6 131,3 -2,3 184,6 2005 2006 2007 2008 0,7 8,2 -24,0 20,0 189,5 2009 Investeringar -187,8 1,9 -185,9 -173,1 50,0 -123,1 3 023,0 -3 130,9 38,2 -8,0 -1,7 -79,4 2 551,5 -2 839,0 -12,6 -1,0 -1,8 -302,9 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -50,0 107,6 57,6 -236,5 344,1 107,6 40 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i mkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av lager Ökning (-) minskning (+) av fordringar Ökning (+) minskning (-) av leverantörsskulder Ökning (+) minskning (-) av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av skuld Ökning (-) minskning (+) av finansiella anläggningstillgångar Utbetalt koncernbidrag/erhållet aktieägartillskott Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2009 42,2 139,9 13,7 195,8 0,4 -0,6 10,3 9,4 215,3 2008 55,6 131,3 -2,3 184,6 2005 2006 2007 2008 0,7 8,2 -24,0 20,0 189,5 2009 Investeringar -187,8 1,9 -185,9 -173,1 50,0 -123,1 3 023,0 -3 130,9 38,2 -8,0 -1,7 -79,4 2 551,5 -2 839,0 -12,6 -1,0 -1,8 -302,9 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -50,0 107,6 57,6 -236,5 344,1 107,6 40 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=41">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 41 FÖRS</a> LAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står enligt bolagets balansräkning: Från föregående år balanserade resultat Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägare utdelas 28,70 kronor per aktie i ny räkning överföres 587 130 225,68 31 748 267,98 618 878 493,66 1 435 000,00 617 443 493,66 618 878 493,66 Örebro 10 mars 2010 Bo Westerling Ordförande Yngve Alkman 1:e vice ordförande Mats Sjöström 2:e vice ordförande Conny Harrysson Fredrik Persson Sonja Pagrotsky Hans Blomberg Ulf Rohlén Verkställande direktör Min revisionsberättelse har avgivits 11 mars 2010 Gunilla Andersson ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 41
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=42">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Revisionsber</a> ättelse och granskningsrapport REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i ÖrebroBostäder AB Org.nr 556334-8449 Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ÖrebroBostäder AB för räkenskapsåret 2009. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 32–41. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och Örebro den 11 mars 2010 Gunilla Andersson Auktoriserad revisor genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. GRANSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i ÖrebroBostäder AB Org.nr 556334-8449 Kommunfullmäktige i Örebro har utsett oss att som lekmannarevisorer granska verksamheten under år 2009 i ÖrebroBostäder AB. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen samt varit så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Vid granskningen har vi gjort en bedömning av risker och väsentlighet i bolagets verksamhet. I vår granskning har vi haft löpande kontakt med bolagets auktoriserade revisor samt företrädare för ägaren. Vi har fortlöpande tagit del av Örebro den 11 mars 2010 Erik Johansson 42 styrelsens protokoll, rapporter över verksamheten, styrande dokument från Örebro Kommunfullmäktige och ägarkoncernen. Vi har följt den offentliga bostadsdebatten. I underlaget för vår granskning ingår interna och allmänna policydokument, årsredovisningen samt utvalda handlingar, som belyser företagets skötsel och styrning. Vi har också haft överläggningar med styrelsens ordförande samt bolagets verkställande direktör. Vi har särskilt uppehållit oss vid följande frågor: - Koncernrelaterade frågor - Samordning av bolagets och koncernens låne- och kapitalportfölj - Förändrad konjunktur och lånemarknad - Ekonomi och resultatbedömningar - Miljö- och energifrågor - Dotterbolagsbildningar inför kommande fastighetsförsäljningar - Stadsdelsförnyelse och integrationsarbete - Om- och nybyggnadsprogram - Insatser för ”goda bostadsmiljöer” Utifrån genomförda granskningsinsatser bedömer vi att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen, som huvudsakligen granskats av den auktoriserade revisorn, varit tillräcklig. Anna-Bella Eklund Lekmannarevisor Lekmannarevisor ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i ÖrebroBostäder AB Org.nr 556334-8449 Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ÖrebroBostäder AB för räkenskapsåret 2009. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 32–41. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och Örebro den 11 mars 2010 Gunilla Andersson Auktoriserad revisor genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. GRANSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i ÖrebroBostäder AB Org.nr 556334-8449 Kommunfullmäktige i Örebro har utsett oss att som lekmannarevisorer granska verksamheten under år 2009 i ÖrebroBostäder AB. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen samt varit så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Vid granskningen har vi gjort en bedömning av risker och väsentlighet i bolagets verksamhet. I vår granskning har vi haft löpande kontakt med bolagets auktoriserade revisor samt företrädare för ägaren. Vi har fortlöpande tagit del av Örebro den 11 mars 2010 Erik Johansson 42 styrelsens protokoll, rapporter över verksamheten, styrande dokument från Örebro Kommunfullmäktige och ägarkoncernen. Vi har följt den offentliga bostadsdebatten. I underlaget för vår granskning ingår interna och allmänna policydokument, årsredovisningen samt utvalda handlingar, som belyser företagets skötsel och styrning. Vi har också haft överläggningar med styrelsens ordförande samt bolagets verkställande direktör. Vi har särskilt uppehållit oss vid följande frågor: - Koncernrelaterade frågor - Samordning av bolagets och koncernens låne- och kapitalportfölj - Förändrad konjunktur och lånemarknad - Ekonomi och resultatbedömningar - Miljö- och energifrågor - Dotterbolagsbildningar inför kommande fastighetsförsäljningar - Stadsdelsförnyelse och integrationsarbete - Om- och nybyggnadsprogram - Insatser för ”goda bostadsmiljöer” Utifrån genomförda granskningsinsatser bedömer vi att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen, som huvudsakligen granskats av den auktoriserade revisorn, varit tillräcklig. Anna-Bella Eklund Lekmannarevisor Lekmannarevisor ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=43">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Redovisning </a> enligt IAS och IFRS REDOVISNING ENLIGT IAS OCH IFRS Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag publicera sina finansiella rapporter inklusive årsredovisningen för koncernen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Övriga företag följer ännu Redovisningsrådets rekommendationer eller Bokföringsnämdens allmänna råd. Det är ännu inte tillåtet att tillämpa IFRS i sin ekonomiska rapportering fullt ut i enskilda bolag. I onoterade koncerner är det dock tillåtet. Riksdagen har skjutit upp ikraftträdandet av bestämmelserna i Årsredovisningslagen om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde. ÖrebroBostäder AB kommer att avvakta den allmänna utvecklingen och även branschorganisationen SABO:s rekommendationer i frågan om att tillämpa IFRS i sin rapportering. De International Accounting Standards (IAS) som främst är aktuella för fastighetsföretag är • IAS 16 Materiella anläggningstillgångar • IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd • IAS 23 Lånekostnader • IAS 36 Nedskrivningar • IAS 39 Finansiella instrument • IAS 40 Förvaltningsfastigheter För att illustrera hur en övergång till IFRS skulle påverka ÖrebroBostäders resultat- och balansräkning redovisas nedan en tänkt omräkning. Denna omräkning gör inte anspråk på att vara fullständig utan visar bara storleksordningen på hur IAS påverkar ÖrebroBostäders redovisning. Uppställningsformen är heller inte anpassad till IFRS utan visar bara hur posterna enligt nuvarande uppställningsform påverkas. IAS 16 Föreskriver att rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde och med tillämpliga avskrivningstider. ÖrebroBostäder har inga renodlade rörelsefastigheter utan all egen verksamhet bedrivs i delar av förvaltningsfastigheter, varför denna standard inte påverkar redovisningen. IAS 39 Föreskriver att vissa finansiella instrument som inte är säkrade ska marknadsvärderas. IAS 40 Föreskriver att förvaltningsfastigheter ska värderas enligt ”fair valuemetoden” eller ”costmetoden”. Vår bedömning är att fair value kommer att bli den vanligaste metoden, varför den har valts i redovisningen nedan. Vidare föreskrivs att utgifter som ökar fastighetens ekonomiska nytta ska aktiveras. ÖrebroBostäder har idag kostnadsfört samtliga utgifter som är skatterättsligt avdragsgilla. Vi har inte gjort någon bedömning hur mycket som enligt IAS 40 skulle ha aktiverats. Detta påverkar dock inte resultatet utan enbart en omfördelning mellan resultatposterna underhåll och värdeförändring fastigheter. Resultaträkning Aktuell redovisning 2009 Nettoomsättning Driftkostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar på fastigheter Bruttoresultat Administrations- och försäljningskostnader Reversering av nedskrivningar Nedskrivningar Resultat vid försäljning av fastigheter Omvärdering av fastigheter till marknadsvärde Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Årets resultat Skatt Balansräkning 1 343,9 -590,7 -310,2 -33,9 -150,0 259,1 -83,6 16,2 -4,5 -16,8 0,0 170,4 4,9 -133,1 42,2 -7,6 -2,9 31,7 150,0 150,0 -16,2 4,5 16,8 71,7 226,8 55,7 282,5 -74,3 208,2 Justering IFRS 2009 Belopp i mkr IFRS 2009 1 343,9 -590,7 -310,2 -33,9 0,0 409,1 -83,6 0,0 0,0 0,0 71,7 397,2 4,9 -77,4 324,7 -7,6 -77,2 239,9 Aktuell redovisning 2009-12-31 TILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa, bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Fritt eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER SOLIDITET Justering IB, IFRS Justering 09, IFRS Belopp i mkr IFRS 2009-12-31 5 940,7 6 617,5 226,8 12 785,0 26,8 26,8 126,7 4,5 3,2 26,7 57,6 833,2 618,9 4 820,1 208,2 11,4 4 149,1 326,2 247,4 1 720,0 77,4 74,3 -55,7 126,7 4,5 3,2 26,7 57,6 6 186,2 6 617,5 226,8 13 030,5 833,2 5 647,2 11,4 2 041,7 4 170,8 326,2 6 186,2 6 617,5 226,8 13 030,5 23,61% 49,80% ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 43 REDOVISNING ENLIGT IAS OCH IFRS Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag publicera sina finansiella rapporter inklusive årsredovisningen för koncernen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Övriga företag följer ännu Redovisningsrådets rekommendationer eller Bokföringsnämdens allmänna råd. Det är ännu inte tillåtet att tillämpa IFRS i sin ekonomiska rapportering fullt ut i enskilda bolag. I onoterade koncerner är det dock tillåtet. Riksdagen har skjutit upp ikraftträdandet av bestämmelserna i Årsredovisningslagen om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde. ÖrebroBostäder AB kommer att avvakta den allmänna utvecklingen och även branschorganisationen SABO:s rekommendationer i frågan om att tillämpa IFRS i sin rapportering. De International Accounting Standards (IAS) som främst är aktuella för fastighetsföretag är • IAS 16 Materiella anläggningstillgångar • IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd • IAS 23 Lånekostnader • IAS 36 Nedskrivningar • IAS 39 Finansiella instrument • IAS 40 Förvaltningsfastigheter För att illustrera hur en övergång till IFRS skulle påverka ÖrebroBostäders resultat- och balansräkning redovisas nedan en tänkt omräkning. Denna omräkning gör inte anspråk på att vara fullständig utan visar bara storleksordningen på hur IAS påverkar ÖrebroBostäders redovisning. Uppställningsformen är heller inte anpassad till IFRS utan visar bara hur posterna enligt nuvarande uppställningsform påverkas. IAS 16 Föreskriver att rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde och med tillämpliga avskrivningstider. ÖrebroBostäder har inga renodlade rörelsefastigheter utan all egen verksamhet bedrivs i delar av förvaltningsfastigheter, varför denna standard inte påverkar redovisningen. IAS 39 Föreskriver att vissa finansiella instrument som inte är säkrade ska marknadsvärderas. IAS 40 Föreskriver att förvaltningsfastigheter ska värderas enligt ”fair valuemetoden” eller ”costmetoden”. Vår bedömning är att fair value kommer att bli den vanligaste metoden, varför den har valts i redovisningen nedan. Vidare föreskrivs att utgifter som ökar fastighetens ekonomiska nytta ska aktiveras. ÖrebroBostäder har idag kostnadsfört samtliga utgifter som är skatterättsligt avdragsgilla. Vi har inte gjort någon bedömning hur mycket som enligt IAS 40 skulle ha aktiverats. Detta påverkar dock inte resultatet utan enbart en omfördelning mellan resultatposterna underhåll och värdeförändring fastigheter. Resultaträkning Aktuell redovisning 2009 Nettoomsättning Driftkostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar på fastigheter Bruttoresultat Administrations- och försäljningskostnader Reversering av nedskrivningar Nedskrivningar Resultat vid försäljning av fastigheter Omvärdering av fastigheter till marknadsvärde Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Årets resultat Skatt Balansräkning 1 343,9 -590,7 -310,2 -33,9 -150,0 259,1 -83,6 16,2 -4,5 -16,8 0,0 170,4 4,9 -133,1 42,2 -7,6 -2,9 31,7 150,0 150,0 -16,2 4,5 16,8 71,7 226,8 55,7 282,5 -74,3 208,2 Justering IFRS 2009 Belopp i mkr IFRS 2009 1 343,9 -590,7 -310,2 -33,9 0,0 409,1 -83,6 0,0 0,0 0,0 71,7 397,2 4,9 -77,4 324,7 -7,6 -77,2 239,9 Aktuell redovisning 2009-12-31 TILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa, bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Fritt eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER SOLIDITET Justering IB, IFRS Justering 09, IFRS Belopp i mkr IFRS 2009-12-31 5 940,7 6 617,5 226,8 12 785,0 26,8 26,8 126,7 4,5 3,2 26,7 57,6 833,2 618,9 4 820,1 208,2 11,4 4 149,1 326,2 247,4 1 720,0 77,4 74,3 -55,7 126,7 4,5 3,2 26,7 57,6 6 186,2 6 617,5 226,8 13 030,5 833,2 5 647,2 11,4 2 041,7 4 170,8 326,2 6 186,2 6 617,5 226,8 13 030,5 23,61% 49,80% ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 43
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=44">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Flerårsövers</a> ikt FLERÅRSÖVERSIKT Belopp i mkr Resultaträkningen Hyresintäkter netto Resultat efter finansiella poster Redovisat resultat efter skatt Utdelning Balansräkningen Fastigheternas bokförda värde Ny- och ombyggnader Taxeringsvärden Fastighetslån Balansomslutning Diverse fakta Antal lägenheter Vakanta lägenheter vid årets slut Prima lokaler Area lägenh. och prima lokaler 1 000 m² Antal nyproducerade lägenheter Årsarbetare Nyckeltal Synligt eget kapital Soliditet i % Balanslikviditet i % Räntabilitet på eget kapital i % Räntabilitet på totalt kapital i % Driftnetto Direktavkastning i % Räntetäckningsgrad i % Bruttolåneränta i % Ränta efter subventioner i % 3) 1 460 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 23,6 27 2,9 2,8 409 6,87 244 3,17 3,09 1 431 22,9 49 4,0 3,9 441 7,37 204 4,44 4,35 1 357 20,9 127 5,6 4,1 404 6,79 215 4,19 4,06 1 285 20,6 82 10,2 4,6 380 6,48 265 3,58 3,35 1 178 19,1 79 3,9 3,5 372 6,36 204 3,82 3,59 1) 2009 1 324 42,2 31,7 1,4 2) 5 941 170 9 595 3 697 6 186 23 148 77 1 032 1 657 16 389 2008 1 288 55,6 75,8 1,7 5 976 164 9 536 3 805 6 247 23 069 76 1 027 1 658 45 383 2007 1 244 74,3 72,6 1,8 5 981 173 9 470 4 092 6 485 2006 1 214 126,1 108,0 1,6 5 914 140 8 601 3 981 6 252 110 2005 1 225 44,8 47,5 1,5 5 816 142 8 528 4 017 6 178 23 059 22 973 23 117 87 1 031 1 658 85 377 1 011 1 655 48 382 115 983 1 650 29 387 Definitioner 1) För 2009 enligt styrelsens förslag 2) Inkluderar mark och markanläggningar 3) Redovisat eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 26,3 % schablonskatt (28 % 2005-2008) 4) Synligt eget kapital i förhållande till balansomslutningen 5) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 6) Resultat efter finansiella poster delat med genomsnittligt synligt eget kapital 7) Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader delat med genomsnittligt totalt kapital 8) Resultat före avskrivningar på fastigheter 9) Driftnetto delat med genomsnittligt bokfört värde på fastigheterna 10) Rörelseresultat plus avskrivningar och finansiella intäkter (inkl. räntebidrag) samt avdrag för skatter och amorteringar delat med bruttoräntekostnad 11) Räntekostnad delat med genomsnittliga räntebärande skulder 12) Nettoräntekostnad delat med genomsnittliga räntebärande skulder Kr per m² prima area om ej annat anges Bokfört värde, fastigheter Marknadsvärde fastigheter Taxeringsvärde fastigheter Fastighetsskuld Hyresintäkt bostäder brutto 1) Hyresintäkt lokaler brutto 1) Resultaträkningen Hyresintäkter Övriga intäkter Fastighetsservice Elförbrukning Värmekostnader Vattenförbrukning Sophantering Kabel-TV och bredband Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll Periodiskt underhåll Fastighetsskatt/avgift Avskrivningar på fastigheter Administrativa kostnader Reversering av nedskrivningar Finansiella intäkter Räntebidrag 2009 3 586 7 718 5 792 2 504 831 783 799,15 12,16 -145,42 -48,77 -112,34 -23,15 -21,17 -5,76 -40,35 -146,91 -20,44 -90,57 -50,43 9,78 Nedskrivningar -2,72 Resultat vid försäljning av fastigheter 1,93 -4,59 -10,14 1,02 2008 3 604 7 596 5 748 2 566 792 757 2007 3 608 7 911 5 713 2 740 790 742 11,34 2006 3 574 6 860 5 198 2 678 752 720 10,34 2005 3 526 6 107 5 170 2 708 752 724 776,89 750,37 733,93 742,51 11,09 8,97 -141,39 -140,59 -139,06 -130,22 -43,04 -39,50 -34,90 -34,77 -100,93 -101,70 -103,08 -101,37 -23,63 -22,20 -21,80 -21,98 -22,09 -21,32 -19,17 -21,00 -5,83 -19,37 -86,19 -7,82 -83,07 -7,24 -42,90 -44,16 -38,94 -37,49 -122,63 -113,57 -122,93 -145,23 -19,63 -15,72 -26,86 -26,96 -88,95 -84,22 -47,21 -46,27 -41,23 -41,54 2,35 -12,24 23,92 Räntekostnad -80,35 -117,87 Bokslutsdispositioner Skatt -1,76 12,63 Resultat 19,17 44 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 31,45 -5,52 13,19 57,85 -0,36 0,27 -96,34 13,08 11,82 5,05 4,62 3,03 3,26 2,56 3,47 6,36 6,49 -113,49 -106,95 -0,41 4,95 5,92 5,61 -5,97 -16,87 -3,96 45,74 43,82 65,27 28,81 1) Avser hyresnivå den 1 januari året efter. FLERÅRSÖVERSIKT Belopp i mkr Resultaträkningen Hyresintäkter netto Resultat efter finansiella poster Redovisat resultat efter skatt Utdelning Balansräkningen Fastigheternas bokförda värde Ny- och ombyggnader Taxeringsvärden Fastighetslån Balansomslutning Diverse fakta Antal lägenheter Vakanta lägenheter vid årets slut Prima lokaler Area lägenh. och prima lokaler 1 000 m² Antal nyproducerade lägenheter Årsarbetare Nyckeltal Synligt eget kapital Soliditet i % Balanslikviditet i % Räntabilitet på eget kapital i % Räntabilitet på totalt kapital i % Driftnetto Direktavkastning i % Räntetäckningsgrad i % Bruttolåneränta i % Ränta efter subventioner i % 3) 1 460 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 23,6 27 2,9 2,8 409 6,87 244 3,17 3,09 1 431 22,9 49 4,0 3,9 441 7,37 204 4,44 4,35 1 357 20,9 127 5,6 4,1 404 6,79 215 4,19 4,06 1 285 20,6 82 10,2 4,6 380 6,48 265 3,58 3,35 1 178 19,1 79 3,9 3,5 372 6,36 204 3,82 3,59 1) 2009 1 324 42,2 31,7 1,4 2) 5 941 170 9 595 3 697 6 186 23 148 77 1 032 1 657 16 389 2008 1 288 55,6 75,8 1,7 5 976 164 9 536 3 805 6 247 23 069 76 1 027 1 658 45 383 2007 1 244 74,3 72,6 1,8 5 981 173 9 470 4 092 6 485 2006 1 214 126,1 108,0 1,6 5 914 140 8 601 3 981 6 252 110 2005 1 225 44,8 47,5 1,5 5 816 142 8 528 4 017 6 178 23 059 22 973 23 117 87 1 031 1 658 85 377 1 011 1 655 48 382 115 983 1 650 29 387 Definitioner 1) För 2009 enligt styrelsens förslag 2) Inkluderar mark och markanläggningar 3) Redovisat eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 26,3 % schablonskatt (28 % 2005-2008) 4) Synligt eget kapital i förhållande till balansomslutningen 5) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 6) Resultat efter finansiella poster delat med genomsnittligt synligt eget kapital 7) Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader delat med genomsnittligt totalt kapital 8) Resultat före avskrivningar på fastigheter 9) Driftnetto delat med genomsnittligt bokfört värde på fastigheterna 10) Rörelseresultat plus avskrivningar och finansiella intäkter (inkl. räntebidrag) samt avdrag för skatter och amorteringar delat med bruttoräntekostnad 11) Räntekostnad delat med genomsnittliga räntebärande skulder 12) Nettoräntekostnad delat med genomsnittliga räntebärande skulder Kr per m² prima area om ej annat anges Bokfört värde, fastigheter Marknadsvärde fastigheter Taxeringsvärde fastigheter Fastighetsskuld Hyresintäkt bostäder brutto 1) Hyresintäkt lokaler brutto 1) Resultaträkningen Hyresintäkter Övriga intäkter Fastighetsservice Elförbrukning Värmekostnader Vattenförbrukning Sophantering Kabel-TV och bredband Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll Periodiskt underhåll Fastighetsskatt/avgift Avskrivningar på fastigheter Administrativa kostnader Reversering av nedskrivningar Finansiella intäkter Räntebidrag 2009 3 586 7 718 5 792 2 504 831 783 799,15 12,16 -145,42 -48,77 -112,34 -23,15 -21,17 -5,76 -40,35 -146,91 -20,44 -90,57 -50,43 9,78 Nedskrivningar -2,72 Resultat vid försäljning av fastigheter 1,93 -4,59 -10,14 1,02 2008 3 604 7 596 5 748 2 566 792 757 2007 3 608 7 911 5 713 2 740 790 742 11,34 2006 3 574 6 860 5 198 2 678 752 720 10,34 2005 3 526 6 107 5 170 2 708 752 724 776,89 750,37 733,93 742,51 11,09 8,97 -141,39 -140,59 -139,06 -130,22 -43,04 -39,50 -34,90 -34,77 -100,93 -101,70 -103,08 -101,37 -23,63 -22,20 -21,80 -21,98 -22,09 -21,32 -19,17 -21,00 -5,83 -19,37 -86,19 -7,82 -83,07 -7,24 -42,90 -44,16 -38,94 -37,49 -122,63 -113,57 -122,93 -145,23 -19,63 -15,72 -26,86 -26,96 -88,95 -84,22 -47,21 -46,27 -41,23 -41,54 2,35 -12,24 23,92 Räntekostnad -80,35 -117,87 Bokslutsdispositioner Skatt -1,76 12,63 Resultat 19,17 44 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 31,45 -5,52 13,19 57,85 -0,36 0,27 -96,34 13,08 11,82 5,05 4,62 3,03 3,26 2,56 3,47 6,36 6,49 -113,49 -106,95 -0,41 4,95 5,92 5,61 -5,97 -16,87 -3,96 45,74 43,82 65,27 28,81 1) Avser hyresnivå den 1 januari året efter.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=45">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Värdering av</a> fastighetsbeståndet VÄRDERING AV FASTIGHETSBESTÅNDET BOKFÖRT VÄRDE/ TAXERINGSVÄRDE Det bokförda värdet av en fastighet motsvarar fastighetens produktionskostnad vid nyuppförandet alternativt köpeskillingen samt kostnader i samband med detta vid ett övertagande. Till detta har årliga avskrivningar dragits bort samt eventuella investeringar lagts till. För vissa fastigheter har upp- respektive nedskrivningar gjorts, vilket har påverkat det bokförda värdet. Detta bokförda värde överstämmer ibland inte med fastighetens verkliga värde (marknadsvärde) då detta är bland annat beroende av tillgång och efterfrågan på den lokala fastighetsmarknaden samt det allmänna konjunkturläget. Detta marknadsvärde kan förändras både snabbt och mycket. Fastigheternas bokförda värde uppgick 2009-12-31 till 5 941 mkr, vilket motsvarar 3 586 kr per kvadratmeter. Taxeringsvärdet fastställs vid en fastighetstaxering. Nuvarande taxeringsvärde ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet året innan taxeringsåret. Fastigheternas taxeringsvärde uppgick 2009-12-31 till 9 595 mkr vilket motsvarar 5 792 kr per kvadratmeter. Ett fåtal fastigheter, så kallade specialenheter, saknar taxeringsvärde. MARKNADSVÄRDE För att bedöma eventuella behov av nedskrivning av fastigheternas bokförda värden har en intern marknadsvärdering gjorts av hela beståndet. Marknadsvärdet ska spegla vad ”marknaden” är beredd att betala för en fastig het och definieras som: ”Mest sannolikt pris för en fastighet vid en viss angiven värdetidpunkt på en fri och öppen marknad”. Marknadsvärdet har bedömts via en intern avkastningsvärdering där förväntade framtida driftnettoöverskott, räntebidrag samt ett restvärde vid kalkylperiodens slut nuvärdeberäknats med en kalkylränta under tio år. ÖBOs fastigheter har delats in i 23 värdeområden med olika avkastningskrav beroende på lokalanvändning och läge. 2010 års hyresnivå har används i värderingen medan drift- och underhållskostnader är marknadsanpassade till en långsiktig nivå, så kallad normalanpassning. Det bortfall i hyror, så kallad vakans, som förekommer är också långsiktigt bedömt. Uppgifter om drift- och underhållskostnader, vakanser, inflation, hyresutveckling, drift- och underhållsutveckling samt direktavkastningskrav har erhållits från Svefa AB. Driftoch underhållskostnaden har justerats i de fall där hyresgästen själv står för vissa driftkostnader. Svefa AB har även översiktligt granskat den värderingsmodell som använts. Värderingsmodellen är emel- lertid inte lämpad för friliggande småhus varför en ortsprismetod (k/t-faktorn) har använts för att värdera dessa fastigheter. Vissa fastigheter som i huvudsak är obebyggda tomter eller projektfastigheter har, i de fall ett taxeringsvärde finns, värderats enligt en ortsprismetod (k/t-faktorn), alternativt då detta saknats, fått marknadsvärdet 0. Då fastigheterna förvaltas av ÖBO själva så har ingen ytterligare besiktning gjorts för att bedöma allmän standard, skick samt underhållsbehov. Detta bedöms för övrigt som gott över hela beståndet. Fastigheternas marknadsvärde uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 12 785 mkr, vilket motsvarar 7 718 kr per kvadratmeter. Marknadsvärde och övervärde fastigheter, mkr 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 12 785 Marknadsvärde Bokfört värde Övervärde 5 941 6 844 Kalkylränta (Direktavkastning + inflation) Direktavkastningskrav* bostäder Direktavkastningskrav* lokaler Drift- och underhållskostnader*, bostäder Drift- och underhållskostnader*, kommersiella lokaler Drift- och underhållskostnader*, enklare lokaler Drift- och underhållsutveckling* Långsiktig vakans* (ekonomisk) bostäder Långsiktig hyresutveckling* * Svefa AB ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 45 12 594 5 976 6 618 Följande antaganden ligger till grund för värderingen Inflation* 13 113 5 981 7 132 11 351 5 914 5 437 2,0 % per år 5,75 % - 11,00 % 3,75 % - 9,00 % 6,25 % - 11,50 % 325 – 445 kr/kvm 160 – 320 kr/kvm 180 – 260 kr/kvm 2,0 % 0,3 % - 3 % 2,0 % VÄRDERING AV FASTIGHETSBESTÅNDET BOKFÖRT VÄRDE/ TAXERINGSVÄRDE Det bokförda värdet av en fastighet motsvarar fastighetens produktionskostnad vid nyuppförandet alternativt köpeskillingen samt kostnader i samband med detta vid ett övertagande. Till detta har årliga avskrivningar dragits bort samt eventuella investeringar lagts till. För vissa fastigheter har upp- respektive nedskrivningar gjorts, vilket har påverkat det bokförda värdet. Detta bokförda värde överstämmer ibland inte med fastighetens verkliga värde (marknadsvärde) då detta är bland annat beroende av tillgång och efterfrågan på den lokala fastighetsmarknaden samt det allmänna konjunkturläget. Detta marknadsvärde kan förändras både snabbt och mycket. Fastigheternas bokförda värde uppgick 2009-12-31 till 5 941 mkr, vilket motsvarar 3 586 kr per kvadratmeter. Taxeringsvärdet fastställs vid en fastighetstaxering. Nuvarande taxeringsvärde ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet året innan taxeringsåret. Fastigheternas taxeringsvärde uppgick 2009-12-31 till 9 595 mkr vilket motsvarar 5 792 kr per kvadratmeter. Ett fåtal fastigheter, så kallade specialenheter, saknar taxeringsvärde. MARKNADSVÄRDE För att bedöma eventuella behov av nedskrivning av fastigheternas bokförda värden har en intern marknadsvärdering gjorts av hela beståndet. Marknadsvärdet ska spegla vad ”marknaden” är beredd att betala för en fastig het och definieras som: ”Mest sannolikt pris för en fastighet vid en viss angiven värdetidpunkt på en fri och öppen marknad”. Marknadsvärdet har bedömts via en intern avkastningsvärdering där förväntade framtida driftnettoöverskott, räntebidrag samt ett restvärde vid kalkylperiodens slut nuvärdeberäknats med en kalkylränta under tio år. ÖBOs fastigheter har delats in i 23 värdeområden med olika avkastningskrav beroende på lokalanvändning och läge. 2010 års hyresnivå har används i värderingen medan drift- och underhållskostnader är marknadsanpassade till en långsiktig nivå, så kallad normalanpassning. Det bortfall i hyror, så kallad vakans, som förekommer är också långsiktigt bedömt. Uppgifter om drift- och underhållskostnader, vakanser, inflation, hyresutveckling, drift- och underhållsutveckling samt direktavkastningskrav har erhållits från Svefa AB. Driftoch underhållskostnaden har justerats i de fall där hyresgästen själv står för vissa driftkostnader. Svefa AB har även översiktligt granskat den värderingsmodell som använts. Värderingsmodellen är emel- lertid inte lämpad för friliggande småhus varför en ortsprismetod (k/t-faktorn) har använts för att värdera dessa fastigheter. Vissa fastigheter som i huvudsak är obebyggda tomter eller projektfastigheter har, i de fall ett taxeringsvärde finns, värderats enligt en ortsprismetod (k/t-faktorn), alternativt då detta saknats, fått marknadsvärdet 0. Då fastigheterna förvaltas av ÖBO själva så har ingen ytterligare besiktning gjorts för att bedöma allmän standard, skick samt underhållsbehov. Detta bedöms för övrigt som gott över hela beståndet. Fastigheternas marknadsvärde uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 12 785 mkr, vilket motsvarar 7 718 kr per kvadratmeter. Marknadsvärde och övervärde fastigheter, mkr 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 12 785 Marknadsvärde Bokfört värde Övervärde 5 941 6 844 Kalkylränta (Direktavkastning + inflation) Direktavkastningskrav* bostäder Direktavkastningskrav* lokaler Drift- och underhållskostnader*, bostäder Drift- och underhållskostnader*, kommersiella lokaler Drift- och underhållskostnader*, enklare lokaler Drift- och underhållsutveckling* Långsiktig vakans* (ekonomisk) bostäder Långsiktig hyresutveckling* * Svefa AB ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 45 12 594 5 976 6 618 Följande antaganden ligger till grund för värderingen Inflation* 13 113 5 981 7 132 11 351 5 914 5 437 2,0 % per år 5,75 % - 11,00 % 3,75 % - 9,00 % 6,25 % - 11,50 % 325 – 445 kr/kvm 160 – 320 kr/kvm 180 – 260 kr/kvm 2,0 % 0,3 % - 3 % 2,0 %
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=46">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Fastighetsbe</a> ståndet, tabell ÖREBROBOSTÄDERS FASTIGHETSBESTÅND 2010-01-01 Antal Fastigheter VIVALLA Rörströmsälven 11, 13-15 Rörströmsälven 4, 6-8 Rörströmsälven 1-3 Långseleån 1-5 Långseleån 6-8, Rörströmsälven 23 Rörströmsälven 5 Rörströmsälven 19 Långseleån 9, 11,Rörströmsälv. 12 Summa Vivalla VARBERGA-OXHAGEN Varberga 1-2, 14 mfl Varberga 5, 10-11 Varberga 12-13 mfl Varberga 9 mfl Oxhagen 5-6 Oxhagen 2-4 Vindflöjeln 2, 6 Vindhjulet 1, Vindmätaren 1-2 Lusthuset 1, Regnet 2 mfl Summa Varberga-Oxhagen CENTRUM MED VASA Lärkan 10-12, Måsen 23 mfl Krämaren 26, Bryggaren 16 mfl Repslagaren 9,21, Smedjebacken 14-16 mfl Tunnbindaren 18, Tågmästaren 23 Tunnbindaren 16, Kornboden 16 mfl Klockgjutaren 1, 17-19, Mekanikern 4-6 mfl Stansaren 5, Pinnaren 10-12 mfl Klövern 19-20,Väpplingen 5-6 mfl Lejongapet 2-3, 7-9,Gurkan 10 mfl Summa Centrum med Vasa ROSTA-MARKBACKEN MED GARPHYTTAN Tegelmästaren 1, 6, Tegelmästaren 3-4, Tegelbäraren 3 Murteglet 1, Tegelslageriet 1-3 mfl Gäddan 1, Smeden 2,4-6 mfl Tusenskönan 1, 3-4 Stjärnfallet 1 Stjärnfallet 1 Stjärnfallet 3-4, Stjärnspelet 2 Garphyttan 5:10,12, Östra Via 1:118 mfl' Summa Rosta-Markbacken m. Garphyttan Öster Krämaren mm Hållstugan-Smedjebacken Fabriksgatan-Tunnbindargr. Drottninggatan-Tunnbindargr. Köpmang.-Ängg.-Kungsg. Ekängsg.-Boskärsg.-Södermalm Norrgatan-Thulegatan Karlslundsgatan-Gustavsgatan Örnsköldsgatan 95-193, Lertagsg. 4-48 Örnsköldsg. 1-91 Lertagsgatan udda-Apelvägen Smeden-Rosta Strand Östra Vintergatan Västra Vintergatan Västra Vintergatan Del av Östra o Västra Vintergatan Garphyttan NORRBY-BARONBACKARNA MED VASA-LILLÅN-GLANSHAMMAR Eldskriften 1, Balladen 4 mfl Skådespelet 1, Lektionen 2 mfl Generalen 1,3, Rakan 9-11 mfl Låset 1, Gångjärnet 1-2 mfl Tumstocken 3-7, Passaren 5-7 mfl Sågen 2-4, Kilen 15-17 mfl Vattenpasset 13-16 mfl Hundlokan 1,6-10, Hampan 2,7,12-14 mfl Ölmbrotorp 1:160,79, Glanshammar 12:1 mfl TYBBLE MED LADUGÅRDSÄNGEN-ADOLFSBERG Boxhandsken 14, Spikskon 16 mfl Bottenhavet 2, 12 mfl Sörbygården 1, Dillen 1 mfl Ladugårdskarlen 1, Klacken 12-13 mfl Mellösa 2:31-32, Talby 2:65 mfl Gräshoppan 1-3,6-7, Schäfern 1 mfl Summa Tybble med Ladugårdsängen-Adolfsberg BRICKEBACKEN-ÖBO STUDENT Grantoppen 5, Granspiran 1 Enriset 1-2, Björkstammen 1 Granbarret 1, Björkriset 1 mfl Tallkronan 1, Tallstammen 1 mfl Grantoppen 4, Tallbarret 1 mfl Bottenhavet 4, 13, Maskinisten 9 Tallkotten 1-2 mfl Universitetet 2-3 Summa Brickebacken-ÖBO Student SUMMA ÖREBROBOSTÄDER Granrisvägen, centrum Enrisvägen-Björkrisvägen höga Björkrisv. låga-Granrisv. låga/ojämna Tallrisvägen låga/jämna, höga Tallrisvägen låga/udda-Björkrisvägen höga/jämna STUDENT Drakenbergsg.Tybbleg.Rudbecksg. STUDENT Grankottev.-Åstadalsv. STUDENT Studentgatan Lars Wivallius Hj. Bergmans väg, Barong, Brog. Majorsg.-Norrbyg.-Hjorttorpspl. Krukmakarg.-Höglunda.-Rickardb. Hovstavägen-Längbrog m fl Hjorttorpsv.-Bergg.-Bromsg. Slottsg. Skolg.-Sofiag. Västra Nobelg.-Malmgatan Hertig Karls Alle-Glanshammar-Lillån Summa Norrby-baronbackarna med Vasa-Lillån-Glanshammar Salsmästargatan-Hagmarksgatan Tybblegatan mm Kumminvägen-Hemmansvägen Ladugårdsängen, Boskärsgatn Odensbacken-St. Mellösa Adolfsberg Redovisningsenhet Prosagatan-Versgatan Skaldeg.-Poesig Vivallar.-Författarg. Visg.-Lyrikg. Krönikeg.-Balladg. Vivallaskolan Vivalla C utvändigt Balladg.-Strofg.-Versg Varbergagatan 1-56, 70-84 Varbergagatan 57-69, 85-131 Varbergagatan 132-192 Varbergagatan 193-250 Tornfalksgatan jämna Tornfalksgatan udda nr, 144-162 Skäpplandsgatan Stångg.-Spannlandsg.-Tunnlandsg. Grönsångaregatan-Björkhaga 5 3 3 5 2 3 2 5 9 37 27 7 14 3 5 12 12 10 23 113 3 2 5 10 3 1 1 3 18 53 4 3 11 5 25 18 11 23 24 124 20 4 5 30 29 22 110 2 3 3 3 3 3 3 2 fastigheter 4 4 3 5 4 1 1 3 25 23 74 14 6 11 - - 7 21 98 83 94 8 52 133 23 22 144 63 51 61 116 87 127 74 85 39 22 35 9 25 88 88 18 45 54 103 34 32 124 160 134 74 63 54 2 2 36 55 8 56 121 50 56 67 450 490 532 22 1 822 205 164 142 166 164 - - 231 135 1 072 146 244 138 100 144 161 366 31 55 178 169 143 151 140 189 173 228 173 808 1 544 82 82 181 145 257 343 343 107 140 148 127 108 244 228 233 197 198 135 246 233 196 100 153 92 157 1 020 173 115 126 141 132 70 83 77 917 Antal lägenheter <=1rok 2rok 3rok 4rok >=5rok Totalt 121 106 94 125 161 - - 67 674 156 172 156 113 100 146 1 312 203 534 1 385 1 359 91 99 116 81 120 114 93 96 117 927 123 147 99 134 170 130 130 60 71 301 1 457 1 150 169 188 260 186 111 64 72 88 74 778 1 618 1 212 202 262 120 74 93 85 836 78 84 121 134 141 1 - - 559 61 54 39 69 53 - - 40 316 26 35 26 22 57 80 - 75 126 447 26 50 78 87 - 30 19 20 29 339 22 24 29 47 17 37 37 4 10 213 55 35 57 12 25 1 68 33 52 338 84 60 72 83 10 68 377 24 38 51 28 51 - - - 192 484 4 535 9 013 6 717 2 222 19 59 57 26 25 - - 33 12 16 9 7 6 7 - 3 42 8 5 39 - 1 18 11 - 5 3 13 63 4 10 1 1 - - 6 6 4 - 11 - 18 4 - 6 - 10 36 - 24 2 - 2 28 2 - - - 429 457 346 392 414 - - 378 219 2 416 361 565 412 336 315 446 500 444 448 102 3 827 447 386 427 380 377 438 423 418 409 87 3 705 269 288 407 339 479 599 599 189 266 94 3 215 432 459 463 474 499 458 489 397 324 49 3 995 592 557 400 329 311 277 76 2 466 333 358 350 387 393 521 573 609 34 3 524 661 23 148 46 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 ÖREBROBOSTÄDERS FASTIGHETSBESTÅND 2010-01-01 Antal Fastigheter VIVALLA Rörströmsälven 11, 13-15 Rörströmsälven 4, 6-8 Rörströmsälven 1-3 Långseleån 1-5 Långseleån 6-8, Rörströmsälven 23 Rörströmsälven 5 Rörströmsälven 19 Långseleån 9, 11,Rörströmsälv. 12 Summa Vivalla VARBERGA-OXHAGEN Varberga 1-2, 14 mfl Varberga 5, 10-11 Varberga 12-13 mfl Varberga 9 mfl Oxhagen 5-6 Oxhagen 2-4 Vindflöjeln 2, 6 Vindhjulet 1, Vindmätaren 1-2 Lusthuset 1, Regnet 2 mfl Summa Varberga-Oxhagen CENTRUM MED VASA Lärkan 10-12, Måsen 23 mfl Krämaren 26, Bryggaren 16 mfl Repslagaren 9,21, Smedjebacken 14-16 mfl Tunnbindaren 18, Tågmästaren 23 Tunnbindaren 16, Kornboden 16 mfl Klockgjutaren 1, 17-19, Mekanikern 4-6 mfl Stansaren 5, Pinnaren 10-12 mfl Klövern 19-20,Väpplingen 5-6 mfl Lejongapet 2-3, 7-9,Gurkan 10 mfl Summa Centrum med Vasa ROSTA-MARKBACKEN MED GARPHYTTAN Tegelmästaren 1, 6, Tegelmästaren 3-4, Tegelbäraren 3 Murteglet 1, Tegelslageriet 1-3 mfl Gäddan 1, Smeden 2,4-6 mfl Tusenskönan 1, 3-4 Stjärnfallet 1 Stjärnfallet 1 Stjärnfallet 3-4, Stjärnspelet 2 Garphyttan 5:10,12, Östra Via 1:118 mfl' Summa Rosta-Markbacken m. Garphyttan Öster Krämaren mm Hållstugan-Smedjebacken Fabriksgatan-Tunnbindargr. Drottninggatan-Tunnbindargr. Köpmang.-Ängg.-Kungsg. Ekängsg.-Boskärsg.-Södermalm Norrgatan-Thulegatan Karlslundsgatan-Gustavsgatan Örnsköldsgatan 95-193, Lertagsg. 4-48 Örnsköldsg. 1-91 Lertagsgatan udda-Apelvägen Smeden-Rosta Strand Östra Vintergatan Västra Vintergatan Västra Vintergatan Del av Östra o Västra Vintergatan Garphyttan NORRBY-BARONBACKARNA MED VASA-LILLÅN-GLANSHAMMAR Eldskriften 1, Balladen 4 mfl Skådespelet 1, Lektionen 2 mfl Generalen 1,3, Rakan 9-11 mfl Låset 1, Gångjärnet 1-2 mfl Tumstocken 3-7, Passaren 5-7 mfl Sågen 2-4, Kilen 15-17 mfl Vattenpasset 13-16 mfl Hundlokan 1,6-10, Hampan 2,7,12-14 mfl Ölmbrotorp 1:160,79, Glanshammar 12:1 mfl TYBBLE MED LADUGÅRDSÄNGEN-ADOLFSBERG Boxhandsken 14, Spikskon 16 mfl Bottenhavet 2, 12 mfl Sörbygården 1, Dillen 1 mfl Ladugårdskarlen 1, Klacken 12-13 mfl Mellösa 2:31-32, Talby 2:65 mfl Gräshoppan 1-3,6-7, Schäfern 1 mfl Summa Tybble med Ladugårdsängen-Adolfsberg BRICKEBACKEN-ÖBO STUDENT Grantoppen 5, Granspiran 1 Enriset 1-2, Björkstammen 1 Granbarret 1, Björkriset 1 mfl Tallkronan 1, Tallstammen 1 mfl Grantoppen 4, Tallbarret 1 mfl Bottenhavet 4, 13, Maskinisten 9 Tallkotten 1-2 mfl Universitetet 2-3 Summa Brickebacken-ÖBO Student SUMMA ÖREBROBOSTÄDER Granrisvägen, centrum Enrisvägen-Björkrisvägen höga Björkrisv. låga-Granrisv. låga/ojämna Tallrisvägen låga/jämna, höga Tallrisvägen låga/udda-Björkrisvägen höga/jämna STUDENT Drakenbergsg.Tybbleg.Rudbecksg. STUDENT Grankottev.-Åstadalsv. STUDENT Studentgatan Lars Wivallius Hj. Bergmans väg, Barong, Brog. Majorsg.-Norrbyg.-Hjorttorpspl. Krukmakarg.-Höglunda.-Rickardb. Hovstavägen-Längbrog m fl Hjorttorpsv.-Bergg.-Bromsg. Slottsg. Skolg.-Sofiag. Västra Nobelg.-Malmgatan Hertig Karls Alle-Glanshammar-Lillån Summa Norrby-baronbackarna med Vasa-Lillån-Glanshammar Salsmästargatan-Hagmarksgatan Tybblegatan mm Kumminvägen-Hemmansvägen Ladugårdsängen, Boskärsgatn Odensbacken-St. Mellösa Adolfsberg Redovisningsenhet Prosagatan-Versgatan Skaldeg.-Poesig Vivallar.-Författarg. Visg.-Lyrikg. Krönikeg.-Balladg. Vivallaskolan Vivalla C utvändigt Balladg.-Strofg.-Versg Varbergagatan 1-56, 70-84 Varbergagatan 57-69, 85-131 Varbergagatan 132-192 Varbergagatan 193-250 Tornfalksgatan jämna Tornfalksgatan udda nr, 144-162 Skäpplandsgatan Stångg.-Spannlandsg.-Tunnlandsg. Grönsångaregatan-Björkhaga 5 3 3 5 2 3 2 5 9 37 27 7 14 3 5 12 12 10 23 113 3 2 5 10 3 1 1 3 18 53 4 3 11 5 25 18 11 23 24 124 20 4 5 30 29 22 110 2 3 3 3 3 3 3 2 fastigheter 4 4 3 5 4 1 1 3 25 23 74 14 6 11 - - 7 21 98 83 94 8 52 133 23 22 144 63 51 61 116 87 127 74 85 39 22 35 9 25 88 88 18 45 54 103 34 32 124 160 134 74 63 54 2 2 36 55 8 56 121 50 56 67 450 490 532 22 1 822 205 164 142 166 164 - - 231 135 1 072 146 244 138 100 144 161 366 31 55 178 169 143 151 140 189 173 228 173 808 1 544 82 82 181 145 257 343 343 107 140 148 127 108 244 228 233 197 198 135 246 233 196 100 153 92 157 1 020 173 115 126 141 132 70 83 77 917 Antal lägenheter <=1rok 2rok 3rok 4rok >=5rok Totalt 121 106 94 125 161 - - 67 674 156 172 156 113 100 146 1 312 203 534 1 385 1 359 91 99 116 81 120 114 93 96 117 927 123 147 99 134 170 130 130 60 71 301 1 457 1 150 169 188 260 186 111 64 72 88 74 778 1 618 1 212 202 262 120 74 93 85 836 78 84 121 134 141 1 - - 559 61 54 39 69 53 - - 40 316 26 35 26 22 57 80 - 75 126 447 26 50 78 87 - 30 19 20 29 339 22 24 29 47 17 37 37 4 10 213 55 35 57 12 25 1 68 33 52 338 84 60 72 83 10 68 377 24 38 51 28 51 - - - 192 484 4 535 9 013 6 717 2 222 19 59 57 26 25 - - 33 12 16 9 7 6 7 - 3 42 8 5 39 - 1 18 11 - 5 3 13 63 4 10 1 1 - - 6 6 4 - 11 - 18 4 - 6 - 10 36 - 24 2 - 2 28 2 - - - 429 457 346 392 414 - - 378 219 2 416 361 565 412 336 315 446 500 444 448 102 3 827 447 386 427 380 377 438 423 418 409 87 3 705 269 288 407 339 479 599 599 189 266 94 3 215 432 459 463 474 499 458 489 397 324 49 3 995 592 557 400 329 311 277 76 2 466 333 358 350 387 393 521 573 609 34 3 524 661 23 148 46 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=47">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 47 Anta</a> l lokaler 4 5 1 1 2 3 43 1 60 3 37 13 6 5 10 27 - 2 103 33 97 76 13 45 71 9 18 34 396 13 7 9 27 37 19 19 23 3 152 35 30 14 11 16 10 13 19 5 153 19 3 4 12 34 16 88 33 3 2 4 2 18 2 16 80 Lägenhetsyta 32 143 34 739 28 541 31 230 32 144 - - 28 962 187 759 23 992 35 263 26 076 20 007 24 243 33 785 27 089 35 536 38 913 264 904 28 058 25 140 37 151 26 259 21 213 28 196 26 787 24 224 28 351 245 378 16 240 18 149 27 047 26 036 32 593 36 402 36 402 11 891 17 016 211 705 26 268 26 423 30 208 29 272 29 646 24 646 32 971 25 580 22 249 247 264 39 368 37 616 28 436 27 617 20 264 23 269 176 570 19 904 20 056 24 426 27 657 26 739 12 780 13 540 14 255 159 357 1 032 1 492 937 Areor m² Lokalyta 473 712 123 123 153 15 390 12 720 28 29 722 223 7 503 1 190 578 1 813 1 205 10 880 - 142 23 535 2 971 12 411 11 210 748 7 337 10 927 720 2 917 4 099 53 339 5 289 364 1 830 2 412 3 399 1 387 1 387 2 935 93 18 593 4 501 2 469 346 1 646 4 572 1 191 2 318 1 638 84 18 765 1 754 460 565 1 174 2 186 1 226 7 366 6 633 151 175 208 106 3 758 100 1 119 12 249 Totalyta 32 616 35 450 28 665 31 354 32 297 15 390 12 720 28 990 217 481 24 215 42 766 27 266 20 586 26 055 34 990 37 970 35 536 39 055 288 439 31 029 37 550 48 361 27 007 28 550 39 123 27 507 27 140 32 450 298 717 21 529 18 513 28 877 28 448 35 992 37 789 37 789 14 825 17 109 230 298 30 769 28 892 30 554 30 917 34 218 25 837 35 289 27 218 22 334 266 029 41 123 38 077 29 001 28 791 22 450 24 495 183 936 26 537 20 207 24 601 27 865 26 845 16 538 13 640 15 374 171 606 163 569 1 656 506 Årshyror, kr Lägenheter 23 052 972 26 121 408 20 434 876 22 323 840 23 037 456 - - 20 595 348 17 925 724 26 782 512 18 996 252 14 752 908 18 115 476 25 318 572 22 218 264 27 366 528 26 346 912 26 277 312 22 661 040 34 649 556 23 433 660 17 731 308 23 562 120 22 424 880 20 436 804 23 110 176 14 594 532 16 035 516 21 400 668 21 557 088 30 171 504 34 865 364 34 865 364 11 286 600 13 197 732 23 035 980 24 484 044 25 848 948 23 221 404 25 836 756 21 246 996 31 985 964 22 597 548 16 882 728 40 791 072 32 538 036 24 681 024 24 071 724 14 865 372 19 657 404 156 604 632 15 533 010 15 945 718 18 245 456 20 405 050 20 018 154 16 047 500 14 612 744 16 948 904 Lokaler 454 824 700 392 115 392 115 392 163 248 11 339 268 9 687 600 22 548 135 565 900 22 598 664 123 096 5 521 344 542 904 343 548 1 011 168 787 404 10 654 872 - 143 652 197 823 148 19 127 988 4 043 700 11 865 456 10 208 196 643 056 5 651 136 7 798 548 383 772 3 128 928 2 626 512 214 286 856 46 349 304 3 525 108 252 840 597 852 2 190 684 1 714 668 680 352 680 352 2 127 216 43 404 183 792 192 11 455 800 2 218 872 1 895 436 363 072 1 039 776 3 663 924 1 031 148 2 221 044 852 156 41 316 215 140 368 13 326 744 1 083 528 273 576 439 476 922 032 1 029 768 975 228 4 723 608 5 643 720 94 584 124 956 135 264 75 672 3 780 900 14 292 695 796 137 756 536 10 565 184 1 240 969 632 128 147 292 Hyra kr m²/år Lägenh. Lokal 717 752 716 715 711 722 747 760 728 737 747 749 820 770 962 984 936 936 717 1 065 737 762 814 760 552 736 456 594 558 653 979 677 1 012 747 813 937 1 361 901 933 892 836 836 837 956 911 860 770 714 533 844 1 073 815 873 899 884 791 828 926 958 958 949 776 868 877 927 641 869 666 695 327 908 504 491 491 725 467 616 493 768 856 1 049 793 872 862 970 883 759 870 632 801 866 958 520 491 710 1 036 865 868 872 734 845 887 780 795 747 738 749 618 594 778 785 471 796 641 851 626 714 650 714 1 256 1 006 1 079 1 189 864 143 622 863 831 783 Bokfört värde tkr 64 435 118 903 85 766 60 462 63 857 83 238 62 375 53 060 592 096 42 430 91 610 41 902 34 085 80 334 101 766 100 056 59 439 98 513 650 135 152 879 158 915 379 029 114 050 83 612 98 478 85 546 84 214 90 274 1 246 997 121 438 98 901 72 683 73 977 245 394 144 040 144 040 64 000 51 685 919 714 138 239 206 433 116 292 74 879 110 088 75 742 163 306 81 100 69 821 1 035 900 346 236 139 039 129 857 209 026 54 073 128 431 1 006 662 91 655 45 008 45 319 50 325 51 856 101 429 45 885 57 693 489 171 Marknadsvärde tkr 125 669 188 253 142 288 119 461 123 027 83 238 70 083 107 776 959 796 107 974 202 571 108 887 83 516 116 280 161 554 273 121 224 287 197 976 1 476 168 383 587 459 279 678 991 351 095 293 227 383 889 295 001 256 069 263 797 3 364 936 137 482 129 784 176 477 213 136 327 239 378 301 378 301 128 780 78 422 1 711 012 214 839 255 964 232 805 189 046 268 679 208 821 388 706 279 514 124 588 2 162 962 606 346 321 419 277 379 337 749 75 762 287 836 1 906 492 143 744 99 425 111 099 121 166 122 661 245 610 126 422 233 521 1 203 648 5 940 675 12 785 013 Taxeringsvärde tkr 111 094 117 381 101 419 108 529 110 314 - 39 200 99 315 687 252 89 705 156 072 101 109 76 840 96 500 131 141 210 502 206 555 238 157 1 306 581 225 731 315 194 455 859 219 185 205 210 284 417 206 890 202 448 226 233 2 341 167 76 577 82 816 124 026 202 976 263 109 295 620 295 620 99 990 62 520 1 374 194 207 133 214 048 202 521 189 339 227 179 163 826 284 243 215 108 124 514 1 827 911 303 437 249 253 185 880 232 235 54 134 185 025 1 209 964 96 696 80 623 97 715 107 392 106 255 145 600 76 444 137 062 847 787 9 594 856 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 47
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=48">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 ÖBOs styrels</a> e ÖBOs STYRELSE 2009 STYRELSEN Bo Westerling (m) ordförande Yngve Alkman (fp) förste vice ordförande Mats Sjöström (s) andre vice ordförande Conny Harrysson (kd) ledamot Fredrik Persson (mp) ledamot Sonja Pagrotsky (s) ledamot Hans Blomberg (v) ledamot Hannah Ljung (m) suppleant Rasmus Persson (c) suppleant Yusuf Abdow (s) suppleant Ulf Rohlén vd Roger Rådström v vd Björn Forsberg sekreterare PERSONALREPRESENTANTER Anna-Karin Strömberg-Welin, SKTF Mona Liljenskog, ersättare SKTF Kaj Edwertz, Fastighetsanställdas förbund Hanne Andersen, ersättare Fastighetsanställdas förbund REVISOR UTSEDD AV ÅRSSTÄMMAN Gunilla Andersson, auktoriserad revisor, Ernst & Young SUPPLEANT Kaj Gustafsson, auktoriserad revisor, Ernst & Young LEKMANNAREVISORER Erik Johansson (m) Anna-Bella Eklund (s) SUPPLEANTER Eva Johansson (m) Anders Sandberg (s) YUSUF ABDOW MONA LILJENSKOG BO WESTERLING FREDRIK PERSSON BJÖRN FORSBERG SONJA PAGROTSKY 48 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 ROGER RÅDSTRÖM MATS SJÖSTRÖM HANNAH LJUNG HANS BLOMBERG ULF ROHLEN ÖBOs STYRELSE 2009 STYRELSEN Bo Westerling (m) ordförande Yngve Alkman (fp) förste vice ordförande Mats Sjöström (s) andre vice ordförande Conny Harrysson (kd) ledamot Fredrik Persson (mp) ledamot Sonja Pagrotsky (s) ledamot Hans Blomberg (v) ledamot Hannah Ljung (m) suppleant Rasmus Persson (c) suppleant Yusuf Abdow (s) suppleant Ulf Rohlén vd Roger Rådström v vd Björn Forsberg sekreterare PERSONALREPRESENTANTER Anna-Karin Strömberg-Welin, SKTF Mona Liljenskog, ersättare SKTF Kaj Edwertz, Fastighetsanställdas förbund Hanne Andersen, ersättare Fastighetsanställdas förbund REVISOR UTSEDD AV ÅRSSTÄMMAN Gunilla Andersson, auktoriserad revisor, Ernst & Young SUPPLEANT Kaj Gustafsson, auktoriserad revisor, Ernst & Young LEKMANNAREVISORER Erik Johansson (m) Anna-Bella Eklund (s) SUPPLEANTER Eva Johansson (m) Anders Sandberg (s) YUSUF ABDOW MONA LILJENSKOG BO WESTERLING FREDRIK PERSSON BJÖRN FORSBERG SONJA PAGROTSKY 48 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 ROGER RÅDSTRÖM MATS SJÖSTRÖM HANNAH LJUNG HANS BLOMBERG ULF ROHLEN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=49">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Organisation</a> en ORGANISATIONEN ÖBOs organisation har en politiskt tillsatt styrelse som har det övergripande ansvaret för företaget och verksamheten. ÖBO har under året förändrat sin organisation. Vissa enheter har fått nya namn och delvis ny inriktning. Så här är organisationen uppdelad år 2009: BOSTAD består av en stab och sju distrikt. Distrikten har totalansvaret för servicen till bostadshyresgästerna. De har intäkts- och kostnadsansvar och svarar för nyckeltalsuppföljning. De är beställare av tjänster internt och externt. Bovärdarna har den direkta kontakten med hyresgästen och sköter visningar, besiktningar, servicebesök samt felanmälningar. De har ett administrativt ansvar för sina lägenheter såsom uppföljning av vakansgrad, energianvändning och omflytt. De har också ansvar för att fastighetsskötseln ombesörjs på bästa sätt. TEKNIK & ENERGI arbetar mot Bostad och ÖBO Lokaler med energioch byggtekniska frågor. Upprättar underhålls- och energibudget. EKONOMI sköter den företagsövergripande ekonomin, redovisning samt rapportering. FINANS ansvarar för finansiering. KOMMUNIKATION & MARKNADSFÖRING ansvarar för frågor som rör intern och extern information och kommunikation. Marknadsföring, omvärldsbevakning, mediakontakter, marknadsanalyser, varumärkesvård och sponsringsfrågor handhas av denna enhet. UTVECKLING ansvarar för fastighetsköp och försäljning, större ombyggnadsprojekt, fastighetsekonomi, och utveckling. Enheten handhar och driver miljö- och kvalitetsfrågor. YNGVE ALKMAN Data ansvarar för it-utveckling, datadrift, kommunikationsteknik och kontorsservice. Projektledning arbetar med renoveringar och ombyggnationer. ÖBO LOKALER har kundansvaret för alla lokalhyresgäster, vilket innebär att enheten ansvarar för uthyrning, ombyggnationer, underhåll och reparationer av lokaler. UTHYRNING & KUNDTJÄNST hyr ut bostäder, garage, parkeringar och förråd. Under deras tak ligger också receptionen på Krämartorget samt Kundtjänst som ansvarar för växeln, bovärdsstöd, service och information till hyresgäster. Avdelningen ansvarar också för hyressättning och bostadssociala frågor. PERSONAL arbetar bland annat med anställningsfrågor, anställningsvillkor, personalutveckling, facklig samverkan, personalvård och ett antal övergripande frågor som t ex omvärldsbevakning, arbetsmiljö och framtida personalstrategier. FASTIGHETSSERVICE bedriver konkurrensutsatt fastighetsskötsel såsom städning, trädgårdsskötsel, reparationer, installationer, energireglering, OVK-besiktningar, eltjänster, fordons- och maskinverkstad samt vitvaror och interna måleritjänster. Här ingår tre funktioner: Fastighetsskötsel, ETK och VDT (inkl måleriservice). KAJ EDWERTZ ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 49 CONNY HARRYSSON ORGANISATIONEN ÖBOs organisation har en politiskt tillsatt styrelse som har det övergripande ansvaret för företaget och verksamheten. ÖBO har under året förändrat sin organisation. Vissa enheter har fått nya namn och delvis ny inriktning. Så här är organisationen uppdelad år 2009: BOSTAD består av en stab och sju distrikt. Distrikten har totalansvaret för servicen till bostadshyresgästerna. De har intäkts- och kostnadsansvar och svarar för nyckeltalsuppföljning. De är beställare av tjänster internt och externt. Bovärdarna har den direkta kontakten med hyresgästen och sköter visningar, besiktningar, servicebesök samt felanmälningar. De har ett administrativt ansvar för sina lägenheter såsom uppföljning av vakansgrad, energianvändning och omflytt. De har också ansvar för att fastighetsskötseln ombesörjs på bästa sätt. TEKNIK & ENERGI arbetar mot Bostad och ÖBO Lokaler med energioch byggtekniska frågor. Upprättar underhålls- och energibudget. EKONOMI sköter den företagsövergripande ekonomin, redovisning samt rapportering. FINANS ansvarar för finansiering. KOMMUNIKATION & MARKNADSFÖRING ansvarar för frågor som rör intern och extern information och kommunikation. Marknadsföring, omvärldsbevakning, mediakontakter, marknadsanalyser, varumärkesvård och sponsringsfrågor handhas av denna enhet. UTVECKLING ansvarar för fastighetsköp och försäljning, större ombyggnadsprojekt, fastighetsekonomi, och utveckling. Enheten handhar och driver miljö- och kvalitetsfrågor. YNGVE ALKMAN Data ansvarar för it-utveckling, datadrift, kommunikationsteknik och kontorsservice. Projektledning arbetar med renoveringar och ombyggnationer. ÖBO LOKALER har kundansvaret för alla lokalhyresgäster, vilket innebär att enheten ansvarar för uthyrning, ombyggnationer, underhåll och reparationer av lokaler. UTHYRNING & KUNDTJÄNST hyr ut bostäder, garage, parkeringar och förråd. Under deras tak ligger också receptionen på Krämartorget samt Kundtjänst som ansvarar för växeln, bovärdsstöd, service och information till hyresgäster. Avdelningen ansvarar också för hyressättning och bostadssociala frågor. PERSONAL arbetar bland annat med anställningsfrågor, anställningsvillkor, personalutveckling, facklig samverkan, personalvård och ett antal övergripande frågor som t ex omvärldsbevakning, arbetsmiljö och framtida personalstrategier. FASTIGHETSSERVICE bedriver konkurrensutsatt fastighetsskötsel såsom städning, trädgårdsskötsel, reparationer, installationer, energireglering, OVK-besiktningar, eltjänster, fordons- och maskinverkstad samt vitvaror och interna måleritjänster. Här ingår tre funktioner: Fastighetsskötsel, ETK och VDT (inkl måleriservice). KAJ EDWERTZ ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 49 CONNY HARRYSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=50">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Kartor ÖBO I</a> ÖREBRO OCH ÖREBRO KOMMUN 50 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 ÖBO I ÖREBRO OCH ÖREBRO KOMMUN 50 ÖrebroBostäders årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=51">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 51 ÖREB</a> ROBOSTÄDER AB Besöksadress: Krämartorget Box 8033 700 08 ÖREBRO Telefon: 019-19 42 00 Telefax: 019-19 43 00 Mejl: obo@obo.se Hemsida: www.obo.se Styrelsens säte: Örebro ÖrebroBostäders årsredovisning 2009 51
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rd361gkx&gInitPage=52">Årsredovisning Örebrobostäder AB 2009 Sida 52 52 Ö</a> rebroBostäders årsredovisning 2009 Foto: Alexander von Sydow, Magnus Wahman • Gästskribent: Pelle Svensson • Form: Catarina Örn • Tryck: Prinfo Welins Tryckeri
