The Paper will be opened in a new window


Click here if the paper does not open
© Leanback 2009 / E-MAGIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=1">Process Nordic 1 Tre stipendier har Nulifer Ipek f</a> ått för sin forskning kring betproces- ser för rostfritt stål. Nu är hon på plats vid amerikanska Penn-uni- versitetet i Philadelphia dit sti- pendierna har tagit henne. Där lägger hon upp modeller som ska kunna användas för att optimera betprocesserna i stålverk. Experi- ment hon gjort hos Outokumpu Stainless visar att uppåt 70 procent av elenergin som används går till spillo. Det hoppas Nulifer Ipek kunna ändra på. ”Det är högkonjunktur i hela världen för processindustrin” I dagarna avgörs tävlingen Mil- jöinnovation 2006. En av finalis- terna är en enkel och billig miljö- giftsmätare som utvecklats av ett par från Nora. Makarna Peter och Eva-Lena Gårdhagen har under det senaste halvåret arbetat heltid med sin mätare, vars sensorteknik bygger på upptäckter gjorda av franska fysikerna Pierre och Marie Curie. Den nya miljögiftsmätaren är tänkt att ersätta dyrbara labora- torieanalyser av till exempel kvick- silver i luft, vatten och mark. kommer att fortsätta vara lättpå- verkade av väder och produktionsbortfall under 2007. Det milda vädret i början av året har pressat ner priserna, men litet talar för att de ska bli kvar på en låg nivå. Kraftproducenterna har fortfa- rande mycket små marginaler i form av reserv- kapacitet, lager och transporter, vilket kan pressa upp priserna om något oförutsett inträffar. Det konstaterar Energimyndigheten i sin prognos. av en rymdfärja utvecklas enormt hög värme. För att skydda utrustningen i färjan används värmesköldar som innehåller cel- lulosa från en fabrik i Örnsköldsvik. Det här är bara en av alla de produkter som tillver- kas av dissolvingcel- lulosan från Domsjö Fabriker. Även viskos- tyger, korvskinn och rengöringsmedel till- verkas idag av cellulo- san som produceras i fabriken som kallar sig ett bioraffinaderi. I Process Nord- ics femte reportage i serien om Process- landskap landar vi i Västernorrland, där skogsindustrin domi- nerar. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=2">Process Nordic Sida 2 ThermoVision™ A-serien från </a> FLIR Systems är en serie värmekameror för kontinuerlig temperaturmätning och värme- bildsövervakning. Se på din process med andra ögon! FLIR Systems AB Box 3 182 11 DanderydTel.: 08-753 25 00Fax: 08-755 07 52 E-post: sales@flir.sewww.flir.se www.flir.se Att använda en kamera med värmebild för processtyrning är en metod som blir allt vanligare. Användarna har insett fördelen med att kunna “se” värmemönster och temperatur- fördelning i realtid och använda informationen för larm- bevakning och processtyrning. Värmebilder används inte bara för att effektivisera produk- tionsprocesser eller förbättra kvalitetskontroller utan kan också utnyttjas för brandövervakning, för att se genom rök liksom vid övriga industriella säkerhets- och övervaknings- applikationer. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=3">Process Nordic Sida 3 Så brukar det kännas åtmins</a> tone någon månad in på det nya året. Förväntningarna på 2007 är stora. Högkonjunkturen förutspås nå sin kulmen, och vi har nya politiker vid makten vars beslut förväntas börja få effekt i år. Fram- tidstron borde vara på topp. Ändå fortsätter basindustrin att vara orolig. Inte oväntat på grund av elpriserna. Lynnigt väder och pro- blem med kärnkraftverken gjorde 2006 års energipriser instabila och stundtals mycket höga. Nu visar Energimyndighetens senaste prog- nos att detta riskerar att fortsätta en bra bit in på 2007. Visserligen pågår en utbyggnad av produktionska- paciteten. Prognosen visar bland annat att kapaciteten kommer att öka snabbare än elbehovet under 2007. Men frågan är om det räcker? Basindustrin är inte övertygad. Industrins eget kraftbolag BasEl har idag 23 medlemmar. Det är en 50-procentig ökning av antalet med- lemmar sedan starten 2005 då de var 15 stycken. I en intervju med Process Nordic uttrycker bolagets vd Peter Pernlöf sin oro för en, som han ser det, fientlig energimarknad. Ett stort nederlag var den finska regeringens beslut i december om att det inte blir någon elkabel från ryska Kernovo till finska Mussalo. Kabeln, som skulle leverera 8,7 terawattim- mar el, var BasEls viktigaste verktyg för att pressa elpriserna. Ungefär en månad senare med- delar nu Finland att de i stället tän- ker bygga ett sjätte kärnkraftverk. Finland vill vara självständigt i sin elförsörjning. Det är förståeligt. Kanske är också den finska elen på många vis säkrare än den ryska. Men den blir knappast billigare. Basindustrin känner sig klämd mellan elmarknaden och politiken. Men trots att elpriserna verkligen är en fråga om överlevnad för många elintensiva industrier, så börjar bud- skapet för oss andra kännas smått tjatigt. Industrin får passa sig så att den inte hamnar i samma situation som pojken i den gamla fabeln Pojken och vargen. När pojken ropat ”vargen kommer” för många gånger kom inte längre någon till hans undsätt- ning, och vargen åt upp honom. Det gäller för industrin att lyfta fram även andra saker än sina pro- blem. Sina framgångar med eleffek- tivisering till exempel. Forskningen går framåt och många industrier är framsynta nog att ta till sig forskar- nas framsteg redan tidigt. Så gör till exempel SSAB och Outokumpu Stainless som just nu testar ny, ener- gisparande teknik som baserar sig på resultat av två framgångsrika forskare. Det ena handlar om en ny metod att optimera betbaden för rostfritt stål, vilket kan avsevärt minska energiförlusterna. Det andra handlar om en ny sorts förbränning som kan göra det möjligt att spara upp till 60 procent bränsle när man eldar gas, kol eller olja. Välkommen till ett nytt år med Process Nordic, som gärna vill se till möjligheterna och inte bara gnälla om problemen! Trött på tidningar som ligger och skräpar? Vill du i stället ha en snygg, lättläst tidning i din dator? Då är Process Nordics e-tidning något för dig! E-tidningen fungerar som en helt vanlig tidning som du kan bläddra i fram och tillbaka och hoppa mellan sidor. Dessutom är läsbarheten avsevärt bättre än i en PDF. Från och med nu går det att skaffa en prenumeration på e-tidningen. Allt du behöver göra är att gå in på vår hemsida www.processnet.se och klicka på demon som finns där. Den ger dig vägledning kring vad som gäller för e-tidningen. Det blir möjligt att prenumerera enbart på e-tidningen, eller så kan du välja en kombination med både e-tidning och papperstidning. Välkommen till framtiden med Process Nordic på webben! Vi kombinerar resurserna och kom- petensen i två företag som har varit ärkekonkurrenter och som nu slår samman sina krafter. Eivind Reiten, Norsk Hydros vd, om sammanslagningen med Statoil, till Sveriges Radio. Att ta hand om det stormfällda vir- ket blir ett stort arbete under stark tidspress, eftersom granbarkborren börjar svärma redan i maj. Magnus Fridh, chef på Skogsstyrel- sens analysenhet, om stormen Pers efterverkningar. Jag har tvivlat på klimatändring- arna, men vi alpinister har följt detta på nära håll ett tag nu. Gla- ciärerna där vi tränar har krympt, samtidigt som banorna har blivit kortare och kortare. Den norska skidåkaren Kjetil André Aamodt, som med tre kollegor, har startat kampanjen Vit vinter för att rädda både klimatet och skidåkning- en. Citerad i Verdens Gang. Ett litet och smidigt instrument med tydlig grafisk display. Värden kan enkelt ställas in med en hand och köras i steg eller ramper. Multimeter funktioner för felsökning av kontinuitet, switchtest och 50VDC spänningsmätning. EMC heavy industrial enligt EN 61326-1. Besök vår monter B01:43 på Processteknik i Göteborg 21–23 November LoopkaLibrator för EX-miLjö www.amtele.se | 08-556 466 00 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=4">Process Nordic Sida 4 kort- siktsprognos kommer p</a> roduk- tionskapaciteten i Sverige att öka snabbare än elbehovet under 2007. Framförallt genom ökad kapaci- tet för kraftvärmeproduktion i industrin och i fjärrvärmesystem. Prognosen förutsätter dock att både kärn- och vattenkraften har ett normalår, det vill säga produ- cerar omkring 65 terawattimmar vardera. – Deras produktion är alltid väl- digt osäker, eftersom de nästan ald- rig precis prickar in normalproduk- tionen. Men generellt sett räknar vi med att produktionen kommer att öka i Sverige och importen minskar, säger Malin Lagerkvist, systemana- lytiker på Energimyndigheten. Det handlar om relativt små ökningar i kapacitet på cirka tre terawattimmar. Energimyndigheten räknar därför med att Sverige måste importera runt fyra terawattimmar även under ett normalår för kärn- och vattenkraften. Det innebär fort- satt små marginaler och ett elpris känsligt för plötsliga väder- eller produktionsförändringar. en lägre elpro- duktion än förväntat till ryckiga och stundtals mycket höga elpriser i Sverige. Vattenbrist och mindre kärnkraftsproduktion pressade i augusti upp priset till över 70 öre per kilowattimme. En mild och regnig vinter pressade sedan ner priserna igen till under 30 öre i december. Medelpriset under 2006 var 45 öre per kilowattimme. som talar för att 2007 skulle bli ett år med stabi- lare priser än 2006. Även om det milda vädret i början av året pressat ner priserna mot 20 öre per kilowat- timme. Enligt Energimyndigheten har kraftproducenterna fortfarande mycket små marginaler i form av reservkapacitet, lager och trans- porter. Detta gör att dyr olja eller koleld- ningen måste täcka upp elproduk- tionen vid plötsliga väderomslag eller produktionsbortfall. De tre dominerande kraftbolagen i Sverige tjänar dessutom mycket pengar på denna produktion, eftersom pro- duktionen i marginalen sätter priset på elbörsen. miljarder kronor spenderar Norske Skog på sitt pap- persbruk i brasilianska Pisa, som ska tillverka tidningspapper för den sydamerikanska marknaden. Det norska skogsbolaget räknar med att en flytt blir billigare än att köpa in en ny pappersmaskin. Norske Skog stängde Union i Skien i början av 2006 för att minska sin produktion av tidningspapper i Europa. Bru- ket hade då gått med förlust sedan 2002. Det är i huvudsak den 200 meter långa, 10 meter breda och 2 000 ton tunga pappersmaskinen som skogs- bolaget vill flytta. Sen ska de utreda hur mycket av den övriga utrust- ningen på omkring 1 000 ton som är värt att ta med i flyt- ten. Maskinen kom- mer att plockas isär i mindre bitar och fraktas i containrar. – Vi demonterar maskinen i Skien och packar den i 40- fots containrar, vi räknar med att vi behöver 200 stycken. Sen är det några delar av maskinen som är så stora att de inte får plats i en container som vi får transportera på annat sätt, säger Tom Bratlie, kommunikationsdirek- tör på Norske Skog. en liten del av top- pen på ett isberg av miljöbrott, som är ett hån mot de miljöregler som många andra industrier försöker rätta sig efter”. Så står det i anmälan som är undertecknad med signatu- ren Före detta anställd. Anmälan ger nio exempel på hur brister i verksamheten leder till stora utsläpp av miljöskadliga ämnen. Kubal har tidigare framförallt haft problem med att smältverket släpper ut cancerframkallande PAH-ämnen och fluorider. Detaljnivån i anmälan är så hög, att den förmodligen är skriven av en person som vid något tillfälle arbetat på verket. – Anmälan är så pass initierad, att anmälaren på något sätt måste ha goda kontakter i företaget, och det har man inte som en vanlig granne, säger Bengt Gruvin på länsstyrelsen i Västernorrlands miljöprövnings- delegation. Framförallt är det tvättornen som tvättar avgaserna dåligt och dess- utom släpper ut orenade gaser på låg höjd innan de passerat mätsonden. Från Skien utanför Oslo går fär- den med lastbil till en djuphavs- hamn och därifrån vidare med båt till Brasilien. Från hamnen i Bra- silien, som ännu inte är bestämd, fraktas containrarna med lastbil till sin slutgiltiga destination utanför Pisa där hela maskinen ska vara färdigställd under 2008. De brasilianska myndigheterna måste dock godkänna maskinim- porten först. Enligt Tom Bratlie kommer det att ta några månader att montera ner pappersmaskinen och sen bygga upp den i Brasilien. I dag har Nor- ske Skog redan ett bruk i Pisa som har en maskin med 350 anställda. Projektet i Pisa ska öka produktio- nen från 185 000 till 385 000 ton om året och kommer att ge 100 nya arbetstillfällen. Utöver flytten och upprustningen av pappersmaskinen kommer även en maskin för meka- nisk massa att byggas vid bruket. Det är inte enda gången som stora pappers- och massamaskiner flyt- tar till en ny kontinent. Stora Enso har redan flyttat över stora delar av sitt pappersbruk i tyska Maxau till Kina, och svenska Rottneros väntas inom kort ta beslut om de ska flytta sitt mekaniska massabruk i Utansjö utomlands. En stor del av punkterna handlar också om dålig hantering av fasta råvaror och avfall som leder till att damm och spillvatten läcker ut i Sundsvallsbukten. Bengt Gruvin, som arbetar med Kubals miljöprövningar på länssty- relsen, säger sig känna till de flesta av de nio punkterna i anmälan sedan tidigare. Så sent som i december anmälde länsstyrelsen själva Kubal för att utsläppen överskridit bola- gets tillstånd. Han medger ändå att några av bristerna är nya även för honom. Bengt Gruvin uppfattar det ändå som att Kubal har spelat med öppna kort och redovisat sina brister för länsstyrelsen. Mycket av problemen uppstår på grund av att delar av Kubals anläggning är väldigt sliten. Någonting som kommer att förbätt- ras väsentligt när Kubal genomför sin 1,35 miljarder upprustning av ugnarna i ett av de två verken för att kunna använda förbakade anoder. Investeringen leder inte bara till nyare utrustningen utan tekni- ken med förbakade anoder är i sig miljövänligare än den nuvarande tekniken där anoden tillverkas i pro- cessen. Kubal planerar att genom- föra upprustningen under 2008 om inte tillståndsprövningen drar ut på tiden. – De typer av problem som är beskrivna kommer till största delen att försvinna med ombyggnaden. Några saker blir kvar, men det blir en helt annan fabrik, säger Bengt Gruvin. Kubals miljöchef Agneta Gustavs- son säger sig inte ha sett anmälan och vill se miljöåklagaren Christer Jarlås utredning innan hon uttalar sig. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=5">Process Nordic Sida 5 var planerna att anläggning</a> en skulle producera 60 000 kubikmeter RME om året från och med 2007. Detta för att täcka Perstorps leveransavtal med Preem. Oljebolaget behöver RME- bränslet för den femprocentiga inblandning i diesel som är tillåten sedan augusti förra året. Strax efter att avtalet slutits i november 2005 såldes dock Perstorp av det svenska kapitalbolaget Indu- strikapital till det franska bolaget PAI, som hade större planer. – Efter pressreleasen om sam- arbetet med Preem bytte företaget ägare. I samband med det bestämde vi oss för att bygga en mycket större anläggning. Det är det främsta skälet till att vi går upp från 60 000 kubik- meter till 200 000 kubikmeter om året, säger Lars Lind som är affärs- utvecklingschef på Perstorp. räcker inte bara till Preems behov, utan till nästan hela den femprocentiga inbland- ning som behövs för de cirka fyra miljoner kubikmeter diesel som förbrukas i Sverige varje år. På grund av kapacitetsökningen har produktionsstarten dock försenats från årsskiftet till någon gång under andra kvartalet 2007. Anläggningen kommer att bli den största i sitt slag i Sverige, men Perstorp är inte det enda företag som planerar att börja tillverka RME. Sedan i maj 2006 driver Lantmän- nen en RME-fabrik i Karlshamn som producerar 45 000 kubikmeter RME om året. Dessutom har både Lant- männen och andra företag, såsom Scanoil i Norrköping, planer på att utöka sin RME-produktion. En ännu större produktion kan bli nödvändig ifall de diskussioner som pågår inom EU om att höja inbladningen av RME i diesel till tio procent blir av. Det finns även möjligheter till export och att driva fler bilar på enbart biodiesel. Tillgången på raps riskerar dock att bli ett problem i framtiden. Pers- torp kommer att importera rapsolja från det danska företaget Scanola i Århus. Företaget köper i sin tur in raps från huvudsakligen danska och baltiska bönder. Det finns alltså inte tillräckligt med raps i Sverige för att täcka behovet av en femprocentig inblandning i diesel. kapacitetsök- ningen har även högkonjunkturen försenat bygget av Perstorps RME- tillverkning. Stor efterfrågan på pro- cessutrustning har lett till att det tar längre tid att få leveranser. – Det är en högkonjunktur i hela världen för processindustrin. Främst drivet av att det byggs så mycket i Mellanöstern och Kina. När det gäl- ler tryckkärl, stålämnen och ingen- jörstjänster, så är det ansträngt. Vi känner av det. När man ska ha en avancerad pump eller ett tryckkärl så är det längre leveranstid än van- ligt, säger Lars Lind. De långa leveranstiderna ställer till det inte bara för Perstorp, utan också för Lantmännen och andra företag som planerar att bygga ut sin produktion. Stormovädret över Sverige i början av året blev dyrt för kraftbolagen på grund av reparation av nedblåsta ledningar och ersättning till ström- lösa kunder. Närmare 280 000 abonnenter var som mest utan el. Eon, som har drabbats värst av stormen, räknar med att det kommer att kosta dem mellan 800 och 900 miljoner kronor för reparationer och ersättning till kunder. Sammanlagt beräknar de tre stora kraftbolagen att stormen kommer att kosta dem omkring en miljard kronor Enlig Skogsstyrelsen blåste unge- fär tolv miljoner kubikmeter träd ner under stormen, jämfört med de 75 miljoner kubikmeter skog som blåste ner under Gudrunstormen 2005. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=6">Process Nordic Sida 6 Efter beskedet om Finlands n</a> ej till en elkabel från kärnkraftverken i Sankt Petersburg har kraftbolaget United Power skissat på en ny lösning. Bola- get uppger för TT att det har börjat föra en diskussion med Svenska Kraftnät om en ny likströmska- bel. En lämplig anslutningspunkt uppges vara Nynäshamn söder om Stockholm. United Powers chef Andras Szep meddelar att bolaget kostnadsberäk- nat kabeln, som ska ha 1000 mega- watts effekt, till 2,6 miljarder kronor. Den skulle kunna tas i drift 2011. Ökat kraftproduktion skulle förbätt- ra konkurrensen på elmarknaden. Det är en av slutsatserna i Konkur- rensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2006, som vid årsskiftet överlämnades till regeringen. De hinder som finns för nya företag att ta sig in på marknaden kan vara förödande för produktivitetsutveck- lingen och ytterst för välfärden, slår Konkurrensverket fast. sa den finska regeringen nej till nya elkablar från Ryssland. Därmed sprack den svenska basindustrins hittills vikti- gaste projekt för att återta initiativet på kraftmarknaden. Överföringen från Ryssland skulle säkra drygt åtta terawattimmar. – Vi är givetvis mycket besvikna. Vi har andra projekt på gång, men mer kan jag inte avslöja just nu, säger Peter Pernlöf. Förutom att vara Boli- dens energidirektör är han vd för industrins eget kraftbolag BasEl. Att hålla korten tätt mot bröstet är en del av energispelet, men allt oftare bryter den tunga industrin myndigheter- nas och mark- nadens oskriv- na lagar som kräver mössan i hand inför de resurser man tilldelas. Osäkra kraft- leveranser, kortsiktig energipolitik och höga priser har ökat frustra- tionen till kokpunkten. av Sveriges största energislukare nu med i organisa- tionen BasEl, för att bokstavligen sätta kraft bakom kraven. Genom att själv ta fram ny energi skall pri- serna pressas, och så får man heller svälja ironin över att flera av med- lemmarna tidigare sålde det de hade av egen kraft. Tanken är att BasEl på sikt skall bidra till att öka energitillgången så mycket att elpriset kan sänkas med flera öre per kilowattimme, något man räknar med skall ge ringar på vattnet över hela den nordiska marknaden. Med ryggen mot väg- gen skräms inte längre medlemsin- dustrierna av att det innebär mycket stora energivolymer. Från åtta till tolv terawattimmar ny kraft är enligt Peter Pernlöf ett konkret första mål, men industrins behov är uppåt det tredubbla. , och exem- pelvis hade det finska kabelprojektet en prislapp på runt 30 miljarder kro- nor. De stora investeringarna moti- veras av att pengarna ändå kom- mer att rulla ut, till marknadspriser och kortsiktiga lösningar. Då är det bättre att betala till sig själv på längre sikt, ett begrepp Peter Pernlöf saknar inom både energi och politik. – Industrins och kraftproducen- ternas gemensamma världsbild har rämnat. Det dagens energibransch menar är en avreglerad och fri marknad och det upplever vi som mycket styrt, säger han. Därför går industrins direktörer upp på barrikaderna. Att enbart lita till myndigheternas energipolitik kan resultera i industriellt harakiri. Den finska regeringens nej till en konkurrenshöjande kabel är enligt Pernlöf ett klockrent exempel på marknadsstyrning, samtidigt som energibranschen prisar sig själv upp i skyn. – Idag sker en mycket stor vär- deöverföring från den svenska basindustrin till några relativt få aktörer inom kraftbranschen som får mycket hyggligt betalt för sin produktion i förhållande till vad produktionen kostar, säger Peter Pernlöf. liknande mar- ginaler, menar han, och det gör aktörerna helt ointresserade av ny produktion. I Finland mötte BasEls initiativ stort motstånd hos de finska kraftproducenterna. – Där gjorde energibranschen allt den kunde för att slippa undan den nya konkurrensen. Har kraftproducenterna för stor marknadsmakt? – Det är lika mycket en politisk ståndpunkt. På vilken som helst annan fri marknad med sådana pri- ser vi har sett, så hade det dykt upp nya aktörer. På den nordiska energi- marknaden sker inte det, därför att marknaden inte är fri, säger Pernlöf, som inte heller delar världsbild med myndigheterna. – Vi befinner oss mitt uppe i en kulturkrock mellan politiken och en industri som är beroende av mycket långsiktiga investeringar. I stället har en hel bransch blivit offer för en ryckig och kortsiktig dagspolitik med endast fyra år i kikaren. Enligt Peter Pernlöf är EU inne på en farlig väg som i ökande grad innebär utflaggning av bas- och processindustri till andra världsde- lar. När arbetsplatserna försvinner undergrävs samhällsekonomin, och mitt i detta står energibranschen. – Efter att handeln med utsläpps- rätter infördes har problemen bara växt, men skall energimarknaden absolut vara styrd så måste den styras till industrins fördel, säger han. – Marknaden måste skilja mel- lan den lätta industrin, och den tunga basindustrin som använder elektriciteten som råvara. Det gör EU-direktivet redan för vissa delar av industrin, men utan att elpriset är relaterat till världsmarknaden. Pernlöf hänvisar till att fransmän- nen på egen hand har infört separata energiavtal för den kraftintensiva industrin, och därmed återgått till en mer tydligt reglerad marknad. från Frankrike och även Tyskland är EU nu i färd med att utarbeta en strategi för att rädda ”resterna av sin egen kraftintensiva industri”, något Peter Pernlöf inväntar med diplomatisk skepsis. – Det tar allt för lång tid för EU att ändra på något, samtidigt som vi i Norden vill vara snälla och lydiga och inte komma med stötande initi- ativ, säger han. Men det finns absolut rum för nationella lösningar! Trådlösa förbindelser Peltor WS Alert är ett trådlöst headset med inbyggd Bluetooth som kommunicerar med komradio eller mobiltelefon utan någon anslutningskabel som kan vara i vägen. www.peltor.eu NYHET! Peltor WS Alert <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=7">Process Nordic Sida 7 av rostfritt stål. Det är m</a> ålet för Nuli- fer Ipeks forskning. – Om 5-10 år är förhoppnings- vis det jag arbetar med integrerat i produktionslinjen, och då kan vi kanske halvera kemikalieanvänd- ningen, minska slamproduktionen och minska energianvändningen vid elektrokemisk betning, säger hon. Hon sitter bakom ett enkelt plåt- skrivbord i ett rum på Penn, Uni- versity of Pennsylvania, i Philadel- phia USA. Böcker och papper ligger utspridda kring den bärbara datorn, en gnutta dagsljus sipprar in genom de höga fönstren som vetter mot en grågrön tegelvägg. Nulifer Ipek rycker på axlarna åt väggen. Tidigare fanns här en vacker utsikt över par- ken på universitetsområdet. – Tjusigt, eller hur? Amerikansk stadsplanering, säger hon och skrat- tar. Det är liksom ingen ordning på husen här. Öde ytor varvas med byggarbetsplatser och färdiga byggnader som tycks ligga huller om buller. Ändå älskar Nulifer Ipek, som föddes i Turkiet, växte upp i Jönköping och doktorerade på KTH i Stockholm, sin nya hemstad och arbetsplats. – Här händer så mycket! Det finns mer resurser, och nya sätt att tänka. Miljöombytet ger mig inspiration att fortsätta att forska och skapa nytt, säger hon. har tagit henne till Philadelphia där hon ska arbeta som post-doc i ett år. Stipendierna fick hon bland annat på grund av sin doktorsavhandling som hand- lade om matematisk modellering av den elektrokemiska betproces- sen vid tillverkning av rostfritt stål. Fokus låg på vertikal betning, en metod hon tror på för framtiden. Modelleringsarbetet varvades med experiment för att undersöka pro- cessens mekanismer och verifiera simuleringarna. Resultaten visade att uppåt 70 procent av den ström som används i betbaden går till spil- lo på grund av kortslutning mellan anod och katod. Detta innebär stora möjligheter till effektivisering, enligt Nulifer Ipek. – Om processen förbättras kan man antingen minska antalet ampère man skickar in, eller öka hastigheten som plåten rör sig med, säger hon. Tillsammans med dåvaran- de Avesta Polarit AB sökte hon patent på en isolator för betbaden. När bolaget, som sedan dess bytt namn till Outokumpu Stainless, nu moderniserar sin betningslinje kommer med största sannolikhet uppfinningen att användas. Att så mycket ström ”försvann” var en överraskning för personalen: – Hennes arbete hjälpte till att öka förståelsen för processen mycket, till exempel kommer vi att försöka effektivisera processen vad gäl- ler läckströmmar, säger Thorsten Schneiker på Outokumpu Stain- less. är förstås möj- ligheten till ökad produktionshas- tighet en nyckelfråga, och säkerligen starkt bidragande till att Nulifer Ipek fick stipendium för att fortsätta forska. Själv framhåller hon andra aspekter: – Om metoden jag forskar på blir tillräckligt effektiv så leder det i sin tur till en renare process och en renare miljö genom minskad användning av traditionell, kemisk betning. Det är en framtidsfråga, vi måste ta ansvar för de processer och de industrier som vi använder oss av, säger Nulifer Ipek. Fyra månader har gått sedan hon blev en av fyrahundra utländska studenter och forskare som bor i ett särskilt hyreshus bara några kvarter från arbetsplatsen på uni- versitetet. Mest har hon suttit vid datorn, säger hon, det tar tid att få allt på plats. – Nu har jag satt upp modellen i datorn, och kan börja vidareut- veckla den, säger hon. hon talar om en vävstol. Alla trådar är uppspända, varpen är på plats, nu kan Nulifer Ipek börja med inslagen och se ett nytt mönster växa fram. Den här gången handlar det om horisontell betning, den metod som är vanli- gast förekommande i svenska stål- verk. Målsättningen är att hennes resultat ska kunna användas för en integrerad optimering av betpro- cessen. Inbäddat i styrsystemet ska en variant på den modell hon nu utvecklar tala om för operatören vilken strömstyrka, vätskeblandning och hastighet som är den allra bästa för varje stålkvalitet. Just använd- barheten är viktig för Nulifer Ipek, forskningen ska komma till nytta. – Det är kul att lösa problem när det finns intressenter där jag kan återkoppla mina resultat, säger hon. tillsammans i arbetsrummet, som från början var ett renodlat laboratorium. Dammiga mätinstrument fyller väggarna upp mot taket, säkert fyra, fem meter upp som i alla gamla hus. Plötsligt sticker en ung grabb in huvudet, han ska hämta en bränslecellsprototyp för att diskutera den med profes- sorn. Annars är det lugnt och stilla, och med tegelväggsutsikten kunde man lätt tro att Nulifer Ipek vore den enda människan i världen. Men isoleringen i laboratoriet kompen- serar hon på fritiden. – Jag älskar dans, salsa och magdans. Jag behöver något helt annorlunda än det jag gör här, en kontrast till mitt arbete, något som vidgar mina vyer och öppnar mig för omvärlden. Dansen och musiken är glädje för mig, säger hon. Hon är en av två kvinnliga fors- karen på institutionen. Men hem- mavid, i grannlägenheterna, finns ett gäng tjejer som hon uppskattar av flera anledningar. – Där bor en salig blandning. En fransyska, två ryskor, kinesiska forskare... Alla kommer med sina erfarenheter och de är inte alls så introverta som jag föreställde mig att forskare var innan jag började doktorera, säger hon. längtan efter utmaningar, men ämnesvalet beskri- ver Nulifer Ipek som slumpmässigt. Gissningsvis var det pappans stora matematikintresse som smittade av sig, och fick henne att söka teknisk fysik. Föräldrarna, syrianer som invandrade till Sverige från Turkiet när Nulifer Ipek var fem år gammal, är inte akademiker men har hela tiden stöttat sin dotter. När hon fick erbjudandet att doktorera, var det hem till mamma och pappa hon ringde för att diskutera saken. – Man behöver ett starkt stöd hemifrån för att orka ända fram. Att doktorera är att välja ett fritt och intensivt, otroligt spännande och skapande men också krävande sätt att leva, säger hon. Valen på KTH präglades av önskan att inte begränsa sig. Där- för blev det strömningslära, med många tänkbara applikationer och olika typer av arbetstillfällen. Men hur hänger det ihop med att ägna totalt åtta år åt att studera något så begränsat som ett betbad? – Principerna är användbara i all processindustri där elektroder, gasutveckling och strömning före- kommer. Modellerna jag utvecklar kan till exempel tillämpas på batte- rier eller bränsleceller, det är samma principer, säger Nulifer Ipek som redan under doktorandtiden hann applicera modellen på krompläte- ring av metallstänger. Vi lämnar arbetsrummet och pro- menerar ut över campus. Överallt syns äldre, pampiga byggnader och studenter som promenerar under de höga träden. Penn var ett lätt val för Nulifer Ipek, universitetet grundades av Benjamin Franklin och räknas som ett av USAs fem bästa. Omgivningarna är vackra – och farliga. Anställda som jobbar efter mörkrets inbrott kan ringa en vakt och få sällskap hem till dör- ren, inte utan anledning. Ännu har Nulifer Ipek dock inte utnyttjat den möjligheten. – Jag tycker det verkar lite över- drivet, jag bor ju så nära, säger hon. Ett år ska hon stanna i Phila- delphia. – Sedan har jag förhoppningsvis en horisontell modell där man kan undersöka hur processparame- trarna påverkar betningshastighe- ten. Bandets hastighet, strömstyrkan och själva utformningen av betkaret är de viktigaste egenskaperna, säger hon. är klart och tydligt, inte bara på det personliga planet. – Svensk stålindustri utvecklar idag världsledande rostfria stålpro- dukter som säljs och används över hela världen. För att behålla den internationellt ledande ställningen, behövs forskning och utveckling av unik spetskompetens, säger Nulifer Ipek. – Det är kul att lösa problem när det finns intressenter där jag kan återkoppla mina resultat” ” <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=8">Process Nordic Sida 8 noggrant, både vid transpor</a> t från pelletsverk och vid leverans till kund. Det tjänar företaget bra på. – Att vi kan kontrollera vikten mot världsvikten i Paris är väldigt bra, säger Curt Widmark, produk- tionstekniker hos LKABs transport- bolag MTAB, Malmtrafik i Kiruna AB. De vågar som företaget använder har kalibrerats mot den referensvikt i Paris mot vilken alla vågar i hela världen kalibreras. LKABs egna refe- renser väger 500 kilo, och de får bara väga fel på plus eller minus 50 gram gentemot Parisvikten. används sedan för att kalibrera företagets referensvåg. Den utnyttjas till att kontrollera tio referensvagnar, som får vikten mätt med stor noggrannhet varje år. De tio vagnarna används i sin tur för att kalibrera övriga vågar på före- taget. Därmed kan MTAB försäkra sig om att väga rätt, och varken lasta för mycket eller för lite på vagnarna som fraktar pellets, slig och andra produkter från verken i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå. Om lasten blir för tung, så över- skrids Banverkets gränsvärde. Mer än 80 ton i gamla vagnar och 100 ton i de nya får det inte bli, då riskerar LKAB att få betala skadorna ifall det blir en olycka. Lastas inte vagnarna fulla, så måste förstås företaget köra fler tåg till hamnarna. Att köra ett tågsätt till Narvik kostar mycket pengar och det gäller att köra så få gånger som möjligt. Även om ingen räknat ut precis hur stor besparing- en är mätt i tågsätt eller kronor, så är Curt Widmark helt övertygad om att den är stor. – Absolut! Vägningarna är jät- teviktiga, säger han. I hamnarna mäts lasten ännu noggrannare inför leverans till kund. I Luleå kalibreras vågarna inför varje båtlast. – Visst kan det bli fel på något ton, eftersom 3000 ton passerar varje timme. Men vi håller oss inom en felmarginal på 0,25 procent och noggrannare än så går det inte att vara, säger hamnchef Lars Anders- son. på att vägningen är noggrann är att varken kund eller transportör klagar. Blir det för lite i lasten klagar förstås kunderna, och blir det för mycket klagar rederierna som tar betalt per ton transporterat gods. Därmed är LKAB ett av de få före- tag som verkligen utnyttjat vinsten med noggranna mätningar på ett bra sätt, anser Håkan Källgren på SP, Sve- riges provnings- och forskningsin- stitut. Han anser att svenska företag normalt sett är dåliga på att inse för- delarna med noggranna mätningar av sina produkter. Därmed levererar de ofta för mycket till kunden, vilket de förlorar pengar på. för myndig- heter och för vad som ska hända om de levererar för lite. Därför lägger de på en extra marginal och levererar för mycket, säger Håkan Källgren. Han menar att medvetenheten om det hela är dålig, och att före- tagen inte förstår hur mycket de förlorar. – Teknikerna räknar på förlus- ten i termer av volym, men pratar inte med ekonomerna på företaget. Därför översätts aldrig förlusten till kronor, berättar Håkan Källgren. Ofta är det lätt att öka mätnog- grannheten. – Det räcker ofta att jobba igenom hela systemet en enda gång, och utveckla bra rutiner. Därefter kostar det inte så mycket extra att göra nog- grannare mätningar av leveranserna, säger Håkan Källgren. lasertek- nik som alternativ till traditionella bandvågar för bandtransportörer i Kirunagruvan. Fördelen med en laservägning är att mätutrustningen kan installeras under drift. En band- våg kräver flera dagars produktions- stopp. Lasermätaren slits inte heller ut lika fort som en bandvåg som är i ständig kontakt med såväl malm som transportör. – Vi har kört laserutrustningen under hösten, på olika ställen i processflödet. Den verkar jättein- tressant, säger Johan Enback, verk- samhetschef processautomation i Kirunaanläggningen. Lasern mäter visserligen inte vik- ten direkt, utan bara volym. Men det visar sig att densiteten för malmen vid de aktuella platserna är tillräck- ligt konstant för att volymen ska kunna räknas om till vikt. – Vi har kört laserutrustningen parallellt med en våg med en mäto- noggrannhet på 0,5 procent. Vi har sett att de följer varandra väldigt bra, säger Johan Enback. En fördel är också att lasertekni- ken klarar av mer än att mäta vikt. Den kan till exempel kontrollera bandet, och se om det hamnar snett, blir trasigt och så vidare. även med de äldre bandvågarna. De utnytt- jar gammal och beprövad teknik, medan tillförlitligheten för laserut- rustningen ännu inte är tillräckligt väl utprovad. – Vi behöver i princip hundra procents tillgänglighet och det får vi med bandvågarna, säger Johan Enback. En fråga är hur laseroptiken tål damm. En annan fråga är hur datorn som hanterar mätdata ska tåla den besvärliga miljön under en längre tid. Dessutom kräver lasertekniken ny kompetens. Mats Nygren på Softcenter i Kiru- na, som levererat laserutrustningen, menar dock att tekniken borde vara bra nog för att slå igenom stort. – Jag blir förvånad om det här inte blir en standardprodukt för bandtransportörer om fem till tio år, säger Mats Nygren. kommer att öka från 350 till 500 i Kiruna de närmaste åren, och då kommer LKAB nog att uppskatta möjlighe- ten att övervaka banden med laser, i stället för att som idag låta perso- nal gå ronden för att kontrollera att banden går som de ska. Vad gäller dammet tror han att inneslutningen som skyddar optiken ska klara av det problemet. Och lasern som används är av en ofarlig sort, ungefär som i laserpekare, som inte ska skada gruvarbetarnas syn. Alltid i teknikens framkant! Världsledande mät- teknik från Testo Direkt från Nordtec även support, service och kalibreringscertifikat 031-704 10 70•WWW.nordtec.se Temperatur IR-temperatur Fukt Lufthastighet Tryck Multifunktion Rökgasanalys Gasmätare Varvtal Ljud/Ljus Kylmätare Vattenanalys Fiberskop <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=9">Process Nordic Sida 9 Radioetiketter, eller RFID-t</a> aggar, kan numera även placeras på föremål av metall. Flera olika metoder har utvecklats för att komma förbi pro- blemet med att metaller och andra ämnen stör radiovågorna från RFID- antenner så att de inte kan läsas av det mottagande chippet. Några av de metalltåliga taggarna kan hamna på Coca Colaburkar framöver. För det engelska företaget Quinetiq, har just inlett samarbete med amerikanska Crown Holdings, som bland annat levererar förpack- ningar till Coca Cola. – Det fungerar ungefär som en parabolantenn, som fokuserar all energi till centrum, i det här fallet till chippet. Det är en lösning som kan användas på de flesta material oberoende av närheten till metaller eller vätskor, säger Tony Kington, vd för Quinetiq. Finska Confidex har utvecklat en lösning för besvärliga industriella mil- jöer, som petrokemi till exempel. satsar man sedan något år allt mer resurser på Ramanspekroskopi. Metoden används redan vid syntetisering av den aktiva substansen, i kristallisa- tionsprocesser och snart även i det efterföljande formuleringssteget där de olika ingredienserna blandas. – Vi har jobbat med Ramanspek- troskopi i fem år och ser att tekniken nu är mogen och därför kan vi börja införa den i våra processer i tablett- fabrikerna i Södertälje, säger Jonas Johansson som jobbar med utveck- ling av processanalytisk teknik på Astra Zeneca i Mölndal. Nu anpassas utrustningen så att den kan göra jobbet i de olika pro- cesserna. Operatörerna ska skolas in och dataflödet måste optimeras och informationen utvärderas så att den genererar kunskap. – Själva Ramanspektrometrarna köper vi in, men vi måste anpassa dem för våra processer. Det innebär att vi bland annat lägger till olika automationssteg så att man får ett spektrum omedelbart när tablet- terna har lagts in. Om ett par år räknar Jonas Johansson med att systemet sätts in i Astra Zenecas tablettproduktion. – Olika läkemedelsbolag tillver- kar olika produkter, därför har de också olika analysbehov. Raman- spektroskopi är en bra metod för oss, men för andra företag kanske andra tekniker fungerar bättre. Det beror helt på vilken produkt man ska analysera. på grund av variationer i polariserbarheten hos en molekyl där vibrations- och rotationsenergin ger ett spektrum som påminner om det från infra- rött ljus. Tekniken utvecklades av Chand- rasekhara Venkata Raman redan på 1920-talet. – Först användes olika lampor som ljuskällor, men det fungerade inte särskilt bra. På 1960-talet bör- jade man använda laser och fick då bättre Ramanspektrogram, säger Jonas Johansson. – Riktigt användbar blev meto- den när detektorerna utvecklades något senare. Nu har utvecklingen gått så långt att de nyaste instru- menten ger bra Ramanspektra på bara en halv sekund. Inom läkemedelsindustrin har NIR, Near Infrared Spectroscopy använts för mätning av fukthalt, partikelstorlek och mängden aktiv substans direkt i produktionspro- cessen i mer än tio år och är nu en mogen teknik. Fördelen med tekniken är att den är känslig mot nästan allt. Nackdelen med NIR är att det inte är en selektiv metod. Den ger breda toppar medan topparna i Ramanspektrat är spetsigare och mer exakta. – NIR är en överlägsen metod när man ska mäta vattenhalt eller för- ändringar i processen. För att mäta kvantitativa förändringar är Raman bäst, säger Jonas Johansson. Raman är den bästa analysmeto- den när man mäter på fasta ämnen som tabletter. Kristallina ämnen och olika typer av kristallformer kan också bestämmas ganska exakt. – Man kan avgöra vilken kristall- form den aktiva komponenten i en tablett får som ges till patienterna. Det kan man inte göra med NIR, eftersom den metoden inte kan skilja på olika kristallformer utan bara analyserar innehållet, säger Jonas Johansson. Pneumatiska & elektriska manöverdon för kulventiler och vridspjäll Vi tillverkar montagesatser till alla typer av ventiler, samt utför montage i egen verkstad. Pneumatiska manöverdon: • Enkelverkande (SR) & dubbel- verkande (DA). • Marknadens mest kompakta manöverdon med fjädrarna monterade i kolvarna. • Eloxerad aluminium. • KemNickel+PTFE som tillval (korrosiv miljö). Elektriska manöverdon: • Vridmoment 60 – 3000 Nm. • Skyddsklass IP 66. • Spänning 230 V AC 50 Hz. • Epoxilackerat hus i aluminium. • Momentbrytare. WIRE MATIC REGLER AB Krossgatan 22B, S-162 50 Vällingby Tel. 08 - 38 00 75, Fax. 08 - 38 78 20 Mail. info@wirematic.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=10">Process Nordic Sida 10 från Domsjö har varit i ry</a> mden ett antal gånger. I den bakre delen av rymdfärjan Discovery ligger en värmesköld för att skydda utrustningen vid upp- skjutningen. Värmeskölden, som ser ut som ett svart tyg, är gjord av cellulosa från Domsjö. Ett tyskt företag får löpande order av amerikanska rymdflygstyrelsen om att leverera material till värme- sköldarna på rymdfärjan. De valde Domsjö Fabriker som sin råvaru- leverantör. – Vid varje uppskjutning behövs ett nytt tyg, som består av cirka tio ton cellulosa. Det handlar inte om några stora mängder, men för oss är det ett erkännande som kvalitetsle- verantör, berättar Ola Hildingsson, vd för Domsjö Fabriker. Domsjö Fabriker kallar sig i dag Domsjö bioraffinaderi. Anledning- en är att man nu tar till vara fler av vedens olika komponenter och förädlar dem till kommersiella pro- dukter. Energin som bildas används i processen, överskottet används som fjärrvärme. – Man kan gå tillbaka till tiden före andra världskriget och se hur det såg ut på industriområdet på den tiden. Då tillverkade Mo och Domsjö cirka 80 olika produkter med etanol som bas. , som på den tiden var en billig produkt, och eröv- rade världen. Då blev den krigstida etanolproduktionen olönsam. I Sverige fanns på 1940-talet 36 fabriker som tillverkade etanol för fordonsbränsle. De flesta var sulfit- cellulosafabriker. – Nu när oljekällorna börjar sina och råoljan stiger i pris tror vi att intresset ökar igen för att återgå till en process där man ur ved gör flytande motorbränslen, säger Ola Hildingsson. Domsjö grundades redan 1903 som en sulfitmassafabrik, en domi- nerande metod för att tillverka pap- persmassa förr i tiden. – De flesta sulfitfabriker har avvecklats eftersom miljöinves- teringarna blev för stora. I stället satsade man på sulfatmassa som var billigare och miljövänligare. Vi är en av fyra sulfitfabriker som fort- farande finns kvar i Sverige. Domsjö verkar inom tre affärs- områden, cellulosa, etanol och lig- nosulfonat. – Vi har lämnat den traditionella pappersindustrin. Vi söker nischer där vi kan bli starka och speciali- sera oss. Vår storlek gör att vi aldrig kan konkurrera med bulkprodu- centerna. – Främst handlar det om textilin- dustrin där dissolvingcellulosan är ett utmärkt alternativ till bomull och polyester. En del av de 50 miljoner ton oljebaserade konstfiber, främst polyester, som tillverkas i världen kan få en ersättare i vår cellulosa, baserad på förnyelsebar, giftfri och klorfri fiber, säger Ola Hildingsson. är en annan nischprodukt där cellulosan kan användas. Denna avancerade form av cellulosa klarar den värmeut- veckling däcken utsätts för i höga hastigheter på vägbanan. Cellulosan återfinns även i korv- skinn och i läkemedelstabletter, där den håller ihop de aktiva verksamma substanserna. Domsjö Fabriker tillverkar 220 000 ton cellulosa per år. Omsatt till pappersmassa är det en liten volym, men Domsjös cellulosa är en mer förädlad produkt som de kan sälja till ett högre pris. Vid bruket separeras cellulosan från ligninet och hemicellulosan. Den senare innehåller enkla sock- erarter som kan jäsas till etanol med hjälp av jästsvampar och därefter destilleras till 96-procentig etanol. Etanol har tillverkats i Domsjö sedan 1939. Hela produktionen säljs till Sekab som ligger i grannfastig- heten på industriområdet. – Vi undersöker nu hur vi ska pro- duktutveckla etanolen. Det handlar både om volymproduktion och om kvalitetsproduktion. Även andra alkoholer kan bli intressanta. Genom att använda andra jäst- svampar och bakterier i jäsnings- processen får man nya typer av produkter ur processen. – Vi har en forskare som gör expe- riment som än så länge är hemliga. Det handlar om vissa näringsämnen som bildas som biprodukt vid jäs- ningen, avslöjar Ola Hildingsson. Ligninet används dels som bränsle och dels som råvara för produktion av lignosulfonat som är en tillsats för betongindustrin. Tidigare brändes största delen av lignosulfonatet, men för tre år sedan började Domsjö sälja produkten i flytande form. Nu avser bolaget att investera i en spraytorkanläggning med en kapacitet på 50 000 ton per år för att kunna sälja torr lignosul- fonat. – Flytande lignosulfonat måste förvaras varmt i isolerade tankar. Det påminner om trögflytande sirap och innehåller 50 procent vatten. När man torkar lignosulfonatet får man ett fint pulver som är lätt att transportera i säckar, säger affärs- områdeschef Bengt Joensson. År 2005 sjösattes det största inves- teringsprojektet i brukets moderna historia, då cirka en kvarts miljard kronor investerades, dels i ny tek- nik och dels i produktionshöjande insatser. syns redan nu i bruket genom att produktionstakten har ökat och kvaliteten blivit stabilare. – Vi är nu de enda i hela världen som har en natriumbaserad två- stegskokning med natriumsulfit för framställning av kemisk sulfitmas- <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=11">Process Nordic Sida 11 sa, berättar produktionsche</a> f Sten Häggström under en rundvandring i fabriken. – Vi kan styra egenskaperna, som kedjelängden hos cellulosan redan vid kokningen, något som vi är ensamma om i världen. På andra bruk görs detta i blekeriet med olika kemikalier. Dissolvingcellulosan bleks med väteperoxid i ett steg. Klordioxid har inte använts vid bruket sedan 1991 av miljöskäl. Blekeriet är nu helt slutet och de totala utsläppen till vatten har minskat kraftigt, med mellan 70 och 80 procent. – Domsjö var ett kalciumbaserat bruk fram till 1959. Eftersom det finns mycket tall i omgivningarna bytte man till natriumsulfit som fungerar bättre med tall än kalcium, säger Sten Häggström. har hård- nat under senare tid, bland annat på grund av konkurrens från värme- kraftverk. Domsjö förbrukar årli- gen cirka 1,3 miljoner kubikmeter cellulosaved som huvudsakligen anskaffas på den norrländska virkes- marknaden och genom import från Östersjöområdet. Domsjö har två virkesbolag i Baltikum som köper in vedråvara och levererar den till bruket utanför Örnsköldsvik. Tillsammans med det kommunalt ägda Övik Energi har man nyligen bildat ett gemensamt anskaffnings- bolag för cellulosaved och biobräns- le. Sedan många år har det funnits ett nära samarbete mellan bolagen. Det intensifierades när Övik Energi för några år sedan köpte delar av Domsjös ångcentral. Övik Energi utvecklar nu sin verksamhet genom att uppföra ett nytt kraftvärmeverk inom industriområdet. – När kraftvärmeverket står klart blir vi aktörer på i princip samma virkesmarknad. I stället för att kriga om råvaran kan vi utnyttja styrkan i att agera i ett gemensamt bolag, säger Ola Hildingsson. moderna process- industrier ser man inga människor ute i fabriken. Detsamma gäller för Domsjö Fabriker. Däremot är det fullt med folk i ett av kontrollrummen. Varje skift består av cirka 25 personer, såväl kvinnor som män. Efter en rekryteringssatsning har antalet kvinnliga operatörer sak- ta ökat. Utöver skiftpersonalen finns även dagtidsgående inom underhålls- och produktionsor- ganisationen. Totalt har Domsjö 340 anställda, varav knappt 180 är skiftgående. Malin Dahlberg är en av process- operatörerna i ångcentralen. Hon och alla de andra i produktionen har nyss övergått till tolvtimmars- skift. Hon tycker att det är något mer ansträngande att vara så lång tid på jobbet i sträck, men att det är jobbigare på dagen än under nattskiftet. – Det är lugnare på natten. På dagen är det mer att göra när det händer mer i driften. Alla extra- jobb läggs på dagtid, säger Malin Dahlberg. Kjell-Arne Jonsson sitter och styr processen i ångcentralen från sina datorskärmar. – Det här är enda sättet att styra processen på. Vi går även runt och lyssnar på motorer och pumpar. Då hör man genast om allt inte är som det ska. Hör man något missljud ska man genast ta reda på vad det kan vara, säger Kjell-Arne Jonsson. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=12">Process Nordic Sida 12 förbrän- ningsluften till </a> temperaturer på över 1000 grader Celsius når man bränslebesparingar på upp till 60 procent. Det berättade professor Roman Weber, energiforskare på Institut für Energieverfahrenstechnik und Brennstofftechnik på tekniska uni- versitetet i Clausthal, under den första nordiska konferensen om flödesdynamik i kraftindustrin. Det handlar om att till en ugn – där man eldar gas, kol eller olja – föra tillbaka de heta avgaserna innehållande kväve- och koloxider, blandade med den rumstempere- rade luft som används för oxidering i förbränningsprocessen. – När man sedan blandar gaserna med bränslet får man en långsam- mare förbränning. Man slipper drastiska temperaturhöjningar och temperaturen blir jämnare fördelad i hela ugnsutrymmet. Man slipper också temperaturgradienter och värmeöverföringen blir jämnare. Dessutom minimeras temperatur- fluktuationerna som uppstår i tur- bulenta flöden, säger Weber. Metoden lämpar sig bäst för indu- striprocesser där man har nytta av höga temperaturer, som till exempel vid tillverkning av stål eller andra metaller. Hittills har metoden mest använts med gas som bränsle där japanerna var tidigt ute, berättar Roman Weber. Även britterna har så smått börjat använda metoden för gaseldning. SSAB i Borlänge tidigt ute. Där introdu- cerades tekniken i somras på den gasoleldade pannan. De heta rök- gaserna som kommer från pannan värmeväxlas mot luften som ska användas i förbränningen. Luften har först temperaturen 20 grader, men genom värmeväxlingen höjs temperaturen till 600 grader innan luften förs in i pannan. – De brännare vi satte in var de första från den leverantören, så vi var tidigt ute. För oss var det kraven på minskade utsläpp av kväveoxi- der som drev fram detta och vi har lyckats mycket bra! Utsläppen har sjunkit med 30 procent från de här pannorna, berättar Jonas Engdahl som ansvarat för implementeringen i Borlänge. I konventionella ugnar ökar NOx-utsläppen med temperatu- ren på förbränningsluften. Men Roman Weber och hans kollegor har visat att den nya metoden i stäl- let minskar utsläppen kraftigt – till bara 6,7 procent. Potentialen hos den nya metoden att reducera NO är också hög. Dessutom kan man utnyttja varje bränsleenhet mer, alltså elda mindre för att få ut en viss mängd energi, eftersom förbränningen blir jämnare. Och i och med att mindre kol, olja eller gas går åt så minskar också utsläppen av koloxider per producerad energienhet. relevant för alla industriprocesser. I Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland har man exempelvis ingen nytta av den nya tekniken. – Det är en väl fungerande metod men i vanliga pannor, när man bara ska värma vatten till ånga, finns det inga skäl att göra så här. Vi produ- cerar ju bara el och värme, och då krävs inte så här höga temperaturer, förklarar Lars Strömberg som är expert på kraftvärme hos Vattenfall i Berlin. Där använder man också andra tekniker för att handskas med kvä- voxiderna. ett stan- dardproblem. Vi hanterar dem med så kallad ”reburning” där NOx slås isär till kvävgas, med stegvis för- bränning och katalytisk avgasrening, säger Lars Strömberg. Jonas Engdahl och SSAB i Bor- länge utreder i alla fall möjligheten att gå vidare och använda mild för- bränning också för den oljeeldade pannan. – Vi vet inte ännu vad det skulle innebära, hur mycket utvecklings- arbete det skulle kräva från vår sida. Men vi har krav från myndigheterna att reda ut hur vi ska kunna sänka NOx med totalt 40 procent fram till 2010 och 2008 ska vårt förslag utvärderas av Miljödomstolen, säger Jonas Engdahl. För fast bränsle, alltså kol, lär det ännu dröja innan metoden tas i drift. – Där har vi fortfarande en massa forskning kvar att göra. Men så här långt är resultaten fantastiska, säger Roman Weber. ska delas ut i särskilt forskningsstöd inom ramen för programmet, som även kan påverka genomförandet av EUs sjunde ramprogram. – Bland annat har tyskarna tagit fram en gedigen strategi för nanoteknik, som kan ge viktiga impulser även till Sverige, säger Leif H Sjöström, generalsekreterare i Svensk-tyska forskningsföreningen Styff. Strax innan jul bjöd föreningen in enhetschefen i tyska forskningsmi- nisteriet (BMBF), doktor Klaus-Die- ter Matthes, till ett seminarium på IVA i Stockholm. Han berättade då om det nya programmet som kallas High-Tech Strategie. Programmet omfattar 17 prioriterade sektorer – bland annat bioteknik, mikrosys- temteknik och materialteknik. 33 miljarder kronor, får rymdtekniken där målsättningen nu är att den ska bli mer använd- ningsorienterad. Därefter kommer energitekniken som får 18 miljarder kronor, och dessutom avsätts 24 mil- jarder till generella tekniköverfö- rande åtgärder. Nanotekniksektorn får närmare sex miljarder kronor. – Det kan bland annat leda till intressanta kopplingar mellan Sve- rige och Tyskland, bland annat på student- och doktorandnivå, säger Leif H Sjöström. Överhuvudtaget gör svenska före- tag och forskningsinstitutioner just nu rätt i att hålla koll på Tysklands satsningar, menar han. Det stora landet närmast söder om oss är ofta mycket intresserat av att knyta kon- takter med oss, men intresset är inte alltid besvarat. – Tyvärr finns i Sverige en ten- dens att glömma bort att samar- beta med Tyskland. Det är olyckligt, eftersom landet både är den största forskningsmotorn och den största marknaden i Europa, säger Leif H Sjöström. förbundskanslern Angela Merkel sagt att forskning ska bli ett huvudämne under det tyska ordförandeskapet, så kan det vara värt att lyssna. – Den tyska regeringen satsar mycket på att lösa problemen med energiförsörjningen. Det kan vara intressant också för Sverige att delta i den utvecklingen! säger Leif H Sjö- ström. Säg oss vad du vill pumpa och vi säger hur det skall gå till! www.pumpar.se Göteborg031-7751950 Malmö040-129840 Stockholm08-58706766 Sundsvall060-127788 Centrifugal- pumpar magnetdrivna och läckagefria Självsugande centrifugal- pumpar klarar partiklar och slitande medier Turbinpumpar magnetdrivna och läckagefria Flexibla impeller- pumpar universal- pumpar, klarar föroreningar Membran- pumpar, motordrivna klarar slitande partiklar och höga tryck Kugghjuls- pumpar robusta, klarar slitande och viskösa medier Lobrotor- pumpar klarar trög- flytande medier, skonsamma Membran- pumpar, luftdrivna klarar nästan alla medier, kan köras mot stängd ventil Excenterskruvpumpar skonsamma, volymetriska, självsugande med hög sughöjd <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=13">Process Nordic Sida 13 som vinnare bara genom att</a> ha kommit till final. Det här är en oerhörd draghjälp för oss, säger Eva-Lena Gårdhagen, som sedan ett halvår tillbaka arbetar hel- tid tillsammans med maken Peter för att kommersialisera den nya mätaren. Mätaren är tänkt som ett alterna- tiv till de mer dyrbara analyser som idag krävs för att undersöka halterna av gifter i mark och vatten. Dagens analyser måste göras i laboratorier, vilket kostar både i tid och resurser i form av personal. Med den nya mil- jögiftsmätaren blir det möjligt att ta prover och få svar direkt på platsen, vilket beräknas minska kostnaderna till en tredjedel. – När det inte blir så dyrt öpp- nas nya möjligheter att mäta. Vid en marksanering kan man göra prov efter prov på platsen tills man har sitt svar. Det går också att bygga in mätaren i ett processteg om man vill mäta innehållet i till exempel rökga- ser, säger Eva-Lena Gårdhagen. Det finns också chans att fler väljer att kontrollera sina utsläpp. Hittills har det till exempel inte fun- nits några gränsvärden för utsläpp från krematorier, eftersom det varit för dyrt att kontrollera. Det hoppas makarna Gårdhagen i Nora kunna ändra på. användningsområde är analyser av gruvvatten. Att göra egenkontroller av lakvatten från deponier är idag en ganska omständlig process, som kräver laboratorier med kvalificerade kemister. Även gruvföretag borde således vara intresserade av den nya, enklare tekniken. – Många labbanalyser kräver också att man kalibrerar proverna med hjälp av farliga ämnen – en hantering som kan vara skadlig för personalen och som man därför vill ha bort, säger Eva-Lena Gårdha- gen. Miljögiftsmätaren bygger på så kallad QCM-teknik som baseras på upptäcker gjorda av fysikerna Marie men på sikt hoppas vi kunna kon- struera mätaren så att den blir en generell plattform för olika miljögif- ter, säger Eva-Lena Gårdhagen. har paret forskare på Örebro universitet och Stockholms universitet. Uppfinningen är patentsökt i flera länder och väntar på godkännande. Det är viktigt att få patent i många länder samtidigt, vilket kostar en hel del pengar. – Ett patent kostar mellan 40 och 50 000 kronor i varje land och vill man skydda det i tio länder så blir det mycket pengar för ett litet företag som vårt, säger Peter Gårdhagen. I mitten av 2007 får paret in de första beskeden om patent. Viktigast för dem blir svaren från Tyskland, Frankrike och England. – Ett svenskt patent räcker inte så långt idag tyvärr, säger Peter Gårdhagen, som liksom sin fru är civilingenjör i maskinteknik från Chalmers och har en bakgrund från försvarsindustrin i Karlskoga. Paret har fått många positiva reaktioner på sin teknik, även från laboratorier som utför kvicksilver- analyser och som borde vara oroliga för konkurrens. – Även de som idag utför sådana här analyser är intresserade av vår tek- nik, eftersom de inte tjänar något på sina tester. Så det lovar gott för fram- tiden! säger Peter Gårdhagen. och Pierre Curie. I det system som makarna Gårdhagen utvecklat sitter QCM-sensorn inbyggd i en enkel mätcell som kan kopplas direkt till en bärbar dator. – Hittills har vi utvecklat tekniken främst för mätning av kvicksilver, TRYCK MÄTINSTRUMENT FÖR LIVS- OCH LÄKEMEDEL Robusta, aseptiska och autoklaverbara manometrar med hög mätnoggrannhet Hydrostatisk nivågivare med inbyggd temperaturkompensering Liten autoklaverbar aseptisk tryckgivare Aseptisk design Helt i rostfritt stål Hög mätnoggrannhet Enkel kalibrering Klarar CIP/SIP Pålitiliga Beställ din nya produktkatalog! Dalénuem 33, S-181 70 Lidingö Tel: 08-765 29 79 Fax: 08-765 40 30 <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=14">Process Nordic Sida 14 under 2006 till historiskt</a> höga nivåer och låg som mest över 8 800 dollar per ton. Prisökningen har framförallt två drivkrafter. Dels den interna- tionella högkonjunkturen och dels Kinas ekonomiska tillväxt. Kopparn används till stor del i byggprojekt och utbyggnad av infrastruktur såsom kraft- eller telefonnät. Efterfrågan på koppar speglar därför konjunkturen i sin helhet. Den höga efterfrågan gjorde pri- set på koppar under 2006 väldigt känsligt för lager- och produktions- förändringar, eller i vissa fall bara rykten om dessa. Pristoppen på över 8 800 dollar i maj berodde till exempel på en strejk i en chilensk koppargruva. Under 2007 beräknas koppar- produktionen öka med nästan en miljon ton på grund av nya kop- pargruvor i bland annat Chile och Peru. Samtidigt har efterfrågan från USA och Kina minskat, vilket pres- sat ner priserna. Avmattningen i den amerikanska konjunkturen är väntad, däremot har de flesta ekonomiska analyser räknat med att Kinas ekonomi ska ha en årlig tillväxt på cirka 10 procent de närmaste åren. Redan i dag står Kina för 20 procent av kopparkonsumtionen. De minskade inköpen är därför oroande nyheter för gruvbolagen. Om det visar sig att även Kina fått ett hack i sin till- växt, samtidigt som produktionen byggs ut, kan priserna falla rejält. Så sent som 2002 låg kopparpriset runt 2 000 dollar per ton. företag inom koppar, Boliden och Lundin Mining, har redan gått ut och sagt att de tror att nedgången av koppar är tillfällig och att det fortfarande finns en stor efterfrågan från Kina. Samtidigt har Boliden säkrat sina priser för koppar fram till 2010 på 6 000 dollar, vilket är en bra bit under årets toppnote- ring. Låsningen av priset beror enligt Boliden på att företaget vill säkra finansieringen av miljardinveste- ringen i Aitikgruvan. Men det visar även att Boliden är osäkert på hur kopparpriserna ska utvecklas. En varm och regning vinter ökar vattenkraftsproduktionen och minskar behovet av uppvärmning. Priserna rasar därför ner mot 20 euro per megawattimme. Även priset på olja påverkas av den varma vintern. Framförallt är det värmen i USA som gör att efter- frågan på eldningsolja för husupp- värmning minskar. Opec har som motreaktion kommit överens om att minska sin produktion, men det har ännu så länge haft liten påverkan på priset. Sölvesborgs kommun har köpt företaget Sölvesborgs Fjärr- värme av Lantmännen Agrovärme och Fortum Värme. Anledningen är att kommunerna i Bromölla och Sölvesborgs planerar ett samarbete beträffande drift av fjärrvärmeverk- samheten i området. Fortum kommer från och med 2008 att köpa allt kärn- bränsle till kärnkraftverket i Lovisa från den ryska TVEL-koncernen. Avtalet omfattar alla kärnbränsle- leveranser till Lovisa under båda reaktorernas återstående driftstid. Överenskommelsen med TVEL föregicks av en internationell upp- handling som Fortum anordnade. Myndigheten Bergs- staten mottog förra året 500 ansök- ningar om undersökningstillstånd, varav 377 beviljades under året. Det är det högsta antalet ansökningar i modern tid. De höga mineral- priserna på världsmarknaden är förklaringen till det stora intresset för prospektering. Mest eftersökta mineral är koppar, följt av zink och guld. Den svensk-kinesiska samriskföretaget Mengniu Arla investerar cirka 275 miljoner kro- nor i utökad produktionskapacitet i Kina. Den nya fabriken ska byggas på Mengniu Arlas område utanför Hohhot i inre Mongoliet, och få en kapacitet på 30 000 ton mjölkpulver om året. Danska konsultföretaget NNE har köpt det tyska ingenjörsfö- retaget Pharmaplan för en ej angiven summa. De båda företagen med röt- ter i läkemedelsindustrin kommer att få sammanlagt 1 500 anställda och en gemensam omsättning på över 1,8 miljarder kronor. Nanofactory Instru- ments från Göteborg har sålt instrument till forskningsinstitut på tre olika kontinenter. Köparna är Institute of Metal Research (IMR) i Kina, University of Nottingham och ett indiskt forskningsinstitut i Hyderabad. Nanofactory Instru- ments tillverkar utrustning och programvara för att undersöka och förändra material på atomnivå. De svenska risk- och säkerhetskonsulterna Scandpo- wer och Relcon har gått samman i företaget Relcon Scandpower RM. Företaget kommer att fortsätta sin inriktning på risk- och säkerhetsut- redningar för olje-, gas-, kärnkraft-, energi- och transportbranscherna. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=15">Process Nordic Sida 15 Konecranes AB Tel. 044-1884</a> 00, Fax. 044-188401www.konecranes.se LYFT i världsklass Konecranes är en av världens största leverantörer av kranar och kranunderhåll. Industritraverser • Lättkransystem och Kättingtelfrar • Specialkranar Kranunderhåll och Moderniserings- tjänster ArmaturInstrumentTryckluft EL/FASTIGHETSTEKNIK Utbildningar på distans BB2,BB1,AB,drift,underhållm.fl. www.adveta.se Läsmerpå ellerring08-41030500,031-517800 GASLARM För Syre, toxiska- och explosiva gaser Tel:08 747 60 60 info@alfakomp.se www.alfakomp.com BORIN AB www.borin.se borinab@borin.se CENTRALDAMMSUGNING, UTVECKLING, SERVICE OCH TILLVERKNING CDUST MILJÖTEKNIK AB - - ELDARVÄGEN 2 - 187 75 TÄBY - TEL: 08-51240500 WWW.CDUST.SE - INFO@CDUST.SE - FAX 08-51015100 DediTech AB EVS i Borlänge AB • www.evs.se REPARATIONER AV STORA ELMASKINER www.labservice.se/Tel.060-525970 Vitillverkarävenlösningarefterkundensönskemål. Analyskemikalier Konduktiviteter Molaralösningar BuffertlösningarLabServiceAB Aktiveringen sker med hjälp av snabba tryck- luftsstötar, 10-15 Hz, från en helpneumatisk pulsator. Den pulse- rande luften injiceras och fördelas sedan i pulvermaterialet platt- aktivatorer. Luften som blåses in är dels finfördelad så att det bildas ett glidskikt över aktivatorduken, dels vibrerande så att partiklarna blir lättrör- liga. En kombination som ger en synnerli- gen effektiv tömning. Norvalve AB, Box 1249, 141 25 Huddinge Tel 08-711 25 60, fax 08-711 55 88 info@norvalve.com, www.norvalve.com NORVALVEPulverflödessystem Materialet ska vibrera – inte silon! info@norvalve.com, www.norvalve.se MASSFLÖDE Gaser & Vätskor de .FLÖDE • NIVÅ • TRYCK • VISKOSITET TEL: 08-25 60 65 • FAX: 08-25 51 15 •Komplett program av massflödesmätare/regulatorer för lab, process eller OEM. •Analog/Digital kommunikation Flow-Bus, PROFIBUS, DeviceNet, RS232. www.segprocess.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=16">Process Nordic Sida 16 HAR NI KONTROLL PÅ ER DAGG</a> PUNKT / RH ? Instrument från Michell Instrument / Rense med full spårbarhet CERMAX, PORTABEL DAGGPUNKTSMÄTARE - Finns även i EX-klassad version - Data loggning - Snabba svarstider - Lång batteritid - Daggpunkt i C, F, ppm i volym, % RH - Mätosäkerhet 1 Cdp - Skyddsklass IP66 - Mätområde daggpunkt -100…+20Cdp - RS232 Kommunikation KONTAKTA OSS FÖR PRISUPPGIFT RH-GENERATOR RENSE MODELL 503 - För kalibrering av RH givare - 0,5% RH stabilitet inom 10 minuter - Testceller för 7 st (18,5mm) Probar - Valbart RH från 10% till 90% i steg om 0,1%RH - Inbyggd matning för transmittrar - Certifi kat spårbart från N.I.S.T - Genererar och håller %RH i olika nivåer - Visning % RH, för 4-20mA/0-5V/0-10V Box 2093, 650 02 Karlstad Tele: 054-56 10 10 Fax: 054-56 07 85, info@jmex.se www.jmex.se, www.michell.co.uk <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=17">Process Nordic Sida 17 SWEDAC är en mångsidig mynd</a> ighet med stort nationellt och internationellt kontaktnät. Vi kompetensprövar organisationer som utför provning, kalibrering, certifiering och kontroll. Vi ansvarar också för frågor enligt lagen om teknisk kontroll. –duharhögskoleutbildningmedkemiskinriktning ochyrkeserfarenhetfrånlaborativverksamhet –duharenbredtekniskförståelse –dukommunicerarbraitalochskrift Tekniskhandläggareförlaboratorier Läs mer på www.swedac.seunder Nyheter/Lediga jobb Ventiler Kopplingar Högtrycksrör Kontakta oss för katalog och information kimtech Kimblad Technology AB Telefon 08-584 301 90 Fax 08-58038650 • E-mail jet@kimtech.se <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=18">Process Nordic Sida 18 Akustisk Nivåmätare Eko i V</a> ått och Torrt GÖTEBORG • MALMÖ • STOCKHOLM • SKELLEFTEÅ www.lundgrenssverige.se SLANGAR Av gummi, plast och metall. För vatten, tryckluft, ånga, olja, ventila- tion, svetsning, livsmedel, avgaser och brand. SLANGTILLBEHÖR Tryckluftskopplingar, TEMA, klo- kopplingar, syrafasta slangnipplar, hydraulikkopplingar, kamlock, kläm- backskopplingar. Kulventiler, skjut- ventiler, brandarmatur, ABA och typ PA-RI slangklämmor eloxerade och syrafasta. TRANSMISSION Kilremmar, kilremskivor, klämbuss- ningar, plana drivremmar, remlås och remvax. GUMMI-PLAST Gummiduk med och utan inlägg i alla kval. svampgummi och lister med och utan klister. Olika plaster i halvfabrikat plattor och rundstavar. PACKNING-, KEM./TEKN., TORKMATERIAL Tesnit och Klingersil högtrycks- plattor, boxpackningar, LOCTITE, PERMATEX, CRC, MOLYKOTE, PLASTIC-PADDING, BOSTIK. TEKNISKA TÄTNINGAR O-ringar, axeltätningar, V-ringar, X-ringar, avstrykare, gummi- stålbrickor. KALREZ®och ZALAK® O-ringar. Silvergruvan ska bli det bästa och roligaste besöksmålet i Sverige, med konserthall, aktivi- tetshus och så vidare, säger Kajsa Bergdal, vd för Sala silvergruva. Den gamla nedlagda gruvan har länge varit ett museum, men nu håller den på att bli något mer. Det går till exempel redan att gifta sig nere i ett av gruvans bergrum och det går också att sova över nere i underjorden. För den som söker speciella upplevelser kan den återöppnade Ulricagruvan på 155 meters djup vara intressant. I ett mjukt blått ljus kan besökarna vandra förbi underjordiska sjöar och lyssna till ekot i mäktiga bergsalar. En kon- sertsal ger en annan sorts speciella upplevelser. Gruvans historia är också en viktig del av gruvupplevelsen. De spänstiga kan till exempel få upp- leva att klättra ner i gruvan så som gruvarbetarna gjorde förr, utan hiss, stegpinne för stegpinne. Hemsidan utlovar en smutsig, nervkittlande och blöt upplevelse, men också gruvligt vacker. Ytterligare aktiviteter och upp- levelser utlovas senare i år. Gruvan har nyligen beviljats ett EU-anslag på 9,8 miljoner kronor och fått in ytterligare någon miljon från en nyemission. I dagsläget har gruvan omkring 40 000 besökare per år. Nysatsningen ska förhopp- ningsvis ge fyra gånger så många besökare. I boken Kemisk yrkes- och miljö- hygien presenteras nya fakta kring hur man identifierar, mäter och eliminerar kemiska riskfaktorer i arbetslivet. Den nya boken ger en helhetsbild av dagens kemiska yrkes- och miljöhygien med fokus på exponeringsrisker, mätstrategier och metoder för att genomföra mät- ningar i såväl arbetsmiljön som den yttre miljön. Den nya, reviderade upplagan har försetts med illustra- tioner, och texter med metoder som har blivit förlegade har ersatts med texter om nya metoder. Avsnittet om lagstiftning har uppdaterats. Boken innehåller också farosym- boler med farobeteckning som gäller i dag, samt det nya märkningssyste- met GHS – ett globalt harmoniserat klassificerings- och märkningssys- tem som kommer att gälla i fram- tiden. Boken, som ges ut av förla- get Prevent, är främst tänkt som ett arbetsverktyg för arbetsmiljö- eller skyddsingenjörer, yrkeshygieniker, skyddsombud eller dem som på annat sätt kommer i kontakt med kemikalier. <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=19">Process Nordic Sida 19 INSPIRING INNOVATIONS INDUS</a> TRIALWIRELESS frånPHOENIX CONTACT Slösa inte tid och pengar på komplice- rade och dyra kabelinstallationer.Den nya serien trådlösa överföringar från Phoenix Contact INTERFACE överför på ett säkert sätt signalerna upp till ett par kilometer.Radioöverföringen är konstruerad för besvärliga,industriella miljöer.Det modulära systemet kan överföra såväl analoga som digitala signaler.Utbyggnader,nyinstallationer och uppstarter kan inte bli enklare. För mer information ring: 08-608 64 00 eller besök www.phoenixcontact.se © PHOENIX CONTACT 2006 Glöm kabeln… …men inte signalerna Glöm kabeln… …men inte signalerna Donaldson Scandinavia Industrigatan 68 • 261 35 Landskrona Tel: 0418-153 50 • Fax: 0510-174 00 ifs-se@emea.donaldson.com www.donaldson.com - Tryckluftsfilter med patenterad design • Validerade med dokumentation tillgänglig • Lågt differenstryck, hög filtrerings kapacitet • Rostfri konstruktion • Lång livstid <a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=rzh9qkfx&amp;gInitPage=20">Process Nordic Sida 20 INDARCIM COGENERATION, INDU</a> STRY AND MARINE INDUSTRY 1,300 kW x16 16 a.c. motors (continuousdownward of 120 kN and upward of 120kN for 1 minute) 1,800 rpm, 4,160 V. 1,600 kW x2 2 a.c. motors to drive circulating pumps 420 rpm, 6,000 V. 6,000 kW Slip ring asynchronous motor 1,000 rpm, 6,000 V. Asynchronous motors with power from400 kWup to15.000 kW and voltage from690 Vup to15 kV. Synchronous motors with power from 1.000 kWup to15.000 kW and voltage from 690 Vup to15 kV. Thanks to the modularity of these motors and the newseries, Indar motors are a perfect solution for applications as diverse as: Main electrical propulsion and transverse propulsion motors, pump drives, deck machinery, etc. Combined cycle plants: Circulation pumps and condensation pumps.Compressors. Fan drives: Wind tunnels, thermal generating stations, smoke extraction, etc. Drives for mills in the paper, cement,...industries. Steel industry: Milling boxes, winders, unwinders, cutters, etc. 4,500 kW Synchronous motor powered by a cycloconverter 50 rpm, 1,650 V. 1,500 kW Asynchronoussquirrelcage motor to drive a fan 750 rpm, 5,250 V. 875 kW Asynchronoussquirrel cage motor to drive a pump 500 rpm, 6,000 V. up to 8,000 kWMTK SERIES Hantverkargatan 16 • 781 71 Borlänge Tel: 0243 - 85 980 • Fax: 0243 - 86 980 // Övrig kontaktinfo på vår hemsida //www.evs.se