<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=1">En bättre värd Sida 1 XÇuùààÜxäùÜw EN TIDNING FRÅ</a> N VASAKRONAN NUMMER 1 MARS 2006 EN LEVANDE YTA Kontorskompisar Lokaler stärker varumärket 15453 06-03-28 16.06 Sida 1
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 2 EN BÄTTRE VÄRD ges ut av </a> Vasakronan AB. ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR:Eva Kasberg, 08-783 2118, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed, 08-783 2120, sara.myrehed@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 Fax: 08-783 21 76 HEMSIDA:www.vasakronan.se REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, Intellecta Publicisterna, 08-50628874, ulrika.fricklang@intellecta.se REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Birgitta Nylander-Lindaur, Marcus Ehrenfried, Marianne Gustafsson, Bengt Möller och Andreas Meyer. FORM:Ellen Fjellstedt Collin. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AVÅtta45, Solna, 2006. EN BÄTTRE VÄRD trycks i cirka 8 000 exemplar. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL:Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se OMSLAGFOTO: Christoffer Edling. MED POLISKOMMISSARIE BECK SOM GRANNE ALLT GÅR IGEN!Det som alldeles nyss ansågs hopplöst trist har nu högsta hipp-faktor. Det gäller i hög grad den fastighet där min arbetsplats, Vasakronans huvudkontor, är belägen. Garnisonen och Karlavägshuset väckte många känslor när det byggdes i slutet av 60- och början av 70-talet. I det här numret får du träffa arkitekten bakom huset, Tage Hertzell. En man som följt med sin tid. K-märkning av Garnisonen är nys, anser han. Huset är byggt att vara flexibelt, säger Tage när han visar runt i sitt hus. Känner du igenom dig när du ser pelargången på sidan 13 trots att du aldrig besökt huset? Det är inte så konstigt. Du har säkert sett Beck och hans poliskollegor där. Beckfilmernas polisentré har nämligen placerats där. Överhuvudtaget lockar huset många film- och reklamproducenter. GARNSIONENS ARKITEKT BERÄTTARockså att den ursprungliga entréns utformning bidrog till flextidens införande. Det blev helt enkelt för många tjänstemän som skulle ta sig igenom porten och hissarna samtidigt. Även om trängseln i tunnelbanan vid Karlaplan var huvudproblemet. Att lokaler- nas utformning styr vårt arbetssätt är självklart. Ett företag som tagit fasta på det och mycket medvetet utformat sina lokaler för att stärka sitt varumärke är MAQS Law Firm i Göteborg. Vi har besökt dem och pratat om den nya tidens advokater. Vi tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetsplatsen. Det är inte konstigt att många vänskapsrelationer växer fram där. När vi ställde frågor om relationer i vår senaste webb- enkät, Kontorsbarometern, var svaren var mycket tydliga – sociala kontakter är viktiga för trivseln och även för hur man reagerar på och upplever stress. Vi har besökt Spray i Stock- holm och sett hur de har det i kontorets ”vardagsrum”. I DETTA NUMMERintroducerar vi en ny tävling. Läs artiklar- na noga så hittar du kanske det citat vi hämtat till sidan 24. Skicka oss ett mejl med rätt lösning så kanske du lyckas vinna en bok. Har du synpunkter eller idéer på vad du vill läsa i tidning är du mer än välkommen att använda samma adress: redaktionen@vasakronan.se Eva Kasberg Chefredaktör 15453 06-03-28 16.06 Sida 2
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 3 4 Det vänliga kontoret Nu</a> är medarbetarna på Spray inte längre dygnet runt på jobbet. Men vänskapen består och har i deras arbetsplatsundersökning visat sig vara den viktigaste faktorn till att medarbetarna trivs och … 10Yttre charm – inre skönhet Från statlig kolossbyggnad till modernt dynamiskt kontorskvarter. Karlahuset i Garnisonen har laddats med nya funktioner och nytt innehåll de senaste åren – och nu står företagen i kö för att… 16En advokatbyrå i tiden Den besökare som tar hissen upp till MAQS Law Firm på Östra Hamngatan 24 i Göteborg får inte sina advokat-fördomar besannade. Var är de klassiska engelska skinnfåtöljerna och de tunga… 19Så gör du dig förstådd Förstår folk vad du menar? Får du igenom dina förslag på jobbet eller hemma? Trots att vi mycket tidigt i livet lär oss att tala är det inte säkert att vi alltid använder orden och pratet på bästa sätt. Viveka Adelswärd har länge forskat i ämnet och har en del tips att ge.… 22Sitt vackert Fast varför då? Stolen har egentligen starkare kopp- ling till faraoner och andra makthavare än med vår kropps behov av att sitta ner. Stolen har vuxit fram ur människans till synes ständiga behov av statussym- boler. Tronen, där regenten… 24Boktips Här är ett urval av böcker som garanterat kommer att ge dig vettigt vetande. Boken ”Ledande ledare” är till exempel något så ovanligt som en medryckande managementbok. Om du deltar i vår nya citattävling har du chans att vinna en bok.... 25Värden Vasakronan Fler ICT-företag flyttar till Vasakronans fastigheter i Kista. Under 2005/2006 har nya hyreskontrakt teck- nats som innebär att bland andra företag ... 27Krönika På 90-talet arbetade jag fem år som personalchef. När jag numera reser Sverige runt och föreläser träf- far jag på många olika sorters företag, och jag är fort- farande fascinerad av hur personalen där ser på sitt arbete... Nr1 •2006 41016 2519 15453 06-03-28 16.06 Sida 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=4">En bättre värd Det vänliga kontoret DET VAR INTE </a> BARA LÄGETnära Stockholms Stureplan som var viktigt när Spray skulle hitta nya lokaler. Det skulle vara billigt också. Och mysigt. Och inte så ”kontorigt”. –Spray hjälper folk att umgås, så lokalerna skulle också passa och bygga vårt varumärke som vänliga, öppna och trevli- ga, säger Marzena Doberhof, vd-assis- tent. Om det inte hade varit för den långa, välkomnande receptionen, är ”vardags- rum” det första ordet som dyker upp i huvudet vid åsynen av den stora loungen i vindsvåningen i Generalitetshuset på Östermalmsgatan i Stockholm. De maffiga trä- bjälkarna i taket, takkronorna av röd plast, de mörka skinnmöblerna i små grupper och de fan- tastiska mjukisdjurgirafferna under ett av tak- fönstren förstärker känslan av ett hem. –Här ska vi kunna träffa kunder, ta en fika med arbetskamrater, sitta med datorn och jobba en stund eller bara vara. Precis som i ett vardagsrum, säger Marzena Doberhof. DÖRREN IN TILL DETöppna kontorsland- skapet bryter förtrollningen och man inser att detta ändå är en arbetsplats och inte hemma hos någon. Men även ett öppet kontorsland- skap kan bidra till att medarbetare umgås. –Det är lättare att prata med varandra om inte alla sitter i var sitt eget rum, säger Marzena. På vägen genom landskapet drar Marzena med sig några av sina arbetskamrater. Kristian Ekenbark, som Nu är medarbetarna på Spray inte längre dygnet runt på jobbet. Me arbetsplatsundersökningvisat sig varaden viktigaste faktorntillattme 4 Text:Cecilie Frödén Foto:Christoffer Edling Marzena Doberhof.Det vänligako 15453 06-03-28 16.06 Sida 4
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=5">En bättre värd Sida 5 et. Menvänskapen består och</a> har i deras egen attmedarbetarna trivsoch vill jobba kvar. arbetar med Sprays mediabyrå, Ulrika Anders- son, som jobbar med redovisning, Daniel Der- sén, ansvarig för Sprays telekomsatsning och Rasmus Andersson, som är art director för mediabyrån. Vi går tillsammans genom ett tomt landskap som vittnar om Sprays storhetstid med nära dubbelt så många medar- betare som de 50 som jobbar här nu. En dörr i slutet av det dystra och tomma, leder in till en exklusiv bar i cerise som ofta används för de månatliga pubaftnarna. –Det sägs att baren kostade en miljon att bygga. Kristallrören är var för sig värda en förmögenhet. Den byggdes på den tiden som pengar inte spelade någon roll, säger Marzena. MARZENA DOBERHOF, Kristian Ekenbark och Daniel Dersén fanns på Spray under den glada it-eran då de fort- farande hade sina lokaler på Nybro- gatan på Östermalm. Då lyxade företaget med champagnefontän- er och firade framgång- ar spontant. –Jag kommer ihåg en gång när det var ström- avbrott. Ingen fick komma in och jobba, utan stod i entrén och frös. Då ordnades med kaffe och lussebullar och vi sjöng julsånger. De timmar vi inte kunde jobba blev tillfälle att umgås, säger Daniel Dersén. Kristian Ekenbark tycker att det var klart roligare då. Att medarbetarna gjorde allt till- sammans. –Vi bodde nästan på jobbet innan bar- nen kom. Nu liknar det mer och mer Sprays medarbetare Ulrika Andersson, Kristian Ekenbark, Daniel Dersén, Marzena Doberhof och Rasmus Andersson trivs på kontoret. >> Kristian Ekenbark. kontoret 15453 06-03-28 16.06 Sida 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 ett vanligt jobb och det ta</a> las oftare om intäk- ter nu än förut, säger han. –Ja, de ekonomiska förutsättningarna var betydligt bättre förut, säger Daniel. –Eller det var vad vi trodde i alla fall, säger Marzena och ler. Nu befolkas inte Spray längre av medarbe- tarna dygnet runt. Men vänskapen har i deras egen arbetsplatsundersökning visat sig vara den viktigaste faktorn till att medarbetarna trivs och vill jobba kvar. Arbetsplatsen består av en homogen grupp när det gäller såväl ålder som intressen. Många har bildat familj och de nya familjemedlemmarna drar mer än arbetskamraterna när det blir eftermiddag och kväll. DE NYA FÖRUTSÄTTNINGARNA har gjort att sättet att umgås också förändras. Pubaftnar och gemensam frukost drar inte lika mycket folk längre. I stället hade i julas Spray för första gången en separat julfest där barn och respektive var inbjudna. Till våren planeras familjepicnic. Men hur viktigt är det att umgås utanför arbetstid? –Det är mycket lättare att arbeta tillsam- mans om man lär känna varandra så tidigt som möjligt. Då är det lättare att sedan också hitta varandra på arbetet, säger Daniel. –Man stannar längre på en arbetsplats där man trivs och har vänner. Vi är inte maskiner som arbetar här, vi vill umgås med varandra, säger Kristian. Både Kristian och Daniel har arbetat på Spray i över fem år. De rekryterades för att de kände någon som jobbade där. Marzena, Ulri- ka och Rasmus kände ingen när de började, men kan inte tänka sig att sluta nu. –Jag skulle ha svårt att sluta nu eftersom så många har blivit mina vänner. Det är en otroligt skön stämning här, säger Rasmus. När det är mycket att göra på jobbet, så kan det underlätta att arbetskamraterna också är ens vänner. –Det blir inte mindre stressigt, man har lika mycket att göra. Men kanske minskar presta- tionsångesten en aning när man vet att de andra förstår och sitter i samma båt, säger Rasmus. NÄR ULRIKA BÖRJADEpå Spray för något år sedan tyckte hon att det öppna kontorsland- skapet bidrog till att hon kom in i gemen- skapen snabbare. –Jag känner mig välkommen att komma Spray:s fem vänskapstips Skapa sällskapsytor på job- bet där det blir naturligt att umgås och ta emot kunder. Sitt tillsammans i kontors- landskap – det främjar spon- tant prat mellan arbetsplats- erna och skapar en trevlig stämning. Främja mångfald och acceptera alla sorters män- niskor, etniskt ursprung och sexuell läggning. Skapa tillfällen att umgås genom pubafton och aktiviteter utanför jobbet. Fira när det går bra och kom ihåg födelsedagar. Daniel Dersén. 6 >> 15453 06-03-28 16.06 Sida 6
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 7 Silver är stort i höst en</a> ligt Helene Pihl. Umgås du med dina kollegor på fritiden? Sara Larsson, verk- samhetschef. –Delvis. Jag har en svåger och en kusin på samma arbetsplats som jag umgås med. Vi brukar gå på bio och laga mat tillsammans. Efter- som jag är chef blir inte arbets- kamraterna mina vänner på samma sätt. Reinar Lärka, lärare. –Ja, vi brukar gå ut till- sammans ett par gånger i månaden. Då lagar vi mat och festar tillsammans. Det brukar vara väldigt trevligt. Hanna Göransson, grafiker. –Jag har eget företag, så jag har faktiskt inga kollegor. Tassos Tonzoglidis, ägare av en hyrbilsfirma. –Jag umgås med min kompan- jon som jag äger företaget med. Vi brukar gå ut och äta och dricka tillsam- mans några gånger i månaden. Ofta har vi möten på någon restaurang. Det är trevli- gare än att sitta på kontoret. Issa Tideman, butiks- biträde på Statoil. –Jag umgås med de flesta. Vi har väldigt bra sammanhållning på job- bet. Ibland går vi ut hela gänget, ibland går jag ut bara med någon själv. Vi brukar ordna pokerkvällar, åka på kryssning och gå på krogen. 15453 06-03-28 16.06 Sida 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=8">En bättre värd Sida 8 och prata med vem som helst</a> , säger hon. Även vd sitter mitt i smeten. –Han kanske inte alltid är så social, men han är tillgänglig, säger Marzena. Tidigare har det inte funnits någon plan för hur man på Spray ska bidra till att det sociala samspelet stärks. Då var det, som sagt, mer spontant. Med de ändrade familjeförhållan- dena har företaget en mer uttalad strategi för att främja vänskap och sammanhållning. Spray vill uppfattas som vänliga, öppna och trevliga. MERÄNBARAVÄNNER Jobbet är en utmärktplats att träffa kärleken på. Var tionde svensk har gjort det. Men arbetskamrater uppskattar inte alltid att kärleken blommar. Ändå saknar många arbetsplatser en policy för hur man ska hantera kärlek. På jobbet kan kärleken växa bit för bit och föremålet för de heta känslorna kan visa sig i olika situa- tioner. Enligt en Sifoundersök-ning har var tionde svensk träffat kär- leken på jobbet. Men det kan vara irriterande för arbetskamraterna med kärleksgnabb och att det uppstår pakter. Och vad gör man om kärleken tar slut? Systembolaget blev oerhört kriti- serat i slutet av 90-talet då de införde en skriftlig kärlekspolicy som förbjöd förhållanden på jobbet. Den har numer skrotats eftersom de insåg att ingen situation var den andra lik. Men fortfarande får man inte anställa en nära anhörig på samma enhet inom företaget. Även Kinneviksfären har varit känd för att inte acceptera förhål- landen på jobbet. Tidigare huvud- ägaren Jan Stenbeck införde regeln. –Vi säger inte nej till att folk får bli kära. Vi är ett företag med många unga människor. Självklart uppstår det kärlek på jobbet, säger Tele2/Comviqs pressansvarige Malin Sparf Rydberg. Regeln har luckrats upp något och det som gäller är att par inte ska finnas i samma beslutskedja, för att de inte ska hamna i beroendeställning till varandra. –Men vi har ett vuxet klimat. Om man blir kär, så får vi se från fall till fall hur det ser ut. Vi försök- er ha den öppenheten att lösa det till det bästa, och att det inte ska påverka rent arbetsmässigt, säger Malin Sparf Rydberg. Kärleken verkar ha ett särskilt starkt fäste inom poliskåren. ”Ingen förstår en polis så bra som en polis”, som det heter. Men någon särskild formell kärlekspolicy finns inte. –Däremot finns det mer eller mindre uttalade riktlinjer hos polis- myndigheten om attuniformerad personalsom har en kärleksrela- tion med varandraska undvika att tjänstgöra ihop, till exempel åka radiobil tillsammans. Generellt gäller också att en person inte ska vara chef över en familjemedlem eller partner, säger Linda Widmark, pressekreterare för Rikspolis- styrelsen. Men luften är inte fri för kärlek i hela det offentliga rummet. Få av oss glömmer skolminister Ylva Johanssons och finansminister Erik Åsbrinks blossande kinder då de offentligt deklarerade sin kärlek till varandra. Ingen lämnades oberörd 8 15453 06-03-28 16.06 Sida 8
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=9">En bättre värd Sida 9 9 när Ylva Johansson fick g</a> å och Erik Åsbrink stanna efter att kärleks- historien blev känd. Inom teatervärlden verkar det dock vara fritt fram för kärlek. Inte heller hindras gifta par från att arbeta tillsammans. Tvärtom är det helt legitimt för en regissör att ge hustrun huvudrollen i sina filmer. Se bara på Richard Hobert och Lena Endre och Colin Nutley och Helena Bergström. Något mer kittlande och mer trovärdiga blir kärleksscenerna också när man vet att paret på scenen är kära på riktigt. Kanske ännu mer om man vet att de har varit kära, men att den ena nu har träffat någon annan. Eller vad sägs om den elektriskt laddade stämningen med Mikael Persbrandt som Jean och Maria Bonnevie som Fröken Julie på Dramaten? Sociala relationer anses motverka negativa faktorer som stress och sjuk- skrivningar. 45 procent av de som svarat på undersökningen Kon- torsbarometern instämmer i det påståendet. Nära hälften, 47 procent, tyck- er att de sociala relationerna gör att man presterar bättre på jobbet och för 44 procent är de så viktiga att de är en orsak att stanna kvar på den nuvarande arbetsplat- sen. –Småpratet mellan kollegor kan ses som en sorts kollek- tiv coaching, vi stämmer av vad andra tycker och tänker och är varandras sociala stöd i frågor som rör både yrket och privatper- sonen, säger Barbro Lennéer-Axelsson, univer- sitetslektor i psykologi vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. Så gott som alla gillar sina arbetskamrater och sex av tio har en nära vän på jobbet. –När vi startar nya projekt är jag noga med att vi ska ha någon form av kick-off. Det kan vara som senast då vi hade en startmiddag och gick och såg på stand up comedy. Sedan ska det alltid vara en fest då projektet är avslutat. Det gäller att ta tillfällena att skåla i cham- pagne när det går bra, att bjuda på blommor och tårta när någon fyller år, säger Daniel. ALLA ÄR ÖVERENS OM att Spray är en arbets- plats som man vill stanna på och där vänskap är en viktig ingrediens för att känna trygghet, men också som en extra krydda på jobbet. –Jag har aldrig på någon annan arbetsplats upplevt samma tolerans för olika typer av människor, färg eller sexuell läggning, säger Marzena. –Det är verkligen en samling med olika människor, och det finns en stor acceptans för den man är, säger Ulrika. –Jag är orolig för att överhuvudtaget komma på tanken att lämna Spray. Få har kommit så långt att man har en god gemen- skap, utan att kvaliteten på jobbet naggas i kanten, säger Daniel. Småprat minskar stress Fler medarbetare ger mer prat Lokaler lockar till samvaro För mer än varannan underlättar lokalerna det sociala umgänget på jobbet. Mat och dryck är särskilt främjande för det sociala umgänget. Sju av tio äter oftast lunch tillsammans med arbets- kamraterna och åtta av tio fikar tillsammans. Sex av tio pratar gärna över skrivborden och tar ett snack i korridoren. Hälften går in i varandras rum och pratar. Bara fyra procent av de tillfrågade umgås inte med kollegor på arbetstid. Personer under 30 som har svarat upplever att sociala aktiviteter på jobbet, som fredagsöl, teater, konsert eller bio som företaget bjuder på sker oftare än totalan- talet. I den offentliga sektorn upplever man att aktiviteterna sker mer sällan eller aldrig. Helena Bergström och Ylva Johansson hittade kärleken på jobbet. På kontor med färre än tio personer pratas det mindre över skriv- borden. Man fikar inte heller lika mycket, dessutom går man mer sällan in på varandras rum och pratar. Är man fler än 100 anställda pratar man mer över skrivborden, mer korridorsnack, men man pratar mindre på varandras rum. Chefer inte så sällskapliga Chefer umgås inte lika flitigt med sina arbets- kamrater. 64 procent (mot 70 procent totalt) äter lunch med kolle- gor. De pratar inte lika mycket över skrivbor- den, 48 procent mot 57 procent totalt. Inte heller fikar de lika mycket, 72 procent mot 78 procent totalt. Kontorsbarometern är en internetbaserad, oberoende och opolitisk panel som speglar kontorsanställdas åsikter inom olika områden. Det här är den andra panelen, där drygt 1000 personer svarat på frågor om arbetsmiljö och livet på kontor. Undersökningen är gjord på uppdrag av Vasakronan. 15453 06-03-28 16.06 Sida 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=10">En bättre värd Yttre charm - inre skönhet 10 ”DEN</a> OÄNDLIGA LIMPAN” har den kallats – den 347 meter långa huskroppen som skuggar Karlavägen ända fram till Sveriges Televisions lokaler på Gärdet. Få stockholmare har missat Karlahusets exteriör, men långt ifrån alla har förstått de interiöra finesserna. Bakom den bruna, kompakta fasaden döljer sig nämligen stor flexibilitet. –Det här är ett hus som är byggt för föränd- ring, det är själva idén, säger Tage Hertzell, arkitekten som under mitten av 60-talet job- bade dag och natt tillsammans med sina kol- leger för att bli klar med ritningarna till Kar- lahuset. När Tage Hertzell fick uppdraget visste han bara att några stora statliga verk skulle flytta in i huset och att det behövdes 1 800 arbets- platser. Han fick inte veta något om fördelning- en mellan de olika myndigheterna, i vilken utsträckning det skulle vara kontorslandskap (som började bli inne på den tiden) eller om det skulle vara små eller stora kontorsrum. –Jag fick jobba med strukturer i stället, ett slags plocksystem med några fasta bitar så att jag skulle kunna stuva om i ett sent skede om det skulle behövas, säger Tage Hertzell när han visar oss runt i de färgstarka, öppna ytor- na runt entrén. STRUKTURALISM OCH RATIONALITET var ledord i tiden. Kontorslokalen var ett slags bygglåda som skulle gå att forma alltefter de skiftande behov som uppstod. Ett tag var det till och med tänkt att Karlahuset provisoriskt skulle inhysa riksdagen i väntan på det nya riksdagshuset. Så blev dock inte fallet – i stäl- let blev det Kulturhuset som fick ta emot de folkvalda ledamöterna. Tage Hertzell pekar på en av de bärande betongpelarna i byggnaden. –Betongen står för det fasta, det oförän- derliga. Men den råa betongen är vacker i sig, ungefär som en bergknalle. Och den räfflade ytan skapar ett skuggspel. Betongen är ett tekniskt material men också estetiskt, tanken var att kombinera estetik och teknik. NÄR TAGE HERTZELL första gången på plats presenterade idén om en sammanhängande byggkropp för Byggnadsstyrelsens represen- tant möttes han av tystnad – han tittade till en extra gång och fick en hastig nick som bekräf- telse. Således var det ett ensamt arbete där mycket stod på spel (och som också ledde till magsår för Tage). En utmaning var även att få huset i sam- klang med de gamla garnisonsbyggnaderna Svea och Göta Livgarde. Lösningen blev att ha fler våningar vid Karlavägen (sju stycken precis som de omgivande husen på Karlavä- gen) och sedan successivt sänka antalet våningar så att huskropparna kunde få en naturlig kontakt. I dag innehåller Garnisonen tre delar: Karlahuset, Svea och Göta livgarde samt det så kallade FOA-huset eller Port 108 (mer om det på nästa uppslag). De fem statliga verken som flyttade in vid invigningen 1971 har ersatts med cirka 150 hyresgäster – utom Statistiska Centralbyrån som fortfarande sitter kvar. Karlahuset har blivit en myllrande företagsgryta – med allt från Proffice till Zap Models som kunder. Från statlig kolossbyggnad till modernt dynamiskt kontorskvarter. Karla- huset i Garnisonen har laddats med nya funktioner och nytt innehåll de senaste åren – och nu står företagen i kö för att komma in. Arkitekt Tage Hertzell. Text:Johan Wickström Foto:Christoffer Edling Yttre charm ochiYttre charm och i 15453 06-03-28 16.07 Sida 10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=11">En bättre värd Sida 11 Karlahuset Yta: 98 000 kva</a> dratmeter (varav 35 000 kvm under mark). Byggår:1968–72. Adress:Karlavägen 96–112. Arkitekt:Tage Hertzell. Fasadens längd: 347 meter.>> 11 hinre skönheth inre skönhet 15453 06-03-28 16.07 Sida 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=12">En bättre värd Sida 12 Gösta Wallmarks utsmycknin</a> g ”Gul vägg” syns ofta i olika reklam- filmer. Från början var rummet inrett med röda formgjutna plast- möbler. Karlahuset påverkade kanske även stadsbilden i Paris. Arkitekterna bakom Paris kulturhus Centre Georges Pompidou var nämligen på studiebesök i Karlahuset och lät sig inspireras. Ett exempel på detta ser vi på vägen in till restaurangen: gula ventila- tionsrör med uppemot en meter i diameter hänger i taket precis ovanför våra huvuden. Precis sådana som man associerar med Centre Georges Pompidou. 15453 06-03-28 16.07 Sida 12
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=13">En bättre värd Sida 13 Det höga FOA-huset (Försva</a> rets forsknings- anstalt) stod klart några år före Karlahuset. På den tiden var det topphemligt: ingången syntes knappt och ljusinsläppen i entrén var minimala. Nu har FOA flyttat och i dag är det en öppen ljus entré med panoramafönster och en vacker pelargång, Hypostylen, med marmordetaljer. Här finns också rikligt med konstverk. Det gäller för övrigt i hela Karlahuset och dess omgivningar, till exempel i entréerna som utgör en slags förlängning av det galleritäta Karlavä- gen. Helt enligt arkitekternas intentioner laddas Karlahuset successivt med nytt innehåll och nya funktioner. För några år sedan ville myn- digheterna k-märka byggnaden. Men Tage Hertzell sa bestämt nej. –Det här är ju ett monument över förän- derligheten, säger han. 13 15453 06-03-28 16.07 Sida 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=14">En bättre värd Sida 14 14 Förutom flexibla och ef</a> fektiva lokaler i ett bra läge lockas kunderna av de rena ytorna, ljusinsläppen och de starka kontrasterna. 60- och 70-tals arkitektur har blivit inne igen. Annat var det när byggnaden invigdes. Dags- pressen skrev ner byggnaden – och gemene man muttrade missnöjt. Det blev en symbol för den växande statsmakten, en byråkratins högborg. Men Tage Hertzells kollegor hyllade huset: ”en av efterkrigstidens viktigaste bygg- nader i Sverige”, skrev tidskriften Arkitektur. 15453 06-03-28 16.08 Sida 14
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 Vid huvudentrén på Karlavä</a> gen 100 samspelar betongytorna med riklig grönska och rejäla Höga- näsklinkers på golvet. I övrigt är det färgstarka detaljer: röda radia- torer, gula armaturer, blå ventila- tionskanaler och gröna trapp- räcken. Hela huset är för övrigt färgkodat för att underlätta orien- teringen. Under de första decen- nierna fanns bara en ingång, Karlavägen 100, och då var färgzonerna viktiga markörer. Med bara en entré blev det också oerhört tryck på byggnaden: flera tusen personer skulle in vid samma tid på morgonen. Faktum är att vi kan tacka Karlahuset för flextiden, vilket var ett okänt begrepp tidigare. Tunnelbanan vid Karlaplan klarade helt enkelt inte av anstormningen av pigga stats- tjänstemän på väg till Karlahuset – och flextiden blev en smidig lös- ning på detta problem. Idag har det byggts sju nya entréer, vilket lätt gick att göra utifrån den befintliga arkitekturen (ännu ett mått på byggnadens flexibilitet). 15 15453 06-03-28 16.08 Sida 15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=16">En bättre värd En advokatbyra i tiden 16 NU VANDR</a> AR BESÖKAREN in i ljusa och lufti- ga lokaler med glasade väggytor och ljusa trä- slag. Kontoret påminner mest om en riktigt het, stilmedveten mediebyrå. Det ligger ett mycket medvetet val bakom detta –Vi vill vara en modern advokatbyrå som job- bar prestigelöst och effektivt med klienten i cent- rum. De förändringar vi ville genomföra i vårt sätt att jobba och med varumärket kunde vi inte göra i våra förra lokaler, säger Mats Romell, advokat och Managing Partner. Han är en av fem ansvariga för flytten från de gamla lokalerna några kvarter västerut i staden. Ett litet steg för en flyttfirma, men ett stort steg för advokaterna på MAQS. Den tidigare adressen var väl inarbetad och lokalerna klassiskt ”skeppsredargöteborgska” med stuckatur, kakelugnar och mäktiga bur- språk. Några insiktsövningar med kollegorna gav medvetenhet om det nödvändiga uppbrottet. Den besökare som tar hissen upp till MAQS Law Firm på Östra Hamngatan 24 i Göteborg får inte sina advokat-fördomar besannade. Var är de klassis- ka engelska skinnfåtöljerna och de tunga skrivborden i mörkt ädelträ? GRANNAR Hyresgäst: MAQS Law Firm Advokatbyrå Adress:Östra Hamngatan 24, Göteborg Antal anställda: Cirka 60 personer i Göteborg. Hyresgäst sedan: 2005 ZÉwtEN ADVOKATBY Text:Thomas Pettersson Foto:Lasse Nybom och Johan Winborg 15453 06-03-28 16.08 Sida 16
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 –Det var både ett mentalt </a> och fysiskt upp- brott. Men när vi väl bestämt oss för att flytta blev det en väldig förväntan bland kollegorna, säger Mats Romell. MAQS är en snabbväxare i juristbranschen. Verksamheten drivs från kontor i Sverige, Polen, Danmark och Estland. På kontoret i Göteborg jobbar runt 40 jurister, varav 14 är delägare i företaget. MAQS verkar i en bransch under snabb förändring. Bara för tio år sedan var det ett brott mot etiketten att göra reklam – i dag läggs mycket tid på varumärke, positionering och marknadsföring. Valet av lokal var därför extra vik- tigt. Efter att ha kikat runt på ett BYRÅ I TIDEN Ljus, luft och glas –Mats Romell, Camilla Millqvist och Johan Söderlund är alla nöjda med flytten. >> 15453 06-03-28 16.08 Sida 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=18">En bättre värd Sida 18 18 tjugotal olika lokaler </a> fastnade gruppen för Östra Hamngatan 24, en del av Nordstan. –Lokalen är en gymnastiksal från 1970- talet. Vi gillade det öppna rummet och att lokalen gav oss många möjligheter. Plus det centrala läget mitt i staden: bra för våra kun- der och för kollegor som pendlar hit, säger Johan Söderlund, advokat och delägare. LJUS, LUFT, GLAS och ljusa träslag blev ledor- den när planeringen tog vid. En projektgrupp på fem personer höll i planering och genom- förandet. –Det går inte att rösta om färg på gardiner- na. Våra kollegor har varit runt i lokalerna vid två tillfällen, och har haft tillfälle att säga sin mening. Men projektgruppen har haft det övergripande ansvaret, säger Johan Söderlund. Inte underligt då att det var en del fjärilar i magen, inte minst hos kontorsansvariga Camilla Millqvist som jobbade heltid med flytten sex månader innan flyttkartongerna gick. –Vi hann precis med det sista dagen innan. Eller… nej, jag hann inte köpa orkidéer till alla arbetsplatser, säger Camilla Millqvist, skrattar lite och fortsätter: –I projektgruppen sa vi att om bara tele- fonerna, datorerna och kaffeautomaten fungerar är det lugnt! Och det gick vägen, inflyttningsdagen funger- ade det mesta. En given fördel var att MAQS veckan före flytten gått över från fast telefoni till ett helt mobilt telefonsystem. Ett bekymmer mindre när dörrarna till nya kontoret slogs upp kl. 08.00 måndag den 2 september. –Alla var överraskande nöjda, även vi i projektgruppen. Det här är annars en arbets- plats med höga krav, ett ”inte så dåligt” smäller högt här, säger Mats Romell. Planlösningen blev en blandning mellan öppna arbetsplatser och egna rum, i två plan med en stor öppen yta som domineras av det juridiska biblioteket. –I dag sitter vi uppdelade efter funktion och personkemi, planlösningen bygger på att jobbet ska fungera. Eget rum har den som behöver det på grund av arbetsuppgifterna, säger Mats Romell. Det blir betydligt fler spontana möten i de nya lokalerna. –Det gick bara någon månad innan de förs- ta märkte att de fått mera att göra. Att man ser varandra gör tydligen att man samarbetar mer, säger han. Glasväggarna präglar rummet, ljudisole- rande, tvärtemot vad man skulle kunna tänka sig, och med frostade ytor där insynsskyddet kräver det. Att se och synas har blivit uppskattat, det märks i valet av konferens- och grupprum. –Det är alltid de öppna rummen, de som vetter mot våra gemensamma ytor som bokas först. Man tycker om känslan av att sitta mitt i verksamheten, där det händer, säger Camilla Millqvist. Det faktum att både kunder och kollegor väljer att sitta i de öppna rummen visar också att jurist- och advokatrollen förändrats. –Vi är nog inte så hemliga som vi tror. Men vill våra klienter ha full diskretion så klarar lokalerna det också, säger Mats Romell. Efter ett halvår i de nya lokalerna känns det mesta rätt, ja det skulle kanske vara att man behöver lite mera förrådsutrymme än man räknat med. –Vi har minskat kontorsytan med 600 kvadratmeter och sänkt vår hyra, samtidigt som vi utvecklat ändamålsenliga lokaler som stärker vårt varumärke. Flytten var definitivt ett lyft för oss, säger Mats Romell. Flytten blev ett lyft för advokatbyrån MAQS. Grundtanken är att det ska vara lätt att mötas, både för en kopp kaffe i farten och för korta möten om gemensamma uppdrag. 15453 06-03-28 16.08 Sida 18
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=19">En bättre värd Sa gör du dig förstadd 19 >> VI PR</a> ATAR OCH SKVALLRAR, utbyter tankar och känslor. I sämsta fall börjar vi gräla, blir arga och känner oss överkörda, ledsna och osäkra. Vad är det som händer när det blir fel? Vissa samtal ältar vi om och om igen. Var- för sa jag så? Prat är inte bara prat, ord är uttryck för så mycket, precis som tystnad och pauser. –Vårt sätt att samtala med varandra är komplext och kopplat till vårt känsloliv, vår uppfostran och kultur, säger Viveka Adel- swärd, samtalsforskare vid Linköpings univer- sitet och författare till flera böcker om sam- talet, bland annat ”Prat, skratt, skvaller & gräl”. Samtalsforskning studerar vad som händer mellan människor under ett samtal. Vissa människor uttrycker makt genom att tiga, de väljer att sitta tysta och inte visa vad de tyck- er. Är det chefen som är tyst blir medarbetar- na osäkra, är det maken som tiger blir man kanske provocerad. Förstår folk vad du menar? Får du igenom dina förslag på jobbet eller hemma? Trots att vi mycket tidigt i livet lär oss att tala är det inte säkert att vi alltid använder orden och pratet på bästa sätt. Viveka Adelswärd har länge forskat i ämnet och har en del tips att ge. Viveka Adelswärd är professor vid Linköpings universitet. Hon är fil dr i kommunikation och har riktat in sin forskning på samtal och argumentation. SÅ GÖR DU DIG FÖRSTÅDD 15453 06-03-28 16.08 Sida 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=20">En bättre värd Sida 20 20 Andra människor dominer</a> ar genom att prata mycket, politiker har strategier för att fylla ut pauserna och hindra andra talare. Men det finns också människor som döljer rädsla för närhet bakom prat, som pratar för att undvika närhet. KANSKE TÄNKER VIinte på det, men det finns mängder av regler som vi omedvetet har lärt oss. Vi pratar på ett sätt med läkaren och på ett annat med vänner, vi är annorlunda hemma än på jobbet. –Om vi lyckas i ett samtal så beror det på vår skicklighet att följa samtalets regler. Vi anpassar oss efter situationen, till exempel frå- gar vi aldrig doktorn hur han mår när han frå- gar om vår hälsa. Mellan vänner däremot förväntas man visa ömsesidigt intresse. Det kräver en hel del för att vara smidig i umgänget med andra människor. Det finns allmänna regler att hålla sig till för att vara socialt skicklig. Man bör till exempel visa intresse för andra människor och ha en känsla för när man kan ställa frågor och på vilket sätt man kan fråga. Frågor är nämligen laddade och kan uppfattas som hotfulla. –Att ställa frågor är att utöva makt, det märks framförallt i vårt vardagsliv när någon frågar för mycket. Folk börjar värja sig vid ungefär den fjärde frågan och undrar om de blir korsförhörda. DE SOM LYCKASi det sociala umgänget kan också konsten att tala så folk begriper och de stjäl inte hela showen utan låter andra komma till tals. Om de berättar en historia så klarar de av att hålla intresset vid liv. För att lyckas i det sociala samspelet bör man även kunna hantera konflikter och klara av att visa vad man tycker. Man ska också veta syftet med ett samtal, vad det går ut på. Det är inte alltid det lättaste eftersom vi har mängder av skäl till varför vi pratar med varandra. Margaretha Eldh >> Få igång en person som tiger Att tiga kan vara ett sätt att straffaoch en tystnad kan betyda "jag tänker inte låta dig nå mig". I arbets- livet kan tystnad användas som maktmedel. Någon vill få dig att känna dig osäker och döljer sin åsikt genom passivitet och ett orörligt ansikte. Så gör du: Oavsett vem det än är som gömmer sig bakom tystnad, är bästa utvägen att ställa en fråga. Genom att fråga om den andres åsikt visar du ditt intresse och bjuder in till samtal. På det viset bryter du eventuellt maktspel. i|äx~tá zÉwt Üüw FÖR LYCKADE SAMTAL Få stopp på en pratkvarn Vissa människor dominerar samtal genom att prata mycket. Pratsamhet kan bero på att man tycker om att höra sina egen röst. Men det kan också fungera som en mur mot omvärlden, man kanske pratar av rädsla för verklig kontakt. Så gör du:Det bästa sättet är att vänligt men bestämt avbryta någon som bara pratar för att visa att du också har något att säga. Går inte det, kan du höja rösten något och fortsätta prata tills motparten lyssnar. ”Om vi lyckas i ett samtal så beror det på vår skicklighet att följa sam- talets regler.” ILLUSTRATIONER: BARRY CORELL 15453 06-03-28 16.08 Sida 20
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 2121 Förhindra folk från a</a> tt gå undan Har du en kollega som överlåter hela arbetet/beslutet åt omgivningen och som aldrig kommer med egna förslag utan bara tiger som muren och går undan? Då visar den här personen något som kallas för ett passivt aggressivt sätt. Så gör du:Vill man ta reda på om tystnaden är fientlig eller om den beror på osäkerhet eller ointresse, kan man försöka möta personen ansikte mot ansikte. Helst utan att alla medlemmar i gruppen är närvarande. Visa att du verkligen är intresserad av den andres synpunkter. Få igenom dina förslag på möten Vissa personer är ständigt föremål för omgivningens uppmärksamhet. Deras samtalsämnen verkar mer intressanta än andras. De har vad man kallar för hög sta- tus. Förslag från en person med hög status godtas oftast frivilligt och entusiastiskt av andra. Så gör du: Hög status kan vara svårt att tillägna sig men det finns genvä- gar. Ett bra sätt att få folk att lyssna är att tala lugnt och hålla ett relativt lågt röstläge när du talar. Artikulera väl och undvik att skratta nervöst. Få stopp på gräl Grälet uttrycker aggression, starka känslor och kamp mellan de grälande om vem som rår på den andre. För att ett gräl ska komma igång krävs det att båda parter deltar. Ett våldsamt gräl behöver inte vara enbart nega- tivt utan kan vara ett sätt att försöka närma sig varandra. Så gör du: Det smidigaste och mest effektiva sättet att avvärja gräl är att inte låta dig bli provocerad. Försök ignorera giftiga repliker. Blockera möjligheterna till gräl genom att ta emot motpartens gräl- sökande repliker som om de inte vore så illa menade. Få motparten att lyssna på vad du säger Slår barnen/din partner dövörat till när du ber om något?Hur du än tjatar så är det som om orden aldrig nådde deras öron. Tjatighet har drag av gräl, man repeterar och tar om för att få den andre att lyssna och förhopp- ningsvis uträtta det man vill. Men ingen gillar en tjatmoster. Så gör du:Pröva olika strategier för att komma ur tjatet. Försök byta perspektiv, avväpna motparten genom att fråga vad de tycker. Alternativet är att du marker- ar din stånd- punkt mer kraftfullt. Sälj in dig Man kan sägaatt vi dagligen säljer oss själva för att vi vill bli omtyckta. Vid vissa tillfällen blir det tydligare, till exempel vid en anställningsintervju. Den sökande som med framgång klarar av att ha distans till sig själv och visar det genom blygsamhet, humor eller genom att vara sakligt analytisk lyckas bäst att sälja in sin person. Så gör du:Det gäller att kunna framhäva sig själv men samtidigt vara ödmjuk. Då minskar risken att låta skrytsam. Om man vet med sig att man har lätt att få kontakt med människor och att man skojar och pratar mycket, kan man medvetet bestämma sig för att hålla en låg profil för att inte verka flamsig och oseriös. Få stopp på aggressivt utspel Att diskuteraoch att gräla ligger nära varandra. Man har ett problem som man mer eller mindre uppriktigt försöker lösa. Skillnaden är att i grälet släpper man koncentratio- nen på själva ämnet och åsikterna och börjar inrik- ta sig på personen som står för åsikterna. Så gör du:I de flesta diskussioner finns ett visst mått av aggres- sion. Det bästa är att försöka hålla sig till ämnet och mildra tonen. Tona ner påstridigheten genom att kommentera dig själv, visa att du inte alls är så arg som du låter. 15453 06-03-28 16.08 Sida 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=22">En bättre värd Sitt vackert 22 FAST VARFÖR DÅ? St</a> olen har egentligen starkare koppling till faraoner och andra makthavare än till vår kropps behov av att sitta ner. Stolen har vuxit fram ur människans till synes ständi- ga behov av statussymboler. Tronen, där regenten satt, var först och främst en sym- bol för upphöjdhet. På medeltiden var stolen endast den med makt förunnad. Övriga satt på bänkar eller pallar. Ett ständigt flyttande mellan gods och gårdar krävde väggfast inredning. Men med växande städer, handel och rikedom, bör- jade de förmögna satsa på hemmet. Mindre kring- flackande och mer tid för sällskapsliv, skapade fler lättflyttade stolar. På 1600-talet, när fält- marskalk Carl Gustaf Wrangel lät inreda Sko- klosters slott enligt konstens alla regler, blir stolar vanli- gare. När vi läser om hans ansträngningar förstår vi att barockens stolar är före- gångare till mycket av det vi har omkring oss idag – från matsalsmöblemang och matchande inredningar till flygbolagens fåtöljer. Matchande material på möbler och väggar gjorde rummet till en helhet – ny idé vid 1600-talets mitt, lik- som den fasta stoppningen. Från Holland beställde Wrangel tidstypiska stolar med gyllenläder. Fast på Sko- kloster slott finns också den betydligt mer ergonomiska plugghästen (se här intill). Stolar är också en märklig västerländsk kulturföre- teelse. För inte ens hälften av jordens människor använder stolar. Majoriteten av mänskligheten anser tydligen att det finns bekvä- mare ställningar för krop- pen än vår strävan att så ofta som möjligt böja våra höft- och knäleder i en viss vinkel. I vår kultur slutar vi aldrig leta efter den perfek- ta stolformeln. Att någon gång rita en stol är den stora utmaningen för nästan varje formgivare och arkitekt. Ingenting är så svårt som att göra en lyckad stol, sägs det. Sedan ett par år tillbaka kan vi i alla fall få hjälp av TCO att bedöma en arbetsstols kvaliteter. De har en märkning som omfattar områdena ergono- mi, emissioner (gränsvärden för kemiska sådana) och ekologi. Så har du turen att sitta på en sådan stol är det väl bara att sitta kvar. Ulrika Frick Lang Traktor på väg En något ungdomligare framtoning kan denna myck- et prisvärda stol ge. Eftersom den tvingar använ- daren att använda sina egna rygg- och magmuskler är den kanske också en av de mest ergo- nomiska. Traktor är gjord av plast och finns i svart, röd, turkos, mörkgrön på Ikea för 249 kronor. Att plugga på bästa sätt har vi väl alla någon gång försökt oss på. Carl von Linné lät sannolikt tillverka sin egen plugghäst i mitten av 1700-talet efter att han inspirerats av lässtolar i bland annat kloster och universitets- bibliotek. Det var där böckerna, ofta tunga och ohanterliga, åter- fanns. Linné skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid föreläsningar och annan undervisning. Nu finns det möjlighet för mo- derna svenskar att skaffa en lik- nande studiestol via entusiaster- na bakom www.plugghas- ten.se. Rättare sagt så finns det sex möjligheter att själv bli ”hästägare”. Projektionsritningmed alla mått angivna kan hämtas från webb- platsen utan kostnad. Alternativt kan en kostnadsfri fullskalerit- ning hämtas. Minimodell av plugghäst, skala 1:12, Små, ihopmonterade och handgjorda exklusiva minimo- deller efter originalet. 250 kr exkl moms och frakt. Byggsatsdär köparen själv får skruva/limma ihop sin egen plugghäst av limfogad Hevea Brasiliensis (gummiträd jfr teak) och med svart stoppad läder- klädsel. 1900 kr exkl moms. Svensk och serietillverkadi mas- siv björk och mazurpulpet. Äkta läderklädsel.4000 kr exkl moms. Handgjord och färdig. Trä- slag och klädsel bestäm- mer du själv och du får en individuellt anpassad plugg- häst som passar din längd och smak. 8000 kr exkl moms. SITT, MÄNNISKA! i|w á~Ü|äuÉÜwxà En äkta plugghäst 15453 06-03-28 16.08 Sida 22
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=23">En bättre värd Sida 23 23 >> Sitt vackert Eero Ko</a> ivistos sobra kontorsstol Byrne väcker ett visst ha-begär. Förutom att den är stilren är den enkelt justerbar i höjd- och sidled. Den finns att köpa på David design för 1710 kr. Här i vitt. En snarlik variant, Patrik, finns på Ikea för 1495 kr. Här i rött. (nedan) Vakna möten Från Ikea kommer tipset om att byta ut konferens- stolar till skrivbordsstolar. Om konferensrummet används ofta och under längre perioder blir deltagarna mer uppmärksamma om de har möj- ligheten att vari- era sin kroppsställ- ning. Svenska stolar Boken Svenska stolar och deras formgivare 1899-2001 har nu reviderats. Dan Gordan, till vardags redaktör på Sköna hem, har samlat mer än 300 kända och mindre kända svenska sto- lar, fåtöljer och pallar. Han pre- senterar dem kronologiskt, decennium för decennium med början år 1899, som är en mil- stolpe i svensk inrednings- historia. Det var då man för första gången visade arkitektritade möbler för ”mindre bemedlade” på en hemutställning. Tillsammans med fotografen Patrik Johansson har Dan Gor- dan åkt landet runt på jakt efter stolar, till fabriksvindar och dammiga källarlokaler, till antikhandlare, museer och miljöer för vilka stolarna en gång ritades. Alla epoker och stilar har lämnat bidrag till denna digra stolhistoria. Urvalet är författarens, som velat blan- da ”högt” med ”lågt”, det vill säga klassiska stolar och de som under lång tid har varit i anonym tjänst i skolor och myn- dighetskorridorer. Svenska stolar och deras formgivare 1899-2001 av Dan Gordan Byggförlaget 328 sidor, inbunden, illustrerad. Ca pris 295 kronor. Frihet på hjul Freedom är en stol från EFG. Det är en tiofaldigt, internationellt belönad arbetsstol. När man läser de olika jury-utlåtandena låter det väldigt fan- tastiskt; man häpnar över komforten, imponeras av komforten, tror på en förändring av kontorsstolar för alltid. Stolen finns i tre utföranden, med eller utan nackstöd och som sadelsits. Den har en unik funktion som gör att den egna kroppen fungerar som motvikt, vilket gör att stolen stannar exakt i den position du vill. Glöm alla tröttsamma inställningar och låsanordningar. Mannen bakom Freedom är Niels Diffrient, en av USA:s ledande designers, och hans inställning är både sym- patisk och sann: ”Ergonomi måste vara enkel att förstå och att använda. Människan är av naturen lat.” 15453 06-03-28 16.08 Sida 23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=24">En bättre värd Boktips Prioritera smartare på job</a> bet Ett översvämmat skrivbord, kom-ihåg-listor som bara växer, tidsplaner som spricker och ständig övertid – så ser mångas jobbvardag ut i ett tufft arbetsklimat. Det finns de som tror sig ha svaren och teknikerna för att komma till rätta med proble- men. Julie Morgenstern arbetar som organisationskonsult och allt hon lärt sina kunder förmedlar hon nu i boken Rensa i röran på jobbet! Utgångspunkten är nio viktiga kompetenser, där psykologi kombineras med praktiska knep. Rensa i röran på jobbet och prioritera smartare av Julie Morgenstern Svenska förlaget HITTA CITATET– VINN EN BOK På vilken sida står citatet här intill? Delta i En bättre värds nya tävling och vinn en av de böcker vi delar ut. De tio först öppnade rätta lösningarna presenteras i nästa nummer. Skicka in ditt svar och postadress till: redaktionen@vasakronan.se. Vi har utvecklat ändamålsenliga lokaler som stärker vårt varumärke.”” Här är ett urval av böcker som garanterat kommer att ge dig vettigt vetande. Boken ”Ledande ledare” är till exempel något så ovanligt som en medryckande managementbok. Om du deltar i vår nya citattävling nedan har du chans att vinna en bok.UÉ~à|Ñá Vad säger du egentligen? Varför säger vi som vi gör? Hokuspokus, piano, jänkare, hugsvala, banta, kvacksalvare, bärsärk! I korta artiklar berättas här lättsamt och roande om ordens betydelse, användning och ursprung. Om ett ordav Daniel Ernerot och Emil Holmström DN Bokförlag Hjälp för ett smalare och hälsosammare liv GI är en bokstavskombination som blivit en självklarhet på bara ett par år. Men vad är det egentligen? Ola Lauritzson hävdar att en kost med lågt GI-värde effektivt kan avhjälpa problem med övervikt, trötthet, sockerberoende och koncentrationssvårigheter. I boken presen- terar han sin utveckling av GI-metoden. GI i praktiken av Ola Lauritzson Albert Bonnier förlag Om konsten att utveckla en ledningsgrupp I denna bok skildras spännande och med- ryckande hur en ledningsgrupp utvecklas – från att fungera motsägelsefullt och undvikande till ett läge som kännetecknas av ökad öppenhet. Lars Johan Clemedson är leg psykolog med vidareutbildning i psykoterapi och organisations- utveckling. Ledande ledare – Organisationskultur, förändring och konsten att utveckla en ledningsgruppav Lars Johan Clemedson Natur och Kultur 24 15453 06-03-28 16.08 Sida 24
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=25">En bättre värd Värden Vasakronan 25 >> VärdenVasa</a> kronan Vasakronan ochPR-byrån Prime har utsetts till vinnare i tävlingen Spinn för PR-kampanjen Kontors- barometern. Priset delades ut i kategorin Bygg och Fastighet. Den vinnande kampanjen Kontorsbarometern är en kanal mellan kontorsanställda och Vasakronan. Det är en internet- baserad, oberoende och opoli- tisk panel som speglar kontor- sanställdas åsikter inom olika områden. Spinn är den svenska PR- branschens tävling i marknads- PR det vill säga PR i syfte att driva försäljning och bygga varumärke. Prime blev trefaldig vinnare i tävlingen. PR-byrån vann även kategorierna Öppna klassen (med Svenska Shell) och Under- hållning/Media (med Lunarstorm) i Spinn 2005. Studenter ger kunskap För att öka mångfalden på arbetsmarknaden har Vasakro- nan gått med i Diversity Chal- lenge, ett projekt där studenter ska bidra med kreativa mång- faldsidéer. De bästa idéerna belönas med en betald praktik- plats på något av de deltagande företagen i projektet. – Vasakronan kommer under 2006 att engagera alla medar- betare i mångfaldsfrågor, säger Amelie Ljungdahl, chef för kom- petensutveckling på Vasakronan. – Vi vill öka kunskapen kring begreppet mångfald och kom- ma fram till hur vi vill arbeta med frågorna inom företaget. Förutom Vasakronan har Ikea, Tetra Pak, Unilever, Wayfinder, e-on, Atlas Copco, AMF pension och SEB gått med i Diversity Challenge. Fler ICT-företag* flyttar till Vasakronans fastigheter i Kista. Under 2005/2006 har nya hyreskontrakt tecknats som innebär att bland andra företag som BMC Software, Eaton Power Quality, Lenovo AB, Load Systems, Appear Networks och Tibco har, eller kommer att flytta in i Kista Science Tower eller Kista Entré. Företaget Appear Networks hade i februari invig- ning av sina nya lokaler i Kista Science Tower (se lilla bilden ovan). –Vi märker tydligt att trenden i Kista har vänt och att efterfrågan på moderna kommersiella lokaler ökar, säger Per Thiberg, marknadsområdes- chef i Kista. Våra fastigheter utgör ett unikt kluster för ICT-företag och vi märker att just detta attra- herar ytterligare företag att flytta till oss. Vakansgraden i Kista Science Tower och Kista Entré sjunker kontinuerligt. Vasakronan har idag cirka 110 företag/hyresgäster i Kista varav ett 40- tal är kunder i kontorshotellen i Kista Science Tower och Kista Entré. Under 2005 har Vasakronan Service Partner tagit över konferens- och restaurangverksamhet i Kista Science Tower som tidigare drevs av Scandi- navian Service Partner. Från den 1 januari 2006 drivs även övrig tjänsteverksamhet av Vasakronan Service Partner. (*ICT = Information Communication Technology) Vasakronan vinnare igen Xavier Aubry, COO Appear Networks, framför Appear Networks team. MER IT I KISTAMER IT I KISTA 15453 06-03-28 16.08 Sida 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=26">En bättre värd Sida 26 SATS är Nordens ledande tr</a> äningsföretag med nära 140 anläggningar varav 95 är helägda och övriga drivs på franchise- och licensbasis. SATS finns i ett trettiotal tätorter i Norge, Sverige, Danmark och Finland. 26 ^ VärdenVasakronan Svettas i anrikt gymnastikhus 14 januari 2006 öppnade Vasakro- nans hyresgäst SATS sin anläggn- ing SATS Stadion, en toppmodern träningsanläggning i Försvarshögskolans anrika gymnastik- hus på Valhallavägen 117 i Stockholm. 2100 kvadratmeter träningsyta med de allra senaste tränings- och konditions- maskinerna i en skön och avslappnad miljö. Gruppträningssalen har åtta meter i takhöjd. Anläggningen är den femte i Stock- holm som SATS inviger sedan i höstas som en följd av ökad efterfrågan på träning i Stockholmsregionen. Lyckad miljörevision Beställ Vasakronans årsredovisning Vasakronansårsredovisning 2005 är klar och finns att bestäl- la via e-post, telefon eller inter- net. Du som vill prenumerera på årsredovisningar, och kanske även pressmeddelanden, kan mejla till info@vasakronan.se eller gå in på ww.vasakronan.se. Det går också bra att beställa endast årsredovisningen för 2005. Vill du beställa via telefon ringer du växeln 020-783 783. Beställ ditt eget tidningsexemplar Vill du ha ditt eget exemplar av Vasakro- nans kundtidning? Kontakta oss så får du en kostnadsfri prenu- meration av tidningen. Kontakta oss också om vi har fel adressuppgifter på dig eller om du vill avsluta din prenumeration. Skicka e-post till matti.elsinen@vasakronan.se eller faxa till Matti Elsinen på telnr 08-7832101 eller ring på 08-7832100. Har du tips på vad En bättre värd skulle kunna handla om i kommande nummer eller har andra frågor eller synpunkter på tidningen? Tveka inte att höra av dig till redaktionen@vasakronan.se En bättre värd finns också påwww.vasakronan.se som blädderbar webbtidning. Vasakronan fick mycketgoda vitsord vid den senaste miljörevisionen. Enligt rapporten från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, ”har Vasakronan ett effektivt och ständigt förbättrande miljöarbete”. Även den miljörevision som genomfördes under maj 2005 gav mycket gott resultat. Vasakronan är sedan 2001 miljöcer- tifierat enligt ISO 14001 vilket innebär att SP kontinuerligt gör miljörevisioner hos företaget. –Vi är glada att engagemanget och kunskaperna om miljöarbete hos vår personal har givit så goda resultat, säger Olof Sjöberg, miljöchef hos Vasakronan. Träning med högt i tak. Bättre och bättre miljö. Enbättrevärd Enbättrevärd EN TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER 3 NOVEMBER 2005 PLATSPÅSCEN Klara krisen Distansarbete motiverar Enbättrevärd Enbättrevärd EN TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER 3 NOVEMBER 2005 PLATSPÅSCEN Klara krisen Distansarbete motiverar 15453 06-03-28 16.08 Sida 26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=27">En bättre värd Krönika 27 På 90-talet arbetade ja</a> g fem år som personalchef. När jag numera reser Sverige runt och föreläser träffar jag på många olika sorters företag, och jag är fortfarande fascinerad av hur personalen där ser på sitt arbete, men också hur företagen ser på sin personal. Och jag gillar INTE vad jag ser. Det verkar som om många mest ser arbete som ett nödvändigt ont. Som när Aftonbladet.se för en tid sedan hade en omröstning på nätet. De ställde frågan om Henke Larsson skulle a) flytta till Helsingborg, b) söka sig till en utländsk klubb, eller c) sluta arbeta och bränna pengarna. Det är alternativ c) som fascinerar mig. Trots att flesta som röstar på Sportbladet säkert spelar fotboll på fritiden och gör det för att de tycker att det är roligt, så tyckte många att Henke skulle c) ”sluta arbeta”. Här har Henke lyckats bli så duktig på fotboll att han får betalt för att spela, men eftersom det är hans ”jobb” så borde han sluta med det. Tänk om Henke faktiskt tycker att det är roligt att arbeta! Vi har till och med två riksdagspartier som driver linjen att ”ingen skall tvingas arbeta mer än sex timmar per dag”. Men inget parti som driver linjen ”att så många som möjligt skall trivas så bra på jobbet att de gärna tillbringar åtta timmar per dag där”. Vilket faktiskt vore ett alternativ... Men så inarbetat verkar det vara i den svenska folksjälen att arbete; det ska vi undvika. Och när jag slår upp ordet ”arbetsamt” i lexikonet blir jag bara mer förvånad. För hur ska det vara att arbe- ta? Jo, synonymerna är; ”slitsamt, mödosamt och besvärligt”. När det skulle kunna vara ”underbart, fantastiskt och inspirerande”. Och därför förundras jag över att så många före- tag fokuserar på att kontrollera och detaljstyra sin personal. När de istället skulle kunna fokusera på att inspirera dem, ge dem den bästa möjliga arbetsmiljö, och ge dem frihet att arbeta när de vill och var de vill, med det de vill. Det borde varje chef fråga sig varje morgon: Hur får jag anställda som njuter av att arbeta! Teo Härén, entreprenör, talare och författare till boken Härarbeta ETT NJUTBART ARBETE^Ü≠Ç|~t 15453 06-03-28 16.08 Sida 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=s1f9r20x&gInitPage=28">En bättre värd Sida 28 POSTTIDNING B Vasakronan A</a> B Box 24234 104 51 Stockholm AAAáü xÇ á|áàt wxàtÄ} LASSE NYBOM Färgstark entré Första Hötorgsskrapan i Stockholm rymmer en för många okänd skatt. Entréns väggar är målade från golv till tak av den svenska konstruktivisten Olle Baertling (1911-81). Entrén utformades tillsammans med husets arkitekt, David Helldén, som var nära vän till konstnären. Tillsammans skapade de ett rum där bildkonsten och arkitekturen skulle samverka till en estetisk helhets- komposition. Huset stod färdigt 1960. Baertling är en av Sveriges internationellt mest kända konstnärer. Han är främst känd för sina målningar och unikt för honom är de svagt krökta svarta diagonalerna som separerar de klara färgfälten. Diago- nalerna avsåg att skapa illusionen av en obegränsad öppen form. 15453 06-03-28 16.08 Sida 28
