<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=1">Bilaga - Pengar07 Omslag BUDGETMÖTE HEMMA HOS FINA</a> NSMINISTER BORG PengarHHEEMM& DIN GUIDE TILL BÄSTASPARTIPS EN BILAGAFRÅN TTSPEKTRA& KKOOLLLLPPÅÅKKRROONNAANN FFaammiilljjeenn SSttrröömmbbeerrgg kkäämmppaarr ssoomm ssåå mmåånnggaa aannddrraa mmeedd aatttt ffåå iinnkkoommsstteerr oocchh uuttggiifftteerr aatttt ggåå iihhoopp.. VVii hhaarr llååttiitt eexxppeerrtteerr ggrraannsskkaa ddeerraass pprriivvaatteekkoonnoommii.. BUDGETMÖTE HEMMA HOS FINANSMINISTER BORG PengarHHEEMM& DIN GUIDE TILL BÄSTASPARTIPS EN BILAGAFRÅN TTSPEKTRA& KKOOLLLLPPÅÅKKRROONNAANN FFaammiilljjeenn SSttrröömmbbeerrgg kkäämmppaarr ssoomm ssåå mmåånnggaa aannddrraa mmeedd aatttt ffåå iinnkkoommsstteerr oocchh uuttggiifftteerr aatttt ggåå iihhoopp.. VVii hhaarr llååttiitt eexxppeerrtteerr ggrraannsskkaa ddeerraass pprriivvaatteekkoonnoommii..
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=2">Bilaga - Pengar07 Redaktören har ordet 2HEM & PENG</a> AR HEM & PENGAR– en bilaga från TTSpektra. Redaktör: David Stark, TTSpektra. Layout och produktion:Jan Sundström, Gävle Nyhetsbyrå. Projektledare:Anna Hård, TTSpektra. Omslagsfoto:Patrik Sörquist, Scanpix. Annonsförsäljning: Jan Folkesson.Tryck: Ansvarig utgivare: KONOMIär på modet. Jo, så får man nog se det. Och det är förstås två tv-profiler som ligger i täten. TV3 har fått en oväntat stor succé med Lyxfällan. I varje program kliver Charlie och Mathias in i ett hushåll som blöder, hos personer som står vid gränsen till personlig konkurs. De blir förstås de stora hjältarna varje gång då de vänder allt tillrätta. VISST SKULLEdet kunna bli förnedrings-tv när personer först utmålas som stora slarvers och sedan sitter och gråter framför kamerorna när de tvingats säl- ja sina hästar, bilar eller träningsredskap från tv-shop. Så är dock inte fallet. CHARLIE OCHMathias kan vara hårda i sina beslut, men är alltid lika pedagogiska och kan verkligen för- klara varför de där älsklingshästarna måste gå till försäljning. För tittaren är det förstås rena känslostormen. Först gråts det över misären, framåt slutet över glädjen att allt gått så bra. Men det är inte som sång- och dansmän Charlie Söderberg och Mathias Andersson gör sina största gärningar – de är totala ögonöppnare. Det går inte ett avsnitt hemma hos mig utan kom- mentarer som ”vi borde verkligen se över vårt sparande” eller ”vad skulle VI göra om vi upptäckte rötskador i badrummet?”. Lyxfällan gör oss helt enkelt mer ekonomiskt medvetna. Och det behövs. VI HARförsökt göra likadant när den här bilagan sattes ihop. Gott om matnyttiga tips för den som vill slimma både sin ekonomi och sin energiförbrukning. FAMILJEN STRÖMBERGi Upplands-Väsby är långt ifrån ett fall för Lyxfällan. En ganska vanlig familj med rent av ganska bra koll på inkomster och utgifter. Vi har, över flera sidor, tittat närmare på familjens ekono- mi och inte oväntat finns det saker att ta tag i även för den medvetne. VI HAR dessutom träffat Anders Borg, vår finansmi- nister, som berättar om hur privatekonomin sköts ihans familj. Givetvis passade vi på att göra en sedvan- lig ”reality check” – hur mycket kostar egentligen en liter mjölk? Det visste han inte. DAVID STARK redaktör De gör ossekonomiskaE INNEHÅLL 4–5Familjen Strömbergs ekonomi under lupp. Hur ska pengarna räcka till? 6 Hybrid, gas, etanol – välj rätt miljöbil. 7Det är krångligt med pensioner tycker unga svenskar. 8–9 Finansministern om sin egen privatekonomi. 11Det kan löna sig att sälja sitt gamla hus och bygga nytt i stället. 12Pellets, fjärrvärme eller värmepump? – välj rätt system. 13Gammal hushållsutrustning drar mycket energi och kostar pengar. 14Vi lägger allt mer pengar på baby-prylar. Men det finns billigare alternativ. 15Charlie Söderberg från Lyxfällan lär oss pruta. 8–9 7 1513 2HEM & PENGAR HEM & PENGAR– en bilaga från TTSpektra. Redaktör: David Stark, TTSpektra. Layout och produktion:Jan Sundström, Gävle Nyhetsbyrå. Projektledare:Anna Hård, TTSpektra. Omslagsfoto:Patrik Sörquist, Scanpix. Annonsförsäljning: Jan Folkesson.Tryck: Ansvarig utgivare: KONOMIär på modet. Jo, så får man nog se det. Och det är förstås två tv-profiler som ligger i täten. TV3 har fått en oväntat stor succé med Lyxfällan. I varje program kliver Charlie och Mathias in i ett hushåll som blöder, hos personer som står vid gränsen till personlig konkurs. De blir förstås de stora hjältarna varje gång då de vänder allt tillrätta. VISST SKULLEdet kunna bli förnedrings-tv när personer först utmålas som stora slarvers och sedan sitter och gråter framför kamerorna när de tvingats säl- ja sina hästar, bilar eller träningsredskap från tv-shop. Så är dock inte fallet. CHARLIE OCHMathias kan vara hårda i sina beslut, men är alltid lika pedagogiska och kan verkligen för- klara varför de där älsklingshästarna måste gå till försäljning. För tittaren är det förstås rena känslostormen. Först gråts det över misären, framåt slutet över glädjen att allt gått så bra. Men det är inte som sång- och dansmän Charlie Söderberg och Mathias Andersson gör sina största gärningar – de är totala ögonöppnare. Det går inte ett avsnitt hemma hos mig utan kom- mentarer som ”vi borde verkligen se över vårt sparande” eller ”vad skulle VI göra om vi upptäckte rötskador i badrummet?”. Lyxfällan gör oss helt enkelt mer ekonomiskt medvetna. Och det behövs. VI HARförsökt göra likadant när den här bilagan sattes ihop. Gott om matnyttiga tips för den som vill slimma både sin ekonomi och sin energiförbrukning. FAMILJEN STRÖMBERGi Upplands-Väsby är långt ifrån ett fall för Lyxfällan. En ganska vanlig familj med rent av ganska bra koll på inkomster och utgifter. Vi har, över flera sidor, tittat närmare på familjens ekono- mi och inte oväntat finns det saker att ta tag i även för den medvetne. VI HAR dessutom träffat Anders Borg, vår finansmi- nister, som berättar om hur privatekonomin sköts ihans familj. Givetvis passade vi på att göra en sedvan- lig ”reality check” – hur mycket kostar egentligen en liter mjölk? Det visste han inte. DAVID STARK redaktör De gör ossekonomiskaE INNEHÅLL 4–5Familjen Strömbergs ekonomi under lupp. Hur ska pengarna räcka till? 6 Hybrid, gas, etanol – välj rätt miljöbil. 7Det är krångligt med pensioner tycker unga svenskar. 8–9 Finansministern om sin egen privatekonomi. 11Det kan löna sig att sälja sitt gamla hus och bygga nytt i stället. 12Pellets, fjärrvärme eller värmepump? – välj rätt system. 13Gammal hushållsutrustning drar mycket energi och kostar pengar. 14Vi lägger allt mer pengar på baby-prylar. Men det finns billigare alternativ. 15Charlie Söderberg från Lyxfällan lär oss pruta. 8–9 7 1513
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=3">Bilaga - Pengar07 Sida 3 Bostadsfonder är här för </a> att stanna Att spara i fastigheter är relativt ovanligt för privatpersoner och andra mindre aktörer. Insatserna är oftast alltför höga för att det ska vara ett attraktivt alternativ. Det har alltså varit förbehållet företag, stora stiftelser och mycket kapitalstarka privatpersoner att bredda sin portfölj med direkt ägande i fastigheter. Det anses allmänt som ett bra sätt att öka risksprid- ningen i portföljen, främst genom ägande av hyresfastigheter. Fastighetskraschen i början av nittiotalet skadade allvarligt tilltron till fastigheter som en god inves- tering. Även om det fi nns möjligheter till mycket god avkastning så är riskerna med en investering i kommersiella fastigheter stora, främst eftersom denna sektor lider av en hög ränte- och konjunk- turkänslighet. Ett segment inom fastighetsmarknaden som lätt glöms bort i sammanhanget är bostadsmarknaden. Nyligen etablerade bostadsfonder har gjort sparande genom ägande av bostadsfastigheter till ett reellt alternativ för relativt kapitalstarka privat- personer och mindre stiftelser. Aktörerna själva hävdar att här fi nns möjlighet till en god avkastning till låg risk. Avkastningen kommer från hyresintäkter och fastigheternas värdeökning. Svenska Bostadsfonden förväntar sig en genomsnittlig årlig avkastning på 10 - 15 %. Risken bedöms vara lägre än snittet för fastighet- smarknaden i stort och betydligt lägre än att in- vestera i aktier. - Vi investerar i underprissatta bostadsfastigheter som vi bedömer har stor po- tential. Städerna som vi investerar i ska ha en positiv infl yttningstrend, ha ett mångfacetterat näringsliv och gärna vara universitetsstäder, säger Lars Swahn, VD för Svenska Bostadsfonden. Han vill även framhålla att fastighetens läge ska vara attraktivt, och att kvalitén på fastigheten är en viktig faktor. Den ska vara välskött och inte kräva extra kostnader för renoveringar, stambyten och liknande. En annan sak man tittar på är potentialen för bostadsrättsombildning i området. Om det skulle inträffa i någon av fondens fastigheter handlar det om en avkastning på tresiffriga procenttal. Lars Swahn vill dock tona ner betydelsen av att det faktiskt sker en bostadsrättsombildning. - Man ska inte räkna med detta som investerare, det ger snarare en extra krydda till det vi har att erbjuda. Anledningen till att vi inte investerar i Stockholm, Göteborg och Malmö är att det här förekommer spekulation med bostadsfastigheter med sikte på ombildning. Vi investerar i områden i mellanstora städer dit trenden med bostadsrättsombildning är på väg att sprida sig. Det väsentliga är att det fi nns en potential för ombildning i området. Det är en indikation på att fastighetens läge är bra och bidrar till att öka dess värde. Med det nuvarande systemet för hyressättning talar allt för att den trenden håller i sig. En av fi nesserna med bostadsfonderna är anknytningen till svensk bostadspolitik. Genom att allmännyttan är norm för nivån på hyrorna så försämras möjligheterna för nyproduktion av bostäder. Byggherrarna kan inte vara säkra på att kunna ta ut en hyra som täcker deras kostnader. Det byggs därför för få nya bostäder, särskilt i bristorter där efterfrågan är hög. Konsekvens- erna av detta är väl kända: bostadsbrist, skenande hus- och lägenhetspriser och en svart andra- handsmarknad för hyreskontrakt. Nyprodukt- ionen av hyreshus hämmas i hela landet. Den låga konkurrensen på bostadsmarknaden gör att värdeökningen av det redan befi ntliga fastighets- beståndet blir lättare att förutsäga. För att öka riskspridningen på sitt sparande kan man alltså – indirekt genom någon av de bostads- fonder som fi nns på marknaden – bli hyresvärd. En investering som till skillnad från den kom- mersiella fastighetsmarknaden varken är särskilt konjunktur- eller räntekänslig. Höjs räntan räknar nämligen bostadsfonderna med att hyresnivåerna följer efter med ett halvårs fördröjning. Utöver Svenska Bostadsfonden fi nns det relativt få aktörer inom detta segment på den svenska fastighetsmarknaden. Inverness Bostadsfond är en öppen, noterad fond med låg belåningsgrad. Danska Keops för däremot en betydligt mer aggressiv strategi med en belåning på 95 %. Störst är Acta som genom sina fonder är den största privata ägaren av bostadsfastigheter i Sverige. Acta har nu börjat rikta in sig mer på Tyskland. - Det är alltmer kapital som vill in på den sven- ska marknaden och det har gjort det svårare att hitta attraktiva objekt. Men om möjligheten fi nns till ett bra svenskt förvärv så tar vi den, säger Björn Möller, VD Acta Asset Management. Hans rekommendation till de som vill investera i bostadsfonder är att man bör undersöka extra noggrant hur fonden väljer ut de objekt som den väljer att investera i. Fjärran från den traditionella bilden av fastighet- sinvesteraren – den riskbenägne spekulanten – öppnar sig nu möjligheten för privatpersoner och mindre stiftelser att som en del av sin port- följ äga fastigheter. Till låg risk med god avkastning dessutom, om man får tro aktörerna själva. David Olsson, frilansjournalist Hela denna sida är annons från Svenska Bostadsfonden Management AB Svenska Bostadsfonden 1 • Fastighet Svalan i Växjö Verkställande Direktör • Lars Swahn www.fastighetsinvestering.nu Tel. 08 - 667 10 50
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=4">Bilaga - Pengar07 Familjen Strömbergs ekonomi 4HEM</a> & PENGAR Två barn, hus och ett par bilar. Men även extraknäck och vårdbidrag. Familjen Strömberg i Upplands Väsby är en familj som många kan känna igen sig i. De är långt ifrån utblottade, men har heller inga jättemarginaler. Hem & Pengars Per Jernberg har synat familjens ekonomi. Den är välskött, men det finns också saker att åtgärda. Strömbergs ekonomi löper som en röd tråd genom denna bilaga. Hur de får plus och minus att gå ihop, det ser du på sidan 15. Hur ska pengarna 4HEM & PENGAR Två barn, hus och ett par bilar. Men även extraknäck och vårdbidrag. Familjen Strömberg i Upplands Väsby är en familj som många kan känna igen sig i. De är långt ifrån utblottade, men har heller inga jättemarginaler. Hem & Pengars Per Jernberg har synat familjens ekonomi. Den är välskött, men det finns också saker att åtgärda. Strömbergs ekonomi löper som en röd tråd genom denna bilaga. Hur de får plus och minus att gå ihop, det ser du på sidan 15. Hur ska pengarna
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=5">Bilaga - Pengar07 Sida 5 5HEM & PENGAR Familjen St</a> römberg i Upplands Väsby några mil norr om Stockholm har väl så mycket koll på sin ekonomi som man kan begära av en ganska hårt prövad tvåbarnsfamilj. Ingen kassabok eller uträknad månadsbudget, men väl konto- utdrag, fakturor och inkomst- uppgifter samlade i plastfickor på hög idet skåp som också tjänar som hemmakontor. Därför kan Håkan och Linda Strömberg konstatera att de inte lever något fattigt liv. Men deras gemensamma uppfattning är att det är svårt att få pengarna att räcka till, utan att det egentligen finns något som går att spara in på. –Vi har inga tidningsprenume- rationer, filmklubbar eller dyra fri- tidsnöjen att slopa, säger Linda. – Ett tag hade vi bara en bil. Men i den situation vi är behöver vi två, säger Håkan. På ytan är Strömbergs en ganska vanlig tvåbarnsfamilj. Mamma, pappa och två barn i villa. Men några faktorer gör också familjens situation speciell. Linda är långtidssjukskriven efter en operation i mage och hjär- ta. En ny operation väntar. Femåriga Cornelia har barn- reumatism. Förutom mediciner och flera läkarbehandlingar varje månad innebär det att hon i perio- der har svårt att röra sig. Då måste hon åka rullstol och behöver mycket hjälp. På grund av Cornelias sjukdom har Linda jobbat halvtid. Så hen- nes sjukpenning baseras på en halvtidslön. Men den hjälp Cornelia behöver berättigar också till halvt vård- bidrag. Dessutom hade familjen tagit en sjuk- och olycksfallsför- säkring på Cornelia innan sjuk- domen brutit ut. Den ger extra- pengar varje månad så länge som vårdbidrag beviljas. Om sjuk- domen varit känd hade de knap- past fått någon försäkring. Allt detta skapar osäkerhet: Kommer Linda att vara fortsatt sjukskriven? Kommer vårdbidra- get att begränsas eller dras in? Hur ofta måste någon av föräldrarna vara hemma från jobbet när Cornelia ska till läkare eller inte klarar att vara på dagis? Linda tycker att osäkerheten är jobbig. –Den gör att jag känner mig otrygg. Vi har ju inte den där säkra ekonomin där vi vet exakt hur mycket vi får in varje månad. Så pengar är absolut ett stort diskus- sionsämne hemma hos oss, säger hon. Det kan till exempel handla om hur mycket som ska köpas till bar- nen. Håkan och Linda framställer honom som den mer försiktige och henne som den som gärna köper. –Håkan tycker till exempel att jag handlar onödigt mycket kläder till barnen, säger Linda. Men så mycket annat att spara in på än möjligen barnens kläd- konto har hon och Håkan svårt att peka ut. –Det är bara att konstatera. De löpande utgifter vi har är nödvän- diga, säger Håkan. –Ska vi vara ärliga så hade vi inte klarat oss vissa månader utan hjälp från våra föräldrar, säger Lin- da. Om du bläddrar vidare i den här tidningen kan du titta närmare på Familjen Strömbergs ekonomi och hur deras inkomster och utgifter ser ut. PER JERNBERG TT Spektra Inkomster arbete Håkans bruttolön ............................................22 100 kr Efter skatt ............................................................16 047 kr Håkans extraknäck ..........................................5 000 kr Lindas sjukpenning ..........................................5 076 kr (Lindas halvtidslön är 9 020) Både Linda och Håkan tycker att de har ganska låga löner i förhål- lande till sin ålder. Ett sätt att få upp lönen, som brukar användas i debatten, är att byta jobb. Men för Strömbergs känns det inte aktuellt. – Att jag halkat efter i löneutvecklingen beror på att jag varit borta så mycket på grund av min egen och Cornelias sjukdom. Med min sjukdomshistoria tror jag också det skulle vara svårt att få ett nytt och bättre betalt jobb. Dessutom trivs jag bra, säger Linda. Övrigt Barnbidrag ..............................................................2 200 kr Vårdbidrag för Cornelia ................................4 200 kr Sjukförsäkring Cornelia ................................4 928 kr Vårdbidraget ärbehovsprövat och omprövas med jämna mellan- rum, för Cornelias del nästa gång i september 2009. Om det innebär att bidraget försvinner upphör också utbetalningen från sjukförsäkringen. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Håkan: 35 år. Jobbar som resurspedagog i Viksjö, Järfälla. Har extraknäck som ungdomsansvarig i den lokala ishockeyklubben. Linda:34 år. Jobbar som elevassistent för barn med autism på Gärdesskolan i Stockholm. Nu sjukskriven. Cornelia:5 år. Går på dagis. Rider och går på dans. Adam: 3 år. Går på dagis. Ska börja på dans. Bostad: Enplanshus på 113 kvadrat i villaområdet Brunnbyvik, Upplands Väsby. Köpt 2004 för 1930 000. Två bilar. FAKTAFAMILJEN STRÖMBERG räcka till? Sjukdomar och handikapp gör den ekonomiska tillvaron otrygg Familjen Strömbergs utgifter ser ut som i de flesta andra familjer; kläder, bilar, telefoner, leksaker, mat och hus. Men deras situation skiljer sig också på några punkter. Mamma Linda är långtidssjukskri- ven efter en operation och en ny väntar. Femåriga Cornelias sjuk- dom gör att familjen har två bilar, bland annat en rymlig bil som kan ta hennes rullstol. Elkostnaderna är också höga eftersom Cornelia tar varma bad mot sin reumatism. FOTO: PATRIK SÖRQUIST/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=6">Bilaga - Pengar07 Miljöbil 6HEM & PENGAR Hitta rät</a> t i miljöbilsdjungeln För dig som vill värna miljön lockar en rabatt på 10 000 kronor vid bilköpet. Snåla dieselbilar är, tvärtemot vad många tror, ofta bästa valet om plånboken också ska styra. Biltillverkarna satsar stort på vettiga miljöalternativ. Numera finns det en uppsjö av miljöbilar och mark- naden växer explosionsartat. I dag finns fyra typer av miljö- bilar: •Etanolbilar •Gasbilar •Hybrider som drivs av el och vanligt bränsle •Snåla bensin- eller dieselbilar Vilken sorts miljöbil som passar just dig är inte självklart. Mikael Stjerna, reporter på Teknikens Värld, säger att det beror på var man bor och vilka lokala bestäm- melser som gäller där. I Stockholm spelar trängselavgiften stor roll. Bilar som drivs av gas eller etanol och hybrider slipper skatten. Snåla bensin- och diesel- bilar gör det inte. Valet blir därför enkelt. –Men bor du i andra delar av landet är det i första hand miljö- bilsrabatten på 10 000 kronor som får styra, säger Mikael Stjerna. En snål bensinare, eller ännu hellre en snål diesel, är då många gånger att föredra. En dieselbil med partikelfilter får, förutom miljöbilspremien, även ett avdrag på fordonsskatten med 6000 kro- nor. Det dras av allteftersom skat- ten förfaller. – Ett bra tips kan vara att privat- importera en begagnad dieselbil med ett par år på nacken och få rabatten för partikelfiltret ändå. Men miljöbilsrabatten får man inte på en begagnad bil, säger Mikael Stjerna. Men när partikelfilterrabatten väl är förbrukad lönar det sig säl- lan, rent ekonomiskt, att köra en dieselbil som drar mer än 0,7 liter milen. Då räknar vi med att du kör 1500 mil per år. Kör du längre går det lättare att räkna hem den högre fordonsskatt som staten fortfarande tar ut för dieselbilar. En Volvo som drivs med bensin kos- tar cirka 2 200 i skatt, motsvarande diesel kostar närmare 7 000 kro- nor trots att den drar 0,2 deciliter mindre bränsle per mil. – Det är bara en tidsfråga innan skatten på dieselbilar sänks. Miljö- ministern har öppnat för en förän- dring. Etanolbilen har rabatterat för- månsvärde och gratis parkering istorstaden, det är bra för tjänste- bilsföraren. Men för privatbilisten blir den dessvärre ungefär lika dyr i drift som en beninsdriven version. Bränslet är billigt men etanolförbrukningen hög. Bryr du dig enbart om miljön är det en gasbil du ska ha. De är extremt rena. Men körsträckan med gas itanken är ofta kort och kruxet är att hitta tankställen. Den som bor norr om Dalälven får problem men längre söderut i landet går det bättre. Tänk på att naturgas, men inte biogas, är ett fossilt bränsle som påverkar miljön. – Köp gärna en begagnad gasbil. Men kolla så tanken inte är place- rad osmart eller är för liten, säger Mikael Stjerna. ANNA BJÖRE TT Spektra Räkna på bilköpet! • Hur många mil kör du per år? Multiplicera med bränsle- förbrukning och bränslepris. • Hur hög är fordonsskatten? • Försäkringskostnaden? • Kan du få pengar från kom- munen om du köper en miljö- bil? Ett 50-tal kommuner beta- lar halva merkostnaden. • Får du parkera gratis om du kör en miljöbil? Vanligt i stor- städerna. • Kör du mycket i Stockholm så räkna med trängselavgiften. • Räkna på värdeminskning- en. Det är ofta dyraste posten de första åren. Miljöbilar har ett högt andrahandsvärde. • Hybridbilen har elmotor och konventio- nell motor som arbetar parallellt. Väldigt dyr i inköp. 40 procent rabatt på för- månsvärdet. Mikael Stjernas tips: Toyota Prius av senaste genera- tionen är dyr men har en praktisk halvkombi-kaross till skillnad från senaste generation Prius. Honda Civic Hybrid är billigare men enklare. Jämför gärna bilpriserna i Sverige med dem iTyskland före köp, det kan löna sig. • Gasbilen drivs med gas. Välj biogas. Naturgas är ett fossilt bränsle. Har två tankar och kan köras på bensin. Dyr i inköp. Kort räckvidd med gas. 40 procent rabatt på förmånsvärdet. Mikael Stjernas tips: Gasbilar bör vara snåla för att få bra räckvidd på bensin och gas. Fiat Multipla och nya Fiat Panda är smarta konstruk- tioner, men säljs tyvärr inte av general- agenten i Sverige. • Etanolbilen fungerar som en vanlig bil men drivs med 85 procent etanol. Har högre bränsleförbrukning, cirka 30 pro- cent, än en bensindriven bil. Går på ben- sin också. Flexibel. 20 procent rabatt på förmånsvärdet. Mikael Stjernas tips: Ford Focus har varit det mest prisvärda alternativet, både som begagnad och ny. Men i höst kommer en rad nya etanolbi- lar från flera franska tillverkare samt från Volkswagen-gruppen. Framför allt Citroën C4 och Volkswagen Golf kan bli heta. • Bränslesnåla bilar. Ska vara Miljöklass 2005 och högst dra 0,5 liter per mil för bensin och 0,45 liter per mil för diesel, enligt Vägverkets definition. Dieselbilen måste ha partikelfilter. Mikael Stjernas tips:För riktiga långpend- lare är den supersnåla dieselbilen ett smart val. Men eftersom marginalvinsten är liten är en snål bensinmodell oftast ett vettigare alternativ. Till exempel Peugeot 107 eller kopiorna Citroën C1 och Toyota Aygo. Nya Fiat 500 som kommer efter årsskiftet lär bli både miljöbil och kultbil. FIATPANDAFORD FOCUSPEUGEOT107 Infördes i våras och alla privatpersoner som köper en miljöbil får tillbaka 10 000 kronor från Vägverket. Som miljöbil räknas bensin- och dieselbilar med låga koldioxidutsläpp, max 120 gram/km, de flesta bilar som kan dri- vas med alternativa bränslen samt låg- förbrukande elbilar. FAKTAMILJÖBILSRABATTEN Skona miljön bakom ratten Biltillverkarna satsar nu hårt på miljöbilar. Flera märken syntes flitigt under sommarens Alme- dalsvecka där miljöminister An- dreas Carlgren passade på att provsitta bilarna och posera för den samlade pressen. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX TOYOTAPRIUS 6HEM & PENGAR Hitta rätt i miljöbilsdjungeln För dig som vill värna miljön lockar en rabatt på 10 000 kronor vid bilköpet. Snåla dieselbilar är, tvärtemot vad många tror, ofta bästa valet om plånboken också ska styra. Biltillverkarna satsar stort på vettiga miljöalternativ. Numera finns det en uppsjö av miljöbilar och mark- naden växer explosionsartat. I dag finns fyra typer av miljö- bilar: •Etanolbilar •Gasbilar •Hybrider som drivs av el och vanligt bränsle •Snåla bensin- eller dieselbilar Vilken sorts miljöbil som passar just dig är inte självklart. Mikael Stjerna, reporter på Teknikens Värld, säger att det beror på var man bor och vilka lokala bestäm- melser som gäller där. I Stockholm spelar trängselavgiften stor roll. Bilar som drivs av gas eller etanol och hybrider slipper skatten. Snåla bensin- och diesel- bilar gör det inte. Valet blir därför enkelt. –Men bor du i andra delar av landet är det i första hand miljö- bilsrabatten på 10 000 kronor som får styra, säger Mikael Stjerna. En snål bensinare, eller ännu hellre en snål diesel, är då många gånger att föredra. En dieselbil med partikelfilter får, förutom miljöbilspremien, även ett avdrag på fordonsskatten med 6000 kro- nor. Det dras av allteftersom skat- ten förfaller. – Ett bra tips kan vara att privat- importera en begagnad dieselbil med ett par år på nacken och få rabatten för partikelfiltret ändå. Men miljöbilsrabatten får man inte på en begagnad bil, säger Mikael Stjerna. Men när partikelfilterrabatten väl är förbrukad lönar det sig säl- lan, rent ekonomiskt, att köra en dieselbil som drar mer än 0,7 liter milen. Då räknar vi med att du kör 1500 mil per år. Kör du längre går det lättare att räkna hem den högre fordonsskatt som staten fortfarande tar ut för dieselbilar. En Volvo som drivs med bensin kos- tar cirka 2 200 i skatt, motsvarande diesel kostar närmare 7 000 kro- nor trots att den drar 0,2 deciliter mindre bränsle per mil. – Det är bara en tidsfråga innan skatten på dieselbilar sänks. Miljö- ministern har öppnat för en förän- dring. Etanolbilen har rabatterat för- månsvärde och gratis parkering istorstaden, det är bra för tjänste- bilsföraren. Men för privatbilisten blir den dessvärre ungefär lika dyr i drift som en beninsdriven version. Bränslet är billigt men etanolförbrukningen hög. Bryr du dig enbart om miljön är det en gasbil du ska ha. De är extremt rena. Men körsträckan med gas itanken är ofta kort och kruxet är att hitta tankställen. Den som bor norr om Dalälven får problem men längre söderut i landet går det bättre. Tänk på att naturgas, men inte biogas, är ett fossilt bränsle som påverkar miljön. – Köp gärna en begagnad gasbil. Men kolla så tanken inte är place- rad osmart eller är för liten, säger Mikael Stjerna. ANNA BJÖRE TT Spektra Räkna på bilköpet! • Hur många mil kör du per år? Multiplicera med bränsle- förbrukning och bränslepris. • Hur hög är fordonsskatten? • Försäkringskostnaden? • Kan du få pengar från kom- munen om du köper en miljö- bil? Ett 50-tal kommuner beta- lar halva merkostnaden. • Får du parkera gratis om du kör en miljöbil? Vanligt i stor- städerna. • Kör du mycket i Stockholm så räkna med trängselavgiften. • Räkna på värdeminskning- en. Det är ofta dyraste posten de första åren. Miljöbilar har ett högt andrahandsvärde. • Hybridbilen har elmotor och konventio- nell motor som arbetar parallellt. Väldigt dyr i inköp. 40 procent rabatt på för- månsvärdet. Mikael Stjernas tips: Toyota Prius av senaste genera- tionen är dyr men har en praktisk halvkombi-kaross till skillnad från senaste generation Prius. Honda Civic Hybrid är billigare men enklare. Jämför gärna bilpriserna i Sverige med dem iTyskland före köp, det kan löna sig. • Gasbilen drivs med gas. Välj biogas. Naturgas är ett fossilt bränsle. Har två tankar och kan köras på bensin. Dyr i inköp. Kort räckvidd med gas. 40 procent rabatt på förmånsvärdet. Mikael Stjernas tips: Gasbilar bör vara snåla för att få bra räckvidd på bensin och gas. Fiat Multipla och nya Fiat Panda är smarta konstruk- tioner, men säljs tyvärr inte av general- agenten i Sverige. • Etanolbilen fungerar som en vanlig bil men drivs med 85 procent etanol. Har högre bränsleförbrukning, cirka 30 pro- cent, än en bensindriven bil. Går på ben- sin också. Flexibel. 20 procent rabatt på förmånsvärdet. Mikael Stjernas tips: Ford Focus har varit det mest prisvärda alternativet, både som begagnad och ny. Men i höst kommer en rad nya etanolbi- lar från flera franska tillverkare samt från Volkswagen-gruppen. Framför allt Citroën C4 och Volkswagen Golf kan bli heta. • Bränslesnåla bilar. Ska vara Miljöklass 2005 och högst dra 0,5 liter per mil för bensin och 0,45 liter per mil för diesel, enligt Vägverkets definition. Dieselbilen måste ha partikelfilter. Mikael Stjernas tips:För riktiga långpend- lare är den supersnåla dieselbilen ett smart val. Men eftersom marginalvinsten är liten är en snål bensinmodell oftast ett vettigare alternativ. Till exempel Peugeot 107 eller kopiorna Citroën C1 och Toyota Aygo. Nya Fiat 500 som kommer efter årsskiftet lär bli både miljöbil och kultbil. FIATPANDAFORD FOCUSPEUGEOT107 Infördes i våras och alla privatpersoner som köper en miljöbil får tillbaka 10 000 kronor från Vägverket. Som miljöbil räknas bensin- och dieselbilar med låga koldioxidutsläpp, max 120 gram/km, de flesta bilar som kan dri- vas med alternativa bränslen samt låg- förbrukande elbilar. FAKTAMILJÖBILSRABATTEN Skona miljön bakom ratten Biltillverkarna satsar nu hårt på miljöbilar. Flera märken syntes flitigt under sommarens Alme- dalsvecka där miljöminister An- dreas Carlgren passade på att provsitta bilarna och posera för den samlade pressen. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX TOYOTAPRIUS
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=7">Bilaga - Pengar07 Pension 7HEM & PENGAR Huset Bolå</a> n ..........................................................................6 599 kr Fastighetsskatt ........................................................408 kr När familjen köpte hus 2004 letade de först närmare Håkans jobb iJärfälla. Men där var det för dyrt, tyckte de. Då föll valet på Upplands Väsby, där Linda är uppväxt. En grundplåt till köpet och vissa reparationer fick de genom att sälja bostadsrätten de tidigare bodde i. Nu har de bostadslån på 1620 000. De har nyligen bundit sina lån, vilket gjort att månadskostna- den gått upp med 300 kronor. – Men på lång sikt räknar vi med att det ska löna sig eftersom räntorna nu är på väg upp, säger Håkan. Linda tycker att bundna räntor känns tryggt. – Jag har velat binda dem tidigare. Det är skönt att veta vilka kostnader vi har att hålla oss till. Att fastighetsskatten försvinner vid årsskiftet är inget Strömbergs tjänar speciellt mycket på. Den nuvarande skatten på 4901 kro- nor om året byts då till en fastighetsavgift på 4500. Några regelbundnaavsättningar för reparationer gör familjen inte. De reparationer de ser framför sig är en ommålning av plåttaket och dränering av grunden. Dräneringen kan en släkting med grävmaskin hjälpa till med. Det kan hålla kostnaden nere. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Eftersom inkomsterna efter skatt inte rymmer någon jämkning för bolånet finns chansen att efter deklara- tionen få en skatteåterbäring som kan öka det ekono- miska utrymmet. Bäst är att begära jämkning så att utrymmet ökar löpande. Hemmet El ....................................................................................1 700 kr Vatten ..............................................................................292 kr Sophämtning ............................................................112 kr Inbrottslarm ..................................................................42 kr Hemförsäkring ..........................................................272 kr Det går åtmycket el hemma hos Strömbergs. Dels för att huset och varmvattnet värms med el, men också för att Cornelia mår bra av varma bad och duschar. Förbrukningen ligger på cirka 20000 kWh per år. De har inteundersökt om det går att köpa el billigare genom att byta elbolag. Däremot tror de att en genomförd upprustning av husets ventilation hjälper till att hålla förbrukningen nere. En bedömning från Konsumenternas elrådgivningsbyrå är att familjens elkostnad ligger ganska bra. Det finns många med lik- nande förutsättningar som betalar mer. På Konsumentverkets hemsida på internet – www.konsument- verket.se – finns möjlighet att söka efter bästa elpris. En titt där visar att Strömbergs skulle kunna få ner sina elkostnader med kanske någon hundralapp per månad. Hemförsäkringen avser priset för villatillägget. Grundförsäkringen ingår i Lindas medlemskap i Kommunalarbetareförbundet. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Familjens utgifter för el, vatten, sophämtning, inbrotts- larm och hemförsäkring är mycket rimliga. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Pensionen är viktig men hon är osäker. Valen är många och svåra. Katarina Backman tycker att välja pensionssparande känns som att som att spela rysk roulette med sin framtid. – Pappa hjälpte mig välja fonder till PPM. Jag minns inte riktigt vad det blev, jag tror en av fonderna är en generationsfond. Men jag har valt ialla fall, säger hon. Att det är bra att ha en sparad slant är hon helt övertygad om. Som ganska färsk sjuksköterska är lönen inte så stor och hon är noga med vad hon gör av med pengarna på. För en tid sedan sade hon till exempel upp sitt fasta telefon- abonnemang, det blev för dyrt med alla fasta avgifter. Och efter rekommendation från banken har hon satt över pengar från sitt löne- konto till en räntefond med högre ränta. Pensionen är också viktig, tyck- er hon, även om hon säger att hon kan alldeles för lite. – När man blir pensionär vill man ju kunna resa och göra roliga saker. Och det är nu, innan jag får barn och familj, som jag har råd att spara, säger hon. Att det kan bli knapert som pen- sionär om hon inte sparar själv förklarade hennes rådgivare på banken för henne. Hon fick se en kurva som visade att hon kan räk- na med ungefär hälften av lönen iallmän pension. Så nu sätter hon av 500 kronor i månaden i fonder ien pensionsförsäkring. Hon säger att hon inte vill ta några risker med sina pengar. Att risk och avkastning hänger ihop, har hon inte tänkt på. Högre risk kan ge högre avkastning. Avgifterna för sparandet är heller inget hon reflekterat över. Ungefär en gång per år går hon till banken där de går igenom hela hennes ekonomi. Hon litar på ban- ken men säger samtidigt att hon känner sig lite lurad. Att det är som om hon missar något hela tiden. – Det är så krångligt med pen- sionen. Det vore lättare om det bara vore en grej att hålla reda på. Och man vet hur reglerna är nu, men inte hur de blir sen. Hur pensionenär uppbyggd känner hon inte till. PPM vet hon vad det är, på ett ungefär, men tjänste- pensionen är mer okänd. – Jag tycker det är tråkigt med pension. Men man borde ju lära sig mera, det inser jag. Informationen skulle vara mer lättillgänglig. ANNA BJÖRE TT Spektra • Väljden sparform som känns bäst. Vanligt fritt sparande eller öronmärkt pensions- sparande där pengarna är bundna till 55 års ålder. • Undvik sparande med garan- terad avkastning. Ofta innebär det dyra avgifter. • Spara allt i aktiefonder, gärna med riktigt hög risk. Med så lång spartid blir risken inte så hög ändå. • Satsa inte allt på ett kort utan sprid pengarna på flera olika branscher och marknader. • Välj sparande med låga avgifter. Att börja månadsspara räcker långt. Det är bra att vänja sig vid det innan man får familj och barn och får mindre råd. Det säger Mikael Nyman, redaktör på Pensionsnyheterna och en av Sveriges främsta pensionsexperter. Den som är ung ska inte oroa sig för mycket för pensionen, menar Nyman. Här är hans tre steg till ett rikare pensionsliv och en bättre nattsömn fram till dess. 1 Börja månadsspara. Det räcker med någon hundralapp per månad, gärna via autogiro så pengarna dras automatiskt. På 40 år blir det mycket pengar. 2 Se till att ha ett arbete som gör att du tjänar in pengar till en tjänstepension, det som även kallas för avtalspension. Arbetsgivaren sätter då av pengar till tjänstepensionen varje månad. Man kan säga att du har en högre lön än den på lönebeskedet, fast uttaget skjuts upp tills du blir pensionär. 3 Gör inga onödiga uppehåll i arbetslivet och var beredd på att du kan behöva arbeta längre än till 65 års ålder. Alla pengar du tjänar in under livet påverkar pensionens storlek. Spara – och ta tre grepp om din pension Pensionär krångligt Med hjälp av sin pappa har 26-åriga Katarina Backman gjort ett PPM-val, men som så många andra ungdomar har hon inte riktig koll på hur vårt pensionssystem är uppbyggt. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX 7HEM & PENGAR Huset Bolån ..........................................................................6 599 kr Fastighetsskatt ........................................................408 kr När familjen köpte hus 2004 letade de först närmare Håkans jobb iJärfälla. Men där var det för dyrt, tyckte de. Då föll valet på Upplands Väsby, där Linda är uppväxt. En grundplåt till köpet och vissa reparationer fick de genom att sälja bostadsrätten de tidigare bodde i. Nu har de bostadslån på 1620 000. De har nyligen bundit sina lån, vilket gjort att månadskostna- den gått upp med 300 kronor. – Men på lång sikt räknar vi med att det ska löna sig eftersom räntorna nu är på väg upp, säger Håkan. Linda tycker att bundna räntor känns tryggt. – Jag har velat binda dem tidigare. Det är skönt att veta vilka kostnader vi har att hålla oss till. Att fastighetsskatten försvinner vid årsskiftet är inget Strömbergs tjänar speciellt mycket på. Den nuvarande skatten på 4901 kro- nor om året byts då till en fastighetsavgift på 4500. Några regelbundnaavsättningar för reparationer gör familjen inte. De reparationer de ser framför sig är en ommålning av plåttaket och dränering av grunden. Dräneringen kan en släkting med grävmaskin hjälpa till med. Det kan hålla kostnaden nere. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Eftersom inkomsterna efter skatt inte rymmer någon jämkning för bolånet finns chansen att efter deklara- tionen få en skatteåterbäring som kan öka det ekono- miska utrymmet. Bäst är att begära jämkning så att utrymmet ökar löpande. Hemmet El ....................................................................................1 700 kr Vatten ..............................................................................292 kr Sophämtning ............................................................112 kr Inbrottslarm ..................................................................42 kr Hemförsäkring ..........................................................272 kr Det går åtmycket el hemma hos Strömbergs. Dels för att huset och varmvattnet värms med el, men också för att Cornelia mår bra av varma bad och duschar. Förbrukningen ligger på cirka 20000 kWh per år. De har inteundersökt om det går att köpa el billigare genom att byta elbolag. Däremot tror de att en genomförd upprustning av husets ventilation hjälper till att hålla förbrukningen nere. En bedömning från Konsumenternas elrådgivningsbyrå är att familjens elkostnad ligger ganska bra. Det finns många med lik- nande förutsättningar som betalar mer. På Konsumentverkets hemsida på internet – www.konsument- verket.se – finns möjlighet att söka efter bästa elpris. En titt där visar att Strömbergs skulle kunna få ner sina elkostnader med kanske någon hundralapp per månad. Hemförsäkringen avser priset för villatillägget. Grundförsäkringen ingår i Lindas medlemskap i Kommunalarbetareförbundet. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Familjens utgifter för el, vatten, sophämtning, inbrotts- larm och hemförsäkring är mycket rimliga. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Pensionen är viktig men hon är osäker. Valen är många och svåra. Katarina Backman tycker att välja pensionssparande känns som att som att spela rysk roulette med sin framtid. – Pappa hjälpte mig välja fonder till PPM. Jag minns inte riktigt vad det blev, jag tror en av fonderna är en generationsfond. Men jag har valt ialla fall, säger hon. Att det är bra att ha en sparad slant är hon helt övertygad om. Som ganska färsk sjuksköterska är lönen inte så stor och hon är noga med vad hon gör av med pengarna på. För en tid sedan sade hon till exempel upp sitt fasta telefon- abonnemang, det blev för dyrt med alla fasta avgifter. Och efter rekommendation från banken har hon satt över pengar från sitt löne- konto till en räntefond med högre ränta. Pensionen är också viktig, tyck- er hon, även om hon säger att hon kan alldeles för lite. – När man blir pensionär vill man ju kunna resa och göra roliga saker. Och det är nu, innan jag får barn och familj, som jag har råd att spara, säger hon. Att det kan bli knapert som pen- sionär om hon inte sparar själv förklarade hennes rådgivare på banken för henne. Hon fick se en kurva som visade att hon kan räk- na med ungefär hälften av lönen iallmän pension. Så nu sätter hon av 500 kronor i månaden i fonder ien pensionsförsäkring. Hon säger att hon inte vill ta några risker med sina pengar. Att risk och avkastning hänger ihop, har hon inte tänkt på. Högre risk kan ge högre avkastning. Avgifterna för sparandet är heller inget hon reflekterat över. Ungefär en gång per år går hon till banken där de går igenom hela hennes ekonomi. Hon litar på ban- ken men säger samtidigt att hon känner sig lite lurad. Att det är som om hon missar något hela tiden. – Det är så krångligt med pen- sionen. Det vore lättare om det bara vore en grej att hålla reda på. Och man vet hur reglerna är nu, men inte hur de blir sen. Hur pensionenär uppbyggd känner hon inte till. PPM vet hon vad det är, på ett ungefär, men tjänste- pensionen är mer okänd. – Jag tycker det är tråkigt med pension. Men man borde ju lära sig mera, det inser jag. Informationen skulle vara mer lättillgänglig. ANNA BJÖRE TT Spektra • Väljden sparform som känns bäst. Vanligt fritt sparande eller öronmärkt pensions- sparande där pengarna är bundna till 55 års ålder. • Undvik sparande med garan- terad avkastning. Ofta innebär det dyra avgifter. • Spara allt i aktiefonder, gärna med riktigt hög risk. Med så lång spartid blir risken inte så hög ändå. • Satsa inte allt på ett kort utan sprid pengarna på flera olika branscher och marknader. • Välj sparande med låga avgifter. Att börja månadsspara räcker långt. Det är bra att vänja sig vid det innan man får familj och barn och får mindre råd. Det säger Mikael Nyman, redaktör på Pensionsnyheterna och en av Sveriges främsta pensionsexperter. Den som är ung ska inte oroa sig för mycket för pensionen, menar Nyman. Här är hans tre steg till ett rikare pensionsliv och en bättre nattsömn fram till dess. 1 Börja månadsspara. Det räcker med någon hundralapp per månad, gärna via autogiro så pengarna dras automatiskt. På 40 år blir det mycket pengar. 2 Se till att ha ett arbete som gör att du tjänar in pengar till en tjänstepension, det som även kallas för avtalspension. Arbetsgivaren sätter då av pengar till tjänstepensionen varje månad. Man kan säga att du har en högre lön än den på lönebeskedet, fast uttaget skjuts upp tills du blir pensionär. 3 Gör inga onödiga uppehåll i arbetslivet och var beredd på att du kan behöva arbeta längre än till 65 års ålder. Alla pengar du tjänar in under livet påverkar pensionens storlek. Spara – och ta tre grepp om din pension Pensionär krångligt Med hjälp av sin pappa har 26-åriga Katarina Backman gjort ett PPM-val, men som så många andra ungdomar har hon inte riktig koll på hur vårt pensionssystem är uppbyggt. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=8">Bilaga - Pengar07 Finansminister Anders Borg 8HEM </a> & PENGAR Hål i plånboken efter semes- tern? Unnat dig en ny platt-tv trots ebb i kassan? Då har du inte följt finansminister Anders Borgs strategi. Finansministern, känd bland annat för sin hästsvans och ring i örat, är en man som inte bara har kontroll över rikets finanser utan också över sina egna. I finansminister- familjen är det budgetmöte varje månad. –Jag är väl rätt noga med att ha kontroll över våra löpande utgif- ter. Vi har delat ansvar för hushåll- sekonomin. Jag betalar en del räk- ningar och min fru en del. Vi bru- kar ha ett litet möte omkring den 24–25:e i månaden då vi delar upp det, berättar Anders Borg vid en träff på finansdepartementets innergård. En lummig, tyst oas mitt i Stockholms city intill turist- täta Drottninggatan. Och betalar man över internet så är det lätt att ta kontroll över sin ekonomi, tipsar finansminis- tern. – Allt är ju specificerat där. Det är enklare att hålla ordning nu än tidigare. Men speciellt intresserad av att tjäna pengar på fonder eller aktie- klipp är han inte: – Jag har pensionspengarna iSjunde AP-fonden som jag har stort förtroende för. Jag har inte känt något behov av att flytta runt mellan olika PPM-fonder. Mina egna privata pengar har jag i en indexfond med nollavgift. Jag tror helt enkelt att det är ett bra sätt att spara utan att göda förvaltarna. Försiktighet ärett ledord när man talar hushållsekonomi med finansministern. Man ska inte dra på sig för stora skulder och fasta utgifter, välja billiga men bra spar- former och vara medveten om riskerna när man väljer rörlig ränta: – Många sparformer är väldigt dyra för hushållen och dem ska man vara försiktig med, säger Anders Borg som inte vill peka ut någon särskild bank. – Men det finns olika produkter, inte minst fonder som är dyra. För de flesta kan det vara rimligt att äga i en indexfond eller för den delen köpa i fem-sex kända bolag och slippa betala stora avgifter. Men för de hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop, enligt Finansinspektion är det så många som var tionde. Vad ger du för råd till dem? – Man får pröva vad man kan av- stå. Man får pröva om man kan spara in på matkontot, klädkontot och bilkontot. Det är naturligt att Budgetmöte varje månad hemma hos familjen BorgKoll på egnaoch and 8HEM & PENGAR Hål i plånboken efter semes- tern? Unnat dig en ny platt-tv trots ebb i kassan? Då har du inte följt finansminister Anders Borgs strategi. Finansministern, känd bland annat för sin hästsvans och ring i örat, är en man som inte bara har kontroll över rikets finanser utan också över sina egna. I finansminister- familjen är det budgetmöte varje månad. –Jag är väl rätt noga med att ha kontroll över våra löpande utgif- ter. Vi har delat ansvar för hushåll- sekonomin. Jag betalar en del räk- ningar och min fru en del. Vi bru- kar ha ett litet möte omkring den 24–25:e i månaden då vi delar upp det, berättar Anders Borg vid en träff på finansdepartementets innergård. En lummig, tyst oas mitt i Stockholms city intill turist- täta Drottninggatan. Och betalar man över internet så är det lätt att ta kontroll över sin ekonomi, tipsar finansminis- tern. – Allt är ju specificerat där. Det är enklare att hålla ordning nu än tidigare. Men speciellt intresserad av att tjäna pengar på fonder eller aktie- klipp är han inte: – Jag har pensionspengarna iSjunde AP-fonden som jag har stort förtroende för. Jag har inte känt något behov av att flytta runt mellan olika PPM-fonder. Mina egna privata pengar har jag i en indexfond med nollavgift. Jag tror helt enkelt att det är ett bra sätt att spara utan att göda förvaltarna. Försiktighet ärett ledord när man talar hushållsekonomi med finansministern. Man ska inte dra på sig för stora skulder och fasta utgifter, välja billiga men bra spar- former och vara medveten om riskerna när man väljer rörlig ränta: – Många sparformer är väldigt dyra för hushållen och dem ska man vara försiktig med, säger Anders Borg som inte vill peka ut någon särskild bank. – Men det finns olika produkter, inte minst fonder som är dyra. För de flesta kan det vara rimligt att äga i en indexfond eller för den delen köpa i fem-sex kända bolag och slippa betala stora avgifter. Men för de hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop, enligt Finansinspektion är det så många som var tionde. Vad ger du för råd till dem? – Man får pröva vad man kan av- stå. Man får pröva om man kan spara in på matkontot, klädkontot och bilkontot. Det är naturligt att Budgetmöte varje månad hemma hos familjen BorgKoll på egnaoch and
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=9">Bilaga - Pengar07 Sida 9 9HEM & PENGAR Finansminis</a> tern om.... ...lågavlönade – De skattelättnader vi lagt ger dem med lägst inkomster de procentuellt största lättnaderna. Och med det andra steget skulle en lokalvårdare få en lättnad på 1 000 kronor i månaden. Det handlar om att skatterna sänks med 15-16 procent för dem. ...ensamma mammor – Den grupp som suttit trängst är ju de ensam- stående mammorna. De är en av få grupper i Sveri- ge som fått uppleva försämringar under 1990-talet. – Så i det här fallet skulle jag gärna vilja åter- komma med förbättringar, svarar finansministern som bland annat anser att bostadsbidraget är ett dåligt konstruerat bidrag. Det gör att det inte lönar sig för många, särskilt kvinnor, att gå upp i arbets- tid därför att de då samtidigt tappar hela eller delar av bostadsbidraget. ...pensionärerna – Vi har lagt dubbelt jobbavdrag på dem som jobbar kvar efter 65 års ålder. Många av de som jobbar vid 65 år och senare är ju vår bästa arbets- kraft, välutbildade, lojala och oftast utan sjuka barn. Och de ålderspensionärer som inte fortsätter att jobba har fått del av fastighetsskatteförändringen samt satsningarna på äldreboendet. – Vi har också skäl att göra ytterligare satsningar på sjukvård riktad till de äldre, säger Anders Borg. Namn:Anders Erik Borg. Född: 1968 i Bagarmossen, uppvuxen i Norrköping. Yrke:Finansminister. Familj:Hustrun Sanna. Barnen Ludvig, 11 år och tvilling- arna Hanna och Sarah, 6 år. Bor:Katrineholm. Fritidsintressen:Familjen och matlagning. Bakgrund: Studier i filosofi, ekonomisk historia och stats- kunskap vid Uppsala universitet samt studier i national- ekonomi vid Stockholms universitet. Ordförande i Förening- en Heimdal och vice ordförande i Fria Moderata Student- förbundet. Talskrivare åt Carl Bildt efter den borgerliga valsegern 1991 samt politiskt sakkunnig i statsrådsberedningen. Arbetade inom bankvärlden efter valförlusten 1994 bland annat som chef för ekonomisk analys vid SEB. Han har ock- så varit rådgivare i penningpolitiska frågor i Riksbanken. FAKTAFINANSMINISTERN Tre kortfrågor till finansministern Vad kostar en liter mellanmjölk? – Jag köpte en liter lättmjölk häromdan och beta- lade 10 kronor - fast det var på 7-eleven. Korrekt svar: 7:60 kronor. Vad betalar man i tv-licens per år? – Jag betalar kvartalsvis, 300 kronor tror jag. Korrekt svar: 1 996 kronor/år, dvs 499 kronor per kvartal. Hur stor andel av elpriset utgörs av skatter och avgifter? – Ja det är väl 60 procent eller så. Korrekt svar: Knappt 40 procent, enligt Svensk Energi. Om barnen Borgs veckopeng Nyfiken påvad de tre barnen Borg har i veckopeng? Här kommer svaret: – Hanna och Sarah fyllde sex år nu i sommar så dem får faktiskt inget alls. De får lördagsgodis och popcorn på fredagarna. – Ludvig (11 år) ska få veckopeng nu från höst- terminen. Han är väldigt sparsam och noggrann så han har haft tillräckligt med pengar från det han fått på jular och födelsedagar. Men de flesta av hans kamrater får veckopeng så nu ska han också få det. Hur mycket? – Han ska få 20 kronor. Vi har tittat på vad de andra barnen har och tittat på bankernas hemsidor var snittet ligger. 20 kronor är ju litet i underkant men så bor vi ju i Katrineholm. Stockholmspojkar får mer, svarar Anders Borg. (Snittet för 11-åringar ligger på cirka 40 kronor i veckan enligt Swedbank.) ha svårt att få ekonomin att gå ihop under vissa perioder i livet, menar Anders Borg. När man är student, flyttar ihop eller köper bostad, till exempel. –Vi köpte hus 1995 då räntorna var väldigt höga. Då resonerade vi som så att det kommer andra peri- oder när vi kan unna oss mer. Grunden för allt är att man har ett bra eget arbete, att man satsar på sitt arbete och att man ser till att man är väl förankrad på arbets- marknaden. Alla studier och all erfarenhet visar att det är det som avgör. Hur stor buffert en familj bör ha beror på hur man ordnat sin eko- nomi, menar finansministern. – Har man fasta räntor och inte så stora lån har man rätt stor säkerhet i sin ekonomi. Har man rörliga räntor kanske man behöver en litet större buffert, säger Anders Borg. – Jag vill inte låta som en privat- ekonomisk rådgivare men det beror ju också på om man till exempel köpt en ny eller gammal bil. – Med en gammal bil, som gått över 10 000 mil som vi hade en period, så får man förstås planera för större underhållskostnader. Med en ny bil har man å andra sidan högre räntekostnader. Det är sånt finansminister gärna ser att hushållen planerar för och tar hänsyn till när man skuldsätter sig ytterligare. – Man ska naturligtvis tillåta sig saker men inte saker man inte har råd med. Man ska inte ta risker med sin privatekonomi, anser finansministern. MARIA VICTORIN TT Spektra dras pengar Han har högsta ansvaret över statsfinan- serna, men på hemmafronten delar Anders Borg med sig av ansvaret. Han och hustrun Sanna har i slutet av varje månad ett möte där fakturorna helt enkelt delas upp. FOTO: MATS ANDERSSON/SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=10">Bilaga - Pengar07 Sida 10 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=11">Bilaga - Pengar07 Bygg nytt 11HEM & PENGAR Hushåll</a> et Mat / dagligvaror ..............................................7 000 kr Kläder till barnen ................................................670 krw – Vi storhandlaroftast på ICA Maxi, där priserna är lite lägre. Samtidigt finns det annat än mat att köpa och det är lätt att det slinker ner något i vagnen man inte planerat, säger Håkan. I de 7000 ingår kostnader för blöjor. Men lillebror Adam är islutet av blöjåldern, så det är en utgift som är på väg bort. Linda säger att hon köper mycket kläder åt barnen. Men den summa hon uppskattar är inte onormalt hög. Så antingen ligger hon för lågt i sina beräkningar eller så är hennes inköp inte så vidlyftiga trots allt. Däremot saknas kläder till de vuxna helt i familjens beräkning- ar, precis som inköp av andra nödvändiga hemmagrejer. Så här måste de räkna med att utgifterna faktiskt ligger en bit högre, mellan 1 500 och 2 000 ytterligare varje månad. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Utgifterna för mat/dagligvaror är lite höga. Dessa bör familjen titta lite närmare på. Den sammanlagda utgif- ten på 7 670 kronor bör till och med kunna inrymma en del kläder till de vuxna. Bilar Bensin ........................................................................2 750 kr Försäkring ....................................................................844 kr Skatt och besiktning ............................................413 kr Billån (taget på huset) ........................................650 kr Strömbergs har två bilar. En mindre (Nissan Primera årsmodell 2001) som Håkan kör till jobbet – fem mil varje dag – och en extra stor (Renault Espace årsmodell 2004), för att Cornelias rullstol ska få plats de perioder hon behöver den. Att åka kommunalt till jobbet tycker Håkan inte är något alter- nativ. Med bil tar resan en kvart–tjugo minuter. Med buss och pendeltåg över en timme. – Jag kanske skulle kunna få ett jobb närmare hemma, säger han. Men ett par faktorer gör att han ogärna vill byta arbetsplats. En är att hans tjänst rymmer ett åtta veckor långt sommarlov. – Det är bra när barnen börjar skolan. Dessutom finns på jobbet en fin förståelse för situationen hemma med alla sjukdomar som gör att jag kan behöva vara borta då och då, säger Håkan. Han tror inte heller att de klarar sig utan bilen där hemma, med tanke på de många sjukhusbesöken och att Cornelia periodvis inte klarar att cykla till dagis. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: De angivna utgifterna är normala men innehåller inte några avsättningar för service och reparationer. Minst 1 000 kronor behöver man räkna med. Inte heller värde- minskning, förutom befintligt lån, finns med i kalkylen. Med två bilar kan det handla om cirka 5 000 kronor i månaden och det kan bli knepigt i längden. Det kan till och med bli mer fördelaktigt att göra sig av med den ena bilen och samtidigt avstå från extra- knäcket. Att ha billånet på huset kan ge en bättre ränta. Samtidigt betyder det att bilen ska betalas av på kanske 30–40 år. Det bety- der att familjen fortsätter att betala långt efter det att bilen slutat fungera. Tv / telefon Tv-licens ........................................................................166 kr Anslutning lokalt kabel-tv-nät ......................100 kr Extra kabel-tv-utbud ............................................299 kr Fast telefon ................................................................700 kr Lindas och Håkans mobiltelefoner ......1 000 kr Att få nerkostnaden för den fasta telefonen genom att byta tele- fonbolag har de aldrig prövat. Däremot har de då och då nappat på erbjudanden som gjort mobilsamtalen billigare. – Förut hade jag hockey kanske sex kvällar i veckan. Men nu, när det bara blir tre, så tyckte jag det var värt att prova ett extra kabel-tv-abonnemang så man får se all sport, säger Håkan. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Lindas och Håkans utgifter för telefon tycks höga och det bör finnas möjligheter att dra ner utgifterna här. Såväl den fasta telefonen som mobilerna kostar allt för mycket. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Befintlig 20-talsvilla i två plan med källare, boyta 150 kvadratmeter, renoveringsbehov alla rum, äldre ej energi- klassade vitvaror. Uppvärmning: Oljepanna från 1977. Pris: ......................................................................................................700 000 kr Räntekostnad netto per år: ............................................................21 000 kr Taxeringsvärde: ................................................................................525 000 kr Fastighetsskatt: ....................................................................................5 250 kr Energiförbrukning(1): ....................................................................30 000 kr Vattenförbrukning(2): ........................................................................6 000 kr Hushållsel (3): ....................................................................................11 000 kr Reparationer/underhållper år 2007-2037: ..............................21 000 kr (1) värme och tappvarmvatten: 3 m3 olja (10 000 kr/m3) (2) ej snålspolande toaletter/duschmunstycken: 300 m3 (20 kr/m3) (3) gamla vitvaror, glödlampor: 11 000 kWh Summa kostnad per år: ......................................94 250 kr Summa kostnad per månad:..............................7 854 kr Boyta 150 kvadratmeter i två plan, vitvaror bästa energi- klass. Uppvärmning: Pellets kopplad mot ackumulatortank, solvärme som komplement. Pris: ..................................................................................................2 500 000 kr Räntekostnad netto per år: ............................................................75 000 kr Taxeringsvärde: ............................................................................1 750 000 kr Fastighetsskatt (2007-2012): ..................................................................0 kr Fastighetsskatt(2012-2017): ........................................................8 750 kr Fastighetsskatt(from 2017): ........................................................17 500 kr Energiförbrukning(1): ......................................................................5 000 kr Vattenförbrukning (2): ........................................................................4 000 kr Hushållsel(3): ........................................................................................5 000 kr Reparationer/underhållper år 2007-2037: ..................................5 000 kr (1) värme och tappvarmvatten: 2 ton pellets (2500 kr/ton) (2) snålspolande toaletter/duschmunstycken), 200 m3 (20 kr/m3) (3) energiklassade vitvaror, lågenergilampor: 5000 kWh Summa kostnad per år tom 2012:................94 000 kr Summa kostnad per månad tom 2012: ..........7 833 kr Vill du spara pengar? Sälj ditt gamla hus och bygg ett nytt. Du tjänar sannolikt in merkost- naden under din livstid, samti- digt som du slipper de första årens renoveringar och repara- tioner. Visst låter det som en dröm, men det kan faktiskt stämma. Ett gam- malt hus drar inte bara betydligt mer energi än ett modernt. Det medför även betydligt större kost- nader i form av det löpande underhållet. Den som bygger nytt kan även få en hel del bidrag genom att välja miljöanpassade lösningar. På Institutet för byggnads- och urbanforskning i Gävle följer man utvecklingen med stort intresse. – I eftertraktade områden är det tämligen riskfritt att bygga en ny villa. Vid en försäljning får man så gott som alltid igen pengarna. Däremot är det inte lika säkert att det lönar sig i glesbygden, säger Tommy Berger. Han menaratt under en byggnads livstid får man räkna med en årlig underhållskostnad på cirka tre procent av marknadsvärdet. En villa i miljonklassen kräver med andra ord varje år åtgärder som kostar 30 000 kronor. I början är summan försumbar för att sedan öka i takt med husets ålder. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Förutsättning Familj medtvå spädbarn och två vuxna. Familjen bor i samma hus de kommande 30 åren. Alla skatter och avgifter är desamma under hela perioden. Byggnadens värde är oförändrat under hela perioden. Amortering på lånen är ej med- räknade, eftersom dessa inte är en kostnad utan en avbetalning. Sälj huset– bygg nytt ... det kan faktiskt löna sig i längden ILLUSTRATION: ANDERS KJELLSTRÖM/SGB Kommentar Ett nytt husger betydligt lägre driftskostnader, med dagens energipriser. Däremot ökar kostnaderna för lån. 11HEM & PENGAR Hushållet Mat / dagligvaror ..............................................7 000 kr Kläder till barnen ................................................670 krw – Vi storhandlaroftast på ICA Maxi, där priserna är lite lägre. Samtidigt finns det annat än mat att köpa och det är lätt att det slinker ner något i vagnen man inte planerat, säger Håkan. I de 7000 ingår kostnader för blöjor. Men lillebror Adam är islutet av blöjåldern, så det är en utgift som är på väg bort. Linda säger att hon köper mycket kläder åt barnen. Men den summa hon uppskattar är inte onormalt hög. Så antingen ligger hon för lågt i sina beräkningar eller så är hennes inköp inte så vidlyftiga trots allt. Däremot saknas kläder till de vuxna helt i familjens beräkning- ar, precis som inköp av andra nödvändiga hemmagrejer. Så här måste de räkna med att utgifterna faktiskt ligger en bit högre, mellan 1 500 och 2 000 ytterligare varje månad. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Utgifterna för mat/dagligvaror är lite höga. Dessa bör familjen titta lite närmare på. Den sammanlagda utgif- ten på 7 670 kronor bör till och med kunna inrymma en del kläder till de vuxna. Bilar Bensin ........................................................................2 750 kr Försäkring ....................................................................844 kr Skatt och besiktning ............................................413 kr Billån (taget på huset) ........................................650 kr Strömbergs har två bilar. En mindre (Nissan Primera årsmodell 2001) som Håkan kör till jobbet – fem mil varje dag – och en extra stor (Renault Espace årsmodell 2004), för att Cornelias rullstol ska få plats de perioder hon behöver den. Att åka kommunalt till jobbet tycker Håkan inte är något alter- nativ. Med bil tar resan en kvart–tjugo minuter. Med buss och pendeltåg över en timme. – Jag kanske skulle kunna få ett jobb närmare hemma, säger han. Men ett par faktorer gör att han ogärna vill byta arbetsplats. En är att hans tjänst rymmer ett åtta veckor långt sommarlov. – Det är bra när barnen börjar skolan. Dessutom finns på jobbet en fin förståelse för situationen hemma med alla sjukdomar som gör att jag kan behöva vara borta då och då, säger Håkan. Han tror inte heller att de klarar sig utan bilen där hemma, med tanke på de många sjukhusbesöken och att Cornelia periodvis inte klarar att cykla till dagis. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: De angivna utgifterna är normala men innehåller inte några avsättningar för service och reparationer. Minst 1 000 kronor behöver man räkna med. Inte heller värde- minskning, förutom befintligt lån, finns med i kalkylen. Med två bilar kan det handla om cirka 5 000 kronor i månaden och det kan bli knepigt i längden. Det kan till och med bli mer fördelaktigt att göra sig av med den ena bilen och samtidigt avstå från extra- knäcket. Att ha billånet på huset kan ge en bättre ränta. Samtidigt betyder det att bilen ska betalas av på kanske 30–40 år. Det bety- der att familjen fortsätter att betala långt efter det att bilen slutat fungera. Tv / telefon Tv-licens ........................................................................166 kr Anslutning lokalt kabel-tv-nät ......................100 kr Extra kabel-tv-utbud ............................................299 kr Fast telefon ................................................................700 kr Lindas och Håkans mobiltelefoner ......1 000 kr Att få nerkostnaden för den fasta telefonen genom att byta tele- fonbolag har de aldrig prövat. Däremot har de då och då nappat på erbjudanden som gjort mobilsamtalen billigare. – Förut hade jag hockey kanske sex kvällar i veckan. Men nu, när det bara blir tre, så tyckte jag det var värt att prova ett extra kabel-tv-abonnemang så man får se all sport, säger Håkan. Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Lindas och Håkans utgifter för telefon tycks höga och det bör finnas möjligheter att dra ner utgifterna här. Såväl den fasta telefonen som mobilerna kostar allt för mycket. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Befintlig 20-talsvilla i två plan med källare, boyta 150 kvadratmeter, renoveringsbehov alla rum, äldre ej energi- klassade vitvaror. Uppvärmning: Oljepanna från 1977. Pris: ......................................................................................................700 000 kr Räntekostnad netto per år: ............................................................21 000 kr Taxeringsvärde: ................................................................................525 000 kr Fastighetsskatt: ....................................................................................5 250 kr Energiförbrukning(1): ....................................................................30 000 kr Vattenförbrukning(2): ........................................................................6 000 kr Hushållsel (3): ....................................................................................11 000 kr Reparationer/underhållper år 2007-2037: ..............................21 000 kr (1) värme och tappvarmvatten: 3 m3 olja (10 000 kr/m3) (2) ej snålspolande toaletter/duschmunstycken: 300 m3 (20 kr/m3) (3) gamla vitvaror, glödlampor: 11 000 kWh Summa kostnad per år: ......................................94 250 kr Summa kostnad per månad:..............................7 854 kr Boyta 150 kvadratmeter i två plan, vitvaror bästa energi- klass. Uppvärmning: Pellets kopplad mot ackumulatortank, solvärme som komplement. Pris: ..................................................................................................2 500 000 kr Räntekostnad netto per år: ............................................................75 000 kr Taxeringsvärde: ............................................................................1 750 000 kr Fastighetsskatt (2007-2012): ..................................................................0 kr Fastighetsskatt(2012-2017): ........................................................8 750 kr Fastighetsskatt(from 2017): ........................................................17 500 kr Energiförbrukning(1): ......................................................................5 000 kr Vattenförbrukning (2): ........................................................................4 000 kr Hushållsel(3): ........................................................................................5 000 kr Reparationer/underhållper år 2007-2037: ..................................5 000 kr (1) värme och tappvarmvatten: 2 ton pellets (2500 kr/ton) (2) snålspolande toaletter/duschmunstycken), 200 m3 (20 kr/m3) (3) energiklassade vitvaror, lågenergilampor: 5000 kWh Summa kostnad per år tom 2012:................94 000 kr Summa kostnad per månad tom 2012: ..........7 833 kr Vill du spara pengar? Sälj ditt gamla hus och bygg ett nytt. Du tjänar sannolikt in merkost- naden under din livstid, samti- digt som du slipper de första årens renoveringar och repara- tioner. Visst låter det som en dröm, men det kan faktiskt stämma. Ett gam- malt hus drar inte bara betydligt mer energi än ett modernt. Det medför även betydligt större kost- nader i form av det löpande underhållet. Den som bygger nytt kan även få en hel del bidrag genom att välja miljöanpassade lösningar. På Institutet för byggnads- och urbanforskning i Gävle följer man utvecklingen med stort intresse. – I eftertraktade områden är det tämligen riskfritt att bygga en ny villa. Vid en försäljning får man så gott som alltid igen pengarna. Däremot är det inte lika säkert att det lönar sig i glesbygden, säger Tommy Berger. Han menaratt under en byggnads livstid får man räkna med en årlig underhållskostnad på cirka tre procent av marknadsvärdet. En villa i miljonklassen kräver med andra ord varje år åtgärder som kostar 30 000 kronor. I början är summan försumbar för att sedan öka i takt med husets ålder. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Förutsättning Familj medtvå spädbarn och två vuxna. Familjen bor i samma hus de kommande 30 åren. Alla skatter och avgifter är desamma under hela perioden. Byggnadens värde är oförändrat under hela perioden. Amortering på lånen är ej med- räknade, eftersom dessa inte är en kostnad utan en avbetalning. Sälj huset– bygg nytt ... det kan faktiskt löna sig i längden ILLUSTRATION: ANDERS KJELLSTRÖM/SGB Kommentar Ett nytt husger betydligt lägre driftskostnader, med dagens energipriser. Däremot ökar kostnaderna för lån.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=12">Bilaga - Pengar07 Pellets, värmepump, fjärrvärme 1</a> 2HEM & PENGAR Stigande energipriser, ålder- stigna värmeanläggningar och större intresse för klimat- frågor. Inte så konstigt att många husägare är intresse- rade av att byta uppvärm- ningssystem. Men valet mellan pellets, värmepump och fjärr- värme är inte alldeles lätt. Beslutet attriva ut oljepannan kan vara lätt. Men vad väljer man istället? Pellets eller bergvärme? Kanske fjärrvärme? Vad är bäst för miljön och vad är bäst för plån- boken? – Miljömässigt är pellets ett lite bättre alternativ än värmepump. Pellets är ett biobränsle och där- med klimatneutralt, säger Arne Andersson på Energimyndigheten. Värmepumpen förbrukar el som åtminstone delvis kommer från kolkraftverk. Å andra sidan är värmepumpen klart mer miljö- vänlig än att värma huset med direktverkande el, påpekar han. För en växande skara småhus finns också fjärrvärme som ett alterna- tiv. – De flesta fjärrvärmeaktörer bygger ut i dag, fast i olika omfatt- ning. Vissa satsar på stor expan- sion, säger Arne Andersson. Fjärrvärmens miljöbelastning kan skilja stort mellan olika orter, förklarar hans kollega Tomas Berggren. – Fjärrvärme kan vara en mycket miljövänlig form av uppvärmning, och utvecklingen går mot en allt större andel biobränsle i fjärr- värmeverken. Men det finns fak- tiskt fortfarande leverantörer som eldar med större mängder fossila bränslen. Ekonomiskt settgår det inte att slå fast att något av uppvärmnings- alternativen generellt skulle vara det bästa, menar Arne Andersson. – Det är många parametrar som spelar in och varje hus kräver en egen bedömning. Och hur energi- priserna blir i framtiden kan man förstås inte veta. En värmepumpär överlag dyrare iinstallation än en pelletspanna, men i gengäld förhoppningsvis något billigare i drift – förutsatt att den är bra installerad. – En väl fungerande värmepump kan ge en verkningsgrad på upp till fyra gånger, säger Tomas Berg- gren. Alltså: för varje kilowatt- timme el ger den fyra gånger så mycket värme till huset. Men i ett dåligt kalibrerat system kanske värmepumpen bara ger hälften så mycket. På fjärrvärmemarknaden finns stora prisskillnader – dels mellan olika leverantörer, dels mellan olika typer av avtal. Ibland är anslutningsavgiften hög och de löpande kostnaderna lägre, ibland tvärtom. – För att avgöra vilket alternativ som är bäst för den enskilda hus- ägaren måste man begära in offer- ter och jämföra, säger Arne Andersson. Tycker man att det är krångligt kan man få bra hjälp av kommunens energirådgivare. Det är oftast inga långa kötider till dem. ANDERS NILSSON TT Spektra Så mycket kostar bytet av värmesystem Enligt Arne Andersson på Energimyndigheten ligger normalpriset i landet för att installera pelletspanna på runt 80 000–100 000 kronor, medan bergvärme ofta hamnar i intervallet 130 000–170 000 kronor. I Stockholmsregionen är priserna generellt betydligt högre än i övriga landet. För densom ska göra sig av med direktverkande elradiatorer tillkommer också kostnaden för att installera vattenburen värme. – Mellan tummen och pekfingret kostar det 5 000 kronor per hängd radiator. Det behövs lika många vattenradiatorer som det funnits elradia- torer, säger Arne Andersson. En värmepump returnerar i snitt runt tre gånger så mycket värmeenergi som den elenergi som den förbrukar. Det innebär att kostnaden per kWh tillförd värme blir cirka en tredjedel av elpriset. Med ett elpris på 1kr/kWh blir kostnaden för värmen alltså 1/3 kr/kWh=ca 0,33 kr/kWh. Priset på pellets ligger idag kring 0,50 kr/kWh. Fjärrvärmemarknaden innehåller så skilda avtalsformer att det är svårt att ens ange några prisintervall, anser Arne Andersson. Experternas bästa spartips – Allting i ett hus, från isolering till vitvaror, byts ut med vissa intervall, och det är viktigt att utnyttja dessa tillfällen och alltid köpa det mest energieffektiva alternativet. Den eventu- ella merkostnaden har man fort igen. Tomas Berggren, Energimyndigheten - Att tänka över sitt vardagsbeteende kan vara ett lika effektivt sätt att komma till rätta med höga energikostnader som att byta värme- system. Försök särskilt minska varmvatten- förbrukningen. Dessutom: ju mindre energi- åtgång, desto mindre kostar det att konvertera till ett nytt uppvärmningssystem – du klarar du dig med mindre panna, grundare borrhål, mindre elsäkring och så vidare. Arne Andersson, Energimyndigheten Det finns bidrag att söka Den småhusägare som vill byta ut sin uppvärm- ning med direktverkande el till något mer miljövänligt kan få upp till 30 000 kronor istatligt konverteringsstöd. Stödet, som inför- des 2006, ska gälla till 2010 och än så länge ser det ut som att de budgeterade 1,5 miljarder kronorna kommer att räcka med råge. Under de första 18 månaderna har bidrag för runt 320 miljoner kronor beviljats. Konverteringsbidraget för att byta från oljepanna går däremot inte att få längre. Även det skulle ha gällt till 2010, men de avsatta pengarna tog slut efter första året. Mer på webben Flera energisparråd finns på www.energimyndig- heten.se. Den hetavalfrågan Pellets, värmepump, fjärrvärme En varm och mysig hemmiljö är förstås viktig, men ska man betala vilket pris som helst? Utvecklingen går ständigt framåt och det finns nu en rad alternativ för den som vill spara både pengar och miljö.FOTO: SCANPIX 12HEM & PENGAR Stigande energipriser, ålder- stigna värmeanläggningar och större intresse för klimat- frågor. Inte så konstigt att många husägare är intresse- rade av att byta uppvärm- ningssystem. Men valet mellan pellets, värmepump och fjärr- värme är inte alldeles lätt. Beslutet attriva ut oljepannan kan vara lätt. Men vad väljer man istället? Pellets eller bergvärme? Kanske fjärrvärme? Vad är bäst för miljön och vad är bäst för plån- boken? – Miljömässigt är pellets ett lite bättre alternativ än värmepump. Pellets är ett biobränsle och där- med klimatneutralt, säger Arne Andersson på Energimyndigheten. Värmepumpen förbrukar el som åtminstone delvis kommer från kolkraftverk. Å andra sidan är värmepumpen klart mer miljö- vänlig än att värma huset med direktverkande el, påpekar han. För en växande skara småhus finns också fjärrvärme som ett alterna- tiv. – De flesta fjärrvärmeaktörer bygger ut i dag, fast i olika omfatt- ning. Vissa satsar på stor expan- sion, säger Arne Andersson. Fjärrvärmens miljöbelastning kan skilja stort mellan olika orter, förklarar hans kollega Tomas Berggren. – Fjärrvärme kan vara en mycket miljövänlig form av uppvärmning, och utvecklingen går mot en allt större andel biobränsle i fjärr- värmeverken. Men det finns fak- tiskt fortfarande leverantörer som eldar med större mängder fossila bränslen. Ekonomiskt settgår det inte att slå fast att något av uppvärmnings- alternativen generellt skulle vara det bästa, menar Arne Andersson. – Det är många parametrar som spelar in och varje hus kräver en egen bedömning. Och hur energi- priserna blir i framtiden kan man förstås inte veta. En värmepumpär överlag dyrare iinstallation än en pelletspanna, men i gengäld förhoppningsvis något billigare i drift – förutsatt att den är bra installerad. – En väl fungerande värmepump kan ge en verkningsgrad på upp till fyra gånger, säger Tomas Berg- gren. Alltså: för varje kilowatt- timme el ger den fyra gånger så mycket värme till huset. Men i ett dåligt kalibrerat system kanske värmepumpen bara ger hälften så mycket. På fjärrvärmemarknaden finns stora prisskillnader – dels mellan olika leverantörer, dels mellan olika typer av avtal. Ibland är anslutningsavgiften hög och de löpande kostnaderna lägre, ibland tvärtom. – För att avgöra vilket alternativ som är bäst för den enskilda hus- ägaren måste man begära in offer- ter och jämföra, säger Arne Andersson. Tycker man att det är krångligt kan man få bra hjälp av kommunens energirådgivare. Det är oftast inga långa kötider till dem. ANDERS NILSSON TT Spektra Så mycket kostar bytet av värmesystem Enligt Arne Andersson på Energimyndigheten ligger normalpriset i landet för att installera pelletspanna på runt 80 000–100 000 kronor, medan bergvärme ofta hamnar i intervallet 130 000–170 000 kronor. I Stockholmsregionen är priserna generellt betydligt högre än i övriga landet. För densom ska göra sig av med direktverkande elradiatorer tillkommer också kostnaden för att installera vattenburen värme. – Mellan tummen och pekfingret kostar det 5 000 kronor per hängd radiator. Det behövs lika många vattenradiatorer som det funnits elradia- torer, säger Arne Andersson. En värmepump returnerar i snitt runt tre gånger så mycket värmeenergi som den elenergi som den förbrukar. Det innebär att kostnaden per kWh tillförd värme blir cirka en tredjedel av elpriset. Med ett elpris på 1kr/kWh blir kostnaden för värmen alltså 1/3 kr/kWh=ca 0,33 kr/kWh. Priset på pellets ligger idag kring 0,50 kr/kWh. Fjärrvärmemarknaden innehåller så skilda avtalsformer att det är svårt att ens ange några prisintervall, anser Arne Andersson. Experternas bästa spartips – Allting i ett hus, från isolering till vitvaror, byts ut med vissa intervall, och det är viktigt att utnyttja dessa tillfällen och alltid köpa det mest energieffektiva alternativet. Den eventu- ella merkostnaden har man fort igen. Tomas Berggren, Energimyndigheten - Att tänka över sitt vardagsbeteende kan vara ett lika effektivt sätt att komma till rätta med höga energikostnader som att byta värme- system. Försök särskilt minska varmvatten- förbrukningen. Dessutom: ju mindre energi- åtgång, desto mindre kostar det att konvertera till ett nytt uppvärmningssystem – du klarar du dig med mindre panna, grundare borrhål, mindre elsäkring och så vidare. Arne Andersson, Energimyndigheten Det finns bidrag att söka Den småhusägare som vill byta ut sin uppvärm- ning med direktverkande el till något mer miljövänligt kan få upp till 30 000 kronor istatligt konverteringsstöd. Stödet, som inför- des 2006, ska gälla till 2010 och än så länge ser det ut som att de budgeterade 1,5 miljarder kronorna kommer att räcka med råge. Under de första 18 månaderna har bidrag för runt 320 miljoner kronor beviljats. Konverteringsbidraget för att byta från oljepanna går däremot inte att få längre. Även det skulle ha gällt till 2010, men de avsatta pengarna tog slut efter första året. Mer på webben Flera energisparråd finns på www.energimyndig- heten.se. Den hetavalfrågan Pellets, värmepump, fjärrvärme En varm och mysig hemmiljö är förstås viktig, men ska man betala vilket pris som helst? Utvecklingen går ständigt framåt och det finns nu en rad alternativ för den som vill spara både pengar och miljö.FOTO: SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=13">Bilaga - Pengar07 Spartips 13HEM & PENGAR Nöjen / </a> fritidsaktiviteter Ridning, Cornelia ....................................................405 kr Dans, Cornelia och Adam ................................383 kr Lindas och Cornelias sjukdomar har gjort att de vuxnas nöjesliv varit begränsat, utan restaurangbesök och middagsbjudningar. – Vi brukar väl köpa en kebab några gånger per månad och äta hemma när barnen somnat, säger Håkan. Semestrarna tillbringas ofta i Lindas mammas sommarstuga iÄlvkarleby. En dröm är att kunna bygga ett eget hus där. Sedan ingår det som barnfamiljer brukar göra: Kolmården, Astrid Lind- grens värld, Furuvik och så vidare. Men med hjälp av pengar de fått sedan Håkans pappa sålde sitt hus har Strömbergs också kunnat åka på utlandssemestrar. Två gånger hela familjen rest till Turkiet och en gång bara Håkan och Linda till Frankrike. – Det var första gången vi var borta ensamma tillsammans på fem år, berättar Håkan. Han tycker att det känns rätt att ta av de pengarna till resor. – Det är något vi tycker vi kan unna oss när vi har en tung var- dag. Men tråkigt nog har vi ibland behövt ta av dem också för att klara månadsräkningarna. Håkan ägnar cirka tre kvällar i veckan åt ishockey. Men eftersom han kan göra det som ungdomsansvarig i Väsby Hockey är det en hobby som inte kostar något. I stället får han betalt i form av lön och reseersättning. Ulla Samuel, Swedbank, kommenterar: Jag tycker inte att det är fel att de använder pengarna de fått i gåva pengarna för en guldkant i tillvaron. Men samtidigt kan ju detta vara den buffert som de ju så väl behöver och det gäller att hushålla med den. Beroende på hur mycket pengar de gäller bör de se till att de är lämpligt placerade så att de inte missar en bra avkastning. Vård och omsorg Dagisavgift ............................................................1 665 kr Läkare / tandläkare ..............................................500 kr Både barnen och Linda når högkostnadsskyddet för läkemedel. Det betyder att kostnaderna stannar på 3 600 per år. Lindas sjukhusbesök kostar pengar, men Cornelias läkarbesök och behandlingar är gratis. Men det kostar ändå pengar när Cornelia ska till sjukhuset, påpekar Håkan. – Till exempel måste vi varje gång betala minst 20 kronor iparkeringsavgift. Och vi är nog där minst fyra gånger i månaden. Det är såna där småutgifter man inte tänker på, säger han. På grund avmedicinering har Linda fått problem med tänderna och har tvingats till fler tandläkarbesök än vanligt. Ulla Samuel, Swedbank, kommenterar: Familjens utgifter ser rimliga ut i förhållande till deras situation. Trygghet / sparande Fackföreningsavgift, Linda ..............................417 kr A-kassa, Håkan ........................................................269 kr Familjeförsäkring, sjuk- och olycksfall..........638 kr Pensionsförsäkring, Håkan ............................400 kr Aktivt sparande (200 per familjemedlem)..800 kr De pengar som sparas för barnens räkning ska inte röras. Något speciellt mål för de 400 som Håkan och Linda sparar själva varje månad finns inte. En liten buffert för alla de utgifter som inte finns med i familjens månadssammanställning. De säger att de skulle behöva köpa nya persienner och en ny dator. Och vad skulle de vilja köpa? En våning till på huset och ett sommarställe, hör till de mer långsiktiga drömmarna. En digitalkamera kan nog bli verklighet lite snabbare. Ulla Samuel, Swedbank, kommenterar: Att föräldrarna sparar 400 kronor per månad är bra. Det skulle till och med behöva vara högre om de inte redan har en bra buffert. En buffert behövs för plötsliga händelser som tillfällig sjukdom eller oförutsedda utgifter. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Belysning Lågenergilampor drar upp till 80 procent mindre energi. Dessutom håller de upp till tio gånger längre. Glödlampa: 60 W Lågenergilampa: 11 W Kyl/frysskåp Ett 12 år gammalt kyl/frysskåp är ofta C-klassat. Ett nytt skåp i klass A sparar cirka hälften av energin. C-klassat: 510 kWhper år A -klassat: 250 kWhper år Tvättmaskiner En tio år gammal B- eller C-klassad tvättmaskin är inte lika energieffektiv som en modern A-klassad. Gammal: 1,25 kWhper kilo tvätt vid 60 grader Ny: 0,95 kWhper kilo tvätt vid 60 grader Duschmunstycke Visst kan det vara härligt med mycket vatten i duschen, men smakar det så kostar det. Ett snålspolande munstycke betalar sig snabbt. Snålspolande: 6-8 l/minut (drygt 1 kWh/5 minuter) Vanligt: 16 l/minut (2 kWh/5 minuter) Luft-luftvärmepumpar Gamla pumpar är inte speciellt snåla. Över en 20 årsperiod har energieffektiviteten ökat med 60–70 procent. Gammal: 10 000 kWh Ny: 4 000 kWh Dammsugare En ny dammsugare har 20 procents lägre energiförbruk- ning men samma dammupptagningsförmåga som en äl- dre. Gammal: 1800 W Ny: 1400 W Vattenkokare Ska du koka en liter vatten går det snabbast i en vatten- kokare. Dessutom drar det nästan hälften så mycket energi som på en gjutjärnsplatta. Vattenkokare: 0,09 kWh/l vatten Spis gjutjärn: 0,16 kWh/ l vatten Ugn En ostkaka kan mycket väl värmas i mikrovågsugnen i stället för i den vanliga ugnen. Ugn stor:0,72 kWh Ugn liten: 0,40 kWh Mikro: 0,06 kWh Källa: Energimyndigheten Vill du spara pengar? Byt ut de elektriska prylarna hemma. Förutom en lägre energiförbrukning gör du en insats för miljön. Varje sparad kilowattimme minskar utsläp- pen av växthusgaser och andra skadliga ämnen. Det har aldrig varit så lönsamt att vara energismart som nu. Moderna hushållsprodukter drar betydligt mindre energi än gamla. Även om det kostar pengar att investera i ny teknik är det ofta lönsamt. – Har du vitvaror som börjar falla för åldersstrecket är det en mycket god idé att börja titta på nya energisnåla produkter, säger Berit Carlsson på Energimyndig- heten. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Så här mycket kan du spara Tröttaprylar kostar Lågenergilampan vinner i långa loppet. Den drar mindre energi än den vanliga glödlampan och har dessutom längre livslängd.GRAFIK: ANDERS KJELLSTRÖM/SGB Det lönar sig att byta ut ett gammalt kylskåp.FOTO: SCANPIX 13HEM & PENGAR Nöjen / fritidsaktiviteter Ridning, Cornelia ....................................................405 kr Dans, Cornelia och Adam ................................383 kr Lindas och Cornelias sjukdomar har gjort att de vuxnas nöjesliv varit begränsat, utan restaurangbesök och middagsbjudningar. – Vi brukar väl köpa en kebab några gånger per månad och äta hemma när barnen somnat, säger Håkan. Semestrarna tillbringas ofta i Lindas mammas sommarstuga iÄlvkarleby. En dröm är att kunna bygga ett eget hus där. Sedan ingår det som barnfamiljer brukar göra: Kolmården, Astrid Lind- grens värld, Furuvik och så vidare. Men med hjälp av pengar de fått sedan Håkans pappa sålde sitt hus har Strömbergs också kunnat åka på utlandssemestrar. Två gånger hela familjen rest till Turkiet och en gång bara Håkan och Linda till Frankrike. – Det var första gången vi var borta ensamma tillsammans på fem år, berättar Håkan. Han tycker att det känns rätt att ta av de pengarna till resor. – Det är något vi tycker vi kan unna oss när vi har en tung var- dag. Men tråkigt nog har vi ibland behövt ta av dem också för att klara månadsräkningarna. Håkan ägnar cirka tre kvällar i veckan åt ishockey. Men eftersom han kan göra det som ungdomsansvarig i Väsby Hockey är det en hobby som inte kostar något. I stället får han betalt i form av lön och reseersättning. Ulla Samuel, Swedbank, kommenterar: Jag tycker inte att det är fel att de använder pengarna de fått i gåva pengarna för en guldkant i tillvaron. Men samtidigt kan ju detta vara den buffert som de ju så väl behöver och det gäller att hushålla med den. Beroende på hur mycket pengar de gäller bör de se till att de är lämpligt placerade så att de inte missar en bra avkastning. Vård och omsorg Dagisavgift ............................................................1 665 kr Läkare / tandläkare ..............................................500 kr Både barnen och Linda når högkostnadsskyddet för läkemedel. Det betyder att kostnaderna stannar på 3 600 per år. Lindas sjukhusbesök kostar pengar, men Cornelias läkarbesök och behandlingar är gratis. Men det kostar ändå pengar när Cornelia ska till sjukhuset, påpekar Håkan. – Till exempel måste vi varje gång betala minst 20 kronor iparkeringsavgift. Och vi är nog där minst fyra gånger i månaden. Det är såna där småutgifter man inte tänker på, säger han. På grund avmedicinering har Linda fått problem med tänderna och har tvingats till fler tandläkarbesök än vanligt. Ulla Samuel, Swedbank, kommenterar: Familjens utgifter ser rimliga ut i förhållande till deras situation. Trygghet / sparande Fackföreningsavgift, Linda ..............................417 kr A-kassa, Håkan ........................................................269 kr Familjeförsäkring, sjuk- och olycksfall..........638 kr Pensionsförsäkring, Håkan ............................400 kr Aktivt sparande (200 per familjemedlem)..800 kr De pengar som sparas för barnens räkning ska inte röras. Något speciellt mål för de 400 som Håkan och Linda sparar själva varje månad finns inte. En liten buffert för alla de utgifter som inte finns med i familjens månadssammanställning. De säger att de skulle behöva köpa nya persienner och en ny dator. Och vad skulle de vilja köpa? En våning till på huset och ett sommarställe, hör till de mer långsiktiga drömmarna. En digitalkamera kan nog bli verklighet lite snabbare. Ulla Samuel, Swedbank, kommenterar: Att föräldrarna sparar 400 kronor per månad är bra. Det skulle till och med behöva vara högre om de inte redan har en bra buffert. En buffert behövs för plötsliga händelser som tillfällig sjukdom eller oförutsedda utgifter. FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Belysning Lågenergilampor drar upp till 80 procent mindre energi. Dessutom håller de upp till tio gånger längre. Glödlampa: 60 W Lågenergilampa: 11 W Kyl/frysskåp Ett 12 år gammalt kyl/frysskåp är ofta C-klassat. Ett nytt skåp i klass A sparar cirka hälften av energin. C-klassat: 510 kWhper år A -klassat: 250 kWhper år Tvättmaskiner En tio år gammal B- eller C-klassad tvättmaskin är inte lika energieffektiv som en modern A-klassad. Gammal: 1,25 kWhper kilo tvätt vid 60 grader Ny: 0,95 kWhper kilo tvätt vid 60 grader Duschmunstycke Visst kan det vara härligt med mycket vatten i duschen, men smakar det så kostar det. Ett snålspolande munstycke betalar sig snabbt. Snålspolande: 6-8 l/minut (drygt 1 kWh/5 minuter) Vanligt: 16 l/minut (2 kWh/5 minuter) Luft-luftvärmepumpar Gamla pumpar är inte speciellt snåla. Över en 20 årsperiod har energieffektiviteten ökat med 60–70 procent. Gammal: 10 000 kWh Ny: 4 000 kWh Dammsugare En ny dammsugare har 20 procents lägre energiförbruk- ning men samma dammupptagningsförmåga som en äl- dre. Gammal: 1800 W Ny: 1400 W Vattenkokare Ska du koka en liter vatten går det snabbast i en vatten- kokare. Dessutom drar det nästan hälften så mycket energi som på en gjutjärnsplatta. Vattenkokare: 0,09 kWh/l vatten Spis gjutjärn: 0,16 kWh/ l vatten Ugn En ostkaka kan mycket väl värmas i mikrovågsugnen i stället för i den vanliga ugnen. Ugn stor:0,72 kWh Ugn liten: 0,40 kWh Mikro: 0,06 kWh Källa: Energimyndigheten Vill du spara pengar? Byt ut de elektriska prylarna hemma. Förutom en lägre energiförbrukning gör du en insats för miljön. Varje sparad kilowattimme minskar utsläp- pen av växthusgaser och andra skadliga ämnen. Det har aldrig varit så lönsamt att vara energismart som nu. Moderna hushållsprodukter drar betydligt mindre energi än gamla. Även om det kostar pengar att investera i ny teknik är det ofta lönsamt. – Har du vitvaror som börjar falla för åldersstrecket är det en mycket god idé att börja titta på nya energisnåla produkter, säger Berit Carlsson på Energimyndig- heten. PETER FREDRIKSSON TT Spektra Så här mycket kan du spara Tröttaprylar kostar Lågenergilampan vinner i långa loppet. Den drar mindre energi än den vanliga glödlampan och har dessutom längre livslängd.GRAFIK: ANDERS KJELLSTRÖM/SGB Det lönar sig att byta ut ett gammalt kylskåp.FOTO: SCANPIX
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=14">Bilaga - Pengar07 Så mycket kostar barn 14HEM & PE</a> NGAR Familjen Sparman Båda föräldrarnahar låga inkomster. De kanske pluggar och enga- gemanget i miljöfrågan är högt, liksom intresset för retromode. De köper mycket begagnat, och hoppar helt över skötbord, baby- säng och annat som de upplever som onödigt. En av de största besparingsposterna är att de använder tygblöjor. ProduktPris,krKommentar,märke,etc. Vagn500Begagnad, Blocket. Babysäng0Barnet sover i föräldrarnas säng. Bärsele/bärsjal200Köper material, syr bärsjal. Nappflaskor, matsaker250Nytt, från stormarknad. Kläder500Ärver mycket från släkt och bekanta. Köper begagnat. Blöjor, ett år1 000Ett paket nya tygblöjor. Blöjhink20Plasthink från närmaste bensinmack. Skötbord0Sköter babyn på en handduk på golvet. Babyskydd*300Hyra från BVC, 9 månader. Babysitter0Ärver en begagnad. Matstol95Antilop, Ikea. Skötväska0En gammal skolryggsäck. Barnförsäkring708Barntillägg i grupplivförsäkring. Summa3 573 ProduktPris,krKommentar,märke,etc. Vagn5 000Brio Nova Classic inkl mjuklift. Babysäng795Gulliver, Ikea. Bärsele/bärsjal995Babybjörn. Nappflaskor, matsaker400Mest från Babybjörn och Ikea. Kläder1 500Köper nytt på H&M och Åhléns. Ärver en del från släkten. Blöjor, ett år2 738Lågprismärkena Willys och Bambolina som fick toppbetyg av Råd & Rön. Ca 1:50 kr/styck. Blöjhink119Pedalhinken Hulingen, Ikea. Skötbord249Sniglar, Ikea. Babyskydd*1 395Kampanjpris i fackhandeln. Babysitter200Stormarknad. Matstol349Gulliver, Ikea. Skötväska250Stormarknad. Barnförsäkring1 200 Summa15 190 ProduktPris, krKommentar, märke, etc. Vagn9000Bugaboo med tillbehör. Babysäng4 995Stokke Sleepi. Bärsele/bärsjal1 400Didymos bärsjal, som mammorna i Hollywood. Nappflaskor, matsaker1 500Haklappar från Marimekko och 10-gruppen. Muminservis från Arabia, osv. Kläder5 000Nytt och trendigt i stora kvantiteter. Blöjor, ett år3 650Marknadsledarna Libero och Pampers – 2 kr/st. Blöjhink1 400400 kr för hinken Sangenic och 1000 för refill av påsar/år. Skötbord1 295 Babyskydd*3 495 Babysitter995Fisher Price. Matstol2 995Brio Grow. Mammas skötväska1 000Oioi. Pappas skötväska800Diaper Dude. Försäkring2 000Rejält tilltaget försäkringsbelopp. Barnmöbler7 240Barnet kan förstås inte sitta än, men en Lamini, dvs stolen Lamino i miniformat, gör sig bra i barnrummet. Summa46 765 * Fotnot: Bilbarnstolar för de minsta kallas babyskydd. Familjen Krösus För dennakapitalstarka familj är babyattributen en viktig del av identiteten och livsstilsbygget. Den följer med intresse trenderna på babyområdet, i magasin som Mama och på bloggar som Shopaholicmamman. Naturligtvis hänger det en registrerings- skylt på den supertrendiga Bugaboovagnen: ”Tindra 07”. Familjen Medelson Vill varken snåla eller pråla utan väljer konsekvent den gyllene medelvägen. Babyutrustningen köps huvudsakligen ny. Stora delar av den kommer från Ikea. Ska ungen kosta 4 000 eller 40 000 kr? Det avgör du själv. Svenskarna lägger allt mer pengar på babyutrustning, men det går också att kom- ma undan riktigt billigt. Med ett materiellt överflöd häl- sar vi våra nyfödda välkomna till världen. På senare år har intresset ökat markant för exklusiva barnvagnar, mode- riktiga skötväskor och baby- kläder från trendiga design- märken. – Många skaffar barn senare i livet idag, när de är mitt i kar- riären och har bra ekonomi. Särskilt i innerstan i de större städerna har det de senaste tio åren vuxit fram en ny livsstils- bejakande och kapitalstark kundkategori, säger Stefan Stjernberg, marknadschef på Rexinus som äger kedjorna Babyland och Barnens Hus. Företaget expanderar i höst med nya butiker i Eskilstuna och Norrköping, och lanserar samtidigt ett tredje butikskon- cept för den riktigt köpstarka storstadspubliken. Första butiken blir i centrala Stockholm. – I det nya citykonceptet blir det bilstolar med inbyggd DVD och andra uppgraderade babyprodukter, säger Stefan Stjernberg. Men det är inte obligatoriskt att delta i köpfesten. Den som inte har lust eller råd att shop- pa dyrt och trendigt kan hitta billig basutrustning i handeln, och på den blomstrande andrahandsmarknaden går det att fynda varor av god kvalitet för en spottstyver. Därmed finns förutsättningar för att varje nyblivet föräldrapar ska hitta den babyutrustning som passar just deras plånbok. Fast riktigt så blir det ändå inte. I boken ”Vill ha mer” från 2005 konstaterar Katarina Bjärvall att det främst är kapitalstarka föräldrar som har självförtroende nog att köpa begagnat till sina telningar. ANDERS NILSSON TT Spektra Nu finns barnstolar med inbyggd DVD Barn – till vilket pris? 14HEM & PENGAR Familjen Sparman Båda föräldrarnahar låga inkomster. De kanske pluggar och enga- gemanget i miljöfrågan är högt, liksom intresset för retromode. De köper mycket begagnat, och hoppar helt över skötbord, baby- säng och annat som de upplever som onödigt. En av de största besparingsposterna är att de använder tygblöjor. ProduktPris,krKommentar,märke,etc. Vagn500Begagnad, Blocket. Babysäng0Barnet sover i föräldrarnas säng. Bärsele/bärsjal200Köper material, syr bärsjal. Nappflaskor, matsaker250Nytt, från stormarknad. Kläder500Ärver mycket från släkt och bekanta. Köper begagnat. Blöjor, ett år1 000Ett paket nya tygblöjor. Blöjhink20Plasthink från närmaste bensinmack. Skötbord0Sköter babyn på en handduk på golvet. Babyskydd*300Hyra från BVC, 9 månader. Babysitter0Ärver en begagnad. Matstol95Antilop, Ikea. Skötväska0En gammal skolryggsäck. Barnförsäkring708Barntillägg i grupplivförsäkring. Summa3 573 ProduktPris,krKommentar,märke,etc. Vagn5 000Brio Nova Classic inkl mjuklift. Babysäng795Gulliver, Ikea. Bärsele/bärsjal995Babybjörn. Nappflaskor, matsaker400Mest från Babybjörn och Ikea. Kläder1 500Köper nytt på H&M och Åhléns. Ärver en del från släkten. Blöjor, ett år2 738Lågprismärkena Willys och Bambolina som fick toppbetyg av Råd & Rön. Ca 1:50 kr/styck. Blöjhink119Pedalhinken Hulingen, Ikea. Skötbord249Sniglar, Ikea. Babyskydd*1 395Kampanjpris i fackhandeln. Babysitter200Stormarknad. Matstol349Gulliver, Ikea. Skötväska250Stormarknad. Barnförsäkring1 200 Summa15 190 ProduktPris, krKommentar, märke, etc. Vagn9000Bugaboo med tillbehör. Babysäng4 995Stokke Sleepi. Bärsele/bärsjal1 400Didymos bärsjal, som mammorna i Hollywood. Nappflaskor, matsaker1 500Haklappar från Marimekko och 10-gruppen. Muminservis från Arabia, osv. Kläder5 000Nytt och trendigt i stora kvantiteter. Blöjor, ett år3 650Marknadsledarna Libero och Pampers – 2 kr/st. Blöjhink1 400400 kr för hinken Sangenic och 1000 för refill av påsar/år. Skötbord1 295 Babyskydd*3 495 Babysitter995Fisher Price. Matstol2 995Brio Grow. Mammas skötväska1 000Oioi. Pappas skötväska800Diaper Dude. Försäkring2 000Rejält tilltaget försäkringsbelopp. Barnmöbler7 240Barnet kan förstås inte sitta än, men en Lamini, dvs stolen Lamino i miniformat, gör sig bra i barnrummet. Summa46 765 * Fotnot: Bilbarnstolar för de minsta kallas babyskydd. Familjen Krösus För dennakapitalstarka familj är babyattributen en viktig del av identiteten och livsstilsbygget. Den följer med intresse trenderna på babyområdet, i magasin som Mama och på bloggar som Shopaholicmamman. Naturligtvis hänger det en registrerings- skylt på den supertrendiga Bugaboovagnen: ”Tindra 07”. Familjen Medelson Vill varken snåla eller pråla utan väljer konsekvent den gyllene medelvägen. Babyutrustningen köps huvudsakligen ny. Stora delar av den kommer från Ikea. Ska ungen kosta 4 000 eller 40 000 kr? Det avgör du själv. Svenskarna lägger allt mer pengar på babyutrustning, men det går också att kom- ma undan riktigt billigt. Med ett materiellt överflöd häl- sar vi våra nyfödda välkomna till världen. På senare år har intresset ökat markant för exklusiva barnvagnar, mode- riktiga skötväskor och baby- kläder från trendiga design- märken. – Många skaffar barn senare i livet idag, när de är mitt i kar- riären och har bra ekonomi. Särskilt i innerstan i de större städerna har det de senaste tio åren vuxit fram en ny livsstils- bejakande och kapitalstark kundkategori, säger Stefan Stjernberg, marknadschef på Rexinus som äger kedjorna Babyland och Barnens Hus. Företaget expanderar i höst med nya butiker i Eskilstuna och Norrköping, och lanserar samtidigt ett tredje butikskon- cept för den riktigt köpstarka storstadspubliken. Första butiken blir i centrala Stockholm. – I det nya citykonceptet blir det bilstolar med inbyggd DVD och andra uppgraderade babyprodukter, säger Stefan Stjernberg. Men det är inte obligatoriskt att delta i köpfesten. Den som inte har lust eller råd att shop- pa dyrt och trendigt kan hitta billig basutrustning i handeln, och på den blomstrande andrahandsmarknaden går det att fynda varor av god kvalitet för en spottstyver. Därmed finns förutsättningar för att varje nyblivet föräldrapar ska hitta den babyutrustning som passar just deras plånbok. Fast riktigt så blir det ändå inte. I boken ”Vill ha mer” från 2005 konstaterar Katarina Bjärvall att det främst är kapitalstarka föräldrar som har självförtroende nog att köpa begagnat till sina telningar. ANDERS NILSSON TT Spektra Nu finns barnstolar med inbyggd DVD Barn – till vilket pris?
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=15">Bilaga - Pengar07 Lyxfällan lär oss pruta Totalt S</a> umma inkomster ..........................................37 451 kr Summa utgifter ................................................29 494 kr Resultat ....................................................................7 957 kr Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Om familjen blir av med vårdbidraget minskar deras inkomster till cirka 28 000 kronor, vilket de behöver planera för. 15HEM & PENGAR Med nästan 8 000 kronor kvar varje månad när de löpande ut- gifterna är betalda borde famil- jen Strömberg inte ha några problem att få ekonomin att gå ihop. Men alla tusenlappar som ser ut att vara över är delvis en schimär. Det påpekar Ulla Samuel, familjeekonomisk expert på Swedbank. Ulla Samuelsäger att Strömbergs ekonomi kan vara mycket sårbar. Dels naturligtvis på grund av Cornelias vårdbidrag och försäk- ringspengar. Skulle de dras in för- svinner genast över 9 000 kronor varje månad. Då räcker det inte med att Linda kanske kan börja jobba halvtid igen som kompensa- tion. Dessutom saknas viktiga poster i den uppskattning familjen gör av sin månadsekonomi, anser Ulla Samuel. – Med eget hus och två bilar är familjen, inte minst på lång sikt, mycket sårbar när inga regelbund- na avsättningar görs varken till husets underhåll och reparationer eller till bilarnas service, repara- tioner och värdeminskning, kom- menterar hon. För att täcka detta krävs månat- liga avsättningar på åtminstone 2600 kronor, anser hon. Dessutom pekar hon på att det helt saknas utgifter för kläder till de vuxna. –Klädkontot för en tvåbarns- familj bör uppgå till igenomsnitt minst 2 000 kronor per månad för den enklaste basgarderob. Där äts ytterligare drygt 1 500 av överskottet upp. Men trots detta borde Ström- bergs ha en del pengar över. Fast själva tycker de det är svårt att få det att gå ihop vissa månader. Därför behöver de ta reda på vad pengarna tar vägen, menar Ulla Samuel. – Familjen har bra koll på sådant som regelbundet betalas via räk- ningar och fakturor. Vad som be- hövs är bättre uppfattning om det som ”betalas över disk”, säger hon. Strömbergs bördärför börja föra kassabok för att kunna bilda sig en ordentlig uppfattning även om alla småutgifter vid sidan av de tunga räkningarna. Därefter bör det vara lätt att upprätta en budget där såväl fasta som rörliga utgifter skrivs in och sedan sätta av pengar varje månad så att det även täcker underhåll och reparationer. På så sätt bör familjen kunna leva tryggare och veta vad de kan unna sig utöver det nödvändig. PER JERNBERG TT Spektra FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Fem bra tips för bättre hushållsekonomi • Få grepp om vart pengarna tar vägen och styr upp ekonomin. Summera fasta utgifter som du får räkningar på. Räkna ut per år och dela med 12 så har du beloppet du behöver sätta undan varje månad på ett konto för räkningarna. • Löpande utgifter måste du följa upp, i ett vanligt block eller idatorn. Spara kvitton månadsvis. Småutgifter och veckopeng får du inga kvitton på – skriv upp dem. Använd annars levnads- kostnadsberäkningar som finns. • Sätt av pengartill mat och annat du köper i livsmedelsbutiken, till exempel på butikens kort. Men se upp med att hamna på minus – det kostar i avgifter! • Sätt med automatik av pengar till sparande. Alla måste ha en ordentlig buffert, speciellt när man har bil och villa. Semestern, bilreparationer, husunderhåll, utbyte av kapitalvaror, presenter behöver du också sätta undan pengar för. • Räcker inkomsternatill dina utgifter och ditt sparande? Gör en budget så ser du i svart på vitt hur det borde se ut. Följ också upp den framöver. Ett sårbartplus När familjen Strömbergs alla utgifter är räknade återstår 8 000 kronor. Men det positiva resultatet är en schimär, varnar Swedbanks expert Ulla Samuel. FOTO: PATRIK SÖRQUIST/SCANPIX Kan man pruta? Och i så fall på vad? Vi bad Charlie Söderberg från Lyxfällan tipsa om bra vägar till ett lägre pris. I många länder hör prutandet till. Men i Sverige är det annorlunda. – Det är inte lätt, men inte omöj- ligt heller. En grundregel är att man bör vara påläst och gör en budget innan och något sånär veta vad som är ett rimligt pris. – Men ofta möts man av någon ibutiken som inte har befogen- heter att förhandla om priset, sä- ger Charlie Söderberg från succé- programmet Lyxfällan. Vad som går att pruta på är inte helt logiskt. Det kan vara omöjligt att pruta på ett par nya märkes- jeans, men det kan gå desto lättare på banken när det nya lånet ska tecknas. Inte så många utnyttjar detta, menar Charlie Söderberg. –Vi är generellt dåliga på det och många kommer nästan in till banken med mössan i hand för att be om råd. – Det är bra om man är lite tuff iförhandlingen men försök också att skapa ett trovärdigt intryck – typ ”jag lånar nu till det här och det blir kanske mer sen”. Inom mer svårprutade områden är det desto viktigare att noggrant jämföra priser och hitta det lägsta. På så vis brukar också ens verkliga behov utkristalliseras. – Åtminstone för mig brukar det klarna efterhand vad jag faktiskt behöver. Samtidigt finns det då en risk att man dras med i köphyste- rin, så det är alltid bra att göra en budget innan. Att jaga priser kan ta tid. Och även tid är ju som bekant pengar. – Vi ska även måna om vår tid – att det finns tid för nöjen och för att njuta av livet. Lagom är nog bäst även om det är ett tråkigt tips, säger Charlie Söderberg. LENA WREEDE TT Spektra Snabbguide i prutskolan Var inte rädd för att pruta, säger Charlie Söderberg, känd från det popu- lära tv-programmet Lyxfällan. FOTO: GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX Banken • Stor möjlighet att pruta. • Ha inte för stor respekt, tänk på ban- kerna som affärer som säljer pengar. • Skapa ett trovärdigt intryck. • Tala om att du kan tänka dig att byta bank. • Får du ett bättre erbjudande på annan bank – fråga om din bank kan matcha bu- det. • Har du betalningsanmärkningar? Var ärlig. Bilköp • Jämför nybilsförsäljarna, priserna kan skilja. • Skillnaden mellan 300 000 och 290 000 kan se liten ut, men det är ändå 10 000! • Vid köp av begagnat – leta efter brister och använd det som argument. • Om du inte är bilkunnig, ta med någon som kan hjälpa dig. Vitvaror • Större prutchans ju mer du handlar. • Vänd dig till butiksansvarig, med andra får du nog inte förhandla. • Jämför butiker efter billigaste priset. • För ett riktigt bra pris, leta efter utställ- ningsexemplar eller utgående modeller. Möbler • Svårt att pruta, på exempelvis Ikea troligen omöjligt. • Undersök utbudet noga, här kan priserna skilja. • Gör en budget på förhand och undvik köphysteri. • Riktigt billiga och något skadade möbler kan hittas på fyndavdelningar. Undvik lyxfällan – pruta! Totalt Summa inkomster ..........................................37 451 kr Summa utgifter ................................................29 494 kr Resultat ....................................................................7 957 kr Ulla Samuel,Swedbank, kommenterar: Om familjen blir av med vårdbidraget minskar deras inkomster till cirka 28 000 kronor, vilket de behöver planera för. 15HEM & PENGAR Med nästan 8 000 kronor kvar varje månad när de löpande ut- gifterna är betalda borde famil- jen Strömberg inte ha några problem att få ekonomin att gå ihop. Men alla tusenlappar som ser ut att vara över är delvis en schimär. Det påpekar Ulla Samuel, familjeekonomisk expert på Swedbank. Ulla Samuelsäger att Strömbergs ekonomi kan vara mycket sårbar. Dels naturligtvis på grund av Cornelias vårdbidrag och försäk- ringspengar. Skulle de dras in för- svinner genast över 9 000 kronor varje månad. Då räcker det inte med att Linda kanske kan börja jobba halvtid igen som kompensa- tion. Dessutom saknas viktiga poster i den uppskattning familjen gör av sin månadsekonomi, anser Ulla Samuel. – Med eget hus och två bilar är familjen, inte minst på lång sikt, mycket sårbar när inga regelbund- na avsättningar görs varken till husets underhåll och reparationer eller till bilarnas service, repara- tioner och värdeminskning, kom- menterar hon. För att täcka detta krävs månat- liga avsättningar på åtminstone 2600 kronor, anser hon. Dessutom pekar hon på att det helt saknas utgifter för kläder till de vuxna. –Klädkontot för en tvåbarns- familj bör uppgå till igenomsnitt minst 2 000 kronor per månad för den enklaste basgarderob. Där äts ytterligare drygt 1 500 av överskottet upp. Men trots detta borde Ström- bergs ha en del pengar över. Fast själva tycker de det är svårt att få det att gå ihop vissa månader. Därför behöver de ta reda på vad pengarna tar vägen, menar Ulla Samuel. – Familjen har bra koll på sådant som regelbundet betalas via räk- ningar och fakturor. Vad som be- hövs är bättre uppfattning om det som ”betalas över disk”, säger hon. Strömbergs bördärför börja föra kassabok för att kunna bilda sig en ordentlig uppfattning även om alla småutgifter vid sidan av de tunga räkningarna. Därefter bör det vara lätt att upprätta en budget där såväl fasta som rörliga utgifter skrivs in och sedan sätta av pengar varje månad så att det även täcker underhåll och reparationer. På så sätt bör familjen kunna leva tryggare och veta vad de kan unna sig utöver det nödvändig. PER JERNBERG TT Spektra FAMILJENSTRÖMBERGSEKONOMI Fem bra tips för bättre hushållsekonomi • Få grepp om vart pengarna tar vägen och styr upp ekonomin. Summera fasta utgifter som du får räkningar på. Räkna ut per år och dela med 12 så har du beloppet du behöver sätta undan varje månad på ett konto för räkningarna. • Löpande utgifter måste du följa upp, i ett vanligt block eller idatorn. Spara kvitton månadsvis. Småutgifter och veckopeng får du inga kvitton på – skriv upp dem. Använd annars levnads- kostnadsberäkningar som finns. • Sätt av pengartill mat och annat du köper i livsmedelsbutiken, till exempel på butikens kort. Men se upp med att hamna på minus – det kostar i avgifter! • Sätt med automatik av pengar till sparande. Alla måste ha en ordentlig buffert, speciellt när man har bil och villa. Semestern, bilreparationer, husunderhåll, utbyte av kapitalvaror, presenter behöver du också sätta undan pengar för. • Räcker inkomsternatill dina utgifter och ditt sparande? Gör en budget så ser du i svart på vitt hur det borde se ut. Följ också upp den framöver. Ett sårbartplus När familjen Strömbergs alla utgifter är räknade återstår 8 000 kronor. Men det positiva resultatet är en schimär, varnar Swedbanks expert Ulla Samuel. FOTO: PATRIK SÖRQUIST/SCANPIX Kan man pruta? Och i så fall på vad? Vi bad Charlie Söderberg från Lyxfällan tipsa om bra vägar till ett lägre pris. I många länder hör prutandet till. Men i Sverige är det annorlunda. – Det är inte lätt, men inte omöj- ligt heller. En grundregel är att man bör vara påläst och gör en budget innan och något sånär veta vad som är ett rimligt pris. – Men ofta möts man av någon ibutiken som inte har befogen- heter att förhandla om priset, sä- ger Charlie Söderberg från succé- programmet Lyxfällan. Vad som går att pruta på är inte helt logiskt. Det kan vara omöjligt att pruta på ett par nya märkes- jeans, men det kan gå desto lättare på banken när det nya lånet ska tecknas. Inte så många utnyttjar detta, menar Charlie Söderberg. –Vi är generellt dåliga på det och många kommer nästan in till banken med mössan i hand för att be om råd. – Det är bra om man är lite tuff iförhandlingen men försök också att skapa ett trovärdigt intryck – typ ”jag lånar nu till det här och det blir kanske mer sen”. Inom mer svårprutade områden är det desto viktigare att noggrant jämföra priser och hitta det lägsta. På så vis brukar också ens verkliga behov utkristalliseras. – Åtminstone för mig brukar det klarna efterhand vad jag faktiskt behöver. Samtidigt finns det då en risk att man dras med i köphyste- rin, så det är alltid bra att göra en budget innan. Att jaga priser kan ta tid. Och även tid är ju som bekant pengar. – Vi ska även måna om vår tid – att det finns tid för nöjen och för att njuta av livet. Lagom är nog bäst även om det är ett tråkigt tips, säger Charlie Söderberg. LENA WREEDE TT Spektra Snabbguide i prutskolan Var inte rädd för att pruta, säger Charlie Söderberg, känd från det popu- lära tv-programmet Lyxfällan. FOTO: GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX Banken • Stor möjlighet att pruta. • Ha inte för stor respekt, tänk på ban- kerna som affärer som säljer pengar. • Skapa ett trovärdigt intryck. • Tala om att du kan tänka dig att byta bank. • Får du ett bättre erbjudande på annan bank – fråga om din bank kan matcha bu- det. • Har du betalningsanmärkningar? Var ärlig. Bilköp • Jämför nybilsförsäljarna, priserna kan skilja. • Skillnaden mellan 300 000 och 290 000 kan se liten ut, men det är ändå 10 000! • Vid köp av begagnat – leta efter brister och använd det som argument. • Om du inte är bilkunnig, ta med någon som kan hjälpa dig. Vitvaror • Större prutchans ju mer du handlar. • Vänd dig till butiksansvarig, med andra får du nog inte förhandla. • Jämför butiker efter billigaste priset. • För ett riktigt bra pris, leta efter utställ- ningsexemplar eller utgående modeller. Möbler • Svårt att pruta, på exempelvis Ikea troligen omöjligt. • Undersök utbudet noga, här kan priserna skilja. • Gör en budget på förhand och undvik köphysteri. • Riktigt billiga och något skadade möbler kan hittas på fyndavdelningar. Undvik lyxfällan – pruta!
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sf6jp415&gInitPage=16">Bilaga - Pengar07 Sida 16 </a>
