<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=1">Årsredovisning 2008 Test 1 2008 Lantmännens Årsred</a> ovisning och Hållbarhetsredovisning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=2">Årsredovisning 2008 Test Sida 2 Innehåll Koncernen</a> Koncernen i korthet & koncernöversikt Året i korthet & viktiga händelser Lantmännens affärsområden Ordförande har ordet VD har ordet Omvärld Strategisk utveckling Effektiv varuflödesstyrning Bra mat är hållbar i längden Forskning och utveckling Utveckling av ägarmodellen Finansiell utveckling och risk Affärsområden Lantmännen Lantbruk Svalöf Weibull Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Intresseföretag 1 2 3 4 5 6 8 10 11 12 14 15 18 22 23 27 29 32 34 37 40 42 44 Hållbarhetsredovisning Strategi för hållbar utveckling Medarbetare Intressentdialog Hållbar affärsutveckling Ansvar från jord till bord Jord – hållbar odling Transporter Förädling – hållbara livsmedel Förädling – hållbar energi Varumärken i butik Bord – medvetna konsumenter Leverantörer Miljöinformation GRI-redovisning Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Noter med redovisningsprinciper Revisionsberättelse Föreningsstyrningsrapport Styrelse & revisorer Koncernledning Definitioner & Ordlista Adresser 45 46 47 50 51 53 54 57 59 61 62 63 64 65 66 68 69 77 78 80 81 83 111 112 116 118 120 Omslagets insida Finansiell rapportering Delårsrapport Q1 Delårsrapport Q2 Delårsrapport Q3 Kallelse till föreningsstämma 29 april 2009 24 juli 2009 5 november 2009 Ordinarie föreningsstämma hålls på Clarion Hotell, Ringvägen 98, Stockholm, tisdagen den 28 april 2009, kl 10.00
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=3">Årsredovisning 2008 Test Sida 3 </a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=4">Årsredovisning 2008 Test Sida 4 Koncernen i korthe</a> t Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk. Lantmännen ägs av cirka 40 000 svenska lantbrukare. Åkermarken och dess möjligheter är utgångspunkten för Lantmännens verksamhet. Koncernen är verksam i alla delar av värdekedjan, från jord till bord. Nyckeltal MSEK, Definitioner, se sid 120 Nettoomsättning 2008 42 868 Rörelseresultat 1 136 702 Avkastning på eget kapital, % Avkastning på operativt kapital, % Balansomslutning Nettolåneskuld Soliditet, % Investeringar i anläggningstillgångar Antal medlemmar Medelantal anställda varav kvinnor, % Koldioxid, CO2 , tusen ton* * Avser Lantmännens egen energiförbrukning, exklusive transporter Försäljning per marknad MSEK 2008 Sverige Danmark Tyskland Norge 2007 27 048 5 049 3 217 2 483 Storbritannien 1 039 Baltikum 661 Polen 549 Belgien Övriga Europa Övriga världen Summa Lantmännens organisation 21 876 4 875 2 691 2 570 764 740 346 1 644 670 42 868 Internrevision 2006 20 668 4 120 2 203 2 286 558 429 255 508 563 328 1 225 339 35 989 1 138 271 32 256 Styrelse VD och koncernchef Juridik Strategi & Affärsutveckling FoU 558 7 6 2007 35 989 870 822 588 7 5 2006 32 256 183 Rörelsemarginal, % 3 2 1 Resultat efter finansiella poster Årets nettoresultat 32 553 11 654 2 700 39 350 12 671 33 132,5 28 743 8 413 41 951 12 830 34 124,5 244 332 4 - 25 343 6 581 33 34 37 2 259 1 726 44 249 12 833 34 - Koncernens nettoomsättning MSEK 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Resultat efter finansiella poster MSEK 1 000 200 400 600 800 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Anställda i koncernen Antal 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Ekonomi & Finans Human Resources Varuflöde Info & kommunikation Lantmännen Lantbruk Svalöf Weibull Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Lantmännen Årsredovisning 200 28 Koncernen i korthet
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=5">Årsredovisning 2008 Test Sida 5 3Lantmännen Årsred</a> ovisning 2008Året i korthet & Viktiga händelser Året i korthet Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 42 868 MSEK (35 989), en ökning med 19 procent jämfört med föregående år. Justerat för förändringar i koncernens sammansättning ökade nettoomsättningen med 24 procent. Rörelseresultatet ökade med 31 pro- cent jämfört med föregående år och uppgick till 1 136 MSEK (870). Justerat för poster av jämförelsestörande karaktär uppgick rörelseresultatet till 1 032 MSEK (718). Resultat efter finansiella poster upp- gick till 702 MSEK (822) och finans- nettot till –434 MSEK (–48). Justerat för poster av jämförelsestörande karaktär uppgick resultatet efter finansiella poster till 622 MSEK (470). Årets resultat efter skatt och minori- tetens andel uppgick till 558 MSEK (588). Utdelning. Styrelsen har beslutat att från 2008 lämna återbäring även på inköp från Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner. Återbäring på dessa inköp utgår med 0,5 procent. Utdelning i form av återbäring och efterlikvid i övrigt utgår med 1 procent (1). Total återbäring och efterlikvid uppgår till 121 MSEK (83, verkligt utfall 84). Styrelsen föreslår stämman att besluta om 5 pro- cent (5) utdelning på insatskapital, totalt 57 MSEK (50) samt en insatsemission uppgående till 110 MSEK (150, verkligt utfall 151). Investeringarna uppgick till 2 700 MSEK (2 259), varav kvarnen i Vejle, Danmark 165 MSEK och nya etanol- anläggningen i Norrköping 760 MSEK. Båda anläggningarna har tagits i bruk under året och den totala investeringen i Vejle blev 560 MSEK och investerat belopp i Norrköping vid årets slut drygt 1 400 MSEK. Viktiga händelser 1:a kvartalet 2008 Lantmännen Cerealia bildades genom sammanslagning av Lantmännen Axa och Lantmännen Mills. Lantmännen förvärvade 50 procent av GoGreen och 28 procent av JSC Rigas Dzirnavnieks från finska Raisio som övertog Lantmännens 25 procent i Melia. Lantmännen avyttrade sin ägarandel i Svenska Foder. Lantmännen Unibake förvärvade Baco OY, Finland. Svalöf Weibull avyttrade Weibull Trädgård. Beslut fattades av Högsta Domstolen att Lantmännen inte blir betalnings- skyldig för det Jordbruksverket betalade ut till bönder, vars gårdar drabbades av salmonellasmittat foder 2003. Lantmännens Uppförandekod antogs. 2:a kvartalet 2008 Lantmännen ökade delägarskapet i HaGeKiel, Tyskland, till 38 procent. Lantmännen Unibake förvärvade det amerikanska bageriet Euro-Bake och det brittiska bageriet Eurobuns. Lantmännen sålde koncernens aktie- innehav i danska Hedegaard A/S. 3:e kvartalet 2008 Lantmännen Granngården med dotterbolaget Nordpost såldes till EQT. Lantmännen förvärvade en mino- ritetspost i Bosarpkyckling AB, Sverige. 4:e kvartalet 2008 Avtal träffades med Fazer om för- säljning av Lantmännen Färskbröd i Sverige. Lantmännen och BASF genomförde ett aktiebyte som innebar att Svalöf Weibull blev ett helägt dotterbolag till Lantmännen och delägandet i BASF Plant Science upphörde. Extra föreningsstämma beslöt ändra föreningens stadgar så handel med emissionsinsatser blir möjlig. Lantmännen påbörjade långsiktigt varumärkesbyggande för ”Bra mat”. Driften startade vid Lantmännen Energis nya etanollinje vid fabriken i Norrköping, Sverige. Efter räkenskapsårets slut Försäljningen av den svenska färskbrödsverksamheten till Fazer fullföljdes i januari.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=6">Årsredovisning 2008 Test Sida 6 Lantmännens affärs</a> områden Lantmännen Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Medelantal anställda varav kvinnor, % Andel kvinnor i ledningsgruppen, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton Lantmännen Lantbruk utgör grunden för koncernen och riktar sig till lantbrukare, både växtodlare och animalieproducenter. Lantmännen Lantbruk köper spannmål och har försäljning av foder och växtodlings produkter. Spannmål säljs till kunder, både i Sverige och utomlands. Sid 23 Svalöf Weibull är ett internationellt växtförädlings- och utsädesföretag som utvecklar och marknadsför nya sorter av lantbruksväxter och producerar utsäde. De viktigaste grödorna är stråsäd, oljeväxter och vallväxter. Sid 27 Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner består av två enheter: Lantmännen Maskin och Swecon. Båda arbetar med försäljning och service av maskiner; Lantmännen Maskin till lantbruksmarknaden i Skandinavien och Swecon till anläggningsbranschen i Sverige, Baltikum och en del av Tyskland. Sid 29 Lantmännen Cerealia utvecklar, producerar och marknadsför spannmålsbaserade produkter som mjöl, mjölmixer, gryn, müsli och pasta samt färdiglagade rätter. Produkterna distribueras genom dagligvaruhandeln, restauranger, bagerier, grossister och livsmedelsindustrin. Sid 34 Lantmännen Unibake är en av Europas största tillverkare av djupfrysta bageriprodukter för fast food, bake-off och djupfryst. Produktsortimentet är stort; från korvbröd, sandwichbröd till wienerbröd. Produkterna avsätts både på storhushålls- och detaljhandelsmarknaden. Sid 37 Lantmännen Svalöf Anläggnings- och Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantbruk Weibull Lantbruksmaskiner 12 980 550 172 5 1 0 1 074 246 24 41 43 43 1,2 31,6 Energi Cerealia Unibake Kronfågel –110 206 212 149 –5 8 3 39 27 33 0 Invest 9 529 4 574 4 544 8 228 2 856 2 028 376 17 40 1 664 10 33 - 286 1 452 5 000 1 381 22 50 9,2 16,4 Lantmännen Energi samlar Lantmännens verksamhet inom energisektorn och är ett av Sveriges ledande energiföretag. Verksamheten omfattar etanol, biodiesel, fjärrvärme, värmepellets, salix, smörjmedel, alkylatbensin samt kredit- och drivmedelskort. Sid 32 51,7 44 15 6,8 59 15 434 34 25 15,5 Lantmännen Kronfågel är Nordens största producent av livsmedel baserade på kyckling och marknadsför färsk och fryst kyckling samt kycklingbaserade, högförädlade produkter. Sid 40 Lantmännen Invest omfattar bolag som bedriver verksamhet relaterad till åkermarken. Bolagen, undantaget Bygglant, använder på olika sätt spannmål som huvudsaklig råvara i sin produktion. Sid 42 Nettoomsättning per affärsområde Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner 21% Lantmännen Unibake 18% Lantmännen Cerealia 10% Lantmännen Energi 10% Lantmännen Kronfågel 6% Svalöf Weibull 1% Lantmännen Invest 5% Lantmännen Lantbruk 29% Lantmännen Årsredovisning 200 48 Lantmännens affärsområden
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=7">Årsredovisning 2008 Test Sida 7 Ordförande har ord</a> et Nya lösningar krävs 2008 har varit ännu ett år av utveckling för Lantmännen. Arbetet med den nya strategin har betytt att vi i dag har ett delvis annorlunda Lantmännen jämfört med i början av året. Koncernen är i dag smalare, tydligare, mer utåtriktad och inte minst - mer lönsam! Att vi sålt vår del av Svenska Foder och Granngården har kanske varit oväntat för en del men besluten ligger helt i linje med vår strategi. Ska Lantmännen utvecklas och även i framtiden bidra till att utveckla det svenska lantbruket måste vi våga tänka nytt. Ett område som utvecklats mycket positivt är Lantmännen Lantbruk, där det internationella samarbetet med bland annat DLG och HaGe Kiel ger många fördelar och större gemensam inköpskraft. Att utveckla ägandet Frågor om hur, vad och vem som ska äga Lantmännen i framtiden har varit livligt debatterade de senaste åren. Genom Ägarforum har vi ägare och förtroendevalda haft många tillfällen att komma med synpunkter på koncernens utveckling och inriktning. Om man sammanfattar slutsatserna från Ägarforum så är det att Lantmännen Lantbruk ska drivas som en ekonomisk förening, att nyttjande i första hand ska vara grund för ägande i Lantmännen och att man som ägare vill kunna få del i koncernens framtida värdetillväxt. Jag vill tacka er som engagerat sig i Ägarforum. Tack vare ert arbete och synpunkter har styrelsen fått ett tydligare uppdrag från ägarna. Det ligger nu som grund för våra strategier. Som ett resultat av Ägarforum och för att utveckla Lantmännens ägarmodell har styrelsen beslutat om två nya instrument – att ge ut förlagsinsatser och att öppna för handel med emissionsinsatser. Styrelsens ambition är att stärka ägarrollen, ge möjlighet till del i företagets värdetillväxt och samtidigt erbjuda en fördelaktig placering i Lantmännen. Jag är övertygad om att det kommer att kännas än mer spännande att vara ägare till Lantmännen framöver. Omvärld Att ge en bild av 2008 utan att nämna finansoron och inbromsningen i världsekonomin är inte möjligt. Frågan om hur Lantmännen kommer att påverkas är fullt naturlig. Finanskrisen påverkar givetvis Lantmännen men i mindre omfattning än för många andra företag. Att vara verksam inom jordbruk och livsmedelsindustri är att arbeta på en mogen marknad. Vi gör inga extrema vinster under goda tider, men vi gör heller inga störtdykningar i sämre tider. Det var en tuff höst för många av oss lantbrukare. En utdragen skörd med dålig kvalité kan påverka den mest optimistiske. Under 2008 såg vi också effekterna av marknadens tydliga genomslag inom lantbruket, från 2007 års historiskt höga priser till 2008 års mer modesta nivåer. Att vi kommer att leva med allt mer fluktuerande prisnivåer har sagts många gånger tidigare, men kan nämnas igen. Det kräver att man har en pålitlig affärspartner som med bondens bästa för ögonen söker finna de nya lösningar som marknaden kräver. Här har vi som lantbrukare, genom Lantmännen Lantbruk, vår största nytta. Engagemanget för långsiktig hållbarhet är en faktor som påverkar Lantmännen på många sätt. Vår utbyggda etanolfabrik i Norrköping kom igång mot slutet av året. Där produceras nu en miljö- och energiutbytesmässigt högkvalitativ etanol baserad på ägarnas spannmål. Det känns bra att Lantmännen aktivt deltar i samhällets nödvändiga omställning till förnyelsebar energi. Att Kronfågel för sitt kylda sortiment och Cerealia under Lantmännen Årsredovisning 200 58 varumärkena AXA och Kungsörnen, under året presenterat klimatdeklarerade produkter, är också ett sätt att visa koncernens kompetens och bidrag till en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Att vilja synas Lantmännens satsningar och investeringar har som mål att öka resultatet, både för att säkra en fortsatt utveckling, men också för att trygga utdelning och avkastning. Ett av årets mest spännande projekt har varit vår stora satsning på marknadskommunikation. Jag tror att vårt budskap, tryggheten i att köpa ”Bra mat” från ett företag som har kontroll på hela kedjan från jord till bord, är ett koncept som gynnar affärerna, men som också ger både stoltare medarbetare och ägare. Jag vill rikta ett stort tack till alla engagerade och kunniga medarbetare som bidrar till vår positiva utveckling. Lantmännens VD och koncernchef Per Strömberg har med både tydlighet och stort engagemang bidragit till att flytta både resultatet och koncernen framåt. Under sommaren drabbades Lantmännen och styrelsen av ett tragiskt besked, Olle Nilssons bortgång. Olle lämnar ett stort tomrum efter sig, vi saknar hans engagemang och erfarenhet. Många utmaningar ligger framför oss, men med en tydlig och långsiktig strategi har vi alla möjligheter att leverera både bra produkter, tjänster och resultat i framtiden. Noraström, februari 2009 Thomas Bodén Ordförande Lantmännen Ordförande har ordet
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=8">Årsredovisning 2008 Test Sida 8 VD har ordet Ett h</a> ändelse- och framgångsrikt år Det har varit ett både händelserikt och glädjande år för Lantmännen. Resultatet efter finansnetto, justerat för jämförelsestörande poster, är det bästa för Lantmännenkoncernen någonsin. Vårt kontinuerliga förbättringsarbete har gett önskat resultat, vår nya etanolfabrik är i drift, nya ägarinstrument har utvecklats, kommunikationskonceptet har lanserats, nya verksamheter har förvärvats och andra har avyttrats. Vår resa mot ett framgångsrikt, smalare och mer fokuserat Lantmännen fortsätter med full kraft. Lantmännens positiva resultatutveckling gläder mig. Resultat efter finansnetto, justerat för jämförelsestörande poster, slutade på 622 MSEK jämfört med 470 MSEK 2007. En ökning med 32 procent. Vårt positiva resultat är drivet av en omsättningsökning som delvis kommer av ökade spannmålspriser men också av en underliggande volymtillväxt samt uppnådda besparingsmål. Glädjande är att så gott som alla Lantmännens affärsområden nått ett bättre resultat än 2007, där Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Kronfågel står för de största resultatökningarna. Vi har ett arbete att göra för att utveckla lönsamheten inom Lantmännen Energi. Mycket tid och kraft har ägnats åt att få igång vår etanolfabrik i Norrköping. Vårt fokuserade strategiarbete har bu- rit frukt och vi har under året sett många positiva effekter, både ekonomiska och kvalitetsmässiga. Omvi fortsätter att göra samma saker som vi alltid gjort kommer vi att få ungefär samma resultat. Så för att bli ännu bättre måste vi våga göra saker på nya sätt och kontinuerligt fokusera på att förbättra och effektivisera vår samlade verksamhet. Det kommer att vara nyckeln till framgång för Lantmännen. Intensivt arbete för att hantera lågkonjunkturen Den inbromsning som skedde i den globala ekonomin under de sista månaderna av 2008 påverkade Lantmännens resultat och vi upplevde under det fjärde kvar talet en väsentlig försvagning. Lantmännen Maskin och Swecon såg en markant minskning i orderingången och även våra mindre konjunkturkänsliga verksamheter inom livsmedel märkte en viss avmattning. Finansieringskostnaderna ökade på grund av investeringar så som nya kvarnen i Vejle, etanolfabriken i Norrköping och ett antal förvärv inom livsmedelsbolagen. Trots detta har vi levererat ett mycket ” Lantmännens mål är att vara ägarnas bästa affärspartner samt skapa och utveckla affärsmöjligheter som bidrar till lönsamheten på ägarnas gårdar. ” positivt resultat det gångna året. Vårt arbete med kontinuerligt förbättringsarbete är en del av förklaringen. Under 2008 startade ett omfattande förbättringsarbete inom Lantmännens varuflöde (inköp, produktion och logistik), ett arbete som är en viktig del i vårt samlade strategiarbete. Våra högt satta besparings- Lantmännen Årsredovisning 200 68 och kvalitetsmål för 2008 infriades och 2009 fortsätter vi arbetet. Ett ökat fokus kommer också att läggas på kapitalrationalisering och kostnadseffektivisering genom ett antal olika program. Ett smalare och vassare Lantmännen Vi kommer, som en del i det samlade strategiarbetet, fortsätta att fokusera inom våra satsningsområden för att bli än vassare samtidigt som vi arbetar vidare med avyttringar och förvärv för att bli ett smalare och mer fokuserat företag. Exempel på detta arbete är att Lantmännen Lantbruk nu har utökat sitt delägarskap i HaGe Kiel samt att vi nu äger 100 procent i Svalöf Weibull. Lantmännen Unibake har också genomfört tre internationella förvärv. För att ytterligare fokusera på våra kärnaffärer har också en del större avyttringar skett. Försäljningen av affärsområde Granngården till EQT liksom Svalöf Weibulls avyttring av samtliga aktier i Weibull Trädgård är två exempel. Avtal har under året tecknats med Fazer om försäljning av färskbrödsverksamheten i Sverige där överlåtelsen fullföljdes i januari 2009. Offensiva satsningar trots sämre tider Att utveckla starka varumärken är en tydlig del i vårt strategiarbete. Under 2008 lanserades vårt koncerngemensamma kommunikationskoncept. Budskapet är fokuserat på ”Bra mat från Lantmännen”. Bra mat är resultatet av det ansvarsfulla VD har ordet
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=9">Årsredovisning 2008 Test Sida 9 arbete vi gör varj</a> e dag, från jord till bord. Vi har en unik position som en stark aktör i alla delar av kedjan från jord till bord och nu väljer vi att Lantmännen ska synas. Konsumenterna ska veta vad Lantmännen är, vilka som är våra produkter och vad vi står för. Den mediala uppmärksamheten kring lanseringen talar sitt tydliga språk, vi har valt rätt väg att gå. Det är få företag som har en lika positiv och stark symbol som Lantmännen – att vi har verksamheter i hela kedjan och ägs av svenska bönder. Oavsett var i kedjan man arbetar – inom Lantbruk, Maskin, Livsmedel eller Energi – så är man med och bidrar till att tillverka den mat vi äter. Lantmännen – vi ska ta vårt ansvar Vi är ett internationellt livsmedelsproducerande företag med höga ambitioner avseende långsiktig hållbar lönsamhet. Som du kanske redan märkt så är Lantmännens årsredovisning och hållbarhetsredovisning för 2008 sammanslagna. Ett naturligt steg då vårt arbete med hållbar utveckling ska vara en integrerad del av våra affärer och en viktig del i vår långsiktiga konkurrenskraft och lönsamhet. Inom Lantmännen har vi väldigt mycket att vara stolta över när det gäller ansvarstagande från jord till bord. Men vi nöjer oss inte där, nu ska vi bli än bättre. Vi har satt oss ner och tagit fram ett åtgärdsprogram med mål och aktiviteter som vi berättar mer om i denna redovisning. Det kommer att krävas allt mer för att leverera bra mat även i framtiden och åtgärdsprogrammet kommer därför utvecklas över tid med nya målsättningar och konkreta åtgärder. Hållbar utveckling – ett självklart strategival Som ett ansvarsfullt företag är det en självklarhet för oss med hållbar utveckling som en av koncernstrategierna. Därigenom kommer vår hållbarhetsfokusering bidra till nya affärsmöjligheter och därigenom ökade intäkter. Vi märker också tydligt att våra kunder efterfrågar leverantörer som kan visa på ett systematiskt arbete med tydliga etiska förtecken. Även slutkonsumenten har dessa förväntningar. Därför är vi också övertygade om att vårt VD Per Strömberg och Anna Elgh, Varuflödesdirektör, på besök hos Doggy i Vårgårda för information av Doggys Vice VD Roland Magnusson om ett lyckat LEAD-projekt. hållbarhetsarbete stärker vårt varumärke och gör oss till en attraktiv partner både som kund, leverantör och arbetsgivare. Det är med stolthet som jag konstaterar att vi som första företag i Sverige kan tillhandahålla klimatdeklarerad mat i form av Kronfågels kylda sortiment samt kärnvetemjöl, matkorn, matvete och mathavre från Kungsörnen och AXA havregryn. Viktigt att minimera miljöpåverkan och kostnader Klimatfrågan är viktig för Lantmännen ur en mängd olika perspektiv. Därför är det fortsatt viktigt för oss att minimera vår miljöpåverkan. Ett exempel som bidragit är miljökonceptet Green Line där vi har minskat våra koldioxidutsläpp från Lantmännens transporter med cirka 2 600 ton under 2008. Till 2012 är målet 20 procent för Lantmännens samlade verksamheter. Ett offensivt hållbarhetsarbete ger också minskade kostnader. Vårt energieffektiviseringsprogram är därför viktigt för vår långsiktiga lönsamhet. Inom hållbarhetsområdet ligger också många förtroenderisker. Det är bland annat därför som koncernstyrelsen antog den uppförandekod som nu rullas ut i organisationen. En uppförandekod som tar utgångspunkt i FN Global Compact’s Lantmännen Årsredovisning 200 78 10 principer. Den anger ramarna för vårt arbete och den inriktning om hur vi vill uppfattas som företag. Rak i ryggen Stora förändringar sker inom koncernen för att vi ska kunna stå rakryggade inför vårt löfte till våra kunder, leverantörer, medarbetare och omvärld. Våra konsumenter ska veta och känna sig trygga med att våra produkter tagits fram på ett ansvars fullt sätt med morgondagen i åtanke. Jag tycker att 2008 har varit oerhört spännande och motiverande. Även om jag vet att vi står inför stora utmaningar inför framtiden, en framtid där vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda så är jag full av tillförsikt. Vi på Lantmännen har visat att vi står väl rustade och har både engagerade ägare och duktiga medarbetare, redo att anta de utmaningar som kommer i vår väg. Ett säkert framgångskoncept. Stockholm, februari 2009 Per Strömberg VD och koncernchef Lantmännen VD har ordet
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=10">Årsredovisning 2008 Test Sida 10 Omvärld Lantmänne</a> n Lantbruk Svalöf Weibull Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Lantmännens verksamhet spänner över ett brett fält av produkter och marknadssegment. Produktionsoch försäljningsenheter finns i 19 länder med tyngdpunkt i norra Europa. Den världsomfattande finanskrisen och ekonomiska oron påverkar Lantmännens verksamhetsgrenar i olika hög grad. Ekonomisk oro i världen De lantbruksnära verksamheterna berörs främst av förändrade råvarupriser, som kan påverka efterfrågan på sikt. För maskinverksamheten är Swecon direkt påverkad av den kraftiga ekonomiska nedgången i Tyskland och i de baltiska länderna. En avmattning i efterfrågan förväntas också i Sverige. Även Lantmännen Maskin räknar med en minskad försäljning, eftersom maskinaffärer kan skjutas på framtiden om oron växer. Lantmännens livsmedelsverksam het är relativt sett mindre konjunkturkänslig till följd av inriktning på basvaror som kyckling, pasta och mjöl. Lantbruk Spannmålsskörd och spannmålspris Spannmålsskörden i världen 2008 var be tydligt större än 2007. Den totala världs skörden redovisades i november till 1 770 miljoner ton, vilket var 80 miljoner ton högre än föregående säsong. Konsumtionen av spannmål beräk- nas fortsätta att öka, men produktionen förutses öka i ännu högre grad. För skördeåret 2008 beräknas världsproduktionen av spannmål överstiga konsumtionen med 25 miljoner ton, vilket påverkar spannmålspriserna kraftigt se diagram Sid 9 Från högsta priset i mars har priset på kvarnvete nära halverats. Det stora utbudet av fodervete gör att prisgapet mellan kvarnvete och fodervete är 20-25 procent. Prisfallet på spannmål har påverkat priset på oljeväxtfrö i samma riktning. Inom EU-27 förväntas 2008 års totalskörd av spannmål bli 310 miljoner ton. Trots en ökad användning beräknas de utgående lagren fördubblas jämfört med året innan. Prisnedgången på spannmål har inneburit ett återinförande av importtullar. Den svenska spannmålsskörden 2008 beräknas till 5,2 miljoner ton, vilket endast är 3 procent högre än året innan, trots att spannmålsarealen ökade med 10 procent. Spannmålskvalitet Skördeperioden har på många håll i världen kännetecknats av antingen för Lantmännen Årsredovisning 200 88 Import av kvarnvete Ett normalår importerar svensk kvarnindustri 50 000 ton och då främst durumvete till pasta och andra specialkvaliteter som inte odlas i Sverige. För skördeåret 2008/09 beräknas importen av kvarnvete öka kraftigt. För Lantmännen Cerealia har bristen på inhemskt kvarnvete och en kraftigt ökad import lett till högre råvarukostnader än vad som skett i flera närliggande länder. De förhoppningar som många livsmedelsaktörer haft om stora prissänkningar på bland annat mjöl och pasta har därför inte infriats. Insatsvaror till lantbruket Priset på mineralgödsel bestäms på den globala marknaden. Under 2008 steg priset kontinuerligt, men planade ut mot slutet av året. Efterfrågan på gödsel mycket eller för lite nederbörd. Oberoende av vilket har det lett till försämrad kvalitet. Mycket kvalitetsspannmål har därför klassats ned för användning till foder- eller energiändamål. Omvärld
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=11">Årsredovisning 2008 Test Sida 11 globalt var stor </a> fram till oktober, då försäljningen stannade av i finanskrisens spår. Året avslutades med oroligt läge på gödselmarknaden. Även andra insatsvaror som utsäde och växtskyddsmedel ökade i pris under 2008. Priset på foder steg under början av 2008 men föll efter skörd. Prisfallet orsakades av god tillgång på foderspannmål och en lägre efterfrågan på grund av försämrad konjunktur och instabil världsekonomi. Den långsiktiga prog nosen för animalieproduktionen i världen är att den kommer att öka genom högre levnadsstandard i många utvecklings länder, varför även efter frågan på foderprodukter förväntas öka. Energi Efter sju år med stadigt stigande världsmarknadspriser på råolja och annan fossil energi föll priserna drastiskt under andra halvåret 2008. Nedgången är tydligt kopplad till den finansiella krisen och en internationell konjunkturavmattning. Det finns en risk att lägre priser på fossil energi på kort sikt minskar drivkraften att effektivisera och ställa om till förnybara energikällor. EU står dock fast vid huvudmålen fram till 2020 att unionen som helhet ska minska utsläppen av koldioxid med 20 procent, ha 20 procent förnybar energi, varav 10 procent inom transportsektorn, samt effektivisera energianvändningen med 20 procent. Biodrivmedel Trots fallande oljepriser finns en fortsatt stark vilja hos politiker att öka användningen av förnybara drivmedel. Men målformulering och styrmedel har komplicerats av att oron för livsmedelsförsörjningen har ökat, liksom oron för att den biologiska mångfalden påverkas. Etanol från spannmål och sockerrör, FAME från raps och soja samt biogas från gödsel och andra restprodukter väntas dominera mark naden under åtminstone de närmaste tio åren. Därefter finns förhoppningsvis en kommersiell teknik för att producera en rad olika bensinoch dieselersättare från cellulosa samt en växande flotta ”plug-in-fordon” som kombinerar förnybar el och biodrivmedel. Marknaden för svenskproducerad etanol är starkt beroende av huruvida regeringens förslag att släppa in låginblandad etanol till mycket låg tull godkänns av EU-kommissionen. Om detta blir verklighet kommer brasiliansk etanol helt ta över den svenska mark naden och den svenskproducerade etanolen måste exporteras till de EU-länder, som har kvar tullskydd. Produktionen av rapsbaserad RME har minskat i såväl Sverige som i övriga EU beroende på kraftigt stigande råvarupriser och prisdumpad import från USA. Kalkylen har förbättrats under 2008 och marknaden kommer att växa när EU inom ett par år ger klartecken till en successiv ökning av inblandningen i diesel med upp till 10 procent. Livsmedel Handel och industri Dagligvaruhandeln fortsätter att stärka sina positioner genom att öka centraliserade inköp, internationalisering och ökning av egna varumärkena. Livsmedelsindustrin är en mo- gen industri med små möjligheter till organisk tillväxt, varför företagssammanslagningar har blivit allt vanligare för att växa, effektivisera och nå skalfördelar. Industrin blir alltmer internationell, en trend som också Lantmännen anammat. Trender bland konsumenter Hälsa, bekvämlighet och njutning är de tre stora världsomspännande trenderna när det gäller livsmedel. Tillsammans med ökad fokus på miljö och hållbar utveckling påverkar de i hög grad konsumenternas önskade val av produkter. Konsumenterna har höga krav på matens kvalitet och kort tillagningstid. Andra viktiga faktorer är tillgänglighet och smak. Trenden att folk vill kunna äta sin mat vid olika tillfällen och på olika platser blir allt tydligare. Råvaror och ursprung blir allt vikti- gare för konsumenten. Bonden och det närodlade är i dag hetare än aldrig förr. I Danmark har den ekologiska trenden slagit igenom och ekologiska livsmedel motsvarar cirka 6 procent av den mat som säljs i butik. I Sverige är den ekologiska försäljningen hälften så stor som den danska, men intresset tros öka. Konsumentprisindex 100 105 110 115 120 95 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Livsmedel KPI Över en tioårsperiod följs livsmedelsprisindex och konsumentprisindex väl. Prisutveckling för vete, MATIF Euro/Ton 100 150 200 250 300 50 99 00 Vete 01 02 03 04 05 06 07 08 Interventionspris EU Det höga priset på vete 2007 föll kraftigt 2008, orsakat av större spannmålslager i världen. Prisutveckling för etanol i jämförelse med bensin SEK/Liter 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 Jan 07 Jul 07 Etanol EU Jan 08 Etanol Världen Jul 08 Bensin Trots fallande oljepris andra halvåret 2008 finns en fortsatt vilja att satsa på förnybara drivmedel. Dec 08 Lantmännen Årsredovisning 200 98 Omvärld
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=12">Årsredovisning 2008 Test Sida 12 Strategisk utveck</a> ling Uppdrag, affärsidé och värderingar Uppdrag: Lantmännen ska bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar och maximera avkastningen på deras kapital i föreningen. För att kunna leva upp till våra ägares avkastningskrav och därmed skapa tillväxt och konkurrenskraft strävar vi ständigt efter att bli större, effektivare och lönsammare. Affärsidé: Lantmännen är ett kundnära företag med kompetens, kontroll och närvaro inom hela värdekedjan – från jord till bord. Med kunden i fokus utvecklar och förädlar vi åkermarkens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Vi agerar på en internationell marknad där Sverige utgör basen för våra verksamheter. Värderingar: Att på bästa sätt förvalta åkermarken och det som växer där, är basen för Lantmännens verksamhet. Koncernen är verksam i alla delar av värdekedjan, från jord till bord. Grunden för många av framgångarna är innovation och genom omfattande forskning försöker koncernen möta den moderna människans krav på nya, hälsosamma produkter. Lantmännen har huvudrollen i några av samhällets största utmaningar – övergången till en hållbar energiförsörjning, utvecklingen av framtidens jordbruk och av nya sunda livsmedel. Genom att äga och ha inflytande i hela produktionskedjan som utgör och omger bruket av jorden, kan Lantmännen på ett unikt sätt ta ansvar för ursprung, innehåll och egenskaper hos alla sina produkter. Som en ledande aktör inom livsmedel, energi och lantbruk arbetar Lantmännen ständigt för att driva utvecklingen mot ett sunt och hållbart samhälle. Lantmännens långsiktiga målsättning är att uppnå en avkastning på eget kapital efter skatt på 10 procent. Målet ska nås främst genom fokus på kärnaffärerna. För att nå målet har åtta strategier fastställts. Lantmännens koncernstrategi Lantmännens strategi är att öka den samlade lönsamheten och konkurrenskraften, och utgår från Lantmännens uppdrag gentemot ägarna. Strategin är indelad i åtta delstrategier. 1. Skapa affärsmöjligheter för Lantmännens ägare Lantmännens mål är att vara ägarnas bästa affärspartner samt skapa och utveckla affärsmöjligheter som bidrar till lönsamheten på ägarnas gårdar. 2. Fokus på kärnaffärerna Utveckla Lantmännens produktportfölj för att optimera ägarnytta och långsiktig lönsamhets- och tillväxtpotential genom att aktivt arbeta med företagsförvärv och företagsavyttring. 3. Ökad kostnads- och kapitaleffektivitet Öka kostnads- och kapitaleffektivitet genom fokus på kontinuerligt förbättringsarbete. Sid 11 Lantmännen Årsredovisning 200 108 4. Utveckla starka varumärken Utveckla och investera i Lantmännens varumärken för långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Sid 12 5. Utveckla produktportföljen genom aktivt forsknings- och utvecklingsarbete Skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft genom att öka volym, tempo och kvaliteten i forsknings- och utvecklingsarbetet. Sid 14 6. Förbättra samarbetet med våra kunder Stimulera en ökad efterfrågan av våra produkter genom att utveckla samarbetet med våra kunder. 7. Hållbar utveckling Utveckla Lantmännens arbete inom hållbar utveckling för att bli en ansvarsfull aktör inom våra verksamhetsområden. Sid 45 8. Medarbetare och organisation Utveckla organisationen för att bättre attrahera, tillvarata och utveckla medarbetarnas kompetens. Sid 47 Strategisk utveckling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=13">Årsredovisning 2008 Test Sida 13 Strategisk utveck</a> ling Effektiv varuflödesstyrning Den koncerngemensamma funktionen Varuflöde har det övergripande ansvaret för Lantmännens inköp, logistik och produktion. Uppdraget är att med kunden i fokus, optimera koncernens varuflöde samt att säkerställa att lagar och policys följs. LEAD – Anna Elgh Varuflödesdirektör kontinuerliga förbättringar Våren 2008 genomförde Lantmännen en analys av 58 av koncernens 130 produktionsanläggningar. Syftet var att identifiera de effektiviseringar som skulle kunna genomföras med ett systematiskt arbetssätt (LEAD). Utfallet ledde till att fyra piloter initierades på anläggningarna i Vårgårda (Doggy), Kimstad (Foder), Örebro (Korvbrödsbagarn) och Laholm (Pannkakor och färsprodukter). Resultatet blev mycket positivt såväl ekonomiskt som ur medarbetarperspektiv. Under 2009 påbörjar 30 anläggningar sitt arbete med LEAD med start inom Lantmännen Unibake, Lantbruk och Cerealia. För 2009 har 50 MSEK i bruttobesparingar identifierats, och genom ett långsiktigt arbete förväntas stora besparingar kunna göras. Hållbara transporter Lantmännen är Sveriges femte största transportör med en transportkostnad på 1,5 miljarder SEK. Att skapa ansvarsfulla, långsiktiga och hållbara transporter på Jord LEAD står för: Learn. Att förstärka individens kompetens genom fortlöpande utbildning, träning och personlig utveckling. Engage. Att använda arbetslagens talang, erfarenhet och kunskap effektivt. Att skapa ett varaktigt engagemang i arbetet. Analyze. Att finna fakta, analysera och åtgärda problemens grundorsaker. Do. Att agera. Att ständigt söka nya vägar till förbättringar och tillväxt. Att våga göra misstag. kommersiella villkor är ett mycket viktigt bidrag till koncernens vision om att göra det bästa av vår jord. Målet är att minska koldioxidutsläppen från transporter med 20 procent från 2006 till 2010, vilket mot svarar 16 100 ton CO2 . Under 2008 har koldioxidutsläppen från Lantmännens transporter minskat med knappt 2 600 ton. I konceptet GreenLine samlar Lantmännen arbetet med förbättrad miljöprestanda för hela transportkedjan. Dessutom ska kostnaden för logistik sänkas. Läs mer om GreenLine och Lantmännens arbete med hållbara transporter Sid 57 Råvaruproduktion Förädling Lönsammare inköp Inköp av varor och tjänster från externa leverantörer är en viktig del av förädlingskedjan för att skapa konkurrenskraftiga erbjudanden och mervärde för Lant männens kunder. Lantmännens kontinuerliga förbättringsarbete inom inköp har under 2008 resulterat i kost nadsbesparingar motsvarande 286 MSEK. Lantmännens nya inköpsdatalager strukturerar inköpen och ger en samlad bild av vad, hur mycket och från vem Lantmännen köper varor och tjänster. Detta skapar förutsättningar för samordning och prioritering av inköpsbehov och för att mäta och följa upp avtal med valda leverantörer. Genom att samla inköp för emballage och etablera samarbete med produktion och logistik, skapas förutsättningar för effektivare varuflödeskedjor och bra konsumentanpassade förpackningar. Ett etiskt och hållbart inköpsarbete är både lönsamt och bidrar till arbetet med att säkra Lantmännens ansvar från jord till bord. Därför införs nu ett systematiskt arbetssätt för att säkra att leverantörer lever upp till Lantmännens uppförandekod. Butik/Konsument Bord Lantmännen Årsredovisning 200 118 Effektiv varuflödesstyrning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=14">Årsredovisning 2008 Test Sida 14 12Lantmännen Årsr</a> edovisning 2008Bra mat är hållbar i längden Bra mat är hållbar i längden Lantmännens tre unika värden För konsumenterna blir det allt viktigare med säker, god och hälsosam mat som produceras på ett ansvarsfullt sätt. Lantmännen har tre unika egenskaper som tillsammans skapar förutsättningar för att påverka och arbeta för att ge konsumenterna bra mat: Kunskap om jorden. Lantmännen ägs av cirka 40 000 svenska bönder, som ofta har brukat jorden i generationer. Genom att ta tillvara medlemmarnas värderingar, kunskaper och erfarenheter kan nya hållbara metoder och förädlingstekniker utvecklas och konsumenterna erbjudas bättre livsmedel. Från jord till bord. Lantmännens styrka är att koncernen förfogar över hela kedjan, från växtförädling via odling till livsmedelstillverkning, vilket ger en unik möjlighet att påverka slutresultatet. Lantmännen är det enda större livsmedels- företaget som har verksamhet inom alla delar av produktionskedjan. Det ger goda möjligheter att eftersträva ursprungs- kontroll – hur och vad som hamnar i förpackningen – men också vilka produkter som ska dukas fram på borden. Hållbar utveckling. Lantmännen har lyft upp hållbar utveckling som en viktig del av den övergripande koncernstrategin. Långsiktig lönsamhet är beroende av att åkermarken kan fortsätta ge råvaror till produkter med hög avkastning och det är därför självklart att arbeta systematisk mot en mer hållbar verksamhet. Lantmännen står för Bra mat Lantmännens syn på bra mat är att konsumen- terna inte bara ska kunna förvänta sig att maten är prisvärd, lättillgänglig, god och hälsosam, utan också kunna kräva att livsmedelsföretagen strävar efter hållbart producerad mat. Men bra mat betyder inte samma för alla. Det skiljer sig beroende på person, situation och behov. Det finns dock en sak gemensam: behovet av förtroende. Det innebär att konsumenten ska kunna lita på producenten och att maten är producerad på ett ansvarsfullt sätt. Förtroendet gör att konsumenten väljer varumärken som bär budskapet om ansvarsfullt producerad mat, utan att hon eller han behöver ta ställning till kompli- cerade fakta. Lantmännens gröna grodd på förpackningarna står som en garant för ansvarsfullt producerad mat som tagits fram på ett hållbart sätt. Bra mat är resultatet av Lant- männens ambition mot konsumenterna att ta ansvar för hela kedjan från jord till bord. Konsumenterna ska känna sig trygga och det ska vara enkelt för dem att göra ett medvetet val. Bra mat från Lantmännen står för: Mat som främjar både smakupplevelse och hälsa Mat som är kontrollerad och ansvarsfullt producerad Mat där stor ansträngning gjorts för att den tas fram på ett medvetet hållbart sätt. Den gemensamma enheten Information & Kommunikation bidrar till att utveckla starka varumärken för långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Konsumenternas krav på ansvarstagande livsmedelsaktörer ökar. Genom att möta och på sikt överträffa dessa krav stärks Lantmännen och varumärkena. Genom arbetet med efterlevnad av Lantmännens uppförandekod och åtgärdsprogram, blir Lantmännen och dess varumärken också symboler för en hållbar livsmedelsproduktion. Anette Rosengren Kommunikations- direktör Strategisk utveckling Långsiktigt hållbar lönsamhet Lantmännens produktvarumärken gör det möjligt för konsumenterna att välja mat som är god och hälsosam, och som är enkel och bekväm att äta. Koncernvarumärket, med den spirande grodden som symbol, är ett löfte till konsumenten att produk- terna har framställts på ett ansvarsfullt sätt. Tillsammans stärker dessa varandra och hjälper konsumenten att fatta enkla beslut. Lantmännens tre unika värden bidrar både till att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling, samtidigt som det s kapar möjligheter för en lång siktigt hållbar lönsamhet för koncernen. www.lantmannen.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=15">Årsredovisning 2008 Test Sida 15 Steg för Bra mat </a> Lantmännens uppförandekod 1. Minska klimatpåverkan från egen verksamhet. 2. Minska klimatpåverkan från koncernens lantbruksprodukter. 3. Minska klimatpåverkan från koncernens livsmedelsprodukter. 4. Bidra till att minska problem med övergödning. 5. Utveckla råvaruförsörjningen till foderprodukter i hållbar riktning. 6. Verka för en giftfri miljö. 7. Utveckla det ekologiska erbjudandet. 8. Verka för hälsosamma och hållbara livsmedel. 9. Vara ledande inom djurskyddsarbetet för kycklinguppfödning. 10. Kommunicera öppet och transparent med omvärlden i fråga om hållbar utveckling. 11. Personalen ska må bra och ha en god arbetsmiljö. Under 2008 antogs Lantmännens uppförandekod. Uppförandekoden samlar befintliga och nya riktlinjer för hur Lantmännen ska arbeta på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt. Uppförandekoden gäller för alla Lantmännens med arbetare och styrelse ledamöter. Relevanta delar gäller också för leverantörer, återförsäljare och andra affärspartners. Koden utgörs av principer och riktlinjer på fem olika områden; produkter, miljö, affärsetik, omvärld samt arbetsmiljö och sociala villkor. Det nya med uppförandekoden är att verksamhetens policys och riktlinjer i väsentliga delar nu aggregerats till övergripande riktlinjer för koncernen samlade i ett dokument. Uppförandekoden, likt policys och riktlinjer, ska fungera som en vägvisare för Lantmännens medarbetare i det dagliga arbetet. Den tydliggör också för Lantmännens intressenter vilket ansvar Lantmännen tar för verksamheten. Implementering av uppförandekoden handlar om att på alla nivåer inom koncernen säkerställa efterlevnaden genom information, utbildning och uppföljning. Ett steg i denna implementering är den e-utbildning för medarbetarna som tagits fram. En annan åtgärd är det program som tagits fram för implementering av uppförandekoden hos leverantörerna. Efterlevnaden av uppförandekoden ska kontrolleras, och i de fall brister upptäcks ska nya rutiner tas fram och implementeras. Företagsledningen kommer årligen att diskutera utvärdering och uppföljning vid ledningens genomgång. Arbetet med uppförandekoden och hållbar utveckling sammanställs varje år i en extern redovisning. På så vis är processen kontinuerlig och säkerställer ständiga förbättringar. Lantmännen Årsredovisning 200 138 Steg för Bra mat Alla delar i löftet uppnås ännu inte. Lantmännen är medveten om att det fortfarande finns ett gap mellan konsumentens förväntningar och vad som åstadkommits fram tills idag. Men i dessa fall finns tydliga mål för framtiden i form av ett omfattande åtgärdsprogram. Programmet är uppdelat i elva övergripande mål. För varje målsättning har ett antal åtgärder fastställts som ska genomföras de närmaste åren, allt från ökad andel järnvägstransporter till utfasning av transfetter och azofärgämnen från alla Lantmännens livsmedelsprodukter. Det kommer att krävas allt mer för att leverera Bra mat även i framtiden. Åtgärdsprogrammet kommer därför att utvecklas med nya målsättningar och konkreta åtgärder. Under 2009 kommer åtgärdsprogrammet att kompletteras genom skärpta krav på hållbart producerad spannmålsråvara samt en policy för produktutveckling ur näringssynpunkt. Lantmännens ansvarstagande Steg för Bra mat Uppförandekoden förväntningar Ambitionsnivån Omvärldens Nuläget Bra mat är hållbar i längden Vår uppförandekod
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=16">Årsredovisning 2008 Test Sida 16 Strategisk utveck</a> ling Forskning och utveckling Forskning och utveckling ska skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft för Lantmännen genom att utveckla produktportföljen och höja kvaliteten i produktionsprocessen. Den gemensamma funktionen Strategi & Affärsutveckling där Lantmännen FoU ingår, ska stödja koncernens utvecklings arbete och ta tillvara innovativa projekt, som befinner sig tidigt i utvecklingen med stora möjligheter att utvecklas kommersiellt. Clas Eriksson Vice VD, ansvarig för Strategi & Affärsutveckling samt FoU Forskningsintensiv verksamhet Huvuddelen av forskning och produktutveckling bedrivs i affärsom rådenas och dotter bolagens utvecklingsavdelningar. Svalöf Weibull är ett av de ledande växtförädlingsföreta- gen i Europa med förädlingsstationer i Sverige, Tyskland och Holland samt ett omfattande försöksnätverk i Europa. Svalöf Weibull bedriver avancerad utveckling för att få fram nya sorter, främst för Nord- och Centraleuropa. Lantmännen Lantbruk bedriver forsk ning och produktutveckling inom divisionerna Foder, Växtodling och Spannmål. På Nötcenter Viken utvecklas foder till mjölkkor. Under 2008 har försök gjorts för att bedöma drank från etanol tillverkning som ersättning för importerad proteinråvara. Att kunna förutse skörde kvalitet och volym är AXA Fiber En nyhet från Lantmännen FoU är två fiberblandningar för mage och hjärta som ingår i Lantmännen Cerealias lansering av AXA Fiber under 2009. AXA Fiber Mage är en prebiotisk fiber blandning som ”matar” tarmens goda bakterier. AXA Fiber Hjärta har kolesterolsänkande effekt. Konsumenterna kommer att kunna äta gott och hälsosamt utan att behöva ändra sina matvanor. viktigt och genom att utveckla och införa on-line metoder, kan spannmål kvalitetssorteras och produkter av dålig hygienisk kvalitet sorteras bort. Lantmännen Unibake utvecklade under 2008 många nya produkter, ofta i nära samarbete med stora kunder och skräddarsydda efter deras behov. Lantmännen Cerealias produkt ut- veckling är främst inriktad mot produktkategorierna pasta, müsli/granola, mjöl och kak-/brödmixer. Väsentliga områden är fibrer, hälsa, processteknik och nya funktionella ingredienser. Gemensamma resurser Den gemensamma enheten, Lantmännen FoU, driver koncernövergripande projekt och ansvarar för samordning av och stöd till hela koncernens forskning och utveckling. Inom livsmedelsområdet pågår en bred forskningsverksamhet med syfte att öka förståelsen om våra produkters struktur, smak och näringsvärde. Trenden går från att undersöka enstaka näringsämnen, kostkomponenter eller livsmedel till Hälsosam nordisk kost Under sex veckor 2008 åt 88 friska Bollnäsbor, 25-65 år, med förhöjda kolesterolnivåer försökskost. Flera markörer visade på ökad eller minskad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Total kolesterol och LDL, det ”onda” kolesterolet, är några markörer som följts. Visionen är att om några år visa att livsmedel av nordiskt ursprung är lika hälsosamma som medelhavskosten. att undersöka ett helt måltidsmönster och hur det påverkar hälsan. Lantmännen FoU koordinerar verksamheten för Lantmännens forsknings stiftelser; SL-stiftelsen, VL-stiftelsen och Stiftelsen Cerealia FoU. SL- och VL-stiftelserna har under året beviljat medel till forskningsprojekt om förädling av maltkorn, metoder att kartera markburna sjukdomar och för ökad kunskap om rågvetets fibrer. Stiftelsen Cerealia FoU främjar forskning och utveckling och delade 2008 ut medel till projekt, se exempel nedan. Stiftelsen finansierar även Tidskriften C som sprider kunskap om spannmålsbaserade livsmedel. Miljöanpassade utsädesbehandlingar Arbetet fortsätter med att utveckla de miljöanpassade utsädesbehandlingarna ThermoSeed, Cedomon och Cerall. Målet är att förädla utsädet genom att tillföra funktioner i samband med betningen. Studier har gjorts med SLU och Ytkemiska institutet för att se om det är möjligt att styra groningen med hjälp av olika beläggningar. Målet är att vid sådden kunna styra groning och uppkomst. Lantmännen Årsredovisning 200 148 Forskning och utveckling Kyckling är klimatsmart mat I Bollnäs lagar man mat för hjärtat Theodor Kallifatides om bak och böcker Prova Flap Jacks – bättre än godis Förening ska rädda havren Årets Kock bjuder på pasta KOSTFIBER NY STOR HÄLSOTREND
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=17">Årsredovisning 2008 Test Sida 17 15Lantmännen Årsr</a> edovisning 2008Utveckling av ägarmodellen Utveckling av ägarmodellen Som ett resultat av Ägarforum har kon- cernstyrelsen fattat ett principbeslut om att införa handel med emissionsinsatser och förlagsinsatser. Syftet är att öka intres- set för Lantmännen, ge möjlighet till del i värdetillväxt och erbjuda en intressant placering. Lantmännens ägare Som medlem i Lantmännen är man till sammans med cirka 40 000 andra lantbrukare ägare till en ekonomisk förening. Föreningen äger i sin tur ett antal aktiebolag, som är organiserade i affärsområden. En regional distriktsorganisation är bas för medlemmens roll som ägare av Lant- männen. För att bli medlem i Lantmännen är det en förutsättning att bedriva lantbruks- eller livsmedelsproduktion. Det finns tre olika medlemskategorier; direktanslutna medlemmar lokalföreningar organisationsmedlem. Vid början av 2009 uppgick antalet direktanslutna medlemmar till 33 979. Dessutom fanns 3 814 medlemmar i 22 anslutna lokalföreningar i södra och västra Sverige. Lokalföreningarna fungerar som lokala inköpsföreningar genom avtal med främst Lantmännen Lantbruk. Kalmar Lantmän, med 1 980 medlemmar, är organisationsmedlem i Lantmännen. Distriktsorganisation Distrikten är bas för medlemmarnas roll som ägare av Lantmännen och 2008 var landet indelat i 30 distrikt. I varje distrikt finns en styrelse som arbetar för den samlade Lantmännenkoncernen och ansvarar för medlemsfrågorna. Som stöd för distriktsstyrelserna finns regionalt medlemsansvariga anställda vid Lant- männens avdelning för Ägarrelationer. Under våren kallas samtliga med- lemmar i distriktet till distriktsstämma. Lantmännens distriktsstämmor 2008 genomfördes mellan den 10 och 20 mars. Vid distriktsstämman informeras om verksamheten i distriktet och koncernen för det senaste året. Distriktsstämman utser distriktsstyrelse och fullmäktige till föreningsstämman. För varje påbörjat 500-tal medlemmar i distriktet väljs en fullmäktig till föreningsstämman. Föreningsstämma Föreningsstämman är Lantmännens högsta beslutande organ och hålls i normalfallet en gång per år. Stämman avhandlar det föregående årets verksamhet och resultat, behandlar inkomna motioner, väljer koncernstyrelse och beslutar om ansvarsfrihet för styrelse och VD. Ordinarie föreningsstämma 2008 hölls den 7 maj i Stockholm. Stämman behandlade motioner om bland annat proceduren för ordförandeval och beslu- tet att göra maskinhandeln till insats- grundande omsättning. Vid stämman avslutades Ägarforum och uppdraget att utveckla ägarmodellen presenterades. Vid fullmäktigedagen den 8 maj presenterades arbetet med Lantmän- nens uppförandekod. Den 1 oktober hölls extrastämma och fullmäktigedag. Extrastämman behandlade ett förslag till stadgeändring för att kunna påbörja handel med emissionsinsatser. Förslaget godkändes i sin helhet. Fullmäktige- dagen behandlade frågan om genteknik. I samband med föreningsstämman 2008 avslutades projektet Ägarforum, där syftet var att diskutera olika ägarfrågor. Ägarforum kan sammanfattas med att ägarna vill att Lantmännen Lantbruk även i fortsättningen ska drivas som en ekonomisk förening, att nyttjandet i första hand ska vara grund för ägandet i Lantmännen och att ägarna vill kunna få del i koncernens framtida värdetillväxt. Demokratisk organisation RevisorerFörtroenderåd Valberedning DistriktsstyrelseValberedning VD/Affärsledning Styrelse Föreningsstämma Distriktsstämma Medlemmar/Ägare
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=18">Årsredovisning 2008 Test Sida 18 Förtroenderåd I f</a> örtroenderådet ingår styrelseordföranden i distrikt och organisationsmedlem. Dessutom ingår två representanter från lokalföreningarna, som utsetts av koncernstyrelsen. Vid förtroenderådets möten deltar även koncernstyrelsen, föreningens förtroendevalda revisorer och en representant för valberedningen. Rådet ska tillsammans med styrel- sen verka för en positiv utveckling av föreningen genom att vara rådgivande i utvecklingsfrågor av mer långsiktig karaktär. Förtroenderådet ger också möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan distrikten. Förtroenderådet har under 2008 haft tre protokollförda möten. Det konstituerande mötet hölls i samband med föreningsstämman och övriga möten hölls i Stockholm den 27 februari och den 4-5 november. Ett antal möten har hållits per telefon, där förtroenderådet informerats om det ekonomiska läget i samband med offentliggörandet av delårsrapporter samt möten i samband med större förvärv och försäljningar som försäljningen av Lantmännen Granngården. Ägarforum – dialog kring framtiden Under året har det varit ett stort engagemang för Lantmännens Ägarforum, som hade två syften, dels att öka kunskapen om Lantmännens verksamhet och förutsättningar, dels att ge utrymme för ägarna att diskutera viktiga ägar frågor. Under april hölls två distrikts styrelsekonferenser där distriktens samlade kommentarer och svar kring ägandet diskuterades, samtidigt som koncernstyrelsen presenterade idéer kring en ny ägarmodell. Ägarforum kan kort sammanfattas med att Lantmännen Lantbruk även i fortsättningen ska drivas som en ekonomisk förening, att nyttjandet i första hand ska vara grund för ägandet i Lantmännen och att ägare kan få del i koncernens framtida värdetillväxt. Projektet avslutades i samband med stämman i maj, då koncernstyrelsen presenterade en ny ägarmodell där möjlighet till handel med emissionsinsatser och introduktionen av förlagsinsatser var två viktiga delar. En stadgekommitté tillsattes för att se över och modernisera Lantmännens stadgar. En sammanfattning av Ägarforum skickades ut tillsammans med nummer 5 av Grodden. En mer heltäckande sammanfattning distribuerades under slutet av året till samtliga förtroendevalda inom Lantmännen. Handel med emissionsinsatser Insatsemissioner är en vinstdisposition där kollektivt kapital förs över till den enskilde medlemmen som individuellt insatskapital. I dag betalas emissionsinsatser ut när medlemmen går ur föreningen. Genom att öppna för handel med det emitterade kapitalet blir det en likvid tillgång där kapitalet kan frigöras. Handel kan bara ske mellan medlemmar. Emissionsinsats är grund för insatsränta och även för kommande års emissionsinsatser. En effekt är att det sannolikt kommer att tas ut mindre emitterat kapital ur Lantmännen när medlemmen har möjlighet att sälja emissionsinsatserna i stället för att få ut det nominella värdet i samband med utträdet. Handeln börjar i februari 2009. JämtlandHärjedalen Förlagsinsatser Förlagsinsatser är ett finansiellt instrument för den ekonomiska föreningen som ger möjlighet att få in riskkapital. Lantmännens förlagsinsatser vänder sig i första hand till medlemmar och medarbetare, men det kommer även vara möjligt för andra att köpa en förlagsinsats. Utdelningen på Lantmännens förlagsinsatser är dels en basränta, dels en komponent beroende av koncernens resultat. Syftet med att ge ut förlagsinsatser är att öka intresset för Lantmännen och att få in riskkapital till föreningen. Norr Skellefteå-Piteå Södra Västerbotten Örnsköldsvik Västernorrland Hälsingland Dalarna Gästrikland Värmland Bohuslän-Dal V. Skaraborg Ö. Skaraborg Älvsborg JönköpingTranås Halland SunnerboVärnamo Nordvästra Skåne Söderslätt Österlen Kristianstad Blekinge Växjö Höglandet Gotland Östergötland Örebro Enköping Västmanland Sörmland Uppland Distriktsindelning 2008 Lantmännens ägarorganisation är uppdelad i 30 distrikt. Lantmännen Årsredovisning 200 168 Utveckling av ägarmodellen
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=19">Årsredovisning 2008 Test Sida 19 Ägarnytta Lantmän</a> nens uppdrag är dubbelt, att bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar och att maximera avkastningen på ägarnas insatta kapital. Insatskapital Lantmännens medlemmar bidrar med riskkapital genom insatsen i föreningen. Vid utgången av 2008 uppgick insats kapitalet till 1 157 MSEK. Av detta var 593 MSEK inbetalt och 564 MSEK emitterat kapital. Medlemmarnas insatskapital, inbetalt och emitterat, uppgår till 11 procent av Lantmännens totala egna kapital. Insatsen beräknas som tio procent av medlemmens genomsnittliga omsättningsvärde med Lantmännen under de senaste fem åren. Basen för insatsen är handeln med Lantmännen Lantbruk. Under 2007 beslutades att även petroleumprodukter ska ingå i den insatsgrundande omsättningen och för 2008 beslutades att också maskin handeln ska vara insatsgrundande. Lägsta insats är 5 000 SEK och insatstaket är 150 000 SEK, vilket motsvarar en omsättning med Lantmännen på 1,5 MSEK. Den som har en insats grundande omsättning som överstiger 1,5 MSEK kan få sin insats uppräknad till 10 procent av sin genomsnittliga omsättning. I samband med en stadgeöversyn som beslutades vid 2008 års stämma föreligger ett förslag om förändringar av såväl nivån på minimi-insats som insatstak. Utdelning Lantmännens resultat är grunden för ut delningen till ägarna i form av åter bäring, efterlikvid, insatsutdelning och insatsemission. Utdelningen är den enskilde medlemmens del av koncernens vinst. En annan del av ägarnyttan är Lantmännens satsning på forskning och utveckling, samt investeringar som direkt gynnar medlemmens intressen och bidrar till att utveckla verksamheten på gården. Några exempel är Lantmännens delägarskap i Sveriges Djurbönders Tillväxtaktiebolag och investeringar på Nötcenter Viken. Lantmännens utdelningspolicy är vägledande för utdelningsnivån. Under 2008 reviderades utdelningspolicyn som ett resultat av Ägarforum. Målet är att Lantmännen över tid ska generera en jämn och stabil utdelning. Utdelningsnivån ska anpassas med hänsyn till finansiell ställning, resultat, kassaflöde, strategiskt investeringsbehov och förväntad lönsamhet. Målsättningen är att varje år dela ut cirka 40 procent av ett belopp som utgörs av koncernens resultat före avdrag för återbäring och efterlikvid, exklusive extraordinära poster. Återbäring och efterlikvid ska i huvudsak baseras på det resultat som uppnås i den insatsgrundande, lantbruksnära verksamheten. Insatsutdelning och insatsemission ska i första hand baseras på det resultat som uppnås i de inte insatsgrundande industriella verksamheterna. Insatsemissionen beräknas på inbetalda och emitterade insatser och medlemmens omsättning med Lantmännen, fördelningen är 75 procent på insatserna och 25 procent på omsättningen. Koncernstyrelsen beslutar om nivån på återbäring och efterlikvid, medan stämman beslutar, på förslag från koncernstyrelsen, om insatsutdelning och insatsemission. Definitioner Ägarna får del i Lantmännens vinst genom: Återbäring och efterlikvid som betalas i förhållande till lantbrukarnas köp från och leveranser till föreningen och beräknas i procent av affärsvolymen med Lantmännen under året. Styrelsen beslutar vilka produktområden som utgör grund för återbäring och efterlikvid. Insatsutdelning eller ”ränta” på insatskapitalet lämnas i förhållande till hur mycket inbetalda och emitterade insatser medlemmen har. Insatsemission innebär att en del av det kollektivt ägda fria kapitalet förs över till medlemmarnas individuellt ägda insatskapital. Utdelning MSEK Central återbäring/ efterlikvid Lokal återbäring/ efterlikvid * Insatsutdelning ** 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 121 84 59 64 134 70 72 75 - - 57 50 56 50 Insatsemission ** 110 151 99 Totalt * Förekommer inte efter 2005. 288 285 214 - 75 65 84 89 69 49 100 39 ** Enligt styrelsens förslag för 2008. Lantmännen Årsredovisning 200 178 38 - 289 287 192 38 199 23 - 171 338 Utdelning totalt MSEK 100 200 300 400 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Ägarnytta
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=20">Årsredovisning 2008 Test Sida 20 Finansiell utveck</a> ling och risk Händelseutvecklingen på de finansiella marknaderna under 2008 visar vikten av att ha hög finansiell beredskap och en god finansiell ställning. Lantmännens verksamhet är kapitalintensiv och kräver omfattande investeringar årligen. Målet för den finansiella verksamheten är att säkerställa kort- och långfristig kapitalförsörjning samt uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad samtidigt som de finansiella riskerna hanteras i enlighet med angivna riktlinjer. Per Olof Nyman Ekonomi- och finansdirektör Omsättning, resultat och kassaflöde Koncernens omsättning uppgick 2008 till 42 868 MSEK (35 989), resultat efter finansiella poster till 702 MSEK (822) och resultatet efter skatt till 558 MSEK (588). Både omsättning och resultat har påverkats av poster av jämförelsestörande karaktär. Resultatet efter finansiella poster, justerat för jämförelsestörande poster, uppgick 2008 till 622 MSEK (470). De viktigaste jäm förelsestörande posterna var realisationsvinster vid avyttring av aktier och verksamheter samt nedskrivningar och strukturkostnader relaterade till koncernens färskbrödsverksamhet. En sammanställning över dessa poster återfinns i Förvaltningsberättelsen Sid 71 Koncernens kassaflöde uppgick till –233 MSEK (–400). Den löpande verksamheten bidrog med ett positivt kassaflöde på 423 MSEK (219). Förvärv och avyttring av verksamheter påverkade Kapitalstruktur MSEK Korta skulder 11 378 Avsättn. och långa skulder 10 591 kassaflödet med –1 060 MSEK (423). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 2 700 MSEK (2 259). De största investeringarna avsåg uppförandet av Lantmännen Cerealias kvarn i Vejle, Danmark, och den nya etanolanläggningen i Norrköping, vilka båda tagits i bruk under året. Finansiella mål och måluppfyllelse Avkastning på eget kapital utgör mål för styrningen av koncernen. Vid styrning och uppföljning av resultatet per affärs område är detta mål nedbrutet i två finansiella nyckeltal; avkastning på operativt kapital och rörelsemarginal. Målet för koncernen är 10 procent avkastning på eget kapital efter skatt. 2008 uppgick avkastningen på eget kapital till 7 procent (7) och avkastningen på operativt kapital till 6 procent (5). Rörelsemarginalen 2008 var 3 procent (2). Avkastningskravet varierar mellan affärsområden och bolag och bygger på affärsmässiga värderingar. Lantmännen Lantbruk har ett lägre avkastningskrav Växelkursutveckling 2008 SEK 10 11 12 Fritt eget kapital 6 300 Bundet eget kapital 4 228 6 7 8 9 till följd av sitt uppdrag att också bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar. Omvärldsutveckling Dramatiska förändringar i omvärlden kännetecknade 2008. Tvära kast präglade aktie-, kredit- och valutamarknaderna samt priserna på viktiga insatsvaror för Lantmännen, såsom spannmål, soja och energi. Under det första halvåret skapade de stigande spannmåls- och energipriserna inflationsförväntningar, vilket fick Riks banken att höja styrräntan. Olje priset kulminerade under sommaren och sjönk därefter successivt till följd av den allt sämre konjunkturen. Riksbanken sänkte styr räntan kraftigt i december för att motverka det branta fallet i efterfrågan under senhösten och vintern. Samtidigt skedde en försvagning av den svenska kronan och kurserna på euron respektive dollarn steg. Effekter av prisförändringar och svagare konjunktur Effekten på Lantmännen av den försämrade konjunkturen och prisnedgången på råvarumarknaderna varierar från Investeringar MSEK 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec EUR USD 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och förvärv av verksamheter. Lantmännen Årsredovisning 200 188 Finansiell utveckling och risk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=21">Årsredovisning 2008 Test Sida 21 19Lantmännen Årsr</a> edovisning 2008Finansiell utveckling och risk affärsområde till affärsområde. Maskin- verksamheten i Swecon påverkades under stora delar av 2008 av den kraftiga kon- junkturnedgången i de baltiska länderna men först mot slutet av året av en minskad efterfrågan i Sverige och Tyskland. Lön- samheten i etanolproduktionen har va- rierat starkt under 2008, till följd av fluk- tuerande priser på spannmål och etanol. Priset på den producerade etanolen sam- varierade i viss utsträckning med oljepriset som först steg och därefter sjönk under 2008. Lantmännens livsmedelsverksamhet är relativt sett mindre konjunkturkänslig till följd av inriktningen på basvaror som kyckling, pasta, mjöl och bröd. Resultatet i flertalet affärsområden är beroende av valutakursutvecklingen på framförallt euro och dollar. Försvag- ningen av den svenska kronan under den senare delen av året har endast haft en marginell påverkan på resultatet Finansiell strategi och riskhantering Lantmännens finansfunktion ska säkerställa kort- och långfristig kapital- försörjning, uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad samt hantera verk- samhetsrelaterade och finansiella risker i enlighet med angivna riktlinjer och policys fastlagda av styrelsen. Balansomslutning och soliditet Koncernens egna kapital uppgick till 10 528 MSEK per den 31 december 2008 (9 483). Skulder till banker och kredit- institut uppgick per den 31 december 2008 till 10 848 MSEK (6 105). Lantmännens nettolåneskuld uppgick till 11 654 MSEK (8 413) vid årsskiftet. Balansomslutningen uppgick till 32 553 MSEK (28 473). Den ökade balansomslutningen förklaras främst av genomförda investeringar och förvärv, höjda priser på insatsvaror vilket medfört en större kapitalbindning i lager samt effekter av valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterföretag. Koncernens soliditet uppgick till 33 procent vid årsskiftet (34). Nytt låneinstrument Under andra kvartalet 2009 kommer förlagsandelar till ett nominellt värde av maximalt 500 MSEK att emitteras till medlemmar och anställda i Lantmän- nen. Förlagsandelar breddar Lantmän- nens kapitalbas och ger medlemmar och anställda möjlighet att ta del av koncernens resultatutveckling. För detaljerad information om emissionen av förlagsandelar, se informationsmaterial på www.lantmannen.com Förlagsandelar utgör en särskild form av kapitalinsats och räknas enligt svenska redovisningsprinciper till föreningens bundna kapital. I prioritetshänseende intar förlagsandelskapital/förlagsinsatser en mellanställning mellan insatskapital och lånekapital. Utdelningspolitik och föreslagen utdelning Målsättningen är att Lantmännen ska generera en jämn och stabil utdelning till sina ägare. Med beaktande av bland annat finansiell ställning, resultat, kassa flöde, strategiskt investeringsbehov och förvän- tad lönsamhet är målet att varje år dela ut cirka 40 procent av koncernens resultat före avdrag för återbäring och efterlikvid, exklusive jämförelsestörande poster. Återbäring och efterlikvid baseras i första hand på resultatet i de insatsgrun- dande lantbruksnära verksamheterna, medan insatsutdelning och insatsemis- sion i första hand baseras på resultaten i de icke insatsgrundande verksamheterna. Utdelning Koncernstyrelsen har beslutat att för 2008 lämna 1 procent (1) i återbäring på medlemmarnas inköp av foder, gödsel, utsäde, växtskydd, spannmål och petroleum- produkter. Under året har styrelsen beslutat att återbäring dessutom ska lämnas på inköp från Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner, där återbäring lämnas med 0,5 procent (0). Efterlikvid lämnas med 1 procent (1) på levererad spannmål. Till detta åtgår totalt 121 MSEK (83, verkligt utfall 84). Koncernstyrelsen föreslår förenings- stämman att besluta att insatsutdelning lämnas med 5 procent (5) på inbetalda och emitterade insatser till direktanslutna medlemmar och 3,7 procent (3,6) till orga- nisationsmedlemmar och lokalföreningar, totalt 57 MSEK (50). Styrelsen föreslår vi- dare en insatsemission på totalt 110 MSEK (151), där emissionskapitalet fördelas med 75 procent baserat på med lemmarnas inbe- talda och emitterade insatskapital och med 25 procent på medlemmarnas insatsgrun- dande omsättning. Detta innebär samman- lagt en föreslagen utdelning uppgående till 288 MSEK (285). För en översikt över de senaste årens insatsutdelningar, insatsemissioner, åter- bäring och efterlikvid se Sid 17 Riskhantering I det följande beskrivs översiktligt vissa verksamhetsrelaterade och finansiella risker. Redogörelsen är inte heltäckande. För en mer detaljerad genomgång av risker och riskhantering hänvisas till förvaltningsberättelsen och till Not 26 Sid 73, 104 Koncerngemensam hantering av risker Lantmännens finansiella riskhantering är centraliserad för att mer effektivt kunna minimera riskerna samt tillvarata stor- driftsfördelar och synergifördelar. Lantmännens koncerngemensamma finansfunktion svarar för lånefinansiering, valuta- och ränteriskhantering och funge- rar dessutom som koncernens internbank. Finansfunktionen övervakar och kontrollerar kontinuerligt koncernens finansiella risker. Riskerna följs upp månadsvis av koncernens riskkommitté. Lantmännens finanspolicy bygger på följande: Styrning enligt av styrelsen fastlagd riskpolicy. Identifiering av var riskerna uppstår. Effektiv hantering av risker. Tillförlitliga metoder att mäta riskerna. Rapportering enligt fastlagda rapporteringsrutiner.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=22">Årsredovisning 2008 Test Sida 22 Finansiell översi</a> kt – Resultat- och balansräkningar Resultaträkningar i sammandrag, MSEK Resultat före avskrivningar 2008 2007 Nettoomsättning Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Återbäring, efterlikvid 1 Skatt, minoritet Årets resultat 1 Inklusive lokal återbäring/efterlikvid 2001-2005 Balansräkningar i sammandrag, MSEK Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Minoritet Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 2006 2005 2004 2003 2002 2001 42 868 35 989 32 256 29 807 28 197 28 038 24 469 24 820 3 046 2 172 1 815 1 633 2 042 1 743 1 453 1 218 –1 910 –1 302 –1 632 –1 513 –1 264 –1 100 –807 –791 1 136 870 183 120 778 643 –434 –48 61 406 –58 –67 –76 –139 558 –151 152 124 588 332 511 –89 646 427 56 702 822 244 526 720 576 570 483 –122 –83 –64 –22 383 333 2008 2007 –66 343 –199 –154 –161 –144 –138 –100 239 2006 2005 2004 2003 2002 2001 3 386 2 510 2 512 1 785 1 872 2 008 445 584 459 444 416 327 325 268 50 69 10 974 8 915 7 661 7 348 6 596 6 666 5 662 5 411 3 140 2 324 2 433 2 190 2 033 2 023 1 830 1 727 17 959 14 193 13 022 11 650 10 826 10 965 7 987 7 791 7 059 6 303 4 804 4 622 4 495 4 633 4 752 4 321 7 266 7 797 6 695 7 256 6 762 6 336 5 618 6 070 269 450 822 1 040 573 513 469 377 14 594 14 550 12 321 12 918 11 830 11 482 10 839 10 768 32 553 28 743 25 343 24 568 22 656 22 447 18 826 18 559 10 528 9 483 9 038 8 872 8 337 7 998 7 805 7 521 56 289 328 388 341 321 306 315 2 371 2 952 2 978 3 021 2 577 2 743 2 678 2 696 8 220 5 379 5 454 3 045 4 268 4 098 1 577 1 704 11 378 10 640 7 545 9 242 7 133 7 287 6 460 6 323 32 553 28 743 25 343 24 568 22 656 22 447 18 826 18 559 Vid behov sammankallas riskkommittén mellan ordinarie sammanträden. Verksamhetsrelaterade risker Råvarupriser Förändringar av råvarupriser på spannmål påverkar direkt eller indirekt flera av Lantmännens verksamheter. Råvarupriser varierar över tiden med utbud och efterfrågan på de internatio- Soliditet % 10 20 30 40 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 nella råvarumarknaderna. Lantmännen är särskilt känslig för fluktuationer i priset på råvarorna spannmål, soja och raps. Stigande priser på dessa råvaror innebär ökade kostnader, och om dessa inte kan tas ut mot kund leder de till lägre resultat. Prissäkring av råvaror sker såväl direkt i avtal mot leverantörer som genom finansiell prissäkring på internationella råvarubörser samt mot olika banker. Rörelsemarginal % 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Energipriser Genom sin energiintensiva verksamhet är Lantmännen utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi. För att undvika att förändrade energipriser får ett alltför snabbt genomslag på det operativa resultatet har Lantmännen som policy att löpande prissäkra en betydande del av den planerade förbrukningen på upp till 24 månaders sikt. Avkastning på eget kapital % 10 12 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Lantmännen Årsredovisning 200 208 Finansiell utveckling och risk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=23">Årsredovisning 2008 Test Sida 23 Finansiell översi</a> kt – Nyckeltal och kassaflödesanalys Nyckeltal 2008 2007 Rörelsemarginal, % Vinstmarginal, % Kapitalomsättningshastighet, ggr 2006 2005 2004 2003 2002 2001 3 2 1 0 3 2 3 2 1 2 1 2 1 1 1 1 2 2 - - - - - - Avkastning på eget kapital, % 7 7 4 8 7 6 6 5 Avkastning på operativt kapital, % 33 34 37 38 37 43 42 Nettoskuldsättningsgrad, ggr Medeltal anställda Kassaflödesanalys i sammandrag, MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar, netto Operativt kassaflöde Kassaflöde från förvärv och avyttring av verksamheter 1 Årets totala kassaflöde Likvida medel vid årets slut Total utdelning 2 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6 7 5 5 6 6 7 5 Nettolåneskuld/resultat före avskrivningar, ggr Soliditet, % 6 5 - - - - - - 4 4 4 - - - - - 38 1 1 - - - - - - 12 671 12 830 12 833 12 230 11 387 12 178 10 268 10 402 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 1 153 1 454 1 317 1 223 1 425 1 216 1 161 –730 –1 235 –764 1 053 418 –296 527 –2 284 –2 112 –1 427 –1 007 –680 –589 –641 –1 861 –1 893 –874 1 269 1 163 331 1 047 –1 060 423 –1 108 –77 –62 –2 715 –233 –400 –640 552 519 289 287 192 - 49 92 269 484 875 1 539 1 086 513 469 288 285 214 1 2008 bland annat förvärv av Euro-Bake, Eurobuns och Baco samt försäljning av Weibull Trägård och Granngården. 2007 bland annat förvärv av minoriteten i Kronfågel och försäljning av Analycen. 2006 bland annat förvärv av Belpankoncernen och Aspen. 2003 bland annat förvärv av Schulstad. 2 Enligt styrelsens förslag 2008 199 Produktansvar och skador på egendom Lantmännens verksamhet är utsatt för skaderisker på egendom och produkter. Lantmännen eftersträvar att ha ett fullgott försäkringsskydd för sådana risker. Finansiella risker Lantmännen är genom sina verksamheter exponerade för olika typer av finansiella risker, till exempel förändringar av valutakurser, räntenivåer samt kredit- och motpartsrisk. Lantmännens strategier för hantering av finansiella risker syftar till att begränsa de negativa effekterna av sådana fluktuationer och risker. Ränterisk Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. I vilken utsträckning och hur snabbt en ränteförändring får genomslag i resultatet beror på vald räntebindningsstrategi. Lant- männens strategi är att i huvudsak uppta lån med kort ränte bindning och lång kapitalbindning. Genom säkring via ränteswappar kan önskad räntebindning och önskvärt skydd av den totala ränte kostnaden uppnås. Kombinationen av lån med kort räntebindning och ränteswappar möjliggör stor flexibilitet när det gäller att uppnå och vidmakthålla önskad räntebindningstid. Lantmännens genomsnittliga räntebindningstid uppgick till cirka sex månader per den 31 december 2008. Valutarisk Valutakursrisk syftar på risken att effekten av förändringar i valutakurserna påverkar Lantmännens resultat och finansiella ställning negativt. Koncernens valutarisker hanteras centralt och beslut tas löpande om eventuella valutasäkringar i enlighet med finanspolicyn. Målet för valutariskhanteringen är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas negativa inverkan på Lantmännens resultat och finansiella ställning. Lantmännen Årsredovisning 200 218 Refinansieringsrisk och likviditetsrisk Med refinansieringsrisk avses risken för att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risk för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av att kassabehållningen är otillräcklig. Lantmännen begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter och löptider på bruttolåneskulden. Lantmännen har en kreditfacilitet från fem banker med ett kreditutrymme om 5 000 MSEK och får maximalt lånefinansiera (exklusive medlemsinlåning) cirka 4 800 MSEK utanför denna. Den genomsnittliga återstående kreditbindningstiden uppgick per den 31 december 2008 till 3,9 år. Lantmännen strävar efter att ha en hög betalningsberedskap. Den 31 december 2008 uppgick Lantmännens totala betalningsberedskap till 747 MSEK. Finansiell översikt
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=24">Årsredovisning 2008 Test Sida 24 Lantmännen Årsred</a> ovisning 200 228 Finansiell översikt
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=25">Årsredovisning 2008 Test Sida 25 Affärsområde Lant</a> männen Lantbruk Lantmännen Lantbruk utgör grunden för koncernen och riktar sig till såväl lantbrukare, både växtodlings- och animalie producenter, som till köpare av spannmål i Sverige och utomlands. Affärsområdet förädlar och marknadsför spannmål och oljeväxter. Andra viktiga delar i verksamheten är att utveckla, tillverka och sälja foder samt att erbjuda ett komplett sortiment av växtodlings produkter, till exempel utsäde, växtnäring och växtskydd. Arne Rantzow Affärsområdeschef Omsättning och resultat Inom Lantmännen Lantbruk ökade netto omsättningen med 43 procent och uppgick till 12 980 MSEK (9 107). Den totala försäljningsvolymen ökade med 13 procent under året. Det var främst spannmål och insatsvaror till växtodling som bidrog till denna ökning. Därutöver har prisökningar på spannmål, foder och gödsel bidragit till omsättnings ökningen. Rörelseresultatet ökade med 28 MSEK och uppgick till 172 MSEK. Förbättringen mot föregående år förklaras främst av de större försäljningsvolymerna av spannmål och insatsvaror till växtodling. Verksamheten 2008 Lantmännen Lantbruk strävar efter att vara lantbrukarens bästa affärspartner genom att erbjuda produkter och tjänster som skapar förutsättningar för att bedriva ett lönsamt lantbruk på varje enskild gård. Lantmännen Lantbruk är marknadsledande i Sverige med marknadsandelar på 50 till 90 procent. Spannmål Lantmännen Lantbruk hanterar cirka 2,3 miljoner ton spannmål och oljeväxter under ett normalår. Spannmålen säljs till svenska och internationella kunder. Stora exportprodukter är kvarnvete till i huvudsak Sydeuropa, havre till Tyskland samt korn till Mellanöstern. Maltkorn exporteras till Holland och Belgien, men även till Skottland. Under 2008 fortsatte den positiva utvecklingen där allt fler Tork- och depåavtal Torkavtalet som introducerades 2007 blev uppskattat. Det är en möjlighet för odlarna att teckna avtal för att torka sin spannmål till ett fast pris. Under året har ytterligare tjänster lanserats för att underlätta och ge fler valmöjligheter i spannmålsaffären. Det nya depåavtalet ger odlarna möjlighet att leverera vid skörd men vänta med att säkra priset lantbrukare valde att leverera spannmål och oljeväxter till Lantmännen Lantbruk. Årets avkastning blev bättre än väntat. Däremot var kvaliteten dålig för många grödor på grund av mycket regn under skördeperioden, i synnerhet i Mellansverige. Importen av kvalitetsspannmål kommer därför att bli avsevärt större än under ett normalår. Varumärken Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2007 uppdaterat för koncerninterna omorganisationer 2008. Lantmännen Årsredovisning 200 238 Affärsområde Lantmännen Lantbruk 2008 12 980 172 5 278 1 074 24 31,6 2007 9 107 144 7 159 1 090 23 - 2006 8 066 74 Rörelsemarginal, % 1 2 1 Avkastning på operativt kapital, % - 65 1 165 - - Foder 33% Övrigt 1% Omsättning Lantmännen Lantbruk Spannmål 32% Växtodling 34% (inkl petroleum)
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=26">Årsredovisning 2008 Test Sida 26 I linje med strat</a> egin att expandera internationellt beslöts att utöka ägandet i danska Hedegaard från 29 procent till en majoritetspost. I april lades därför ett bud på samtliga aktier, men när budgivningen nådde en alltför hög nivå valde Lantmännen att dra tillbaka sitt bud och sålde aktieinnehavet i Hedegaard A/S. Scandinavian Farmers är ett 50/50 ägt bolag av Lantmännen och DLG (Dansk Landbrugs Grovvareselskab). Bolaget driver de båda företagens lantbruksverksamhet i de tre baltiska länderna. Under året har det organisatoriska upplägget förenklats och ny VD utsetts. till senare under lagringsperioden. En ny tjänst gör det möjligt att prissäkra spannmål och oljeväxter genom att teckna spot- eller terminsavtal via internet. Inför årets skörd utökades analyskapaciteten med fyra nya Terminallab. Nu finns tolv Terminallab, samtliga ackrediterade, och genom dessa får odlarna sina analyssvar via nätet direkt efter spannmålsleverans. Prisinformation om spannmål Internationella marknadspriser får allt större betydelse, vilket också ökar vikten av aktuell marknadsinformation. Via inloggning på internettjänsten Lantmännen Direkt får odlarna tillgång till ständigt aktuella priser på de flesta stora grödor. Varje dag uppdateras cirka 80 priser. Lantmännen Lantbruk erbjuder, förutom det traditionella poolpriset, även möjlighet för odlare att sälja sin gröda till spot- eller terminspris. Internationell verksamhet Lantmännens strategi är att lantbruksverksamheten ska bli mer internationell. Det är viktigt för Lantmännen Lantbruk att vara en stor aktör för att kunna vara en så bra affärspartner som möjligt för sina kunder. Under 2008 fortsatte arbetet med att öka inköpskraften för insatsvaror. Lantmännen Lantbruk har stärkt sin position genom att utöka delägarskapet i HaGe Kiel, Tysklands tredje största lantbruksföretag med verksamhet i norra Tyskland och Polen. Ägarandelen är nu 38 procent mot tidigare 20 procent. HaGe Kiel har förvärvat ett av Tysklands större lantbruksföretag, BSL, vilket ytterligare stärker Lantmännens position inom den tyska lantbrukssektorn. Växtodling Under året förändrades organisationen för att satsa ytterligare på utvecklings arbete och rådgivning inom växtodlingsområdet. Gödselmarknaden har sedan sommaren 2007 och fram till 2008 års sista månader präglats av mycket stora prisuppgångar. Under 2008 fortsatte arbetet med den lyckade satsningen på biologiskt behandlat utsäde med de miljöanpassade metoderna ThermoSeed, Cedomon och Cerall. Den internationella marknaden för dessa produkter växer. Under året godkändes Cerall i Frankrike, Holland och Belgien, några av de strategiskt mest viktiga marknaderna i Europa. Även ThermoSeed-metoden har lanserats internationellt. Det sker genom ett samarbetsavtal mellan Lantmännen Lantbruks dotterbolag SeedGard och holländska Incotec. En ny produkt för bakteriebehandling av frö till ärter, spenat, dill och persilja testas storskaligt i ett samarbete Omsättning spannmål Spannmål 87% Utsäde och fröer 14% Oljeväxter 12% Övrigt 1% Växtskydd 8% Petroleum 17% Övrigt 8% Omsättning växtodling Gödsel och kalk 53% Omsättning foder Nötfor 40% Piggfor 16% Pullfor 21% Övrigt 23% Lantmännen Årsredovisning 200 248 Affärsområde Lantmännen Lantbruk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=27">Årsredovisning 2008 Test Sida 27 mellan MASE-Labor</a> atorierna AB (Microbial Activity for a Sound Environment) och Findus. Sedan halvårsskiftet ingår MASE-Laboratorierna AB i Lantmännen Lantbruk. För att sänka produktionskostnaderna och öka konkurrenskraften på fröoch vallfrömarknaden har Lantmännen Lantbruk beslutat att investera i ett nytt frörenseri. Det nya renseriet kommer att ersätta två äldre och byggs i direkt anslutning till Lantmännen Lantbruks utsädesanläggning i Eslöv och kommer att färdigställas sommaren 2009. Foder Lantmännen Lantbruk erbjuder ett heltäckande fodersortiment för animalieproduktion under varumärken som exempelvis Nötfor, Piggfor, Pullfor och Protect. Huvuddelen av foderförsäljningen sker till animalieproducenter i Sverige. Det har varit en hög takt inom produktutvecklingen. Ambitionen är att kunna erbjuda flexibla foderlösningar för alla gårdars speciella behov. På foder har Lantmännen Lantbruk ökat sina marknadsandelar som en effekt av bra råvaruinköp, aktiv foderutveckling och genomförda kostnadsbesparingar. Under året lanserade Lantmännen Lantbruk, som första foderproducent, beräknat klimatvärde för sina foder. Genom att fodrets klimatpåverkan kan beräknas ges i förlängningen möjlighet för livsmedelsbolagen att klimatmärka animaliska livsmedel. Ett viktigt utvecklingsområde är att minska fosforbelastningen på miljön. Under 2006 kartlades mineralinnehållet i svenska vallfoder. Det resulterade i ett helt nytt mineralfodersortiment till nötkreatur där fosforhalterna kunde sänkas rejält. Under 2008 togs nästa steg för att minska fosfortillsatsen även i foder till grisar och fjäderfä. Genom att tillsätta ett enzym kan den fosfor som finns naturligt i spannmålen utnyttjas bättre och tillsatsen av fosfor i fodren minskas. Prisutveckling Råvarumarknaden har varit mycket turbulent under 2008. Priset på foderspannmålen steg kraftigt under hösten Lantmännens foder för fjäderfä, får, gris och nöt säljs främst i bulk men även i 25 kg-säckar. 2007 och låg sen kvar på en hög nivå under första halvåret 2008. På övriga råvaror steg priserna fram till sommaren och därefter har det varit en sjunkande pristrend. Lantmännen Lantbruks inköpsverksamhet av foderråvaror är mycket viktig när råvarumarknaden är turbulent. Under året har prismodellerna utvecklats ytterligare, så att foderkunderna kan prissäkra sina inköp på tre eller sex månader, för att minska riskerna i en allt mer volatil marknad. Den långsiktiga trenden med ökad gårdstillverkning av foder fortsätter. Det gör att foderverksamheten måste effektiviseras ytterligare. Det totala besparingsmålet som sattes 2005 beräknas uppnås under 2009. Investeringar Under 2007 beslöt Lantmännen Lantbruk att investera i en ny, högteknologisk foderfabrik i Lidköping. Fabriken ersätter två tidigare och beräknas tas i bruk hösten 2009. Satsningen beräknas ge en årlig kostnadsbesparing på 10 MSEK. Parallellt pågår också arbetet för att effektivisera organisationen. Hösten 2008 introducerades LEAD inom foderdivisionen. Lantmännen Årsredovisning 200 258 Foderutveckling Under 2008 tecknade Lantmännen Lantbruk ett samarbetsavtal med det holländska forsknings- och utvecklingsbolaget CCL BV angående gemensam utvecklings- och försöksverksamhet för nöt-, gris- och fjäderfäfoder. CCL BV är dotterbolag till Cehave Landbouwbelang som är marknadsledande fodertillverkare i Holland. Samarbetet innebär att båda företagen stärker sina ledande positioner och lägger grunden till fortsatt offensiv satsning på foderutveckling med hög kostnadseffektivitet. Nötcenter Viken, Lantmännens framgångsrika försöksgård för nötfoder, har även i år presenterat goda resultat. Med en avkastning på 11 673 kilo mjölk var det den mjölkbesättning med över 250 kor som hade högst avkastning i Sverige 2008. Som en framtidssatsning har Lantmännen investerat 14 MSEK i en utbyggnad som gett plats åt 520 mjölkkor och lika många ungdjur. Sveriges Djurbönders Tillväxtaktiebolag, Lantmännen Lantbruks och Scan AB:s gemensamma satsning för att stimulera till nyetableringar inom svensk animalieproduktion, har under året utvecklats ytterligare och VD har utsetts i bolaget. Affärsområde Lantmännen Lantbruk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=28">Årsredovisning 2008 Test Sida 28 Affärskoncept Eff</a> ektiviseringen och specialiseringen av marknadsorganisationen fortsätter. Ett helt nytt försäljningsteam har bildats, Team Special, som arbetar med kunder som odlar grönsaker, frukt och bär på friland samt grödor i växthus. Inom teamet ligger också Park& Mark, som arbetar med direktförsäljning till företag/ entreprenörer, kommuner, förvaltningar och föreningar. Lantmännen Lantbruk tog i början av året över potatisaffären från Weibull Trädgård. Det gäller både utsädesproduktion och försäljning av utsädespotatis till yrkesodlare och konsumenter. Värdeavtal, som lanserades 2006, har fått fortsatt positivt mottagande och antalet tecknade avtal har ökat. De kunder som tecknar avtal förbinder sig till att göra vissa affärer med Lantmännen Lantbruk via nätet och får i gengäld ta Bondeliv.se Under hösten lanserade Lantmännen Lantbruk bondeliv.se, en mötesplats på internet för lantbrukare, lantbruksstudenter och andra lantbruksintresserade. Lantmännen Direkt Lantmännen Direkt är Lantmännen Lantbruks kundtjänst, som nås via telefon eller internet. Genom Lantmännen Direkt har kunderna möjlighet att sköta en mängd ärenden. Inloggningarna till Lantmännen Direkt via nätet har under 2008 ökat med 33 procent och antalet nätordrar har ökat med 30 procent jämfört med föregående år. Intresset har varit stort för de marknadsnoteringar som finns tillgängliga på Lantmännen Direkt. Hälsosatsning Det finns ett klart samband mellan en bred satsning på friskvård och lönsamhet. Under året har en hälsosatsning inom Lantmännen Lantbruk startat för alla medarbetare och en handlingsplan för hälsoarbetet har tagits fram. Målet är att ge medarbetarna inom Lantmännen Lantbruk kunskap om hälsosam livsstil och del av en mängd rabatter och attraktiva kringtjänster. Lantmännen Lantbruk fortsätter att utveckla tjänster som ska underlätta lantbrukarens vardag. Intresset har varit stort för Växt Online, som lanserades under året. Den nya tjänsten ger odlarna möjlighet att via webb och mobiltelefon få aktuell växtodlingsrådgivning samt möjlighet till uppföljning och dokumentation. Inför 2009 Lantmännen Lantbruks ambition är att vara ett av Europas främsta företag inom sin bransch samt att stärka och förtydliga sin ställning som lantbrukarens bästa affärspartner. Beslut fattades 2005 att under en femårsperiod sänka kostnaderna inom Lantmännen Lantbruk med 500 MSEK. Hittills har företaget framgångsrikt nått de uppsatta delmålen, och arbetet med effektiviseringar och rationaliseringar kommer att fortsätta under 2009. I kombination med det stora besparingsmålet är det viktigt för Lantmännen Lantbruk att agera offensivt och bidra till en positiv framtidstro inom svenskt lantbruk. Därför kommer även 2009 att kännetecknas av framtidssatsningar i form av utvecklade affärsstrategier, nya produkter och tjänster samt en flexibel och förändringsvillig verksamhet. I Lantmännens koncernstrategi lyfts lantbruksverksamheten fram som ett av tre satsningsområden. I strategin ingår att lantbruksverksamheten ska bli mer internationell. Arbetet med att öka internationaliseringen kommer att fortsätta under 2009. verktyg för att sätta mål för sin hälsa och förbättra livskvaliteten. Den svenska skörden 2008 Fördelning i % Foder, hemmaförbrukning 31% Foderindustri 15% Kvarnar 15% Bränneri 3% Etanol 7% Mälteri 4% Utsäde 4% Export 21% Den totala spannmålsanvändningen i Sverige skördeåret 2008/09 beräknas uppgå till 4,3 miljoner ton. Tillverkat foder i Sverige 1996-2007 Tusen ton 1 000 1 500 2 000 2 500 500 0 1996 Nöt 1997 1998 Gris 1999 Fjäderfä 2000 2001 2002 Källa: Statens Jordbruksverk, Foderkvalitetsenheten. 2007 2003 2004 2005 2006 Den totala mängden fabrikstillverkat foder för nöt, gris och fjäderfä i Sverige uppgick 2007 till 2 021 tusen ton. Lantmännen Årsredovisning 200 268 Affärsområde Lantmännen Lantbruk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=29">Årsredovisning 2008 Test Sida 29 Affärsområde Sval</a> öf Weibull Svalöf Weibull är ett internationellt växtförädlings- och utsädesföretag. Verksamheten utvecklar och marknadsför nya sorter av lantbruksväxter samt producerar utsäde. På viktiga marknader representerar Svalöf Weibull också andra ledande europeiska förädlingsföretag. De viktigaste grödorna är stråsäd, oljeväxter och vallväxter. Monika Lekander Affärsområdeschef Omsättning och resultat Svalöf Weibulls netto omsättning minskade med 40 pro cent och uppgick till 550 MSEK (921). Minsk- ningen beror på att Weibull Trädgård avyttrades i början av året. Den kvarvarande verksamhetens nettoomsättning ökade med 8 procent och uppgick till 474 MSEK (441). De främsta orsakerna till ökningen var hög försäljning av vårutsäde i Sverige samt höstraps och höstvete i Tyskland och Polen. Rörelseresultatet uppgick till 1 MSEK (11). I rörelseresultatet ingår realisationsförlust från försäljning av Weibull Trädgård med –33 MSEK. Resultatet i kvarvarande Svalöf Weibull har påverkats positivt, som en följd av den ökade försäljningen av vårutsäde i Sverige och höstvete och höstraps i Tyskland och Polen. Verksamheten 2008 De två viktigaste händelserna under 2008 har varit försäljningen av Weibull Trädgård och förändringen av ägarskapet i Svalöf Weibull AB. Genom försäljningen av Weibull Trädgård blev affärsområdet en renodlad verksamhet för förädling och försäljning av utsäde för lantbrukssektorn. Svalöf Weibull AB blev synonymt med SW Seed. Lantmännen, Svalöf Weibull AB och BASF Plant Science kom i oktober överens om att genomföra ett aktiebyte. Detta resulterade i att Svalöf Weibull AB blev ett helägt dotterbolag till Lantmännen. Samtidigt upphörde Svalöf Weibull AB:s delägande i BASF Plant Science. Svalöf Weibull har förädlingsstationer i Sverige, Tyskland och Holland och utför sortprovning över hela Europa. Försäljning av utsäde sker genom egna företag i Sverige, Tyskland, Polen, och Lettland. I andra länder licensieras sorträttigheterna ut eller utsädet säljs av lokala partners. Huvudmarknaderna finns i Nord- och Centraleuropa. Marknad och marknadsutveckling Under 2008 konsoliderade Svalöf Weibull sin position på den europeiska marknaden. Nya sorter av lantbruksgrödor introducerades framgångsrikt i flera länder. Varumärken Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2008 550 1 0 0 25 246 41 1,2 2007 921 11 1 3 19 443 37 - 2006 983 –96 –10 - 23 575 - - Vall och grönytefrö 25% Övrigt 7% Omsättning per gröda Svalöf Weibull Oljeväxter 29% Stråsäd 39% Lantmännen Årsredovisning 200 278 Affärsområde Svalöf Weibull
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=30">Årsredovisning 2008 Test Sida 30 Avtal knöts för r</a> epresentation av nya sorter från andra ledande europeiska förädlingsföretag. Försäljningen utvecklades positivt för flertalet länder. Särskilt i Polen, som är en av Europas största jordbruksländer, har tillväxten varit mycket kraftig. Marknaden för vårsäd, och då sär- skilt för vårkorn, ökade kraftigt i Sverige och norra Europa jämfört med 2007. Samtidigt minskade vårrapsmarknaden i Sverige och Baltikum. I Tyskland har höstrapsarealen ökat med cirka fyra procent jämfört med 2007. Andelen hybridsorter fortsätter att öka i Tyskland liksom på de övriga europeiska huvudmarknaderna. På grund av de lägre spannmålspriserna och höga kostnader för andra insatsmedel, har det skett en ökning av användning av hemmarensat utsäde i Tyskland. I Sverige har marknadsandelen för vårkorn utvecklats positivt genom den egna sorten Gustav och den representerade maltkornssorten Tipple. Samtidigt hämmades utvecklingen på havremarknaden genom konkurrens från en tysk sort. För höstgrödor introducerades den nya höstrapsen Vision med gott mottagande, samtidigt som den representerade hybridrapsen Excalibur stod för en ökning i hybridsegmentet. På höstsädsmarknaden har rågvetesorten Dinaro befäst sin ställning som ledare och den nya brödvetesorten Kranich fick en lyckosam introduktion genom att klara höstens väderpåfrestningar mycket bra. I Tyskland ökade marknadsandelarna för höstraps genom introduktion av de nya sorterna Vision, Gallileo och Goya. För höstvete och rågvete är marknads- andelarna oförändrade eller något minskade. I Polen stärkte Svalöf Weibull sin närvaro på höstrapsmarknaden. I England introducerades höstraps- sorten Vision. England är en viktig marknad och det var mycket positivt att Vision blev topplistad i de engelska officiella försöken. Ny kemikaliehantering Under 2008 har Svalöf Weibull påbörjat ett stegvist genomförande av kemikaliehantering enligt Lantmännens gemensamma riktlinjer. Organisationsstrukturen har anpassats och riskbedömningar av laboratoriekemikalier med hjälp av IT-verktyget Chemsoft har påbörjats. Omsättning per land Svalöf Weibull Sverige 49% Tyskland 24% Polen 5% Norge 4% Nordamerika 3% Övriga 11% Baltikum 4% Förädling och innovation Alla Svalöf Weibulls växtförädlingsprogram gör kontinuerliga framsteg i utveckling av nya sorter. Ett exempel på detta är fokusering på högavkastande foderveten i det baltiska höstveteprogrammet, där flera förädlingslinjer har legat i topp i avkastningsförsöken i Sverige, Danmark och Nordtyskland. Inom växtförädling är fältförsök en nödvändig och resurskrävande del, där Svalöf Weibull ständigt strävar efter förbättrad effektivitet. Tröskkapaciteten har förbättrats under året genom att en maskin konstruerats som tröskar sex ax åt gången och placerar kärnorna direkt i såmagasinen. Vidare har skördekapaciteten förbättrats genom att vattenhaltsmätningar görs direkt på tröskan för stråsäd och oljeväxter. Effektivisering av tröskning och vattenhaltsbestämning medför att bearbetning av försöksresultaten snabbas upp. Svalöf Weibull satsar stora resurser på användning av ny teknik, exempelvis genetiska markörer, vilka förbättrar effektiviteten och tillförlitligheten i förädlingen. I år har samarbetet utökats med företag i Australien för att utveckla nya markörer till vete-, rågvete- och havreprogram, med tonvikt på vinterhärdighet, kvalitet och sjukdomsresistens. I dag är höstrapsförädlingen starkt inriktad på utveckling av konkurrenskraftiga hybridsorter. Användning Lantmännen Årsredovisning 200 288 av markörer inom hybridförädling i höstraps har ökat betydligt. Tillsammans med väsentliga förbättringar av protokoll för produktion av fördubblade haploider i höstraps, finns nu utmärkta metoder för ett effektivt förädlingsarbete. Inför 2009 Under 2009 kommer Svalöf Weibull att lansera ett antal nya sorter med bättre egenskaper och därmed stärka produktportföljen på flera marknader. Försäljningen av höstraps i Tyskland och Polen förväntas öka kraftigt. Intensifierade försäljnings- och provningsaktiviteter i samarbete med utsädesföretag i östra Europa ska ge tillväxt i denna betydelsefulla region. Att söka strategiska partners på viktiga marknader och grödor har hög prioritet. Beslut har tagits om att inrätta en varuflödesorganisation för att få ökat fokus på kostnadseffektivitet och kundservice beträffande inköp, produktion och logistik. Stängning av verksamheten i Landskrona, Sverige, kommer att ske och flyttas till Svalöv och Eslöv. Under 2009 kommer resurser att avsättas för modernisering av förädlingsstationen i Hadmersleben, Tyskland. Affärsområde Svalöf Weibull
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=31">Årsredovisning 2008 Test Sida 31 Affärsområde Lant</a> männen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner driver verksamhet inom två enheter: Lantmännen Maskin med inriktning på lantbruk och Swecon, som verkar inom området anläggningsmaskiner. Lantmännen Maskin importerar, marknadsför och säljer lantbruksmaskiner i Skandinavien. Swecon har motsvarande uppgifter när det gäller Volvos anläggningsmaskiner i Sverige, Baltikum och en del av Tyskland. Clas Eriksson Affärsområdeschef Bolagen har marknadsledande positioner för traktorer, tröskor och anläggnings maskiner tack vare ett nära samarbete med ledande till verkare, ett väl täckande servicenät och en effektiv reservdelsdistribution. Omsättning och resultat Nettoomsättningen i Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner uppgick till 9 529 MSEK (8 456), en ökning med 13 procent. Ökningen avser främst anläggningsmaskiner. En betydande avmattning i efterfrågan på anläggningsmaskiner har under senare delen av året noterats på samtliga marknader. Rörelseresultatet uppgick till 376 MSEK (397). Resultatet har påverkats av ökade kostnader och lägre marginaler på anläggningsmaskiner. Lantmännen Maskin Lantmännen Maskin är importör och återförsäljare av lantbruksmaskiner i Sverige, Norge och Danmark. Produktprogrammet omfattar traktorer, skördetröskor och redskap för jordbearbetning och skörd. Exempel på varumärken är Claas, Fendt, Valtra, JF, Kverneland, Väderstad och Överum. Verksamheten omfattar all marknadsföring och försäljning av produkterna samt service- och reservdelsförsörjning till kunderna. Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % 2008 9 529 376 17 276 1 664 10 2007 8 456 397 24 293 1 623 11 2006 7 689 340 Rörelsemarginal, % 4 5 4 Avkastning på operativt kapital, % - 256 1 594 - Swecon 53% Omsättning Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner Lantmännen Maskin 47% Lantmännen Årsredovisning 200 298 Affärsområde Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=32">Årsredovisning 2008 Test Sida 32 Verksamheten 2008</a> Förbättringsarbetet inom den svenska verksamheten har fortsatt. Maskinadministrationen och den lokala service organisationen har omorganiserats för att effektiviseras och centralisera administrativa rutiner. För service enheten innebär det en plattare organisation med tydligt lokalt ledarskap och resultatansvar. Under 2007 implementerades ett nytt affärssystem och styrsystem för lagerhantering. Systemen är nu intrimmade och de positiva effekterna börjar få genomslag. För att uppnå större transportsam- ordning och därmed ett minskat koldioxid utsläpp, har ett större antal reservdelar lagts upp på det egna centrallagret. Ett tydligt fokus har lagts på en genomgång av leverantörer för att få färre och bolagsgemensamma leverantörer och därmed öka volymfördelarna. Vid kontakt med leverantörerna sker påverkan så att de miljömässiga aspekterna ska få en alltmer central roll i deras produktutveckling. Redan år 2007 togs beslutet att Lantmännen Maskins och Granngårdens butiker skulle drivas som fristående kedjor. Sedan Granngården i augusti 2008 har ny ägare accentuerades den fysiska delningen av butikerna och flertalet av butikerna har separerats. I samband med detta pågar ett ombyggnadsarbete av butikerna. De får samtidigt en enhetlig butikslayout. Marknadsutveckling Efterfrågan på traktorer har 2008 varit stabil i Sverige, medan Danmark och Norge visat en nedgång. I Sverige har marknadsandelarna för Fendt och Claas traktorer ökat medan Valtras marknadsandel minskat. I Norge och Danmark har marknadsandelarna för Valtra och Claas minskat något. Den svenska tröskförsäljningen visade en kraftig uppgång under 2008. Även redskap hade en mycket positiv försäljningsutveckling. Efterfrågan på begagnade maskiner har legat på en stabil nivå. Reservdelsförsäljningen låg i linje med det budgeterade målet. Den positiva utvecklingen inom verkstadsförsäljningen har fortsatt och visade en tydlig förbättring. Fjärde kvartalet 2008 visade tydliga tecken på en avmattning på marknaden kopplat till den finansiella oron, och bankerna var restriktiva i kreditgivning till lantbruket. Detta var särskilt tydligt i Danmark. Inför 2009 Bedömningen är att det under 2009 kommer att ske en avmattning av maskinmarknaden på samtliga marknader i Skandinavien. Lantmännen Maskin kommer att ha fortsatt fokus på förbättringsarbetet med särskild tonvikt på översyn av kostnader och arbetssätt. En del i förbättringsarbetet är att i större utsträckning utnyttja synergieffekter i den skandinaviska maskinaffären, vilket kommer att ta Lantmännen Maskin närmare målet att bli Europas starkaste maskinbolag. Totalmarknad registrerade traktorer Antal 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 0 2004 Sverige 2005 2006 Danmark 2007 Norge 2008 Totalmarknad skördetröskor Antal 100 150 200 250 300 350 400 50 0 2004 Sverige 2005 2006 Danmark 2007 Norge 2008 Omsättning Lantmännen Maskin Skördetröskor 10% Traktorer 42% Redskap 25% Reservdelar 19% Service 4% Omsättning per land Sverige 66% Danmark 16% Norge 18% Lantmännen Maskin i Sverige 35% Marknadsandel traktorer i Sverige Lantmännen Årsredovisning 200 308 Affärsområde Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=33">Årsredovisning 2008 Test Sida 33 Swecon Swecon är </a> importör och återförsäljare av Volvo Anläggningsmaskiner i Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt i en del av Tyskland. Produktprogrammet omfattar hjullastare, dumprar, grävmaskiner, vägmaskiner, traktorgrävare och kompaktmaskiner. Verksamheten omfattar all marknadsföring och försäljning av produkterna samt service- och reservdelsförsörjning direkt till kunderna. De viktiga kundsegmenten är bygg och anläggning, skog och sågverk, gruvor, statliga verk och kommuner samt jordbruk och övrig industri. Verksamheten 2008 Under 2008 färdigställdes och startades ett flertal projekt vid Swecons serviceanläggningar för att förbättra kundnyttan och arbetsmiljön. I Sverige byggdes fyra anläggningar om inom ramen för förbättringsprogrammet som kommer att pågå under flera år. Dessutom togs i början av januari 2009 det första spadtaget för en stor ombyggnation av anläggningen i Uppsala. I Tyskland blev anläggningen, som byggts om för att förbättra centrallager och logistik av reservdelar, klar och invigning skedde våren 2008. I de baltiska länderna förbereds ytterligare utveckling av servicestrukturen. Marknad Under första halvåret 2008 märktes en något försämrad efterfrågesituation i Sverige som förvärrades i takt med den globala ekonomiska krisen. Husbyggnationen avstannade i stort sett helt under hösten och det fanns en gene- rell återhållsamhet på marknaden vad gällde nyinvesteringar. Även gruvsektorn, som under 2008 haft en mycket stark utveckling, avvaktade med ytterligare investeringar på grund av de fallande råvarupriserna. I de baltiska länderna och i Tyskland inleddes avmattningen tidigare än i Sverige vilket har lett till en kraftigt vikande trend i Swecons orderingång. Trots den rådande situationen i samtliga länder förblev servicemarknaden stabil och Swecon förbättrade sin omsättning mot slutet av året, mycket tack vare en kraftig försäljningsökning på den svenska marknaden. Inför 2009 Förväntningarna inför 2009 är att efterfrågan minskar kraftigt på samtliga marknader efter att under 2008 uppvisat rekordnivåer. Som ett resultat av den ekonomiska krisen förväntas en kraftig satsning på infrastruktur på Swecons samtliga marknader, vilket gynnar företaget. De leveransproblem som förelegat då orderingången överstigit tillverkningskapaciteten hos leverantörerna kommer att försvinna vilket är positivt för Swecon. Ökade satsningar kommer att göras på förbättrad service och populationskontroll. Omsättning Swecon Dumprar 5% Hjullastare 55% Grävmaskiner 33% Kompaktmaskiner 6% Övrigt 1% Omsättning per land Sverige 57% Tyskland 37% Baltikum 6% Lantmännen Årsredovisning 200 318 Affärsområde Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=34">Årsredovisning 2008 Test Sida 34 Affärsområde Lant</a> männen Energi Lantmännen Energi samlar Lantmännens verksamheter inom energi sektorn och är ett av Sveriges ledande energibolag. Etanol, biodiesel, fjärrvärme, värmepellets, salix, smörjmedel, alkylatbensin samt kredit- och drivmedelskort är huvudaffärer. Lantmännen Energi ansvarar för Lantmännens energieffektivisering och energikonvertering. Omsättning och resultat Joakim Säll Tf affärsområdeschef Lantmännen Energis nettoomsättning ökade med 48 procent till 4 574 MSEK (3 089). Detta förklaras främst av en ökad försäljning av externt producerad etanol inom Lantmännen Agroetanol. Rörelseresultatet uppgick till –110 MSEK (2). Försämringen beror främst på stigande råvarupriser i produk tionen av fasta biobränslen, högre spannmålskostnader för 2008 års skörd i etanolproduktionen och ett negativt resul tat i handeln med externt producerad etanol. Biodrivmedel Lantmännen Agroetanol är Sveriges enda storskaliga producent och leverantör av spannmålsbaserad drivmedelsetanol. Kunder är de stora oljebolagen. I början av november startade driften av Lantmännen Agroetanols nya etanollinje i Norrköping. Tillsammans med den tidigare linjen finns nu en årlig produktionskapacitet på cirka 200 miljoner liter etanol. Även 175 000 ton proteinfoder kommer varje år att levereras från fabriken. Lantmännen Agroetanols trading- verksamhet växte starkt under året. Försäljningen av den externt producerade etanolen drev upp hela affärsområdets omsättning − med negativ resultatpåverkan. Lantmännen Energi har under 2008 bedrivit ett intensivt lobbyingarbete både i Sverige − till exempel under Almedalsveckan i Visby − och i Bryssel, för att dagens importtull på etanol till låginblandning ska behållas. Regeringen har skickat en så kallad notifiering om ändring av etanolskattereglerna till EU-kommissionen. Om EU skulle godkänna detta skatteundantag, riskerar Sverige att bli ett transitland för billig etanol från länder utanför EU. Lantmännen Ecobränsle är leveran- törer av biodiesel baserad på rapsolja, det vill säga RME (rapsmetylester). Kunder är transport bolag, kommuner och industrier. Under större delen av 2008 har Lantmännen Ecobränsles egna RMEproduktion i Karlshamn gjort ett uppehåll, eftersom rapsoljan varit alltför dyr i förhållande till priset på RME. Mot slutet av året kom dock positiva tecken på att denna prisskillnad är på väg mot ett mer normalt läge. Varumärken Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2008 4 574 –110 –5 775 2007 3 089 2 0 744 22 - 2006 2 622 73 Rörelsemarginal, % –2 0 3 Avkastning på operativt kapital, % - 168 286 291 258 22 9,2 - - Omsättning Lantmännen Energi Biodrivmedel 47% Fasta biobränslen 17% Värme 3% Maskin och miljö 33% Lantmännen Årsredovisning 200 328 Affärsområde Lantmännen Energi
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=35">Årsredovisning 2008 Test Sida 35 Bränsle, salix oc</a> h värme Lantmännen Agroenergi tillverkar, marknadsför och säljer värmepellets, pulver, briketter, loggs samt energigrödan salix. Produkterna som tillverkas i Sverige och Lettland används i värmeverk, närvärmecentraler och villor. De förädlade bränsleprodukterna säljs under varumärket Agrol. Lantmännen Agroenergi driver ett 30-tal värme- och fjärrvärmeanläggningar i södra och mellersta Sverige. Kunder är kommuner, fastighetsbolag, industrier och villaägare. Milda vintrar, högre råvarupriser, marknadsstagnation och ökad konkurrens gör att bränsle- och salixverksamheternas resultat försämrats under 2008. September 2008 bildades det nya Lantmännen Agroenergi genom en sammanslagning av Lantmännen Agroenergi och Lantmännen Agrovärme. Smörjmedel och Agrolkort Lantmännen Energi utvecklar, tillverkar och marknadsför smörjmedel under varumärket Agrol, där en stor del av produkterna är miljöanpassade. Agrol är marknadsledande inom svenskt jordbruk. Andra stora kundgrupper är anläggnings- och skogsentreprenörer, industriföretag och statliga verk. Marknaden för smörjoljor och destillat är en mogen marknad med svagt vikande volymer och pressade marginaler. Anledningen är att kunderna söker allt mer energieffektiva och miljövänliga produkter samtidigt som anläggnings- och skogsmaskinerna blir mer bränsleeffektiva. Trots en vikande marknad är försälj- ningsvolymerna för Agrol smörjmedel oförändrade. Under hösten introdu- Lantmännen Aspens mobila tankstation. cerades produkterna på den danska marknaden i samarbete med Lantmännen Maskin. Agrol smörjmedel finns på den norska marknaden sedan 2007 och under 2008 ökade försäljningen med 25 procent. Under våren 2008 invigdes ett nytt centrallager för Agrol smörjmedel i Bro utanför Stockholm. Agrolkortet fyllde 10 år. Både Agrolkortet och Lantmännen Företagskort ökade nyförsäljningen under året. Alkylatbensin Lantmännen Aspen utvecklar, tillverkar och marknadsför alkylatbensin under varumärket Aspen. Företaget har 70 procent av alkylatbensinmarknaden i Europa. Aspenbensin används i småmotorer som ett alternativ till vanlig bensin, och är betydligt skonsammare för människan, maskinen och miljön. Försäljningen av Aspenbensinen fortsatte att öka såväl i Sverige som i övriga Europa. Försäljning av Aspenbensin Miljoner liter 10 15 20 25 30 35 0 5 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Drivmedelsetanol i Sverige Tusen m3 100 200 300 400 500 0 2006 Agroetanol 2007 2008 Svenska marknaden totalt Inför 2009 Invigning av Lantmännen Agroetanols nya etanollinje i Norrköping sker våren 2009. Anläggningen ska nå full produktionskapacitet under 2009, och därmed kommer handeln med externt producerad etanol att minska kraftigt. Lantmännen Ecobränsle planerar för batchvis tillverkning av RME när marginalerna åter tillåter det. I början av 2009 övertar Lantmännen den leverans av diesel och eldningsolja i bulk som Statoil tidigare har erbjudit. Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Energi ska ansvara för hela kedjan från orderhantering och inköp av produkter till upphandling av trans porter. Affären är strategiskt viktig för Lantmännen, eftersom produkterna levereras både till koncernens egna industrier och till ägarna. Under hösten firade Lantmännen Aspen 20 år som bolag och invigde ett nytt lager i Tyskland. Lantmännen Aspen har tecknat ett treårskontrakt med STCC (Swedish Touring Car Championship) om leveranser av både alkylat- och etanolbränsle till fem tävlingsklasser. Lansering gjordes av mobila tankstationer. Ett samarbetsavtal har tecknats med Husqvarna om att överta försäljningsansvar för alkylatbensin på samtliga europeiska marknader. Lantmännen Årsredovisning 200 338 Affärsområde Lantmännen Energi
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=36">Årsredovisning 2008 Test Sida 36 Affärsområde Lant</a> männen Cerealia Lantmännen Cerealia utvecklar, producerar och marknadsför spannmålsbaserade produkter som mjöl, mjölmixer, gryn, müsli, pasta och färdiglagade rätter. Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Danmark, Lettland, Finland, Ryssland och Ukraina. Produkterna distribueras genom dagligvaruhandeln, restauranger, storhushåll, bagerier, grossister och livsmedelsindustri. Omsättning och resultat Magnus Johansson Affärsområdeschef Lantmännen Cerealia ökade nettoomsätt ningen med 19 pro cent till 4 544 MSEK (3 833). Ökningen beror på god försäljning bland annat i Norge och Danmark och på prisförändringar som en följd av de höga spannmålspriserna under 2008. Rörelseresultatet uppgick till 206 MSEK (172). Resultatförbättringen relaterar till goda försäljningsvolymer inom dagligvaru segmentet och en förändrad produktmix inom industrioch bagerisegmenten. Verksamhet 2008 I maj sammanfördes Lantmännen Axa och Lantmännen Mills till Lantmännen Cerealia. Syftet med sammanslagningen var framförallt att genom gemensam strategi och fokus få stärkt konkurrensförmåga på hemmamarknaden och bättre förutsättningar för internationell expansion. Många medarbetare har under året fått nya chefer och nya arbetsuppgifter. Trots detta visar verksamheten stor omsättnings ökning och ett mycket starkt resultat. Produktionsvolymen av mjöl i Kristiansand, Norge, har flyttats till kvarnen i Oslo. Kvarnen i Kristiansand stängdes i juni och anläggningarna har delvis sålts under året. Sedan resterande aktier i GoGreen köpts från Raisio är företaget helägt av Lantmännen Cerealia. I samband med detta beslutades att etablera en ny plattform i Finland och anställa egen personal på plats. I september invigdes Lantmän- nen Cerealias nya kvarn i Vejle, Danmark. Kvarnen är Nordeuropas modernaste och har starkt fokus på livsmedelssäkerhet. Anläggningen har kapacitet att mala 900 ton spannmål per dygn. Marknad och marknadsutveckling Under 2008 var förhållandena för god skörd gynn samma och spannmålstillgången i världen blev generellt hög. Men för vissa marknader, däribland Danmark och Sverige, medförde svåra skörde förhållanden att brist på kvarnvete uppstod på grund av dålig spannmåls kvalitet. Sverige Försäljningen ökade inom samtliga tre kundsegment, Retail (detaljhandeln såsom ICA och Coop), Foodservice (restauranger och storhushåll) och B2B (livsmedelsindustri och bagerier). Varumärken Skolmatsgastro 2008 Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2008 4 544 206 8 332 1 452 39 16,4 2007 3 833 172 8 273 1 389 37 - 2006 3 562 197 Rörelsemarginal, % 5 4 6 Avkastning på operativt kapital, % - 331 1 426 - - Skolmatsgastro är en tävling för Sveriges skolkockar som ska höja statusen på skolmaten, inspirera till sund mat och verka för att matkulturen i skolan tas på allvar. Initiativtagare och arrangör är Lantmännen Cerealia under varumärket Kungsörnen. Lantmännen Årsredovisning 200 348 Affärsområde Lantmännen Cerealia
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=37">Årsredovisning 2008 Test Sida 37 Lanseringen av La</a> ntmännen Cerealias nya ekologiska sortiment, AXA Kornkammaren, var framgångsrik. Även inom B2B under varumärket NordMills har ett antal ekologiska nyheter lanserats under året. Det långsiktiga målet är att 10 procent av försäljningen inom de strategiska kärnkategorier ska vara ekologiska. Försäljningen inom foodservice ökade tack vare nyheter inom pannkakor och färssortimentet samt Frigodans grönsaker. Fem konsumentprodukter har klimatdeklarerats; AXA havregryn, Kungsörnens kärnvetemjöl, Kungsörnens matvete, Kungsörnens mathavre och Kungsörnens matkorn. Sid 62 GoGreens produkter visade på fortsatt tillväxt i alla kategorier och omsättningen steg med 20 procent jämfört med 2007. Gooh! ökade sin försäljningsvolym med 44 procent under 2008, främst genom satsningar på så kallade shop-inshop lösningar inom daglig varuhandeln. Norge Hälsotrenden i Norge fortsätter. Fullkornspasta har haft en mycket stark försäljningsutveckling och svarade för 21 procent av den totala pastamark naden. Marknadsandelen för havregryn var 99,6 procent och ändock ökade försäljningen med 28 procent. Även inom B2B var försäljningen god. Ett område som utmärkt sig under året var ekologiskt mjöl där efterfrågan gått upp. GoGreens försäljning ökade också i linje med hälso trenden. Övriga produkter såsom kakmix, brödmix, müsli och mjöl har haft en bra utveckling. Danmark Försäljning till konsument visade god utveckling under året. Med stärkt varumärkesposition samt ökad försäljning av produkter som mjöl och havregryn, nådde verksamheten en volymökning på 12 procent. Det danska ekologiska varumärket Kornkammeret har genom nyheter nått en tillväxt på 91 procent. AXA Sports Club har under året samarbetat med bland andra Svensk Ridsport för att profilera AXA och inspirera hästintresserade att leva sunt. Idrottsstjärnan Jenny Kallur har anställts och ska genom AXA Sports Club utveckla Lantmännen Cerealias mellanmålssatsning. Inom B2B var försäljningsutvecklingen inte lika positiv, på grund av minskad efterfrågan på mjöl från både bagerier och industrikunder. Lettland I Lettland var mjölförsäljningen stabil och efterfrågan på havregryn steg. Inom konsumentförpackad müsli låg marknadsandelen på 63 procent och efterfrågan var i nivå med tidigare år. Ukraina I Ukraina har Lantmännen Cerealia påbörjat en långsiktig, strategisk investering som fallit mycket väl ut. Försäljningen ökade med 50 procent inom frukostsortimentet. Exporten till främst Ryssland gick mycket bra på frukostprodukter. Inför 2009 Lantmännen Cerealia fortsätter att förädla och positionera varumärkesportföljen för Lantmännen Årsredovisning 200 358 att möta framtida behov. Färdigmatskoncept och produkter färdiga att kon su mera vid frukost, lunch, mellanmål och middag, är en logisk utveckling av affärsmodellen, att gå från lågförädlad råvara till en färdig och lättillgänglig produkt. Under 2009 byggs en anläggning för produktion av färdigmat från Gooh! i Järna. Nuvarande positioner på hemma- marknaderna ska förstärkas och positionerna ska utvecklas internationellt, både organiskt och genom förvärv. Ökad satsning på produktutveckling med internationell inriktning blir alltmer viktig. Satsningen på ledarskap och affärsmannaskap kommer att fortsätta under 2009. Målet för medarbetarnas hälsa är att uppnå 97 procents frisknärvaro. Lantmännen Cerealia har höga krav på effektiviseringar inom framförallt inköp, logistik och produktion. AXA Sports Club Affärsområde Lantmännen Cerealia
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=38">Årsredovisning 2008 Test Sida 38 Några konsumentpr</a> odukter som lanserades 2008 AXA Kornkammaren I september lanserades det ekologiska varumärket AXA Kornkammaren i Sverige. Produktkategorier är müsli, flingor, mjöl, mjölmixer och pasta. Kornkammeren är ett ekologiskt varumärke som med stor framgång funnits i Danmark sedan 15 år tillbaka. Kungsörnen crêpes I november lanserades två olika varianter av crêpes (fyllda pannkaksrullar), den ena med rökt skinka och hackad spenat och den andra med köttfärs av nötkött. Pannkaksrullarna är klara på någon minut i mikron – perfekt för alla som vill få tid över till annat. Regal sommerboller Sommarbullen är en populär och välkänd färdigprodukt i butiker, på bensinstationer och bagerier i Norge men unik och ny som kakmix. Produkten lanserades den 1 september tillsammans med kakmixen Regal sjokoladeboller (chokladbullar). Amo fødselsdags boller Vid födelsedagar är det vanligt att baka i Danmark. I samband med att varumärket Amo firade 80-års jubileum under 2008 bytte Amos klassiska tebullar skepnad till födelsedagsbullar. Som en del av jubiléet presenterades även tre andra kakmixer från Amo. AXA fullkornssmoothie tranbär Passar perfekt som mellanmål eller frukost. Fullkornssmoothien är gjord på en blandning av havre, vete, korn och råg och är rik på fibrer samt har en låg socker- och fetthalt. GoGreen kidneybönor i chilidressing Är färdiga att servera varma eller kalla. Bönorna ligger i en chilidressing och kan med fördel användas i alla sorters sallader. Man kan även hälla av dressingen och använda de marinerade kidneybönorna i soppor, sallader eller grytor. Grötpåsar i Lettland Snabbgröten i enportionsförpackningar är en av Lettlands bästsäljare på marknaden och finns nu även utan socker och i en bovetevariant med kryddor och naturliga ingredienser som till exempel gräslök. AXA müsli i Ukraina Under 2008 nylanserades AXA müsli med framgång i Ukraina. Produkterna förpackades i kartong istället för påse och tre sorter togs fram utifrån konsumenternas önskemål vad gäller frukt, nötter och bär. Gooh! Gooh! har en varierad meny under året, precis som på en vanlig restaurang. Flera av rätterna förkommer i olika säsongsvarianter, där råvaror anpassas utifrån vad som finns naturligt. Under 2008 blev en av höstens favoriter Urbenade ribs i portvinsås med säsongens svamp, syltlök och potatis. Lantmännen Årsredovisning 200 368 Affärsområde Lantmännen Cerealia
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=39">Årsredovisning 2008 Test Sida 39 Affärsområde Lant</a> männen Unibake Lantmännen Unibake är en av Europas största tillverkare av djupfrysta bageriprodukter. Produkterna avsätts både på storhushålls- och detaljmarknaden. Verksamhet bedrivs i Danmark, Norge, Sverige, Finland, England, Tyskland, Belgien, Polen, USA och Ryssland och försäljningsenheter finns i Spanien, Korea och Japan. Lantmännen Unibake har också färskbrödsverksamhet i Danmark och Polen. Bent Pultz Larsen Affärsområdeschef Omsättning och resultat Nettoomsättning i Lantmännen Unibake ökade med 22 procent och uppgick till 8 228 MSEK (6 751). Ökningen beror främst på förvärven av Baco, Eurobuns och Euro-Bake och prisförändringar som en följd av de höga spannmålspriserna under 2008, men också som en följd av organisk tillväxt. Rörelseresultatet uppgick till 212 MSEK (226). Resultatet har påverkats negativt av stark prispress framförallt inom dagligvarusegmentet och av produktionsstörningar inom Färskbröd Danmark. Verksamhet 2008 Det som har gjort 2008 till ett intressant år för Lantmännen Unibake är en ambitiös tillväxtstrategi genom både organisk tillväxt och stora internationella företagsköp. Under året har tre lönsamma bageriföretag med stor potential köpts i Finland, USA och England. I februari övertog Lantmännen Unibake bageriet Baco i Finland, som är specialiserat på att producera produkter för fast food-marknaden. Bageriet har givit Lantmännen Unibake en stark position i Finland och en strategiskt viktig länk till den baltiska marknaden. I april köptes bageriet Euro-Bake i Florida, USA. Bageriet har tre moderna bagerilinjer som producerar europeiskt inspirerade brödtyper. När nu Lantmännen Unibake har en egen produktionsenhet i USA har förutsättningarna ökat för att på ett positivt och flexibelt sätt kunna möte de amerikanska kundernas behov. I maj köptes den stora bageri- verksamheten Eurobuns i England, som är ett modernt bageri med ett brett produktsortiment inom fast food-marknaden, med ett stort antal bröd produkter och donuts. Med detta köp blir nu den engelska marknaden Lantmännen Unibakes enskilt största marknad, och där planeras för fortsatt tillväxt de kommande åren. Lantmännen Unibakes starka internationella tillväxt ökar behovet av en gemensam plattform över landsgränserna, och etablering av en sådan har intensifierats under 2008. En av de första åtgärderna var att skapa en internationell försäljningsstruktur, som säkrar försäljning av produkter mellan länderna och möjliggöra en effektiv och smidig hantering av de stora kunder, som är verksamma på flera marknader. Varumärken Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2008 8 228 212 3 462 5 000 33 51,7 2007 6 751 226 4 483 4 436 35 - 2006 5 639 86 Rörelsemarginal, % 3 3 2 Avkastning på operativt kapital, % Fryst bröd 65% - 445 4 027 - - Färskbröd 35% Omsättning Lantmännen Unibake Lantmännen Årsredovisning 200 378 Affärsområde Lantmännen Unibake
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=40">Årsredovisning 2008 Test Sida 40 Dessutom har impl</a> ementering av ett LEAD-projekt startat, vilket ska medverka till att sänka omkostnader och öka effek tiviteten i alla organisationens enheter. Fryst bröd är ett av Lantmännens satsningsområden i dess portföljstrategi. Efter en lyckosam turnaround av Färskbröd Sverige, såldes den svenska färskbrödsverksamheten till finska Fazer i oktober 2008. Marknads- och produktutveckling Lantmännen Unibake agerar inom en mängd marknadssegment i olika länder, som lokalt varierar mycket i mognadsgrad. Generellt uppvisas dock en god ökning i förbrukningen av fryst bröd, framförallt för bake-off, som tack vare sina många praktiska fördelar, ökar mer och mer inom flera segment. Den pågående finansiella krisen kommer troligtvis att på kort sikt medföra en uppbromsning av tillväxten på marknaden, men totalt förväntas detta inte medföra några stora konsekvenser. Under 2008 har ökningen varit god på de östeuropeiska marknaderna, och förväntningen är att följden av de inten- sifierade satsningarna som görs på dessa marknader ska ge goda resultat. En rad nya marknader, såsom Sydafrika och Mellanöstern, visar positiv trend för bake-off och fryst bröd och med stora framtida möjligheter. I England och USA förväntas en positiv utveckling mycket tack vara de köp av bagerier som genomförts på dessa marknader. Den intensiva produktutvecklingen fortsätter som en integrerad del av samarbetet med kunderna och som en del av den pågående verksamhetsutvecklingen. Produktutvecklingen följer konsumenttrenderna i riktning mot hälsa, bekvämlighet och njutning. Varje år utvecklar Lantmännen Unibake 150 nya produkter, varav en stor del är skräddarsydda efter specifika kundönskemål. Bland de nya produkterna 2008 återfanns smörbakade wienerbröd för den brittiska marknaden, återlansering av Rugfler på den danska marknaden och ett antal sandwichprodukter på den tyska marknaden. I september 2008 lanserades det nya ”Bakerman konceptet” på ett stort kundmöte i Köpenhamn. Bakerman är ett tränings- och rådgivningsprogram inom bake-off, som hjälper kunderna att optimera omsättning och lönsamhet i sin bake-off verksamhet. Inför 2009 I rollen som strategiskt satsningsområde ska Lantmännen Unibake vara med i fronten för att konsolidera fryst brödverksamheten i Europa. Under 2008 har flera konkurrenter fusionerat, och Lantmännen Unibake arbetar målmedvetet för att behålla positionen som ett av Europas ledande bagerier för fryst bröd. Omsättning per produktgrupp Vetebröd 37% Rågbröd 11% Wienerbröd med mera 19% Croissant 8% Snabbmat 25% Omsättning per land Sverige 24% Danmark 28% Norge 7% England 14% Övriga Europa 23% USA 3% Asien 1% För att utnyttja den ökade internationaliseringen av organisationen kommer ett målmedvetet arbete ske för att optimera stordrift inom inköp och produktion och maximera korsvis försäljning över landgränser. En ny ”branding platform” ska implementeras som grund för verksamheten och innovationstakten i produktutvecklingen ska intensifieras. Lantmännen Årsredovisning 200 388 Affärsområde Lantmännen Unibake
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=41">Årsredovisning 2008 Test Sida 41 Lantmännen Unibak</a> e – Produktnyheter Bread stick Fylld med frukt och toppad med frön och nötter. Bekväm som snacks eller tillbehör på kalla fat. Croissant Innehåller lägre andel smör (17%) och har lägre vikt (60%) efter kundönskemål om fettsnålare produkt. Fiberrika fast food-produkter Finns i olika varianter; Hot dog bread, French hot dog, Sausage bread. Helt ny form på wienerbröd En ny exklusiv form med många möjligheter. Rugfler Portionsstora bröd med högt innehåll av fibrer. Three Cheese Asiago Loaf Med en blandning av vete och mannagryn och tre olika ostsorter för optimal smak. Smörbakade wienerbröd En ny serie wienerbröd där smör används i stället för margarin. Lantmännen Årsredovisning 200 398 Affärsområde Lantmännen Unibake
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=42">Årsredovisning 2008 Test Sida 42 Affärsområde Lant</a> männen Kronfågel Lantmännen Kronfågel är Nordens största producent av livsmedel baserade på kyckling med marknadsledande position i Sverige och Danmark. Affärsområdet producerar, marknadsför och säljer färsk och fryst kyckling samt kycklingbaserade högförädlade produkter. Produkterna marknadsförs under de välkända varumärkena Kronfågel, Danpo, Ivars, Chicky World och Stinas. Omsättning och resultat Jan Klarskov Henriksen Affärsområdeschef Lantmännen Kronfågel ökade nettoomsättningen med 14 procent till 2 856 MSEK (2 507). Den högre nettoomsättningen är huvud- sakligen ett resultat av prisförändringar till följd av ökade spannmålspriser, som påverkat hela kedjan fram till kund. Rörelseresultatet, före upplösning av negativ goodwill, förbättrades betydligt och uppgick till 96 MSEK (35). En relativt stabil efterfrågan och förbättrad produktmix i Sverige samt framförallt en högre effektivitet i fabrikerna har bidragit till resultatförbättringen. Efter upplösning av negativ goodwill uppgick det ackumulerade rörelseresultatet till 149 MSEK (71). Jan Klarskov Henriksen tillträdde som ny affärsområdeschef 1 januari 2009 och ersatte avgående Peter Rasztar som var ansvarig chef 2008. Verksamhet 2008 Under 2008 har Lantmännen Kronfågels omsättning fortsatt att öka och resultatet överträffar budget. Affärsområdet bidrar positivt till Lantmännens lönsamhet. Fokusering har varit ett nyckelord i Lantmännen Kronfågels turnaround. Noggrann planering och uppföljning har säkerställt kontroll över affärerna och anläggningarnas resultatutveckling är positiva och stabila. En omfördelning av den svenska produktionen medförde en reduktion av slakten i Kristianstad och en ökad produktion i Valla. I Danmark byggdes anläggningen i Aars om för ökad kapacitet och effektivitet. När Lantmännen Kronfågels nya affärssystem integreras blir Aars ett av Europas modernaste slakterier. Satsning på ekologisk kyckling Lantmännen Kronfågel har under 2008 förvärvat en minoritetspost av aktierna i Bosarpkyckling AB, Sveriges enda producent av ekologisk kyckling som står för drygt 0,1 procent av den totala kycklingmarknaden i Sverige. Planerna för bolaget innebär en betydande volymökning under de närmaste åren. Marknad och marknadsutveckling Kunderna finns inom dagligvaruhandel, restauranger och storhushåll samt inom livsmedelsindustrin. Lantmännen Kronfågels största kunder är ICA, Coop, Axfood, SuperGros, Dansk Supermarked Varumärken Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2008 2 856 149 5 40 168 1 381 44 6,8 2007 2 507 71 3 16 37 1 322 45 - 2006 2 242 –312 –14 - 150 1 460 - - Danpo, Danmark 47% Omsättning Lantmännen Kronfågel Kronfågel, Sverige 53% Lantmännen Årsredovisning 200 408 Affärsområde Lantmännen Kronfågel
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=43">Årsredovisning 2008 Test Sida 43 och McDonalds. Pr</a> oduktionsanläggningar finns i Valla och Kristianstad i Sverige och i Farre och Aars i Danmark. Den globala marknaden präglas av hård konkurrens och import från lågprisländer, vilket bidrar till ökad prispress på marknaderna i Sverige och Danmark. Priset är en viktig konkurrensfaktor, men konsumenternas intresse för ursprung, kvalitet, säkerhet och hälso samma livsmedel ökar. Trenderna gynnar Lantmännen Kronfågel, som med djuromsorgsprogram och omfattande kvalitetssystem uppfyller höga krav. Den totala konsumtionen av kyckling fortsatte att öka och i Sverige konsumerades 13,9 kilo per person och år och i Dan mark 18,8 kilo. Produktionen av svensk kyckling ökade och var 78 miljoner kg 2007. Av den totala konsumtionen av kyckling i Sverige utgjorde importerad kyckling drygt 40 procent. I Sverige har Lantmännen Kronfågels andel av konsumentmarknaden på frysta svenska produkter ökat under 2008, men andelen kyld kyckling har minskat något. Totalmarknaden för kyckling växte med 14,2 procent samtidigt som den svenska kycklingvolymen sjönk med 0,5 procent jämfört med 2007. Kronfågel i Sverige har ökat sin försäljning med knappt 1 procent och når en marknadsandel på 56 procent av den svenska volymen. I Danmark har Danpos frysta sortiment under varumärket Danpo en marknadsandel inom daglig varuhandeln på 30,5 procent och för kylda produkter 17,1 procent. Den spontana varumärkeskännedomen för Danpo i Danmark är 62 procent och för Kronfågel i Sverige 70 procent. Under året har en ny varumärkesdesign implementerats för Kronfågel i Sverige. Förpackningarna på det kylda sortimentet kommunicerar produktens ursprung, spårbarhet och uppfödarens identitet. Kronfågel Sveriges kylda sortiment blev den första klimatdeklarerade kycklingprodukten på den svenska marknaden. På förpackningen åter- finns en symbol för klimatdeklaration som innebär att en livscykelanalys har genomförts, som informerar om produktens påverkan på miljön från uppfödare till butik. Sid 62 Danpo har under 2008 lanserat Dansk gårdkylling, en salmonella- och campylobacterfri kyckling, som är spårbar till gården med hjälp av ett ID-nummer. Lantmännen Kronfågel vill tillmötesgå konsumenternas önskemål genom att undersöka möjligheterna att minska antalet tillsatser i produkterna. Smakförstärkare E 621, natriumglutamat, är borttaget i samtliga svenskproducerade produkter sedan september 2008. Omsättning Lantmännen Kronfågel, Sverige Kyld (färsk) 45% Fryst 23% Fryst 55% Export 53% Omsättning Lantmännen Danpo, Danmark Kyld (färsk) 24% Inför 2009 Lantmännen Kronfågel ska under 2009 upprätthålla den positiva utveckling som uppvisats under 2008. Efter ett par års totalt fokus på den operativa driften ska nu Lantmännen Kronfågel investera mer i marknadsföring och produktutveckling. Specialkycklingar, såsom ekologisk kyckling och tyngre helkyckling, ska vidareutvecklas. Lantmännen Årsredovisning 200 418 Affärsområde Lantmännen Kronfågel
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=44">Årsredovisning 2008 Test Sida 44 Affärsområde Lant</a> männen Invest Lantmännen Invest omfattar bolag som bedriver verksamhet som på olika sätt kan relateras till åkermarken och dess utnyttjande, men inte hör hemma i något av de andra affärsområdena. Bolagen, undantaget Bygglant, använder på olika sätt spannmål som huvudsaklig råvara i sin produktion/djuruppfödning. Omsättning och resultat Reinhold Svensson Affärsområdeschef Lantmännen Invests nettoomsättning uppgick till 2 028 MSEK (2 086), en ökning med 14 procent, från 1 772 MSEK, för jäm förbara enheter. I föregående års netto omsättning ingick Analycen, som avyttrades i oktober 2007. Försäljningen har ökat främst i Lantmännen Bygglant, Lant männen Reppe och Lantmännen Doggy. Rörelseresultatet uppgick till 59 MSEK (306). I resultatet föregående år ingick realisationsvinst vid försäljning av Analycen med totalt 269 MSEK. Resultatförbättringen i jämförbara enheter hänförs till förbättrade resultat i främst Lantmännen Reppe och Lantmännen Bygglant. Lantmännen Bygglant Lantmännen Bygglant utför byggnationer, installationer och bedriver handel med inredningar och utrustningar för lantbrukssektorn. Samarbete sker med ledande leverantörer i branschen. Lantmännen Bygglant har ett flexibelt kunderbjudande och åtar sig allt från totalentreprenad till delentreprenad eller arbetar enbart som leverantör av utrustningar och material. Gentemot ägarna/kunderna har Lant- männen Bygglant ett branschansvar och utvecklar konstruktioner och byggnader som både ger förbättrad driftsekonomi och kvalitetsmässigt säkra lösningar. Lantmännen Doggy Lantmännen Doggy är marknadsledande på katt- och hundmat i Sverige. Lant- männen Doggy säljer även sina produkter till ett antal länder, bland andra Norge, Finland, Ryssland, Storbritannien och Tyskland. I Tyskland finns dotterbolaget Lantmännen Bozita GmbH, som främst säljer produkter under varumärket Bozita. Lantmännen Doggy arbetar både med egna varumärkesprodukter och med private label. Under 2008 gjordes flera lanseringar av nya produkter som mottagits väl på marknaden. Lantmännen Krafft Lantmännen Krafft är sedan flera år marknadsledande med cirka 75 procent av den kommersiella svenska marknaden för hästfoder. Framför allt är Krafft starka på marknaden för den professionella hästnäringen med uppfödare och tävlingshästar. Varumärken Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2007 uppdaterat för koncerninterna omorganisationer 2008 2008 2 028 59 3 15 57 434 34 15,5 2007 2 086 306 15 67 22 807 52 - 2006 2 011 45 2 - 48 898 - - Omsättning Lantmännen Invest Lantmännen Bygglant 37% Lantmännen Krafft 10% Lantmännen Doggy 21% Lantmännen Reppe 15% Lantmännen SweChick 3% Lantmännen Solanum 6% Lantmännen SweHatch 8% Lantmännen Årsredovisning 200 428 Affärsområde Lantmännen Invest
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=45">Årsredovisning 2008 Test Sida 45 Lantmännen Krafft</a> satsar i ökad omfattning på export till främst Frankrike, Finland och Danmark. I Sverige minskade antalet hästar för första gången på flera år under 2008, vilket har medfört att de inhemska volymerna för Krafft var oförändrade efter flera år av ökningar. Ett antal nya produkter lanserades däribland nya foder för tävlingshästar, som innehåller SPC Flakes utvecklat av Lantmännen AS-Faktor. Lantmännen Reppe Lantmännen Reppe utvinner och förädlar olika delar av vete till produkter som glukossirap, dextroslösning, glutenmjöl, stärkelse, kli och groddar. Dessa produkter kommer till nytta främst hos livsmedelsindustrin vid tillverkning av konfektyr, glass och drycker. Kunderna finns i huvudsak på den nordiska marknaden. Lantmännen Reppe är även ett av Nordens största destillerier och producerar finsprit av högsta kvalitet, som distribueras över stora delar av världen. Lantmännen Solanum Lantmännen Solanum kontraktsodlar potatis hos lantbrukare i södra Sverige. Potatisen säljs som råvara till Procordia Food AB eller vidareförädlas i den egna förädlingsanläggningen i Kävlinge. Till storköksmarknaden, via Lantmännen Cerealia, säljs främst skalad respektive färdigkokt potatis och gratänger. Till konsumentmarknaden, via egen säljorganisation, säljs främst gratänger. Lantmännen SweChick Lantmännen SweChick levererar daggamla kycklingar och kläckägg som ska bli föräldrar till slaktkycklingar. Produktionen täcker cirka 65 procent av den svenska marknaden och 100 procent av de danska, norska och isländska marknaderna. Lantmännen SweChick producerar 2,3 miljoner föräldradjur per år, vilket är grunden till cirka 300 miljoner slaktkycklingar eller fyra gånger Sveriges totala behov av daggamla slaktkycklingar. Lantmännen SweHatch Lantmännen SweHatch, som är en av Lantmännen SweChicks kunder, levererar daggamla kycklingar till slaktkycklinguppfödare i Sverige och för export. Den årliga produktionen är cirka 50 miljoner daggamla kycklingar. Kycklingarna från SweHatch har fungerat bra och utan väsentliga störningar i djurhälsa eller leveranser under året. Inför 2009 Under 2009 ska bolagen stärka sina marknadspositioner på den svenska marknaden, men också öka satsningarna på de olika exportmarknaderna. Lantmännen Doggy har tecknat ett kundkontrakt som väsentligt kommer att öka volymerna mot slutet av 2009. Produktutveckling står även under 2009 i fokus med syfte att kunna presentera nya produkter och koncept för bolagens kunder under de närmaste åren. Två produkter som lanserats 2008, Krafft Sport med SPC för tävlingshästar och Doggy Original för hundar. Omsättning i bolagen inom Lantmännen Invest MSEK 100 200 300 400 500 600 700 800 0 Bygglant 2007 Doggy 2008 Krafft Reppe Solanum SweChick SweHatch Lantmännen Årsredovisning 200 438 Affärsområde Lantmännen Invest
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=46">Årsredovisning 2008 Test Sida 46 Intresseföretag R</a> edovisade belopp avser 100 procent för respektive bolag. Intresseföretag är företag där koncernen har ett långsiktigt innehav och ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Normalt är detta fallet när koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna. Ökad internationalisering Främst inom lantbruksverksamheten har Lantmännen valt att agera internationellt i samarbete med andra företag. Verksamhet bedrivs i intresseföretag, som är företag där koncernen har ett långsiktigt innehav och ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Normalt är detta fallet när koncernen har mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Lantmännen har genom intresse- företagen inom Lantmännen Lantbruk, stärkt positionerna på marknader utanför Sverige. I Tyskland och i Polen har innehavet i HaGe Kiel ökat under 2008 från tidigare 20 till 38 procent. I Baltikum har Lantmännen växt organiskt genom verksamheten i Scandinavian Farmers. Under året avyttrades den 49-procentiga andelen i Svenska Foder samt det 29-procentiga innehavet i danska börsnoterade lantbruksföretaget Hedegaard A/S. Lantmännen lade under andra kvartalet ett bud på samtliga aktier i Hedegaard A/S men beslöt efter en budstrid att dra tillbaka sitt bud och sålde hela sitt innehav på 29 procent med en reavinst på 81 MSEK. Intresseföretag inom Lantbruksverksamheten HaGe Kiel HaGe Kiel, Tyskland, ägs till 38 procent av Lantmännen och till 51 procent av Dansk Lantbrugs Grovvareselskab, DLG, Danmark. HaGe Kiel är Tysklands tredje största lantbruksföretag. Verksamheten, som omfattar försäljning av insatsvaror till växtodling samt foder och maskiner, bedrivs huvudsakligen i norra Tyskland, men företaget är också en stor aktör i Polen. HaGe Kiel har i början av 2009 förvärvat det tyska lantbruksföretaget BSL med en omsättning på cirka 4 miljarder SEK och med verksamhet i hela Tyskland. BSL har växtskydd och mineralgödsel som sin kärnverksamhet Omsättningen har beräknats till 21 600 MSEK (13 085) och resultatet efter finansnetto till 315 MSEK (89). Scandinavian Farmers AB Scandinavian Farmers AB ägs till 50 procent av Lantmännen och till 50 procent av Dansk Lantbrugs Grovvareselskab, DLG, Danmark. Företaget utvecklar de båda ägarnas tidigare verksamheter inom lantbruksförnödenheter och spannmål på den baltiska marknaden. Under 2008 har alla de tre baltiska länderna haft en bra organisk tillväxt och tagit nya marknadsandelar. Omsättningen uppgick till 1 230 MSEK (935) och resultatet efter finansnetto till 19 MSEK (2). Lantmännen Årsredovisning 200 448 Intresseföretag inom annan verksamhet Viking Malt Oy Viking Malt Oy ägs av Lantmännen till 37,5 procent och av PolttimoYhtiöt Oy, Finland, till 62,5 procent. Viking Malt bedriver maltproduktion i Finland, Sverige och Litauen. Som en konsekvens av den kraftiga prisutvecklingen på maltkorn och malt ökade omsättningen under året och uppgick till 1 405 MSEK (1 078). Resultatet efter finansnetto uppgick till 163 MSEK (67). Leibur AS Leibur AS, Estland, ägs till 45 procent av Lantmännen och till 55 procent av Vaasan & Vaasan Oy, Finland. Leibur AS är Estlands största bageri. Omsättningen uppgick till 265 MSEK (219) och resultatet efter finansnetto till 56 MSEK (38). Mackmyra Mackmyra Svensk Whisky AB, ägs av Lantmännen till 19 procent vad gäller röster och 26 procent vad gäller kapital. Mackmyra utvecklar, tillverkar och marknadsför svensk maltwhisky. Omsättningen har beräknats till 66 MSEK (42) och resultatet efter finansnetto till 10 MSEK (5). Intresseföretag
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=47">Årsredovisning 2008 Test Sida 47 Hållbarhetsredovi</a> sning Strategi för hållbar utveckling Medarbetare Intressentdialog Hållbar affärsutveckling Ansvar från jord till bord Jord – hållbar odling Transporter 46 47 50 51 53 54 57 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 458 Förädling – hållbara livsmedel Förädling – hållbar energi Varumärken i butik Bord – medvetna konsumenter Leverantörer Miljöinformation GRI-redovisning 59 61 62 63 64 65 66 Hållbarhetsredovisning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=48">Årsredovisning 2008 Test Sida 48 46Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Strategi för hållbar utveckling Lantmännens vision för hållbar livsmedelsproduktion Lantmännen ska vara en ledande kraft i omställningen av energisektorn, pådrivan- de och kreativ i utvecklingen av hållbara jordbrukssystem och innovativ i produkt- utvecklingen av sunda livsmedel. Ambitio- nen kräver långsiktiga strategier. Arbetet med hållbar utveckling och en tydligt sammanhållen strategi är viktiga förutsätt- ningar för att nå Lantmännens vision. Steg för bra mat Bra mat idag är inte nödvändigtvis bra mat i morgon. Att hela tiden utveckla verksamheten och ta sig an de utmaningar som produktionen av livsmedel står inför är en viktig del av arbetet med bra mat. Alla delar i Lantmännens löfte uppnås ännu inte – Lantmännen är medveten om att det fortfarande finns ett gap mel- lan konsumentens förväntningar och vad Lantmännen gör idag. Men det finns tydliga mål för framtiden i form av ett omfattande åtgärdsprogram. Program- met beskriver planerna för hållbarhetsar- betet och är uppdelat i elva övergripande mål. För varje mål finns sedan ett antal konkreta åtgärder. Läs mer Sid. 13 Lantmännens organisation för hållbar utveckling Varje affärsområde har medarbetare som samordnar och styr hållbarhetsarbetet i linje med den koncernövergripande inriktningen. Den gemensamma koncernfunktionen ansvarar för samordning och uppföljning. Certifierade ledningssystem Samtliga livsmedelsproducerande verksamheter inom Lantmännen ska vara certifierade enligt en internationell standard för livsmedelssäkerhet. Lantmännen Lantbruks spannmåls- anläggningar är livsmedelsklassade och har i sin kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 och GTP tagit med HACCP:s principer. Båda Kronfågels anläggningar certifierades enligt BRC version 5 under 2008. För att möjliggöra export av ekologiskt spannmål till USA har Lantmännen Lantbruk genomfört en NOP (National Organic Program) certifiering under 2008. Strategi för hållbar utveckling Lantmännens arbete för en hållbar utveckling utgår från visionen ”Vi gör det bästa av vår jord och ger alla möjligheter till ett sundare liv”. Under det gångna året har beslut fattats om viktiga delar av en koncerngemensam strategi för hållbar utveckling. Strategier för 2009 Lantmännens övergripande strategi är att steg för steg genomföra åtgärder som förbättrar lönsamheten, är utvecklings- bara och styr verksamheten i en hållbar riktning. Flera viktiga delar av ett fram- gångsrikt hållbarhetsarbete finns nu på plats; en uppförandekod, en årlig håll- barhetsredovisning, åtgärdsprogrammet samt att hållbar utveckling nu är en del av Lantmännens koncernstrategi. Fokus under 2009 kommer att ligga på dessa strategiska aktiviteter: Att revidera Lantmännens egen och leverantörers verksamhet, för att sä- kerställa att Lantmännens krav följs. Att fortsätta driva ett offensivt klimatarbete. Att samla alla koncerngemensamma policys och riktlinjer för hållbar ut- veckling i en gemensam plattform. Att identifiera de viktigaste intres- senterna på miljöområdet, och etablera en dialog med dessa. Att fortsätta arbetet med utveckling av nya miljöanpassade och hälso- samma produkter. Att ta fram tydligare miljökrav på den spannmålsråvara som används i Lantmännens livsmedels- produkter. Certifierade ledningssystem Tabellen illustrerar affärsområdenas certi- fiering inom miljö, kvalitet och livsmedels- säkerhet. Färgen visar andelen produktions- anläggningar som är certifierade. Livsmedels-Affärsområde Miljö Kvalitet säkerhet Lantmännen Lantbruk Lantmännen Invest* Lantmännen Kronfågel Lantmännen Unibake Lantmännen Cerealia Lantmännen EnergiEj tillämpligt Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner Ej tillämpligt Ej tillämpligt Svalöf Weibull SweconSwecon MaskinMaskin BRC/IFSISO 22000ISO 9001ISO 14001 * Lantmännen Doggy innehar ISO 14001, ISO 90014 och ISO 22000. Lantmännen Reppe innehar ISO 14001 och ISO 9001. Lantmännen SweChick och Lantmännen SweHatch innehar ISO 9001.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=49">Årsredovisning 2008 Test Sida 49 Medarbetare Medar</a> betare som är motiverade, engagerade, arbetar med rätt saker, på rätt sätt och ständigt strävar efter förbättring är grundstenar i ett framgångsrikt Lantmännen. Strukturerade medarbetarsamtal är ett verktyg för att uppnå detta. Ledarskap Elisabeth Wallin Mononen HR-direktör Lantmännen arbetar målmedvetet och systematiskt för att koncernens medarbetare ska finna inspirerande arbetsuppgifter och goda möjligheter till personlig utveckling. Förutsättningarna är goda tack vare en stor koncern med många olika verksamhetsområden. Detta gör att medarbetare och ledare kan utvecklas genom att röra sig mellan olika affärsområden och bolag utan att lämna den sunda affärskultur som Lantmännen står för. Under 2008 internrekryterades 65 procent av de chefer som anställdes i koncernen. En ledarförsörjningsprocess startades 2006 med målet att säkerställa en god överblick över ledningsresurser och talanger. När arbetet påbörjades hade 17 procent av cheferna en planerad ersättare vilket ökade till 36 procent 2007 och till 43 procent 2008. För att attrahera och behålla unga medarbetare med motivation och potential för framtida ledaruppgifter inom koncernen finns GROW– ett internationellt ledar utvecklingsprogram. Under 2008 deltog ett 20-tal medarbetare i det 15 dagar långa programmet. Utvärderingen visar på stor uppskattning och 24 nya deltagare är utsedda till 2009 års program. Under 2008 har ett omfattande arbete genomförts för att kunna erbjuda ett internationellt koncernövergripande utvecklingsprogram for topptalanger. Arbetet med att förbättra ledarskapet inom koncernen drivs utifrån gemensamma värderingar. Under 2008 deltog många av koncernens chefer i Framtidens medarbetare För att säkerställa en strategisk och konkurrenskraftig kompetensförsörjning arbetar Lantmännen kontinuerligt med att stärka och utveckla sitt ”employer brand”. Årligen medverkar Lantmännen vid ett antal utvalda arrangemang i profileringssyfte för att knyta kontakter med potentiella medarbetare. Att Lantmännen ska vara en attraktiv arbets givare är inte ett självändamål, utan en förutsättning för framgång. Lantmännens arbete med ”employer branding” har under året uppmärksammats externt på olika sätt. I september 2008 startade Lantmännens andra internationella, någon av utbildningarna: Ledarträning, Introduktion för nya chefer, Hälsofrämjande Ledarskap, Projektledning eller Coachande Ledarskap. Anställda, andel kvinnor och män Män 67% Antal anställda per land Kvinnor 33% 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 0 Medelantal anställda 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2007 2008 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 478 Medarbetare Sverige Danmark Tyskland Storbritannien Polen Övr. Europa Baltikum Norge Övr. världen
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=50">Årsredovisning 2008 Test Sida 50 Uppstart av train</a> eeprogram och arbetsmarknadsdag. koncerngemensamma traineeprogram, en inve stering som ska bidra till att säkra långsiktig försörjning av ledare och specialister, men också ett viktigt steg i vårt ”employer branding” arbete. 700 kandidater sökte till programmet och 17 antogs. Strategiskt arbete för likabehandling Det är Lantmännens policy att samtliga anställda ska ha lika rättigheter och möjligheter att utvecklas inom koncernen. Mångfald inom Lantmännen innebär en blandning av likheter och olikheter. Det är den individuella kompetensen, de samlade erfarenheterna och förmågan att utföra ett arbete som är det avgörande, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella olikheter. Ett mål är att minst 30 procent av det underrepresenterade könet ska finnas representerade i lednings grupperna för affärsområde och gemensamma funktioner. Detta mål har 2008 uppnåtts i 8 av 15 ledningsgrupper. För att säkerställa ett aktivt och målinriktat arbete görs uppföljningar genom personalstatistik, lönekartläggning, medarbetarundersökningar och likabehandlingsplaner Arbetsmiljö och Hälsa En mängd insatser har pågått inom arbetsmiljö- och hälsoområdet på olika nivåer i koncernen 2008. Det tydliga budskapet har varit att våra medarbetare ska ha en sund livsstil, en god hälsa, en trygg och säker arbetsmiljö, känna trivsel och gemen skap på arbetet samt ha balans mellan arbete och fritid. Chefer och ledare har bland annat erbjudits utbildning inom hälso främjande ledarskap för att nå detta mål. En kvalitetssäkrad metod för hälsoarbetet, ”den strategiska hälsoplaneringsprocessen”, har fastställts. Lantmännens hälsostatus kommer från och med 2009 att följas upp genom tre frisknyckeltal; Upplevd Hälsa, Friskgrupp och Förbättringspotential. Det lokala hälsoarbetet i koncernen har samlats under temat Äta-Träna-LevaArbeta. Att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen ligger i centrum. Antalet friskvårdsinspiratörer har ökat till ett 100-tal och antalet Sundare Liv grupper ökar kontinuerligt. 1000 medarbetare deltog i motionskrysset, en tävling för att förbättra motionsvanorna. Sjukfrånvaro % av total arbetstid 0 1 2 3 4 5 6 Kvinnor 2007 2008 För Lantmännenkoncernen uppgick den totala sjukfrånvaron under 2008 till 4,7 procent, för kvinnor 5,7 procent och för män 4,1 procent. 20 procent av antalet medarbetare är 29 år eller yngre, 52 procent är mellan 30 och 49 år och 28 procent är 50 år eller äldre. Män Totalt Åldersfördelning % 10 20 30 40 50 60 0 <30 30-49 >49 Könsfördelning i ledningsgrupper* Antal 10 15 20 25 30 0 5 <35 år Kvinnor Män 36-45 år 46-55 år >56 år Kvinnor är underrepresenterade i de flesta ledningsgrupper. I den yngsta åldersgruppen finns det lika många kvinnor som män. * Avser ledningsgrupper för affärsområden och gemensamma funktioner. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 488 Medarbetare
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=51">Årsredovisning 2008 Test Sida 51 Pausgympa vid ett</a> Ledarmöte, ett led i Lantmännens hälsoprogram. Lantmännen har beslutat om en ny arbetsmiljöpolicy och arbetet med handledningsguider som stöd för affärsområdenas arbetsmiljöarbete har slutförts. En enkel metod för att följa upp och hantera risker inom arbetsmiljöområdet har utarbetats. Seminarier för ledningsgrupper har genomförts under hösten för att förankra den nya policyn. En samverkansgrupp har tagit fram koncerngemensamma rutiner för rehabilitering anpassade efter den nya rehabiliteringskedjan, som ska införas 2009. Insikt Lantmännen genomför regelbundet medarbetarundersökningar. Planering av nästkommande undersökning har pågått under 2008 för att kunna genomföras första kvartalet 2009. Förbättringsarbete Varje chefs uppdrag är att löpande förbättra och utveckla sin verksamhet. Detta innebär att planera, genomföra och följa upp förbättringsaktiviteter. I varje affärsområde och gemensam funktion definieras årligen huvudaktiviteter, som är de högst prioriterade aktiviteterna för kommande år. Förbättringsaktiviteterna dokumenteras, drivs och följs upp i IT-verktyget Action. Projektarbete Lantmännens förändringsarbete drivs i stora delar i projektform. För att höja kvaliteten i våra projekt och därmed öka förändringstempot erbjuds utbildningar för projektledare, för beställare och styrgrupper. Dessa har genomförts löpande under året. Utbildningarna fokuserar både på att ge en förståelse för Lantmännens projekt modell, det vill säga arbetssättet i projekt, men även på rollen som projektledare och styrgruppsmedlem. Under hösten har ett arbete startats för att förstärka och förbättra styrning och uppföljning av projekt. Ledarkonferenser För tredje året i rad har Lantmännen genomfört ledarmöten för koncernens samtliga chefer. Temat för årets möten var LEAD, Lantmännens uppförandekod och ”Performance Management”. Ledarmötena är en viktig del av Lantmännens ledarutveckling, där cheferna får en helhetssyn på koncernens verksamhet, möjlighet att kommunicera med koncernledningen och träffa kollegor från olika verksamheter och länder. Antal inrapporterade förbättringsaktiviteter per strategi Antal förbättrings- Delstrategi aktiviteter 1. Skapa affärsmöjlighet för Lantmännens ägare 2. Fokus på kärnaffären 3. Ökad kostnadseffektivitet 4. Utveckla starka varumärken 5. Forskning och produktutveckling 6. Förbättra samarbetet med våra kunder 7. Hållbar utveckling 8. Medarbetare och organisation Summa 260 210 1 600 310 190 600 300 1 300 4 770 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 498 Medarbetare
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=52">Årsredovisning 2008 Test Sida 52 50Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Intressentdialog Strategi för intressentdialog Lantmännens målsättning är en öppen och transparent kommunikation med omvärlden i fråga om hållbar utveckling. Under 2008 har en modell för intres- sentstrategier utarbetats. Modellen ska fungera som ett stöd i arbetet att identifiera och prioritera intressenter och att bedriva en balanserad och effektiv intressentdialog. Dialoger under 2008 Några av de mer omfattande dialoger som Lantmännen fört under 2008 har varit: Klimatmärkningen. Allt större upp- märksamhet riktas mot livsmedlens klimatpåverkan, och konsumenternas efterfrågan på en klimatmärkning av livsmedel har ökat. Lantmännen har engagerat sig i såväl övergripande diskus- sioner tillsammans med riksdag och miljödepartement, som i konkret arbete med att ta fram kriterier för en klimat- märkning av livsmedel. Lantmännen har deltagit i en arbetsgrupp för klimatmärk- ning tillsammans med andra aktörer i livsmedelsbranschen, bland annat KRAV, LRF, Scan, Milko, Skånemejerier och Jordbruksverket. Slamanvändning. Under 2008 har en dialog förts kring användningen av slam från reningsverken. Slammet innehåller stora mängder näringsämnen som här- stammar från åkrarna. Att återföra dessa näringsämnen, och därigenom sluta kretsloppen, är en av de mest centrala miljöfrågorna för jordbruket. Men slammet innehåller även en del oönskade ämnen, exempelvis tung metaller. En ökad slamanvändning under 2008, i kombination med ny forskning på området, har intensifierat dialogen med intressenter som Sveriges Konsumenter i samverkan och Svenskt Vatten. Lant- männen har deltagit i projektet ReVAQ, som nu lett till ett certifieringssystem med skärpta krav för slam för att säkra kvalitén på den växtnäring som förs tillbaka till åkrarna. Sid. 54 Uppförandekoden. En dialog har förts med fackliga organisationer kring utformning och implementering av uppförandekoden. Det riktades befogad kritik mot Lantmännen att facket involverades för sent i processen, vilket medförde att de hade begränsad möjlighet att påverka koden. Syn- punkterna tas med vid nästa större översyn av uppförandekoden. Medarbetarundersökningen Insikt. Lantmännen genomför en medarbetar- undersökning var 18:e månad. Under- sökningen är ett viktigt verktyg för att få reda på mer om medarbetarnas syn på organisationens hållbarhetsarbete. I den undersökning som ska genomföras i början av 2009 kommer även arbetet kring den nya uppförandekoden att följas upp. Hållbarhetsredovisning. Årets håll- barhetsredovisning är utformad enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer nivå C, och är en åtgärd för ökad transparens och förbättrad kom- munikation med intressenterna. Utvecklad intressentdialog under 2009 Ett strategiskt mål är att utveckla intres- sentdialogen under 2009. Under det kommande året ska Lantmännen starta upp ett flertal proaktiva dialoger med prioriterade intressentgrupper. Syftet är bland annat att i större utsträckning etablera öppen dialog med strategiska intressenter. Intressentdialog En nyckel till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete är lyhördhet. Det kommer alltid att vara viktigt att föra en aktiv dialog med omvärlden för att identifiera de hållbarhetsfrågor som Lantmännen bör fokusera på. Under 2008 har en modell för intressentdialog tagits fram, för att förbättra dialogprocessen med de viktigaste intressenterna. Dialog på webben om Bra mat Lantmännen har öppnat upp för en dialog på den nya, mer kon- sumentinriktade hemsidan som lanserades i november 2008. Här kan besökare på hemsidan lämna kommentarer och synpunkter på den nya satsningen kring Bra mat, och även få svar på sina frågor kring Lantmännens hållbarhetsarbete. www.lantmannen.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=53">Årsredovisning 2008 Test Sida 53 51Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Hållbar affärsutveckling Ekonomiskt perspektiv på hållbarhetsfrågorna Det är viktigt att alla åtgärder kring hållbar utveckling är lönsamma. Varje åtgärd ska gå att motivera i någon eller några av de lönsamhetsperspektiv som beskrivs nedan. Bidrar detta till nya affärstillfällen och därigenom ökade intäkter? Stärker detta Lantmännens varu- märke på längre sikt? Minskar detta kostnaderna i verk- samheten? Minskar detta den framtida risken? Lantmännens strategier för långsiktig lönsamhet är att bygga ett starkt varumärke genom ansvarstagande från jord till bord. Forskning och utveckling mot hållbarhet Att arbeta mot en hållbar verksamhet – miljömässigt, ekonomiskt och socialt – kräver att man är lyhörd och innovativ vad gäller arbetssätt och produkt- utveckling. Forskning och utveckling inom Lantmännen spelar en viktig roll. Via Lantmännens affärsområden och olika nätverk, konsumentunder- sökningar och intressentdialoger får Lantmännens olika utvecklingsavdel- ningar signaler om vad ny forskning visar och vilken mat konsumenterna vill ha. Under 2008 har ett av de viktigaste projekten på hållbarhetsområdet varit framtagandet av klimat deklarationer för sex produkter. Hållbar affärsutveckling Lantmännens verksamhet skapar värden åt många olika aktörer såsom ägare, anställda och kunder. För att vara långsiktigt hållbar måste alla medarbetare i organisationen tänka hållbarhet och se det som en integrerad del av verksamheten. Krav på barnmat ledde till Lantmännen Den tyska barnmatstillverkaren HIPP önskade ekologiskt äggpulver till sin barnmat och vände sig till en svensk äggpulvertillverkare. HIPP:s krav på ekologiska råvaror och spårbarhet i livsmedelskedjan ledde hela vägen tillbaka till Lantmännen Lantbruk som tillverkar det ekologiska fodret till ägg- producenterna. Under 2008 genom- förde HIPP revisioner av Lantmännens foderfabrik för att säkerställa att kraven på fodren uppnåddes, och revisorerna var mycket nöjda med resultatet. Detta är ett exempel på ett affärstillfälle för Lantmännen som skapades tack vare att hållbarhetsarbetet prioriterats och kunderna erbjuds miljöanpassade och spårbara produkter. Ekonomiskt värde som skapas för Lantmännens ekonomiska intressenter Genererat värde Distribuerat värde MSEK 2008 2007 2008 2007 Kunder – Nettoomsättning 42 868 35 989 Anställda – Personalkostnader 6 053 5 913 Ägare – Insatsutdelning och insatsemission1 167 201 Leverantörer – Kostnad för inköp av varor och tjänster 34 625 28 370 Staten – Betalda skatter 219 52 1 Styrelsens förslag 2008 Lantmännens ekonomiska intressenter och bidrag till samhället För Lantmännens långsiktiga lönsamhet och överlevnad är det absolut nödvändigt att genererade värden från affärsverksam- heten kommer centrala intressenter och samhället tillgodo. Lantmännen bidrar även till samhället genom exempelvis; skapa arbetstillfällen bedriva forskning bedriva aktivt miljöarbete kompetensutveckla personalen. A n s tä llda ÄgareStaten Kunder Leve r a n t ö r e r
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=54">Årsredovisning 2008 Test Sida 54 52Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Hållbar affärsutveckling Nya affärsmöjligheter Att vara lyhörd för samhällets värderingar och konsumenternas preferenser är en nyckelfråga för affärsmässig framgång. Social och miljömässig hänsyn kommer att vara självklarheter i framtidens livs- medelsproduktion. Arbetet för en hållbar livsmedelsproduktion är av stor betydelse för Lantmännens affärsmöjligheter. Klimateffekter Att klimatet håller på att förändras beroende på människans påverkan råder inte längre några tvivel om. Men hur fort det kommer att gå, och vilka kon- sekvenserna kommer att bli, är ännu osäkert. Lantmännen behöver förbereda verksamheten på förändrade produk- tionsvillkor i livsmedelskedjan. Effekter av ett ändrat klimat Det är svårt att förutse hur jordens ekosystem kommer att reagera på en global uppvärmning, men några effekter på jordbruket kan relativt säkert förutses: Torrare klimat ger lägre jordbruks- produktion på grund av vattenbrist. Större risk för missväxt på grund av fler oväder, fler skadegörare och växtsjukdomar. Varmare klimat kan lokalt ge större jordbruksproduktion av grödor så- som potatis, vall och majs Potentiella ekonomiska konsekvenser Lantmännens ekonomiska verklighet är beroende av jordens klimat och dess påverkan på odlingsförutsättningarna. Några potentiella ekonomiska konse- kvenser av ett förändrat klimat är: Stigande priser och ojämn tillgång på livsmedelsråvaror till produktionen. Högre pris på fossila bränslen. Snabbt förändrade kundkrav, mot produkter med låg klimatpåverkan. Ökad konkurrenskraft för Lantmän- nen genom den djupa kunskapen om hållbara odlingssystem. Helhetsgrepp på klimatfrågan Lantmännens möjlighet att påverka livs- medelsproduktionen i alla led från jord till bord blir särskilt värdefull när det gäller viktiga och komplexa frågor som klimatpåverkande utsläpp och klimat- förändringar. Lantmännens hållbarhets- arbete omfattar en rad olika åtgärder i alla led som syftar till att minska de klimatpåverkande utsläppen: Kartläggning av produkternas kli- matpåverkan, som hittills genomförts på de flesta foderprodukter och sex livsmedelsprodukter Deltagande i branschsamarbete för framtagande av klimatmärkning av livsmedel. Lantmännens bioenergiprodukter kommer att minska koldioxidut- släppen med cirka 1 miljon ton per år när den nya etanolfabriken är i drift 2009. Mer hållbara transporter genom förbättringsarbetet GreenLine med målet att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2010. Energieffektiviseringsarbetet med målet att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2011. Kommande arbete Under 2009 kommer Lantmännen att genomföra en utredning för att närmare studera de affärsmässiga konsekvenser som klimatförändringarna har för koncernen. Etiska krav en förutsättning för affärerna Lantmännen Unibake får allt fler krav från kunder på att möta deras standarder för hållbarhet. I februari 2008 genomfördes en tredjeparts- revision på Unibakes anläggning. En större kund hade utifrån sina etiska riktlinjer formulerat krav kring arbetsmiljön och de anställdas villkor hos sina leverantörer. Efter revisionen fick Unibake en rapport från revisorn med mindre avvikelser som fram kommit. Åtgärder vidtogs sedan för att direkt komma tillrätta med avvikelserna och kunden har fortsatt förtroende för Lantmännens hållbarhetsarbete. Några exempel på de aspekter som granskades vid revisionen: Fungerande nödbelysning vid händelse av nödsituation, utrym- ning etc. Förbandsmaterial ska finnas tillgängligt om en arbetsplatsolycka inträffar. Förbättrad statistik kring sjukskriv- ningar och personalomsättning. Uppdaterade anställningsavtal. Avtal med underleverantörer och avtalsenliga löner. Arbetsrotation i vissa delar av produktionen för att förbättra arbetsmiljön. Kunderna ställer i allt större omfatt- ning ”skarpa” krav, och Lantmännen kan för lora affären om inte kraven tillgodoses.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=55">Årsredovisning 2008 Test Sida 55 Ansvar från jord </a> till bord Växtförädling – forskning och sortframställning Svalöf Weibull Odling Lantmännen Lantbruk, Lantmännen Maskin Lagring i silo Lantmännen Lantbruk Kvarn/Foderfabrik Lantmännen Cerealia/ Lantmännen Lantbruk Förädling Lantmännen Unibake, Lantmännen Cerealia, Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Produkter till konsument Bröd, Pasta, Gryn, Kyckling, Färdig mat, Hund- och kattmat Åkermarkens möjligheter är utgångspunkten för Lantmännens hela verksamhet. Lantmännens uppdrag är att utveckla och förädla åkermarkens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Resultatet av detta är det som Lantmännen definierar som Bra mat. Lantmännens styrka ligger i att ha verksamhet i hela kedjan, från jord till bord. Det skapar goda möjligheter att producera sund och säker mat på ett ansvarsfullt sätt. Stora utmaningar i livsmedelsproduktionen Ansvar för hela kedjan från jord till bord skapar goda möjligheter att hantera de största utmaningarna inom livsmedelsproduktionen. Några viktiga frågor som Lantmännen möter idag är: Minskar verksamhetens och produkternas klimatpåverkan tillräckligt snabbt? Odlas spannmålen och andra råvaror som soja och palmolja på ett hållbart sätt? Minskas påverkan på övergödningen? Säkerställs att uppförandekoden följs inom Lantmännen och hos leverantörerna? Bedrivs en ansvarsfull utveckling av genteknik? Återförs växtnäringen till åkermarken på ett säkert sätt? Utvecklas hälsosamma livsmedel? Bidrar Lantmännen till en giftfri miljö? Åkermarken – värdefull och hotad Den globala efterfrågan på livsmedel stiger i takt med befolkningsökningen och höjd levnadsstandard. Prognoser pekar på att efterfrågan på spannmål kommer att fortsätta öka globalt. Klimatforskning visar att extrema vädersituationer blir vanligare vilket ökar risken för helt eller delvis förlorade skördar. Andra hot mot livsmedelsproduktion är minskad tillgång på färskvatten och ökenspridning. Biologisk mångfald är en förutsättning för hög produktivitet i jordbruket men kortsiktiga brukningsmetoder leder till utarmning av mångfalden. I Sverige hotas även åkermarken av exempelvis undanträngning från bebyggelse, marknära ozon, oönskad spridning av metaller och organiska miljögifter. Att upprätthålla jordens förmåga att producera livsmedel med hög avkastning är en viktig framtidsfråga. Lantmännen har ett stort ansvar för att göra livsmedelsproduktionen hållbar. Lantmännens löfte till konsumenten Konsumenternas krav och förväntningar på livsmedelsföretagens ansvar ökar. Kraven är att maten ska produceras energisnålt, hygieniskt och med minsta möjliga kemikalieanvändning. Maten ska helst vara närodlad och främja biologisk Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 538 mångfald. Djuromsorg och djurhälsa ska vara god och livsmedelssäkerheten hög. Förväntningarna är hälsosam, god och färsk mat på tallriken. Lantmännens löfte till konsumenten är att förenkla vardagen, garantera trygghet och minska tiden för att sätta sig in i matfrågor. Det ska vara lätt att välja Bra mat. Andel ekologiska produkter i Lantmännens sortiment % Konventionellt Utsäde 94 Foder 96 Spannmål 97 Livsmedel 98 Ekologiskt 6 4 3 2 Den konventionella odlingsformen är fortfarande dominerande. Den ekologiska andelen på marknaden ökar dock i hela livsmedelskedjan. Ansvar från jord till bord
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=56">Årsredovisning 2008 Test Sida 56 Ansvar från jord </a> till bord Jord – hållbar odling Lantmännen Lantbruk är en betydande aktör på den svenska spannmålsmarknaden och är dessutom en ledande leverantör av utsäde, växtnäring, foder och andra insatsvaror till lantbruket i Sverige. Sammantaget innebär detta ett stort ansvar för att bidra till ett mer hållbart bruk av svensk åkermark. Lantmännen Lantbruk har många leverantörer, allt från spannmålsodlare i Sverige till multinationella kemiföretag. Ekologisk och konventionell odling Lantmännens ansvar är att bidra med produktutveckling och kompetens för att utveckla odling och djuruppfödning i hållbar riktning. Lantmännen Lantbruk har också produktansvar gentemot lantbrukarna. Det finns flera vägar mot ett hållbart jordbruk, där olika odlingsmetoder på skilda sätt kan bidra till minskad miljöbelastning. Lantmännen Lantbruk hanterar produkter från både konventionell och ekologisk produktion och medverkar i arbetet med att utveckla odlingsformerna mot ökad hållbarhet. Läs mer om konventionell och ekologisk odling på www.lantmannen.com Stöd till lantbrukarnas hållbarhetsarbete Optimerad kvävegödsling Lantmännen utvecklar ny teknik och ger rådgivning för optimerad användning av växtskydd och växtnäring i odlingen. Försäljningen av Yara N-Sensor, en teknik för anpassad dosering av kvävegödselmedel, har utvecklats mycket positivt. Det finns 50 utrusningar i landet och de betraktas som standard för ekonomisk och miljöanpassad gödsling på större växtodlingsföretag. Nya produkter ger lägre miljöpåverkan I Lantmännens sortiment ingår ekologiskt odlat utsäde för flertalet grödor, samt gödselmedel och andra insatsmedel godkända för ekologisk produktion. Under 2008 har sortimentet av ekologiska vallfröblandningar utökats. Arealen med ekologisk vallfröproduktion har ökat stadigt. Under 2008 blev Sverige för första gången världens största producent av ekologiskt vallfrö. Det nya foderkornet SW Mitja har under 2008 visat ge överlägsen avkastning båda i norra Sverige och längre söderut. Det har medfört effektivare användning av både växtnäring och växtskydd. Ett annat exempel är Lantmännen Lantbruks försäljning av alternativt behandlat utsäde. REVAQ – nytt certifieringssystem för avloppsslam Fosfor är ett viktigt näringsämne för växter. Fosfor är också en begränsad och ändlig resurs. Via skörd, livsmedel samt urin och fekalier hamnar fosforn slutligen i reningsverkens slam. Slammet innehåller förutom växtnäring också oönskade ämnen som kommit via avloppet. Att återföra växtnäringen utan risk och utan ökade halter av de oönskade ämnena i åkermarken är en central hållbarhetsfråga. Resurshållning med fosfor är en viktig fråga och Lantmännen har deltagit aktivt i flera processer och projekt för Andel alternativt behandlat utsäde % 10 20 30 40 50 60 0 2005 2006 2007 2008 Betningsbehovet var lågt i vårsäd för 2008 års skörd, varför andelen alternativt behandlat utsäde minskade. Kadmium i mineralgödsel ppm 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 Andel Premiumspannmål % 10 11 12 2005 2006 2007 Andelen Cd-belastade P/PK-produkter har minskat i användning. 2008 6 7 8 9 2006 2007 2008 I Premium ingår konventionellt odlad spannmål med speciella kundkrav. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 548 Jord – hållbar odling
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=57">Årsredovisning 2008 Test Sida 57 55Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Jord – hållbar odling att föra frågan framåt. Arbetet med att förbättra kvalitén hos avloppsslam från reningsverk drevs 2002-2007 i projektet ReVAQ. Erfarenheterna har tagits till- vara när ett nytt certifieringssystem för de kommunala reningsverken skapades under 2008, nu kallat REVAQ. Slam från ett REVAQ-certifierat reningsverk ska följa ett förbättringsarbete avse- ende innehåll av oönskade ämnen som tungmetaller. Det ställer också krav på full spårbarhet och garanterar ett fullgott smittskydd. Lantmännen är positiva till att slamanvändningen regleras och kontrolleras hårdare än idag för att långsiktigt nå en hållbar återföring av växtnäring från livsmedel, urin och feka- lier. Lantmännen vill se en skärpning av regelverket med tydligare gränsvärden i förbättringsarbetet och att ett oberoende vetenskapligt råd värderar risker och insatser i den planerade processen. Under 2005-2008 har Lantmännen Lantbruk tagit fram en restprodukts- policy som kräver certifiering som grundnivå av de restprodukter som ska användas som gödselmedel. Biprodukter från biobränslen, som etanol och biogas samt även avloppsslam som klarar uppsatta gränsvärden för REVAQ, är exempel på restprodukter som kan bidra till ett ökat kretslopp av växtnäring. Policyn är anpassad till de tre mark- nadskoncepten för spannmål; Standard, Premium och Eko. Den möjliggör att på ett kvalitetssäkrat sätt möta de krav som ställs på spannmålsråvaran. Klimatvärdering av foder Lantmännen Lantbruk erbjuder sina kun- der ”beräknat klimatvärde” för de flesta foderprodukter. Klimatvärdet – angett i koldioxidekvivalenter per kilo foder – beräknas utifrån en kartläggning av kol- dioxidutsläppen från odling och transport av foderråvarorna samt i tillverkningen. Denna klimatvärdering kommer att användas för att sätta mätbara mål för minskad klimatpåverkan från fodren och ger Lantmännen Lantbruk ett verktyg att styra foderutvecklingen mot mer klimatsmarta produkter. Det utgör också ett underlag till livsmed- elsindustrin för att kunna klimatmärka livsmedel. I november 2008 introduce- rades beräknat klimatvärde för samtliga Lantmännen Lantbruks standardfo- der och under 2009 kommer arbetet Lantmännens definition av hållbar odling: Brukningsmetoderna inte syste- matiskt försämrar den biologiska mångfalden och bibehåller åker- markens bördighet Näringsläckaget från åkermarken inte leder till övergödning och försurning Tungmetaller och oönskade orga- niska ämnen inte ökar i koncentra- tion i åkermarken och att odlingen resulterar i säkra livsmedel Bidrar inte till negativ klimatpå- verkan Brukningsmetoderna ökar markens bördighet Växtnäringsämnen återcirkuleras Odlingsmetoden är långsiktigt ekonomiskt lönsam Goda arbetsvillkor kan upprätt- hållas hos odlarna 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 200820072006 Andel ekologiskt foder % 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2008200720062005 Andel ekologiskt spannmål % 50 52 54 56 58 60 2008200720062005 Andel svensk foderråvara % Ökningen av importråvara beror främst på ändrade prisnivåer och att fler lantbrukare valt att köpa soja och blanda eget foder. Minskningen beror främst på svåra skörde- förhållanden 2008. Efterfrågan på ekologiskt foder ökar, vilket är en förutsättning för ökad ekologisk animalieproduktion.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=58">Årsredovisning 2008 Test Sida 58 56Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Jord – hållbar odling fortsätta för att beräkna klimatvärde även på tillskottsfoder. Kundnära foderutveckling med hälsa i fokus Ett exempel på hur arbetet med kundnära foderutveckling ger resultat är det sam- arbete som Lantmännen Lantbruk har med ägg packerier, forskare och företag för att ta fram unika ägg anpassade till olika mark nader. Vilket foder hönsen utfodras med påverkar kvalité och innehåll i de ägg hönsen värper avseende till exempel fettsyrasammansättning, antioxidanter, selen och E-vitamin. Genteknik Svalöf Weibull har sedan många år ett kvalitetssäkringsprogram för GMO (genmodifierad organism), detta för att säkerställa att konventionella utsädespro- dukter är fria från GMO. Under 2008 har en revision av programmet påbörjats för att ytterligare minska risken för oavsiktlig inblandning. Avsikten med det reviderade programmet är bland annat att involvera fler nyckelpersoner i olika avdelningar samt att sprida information om Lantmännens kontrollprogram. Hållbarhetskriterier för soja- och palmolja En majoritet av de råvaror som används i Lantmännens livsmedelstillverkning är odlade i norra Europa. Några av undan- tagen är sojabönor och oljepalm som är viktiga insatsmedel i flera led i livsmed- elskedjan. Lantmännen använder sojabö- nor och oljepalm både i produktionen av djurfoder och i livsmedelsproduktionen. Tyvärr har den stora efterfrågan medfört att odlingen ibland sker under förhållan- den som skadar ekosystem och exploate- rar arbetskraft på ett otillbörligt sätt. Ett första tydligt steg mot hållbar- hetscertifierad soja är att Lantmännen Lantbruk under 2009 endast kommer att handla med företag som deltar i internationella rundabordssamtal för uthållig sojaproduktion. Inom två år efter att internationella kriterier fast- ställts för hållbar soja, ska 50 procent av Lantmännens inköp uppfylla dessa. En internationell certifiering av palmolje- produktion har tagits fram under 2008 och den första certifierade palmoljan har levererats. Målsättningen är att inom två år använda palm oljeprodukter från certifierade odlingar i Lantmännens produkter. Fortsatt utveckling av biologiska behandlingsmetoder för utsäde Tack vare det försäljningsgenombrott som biologiska behandlingsmetoder för utsäde haft, satsar Lantmännen stort på utveckling av nya biologiska produkter inom ramen för forskningsprogrammet MASE. I årets storskaliga försök med ärtor har resultaten varit mycket positiva. 400 ha ärter har behandlats med Lantmän- nens utvecklingsprodukt i samarbete med bland andra Findus. Resultaten var mycket goda mot flera svampsjukdomar och med en skördeökning på 5 procent i medeltal. Utvecklingsarbetet är intensivt för att kunna erbjuda fler applikationer till olika grödor. Fossil energi i odlingen Råvaran till Lantmännens egenproduce- rade produkter är förnybar då det till stor del utgörs av spannmål. Spannmålsodling kräver betydande insatser av fossil energi, främst i form av dieselolja, men det saknas idag förnybara alternativ. Det är därför en viktig men svår utmaning att utveckla odlingen i hållbar riktning. Den spann- mål som används i Lantmännens totala verksamhet under 2008 förbrukade fossila bränslen i odlingsledet motsvarande cirka 150 000 kubikmeter dieselolja. Lantmännen ska ta fram metod för att kunna erbjuda och marknadsföra klimatberäknad spannmål. Till 2009 är målet att 100 procent av foderprodukterna ska klimatmärkas på produktbladet. Märkningen ska visa hur mycket koldioxid som släppts ut totalt från odling och transport av råvarorna samt tillverkning av fodret. 50 procent av Lantmännens inköpta soja ska inom två år efter att kriterier för hållbarhet fastställts uppfylla dessa. Lantmännens egenproducerade bruksutsäde av vårsådd spannmål ska behandlas med icke-kemiska metoder. Återstående utmaningar Utveckla strategin för hållbar använd- ning av växtnäring för att minska problemen med övergödning. Utveckla strategin för hållbar använd- ning av växtskydd för att minska riskerna med kemikalierester. Vidareutveckla arbetet mot hållbara proteinfoderråvaror för att säkerställa kraven på att miljö och sociala villkor uppfylls. Pågående åtgärdsprogram för hållbar odling Växtskyddsprodukter Som aktör på marknaden för växt- skyddsprodukter har Lantmännen ett ansvar att bidra till utvecklingen av hållbara växtskyddsmetoder. En viktig del av detta arbete är den nya växtskyddspolicy som togs fram under 2008. Syftet är att ytterligare minska miljö- och hälsoriskerna vid användningen av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra lönsamheten hos odlarna.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=59">Årsredovisning 2008 Test Sida 59 Ansvar från jord </a> till bord Transporter Lantmännen står idag för 1 procent av alla lastbilstransporter i Sverige varje år. Det är nästan 9 miljoner ton gods som förflyttas inom Lantmännens verksamhet. Arbetet för mer hållbara transporter samlas under namnet GreenLine, och målet är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2010. Mer hållbar logistik efterfrågas För att binda samman kedjan från jord till bord krävs transporter. Lantmännen är en stor köpare av transporttjänster och ansvarar därför tillsammans med transportleverantörer och ägare av infrastruktur för att utveckla hållbara logistiklösningar. Miljöfrågorna är en viktig del av transportsektorns hållbarhetsarbete, framförallt genom den klimatpåverkan transporterna har. Men en hållbar logistik tar också hänsyn till hälsa och säkerhet hos de som berörs av transporterna. Efterfrågan ökar hos kunderna på mer hållbar logistik. Flera av Lantmännens större kunder har tydligt uttalade klimatmål, där transporterna har stor betydelse för att nå målet. Lantmännen har idag en bra dialog med sina leverantörer av transporter och ett nära samarbete för att uppnå en mer hållbar logistik. Lantmännens mål: 20 procent lägre koldioxidutsläpp Lantmännens målsättning är att minska koldioxidutsläppen från godstransporter Lantmännens riktlinjer för hållbara transporter Lantmännen strävar efter att utveckla mer hållbara logistiklösningar som minskar miljöpåverkan, höjer transportsäkerheten och optimerar resursförbrukningen. När fler likvärdiga alternativ finns, ekonomiskt och kvalitetsmässigt, ska transportsättet med minst miljöpåverkan väljas. med 20 procent till år 2010. Det motsvarar 16 100 ton som alla delar inom koncernen ska bidra till att reducera. Varje affärsområde inom Lantmännen formulerar egna mål och handlingsplaner för sina logistiklösningar utifrån det övergripande koldioxidmålet. GreenLine – pilotprojektet fortsätter 2007 startade pilotprojektet GreenLine inom Lantmännen, med syfte att göra transporterna mer hållbara och målet att minska koldioxidutsläppen med 730 ton. Samtidigt skulle transporterna bli mer ekonomiska, mer trafiksäkra och ge bättre arbetsmiljö för chaufförerna. Projektet bestod av två delprojekt; Lastbilstransporter och Järnvägstransporter. De delar av projektet som genom- fördes som planerat uppnådde större koldioxidreduktioner än väntat och då främst genom satsningen på Ecodriving, förbättrad fyllnadsgrad och ändrad transportfrekvens. Bränsleförbrukningen per ton levererad vara har under projektet minskat med 7 procent jämfört med samma period året innan, vilket innebär att det uppsatta målet på Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 578 10 procent minskad bränsleförbrukning nästan uppnåtts. Genom att använda de erfarenheter som gjorts under pilotprojektet i större skala, är sannolikheten stor att större besparingar kan nås. En annan viktig del av GreenLine- projektet är att lägga över en större andel transport på järnväg. Idag sker endast 1 procent av Lantmännens godstransporter med tåg. Erfarenheter från pilotprojektet är att det krävs större investeringar i upprustning av järnväg för detta. I utvärderingen som gjordes med chaufförerna, var en majoritet positiva till trafiksäkerhetsåtgärderna. Inom ramen för GreenLine kommer därför Insatser för minskning av CO2 2008 Förbättringsaktivitet Sparsam körning och förbättrad fyllnadsgrad Ersatt lastbil med båt Ersatt lastbil med järnväg Total reducering Bil, sjö, järnväg 1 706 ton 80 ton 809 ton 2 595 ton Transporter
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=60">Årsredovisning 2008 Test Sida 60 säkerhetsaspekter</a> som alkolås och trafik- säkerhetsutbildning att finnas med. GreenLine nytt samlingsnamn för hållbar logistik Lantmännen använder GreenLine som paraply för samtliga åtgärder och satsningar för en mer hållbar logistik inom koncernen. GreenLine kan ses som ett antal steg mot mer hållbara logistik- lösningar. De första stegen består främst av åtgärder som bättre planering avseende produktion och transport, Heavy EcoDriving, ökad fyllnadsgrad, trafiksäkerhetsutbildningar, installation av alkolås och uppföljning av bränsleför- brukning i fordonsdator. De senare stegen innebär bland annat övergång till alter nativa bränslen samt övergång till större del järnvägs- och båttransporter. Målet är att de åtgärder som vidtogs för vägtransporterna inom pilotprojektet ska implementeras på samtliga affärs- områden under 2009. Det innebär att ytterligare 80-90 lastbilar, därav samtliga Lantmännen Lantbruks kontrakterade transporter, ska köras enligt GreenLine- modellen. Klimatintyg för tredje året För tredje året i rad har Lantmännen Cerealia (tidigare Lantmännen Mills) i Sverige tagit emot Green Cargos klimatintyg. Motiveringen lyder: ”För sitt arbete med att kontrollera de egna transporternas klimatpåverkan tilldelas nu livsmedelsproducenten Lantmännen Mills Green Cargos Klimatintyg”. För att erhålla Green Cargos Klimat intyg får transporternas utsläpp inte överstiga tio gram koldioxid per tonkilometer. För att klara gränsen måste huvuddelen av transporterna ske på järnväg, med tåg som drivs med el från förnybara källor. Lantmännen Cerealia är ett av 24 företag som tilldelades klimatintyget 2008. Sjöfartsutredning Under 2009 kommer en utredning av Lantmännens sjöfartstransporter att slutföras. Utredningen ska utifrån en kartläggning av sjötransporter identifiera potentiella miljöförbättringar genom ökad övergång från vägtransporter. 58Lantmännen Hållbarhetsredovisning 2008Transporter Öka andelen transporter på sjö och järnväg från 1 procent till 3 procent till 2011 . Fortsatt arbete för ökad transport- effektivitet. Återstående utmaningar Fortsatt arbete mot hållbara transpor- ter för att minska miljöbelastningen, samt förbättra trafiksäkerheten och arbetsmiljön för förarna. Pågående åtgärdsprogram för transporter Inom Projekt GreenLine arrangerades en tävling i EcoDriving och lycklig vinnare blev Mattias Bergström.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=61">Årsredovisning 2008 Test Sida 61 59Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Förädling – hållbara livsmedel Brett ansvar i förädlingsledet I Lantmännens förädlingsanläggningar, som kvarnar, bagerier, foder- och etanol fabriker samt slakterier, förädlas råvarorna till livsmedel, foder och energi. I den egna verksamheten innefattas till exempel ansvar för arbetsförhållanden för egen personal och för att löpande minska miljöpåverkan från verksamhe- ten. De livsmedel Lantmännen produce- rar ska vara säkra för slutkonsumenten. När det gäller ansvar för produkterna innefattas ett ansvar för att utveckla pro- dukter som tillför kunderna värde i form av hälsa, bekvämlighet och njutning. Säkrare mat Lantmännen har under många år arbetat för att utveckla säkra produkter. All produktion inom Lantmännen av livsmedel och foder kontrolleras utifrån höga kvalitets- och hygienkrav. Samtliga livsmedelsproducerande anläggningar ska vara certifierade enligt internatio- nell standard för livsmedelssäkerhet, exempelvis ISO 22000. Det innebär att livsmedelssäkerheten revideras av tredje part. Nya anläggningar ska vara certifie- rade inom 2 år. Utbildning i ekologisk bakning Trots att intresset för ekologiska produk- ter vuxit kraftigt så har antalet KRAV- certifierade bagare inte ökat. Bagerierna köper allt oftare ekologiskt mjöl, men kan inte sälja sitt bröd som ekologiskt när de själva inte är certifierade. En van- lig missuppfattning är att det är dyrt och krångligt att bli certifierad bagare, vilket inte behöver vara sant. Därför har Lant- männen Cerealia erbjudit sina kunder en utbildningsdag i ekologiskt bakning och certifiering. Kursmaterialet är framtaget i samarbete med KRAV och Aranea. Utbildningen arrangerades i fem städer under oktober och november 2008. Hårda krav på kycklinguppfödning God djuretik är en viktig fråga för många konsumenter. Lantmännen Kronfågel Förädling – hållbara livsmedel Priser och utmärkelser under 2008 Snabbmatkedjan ”Gooh!” vann i november 2008 första priset i snabbmatstävlingen ”Klara Färdiga Fisk”. Idén med ”Gooh” är att ge fler möjlighet att äta gott, hälso- samt och vällagat till rimliga priser. Många av rätterna är nyckelhåls- märkta och har lågt GI-värde. För tredje året i rad har Lantmän- nen Cerealia (tidigare Lantmännen Mills) i Sverige tagit emot Green Cargos klimatintyg. För att erhålla Green Cargos Klimatintyg får trans- porternas utsläpp inte överstiga tio gram koldioxid per tonkilometer. Anna Elgh, varuflödesdirektör på Lantmännen, var en av fyra nomi- nerade till Näringslivets Miljöche- fers utmärkelse ”Årets Miljöledare” 2008. Anna Elgh nominerades för att ha genomfört ett omfattande förändringsarbete av koncernens logistikarbete där hon på ett tydligt sätt integrerat hållbarhet som en bärande del av verksamhetsidén. Fyra av Lantmännens produkter är nominerade till ToppHälsa-priset 2008, en tävling som genomförs av tidningen ToppHälsa. GoGreen är nominerat i två klasser; dels Årets ToppMat med färdigröror i olika smaker, dels Årets ToppMejeri med mellanmålet Soygurt. Schul stad och AXA är konkurrenter i klassen Årets ToppBröd, där Schulstad är nominerat med Skovman och AXA Kornkammaren med sin Lant- brödsmix med valnötter. Lantmännens IT-projekt inom transportadministration, TA-projektet, vann första pris i den årliga utmärkelsen av Hållbara IT-projekt som arrangeras av tidningen CIO Sweden. Juryns motivering var: ”Ett ambitiöst projekt, som ger såväl miljömäs- siga som ekonomiska vinster. Dessutom har det potential att utvecklas vidare till att bidra med klimatinformation kring olika matslag. Denna lösning har därmed vad vi kallar för en hög ”low carbon feedback potential”. Ansvar från jord till bord Konsumenterna prioriterar alltmer säkra, hälsosamma och miljöanpassade livsmedel. För att som konsument kunna göra medvetna val krävs information. Under 2008 har ett viktigt steg tagits genom de första klimatdeklarerade produkterna.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=62">Årsredovisning 2008 Test Sida 62 60Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Förädling – hållbara livsmedel 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 200820072006 Försäljningsandel ekologiska livsmedel, Lantmännen % Aktivt deltaga i livsmedelsbranschens arbete med klimatmärkningssystemet. Klimatdeklarera 20 livsmedelsproduk- ter till 2009. Fasa ut transfetter och azofärgämnen från alla livsmedelsprodukter. Fem procents ekologiskt livsmedels- sortiment 2012. Innehållet i Doggys produkter följer WWF och MSC lista på godkänd fisk. Återstående utmaningar Skärpa råvarustrategierna utifrån upp- förandekodens krav för att säkerställa miljömässiga och sociala villkor. Skärpa råvarukraven kring de viktigas- te hållbarhetsaspekterna av spann- målsodlingen till livsmedelsprodukter för minskad miljöpåverkan. Starta upp förbättringsarbete för att möta kraven på förbättrad klimatpres- tanda för livsmedelsprodukter. Pågående åtgärdsprogram för förädling arbetar för en etiskt riktig hantering av levande djur i enlighet med Svensk Få- gels djuromsorgsprogram. Det innebär bland annat att: Kycklingen går fritt i stallet på golv med halm eller kutterspån. Stor vikt läggs vid att djuren transpor- teras på ett bra sätt. God omsorg om djuren, en noggrann kontroll i alla led och en varsam han- tering är grunden i arbetet. Lantmännen Kronfågels anläggningar i Valla och Kristianstad har under året certifierats enligt BRC ver.5 2008. Certi- fieringen är en internationell standard för effektiv styrning av hygien och kvalitet i livsmedelsföretag. Kronfågel i Sverige för en löpande dialog med avelsföretagen kring ben- problem i kyckling. Benproblemen kan påverkas av olika faktorer som ras, foder och miljö. Lantmännen arbetar konti- nuerligt med att kontrollera, åtgärda och följa upp leverantörernas arbete kring detta, och tar löpande del av de senaste forskningsresultat som kommer fram på området. Ekologisk kycklingproduktion nu en del av Lantmännen Under 2008 förvärvade Lantmännen en del av Bosarpskyckling AB, och tog därmed steget in i den ekologiska kyck- lingproduktionen. Bosarpskyckling är den enda ekologiska kycklingproducen- ten i Sverige och står för 0,1 procent av den totala kycklingmarknaden i Sverige. Målsättningen med Lantmännens köp är att förbättra möjligheterna till expansion och etablering av fler uppfödare. Hälsa i fokus för produktutveckling Lantmännen utvecklar hälsosamma livsmedel. Lantmännen FoU utgör en brygga mellan forskning och produkt- utveckling i livsmedelsproduktionen. Under 2008 lanserades flera nya hälso- samma produkter. Ett projekt som inleddes under 2007 var att ta fram en hälsosam nordisk kost och undersöka hur den påverkar kolesterolet samt motverkar riskerna för hjärtsjukdom. Hypotesen var att den nordiska maten, rätt sammansatt, kan ha viktiga hälsovärden på samma sätt som medelhavskosten. Fullkorn, rapsolja, fet fisk, kyckling, rotfrukter och bär är några livsmedel som ingår i den nordiska kosten. s. 14 Lantmännens livsmedel ska vara så fria som möjligt från tillsatser, och översyn av användningen sker löpande. Under 2008 togs smakförstärkaren E 621, natriumglutamat, bort ur samtliga produkter i Lantmännen Kronfågels sortiment. Ökning tack vare nya GoGreen -koncept och lansering av AXA Kornkammaren i Sverige.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=63">Årsredovisning 2008 Test Sida 63 61Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Förädling – hållbar energi Förädling – hållbar energi Livsmedelskedjan från jord till bord svarar för cirka 25 procent av de globala koldioxidutsläppen. Alla i branschen har ett ansvar för att effektivisera energianvändningen och att bryta beroendet av fossila bränslen. Lantännens försäljning av bioenergiprodukter kommer efter 2009 medföra minskade koldioxidutsläpp med 1 miljon ton per år. Ansvar från jord till bord Effektivisera energiförbrukningen i an- läggningar med 10 procent till 2011. Minska andelen fossilbaserad energi- användning i anläggningar med 20 procent till 2012. Återstående utmaningar Fortsatt arbete mot hållbar energi användning för minskad klimatpåverkan. Pågående åtgärdsprogram för hållbar energianvändning Energipolicyn visar vägen Lantmännens energipolicy beskriver hur arbetet ska bedrivas systematiskt och långsiktigt mot en hållbar energi- användning. Varje affärsområde ska effektivisera energianvändningen och fasa ut fossila bränslen. Målet är att Lantmän- nens energiförbrukning ska ha minskat med 10 procent till 2011. För att nå detta mål sätts en mängd åtgärder in. Energianvändningen kartläggs och analyseras, utrustning för kontinuerlig energiuppföljning på processnivå instal- leras och konkreta effektiviseringspro- jekt startas. Det avser åtgärder för att öka utbytet i produktionsprocesser, att minska onödig energi användning under icke produktionstid samt att uppnå hög system effektivitet vid investeringar genom att välja utrustning med en låg livscykel- kostnad. Målet för 2008 var att minska Lantmännens energianvändning med 3 procent. Det uppnåddes inte, utan istället ökade den med 1,6 procent till 1,8 TWh. Dessutom ökade koldioxidutsläppen under 2008 med 6,5 procent till cirka 133 000 ton. Försämringen avseende energieffektivitet och koldioxidutsläppen beror på utveckling av mer högförädlade produkter och att planerade åtgärder för konvertering till förnybar energi inte fått genomslag ännu. För 2008 är andelen fossila energislag i Lantmännens interna energianvändning 22,1 procent (21,7). Systematisk energieffektivisering Lantmännen är starkt energiberoende i sin verksamhet och arbetar systematiskt med hållbar energianvändning. Ett viktigt verktyg är Energimyndighetens Program för Energieffektivisering (PFE). Syftet med PFE är att öka effektivise- ringen av elanvändningen i företag med hög förbrukning. Sex affärsområden/ bolag, vars elanvändning uppgår till 49 procent av Lantmännens totala elan- vändning i Sverige, deltar i PFE och fler planerar att ansöka om deltagande. De deltagande företagen har sammantaget effektiviserat energianvändningen med 16 procent sedan starten 2004. Bioenergi ger minskad miljöbelastning Lantmännen Energi utvecklar, pro- ducerar och marknadsför biobaserade energiprodukter såsom etanol, pellets, pulver, briketter och loggs. När Lantmännens etanolfabrik i Norrköping är i full drift 2009 kommer koldioxidutsläppen att minska med 1 mil- jon ton per år, vilket motsvarar nästan 2 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Växande marknad för etanol Lantmännen Agroetanol är Sveriges största producent av drivmedelsetanol. Att producera etanol av spannmål är ett viktigt steg på väg mot hållbara drivme- del i framtiden. Etanolproduktionen har flera positiva effekter. Lantmännens eta- nolproduktion ger en biprodukt i form av drank som gör det möjligt att avstå från 27 000 ton importerat sojaprotein till djurfoder. Andra användbara bipro- dukter är halm och överskottsvärme. Lantmännens etanol har 80 procent lägre klimatpåverkan jämfört med bensin. Index Mål 2007 2008 2012 Total energi- effektivitet 100 101,6 90 Totalt koldioxid- utsläpp 100 106,5 80 Energi – hållbarhet
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=64">Årsredovisning 2008 Test Sida 64 62Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Varumärken i butik När konsumenterna väljer produkter idag finns det tre tydliga trender: hälsa, bekvämlighet och njutning. Lantmän- nen arbetar för att produkterna ska möta dessa behov och samtidigt produceras på ett hållbart sätt. Konsumenttrender inom miljö och hälsa Konsumenternas intresse ökar för mat som är naturlig och ekologiskt produ- cerad, har färre tillsatser, är enkel och lättillgänglig samt hälsosam. Konsumentundersökningar som Lantmännen gjort både internationellt och i Sverige visar att det finns en stor efterfrågan på de värden som Lantmän- nen står för och som samlas under vårt ansvarstagande från jord till bord. Varans väg genom kedjan Konsumenterna vill känna sig trygga med maten. Att kunna spåra produk- ten bakåt i tillverkningskedjan är en förutsättning för att kunna garantera ursprung och kvalité. Lantmännen arbetar ständigt med att ta ansvar för och förbättra spårbar- heten hos produkterna. Det innebär att det ska vara lätt att följa varans väg genom hela kedjan, i vissa fall ända tillbaka till den enskilda gården där spannmålen odlas. Ett exempel är Lantmännen Cerealias produkt Ren Havre, som riktar sig till glutenintole- ranta och därför måste vara hundra- procentigt ren från andra sädesslag. Genom att ställa höga krav på utsädet, odlarna, fältbesiktningarna och på särskilda rutiner vid kvarnarna kan havrens kvalitet garanteras. Klimatdeklarerade produkter Lantmännen vill ge konsumenten chansen att göra smarta val för klimatet. Därför arbetar Lantmännen med både klimatdeklarationer och samverkar med livsmedelsbranschen för att ta fram en klimatmärkning. Under 2008 klimatdeklarerades sex av Lantmännens produkter. Under 2009 ska Lantmän- nen Kronfågel arbeta för att öka antalet produkter som är klimatdeklarerade. AXA Kornkammaren – ny ekologisk serie i Sverige Lantmännen Cerealias målsättning är att öka andelen ekologiskt sortiment till 10 procent. 2008 lanserades AXA Korn- kammaren i Sverige, en serie produkter baserad på ekologisk spannmål. Produk- terna säljs sedan tidigare på den danska marknaden under namnet Kornkammeret och försäljningsutvecklingen har varit mycket positiv de senaste åren. Varumärken i butik Ansvar från jord till bord I butiken möter konsumenten Lantmännens livsmedelsprodukter. En stor del av ansvaret flyttas då över till dagligvarukedjorna, men Lantmännen har ansvaret för att ge tydlig information om ursprung och innehåll på förpackningen, så att konsumenterna kan göra medvetna val. Lansera en hel ekologisk produkt- linje. Öka det ekologiska livsmedelssorti- mentets andel av omsättningen till 5 procent år 2012. Lantmännens återstående utmaningar Uppfylla konsumenternas ökade efter- frågan på tydligare ursprungsmärk- ning av produkter. Lantmännens åtgärdsprogram för varumärken i butik
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=65">Årsredovisning 2008 Test Sida 65 63Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Bord – medvetna konsumenter Bord – medvetna konsumenter Lantmännens ansvar för maten slutar på bordet. Men för att fatta goda beslut för hälsan och miljön måste konsumenterna ha tillräcklig kunskap. Lantmännen kan därför bidra till en mer hållbar livsmedelskonsumtion genom att sprida kunskap och arbeta för mer medvetna konsumenter. Kunskap ger möjlighet till rätt val För ökad medvetenhet och kunskap hos konsumenterna är Lantmännens hem- sida www.lantmannen.se ett viktigt verktyg. På hemsidan finns fakta och diskus- sioner kring hållbar livsmedelsproduk- tion, tillsammans med recept för bättre hälsa och matglädje. Lantmännen vill dessutom väcka frågor och driva debatt om ”givna sanningar” kring bra mat. Är till exempel ekologiskt producerade livsmedel den slutgiltiga lösningen för hållbar livsmedelsproduktion? Bättre kost med Uppladdningen Lantmännen informerar om kost och hälsa genom Uppladdningen, där kostråd skräddarsys efter olika mål- gruppers specifika behov, som längdskid- åkning, dans, ridning och ishockey. AXA Sports Club är en av Nordens största idrottsföreningar med 38 000 medlemmar i Sverige, Norge och Dan- mark. Syftet med klubben är att sprida information till ungdomar, motionärer och idrottsutövare på alla nivåer om kos- tens betydelse för resultat och välbefin- nande samt stimulera till motions- och idrottsaktiviteter. Hälsosam mat allt viktigare Under 2009 ska en nutritionspolicy tas fram. Policyn ska tydliggöra vad Lantmännen definierar som hälsosam mat och ge riktlinjer för vad produkterna ska innehålla och inte innehålla. Policyn ska baseras på en vetenskaplig bedöm- ning av olika livsmedel och tillsatsers hälsoeffekter. Det kommande året ska Lantmännen FoU även fokusera på två egenskaper hos Förse konsumenter med information för att underlätta medvetna val. Sprida ”Uppladdningen” till fler målgrupper. Öka kännedomen om hälsosam nordisk kost. Lantmännens återstående utmaningar Intensifiera utvecklingen av miljö- anpassade och resurseffektiva för- packningslösningar. Lantmännens åtgärdsprogram för konsumenter Ansvar från jord till bord Lantmännens produkter; innehållet av fibrer och innehållet av antioxidanter. Det behövs ett mer vetenskapligt under- lag för att tydligare kunna kommunicera med konsumenterna kring detta. Fibrer och antioxidanter är egenskaper som konsumenterna har en mycket positiv attityd till, men relativt låg kunskap om.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=66">Årsredovisning 2008 Test Sida 66 64Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008Leverantörer Leverantörer Uppförandekoden tydliggör krav Lantmännens leverantörsuppförandekod är en del av den uppförandekod som antogs under 2008. I syfte att säkerställa ett ansvarsfullt agerande beskriver denna kod de krav Lantmännen ställer på sina leverantörer. Uppförandekoden gäller Lantmännens samtliga leverantörer. Det är leverantörens ansvar att säkerställa implementering av uppförandekoden i sin verksamhet. Lantmännen förbehåller sig rätten att göra inspektioner för att försäkra sig om att uppförandekoden efterlevs. Sådana inspektioner kan komma att genomföras av en oberoende tredje part och ske oan- nonserat. Om leverantören avviker ifrån villkoren i uppförandekoden, och om för- bättringar inte sker inom en överenskom- men period, kan Lantmännen komma att avsluta det affärsmässiga samarbetet. Riskbedömning grund för revisioner Det är viktigt för Lantmännen att kra- ven för hållbar utveckling efterföljs i hela produktionskedjan och att Lantmännen har en öppen kommunikation med olika aktörer i denna fråga. Därför kommer Lantmännen att genomföra revisioner av leverantörerna, till en början med fokus på högriskgrupperna. Lantmännen ställer i grunden samma krav på alla leverantörer. De leverantörer som inte initialt uppfyller kodens krav, ska bearbetas aktivt för att nå dit. Det är viktigt för Lantmännen att de krav för hållbar utveckling som ställs efterföljs i hela produk- tionskedjan, från leverantörerna hela vägen ut till konsumenterna. Den nya koncerngemensamma uppförandekoden är ett viktigt sätt att tydliggöra dessa krav för leverantörerna. Föra in uppförandekodens krav i leverantörsavtalen. Säkerställa att uppförandekoden följs hos ett antal leverantörer med särskilt fokus på högriskleverantörer till 2010. Lantmännens återstående utmaningar Bygga upp ett aktivt förbättrings- arbete tillsammans med leverantören inom ramen för uppförandekodens krav. Lantmännens åtgärdsprogram för leverantörer Ansvar från jord till bord Exempel på leverantörskrav Miljö Leverantören ska aktivt arbeta med att minska utsläpp till luft, mark och vatten samt effektivisera sin resursanvändning. Arbetsmiljö och sociala villkor Leverantören ska respektera an- ställdas rättighet att organisera sig i fackföreningar samt deras möjlighet till kollektiva förhandlingar. Affärsetik Ingen form av korruption, mutor, penningtvätt eller olaglig konkurrens begränsning är tillåten.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=67">Årsredovisning 2008 Test Sida 67 Miljöinformation </a> Koncernen bedriver i enlighet med miljöbalken anmälningspliktig verksamhet i 148 anläggningar och tillståndspliktig verksamhet i 43 anläggningar i Sverige. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter utgörs bland annat av spannmålsanläggningar, kvarnar, verkstäder, fabriker för tillverkning av foder, etanol, bränslepellets samt pasta och frukostprodukter. Påverkan på den yttre miljön sker i huvudsak genom buller, utsläpp till luft och vatten, energiförbrukning, transporter samt mellanlagring av farligt avfall. Tillverkande enheter i andra länder anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. Inga väsentliga förelägganden enligt Miljöbalken har förekommit i Sverige under 2008. Tabellen redovisar vilka delar av koncernen som bedriver anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet i Sverige enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälningspliktig Verksamhet Lantmännen Lantbruk verksamhet i Sverige 28 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige 16 Berörd verksamhet i Sverige Utsädesanläggningar (21+0), siloanläggning (271+6), foderfabrik (11+9), gödselterminal (0+1) 1 Klintehamns anmälningsplikt är gemensam för all verksamhet på orten. Svalöf Weibull Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner Lantmännen Maskin Swecon Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Invest Lantmännen Doggy Lantmännen Solanum Lantmännen Reppe Lantmännen SweChick Lantmännen SweHatch 0 51 21 25 0 7 0 1 0 0 8 7 148 0 0 0 6 8 0 2 1 1 2 0 7 43 Serviceverkstäder Serviceverkstäder Damm för lagring av slam (1+0), fjärrvärmeanläggning (11+0), färdigvärmeanläggning (8+1), bränslefabrik (5+1), etanolproduktion (0+1), RME-produktion (0+1), lagring av miljö- och brandfarlig vara (0+1), lagring av miljöfarlig vara (0+1) Kvarnar, pasta, färdig mat, ärtor/bönor och frukostproduktillverkning i Sverige (0+8) Bagerier i Sverige (7+0) Fjäderfäslakteri med styckningsverksamhet i Sverige (0+2) Djurfodertillverkning (1+1) Tvätt av potatis, hantering av tvättvatten (0+1) Produktion av stärkelseprodukter, glukossirap, gluten och etanol (0+2) Uppfödningsgård (2+0), kläckäggsproduktionsgård (6+0) Uppfödningsgård (6+0), kläckäggsproduktionsgård (1+4), kläckeriavfall (0+3) Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 658 Miljöinformation
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=68">Årsredovisning 2008 Test Sida 68 GRI-redovisning N</a> edan följer en översikt över de indikatorer som Lantmännen valt att redovisa på för uppfyllande av GRI:s applikationsnivå C. Mer information om GRI och fullständig beskrivning av riktlinjer och indikatorer finns på www.globalreporting.org Tabellen visar om vi redovisat fullständigt Beskrivning 1. Strategi och analys 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (till exempel VD, ordförande eller motsvarande position) om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. 2. Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn 2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna 2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures 2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor 2.5 2.6 Ägarstruktur och företagsform 2.7 2.8 2.9 Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. Marknader som organisationen är verksam på (inklusive geografisk fördelning, sektorer man är verksam i och typ av kunder/förmånstagare). Den redovisande organisationens storlek, inklusive antal anställda, nettoförsäljning, total kapitalisering, volym av produkter och tjänster. Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande. 2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. 3. Information om redovisningen 3.1 3.2 Redovisningsperiod (till exempel räkenskapsår/kalenderår) för den redovisade informationen. Datum för publiceringen av den senaste redovisningen (om sådan upprättats). 3.3 Redovisningscykel (ettårig/tvåårig etc.) 3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll. 3.5 3.6 Processer för definition av innehållet i redovisningen. Redovisningens avgränsning (till exempel utifrån land, affärsområde, dotterbolag, hyrda anläggningar, joint ventures, leverantörer). Se GRI:s avgränsningsprotokoll för ytterligare vägledning. 3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning. Om avgränsningen eller omfattningen inte täcker organisationens totala ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, beskriv strategi och tidplanering hur detta ska åstadkommas. 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. 3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar (till exempel sammanslagningar/förvärv, förändringar av basår/period, företagets inriktning, mätmetoder etc.). 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen. 3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns. 67 67 67 67 67 eller delvis eller ej relevant för Lantmännen Status Se sid och var i rapporten informationen finns. Beskrivning 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 6-7 4.2 121 23-44 2, 23-44 121 91 15 23-44 77-79, 91 109 59 4.4 4.3 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen. Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör (om så är fallet, dennes funktion inom organisationens ledning samt skälet till denna ordning). För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. Beskriv hur organisationen definierar ”oberoende” och ”inte ingår i företagsledningen”. Denna information behöver bara ges för organisationer som har endast en styrelsenivå. Se ordlistan för definitionen av ”oberoende”. Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. 4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter. Här beskrivs hur organisationen gör för att identifiera sina intressentgrupper och för att bestämma vilka grupper som man ska ha kontakt med och vilka som man inte ska ha kontakt med. Ekonomi EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och regeringar. EC2 Finansiell påverkan, samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. EC3 Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna. Miljö EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. EN28 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser. Kommentar: Under 2008 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 67 EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft. 67 Arbetsvillkor och arbetsmiljö LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region. LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer. 67 Mänskliga rättigheter 67 67 66-67 HR2 Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder. Kommentar: 0%. Arbetet med att granska leverantörer utifrån bland annat mänskliga rättigheter startar under 2009. 66 66 57-58 91 48, 92 112 50 Status Se sid 112-119 116, 118 50 51 52 106 109 61 61 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 200 668 GRI-redovisning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=69">Årsredovisning 2008 Test Sida 69 67Lantmännen Håll</a> barhetsredovisning 2008GRI-redovisning Beskrivning Status Se sid Samhälle SO2 Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption. Kommentar: 0%. Under 2009 kommer ett arbete att utföras kopplat till uppförandekoden. 67 SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policys och rutiner avseende motverkan mot korruption. Kommentar: 1%. Genom den e-utbildning som ges till organisationen kommer en merpart av Lantmännens anställda genomgå utbildning i företagets policy avseende motverkan mot korruption under 2009-2010. 67 SO4 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter. Kommentar: Inga incidenter rapporterade. 67 SO7 Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrenslagstiftning och monopolbeteende, samt utfallet. Kommentar: Inga juridiska åtgärder har vidtagits mot Lantmännen. 67 SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser. Kommentar: Under 2008 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 67 Beskrivning Status Se sid Produkt ansvar PR8 Totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata. Kommentar: Inga underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegritet och förlust av kunddata har kommit till vår kännedom. 67 PR9 Belopp avseende betydande böter för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster. Kommentar: Under 2008 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 67 GRI:s tillämpningsnivåer Övrig redovisningsinformation Redovisningen gäller för 2008 om inget annat sägs. Redovisningen är årlig och den förra färdigställdes den 10 mars, 2008. Kontaktperson för redovisningen är Claes Johansson, Chef Hållbar utveckling. claes.johansson@lantmannen.com Redovisningen avser i huvudsak Lantmännenkoncernen inklusive dess affärsområden. Intressebolag och Joint Ventures är inte inkluderade. Lantmännen Granngården ingår inte i siffrorna. I Lantmännen Unibake ingår Färskbröd Sverige som såldes hösten 2008. GoGreen AB, som tidigare ägdes till 50 procent, ägs till 100 procent och ingår i Lantmännen Cerealia. Nyckeltalsdefinitioner och beräkningar återfinns i mer utvecklat format på www.lantmannen.com. Redovisad information anses vara väsentlig för Lantmännen och dess intressenter. Dock gör begränsningar i både datainsamling och arbetet med hållbar utveckling att mer väsentlig information kunde ha presenterats om så hade varit möjligt. Innehållet i denna redovisning har tagits fram genom en iterativ process där avdelningen för Hållbar utveckling inom Lantmännen samt externa specia- lister inom hållbar utveckling tillsammans bestämt innehållet. Förra årets hållbarhetsredovisning skickades ut med syftet att inhämta kommentarer om innehållet. Den skickades till ett väsentligt antal externa intressenter, däribland branschens representanter, kunder, myndigheter, politiker, fackpress med flera och inga kommentarer har inkommit från detta utskick. Själv- deklarerad Externt bestyrkt ”GRI Checked” CC+BB+AA+ ObligatoriskValfri Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende organisation som utvecklar globala ramverk för hållbarhetsredovisning. Genom att tillämpa GRI:s ramverk för redovisning säkerställes en relevant och tydlig redovisning av hållbarhetsarbetet. För denna fjärde hållbarhetsredovisning har Lantmännen valt att redovisa enligt GRI:s C-nivå och att integrera denna i den finansiella årsredovisningen. Ambitionen är att framöver utveckla redovisningen till nivå A+, med för- djupad information om Lantmännens hållbara utveckling. Redovisningsprinciper och beräk- ningsgrund anges i anslutning till nyckeltal då de i någon mening avviker från gängse metodik.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=70">Årsredovisning 2008 Test Sida 70 Årsredovisning Fö</a> rvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper Not 1 Förvärv och avyttringar Not 2 Segmentsredovisning Not 3 Intäkternas fördelning Not 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Not 5 Anställda och personalkostnader Not 6 Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Not 7 Resultat från andelar i koncernföretag Not 8 Resultat från andelar i intresseföretag Not 9 69 77 78 80 81 83 89 89 91 91 91 93 94 94 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Not 10 Särskilda poster som påverkar Resultat efter finansiella poster Not 11 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet Not 12 Bokslutsdispositioner, obeskattade reserver Not 13 Skatter Not 14 Immateriella anläggningstillgångar Not 15 Materiella anläggningstillgångar Not 16 Förvaltningsfastigheter 94 94 95 95 95 97 98 100 Not 17 Andelar i koncernföretag Not 18 Fordringar och skulder hos koncernföretag Not 19 Andelar i intresseföretag Not 20 Fordringar och skulder hos intresseföretag Not 21 Långfristiga finansiella tillgångar Not 22 Andra långfristiga fordringar Not 23 Varulager Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 25 Kortfristiga placeringar och finansiella tillgångar Not 26 Finansiella instrument och finansiell riskhantering Not 27 Eget kapital Not 28 Pensioner Not 29 Negativ goodwill Not 30 Övriga avsättningar Not 31 Övriga långfristiga skulder Not 32 Leasingåtaganden Not 33 Övriga kortfristiga skulder Not 34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 35 Kundfinansiering Not 36 Transaktioner med närstående Not 37 Statliga stöd Not 38 Avvecklade verksamheter Not 39 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Revisionsberättelse 100 102 102 103 103 103 103 103 103 104 106 106 107 107 107 108 108 108 108 108 109 109 109 111
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=71">Årsredovisning 2008 Test Sida 71 Förvaltningsberät</a> telse Styrelsen och verkställande direktören för Lantmännen ek för, org.nr. 769605-2856, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2008. Moderföretagets och koncernens resultat och ekonomiska ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande kommentarer och noter. Koncernens verksamhet och organisation Lantmännenkoncernen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk. Verksamhetens viktigaste marknader finns i Norden, Östersjöområdet och norra Europa. Utgångspunkten för Lantmännens verksamhet är åkermarken och dess möjligheter, där koncernen är verksam i hela värdekedjan från jord till bord. Lantmännenkoncernen är organiserad i åtta affärsområden. Grundverksamheten som riktar sig till lantbrukare bedrivs inom affärsområde Lantmännen Lantbruk. Övriga affärsområden är Svalöf Weibull, Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner, Lantmännen Energi, Lantmännen Cerealia, Lant männen Unibake, Lantmännen Kronfågel och Lantmännen Invest. Under 2008 har verksamheterna i affärsområdena Lantmännen Axa och Lantmännen Mills samordnats i ett affärsområde, Lant männen Cerealia. Affärsområdet Granngården avyttrades under 2008. Förändringar i koncernstrukturen Under första kvartalet avyttrade Svalöf Weibull samtliga aktier i dotterföretaget Weibull Trädgård AB till Econova AB. I årets utfall ingick extern nettoomsättning från Weibull Trädgård med 70 MSEK (335) och rörelseresultat med 6 MSEK (16). Weibull Trädgård hade en balansomslutning vid årsskiftet 2007 som uppgick till 250 MSEK. Det koncernmässiga realisationsresultatet från avyttringen blev marginellt. Lantmännen förvärvade under första kvartalet resterande 50 procent i GoGreen och 28 procent av aktierna i det lettiska kvarnföretaget JSC Rigas Dzirnavnieks från den finska livsmedels koncernen Raisio. Samtidigt övertog Raisio Lantmännens innehav om 25 procent av aktierna i Melia. GoGreen konsolideras som helägt dotterbolag från slutet av mars. Ägarandelen i JSC Rigas Dzirnavnieks uppgår efter förvärvet till 94 procent. Under första kvartalet avyttrade Lantmännen även sin 49-procentiga andel i Svenska Foder till danska DLG. Under första kvartalet förvärvade Lant- männen Unibake finska Baco OY med en omsättning på cirka 110 MSEK. Baco är den ledande leverantören av hamburgeroch korvbröd i Finland och med Baltikum och Ryssland som viktiga marknader. Under andra kvartalet för värvade Lantmännen Unibake det amerikanska bageriet Euro-Bake, baserat i Florida. Bolaget, som omsätter cirka 150 MSEK på årsbasis, producerar produkter inspirerade från Europa såsom ciabatta, baguetter och focaccia. Lantmännen Unibake förvärvade andra kvartalet även det brittiska bageriet Eurobuns med en omsättning på cirka 540 MSEK. Eurobuns är en av de ledande leverantörerna av frysta brödprodukter i Storbritannien. Försäljningen av Granngården med dotterbolaget Nordpost till EQT blev formellt klar i augusti efter Konkurrensverkets godkännande. I extern netto omsättning för koncernen ingår Granngården med 1 261 MSEK (2 381) och rörelseresultat med –22 MSEK (–94). Vid årsskiftet 2007 hade Granngården en balansomslutning som uppgick till 644 MSEK. Det koncernmässiga realisationsresultatet från avyttringen blev marginellt. Lantmännen träffade i oktober avtal med den tyska minoritetsägaren i Svalöf Weibull, BASF, om byte av aktier. Avtalet innebar att Lantmännen från november övertog BASFs minoritet i Svalöf Weibull, och att BASF samtidigt övertog Lantmännens innehav i BASF Plant Science Holding Gmbh. Lantmännen förvärvade under tredje Lantmännen Årsredovisning 200 698 kvartalet en minoritetspost i Bosarpkyckling AB, som från augusti redovisas som intressebolag. Bosarpkyckling är Sveriges enda producent av ekologiska kycklingprodukter. Under året har Lantmännen successivt utökat sitt delägarskap i HaGe Kiel, Tysklands tredje största lantbruksföretag. Vid utgången av året uppgick ägandet till 38 procent mot 20 procent vid årets ingång. HaGe Kiel redovisas som intresse bolag från fjärde kvartalet 2007. Lantmännen och den finska livsmedelskoncernen Fazer tecknade i oktober avtal om att Fazer skulle förvärva Lantmännen Färskbröd i Sverige, som i huvudsak säljer sina produkter under varumärket Bageri Skogaholm. Affären fullföljdes i januari 2009 efter godkännande av Konkurrensverket. I årets externa nettoomsättning ingår den svenska färskbrödsverksamheten med 1 240 MSEK (1 225) och i rörelseresultatet med –123 MSEK (–100). Balansomslutningen per årsskiftet uppgick till 811 MSEK. Nedskrivning av tillgångar och avsättning för strukturkostnader har gjorts med totalt 291 MSEK i koncernen. Under andra kvartalet lade Lantmännen ett bud på samtliga aktier i det danska börsnoterade lantbruksföretaget Hedegaard A/S. Efter en budstrid beslöt Lantmännen att dra tillbaka sitt bud och i slutet av andra kvartalet sålde Lantmännen hela sitt innehav, med en realisationsvinst på 81 MSEK. Beträffande samtliga förvärv som gjorts under året är upprättade förvärvsbalanser preliminära. Gjorda förvärv och avyttringar ligger i linje med den koncernstrategi som fastställdes under 2007. Övriga viktiga händelser Styrelsen fattade under hösten beslut om att ge ut förlagsandelar och att medlem- Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=72">Årsredovisning 2008 Test Sida 72 mar sinsemellan s</a> ka kunna handla med emissionsinsatser. Emissionsinsatserna är den del av en medlems kapital som inte är inbetalt utan tillfört medlemmen genom en överföring från den ekonomiska föreningens fria kapital. Handel med emissionsinsatser planeras till första kvartalet 2009 och utgivning av förlagsandelar till andra kvartalet. Förlagsandelarna, som utgör en särskild kapitalform mellan lånekapital och medlemskapital, ska initialt kunna köpas av medlemmar och anställda. På en andrahandsmarknad kommer förlagsandelarna att kunna handlas utan restriktioner vad gäller köpare inom de länder där Lantmännen valt att ge ut förlagsandelarna. De förlagsandelar som emitteras under våren 2009 kommer att nominellt uppgå till högst 500 MSEK. Avkastningen på andelarna är kopplad till koncernens resultatutveckling. Under hösten lanserade Lantmännen sin investering i varumärket ”Lantmännen” genom en omfattande marknadsföringskampanj i olika media. Målet är att göra Lantmännen till en stark garant på livsmedelsområdet och att samla Lantmän nens övriga varumärken under detta paraply. Lantmännens största enskilda investering någonsin, den nya etanolanläggningen i Norrköping, togs i bruk under november. Anläggningen testas under de första månaderna och beräknas kunna leverera enligt full kapacitet under våren 2009. Inklusive produktionen i den gamla anläggningen innebär det en total produktion av 200 miljoner liter etanol per år. Arbete med kontinuerlig kostnadseffektivisering har startat genom så kallade LEAD-projekt inom flera av koncernens verksamheter. LEAD står för Learn/lära, Engage/engagera, Analyze/analysera och Do/gör. Det arbete som hittills genomförts har varit framgångsrikt och lett till betydande besparingar. Arbetet bedrivs vidare med fortsatt högt satta besparingsmål under kommande år. Ett led i arbetet med kostnadseffektivisering var att samla ansvaret för inköp, logistik och produktion under en ny funktion, varuflöde. Genom detta skapas ett övergripande ansvar inom koncernen för effektiviseringsarbetet inom dessa områden. Lantmännen Lantbruk utökar sin internationella verksamhet genom sam- arbete med det holländska utvecklingsbolaget CCL BV vad gäller utveckling av foder till nötkreatur. Avtalet är tvåårigt och arbetet bedrivs på Lantmännens försöksgård Nötcenter Viken. I början av året antog styrelsen en koncerngemensam uppförandekod, som fastställer de etiska ramar inom vilka Lantmännen ska bedriva sina verksamheter och affärer. Koden införs successivt i koncernens enheter genom utbildning av all personal under 2008 och 2009. Nettoomsättning Nettoomsättningen i Lantmännenkoncernen uppgick under året till 42 868 MSEK (35 989), en ökning med 19 procent. Justerat för förändringar i koncernens sam mansättning ökade nettoomsättning en med 24 procent. Prisökningar på spannmål och insatsvaror bidrog direkt eller indirekt till omsättningsök ningen i Lantmännen Lantbruk, Lantmän nen Cerealia, Lantmännen Unibake och Lantmännen Kronfågel. Även ökade försälj ningsvolymer avseende spannmål, insatsvaror till växtodling, anläggningsmaskiner och externt producerad etanol bidrog till den kraftiga omsättningsökningen. Inom Lantmännen Lantbruk ökade nettoomsättningen med 43 procent och uppgick till 12 980 MSEK (9 107). Den totala försäljningsvolymen ökade med 13 procent under året. Det var främst spannmål och insatsvaror till växtodling som bidrog till denna ökning. Därutöver har prisökningar på spannmål, foder och gödsel bidragit till omsättningsökningen. Svalöf Weibulls nettoomsättning mins- MSEK Lantmännen Lantbruk Svalöf Weibull Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner Lantmännen Energi Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Granngården Lantmännen Invest Övrigt och Elimineringar 2 Total kade med 40 procent och uppgick till 550 MSEK (921). Hela minskningen är en effekt av att Weibull Trädgård avyttrades i början av året. Den kvarvarande verksamhetens nettoomsättning ökade med 8 procent och uppgick till 474 MSEK (441). De främsta orsakerna till denna ökning var hög försäljning av vårutsäde i Sverige samt en ökad försäljning av höstraps och höstvete i Tyskland och Polen. Nettoomsättningen i Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner uppgick till 9 529 MSEK (8 456), en ökning med 13 procent. Ökningen avser främst anläggningsmaskiner. En betydande avmattning i efterfrågan på anläggningsmaskiner noterades under senare delen av året på samtliga marknader. Lantmännen Energis nettoomsättning ökade med 48 procent till 4 574 MSEK (3 089). Ökningen förklaras främst av en ökad försäljning av externt producerad etanol inom Lantmännen Agroetanol. För säljning av externt producerad etanol ersätts successivt under 2009 med etanol producerad vid den nya anläggningen i Norrköping. Inom Lantmännen Cerealia ökade nettoomsättningen med 19 procent och uppgick till 4 544 MSEK (3 833). Ökningen beror, förutom på effekten av de höga spannmålspriserna under 2008, också på god försäljning bland annat i Norge och Danmark. Nettoomsättning i Lantmännen Unibake ökade med 22 procent och uppgick till 8 228 MSEK (6 751). Ökningen beror främst på förvärven av Baco, Eurobuns och Euro-Bake och effekter av Nettoomsättning1 2008 2007 12 980 9 107 550 921 –3 690 9 529 8 456 4 574 3 089 4 544 3 833 8 228 6 751 2 856 2 507 1 269 2 401 2 028 2 086 –3 162 Rörelseresultat 2008 172 1 376 –110 206 212 149 –22 59 93 42 868 35 989 1 136 2007 144 11 397 2 172 226 71 –94 306 –365 870 1 Nettoomsättning för affärsområdena inkluderar koncernintern försäljning. 2 Inkluderar bland annat nedskrivning och strukturkostnader avseende färskbrödsverksamheten, realisationsvinster på fastigheter och upplösning av salmonellareserv 2008 samt nedskrivning av silor 2007 Lantmännen Årsredovisning 200 708 Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=73">Årsredovisning 2008 Test Sida 73 det höga spannmål</a> spriset under 2008. Rensat för företagsförvärv ökade nettoomsättningen med 12 procent. Lantmännen Kronfågel ökade nettoomsättningen med 14 procent till 2 856 MSEK (2 507). Den högre nettoomsättningen är huvudsakligen ett resultat av prisförändringar till följd av de ökade spannmålspriser som påverkat hela kedjan fram till kund. Försäljningsvolymen var lägre än föregående år men med en förbättrad produktmix. Lantmännen Invests nettoomsättning uppgick till 2 028 MSEK (2 086), en ökning med 14 procent från 1 772 MSEK för jämförbara enheter. I föregående års nettoomsättning ingick Analycen, som avyttrades i oktober 2007. Försäljningen har ökat främst i Lantmännen Bygglant, Lantmännen Reppe och Lantmännen Doggy. Rörelseresultat Årets rörelseresultat uppgick till 1 136 MSEK (870). Resultatet påverkas av poster av jämförelsestörande karaktär med 104 MSEK (152). Justerat för dessa poster uppgick rörelseresultatet till 1 032 MSEK (718), en ökning med över 40 procent. De största positiva jämförelsestörande posterna var resultateffekten som uppstod vid byte av Lantmännens innehav i BASF Plant Science Holding mot BASF:s ägarandel i Svalöf Weibull AB med 269 MSEK, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter med 235 MSEK och andelar i intresseföretag med 81 MSEK samt upplösningen av salmonellareserven med 181 MSEK. Negativa jämförelsestörande poster inkluderar nedskrivning av anläggningstillgångar i färskbrödsverksamheten i Danmark och Polen med –340 MSEK, och resultatet av uppgörelsen med Fazer om försäljning av färskbrödsverksamheten i Sverige med –291 MSEK. Koncernens resultat har endast marginellt påverkats av försäljningen av Lantmännen Granngården och Weibull Trädgård. Jämförelsestörande poster 2007 inkluderade bland annat realisationsvinster från försäljning av Analycen och andra verksamheter med 315 MSEK. Under senare år har de koncerngemensamma funktionerna Ekonomi & Finans, Varuflöde, Human Resources samt Information & Kommunikation byggts upp för att stödja de rörelsedrivande enheterna. I takt med uppbyggnaden har utdebitering från Lantmännen ek för ökat under 2008, vilket har belastat affärsområdenas redovisade rörelseresultat. Lantmännen Lantbruks rörelse resultat ökade med 28 MSEK och uppgick till 172 MSEK. Förbättringen förklaras främst av större försäljnings volymer avseende spannmål och insatsvaror till växtodling. Den internationella verksamheten inom Lantbruks verksamhetsområde bedrivs via intresseföretag. Andelen i dessa verksamheters resultat uppgick totalt till 82 MSEK (–4). Det förbättrade resultatet kommer främst från innehavet i HaGe Kiel, där ägarandelen ökat från 20 till 38 procent under innevarande år. Försäljningen av innehavet i Hedegaard A/S bidrog till det totala resultatet från intresseföretag med en realisationsvinst på 81 MSEK, vilket gav ett totalt resultat 2008 på 163 MSEK. Rörelseresultatet i Svalöf Weibull upp gick till 1 MSEK (11). I rörelseresulta tet ingår en realisationsförlust från försälj ningen av Weibull Trädgård med –33 MSEK. Det koncernmässiga resultatet av försäljningen blev marginellt. Resultatet i kvarvarande del i Svalöf Weibull har påverkats positivt jämfört med föregående år, som en följd av ökad försäljning av vårutsäde i Sverige och höstvete och höstraps i Tyskland och Polen. Lantmännen Anläggnings- och Lant- bruksmaskiners rörelseresultat uppgick till 376 MSEK (397). Resultatet har påverkats av ökade kostnader och lägre marginaler på anläggningsmaskiner. I Lantmännen Energi uppgick rörelseresultatet till –110 MSEK (2). Resultatförsämringen hänförs främst till stigande råvarupriser i produktionen av fasta biobränslen, högre spannmålskostnader för 2007/2008 års skörd i etanolproduktionen och ett negativt resultat i handeln med externt producerad etanol. Rörelseresultatet i Lantmännen Cerealia uppgick till 206 MSEK (172). Resultatförbättringen relaterar till goda försäljningsvolymer inom dagligvarusegmentet och en förändrad produktmix inom industri- och bagerisegmenten. Lantmännen Unibakes rörelseresultat uppgick till 212 MSEK (226). Resultatet har påverkats negativt av stark prispress framförallt inom dagligvarusegmentet och av produktionsstörningar inom Färskbröd Danmark. Rörelseresultatet för Lantmännen Kronfågel, före upplösning av negativ goodwill, förbättrades betydligt och uppgick till 96 MSEK (35). En relativt stabil efterfrågan och förbättrad produktmix i Sverige samt framförallt högre effektivitet Väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär MSEK Redovisat rörelseresultat Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet: Realisationsresultat vid - försäljning av fastigheter - försäljning av verksamheter, aktier Upplösning av salmonellareserv Nedskriving av anläggningstillgångar med mera Nedskrivning och strukturkostnader försäljning färskbröd Sverige Strukturkostnad, nedskrivning silor med mera Övrigt Summa jämförelsestörande poster i rörelseresultatet Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster Redovisat resultat efter finansiella poster Jämförelsestörande poster i rörelseresultat enligt ovan Jämförelsestörande poster i finansiella poster: Nedskrivning av lånefordran Realisationsvinst aktieförsäljningar m m Återbäring pensionsgaranti Summa jämförelsestörande poster i finansnettot Resultat efter finansiella poster justerat för jämförelsestörande poster 2008 1 136 235 350 181 –371 –291 104 2007 870 - 315 - –29 - - –168 - 34 152 1 032 718 702 104 –24 - - –24 822 152 184 16 200 622 470 Lantmännen Årsredovisning 200 718 Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=74">Årsredovisning 2008 Test Sida 74 i fabrikerna har </a> bidragit till resultatförbättringen. Efter upplösning av negativ goodwill uppgick det ackumulerade rörelseresultatet till 149 MSEK (71). Lantmännen Invests rörelseresultat uppgick till 59 MSEK (306). I resultatet föregående år ingick realisationsvinst vid försäljning av Lantmännen Analycen med totalt 269 MSEK. Ökningen i jämförbara enheter hänförs till förbättrade resultat i främst Lantmännen Reppe och Lantmännen Bygglant. Resultat efter finansiella poster Resultat efter finansnetto uppgick till 702 MSEK (822). Justerat för jämförelsestörande poster uppgick resultatet till 622 MSEK (470). Finansnettot uppgick till –434 MSEK (–48). Årets finansnetto inkluderar poster av jämförelsestörande karaktär med –24 MSEK, som avser omvärdering av lånefordran. I förra årets finansnetto ingick poster av jämförelsestörande karaktär med totalt 200 MSEK, främst hänförligt till realisationsvinst vid försäljning av kapitalplaceringsaktier. Justerat för dessa poster uppgick koncernens finansnetto till –410 MSEK (–248). De högre finansiella kostnaderna förklaras främst av ökad upplåning till följd av gjorda förvärv och investeringar samt en högre rörelsekapitalbindning, men även av ett högre ränteläge under 2008 jämfört med föregående år. Årets resultat Årets resultat efter skatt och minoritetens andel uppgick till 558 MSEK (588). Återbäring och efterlikvid påverkar resultatet med –122 MSEK (–83). Skattekostnaden blev –36 MSEK jämfört med –134 MSEK föregående år. I december fattade den svenska riksdagen beslut om att sänka bolagsskatten i Sverige 2009, från 28 procent till 26,3 procent, vilket endast marginellt påverkat årets skattekostnad. Under året har positiva beslut i skattemål och nya bedömningar medfört att underskottsavdrag från tidigare år aktiverats. Skatteffekten på dessa förlustavdrag uppgick till 159 MSEK, varav 52 MSEK utnyttjats under året. Minoritetens andel i årets resultat uppgick till +14 MSEK jämfört med –17 MSEK 2007. Den positiva minoritetsandelen under året beror främst på minoritetens andel i Svalöf Weibulls negativa resultat till och med oktober. Finansiell ställning Koncernens egna kapital per 31 december 2008 uppgick till 10 528 MSEK, jämfört med 9 483 MSEK vid årets början. Av förändringen på 1 045 MSEK kommer 558 MSEK från årets resultat och 548 MSEK från positiva omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska dotterföretag. Inbetalning av insatskapital från medlemmar har ökat kapitalet med 52 MSEK medan utbetalning av insatsutdelning på 50 MSEK och återbetalning av insatskapital på 63 MSEK har minskat kapitalet. Merparten av återbetalt insatskapital på 262 MSEK föregående år avsåg reglering till följd av ändrade förutsättningar vad gäller medlemmars insatsskyldighet till föreningen. Balansomslutningen uppgick till 32 553 MSEK (28 743). Den ökade balansomslutningen är främst en effekt av de stora investeringarna i kvarnen i Vejle och etanolfabriken i Norrköping, som ökat värdet på koncernens anläggningstillgångar. Investeringar i nya verksamheter inom Lantmännen Unibake liksom effekter av valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterbolag är också starkt bidragande till den ökade balansomslutningen. Totalt har exempelvis valutakursförändringar ökat värdet på koncernens materiella anläggningstillgångar med drygt 500 MSEK och de immateriella anläggningstillgångarna med 300 MSEK. Koncernens nettolåneskuld uppgick vid årsskiftet till 11 654 MSEK (8 413) och den totala betalningsberedskapen uppgick vid samma tidpunkt till 747 MSEK (1 007). Nya villkor avseende koncernens kreditfacilitet har ökat tillgängligt låneutrymme med 1 700 MSEK. Soliditeten uppgick till 33 procent (34). Kassaflöde och likviditet Koncernens kassaflöde uppgick under året till –233 MSEK (–400). Den löpande verksamheten gav ett positivt kassaflöde på 423 MSEK (219). Periodens investeringsverksamhet har inneburit ett negativt kassaflöde på totalt –3 199 MSEK (–1 322). Till investering- Lantmännen Årsredovisning 200 728 ar i anläggningstillgångar användes 2 700 MSEK (2 259) och försäljning av anläggningstillgångar gav ett positivt kassaflöde på 416 MSEK (147), vilket sammantaget gav ett nettoutflöde om –2 284 MSEK (–2 112). Investering i nya verksamheter påverkade kassaflödet med –1 592 MSEK (+22) och avyttring av verksamheter gav ett positivt kassa flöde på 532 SEK (401). Investeringar i verksamheter avser främst förvärv inom Lantmännen Unibake och Lantmännen Lantbruks förvärv av ytterligare andelar i intresseföretaget HaGe Kiel. De finansiella placeringarna minskade netto och gav därigenom ett positivt kassaflöde på 145 MSEK (+367). Finansieringsverksamheten bidrog totalt med ett positivt kassaflöde på 2 543 MSEK (703) genom en ökad upplåning. Koncernens likvida medel vid periodens utgång uppgick till 269 MSEK (484). Investeringar Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 2 700 MSEK (2 259). De största enskilda investeringarna under året avser investeringen i kvarnen i Vejle, Danmark inom Lantmännen Cerealia och i etanolanläggningen i Norrköping inom Lantmännen Energi. Båda anlägg ningarna har tagits i bruk under året, kvarnen i Vejle från andra kvartalet och etanol anläggningen successivt från november. Totalt investerat belopp i kvarnen i Vejle uppgår till 560 MSEK, varav 165 MSEK under 2008. Årets investerings belopp i etanolfabriken i Norrköping uppgick till 760 MSEK och totalt har drygt 1 400 MSEK investerats till och med 31 december 2008. Under året påbörjades uppförandet av en ny foderfabrik i Lidköping och en ny fröfabrik i Eslöv inom Lantmännen Lantbruk. Under året uppgick investerat belopp i foderfabriken till 88 MSEK och i fröfabriken till 26 MSEK. Investeringarna i respektive fabrik beräknas totalt uppgå till 165 MSEK respektive 55 MSEK. Miljöinformation Koncernen bedriver i enlighet med den svenska miljöbalken anmälningspliktig verksamhet i 148 anläggningar och tillståndspliktig verksamhet i 43 anläggningar i Sverige. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=75">Årsredovisning 2008 Test Sida 75 verksamheter utgö</a> rs bland annat av spannmålsanläggningar, kvarnar, verkstäder, fabriker för tillverkning av foder, etanol, bränsle pellets samt pasta och frukostprodukter. Påverkan på den yttre miljön sker i huvudsak genom buller, utsläpp till luft och vatten, energiförbrukning, transporter samt mellanlagring av farligt avfall. En anmälan till åklagarmyndigheten avseende ”misstanke om miljöbrott” föreligger. Misstanken avser utpumpning av ej tillåtet avlopp till kommunalt reningsverk. Inget beslut om åtal är fattat. I övrigt har inga förelägganden enligt Miljöbalken förekommit i Sverige under året. Tillverkande enheter i andra länder anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. För ytterligare information om koncernens miljöarbete se avsnitt om miljöinformation i Hållbarhetsredovisningen på s. 65 Personal Medelantalet anställda i Lantmännenkoncernen var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år och uppgick till 12 671 personer (12 830), varav 6 958 (7 592) i Sverige. Lantmännens målsättning är att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, som är känd för ett sunt arbetsklimat där kompetens tillvaratas och utvecklas inom hela koncernen. I januari 2008 fastställdes Lantmännens jämställdhets- och mångfaldspolicy. Där slås bland annat fast att koncernen ska tillvarata och värdesätta alla medarbetares kompetenser, egenskaper och erfarenheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella olikheter. Det fastslås vidare att koncernen ska ta avstånd från all kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. För ytterligare information om personalarbetet inom Lantmännen se avsnitt Medarbetare i Hållbarhetsredovisningen på s. 47 ff Ledande befattningshavare Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare under 2008 framgår av Not 5. Föreningsstämman fastställer rikt- linjerna för ersättning på förslag av styrelsen. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2009 överensstämmer med nuvarande riktlinjer utom vad gäller uppsägning och avgångsvederlag. Förslaget innebär att för anställda i Lantmännens koncernledning ska 6 månaders uppsägningstid gälla från företagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från företagets sida ska därutöver ett avgångsvederlag utgå om 12 månaders fast lön, full avräkning sker för eventuell lön från ny arbetsgivare. Redan ingångna avtal ändras inte. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Riskerna i koncernens verksamhet kan i huvudsak delas in i strategiska risker, operationella risker relaterade till affärsverksamheten och risker relaterade till finansverksamheten. De operativa riskerna hanteras normalt av de operativa enheterna i koncernen medan finansiella risker i huvudsak hanteras av den centrala finansfunktionen. De finansiella riskerna beskrivs mer i detalj i Not 26 och i avsnittet om finansiering på sid 18. Att vara utsatt för risker är en del av affärsverksamheten. Det tillhör det dagliga arbetet i Lantmännen att identifiera och hantera risker, att förhindra att dessa risker blir verklighet, och att fortlöpande göra förbättringar för att på så sätt minska potentiella risker. Strategisk risk Risker förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering hanteras främst genom att beslut av strategisk och taktisk karaktär diskuteras i koncernledning och beslutas i styrelse samt genom en årlig process för strategisk plan. Strategiplanen diskuteras och ifrågasätts inom koncernen utifrån externa och interna överväganden. Alla enheter och nivåer är involverade i strategiprocessen, vilket säkerställer att planer och inriktning blir väl genomarbetade. Koncernens verksamhet är föremål för reglering och tillsyn. Framtida förändringar av svenska lagar, förordningar och andra regler liksom förändringar av regelverket inom EU kan komma att påverka Lantmännens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. För Lantmännen Årsredovisning 200 738 enskilda marknader och verksamheter kan väsentliga ändringar i förutsättningarna ske, som införande/borttagande av eller höjning/sänkning av tullar och skatter och andra politiska beslut. Operativa risker Lantmännens förmåga att öka lönsamheten och avkastningen för ägarna är till stor del beroende av hur väl koncernen lyckas utveckla nya produkter och upprätthålla en kostnadseffektiv tillverkning samt expandera verksamheten. Hanteringen av prisförändringar och strukturåtgärder är också viktiga faktorer för att upprätthålla och öka lönsamheten. Lantmännen har ambitionen att växa inom utvalda affärsområden dels organiskt, dels kompletterat med utvalda förvärv inom vissa affärsområden. Att integrera förvärvade verksamheter är en omfattande process som kan medföra högre kostnader än förväntat. Lantmännen agerar på konkurrens- utsatta marknader, som i de flesta fall är mogna. Det innebär att efterfrågan är relativt stabil samtidigt som priskonkurrensen är stark inom flertalet produktkategorier. Lantmännen är särskilt känsligt för fluktuationer i priset på råvarorna spannmål, soja och raps. Stigande priser på dessa råvaror innebär ökade kostnader, och om dessa inte kan tas ut mot kund leder det till lägre resultat. Inom Lantmännen påverkar ändrade råvarupriser särskilt Lantmännen Lantbruks verksamheter, Lantmännen Cerealias kvarnverksamhet samt Lantmännen Agroetanols etanoltillverkning. Under 2008 var volatiliteten i råvarumarknaderna mycket hög. Råvarupriserna nådde under våren historiskt höga nivåer för att under hösten sjunka från årshögsta med i genomsnitt över 50 procent i spåren av den globalt växande finanskrisen. För enskilda marknader och verksamheter kan väsentliga ändringar i regelverket ske, exempelvis borttagande eller sänkning av tullar och skatter samt andra politiska beslut. Salmonella utgör en betydande risk för Lantmännen då smittan ständigt finns i den omkringliggande miljön. För att begränsa risken har Lantmännen en omfattande egenkontroll för att ständigt övervaka och förebygga salmonellasmitta i foderfabriker och animalieproduktion. Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=76">Årsredovisning 2008 Test Sida 76 Andra väsentliga </a> risker som exempel- vis utbrott av fågelinfluensa, kan väsentligt förändra marknaden med minskad efterfrågan och lägre priser på Lantmännens produkter. Svensk etanolproduktion Beslut om investeringen i etanolfabriken i Norrköping grundades på förutsättningen om fortsatt tull på importerad etanol från länder utanför EU. Höga spannmålspriser och osäkerhet avseende priset på etanol liksom ändrade tullregler utgör betydande riskfaktorer som kan ändra förutsättningarna för svensk produktion av drivmedelsetanol. På kort sikt finns risk att EUkommissionen godkänner en svensk regeringsansökan från oktober 2008 om att ändra skatte- och tullvillkoren, så att etanol avsett för låginblandning i bensin kan importeras från i första hand Brasilien till så låga priser att Lantmännens produktion inte kan konkurrera på den inhemska marknaden. Möjligheterna att exportera koncernens etanol till övriga EU gör dock att Lantmännen bedömer, att de negativa ekonomiska konsekvenserna härav skulle bli begränsade. Vidare gäller att regeringen, medveten om problemet, tillsatt en utredning för att studera alternativ för att fortsatt säkra stabila förutsättningar för svensk etanolproduktion. I ett medellångt perspektiv väntas internationella handelsförhandlingar inom WTO leda till en successiv minskning av EU:s gemensamma tullskydd för etanol. Bedömningen är dock att en stigande global efterfrågan leder till en parallell och kompenserande höjning av världsmarknadspriserna. Om förutsättningarna för svensk etanolproduktion ändras på ett för Lantmännen negativt sätt under kommande år kommer värdet på investeringen i etanolfabriken i Norrköping att omprövas, vilket kan medföra en nedskrivning av värdet på anläggningen. Varumärkesrisker Förväntningarna ökar på att Lantmännen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur ekonomiskt, ekologisk och socialt perspektiv. All verksamhet som inte bedrivs inom ramarna för detta riskerar att på sikt skada intressenternas förtroende för varumärket ”Lantmännen”. Livsmedelssäkerhet är ett prioriterat område för att säkerställa konsumenternas fortsatta förtroende för Lantmännen. Det handlar främst om att bedriva ett förebyggande arbete för att säkerställa livsmedelssäkerheten genom hela kedjan från jord till bord. I de fall där incidenter trots allt inträffat är det viktigt att Lantmännen har fungerande system för att vidta förbättringsåtgärder. En strategi för tydlig och öppen kommunikation är också en förutsättning för att minimera varumärkesriskerna. Flera växtodlingsfrågor har också stor påverkan på intressenternas syn på varumärket Lantmännen. Användningen av GMO (Genmodifierade organismer), slam, handelsgödsel och växtskyddsmedel måste ske på ett öppet och ansvarsfullt sätt för att inte äventyra förtroendet för Lantmännens förmåga att producera livsmedel på ett långsiktigt hållbart sätt. God djurhälsa och djuretik är ytter- ligare ett område där konsumenternas krav och förväntningar ökar. Riskerna ur Lantmännens perspektiv handlar här främst om negativ uppmärksamhet kring frågor som rör produktion av djurfoder, uppfödningsmiljö samt tillväxtfrågor i kycklingproduktionen. Miljörisker De framtida klimatförändringarna innebär ökade risker för Lantmännen ur flera perspektiv. Extrema vädersituationer som stormar och översvämningar kan påverka Lantmännens anläggningar i utsatta lägen som till exempel hamnar och andra sjönära lägen. Väderrelaterade skador kan också ge högre försäkringspremier på sikt. På längre sikt kan klimatförändringarna visserligen leda till högre avkastning i många områden, men med en ökad risk för missväxt enskilda år. Politiska beslut som leder till skärpt lagstiftning eller förstärkta ekonomiska styrmedel, som till exempel koldioxid skatt, kan påverka verksamhetens förutsättningar radikalt. Slutligen kan klimatfrågorna även leda till ändrade marknadsförutsättningar utifrån förändrade konsumentpreferenser. Under 2009 ska en fullständig kartläggning av koncernens klimatrisker genomföras. Lantmännen Årsredovisning 200 748 Flera av Lantmännens anläggningar omfattas av tillståndsplikt inom ramen för miljölagstiftningen. Det är viktigt att dessa anläggningar sköts på ett ansvarsfullt sätt, så att inte Lantmännen riskerar att förlora tillståndet att bedriva strategiskt viktiga verksamheter. Finansiella risker Koncernen är utsatt för finansiella risker som kan medföra fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser och ränte nivåer. Lantmännen är också exponerat för likviditets- och finansieringsrisker liksom för kredit- och motpartsrisker. Hanteringen av Lantmännens samlade finansiella risker regleras och behandlas i koncernens finanspolicy. Finanspolicyn fastställs årligen eller vid behov av Lantmännens koncernstyrelse. Policyn beskriver förutsättningar och regelverk för koncernens och affärsområdenas riskpolicys, där bland annat ansvarsfördelning, riskmandat/risklimiter, rapporteringsrutiner avseende risker och resultat inklusive riskmätnings- och värderingsmetoder ingår. Under 2008 visade ökade priser och stora prissvängningar inom spannmål, foder, gödsel, el, gas och etanol tydligt på behovet av en hög och väl fungerande betalningsberedskap. För att erhålla en optimal finansiering krävs en kontinuerlig prognosticering av affärsområdenas framtida kassaflöden. Detta genomförs av den gemensamma finansfunktionen på vecko-, månads- samt kvartalsbasis. Lantmännens målsättning är att det ska finnas likviditet eller kreditfaciliteter i sådan utsträckning att risken för att finansiering saknas eller är oförmånlig vid en viss tidpunkt minimeras, samt att en hög betalningsberedskap säkerställs. Den 31 december 2008 uppgick Lantmännens totala betalningsberedskap till 747 MSEK. Den genomsnittliga återstående kreditbindningstiden uppgick vid denna tidpunkt till 3,9 år. Den finansiella riskhanteringen har i huvudsak centraliserats till koncernens centrala finansfunktion, som kontinuerligt arbetar med att övervaka och kontrollera koncernens finansiella risker. Dessa risker följs upp månadsvis via Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=77">Årsredovisning 2008 Test Sida 77 sammanträden i ko</a> ncernens Riskkommitté. Koncernens finansiella riskhantering är centraliserad för att tillvarata stordriftfördelar och synergifördelar samt för att minimera hanteringsrisker. Den centrala finansfunktionen fungerar som koncernens internbank. Internbanken svarar för koncernens lånefinansiering, valuta- och ränteriskhantering och kontrollerar även koncernens samtliga råvaru-, el- och gasrisker. Kreditrisk i kundfordringar hanteras genom policy för särskild kreditprövning. Lantmännen tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. I vissa fall begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring av större kundfordringar. Försäkringsrisker Koncernens verksamhet är utsatt för skaderisker på egendom och varor. Inom Lantmännen finns en särskild Risk Management-funktion, som har till målsättning att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Detta sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom koncerngemensamma försäkringslösningar. De risker som försäkras placeras i stora svenska och internationella direktförsäkringsbolag samt i egna Captive-bolag med återförsäkring på den internationella återförsäkringsmarknaden. Forskning och utveckling Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 266 MSEK. Under året har en övergång skett till att definiera FoU-kostnader i enlighet med Statistiska Centralbyråns definition, vilket medför att jämförbar kostnad föregående år uppgick till 260 MSEK. Utgifter för forskning och utveckling innefattar samtliga utgifter som direkt kan hänföras till forsknings- och utvecklingsverksamhet eller som på ett rimligt och konsekvent sätt kan fördelas till den verksamheten. Ansvaret för forskning och utveckling i koncernen ligger hos respektive affärsområde och bolag. Den centrala funktionen Lantmännen Food R&D har ansvar för att samordna externa kontakter, men är även med sin specialkompetens inom bland annat livsmedelsteknologi, nutrition och kvalitetssäkring en resurs för affärsverksamheten. Lantmännen stödjer även extern forskning genom tre egna forskningsstiftelser. För ytterligare information om Lantmännens forskning och utveckling se s. 14 Förväntad framtida utveckling Konjunkturläget med osäkerheter i världsekonomin kan komma att påverka framförallt koncernens mer konjunkturkänsliga verksamheter inom maskinförsäljning och energi. Vikande efterfrågan inom bygg- och anläggningssektorn har redan påverkat framförallt försäljningen av anläggningsmaskiner genom snabbt minskad orderingång under hösten 2008, vilket kommer att ge effekt under 2009. Åkermarken och dess möjligheter bildar utgångspunkten för Lantmännens värdekedja från jord till bord. Den internationella samhällsdebatten kring växthuseffekten och det växande intresset för bioenergi vidgar lantbrukets marknad. Åkermarken är traditionellt en viktig resurs för produktion av livsmedel och har nu också blivit en allt mer betydelsefull resurs för produktion av bioenergi. Baserat på den växande efterfrågan på bioenergi och Lantmännens kompetens inom området har betydande investeringar för produktion av bland annat biodrivmedel gjorts inom Lantmännen. För dessa investeringars lönsamhet är de långsiktiga förutsättningarna från samhällets sida betydelsefulla. Det minskande antalet djurproducerande lantbruk innebär en risk för koncernens fodertillverkning. Fortsatt effektivisering av foderverksamheten kommer därför att vara en viktig del för att stärka marknadspositionerna. Inom livsmedelsområdet medför in- tresset för hälsa en fortsatt ökad efterfrågan på sunda och hälsosamma livsmedel. Hälsa tillsammans med bekväma matlösningar utgör starka konsumenttrender. Inom båda dessa områden är Lantmännens livsmedelsverksamhet starka aktörer, som koncernen kommer att satsa vidare på. För att skapa tillväxtmöjligheter och vara en attraktiv partner till internatio- Lantmännen Årsredovisning 200 758 nella kunder inom dagligvaruhandeln fortsätter Lantmännen sin inriktning på att göra internationella förvärv och inleda strategiska samarbeten för att fortsätta utveckla livsmedelsverksamheten i främst Baltikum och norra Europa. För att Lantmännen ska förbli en kostnadseffektiv partner till sina kunder har en gemensam koncernfunktion inrättats, som arbetar med att effektivisera varuflödena inom koncernens inköp, produktion och logistik. Målsättningen är att under kommande år göra stora besparingar genom att nyttja den samlade kunskapen i Lantmännen på ett effektivt sätt. Två av de största investeringarna i Lantmännens historia har tagits i drift under 2008. Den nya kvarnen i Vejle, Danmark togs i drift under sommaren som planerat och med förväntat utfall. Etanolanläggningen i Norrköping togs i drift något senare än planerat efter flera störningar. Intrimning pågår och kommer att fortsätta under 2009. I övrigt kommer verksamheten under 2009 att präglas av det fortsatta arbetet med att förverkliga Lantmännens strategi, där stort fokus kommer att läggas på utvecklingen av koncernens kärnverksamheter och avyttring av icke kärnverksamheter. Ändrade redovisningsprinciper Under 2008 har inga nya eller ändrade rekommendationer eller andra regler tillkommit som påverkar Lantmännens redovisning. Lantmännens styrelse har beslutat att Lantmännen från och med 2010 ska upprätta sin koncernredovisning och rapportera enligt samma regler som gäller för noterade företag inom EU. Det innebär att Lantmännen kommer att tillämpa internationella redovisningsstandarder enligt IFRS (International Financial Reporting Standards), så som de antagits av EU. Årsredovisningen för 2009 blir den sista årsredovisning som upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendationer. I årsredovisningen för 2009 kommer översiktlig information att lämnas om vilka effekterna blir på Lantmännens redovisning när IFRS införs. Jämförelseåret 2009 kommer att uppdateras enligt IFRS regelverk i all rapportering för 2010. I delårsrapporten för första kvartalet 2010 och i årsredovisningen för Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=78">Årsredovisning 2008 Test Sida 78 2010 kommer en de</a> taljerad avstämning att finnas mellan balans- och resultaträkningar 2009 enligt IFRS och enligt nuvarande redovisningsprinciper. Baserat på vad som är känt idag kommer de större skillnaderna att avse redovisning av - goodwill, som inte längre kommer att skrivas av utan i stället varje år prövas vad gäller nedskrivningsbehov - negativ goodwill, som inte existerar under IFRS - finansiella instrument, där fler instrument kommer att redovisas till verkligt värde i balansräkningen och där kraven för att säkringsredovisning ska tillåtas skärps. Händelser efter balansdagen Försäljningen av Lantmännen Färskbröd Sverige till Fazer fullföljdes under januari 2009. MODERFÖRETAGET LANTMÄNNEN EK FÖR Organisation I moderföretaget bedrivs Lantmännens grundverksamhet inom affärsområde Lantmännen Lantbruk. I moderföretaget finns även koncerngemensamma funktioner och fastighetsförvaltning. Medlemsantal Antalet medlemmar den 31 december 2008 uppgick till 39 350 (41 951). Omsättning och rörelseresultat Nettoomsättningen under året uppgick till 13 252 MSEK (9 323). Högre försäljningsvolymer avseende främst spannmål och insatsvaror till växtodling liksom prisökningar på spannmål, foder och gödsel bidrog till omsättningsökningen. Rörelseresultatet uppgick till 242 MSEK (–292). Realisationsvinster från försäljning av fastigheter bidrog med 222 MSEK till det positiva resultatet. Under 2007 belastades rörelseresultatet med 160 MSEK i extra kostnader för rivning av silor. Resultat efter finansnetto Resultat efter finansiella poster uppgick till 671 MSEK (237). I årets finansnetto ingår realisationsresultat från försäljning av aktier med 302 MSEK (301) och utdelningar, främst från dotterbolag, med 566 MSEK (167). Investeringar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 416 MSEK (275). Årets investeringar innefattar bland annat Lantmännen Lantbruks investeringar i en ny foderfabrik i Lidköping, en ny fröanläggning i Eslöv samt fortsatt investering i uppgradering av affärssystemet. Lantmännen har också fortsatt sin investering i ny IT infrastruktur. Dessa investeringar är den huvudsakliga orsaken till ökningen av investeringarna jämfört med 2007. Soliditet Soliditeten uppgick till 32 procent (35). Personal I moderföretaget uppgick medel antalet anställda till 1 317 (1 317). VINSTDISPOSITION Återbäring och efterlikvid Styrelsen har beslutat att lämna 1 procent (1) i återbäring på medlemmarnas inköp av foder, gödsel, utsäde, växtskydd, spannmål och petroleumprodukter. Under året har styrelsen beslutat att återbäring dessutom skall lämnas på inköp från Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner, där beslut har tagits att lämna återbäring med 0,5 procent (0). Efterlikvid lämnas med 1 procent (1) på levererad spannmål. Totalt beräknas återbäring och efterlikvid därigenom uppgå till 121 MSEK (83, verkligt utfall 84). Insatsutdelning Styrelsen föreslår att stämman beslutar om att lämna 5 procent (5) insatsutdelning på inbetalda och emitterade insatser till direktanslutna medlemmar. För att uppnå lika behandling, med hänsyn tagen till skatteeffekter, mellan direktanslutna medlemmar, organisationsmedlemmar och lokalföreningar föreslås att organisationsmedlemmar och lokalföreningar får en insatsutdelning på 3,7 procent (3,6). Till detta åtgår 57 MSEK (50). Insatsemission Styrelsen föreslår att stämman beslutar om en insatsemission uppgående till 110 MSEK (151). Emissionskapitalet fördelas med 75 procent baserat på medlemmarnas inbetalda och emitterade insatskapital och med 25 procent på medlemmarnas insatsgrundande omsättning 2008 med föreningen. Omsättningen beräknas enligt samma grunder som för fördelning av återbäring och efterlikvid. Sammantaget ger insatsutdelningen och insatsemissionen en avkastning på insatskapitalet uppgående till 14 procent för 2008. Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital i koncernen uppgår till 6 300 MSEK varav åtgår för föreslagen avsättning till reservfond i moderföretaget 155 MSEK. Styrelsen föreslår att moderföretagets disponibla vinstmedel 4 677 972 TSEK disponeras på följande sätt: Insatsutdelning 56 886 TSEK Insatsemission 110 000 TSEK Avsätts till reservfond 155 000 TSEK Balanseras i ny räkning 4 356 086 TSEK Summa 4 677 972 TSEK Till följd av införandet av handel med emissionsinsatser har dagen då innehavet ger rätt till utdelning, såväl i form av insatsutdelning som insatsemission, beslutats till dagen för föreningsstämman, den 28 april 2009. Utdelning är beräknad utifrån med- lemsregistret så som det var uppdaterat per 31 december 2008. Beloppet för återbäring och efterlikvid kan komma att ändras till följd av ändringar i medlemsregistret per 31 december 2008. Belopp för insatsutdelning och insatsemission kan komma att ändras till följd av ändringar i medlemsregistret fram till och med 28 april 2009. Årsredovisningen fastställs av Lantmännen ek för:s föreningsstämma och kommer att framläggas för beslut på ordinarie stämma den 28 april 2009. Lantmännen Årsredovisning 200 768 Förvaltningsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=79">Årsredovisning 2008 Test Sida 79 Resultaträkningar</a> KONCERNEN MSEK Nettoomsättning Avgår punktskatter Förändring av produkter i arbete, färdiga varor samt pågående arbeten för annans räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Upplösning av negativ goodwill Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter från koncernföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader till koncernföretag Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Återbäring och efterlikvid Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Minoritetens andel i årets resultat ÅRETS RESULTAT 10, 11 4 5 6 29 3 Not 2008 2, 3 86 958 2007 42 868 35 989 –276 –220 193 633 43 636 36 595 –18 396 –13 668 –9 884 –8 955 –6 431 –5 940 –6 053 –5 913 –1 910 –1 302 46 29 –44 19 10, 37 7 8 9 1 136 - 0 27 - 228 - –689 –434 702 12 –122 - 13 580 –36 14 558 –46 –42 672 –35 795 172 70 870 - 0 213 - 254 - –515 –48 822 –83 - 739 –134 –17 588 242 497 156 213 425 90 –75 –877 429 671 –122 - 549 133 - 682 –292 337 116 201 266 127 –61 –457 529 237 –83 –10 144 96 - 240 MODERFÖRETAGET 2008 2007 13 252 9 323 –238 –185 22 495 154 56 13 531 9 348 –6 871 –4 891 –3 844 –2 808 –1 606 –1 020 –831 –774 –137 - 0 –147 - 0 –13 289 –9 640 Lantmännen Årsredovisning 200 778 Reultaträkningar
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=80">Årsredovisning 2008 Test Sida 80 Balansräkningar K</a> ONCERNEN MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser, varumärken och liknande Goodwill Balanserade utvecklingskostnader Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga finansiella tillgångar Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 18 20 13 25, 35 24 25 23 15 16 3 681 3 192 300 71 5 571 3 567 498 480 924 1 605 10 974 8 915 17 18 19 20 21 13 22, 35 - - 1 195 78 1 555 136 176 - - 991 77 999 118 139 3 140 2 324 17 959 14 193 7 059 6 303 5 631 5 922 - - 109 93 680 599 69 84 836 501 14 171 13 715 154 269 385 450 14 594 14 550 32 553 28 743 268 507 387 98 201 235 382 322 98 161 1 461 1 198 5 692 6 019 221 797 25 138 231 159 161 86 16 7 263 7 217 8 931 8 615 2 732 2 309 2 690 2 382 9 509 6 695 92 30 61 54 30 317 78 145 499 15 431 12 114 0 8 67 15 509 12 189 24 440 20 804 14 368 368 3 386 2 510 91 3 845 2 954 76 172 - 35 207 185 - 15 200 Not 2008 2007 MODERFÖRETAGET 2008 2007 289 628 18 Lantmännen Årsredovisning 200 788 Balansräkningar
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=81">Årsredovisning 2008 Test Sida 81 KONCERNEN MSEK EG</a> ET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Insatser Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver, balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Minoritetsintressen Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar för uppskjuten skatt Negativ goodwill Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till intresseföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 26 26 18 31, 32 12 28 13 29 30 Not 2008 27 1 157 1 017 3 071 2 467 4 228 3 484 5 742 5 411 558 588 6 300 5 999 10 528 9 483 56 - 289 - 1 544 1 642 132 294 401 225 340 745 2 371 2 952 7 933 5 042 - - 287 337 8 220 5 379 2 915 1 063 7 32 18 20 13 32, 33 34 3 863 4 201 - 37 45 - 35 77 2 599 3 653 1 912 1 579 11 378 10 640 32 553 28 743 39 39 1 737 1 007 603 571 1 157 1 017 1 835 1 665 2 992 2 682 3 996 4 157 682 240 4 678 4 397 7 670 7 079 - 311 731 - - 167 898 - 311 713 - - 261 974 7 688 4 786 0 0 28 28 7 716 4 814 1 501 - 0 - 1 559 1 559 2 378 3 142 28 - 34 - 1 609 2 405 770 486 7 845 7 626 24 440 20 804 1 262 34 1 455 1 419 2007 MODERFÖRETAGET 2008 2007 Lantmännen Årsredovisning 200 798 Balansräkningar
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=82">Årsredovisning 2008 Test Sida 82 Förändringar i eg</a> et kapital KONCERNEN InsatsMSEK Eget kapital 2006-12-31 Omräkningsdifferenser Bundna Fritt eget Summa eget kapital reserver kapital kapital 1 154 2 332 5 552 9 038 210 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Utbetald insatsutdelning Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Eget kapital 2007-12-31 Omräkningsdifferenser Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Utbetald insatsutdelning Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Eget kapital 2008-12-31 52 –63 151 26 –262 –187 –61 187 588 –56 149 0 588 –56 26 –262 99 112 –211 0 - - 1 017 2 467 5 999 9 483 739 –305 –191 305 558 558 –50 548 0 –50 52 –63 170 –321 0 - - 1 157 3 071 6 300 10 528 MODERFÖRETAGET Summa Insats- Bundna Fritt eget eget kapital reserver kapital kapital 1 154 1 553 4 225 6 932 - - 240 –56 26 –262 240 –56 26 –262 99 112 –211 0 276 276 –77 –77 1 017 1 665 4 397 7 079 - - 682 682 –50 52 –63 151 –50 52 –63 170 –321 0 –42 12 –42 12 1 157 1 835 4 678 7 670 Ytterligare information om det egna kapitalet finns i Not 27. Av utbetalt insatskapital avser 37 MSEK (231) återbetalning till följd av ändrade förutsättningar vad gäller enskild medlems insatsskyldighet till föreningen, medan 26 MSEK (31) avser återbetalning till medlemmar som utträtt ur föreningen. Under 2009 beräknas insatskapital på 54 MSEK återbetalas till medlemmar. 30 MSEK avser återbetalning till medlemmar som utträtt ur föreningen och 24 MSEK avser återbetalning till medlemmar till följd av ändrade förutsättningar vad gäller insatsskyldigheten i föreningen. Inbetalt insatskapital per 2008-12-31 593 MSEK (591). Emitterat insatskapital per 2008-12-31 564 MSEK (426). Lantmännen Årsredovisning 200 808 Förändringar i eget kapital
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=83">Årsredovisning 2008 Test Sida 83 Kassaflödesanalys</a> er KONCERNEN MSEK DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2) Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av verksamheter 3) Avyttrade verksamheter 4) Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 5) Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Inbetalt insatskapital Återbetalt insatskapital Förändring av låneskulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut 6) 2008 702 670 2007 822 684 1 372 1 506 –219 –52 1 153 1 454 –1 156 –1 426 717 –1 459 –291 1 650 –730 –1 235 423 –1 592 532 –44 219 22 401 -64 –2 656 –2 195 416 145 147 367 –3 199 –1 322 52 –63 2 543 –233 484 18 269 26 –262 2 607 1 000 –53 –61 703 –400 875 9 484 MODERFÖRETAGET 2008 2007 671 –386 285 0 285 237 –361 –124 0 –124 –423 –834 –2 322 –542 219 34 –2 526 –1 342 –2 241 –1 466 - - –31 –211 –597 52 - - –11 –385 –264 30 85 –796 –986 26 –63 –262 2 902 2 526 –50 –57 2 841 2 233 3 75 - 78 –219 294 - 75 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivning av anläggningstillgångar Avgår resultatandel i intresseföretag Utbetalning avseende tidigare gjorda avsättningar Realisationsresultat från försäljning av anläggningstillgångar och verksamheter Övriga poster Summa 1 910 –172 –220 –591 1 302 –70 - –437 –257 –111 670 684 137 - - –523 - –386 147 - - –322 –186 –361 Lantmännen Årsredovisning 200 818 Kassaflödesanalyser
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=84">Årsredovisning 2008 Test Sida 84 fortsättning Kass</a> aflödesanalyser KONCERNEN MSEK 2) Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Betald ränta Summa 3) Förvärv av verksamheter Förvärvade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Varulager Rörelsefordringar Likvida medel Minoritet Avsättningar Lån Rörelseskulder Utbetald köpeskilling Likvida medel i förvärvade verksamheter Påverkan på likvida medel 4) Avyttring av verksamheter Avyttrade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Varulager Rörelsefordringar Likvida medel Minoritet Avsättningar Lån Rörelseskulder Realisationsresultat Erhållen köpeskilling Likvida medel i avyttrade verksamheter Påverkan på likvida medel 5) Investeringar Under året har investering i materiella anläggningstillgångar via finansiella leasingavtal uppgått till 2 MSEK (18) i koncernen. 6) Likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar, löptid kortare än 3 månader Summa Koncernens totala betalningsberedskap uppgick vid årets slut till 747 MSEK (1 007). 269 450 - 34 269 484 78 - 78 67 8 75 2008 2007 26 28 242 171 –555 –399 –287 –200 MODERFÖRETAGET 2008 2007 566 471 –654 383 166 863 –980 49 900 440 134 209 364 307 44 2 188 9 2 2 1 938 49 663 - –47 317 141 4 154 409 344 1 594 –2 1 592 683 –20 –2 –22 9 92 6 56 428 65 604 - 159 123 5 10 1 297 260 15 9 122 34 213 12 382 109 –72 –315 660 –151 537 411 –5 532 –10 401 Lantmännen Årsredovisning 200 828 Kassaflödesanalyser
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=85">Årsredovisning 2008 Test Sida 85 Noter med redovis</a> ningsprinciper Belopp i MSEK om inget annat anges. Lantmännen ek för bedriver verksamhet i associationsformen ekonomisk förening och har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är S:t Göransgatan 160 A, 104 25 Stockholm. Organisationsnummer är 769605-2856. REDOVISNINGSPRINCIPER GRUNDERNA FÖR REDOVISNINGEN Lantmännen-koncernens årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer (RR 1-RR 29) och akutgruppsuttalanden (URA 1-URA 41). Redovisningsrådet har upphört och några ändringar i rekommendationer och uttalanden har inte skett under året. Lantmännens styrelse har fattat beslut om att Lantmännen i sin koncernredovisning ska tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS (International Financial Reporting Standards) från 2010, vilket innebär att även jämförelseåret 2009 ska presenteras enligt IFRS. Lantmännen värderar sina tillgångar, avsättningar och skulder till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Moderföretaget tillämpar i vissa fall, främst av skatteskäl, andra principer i sin årsredovisning än vad som görs i koncernen. I de fall detta förekommer beskrivs moderföretagets tillämpade principer under särskild rubrik. ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR För att kunna upprätta redovisningen enligt god redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångsoch skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden inom Lantmännen innefattar pensionsskuld, avsättningar, uppskjutna skatter och anläggningstillgångar i verksamheter där nedskrivningsprövning gjorts. Även värdering av lager, särskilt spannmålslager bygger på bedömningar. KONCERNREDOVISNING Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderföretaget och samtliga dotterföretag i enlighet med årsredovisningslagens definitioner. Dotterföretag Som dotterföretag konsolideras samtliga företag där Lantmännen, direkt eller indirekt, innehar eller förfogar över mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll över företaget och avyttrade dotterföretag ingår i koncernens redovisning till och med den dag koncernen fortfarande kontrollerar företaget. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Anskaffningsvärdet utgörs av det kontanta belopp, eller verkligt värde på annan form av köpeskilling, som erlagts samt de utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet. Värdet på den förvärvade nettotillgången, egna kapitalet, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde. I de fall denna värdering ger andra värden på tillgångar och skulder än vad som är bokfört i det förvärvade företaget, utgör dessa verkliga värden koncernens anskaffningsvärde. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnadsbeloppet som koncernmässig goodwill. Negativ goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet understiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Negativ goodwill redovisas som en avsättning i balansräkningen. Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat och koncernbidrag, elimineras i sin helhet. Intresseföretag Intresseföretag är företag där koncernen har ett långsiktigt innehav och ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Normalt är detta fallet när koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas normalt enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagens resultat efter finansiella intäkter och kostnader, justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden, som ”Andelar i intresseföretags resultat”. Koncernens andel i intresseföretagens redovisade skatter ingår i koncernens skattekostnad. Vinstandelar upparbetade efter förvärvet, som ännu inte realiserats genom utdelning, avsätts till kapitalandelsfonden som utgör en del av koncernens bundna egna kapital. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden. Om koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger anskaffningsvärdet på andelarna i företaget sätts bokfört värde till noll och redovisning av fortsatta förluster upphör, för såvitt inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden gentemot intresseföretaget. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov. Lantmännen Årsredovisning 200 838 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=86">Årsredovisning 2008 Test Sida 86 I de fall ett int</a> resseföretag har liten verksamhet har företaget inte redovisats enligt kapitalandelsmetoden utan till anskaffningsvärde justerat för eventuell nedskrivning även i koncernen. Utdelningar och liknande från dessa företag redovisas i koncernens resultaträkning som resultat från övriga värdepapper. Joint venture-företag Företag där Lantmännen tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten, så kallade joint venture-företag, redovisas som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Omräkning av utländska dotterföretag Dagskursmetoden tillämpas för valutaomräkning av resultat- och balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter. Metoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital, liksom omräkningsdifferensen på de finansiella instrument som innehas för att valutasäkra dessa nettotillgångar. Vid avyttring av självständigt bedriven utlandsverksamhet, redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till verksamheten, efter avdrag för effekten av eventuell valutasäkring av nettoinvesteringen, i koncernens resultaträkning. Fusion Fusioner redovisas i enlighet med BFNAR 1999:1 ”Fusion av helägt aktiebolag”. Koncernvärdemetoden tillämpas, vilket innebär att Lantmännen ek för redovisar det fusionerade dotterföretagets tillgångar och skulder till de värden dessa hade i koncernredovisningen. Minoritetens andel Minoritetens andel av koncernens nettoresultat redovisas i koncernens resultaträkning på en särskild rad efter årets skattekostnad. I balansräkningen redovisas minoritetens andel i dotterföretags nettotillgångar som en särskild post, utanför koncernens egna kapital. RAPPORTERING FÖR SEGMENT Lantmännens primära indelningsgrund för segment är rörelsegrenar. En rörelsegren är en del av verksamheten som tillhandahåller produkter och tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller andra rörelsegrenar. Lantmännens interna styrning utgår från en uppdelning av verksamheten i affärsområden. Affärsområdena motsvarar verksamhetens rörelsegrenar. Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Ett geografiskt område tillhandahåller produkter och tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Beskrivning av de olika segmenten framgår av Not 2. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Goodwill Goodwill utgör det värde som anskaffningspriset överstiger verkligt värde med på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med företagsförvärv eller inkråmsförvärv. Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 mkr och investeringstiden omfattar minst 6 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Goodwill skrivs av linjärt under den beräknade nyttjandeperioden för tillgången, som varierar mellan 5 och 20 år. Goodwill som hänför sig till strategiska förvärv, som överensstämmer med koncernens långsiktiga inriktning, beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 20 år. Negativ goodwill uppstår om verkligt värde på förvärvade nettotillgångar överstiger anskaffningspriset. Negativ goodwill redovisas under avsättningar i balansräkningen. Negativa goodwill som motsvarar förväntade framtida förluster i det förvärvade företaget upplöses i takt med att förlusterna uppstår. Övrig negativ goodwill upplöses över den genomsnittliga återstående nyttjandetiden för avskrivningsbara tillgångar i förvärvat företag. Forskning och utveckling Lantmännens utgifter för forskning redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Med forskningskostnader avses utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap. I koncernen redovisas utgifter för utveckling som immateriell tillgång under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången och att den bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. En ytterligare förutsättning är att värdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. När det gäller utveckling av utsäde innebär detta att kostnader kan balanseras först efter att officiell sortprövning visat på potentiell framgång för sorten. Vid utveckling av drivmedel kan kostnader balanseras först då produkten kan påvisa teknisk acceptans, kommersiell potential och politiska beslut är tagna. För närvarande kostnadsförs samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IT-system aktiveras, om de generella förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 mkr. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar omfattar varumärken, patent och licenser. Tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning görs linjärt under tillgångens förväntade nyttjandeperiod och uppgår till mellan 5-20 år. Varumärken som ingår i strategiska förvärv och som bedöms komma att behållas under överskådlig tid skrivs av på 20 år. Utgifter för internt genererade varumärken, liksom internt genererad goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer. Tillkommande utgifter Utgifter hänförliga till en immateriell tillgång som tillkommer efter anskaffningstidpunkten läggs till anskaffningsvärdet om utgiften ökar de framtida ekonomiska fördelarna från tillgången. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar, huvudsakligen bestående av maskiner, inventarier och fastigheter, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Lantmännen Årsredovisning 200 848 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=87">Årsredovisning 2008 Test Sida 87 Avskrivningsprinc</a> iper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 14–100 år Silor 30–33 år Fastighetsinventarier 10–25 år Tillverkningsutrustning 10–20 år Bilar och truckar 5–10 år Kontorsutrustning 5–10 år ADB-utrustning 3–5 år Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning samt med tillägg för eventuell uppskrivning. Verkliga värdet på förvaltningsfastigheter anges som tilläggsupplysning i Not 16. I Lantmännen finns förvaltningsfastigheter främst i moderföretaget. I koncernens balansräkning klassificeras fastigheter som till mer än 90 procent hyrs ut till andra än koncernföretag som förvaltningsfastigheter. De fastigheter som hyrs ut och nyttjas av andra koncernföretag har i koncernredovisningen redovisats som rörelsefastigheter. Nedskrivningar Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Med nettoförsäljningsvärde avses det mest sannolika priset vid en försäljning på en normalt fungerande marknad, efter avdrag för försäljningskostnader. Med nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas genom att använda tillgången och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. I Lantmännen beräknas riskpremien i förhållande till verksamhetens närhet till lantbrukaren. Verksamheter nära lantbrukaren har en lägre riskpremienivå. En tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till en minsta kassagenererande enhet, som bedöms utifrån ett nedskrivningsbehov. Återföring av gjorda nedskrivningar sker när grunden, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår ENTREPRENADUPPDRAG OCH LIKNANDE I koncernredovisningen tillämpas successiv vinstavräkning på de entreprenaduppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda uppdragskostnader i förhållande till totalt beräknade uppdragskostnader för uppdraget. Befarade förluster kostnadsförs omedelbart. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER – FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland finansiella skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, futures och swapar som framförallt utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och exponering för ränterisker. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har utfärdats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång eller del av tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras eller förfaller. En finansiell skuld eller del av finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avvecklas. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att stadigvarande innehas i verksamheten klassificeras som Finansiella anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärde respektive upplupet anskaffningsvärde. Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av aktier redovisas till anskaffningsvärdet efter eventuella nedskrivningar till verkligt värde. Bedömningen görs per innehav och en nedskrivning till verkligt värde görs när värdenedgången bedöms vara bestående. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt, baserat på en individuell bedömning av osäkra kundfordringar. Kortfristiga placeringar I kortfristiga placeringar ingår tillgångar med kort löptid och som har en kreditvärdighet med minst K1-rating enligt Standard & Poor’s kriterier. Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde på balansdagen. Värderingen görs på portföljnivå. Det innebär att för instrument som ingår i samma portfölj avräknas orealiserade vinster mot orealiserade förluster. Överskjutande förlust redovisas som finansiell kostnad. Överskjutande vinst redovisas inte men upplysning lämnas i Not 26. i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. VARULAGER Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in-/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Lantmännen Årsredovisning 200 858 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=88">Årsredovisning 2008 Test Sida 88 Likvida medel Lik</a> vida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Poster som löper med fast ränta värderas till upplupet värde. Räntebärande skulder I räntebärande skulder ingår huvudsakligen lån från medlemmar och kreditinstitut. Räntebärande lån redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande det verkliga värdet av vad som erhållits. Transaktionskostnaderna periodiseras över lånets löptid. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Transaktionsexponering Valutaexponering avseende framtida valutaflöden (vid order eller prognostiserade flöden) säkras med valutaterminskontrakt. Valutaterminskontrakt som skyddar valutaflödet tas inte upp i balansräkningen. Värdeförändringarna på valutaterminskontrakt redovisas i samma period som valutaflödet uppstår. Omräkningsexponering Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderföretaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån förs i koncernredovisningen mot eget kapital för att där möta omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswapar, valutaterminer, råvaruderivat samt elderivat. Finansiella derivatinstrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller är en säkring av faktisk eller prognostiserad transaktion. Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. En säkring är effektiv om förändring av verkligt värde på den säkrade posten och säkringsinstrumentet huvudsakligen tar ut varandra när det gäller den risk som säkrats. För säkring som tillgång eller skuld mot valutakursrisk används vanligen valutaderivat. Valutakursdifferenser hänförliga till valutaderivat som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen under eget kapital. Värdeförändringen på derivat redovisas i samma period som det prognostiserade flödet uppstår. Räntekomponenten periodiseras över kontraktens löptid och redovisas under finansiella poster. Valutaexponering avseende framtida valutaflöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminer som skyddar valutaflöden tas inte upp i balansräkningen. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som valutaflödet uppstår. Prognostiserade flöden uppstår vid ordertillfället eller i vissa fall av prognostiserade inköps- och försäljningstransaktioner. Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen samt allmänt vedertagna metoder för beräkning av marknadsvärdet på finansiella instrument. Omräkning till SEK har skett till noterad valutakurs på balansdagen. Tillgång och skuld i utländsk valuta För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer och redovisning sker enligt Bokföringsnämndens rekommendation BFN R 7. Det innebär att den säkrade tillgången eller skulden värderas till terminskurs om säkringstiden understiger tre månader och enligt växelkursen den dag som valutasäkringen görs om säkringstiden överstiger tre månader. Skillnaden mellan terminskursen och dagskursen när säkringen görs periodiseras över valutaterminens löptid. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av operativa fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas under finansiella poster. Verkligt värde på utestående valutaterminer utgörs av värdet av skillnaden mellan kontrakterad terminskurs och aktuell terminskurs på balansdagen. Upplysning om det verkliga värdet lämnas i Not 26. Ränterisk Räntederivat ingås i syfte att förändra räntebindningstiden för underliggande finansiella tillgångar och skulder. För säkring av ränterisk använder Lantmännen ränteswapar. Belopp som ska betalas eller mottas enligt ränteswapavtal redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Upplysning om det orealiserade verkliga värdet lämnas under Off balance i Not 26. Råvaruprisrisk Råvaruderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i råvarupriset, huvudsakligen vad gäller vete- och sojapriser. Säkringsredovisning tillämpas, vilket innebär att resultateffekterna från råvaruderivatet resultatförs i samma period som råvarukostnad avseende säkrade råvaruinköp resultatredovisas. Utestående råvaruderivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning marknadsvärderas och orealiserade förluster resultatförs. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Upplysning om det orealiserade verkliga värdet lämnas under Off balance i Not 26. Elprisrisk Elderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i elpriset. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Upplysning om det orealiserade verkliga värdet lämnas under Off balance i Not 26. AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas när Lantmännen har eller anses ha ett formellt eller informellt åtagande som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. En ytterligare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Vid väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för garantiåtagande görs och beräknas utifrån tidigare års garantiutgifter och en bedömning av den framtida garantirisken. Avsättning görs när produkten eller tjänsten har sålts. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. För de derivat och leveransavtal som inte kommer att avslutas med leveranser och som inte kan säkringsredovisas prövas vid bokslut om derivaten/leveransavtalen kan anses vara oförmånliga. För oförmånliga avtal görs avsättningar. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensioner I Sverige omfattas merparten av de anställda av förmånsbestämda pensionsplaner genom PRI. Förmånsbestämda planer förekommer Lantmännen Årsredovisning 200 868 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=89">Årsredovisning 2008 Test Sida 89 också i Norge, Ty</a> skland och Nederländerna. I övriga länder omfattas alla medarbetare av avgiftsbestämda planer. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas med kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i främst pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på förvaltnings tillgångarna knutna till förpliktelsen, som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har en rätt att använda ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan, eller om avsikten är att förpliktelserna ska regleras på nettobasis. Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antaganden ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genom snittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionskostnad fastställd enligt RR 29 och pensionskostnad fastställd enligt de regler som tillämpas i juridisk person. Den beräknade framtida löneskatten redovisas i balansräkningen som en övrig avsättning. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Moderföretaget Moderföretaget tillämpar tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter avseende förmånsbestämda pensioner. Detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Redovisningen följer FAR:s rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. De väsentligaste skillnaderna mot reglerna i RR 29 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå och att aktuariella vinster och förluster redovisas genast då de uppstår. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning för pensioner i balansräkningen, i den mån tryggandelagen medger detta. Övriga långfristiga ersättningar till anställda Samma principer tillämpas som för förmånsbestämda planer, förutom att alla aktuariella vinster och förluster redovisas genast. Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas i samband med leverans till kunden och i enlighet med gällande försäljningsvillkor, det vill säga då alla väsentliga risker och fördelar med ägandet överförts till kunden. Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. På de entreprenaduppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt tillämpas successiv vinstavräkning i koncernredovisningen. Intäkter redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Ersättningar i form av ränta/royalty/utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen tillfaller företaget och att de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättningar vid uppsägning Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Bonuslöner Reservationer för bonuslöner kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal. SKATTER Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital, utom vad gäller insatsutdelning där skatteeffekten ingår i resultaträkningens skattebelopp. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Aktuell skatt inkluderar även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässiga värden på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden. Temporära skillnader på icke avdragsgill goodwill beaktas inte vid beräkning av uppskjutna skatter. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Lantmännen i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Moderföretaget På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning redovisar moderföretaget obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. INTÄKTER Intäkterna redovisas exklusive moms och har i förekommande fall reducerats med värdet av lämnade rabatter. Lantmännen Årsredovisning 200 878 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=90">Årsredovisning 2008 Test Sida 90 Royalty och likna</a> nde intäkter periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. INTÄKTSREDOVISNING SPANNMÅL Lantmännen köper merparten av spannmål från lantbrukare inom ramen för vad som kallas Pool 1 och Pool 2. Pool 1 avser leveranser till Lantmännen från skörd till mitten av oktober och Pool 2 från mitten av oktober till slutet av mars. Lantmännen hanterar inköp och försäljning inom respektive Pool som en affär. Det totala försäljningspriset för all spannmål inom en Pool, per gröda och kvalité, fördelas med ett genomsnittspris till såld spannmål inom den Poolen. Det pris som Lantmännen betalar lantbrukaren för leveranser inom Poolen sätts utifrån försäljningspriset för spannmål inom Poolen. Det innebär att försäljningen av spannmål inom en Pool har en fast bruttomarginal, som används vid redovisning av alla intäkter från spannmålsförsäljning inom Poolen. Tillämpat redovisningssätt motsvarar principen för successiv vinstavräkning. ÅTERBÄRING OCH EFTERLIKVID Medlemmar i Lantmännen ek för erhåller återbäring på gjorda inköp från föreningen och maskinverksamheten samt efterlikvid på försäljning till föreningen. Storleken på återbäring och efterlikvid beslutas av styrelsen i slutet av året/början av nästkommande år. Återbäring och efterlikvid, som är en del av den ekonomiska föreningens utdelning till sina medlemmar, redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Posten redovisas efter finansiella intäkter och kostnader och den periodiseras inte löpande under året utan redo visas i sin helhet i december. LEASING Koncernen agerar både som leasetagare och som leasegivare. Koncernen agerar leasegivare endast vad gäller varor som normalt säljs av koncernen, det vill säga i samband med kundfinansiering. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Redovisning av finansiell leasing medför för leasetagaren, att anläggningstillgången upptas som tillgångspost i balansräkningen och att en motsvarande skuld initialt redovisas. Anläggningstillgången skrivs av enligt plan över nyttjandeperioden, medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av den ursprungligen redovisade skulden. Koncernens skuld gentemot leasegivaren redovisas som övriga räntebärande skulder och fördelas mellan kort- och långfristig del. Vid operationell leasing redovisar leasetagaren inte någon tillgång i balansräkningen och den totala leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Då koncernen är leasegivare redovisas den uthyrda tillgången vid operationell leasing som en anläggningstillgång i balansräkningen och skrivs av i enlighet med koncernens principer. Leasingbetalningarna inkluderas i rörelseresultatet och fördelas linjärt över leasingperioden. Vid finansiell leasing redovisas transaktionen som en försäljning varvid en finansiell leasingfordran uppstår. Erhållna betalningar vid finansiell leasing redovisas som ränteintäkt och amortering av den finansiella leasingfordran. Moderföretaget I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Moderföretaget är endast leasetagare. STATLIGA STÖD Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med bidraget kommer att uppfyllas och att bidraget kommer att erhållas. Bidragen periodiseras systematiskt på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Moderföretaget Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 7. Aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren förs aktieägartillskott direkt mot eget kapital. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för den aktuella skatteeffekten. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras. Mottagaren redovisar denna form av koncernbidrag direkt mot balanserade vinstmedel. NÄRSTÅENDE Genom bestämmande inflytande är moderföretaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderföretaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda företagen. Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspris. Genom sin rätt att delta i de beslut, som rör moderföretagets strategier har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moderföretaget och är därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilka medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp och försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda styrelseledamöter i finansieringen av föreningen. Transaktioner mellan styrelseledamöter och den ekonomiska föreningen i deras egenskap av ägare har skett i enlighet med föreningens ändamål. Föreningens allmänna prissättning och villkor har tillämpats. Beloppsuppgifter lämnas inte om dessa transaktioner. Lantmännen Årsredovisning 200 888 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=91">Årsredovisning 2008 Test Sida 91 NOT 1 I FÖRVÄRV O</a> CH AVYTTRINGAR Under året har följande större förvärv och avyttringar gjorts avseende dotterföretag: Förvärv Företag Verksamhet GoGreen AB Livsmedel JSC Rigas Dzirnavnieks Baco OY Kvarnföretag Bageri Eurobuns Bageri Euro-Bake Bageri Svalöf Weibull AB Övriga bolag Växtförädling Förvärvstidpunkt jan-08 jan-08 mar-08 maj-08 apr-08 okt-08 För samtliga förvärv gjorda under 2008 är förvärvsbalanserna preliminära. Företagen konsolideras som dotterföretag enligt förvärvsmetoden. Inga delar av de förvärvade företagen planeras bli avyttrade. Förvärvsbalanser för förvärv Avyttringar Företag Weibull Trädgård AB Granngården AB För avyttrade verksamheter, se även Not 38. Verksamhet Trädgårdsprodukter Butiker Försäljningstidpunkt mar-08 aug-08 Köpeskilling, MSEK 28 17 243 608 327 189 17 Goodwill, MSEK 39 12 203 511 261 0 12 Årsomsätt- 278 110 540 150 0 70 Antal ning, MSEK anställda 92 8 85 44 397 196 0 73 Förvärvad 28% 100% 100% 100% 40% Innehav andel efter förvärv 50% 100% 94% 100% 100% 100% 100% 100% gjorda under 2007 är nu definitiva och överensstämmer i allt väsentligt med de tidigare preliminärt redovisade. Konsoliderad omsättning 2008, MSEK 70 1 261 Medeltal anställda 2008 184 1 100 Avyttrad 100% Innehav efter andel avyttring 100% - - NOT 2 I MSEK Nettoomsättning Extern försäljning Intern försäljning Resultat per rörelsegren SEGMENTSREDOVISNING PRIMÄRA SEGMENT - RÖRELSEGRENAR Räkenskapsåret 2008 Svalöf Lantbruk Weibull 11 418 361 1 562 189 Summa nettoomsättning 12 980 550 Resultat 172 Rörelseresultat 172 Varav resultatandel i intresseföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Återbäring och efterlikvid Årets skattekostnad Minoritetsintresse Årets resultat Övriga upplysningar Tillgångar Kapitalandel i intressebolag Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Ofördelade skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Investeringar 278 Av- och nedskrivningar 1 794 203 25 –108 –33 1) Granngården ingår som rörelsegren fram till avyttringen i augusti 2008. 1 433 573 276 775 468 1 336 634 332 462 168 –154 –114 –205 –613 –41 7 320 172 1 6 342 595 2 6 342 597 1 794 203 376 –110 206 8 212 149 3 370 3 139 3 132 9 223 1 215 7 158 21 3 370 3 146 3 140 9 381 1 236 1 433 573 468 1 336 634 –22 59 346 –253 1 1 Anläggningsoch Lantbruks- maskiner Energi Cerealia Unibake fågel gården 1 Invest samhet neringar koncernen KronGrann-- Övrig verk- 9 517 3 577 3 844 8 228 2 844 1 261 1 657 161 12 997 700 376 –110 376 –110 3 206 206 1 - 12 ElimiSumma 8 371 354 –4 205 42 868 0 9 529 4 574 4 544 8 228 2 856 1 269 2 028 515 –4 205 42 868 212 149 –22 59 346 –253 1 136 212 30 149 2 –22 59 346 136 –253 1 136 172 255 –689 –122 –36 14 558 - 709 1 885 –1 155 28 455 999 0 1 195 2 903 - 709 2 884 –1 155 32 553 - 321 1 854 –1 155 7 461 14 564 10 528 - 321 1 854 –1 155 32 553 57 2 700 –5 –45 –592 –1 910 Lantmännen Årsredovisning 200 898 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=92">Årsredovisning 2008 Test Sida 92 fortsättning Not </a> 2 Räkenskapsåret 2007 Svalöf MSEK Nettoomsättning Extern försäljning Intern försäljning Summa nettoomsättning Resultat Resultat per rörelsegren Rörelseresultat Finansiella kostnader Återbäring och efterlikvid Årets skattekostnad Minoritetsintresse Årets resultat Övriga upplysningar Tillgångar Kapitalandel i intressebolag Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Ofördelade skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital 2 029 379 Investeringar Av- och nedskrivningar 159 19 –93 –41 SEKUNDÄRA SEGMENT - GEOGRAFISKA OMRÅDEN Räkenskapsåret 2008 StorMSEK Investeringar Sverige Danmark Norge Tyskland 38 570 6 572 1 133 1 301 1 719 508 Räkenskapsåret 2007 MSEK Investeringar 76 203 britannien Belgien Polen Extern försäljning 27 048 5 049 2 483 3 217 1 039 508 549 Tillgångar 310 922 318 6 StorSverige Danmark Norge Tyskland Extern försäljning 21 876 4 875 2 570 2 691 Tillgångar 440 58 33 753 5 297 1 200 1 143 1 365 246 britannien Belgien Polen 764 563 346 89 792 298 0 MODERFÖRETAGET 2008 2007 Nettoomsättning per rörelsegren Lantbruk 12 903 Övrigt 349 Summa Nettoomsättning per geografisk marknad Sverige Övriga Europa 13 252 9 037 286 9 323 11 863 8 300 1 375 1 023 USA 14 0 Summa 13 252 9 323 98 12 Baltikum 66 43 Baltikum Övriga Europa USA 18 9 Övriga världen 661 1 644 335 335 626 4 225 608 51 Övriga Europa Elimineringar Summa koncernen 42 868 32 –22 064 32 553 1 USA 11 1 Övriga världen 740 1 225 116 223 588 2 409 43 28 Elimineringar 2 700 Summa koncernen 35 989 12 –16 881 28 743 0 Den primära indelningsgrunden för segment baseras på koncernens affärsområden. I affärsorganisationen ligger koncernens fokus på produkt- och affärsutveckling. Syftet är att förenkla organisationen och att öka kundorienteringen. Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse bygger på en redovisning av affärsområden. Försäljning inom koncernen mellan segment baseras på ett marknadsmässigt internpris, vilket bygger på principen om ”armslängds avstånd”, d v s mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Till affärsområdet har de tillgångar, skulder och avsättningar inkluderats som använts i segmentets löpande verksamhet. De tillgångar och skulder som inkluderats är immateriella och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, rörelseskulder och avsättningar hänförliga till försäljning av varor och tjänster. Finansiella tillgångar och skulder samt avsättning till pensioner har inte fördelats på respektive affärsområde. Tillgångar, skulder och avsättningar har hänförts direkt till affärsområdet eller fördelats till segmentet på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och förvärv av företag. 2 259 1 804 726 293 744 4 730 792 5 4 730 797 2 029 379 Lantbruk Weibull 7 867 641 1 240 280 9 107 921 144 11 144 Varav resultatandel i intresseföretag - Finansiella intäkter 11 0 Anläggningsoch Lantbruks- KronGrann-- Övrig verk- 8 442 2 214 3 348 6 751 2 504 2 381 1 704 137 14 875 485 397 397 - 2 2 2 172 - 3 172 226 71 –7 22 2 226 71 –94 306 –456 –94 - 306 - ElimiSumma maskiner Energi Cerealia Unibake fågel gården Invest samhet neringar koncernen 20 382 439 –3 738 –456 51 91 91 - 35 989 0 8 456 3 089 3 833 6 751 2 507 2 401 2 086 576 –3 738 35 989 870 870 70 467 –515 –83 –134 –17 588 3 298 2 498 2 854 7 040 854 516 682 4 176 –466 26 974 4 126 113 12 3 298 2 502 2 980 7 153 866 1 804 726 19 712 991 778 516 701 4 888 –466 28 743 765 1 128 668 273 264 2 276 –466 9 846 9 414 9 483 765 1 128 668 273 483 37 12 273 264 2 276 –466 28 743 22 217 –128 –128 –179 –512 –50 –10 –67 –94 2 259 –1 302 Lantmännen Årsredovisning 200 908 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=93">Årsredovisning 2008 Test Sida 93 fortsättning Not </a> 2 Rörelsegrenar Koncernen består av åtta affärsområden med olika inriktning. Affärsområde Granngården, som bedrev butiksverksamhet med inriktning på lant- och skogsbruk, djur och trädgård, såldes i augusti 2008. Affärsområdet ingår som rörelsegren fram till avyttringen. Övriga affärsområdena beskrivs kortfattat nedan: Affärsområde Lantmännen Lantbruk utgör koncernens grundverksamhet med spannmål, foder och växtodling som huvudområden. Affärsområde Svalöf Weibull bedriver växtförädling och produktion av utsäde. Affärsområde Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner importerar, marknadsför och säljer traktorer, redskap, tröskor och entreprenadmaskiner. Till verksamheten hör också service och reservdelsförsäljning. Inom energisektorn är affärsområde Lantmännen Energi verksamt inom bl a biobränsle och spannmålsbaserad etanol. Affärsområde Lantmännen Cerealia utvecklar, tillverkar och marknadsför mjöl, mjölmixer, frukostflingor och pasta till grossister, livsmedelsindustrier och bagerier i norra Europa, samt utvecklar nya måltidskoncept. Lantmännen Unibake är Nordeuropas största tillverkare av frysta och färska brödprodukter både för service- och dagligvaruhandeln. I affärsområdet ingår den svenska färskbrödsverksamheten som avyttrades i januari 2009. Lantmännen Kronfågel är Nordens största producent av färska, frysta och förädlade kycklingprodukter. Lantmännen Invest omfattar flera olika verksamheter, som direkt eller indirekt kan relateras till åkermarken och dess nyttjande och som har sitt ursprung i olika forskningsprojekt eller som inte direkt hör hemma i något av de andra affärsområdena. Geografiska områden Geografiska områden utgör koncernens sekundära indelningsgrund. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade, d v s där företaget bedriver sin produktion av varor och tjänster. NOT 3 I MSEK Nettoomsättning Varuförsäljning INTÄKTERNAS FÖRDELNING KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 Entreprenaduppdrag 350 Tjänsteuppdrag 464 Royalty 124 Uthyrningsverksamhet 242 Övrigt 21 Summa Övriga rörelseintäkter Tjänster 83 Realisationsvinster 585 Statliga stöd 6 Uthyrningsverksamhet 53 Övrigt 231 Summa 958 Koncernen 2008 2007 41 667 34 575 11 344 7 804 308 752 112 213 29 - –12 - 0 42 868 35 989 41 361 13 23 195 633 - - - 52 NOT 5 I Danmark ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER varav Medelantal anställda Koncernen Sverige Tyskland 576 6 958 31% 7 592 2 529 35% 2 614 39% Polen 511 35% Storbritannien 402 1 920 1 467 Norge 396 13 252 9 323 Belgien 369 Ukraina 294 - 224 1 203 67 495 - 36 14% 35% 38% 59% 0 Finland 53 - Estland 37 20 Litauen 17 USA 213 29% Lettland 155 Ryssland 133 31% 56% 21% 19% 18% 56 Spanien 8 63% Japan 8 38% Nederländerna 6 0% I koncernens realisationsvinster ingår vinster från försäljning av fastigheter med 235 MSEK (33), och från försäljning av verksamheter med 350 MSEK (315). Moderföretaget I moderföretagets realisationsvinster ingår vinster från försäljning av fastigheter med 222 MSEK (32). Korea 4 25% Frankrike 1 100% Kanada 1 0% Totalt i koncernen Moderföretaget Sverige Totalt i Moderföretaget varav 2008 kvinnor, % 2007 kvinnor, % 639 470 6 477 346 273 15 153 149 19 36 14 10 6 6 4 1 - 12 671 33% 12 830 1 317 30% 1 317 1 317 30% 37% 40% 35% 17% 39% 36% 59% 27% 31% 54% 63% 19% 14% 60% 50% 0% 25% 100% - 34% 30% 1 317 28% 28% NOT 4 I MSEK Ernst & Young Revisionsuppdrag 13 Andra uppdrag 6 Övriga revisorer Revisionsuppdrag 1 Andra uppdrag 1 Förtroendevalda Revisionsuppdrag 1 1 1 1 Andra uppdrag avser främst revisionsnära konsultationer i samband med förvärv och avseende skattefrågor. 1 0 0 0 0 0 13 7 3 2 3 2 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 2008 2007 Lantmännen Årsredovisning 200 918 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=94">Årsredovisning 2008 Test Sida 94 fortsättning Not </a> 5 Löner och ersättningar MSEK Dotterföretag Sverige Danmark 2008 Styrelser Övriga 35 1 861 9 1 339 Norge 6 209 Tyskland 7 Belgien 13 205 149 Polen 6 78 Storbritannien 4 77 USA 1 33 Lettland 1 Finland 1 Ukraina 1 Ryssland 0 Estland 1 Japan 1 Spanien 2 Nederländerna 1 Litauen 0 Korea - 1 Frankrike - Kanada - 0 0 Dotterföretag totalt Varav rörlig del Moderföretaget Sverige 9 Moderföretaget totalt Varav rörlig del Totalt i koncernen Varav rörlig del Personalkostnader MSEK Löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskostnader 1) Övriga personalkostnader Summa 9 1 497 497 98 4 541 5 KONCERNEN 2008 2007 4 639 4 320 868 966 286 308 260 319 6 053 5 913 7 7 0 477 477 109 4 220 3 MODERFÖRETAGET 2008 2007 506 190 82 53 831 485 156 92 41 774 1) Av koncernens pensionskostnader avser 11 MSEK (13) gruppen styrelser och VD. De utestående pensionsförpliktelserna till dessa uppgår till 12 MSEK (22). Av Moderföretagets pensionskostnader avser 2 MSEK (1) gruppen styrelse och VD. De utestående pensionsförpliktelserna till dessa uppgår till 0 MSEK (0). Könsfördelning i företagsledningen Andelen kvinnor, % Övriga ledande befattningshavare KONCERNEN 2008 2007 Styrelser 15 24 14 23 MODERFÖRETAGET 2008 2007 20 27 15 28 89 4 044 4 23 20 18 13 7 3 3 3 2 2007 Styrelser Övriga och VD:ar anställda och VD:ar anställda 46 1 988 13 1 077 8 6 11 5 1 1 1 1 1 1 1 1 3 1 0 - - - LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare 205 216 119 59 3 7 18 8 14 9 7 4 3 2 2 2 0 - 102 3 743 3 Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses koncernledningen bestående av verkställande direktören (VD) tillika koncernchef, affärsområdeschefer och chefer för gemensamma funktioner anställda i moderföretaget samt affärsområdeschefer anställda i dotterbolagen. Under 2008 har sammansättningen av ledande befattningshavare förändrats. Vid årets ingång utgjordes koncernledningen av 13 personer. Under året har tre personer lämnat koncernledningen och fyra personer tillträtt så att vid årets slut utgjordes koncernledningen av 14 personer, inklusive VD/koncernchef. Lantmännens ersättningsutskott Inom Lantmännens styrelse finns ett särskilt ersättningsutskott. I ersättningsutskottets uppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens beslut i frågor avseende lön och ersättningar till VD/koncernchefen, samt att godkänna övriga koncernledningens löner och andra ersättningar. Lantmännens ersättningspolicy Målsättningen med Lantmännens ersättningspolicy är att erbjuda kompensation som främjar Lantmännens ambitioner att attrahera och behålla kvalificerad kompetens. De grundläggande riktlinjerna är att: - verka för att medarbetare inom Lantmännen erhåller en kompensation som är marknadsmässig och konkurrenskraftig, samt att främja beteende i linje med Lantmännens gemensamma värderingar; öppenhet, helhetssyn och handlingskraft - erbjuda individuell lönesättning baserad på prestation, arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet och befattning, vilket innebär att den är neutral i förhållande till kön, etnisk bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning med mera. Ersättningsstruktur 2008 Lantmännens ersättningsstruktur består av följande delar: - Fast lön - Rörlig lön - Pension - Övriga förmåner och avgångsvederlag Fast lön För personer i Lantmännens koncernledning omprövas lönerna årligen per 1 januari. Revideringen tar hänsyn till prestation, löneutvecklingen på marknaden, förändring av ansvarsområden, företagets utveckling samt lokala avtal och regler. Rörlig lön Lantmännen har sedan 2006 en gemensam struktur för rörlig lön för en definierad målgrupp. Målgruppen består av koncernledning, nyckelpersoner rapporterande till koncernledningsmedlem, medlemmar i affärsområdes-, divisions-, eller större dotterbolags ledningsgrupper samt VD i mindre bolag. Beslut om målgrupp och riktlinjer för rörlig lön tas årligen av Lantmännens ersättningsutskott. För 2008 består programmet av kvantitativa och kvalitativa mål. De kvantitativa målen som representerar mellan 70-75 procent av maximal rörlig lön är kopplade till koncernens resultat efter finansnetto och till rörelseresultat per affärsområde. Total maximal rörlig lön som skulle kunna utbetalas för 2008 är cirka 35 MSEK, exklusive sociala kostnader. Maximal rörlig lön som skulle kunna utbetalas för Lantmännens koncernledning 2008 är 30 procent av fast lön. Pensioner SJUKFRÅNVARO I MODERFÖRETAGET Sjukfrånvaron anges i procent av ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron uppgick under året till 5 procent (4), för kvinnor var sjukfrånvaron 6 procent (4) och för män 4 procent (4). Av den totala sjukfrånvaron avsåg 57 procent (61) långtidssjukfrånvaro, dvs sjukfrånvaro 60 dagar eller mer. Långtidssjukfrånvaron för kvinnor var 2 procent (2) och för män 2 procent (1). Den totala sjukfrånvaron i åldersgruppen upp till 30 år var 2 procent (2), i åldersgruppen 30-49 år 3 procent (3) och i åldersgruppen över 49 år 4 procent (5). Lantmännen erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI, förmånsbestämda planer förekommer även i bland annat Norge och Tyskland. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Lantmännens koncernledning. Intjänande av tjänstepension enligt avtal om ITP med pensionsmedförande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP. Samt en premiebaserad pension där premien motsvarar 25-35 procent av den pensionsmedförande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner. VD/koncernchef erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent av den pensionsmedförande lönen, pensionsålder är 65 år. Lantmännen Årsredovisning 200 928 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=95">Årsredovisning 2008 Test Sida 95 fortsättning Not </a> 5 Villkor om pension före 65 år Två befattningshavare intjänar löften om pension från 60-62 till 65 år, varav en befattningshavare har en förmånsbestämd pension motsvarande 70 procent av den pensionsmedförande lönen och en har en avgiftsbestämd pension med en premie om 33 procent av den pensionsmedförande lönen. Den pensionsmedförande lönen motsvarar ITP-avtalets definition med eller utan tak. Samtliga löften intjänas linjärt och tryggas/säkerställs genom försäkring. Övriga ledande befattningshavare har inte något löfte om pension före 65 års ålder. Villkor om pension efter 65 år Åtta befattningshavare intjänar i huvudsak tjänstepension enligt ITP med pensionsmedförande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp. Sex personer intjänar en avgiftsbestämd pension med en avsättning till försäkring motsvarande 25-35 procent av den pensionsmedförande lönen, som är fast lön med eller utan tak. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner. Samtliga löften intjänas linjärt och tryggas/säkerställs i försäkring. Sjukförmåner utgår enligt ITP, där två personer har en kompletterande sjukförsäkring. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare TSEK Stämmovalda styrelseledamöter i Lantmännen ek för, enligt specifikation nedan 2) VD/Koncernchef 3) Per Strömberg Jörgen Sallenhag Claes Eriksson Vice VD 4) Claes Eriksson Carl-Axel Westlund Koncernledning, övriga 5) 26 755 4 455 34 124 1) Estimerad bonus för 2008, utbetalas under 2009. 2) Här inkluderas ersättning från såväl Lantmännen ek för som från övriga koncernföretag. 3) Jörgen Sallenhag till och med 2007-04-30, Claes Eriksson från 2007-05-01 till och med 2007-08-31, Per Strömberg från 2007-09-01. 4) Claes Eriksson från 2007-01-01 till och med 2007-04-30 och från 2007-09-01, Carl-Axel Westlund från 2007-05-01 till och med 2007-08-31. 5) I övrig koncernledning ingår 11 personer vid årets ingång och 12 vid dess utgång. Lämnade uppgifter avseende koncernledning avser endast de personer som ingår i ledningen för Lantmännenkoncernen. NOT 6 Arvoden till styrelsen Thomas Bodén, styrelsens ordförande Elisabet Annell Paul Bergqvist Birgitta Carlander Bengt-Olov Gunnarson, vice ordförande Nils Lundberg Thomas Magnusson Olle Nilsson Hans Wallemyr Björn Wallin Nils Orrenius Lennart E. Bengtsson Christina Birger Bo Sundström Summa 2008 858 349 348 661 537 381 469 260 417 175 - - - - 2007 746 197 380 777 515 216 398 354 204 - 437 323 310 269 4 455 5 126 MSEK Balanserade utgifter för utvecklingsarbete Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Delsumma Summa I 6 550 6 038 8 980 10 095 876 1 084 2 325 930 2 513 115 5 883 - 40 219 58 738 3 104 1 291 30 250 45 739 Övriga förmåner och avgångsvederlag Övriga förmåner Lantmännen erbjuder utöver fast lön, pension och förmåner vid långtidssjukdom, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring. Avgångsvederlag/uppsägning Mellan Lantmännen och VD/koncernchef gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från Lantmännens sida erhålls uppsägningslön motsvarande fast lön och övriga förmåner (inklusive tjänstepension och försäkringar under uppsägningstiden), därutöver utgår ett avgångsvederlag om 18 månaders fast lön, full avräkning sker för eventuell lön från ny arbetsgivare. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 6-12 månader vid uppsägning på egen begäran och 6-12 månader på Lantmännens begäran. Vid uppsägning på Lantmännens begäran utgår även ett avgångsvederlag om 9-18 månader varav samtliga utom två personer har full avräkning vid inkomst från annan anställning under tid för utbetalning av avgångsvederlag. Styrelsearvoden 4 455 5 044 1 500 1 544 93 Fast lön Rörlig lön 1) Pension förmåner Övriga Summa Summa 2008 4 455 8 181 - - 2007 5 126 2 572 1 687 1 709 AVSKRIVNING OCH NEDSKRIVNING AV IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 Goodwill 588 Patent, licenser och varumärken 25 Delsumma 650 Byggnader och mark 242 855 163 2007 199 37 36 24 259 181 702 160 1 260 1 043 1 910 1 302 2008 2007 - - 12 9 21 18 79 19 12 3 15 44 71 17 116 132 137 147 Lantmännen Årsredovisning 200 938 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=96">Årsredovisning 2008 Test Sida 96 fortsättning Not </a> 6 Nedskrivningar, koncernen Lantmännen prövar värdet på tillgångarna i fördefinierade kassagenererande enheter, då indikationer avseende resultatutvecklingen är väsentligt negativ och inte bedöms vara tillfällig för berörda enheter. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningarna grundar sig på beslutade budgetar för nästkommande år och beslutade strategiska planer för därefter kommande två år. Budgetar, strategiska planerna och prognoser för kommande år baseras på marknadsmässiga antaganden och omfattar förväntade kassaflöden för den existerande verksamheten under dessa tre år och under bedömd kvarvarande livslängd. De diskonteringsfaktorer som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena motsvarar de vid det aktuella tillfället långsiktiga avkastningskraven, före skatt, som Lantmännen fastställt för verksamheter i de kassagenererande enheterna. Årets prövning av nedskrivningsbehov har medfört att nedskrivning skett av anläggningstillgångar i Lantmännen Färskbröd Sverige med 165 MSEK, samt med totalt 18 MSEK i andra verksamheter. Nedskrivningarna är gjorda på byggnader, maskiner och inventarier. Vidare har nedskrivning av goodwill gjorts med 340 MSEK avseende den icke svenska färskbrödsverksamheten. Nedskrivningar avseende färskbrödsverksamheten har gjorts på koncernnivå. Under 2007 skrevs värdet på maskiner i Lantmännen Ecobränsle ned med 29 MSEK. Under 2006 skrevs anläggningstillgångar ned med 368 MSEK i Lantmännen Kronfågel. Resultatutvecklingen i Lantmännen Kronfågel sedan 2006 har förbättrats väsentligt. Återföring av tidigare gjord nedskrivning har inte gjorts under 2008 och bedöms inte kunna göras förrän en stabil positiv resultatutveckling påvisats under en längre tid. Nedskrivningar, moderföretaget Under 2007 skrevs värdet på fastigheter ned med 4 MSEK. NOT 7 I MSEK Utdelning Realisationsresultat vid avyttring av andelar Nedskrivningar Återlagda nedskrivningar Summa RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG MODERFÖRETAGET 2008 2007 552 –51 –4 497 150 0 - - 187 337 2008 har utdelning erhållits från bland andra Lantmännen Invest AB, 280 MSEK, Lantmännen Axa AB, 100 MSEK, Lantmännen Finance, 79 MSEK, Dirual AG, 50 MSEK, och Ceramyl AB med 34 MSEK. Realisationsförlusten avser huvudsakligen avyttringen av Granngården AB. Den nedskrivning av värdet på aktier i Kronfågel Holding AB som gjordes med 187 MSEK 2006, återfördes 2007. NOT 8 I MSEK Realisationsvinst vid avyttring av andelar Realisationsförlust vid avyttring av andelar Resultatandel i handelsbolag RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 Utdelning 0 - - 0 2007 0 - - 0 Summa 0 0 2008 2007 0 0 165 116 –9 0 156 - 0 116 Resultat från andelar, som redovisas inom ramen för finansiella poster i koncernen, avser intresseföretag som inte innehas för den operativa verksamheten. I moderföretaget uppgår realisationsvinsten vid försäljning av aktier i Svenska Foder till 75 MSEK och till 89 MSEK vid försäljningen av aktier i Hedegaard A/S. Realisationsförlusten avser försäljning av aktier i Melia OY. MSEK Särskilda poster i Övriga rörelseintäkter Realisationsresultat vid fastighetsförsäljning Realisationsresultat vid försäljning av verksamheter Särskilda poster i Rörelsens kostnader Nedskrivning av anläggningstillgångar - Lantmännens färskbrödsverksamhet - Övriga verksamheter –505 –31 Strukturkostnader –126 Upplösning salmonella-reserv 181 - –29 –168 - Övrigt - 34 Summa –481 –163 Summa särskilda poster i Rörelseresultat Särskilda poster i Resultat från finansiella poster Realisationsvinster - Realisationsförluster - Övrigt –24 Summa särskilda poster i Resultat efter finansiella poster Skatteeffekt av särskilda poster 184 - 16 Summa –24 200 80 28 352 362 –60 - 302 577 295 - - 295 135 104 152 - - - 53 - 53 - - –160 - - –160 275 –160 KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 2008 2007 NOT 9 I MSEK Realisationsresultat vid avyttring av andelar RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 Utdelning 26 8 Nedskrivningar –9 2007 28 170 - Övrigt 2 15 Summa 27 213 2008 2007 14 16 197 - 2 213 170 - 15 201 I koncernen har utdelning erhållits huvudsakligen på aktier i VK-Mühlen, Swedbank och InTrade-bolagen. Koncernens realisationsresultat 2008 avser huvudsakligen försäljning av aktier i Cloetta Fazer AB. I moderföretaget ingår en vinst på 189 MSEK som uppkom avseende BASF Plant Science GmbH, i den bytesaffär med BASF där Lantmännen i utbyte erhöll 40 procent av aktierna i Svalöf Weibull AB. I koncernen redovisas denna vinst i rörelseresultatet. 2008 års nedskrivningar avser aktier. 2007 avsåg realisationsresultatet huvudsakligen försäljning av aktier i Swedbank. Under Övrigt redovisas resultat från andelar i Nordico Invest II KB och Accent Equity 2003 KB. NOT 10 I SÄRSKILDA POSTER SOM PÅVERKAR RESULTAT EFTER FINANASIELLA POSTER Koncernens resultat påverkas av vissa poster av jämförelsestörande karaktär. En sammanställning över dessa poster framgår i tabellen nedan. Se även förvaltningsberättelsen sidan 71. 235 350 Summa 585 - 315 315 222 - 222 - - 0 Lantmännen Årsredovisning 200 948 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=97">Årsredovisning 2008 Test Sida 97 fortsättning Not </a> 10 Särskilda poster som ingår i koncernens rörelseresultat fördelar sig på Lant männens segment och på övriga verksamheter enligt följande samman ställning: KONCERNEN MSEK Energi Cerealia Invest Övrig verksamhet Summa 2008 –17 –14 - 135 104 2007 –37 6 269 –86 152 NOT 12 Årets strukturkostnad, 126 MSEK, avser den svenska färskbrödsverksamheten, som såldes i början av 2009. Cirka 40 procent av kostnaderna var personalrelaterade. Av 2007 års strukturkostnad avser 160 MSEK, i såväl koncern som moderföretag, kostnad för planerad rivning av silor. I Summa Obeskattade reserver, MSEK Ackumulerade avskrivningar utöver plan - Immateriella tillgångar - Maskiner och inventarier Summa NOT 13 I SKATTER Skatt på årets resultat MSEK Aktuell skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad/intäkt Justering av skatt hänförlig till tidigare år Summa aktuell skatt Uppskjuten skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser och ändrade skatteregler –174 –1 Uppskjuten skatteintäkt i aktiverat underskottsavdrag 381 Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag –59 Övriga uppskjutna skatter –6 Summa uppskjuten skatt Skatt på andelar i intresseföretags resultat 141 –49 52 –7 7 –19 - 33 –12 Summa redovisad skattekostnad –36 –134 –58 –11 214 - - 145 - 133 35 - - –16 19 - 96 2008 KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2007 2008 2007 Koncernen Resultat före skatt –127 –150 –1 –5 –128 –155 –12 - –12 77 - 77 Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats 580 739 28% –162 28% –207 Avskrivning av koncernmässig goodwill 28% –163 7% –49 Andra icke-avdragsgilla kostnader Intäktsförd negativ goodwill Skattefria realisationsresultat Ej avdragsgillt realisationsresultat Skattefri utdelning Andra ej skattepliktiga intäkter Aktivering av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler 5% –28 4% –28 –2% 13 –1% 8 –23% 135 –13% 93 1% –5 0% 0 –1% 5 –1% 7 –4% 26 –4% 29 –27% 159 0% 0 –3% 16 –1% 11 Skattemässigt avdragsgill insatsutdelning –3% 15 –2% 14 Skatt hänförlig till tidigare år 0% –1 1% –5 - Övrigt 8% –45 Redovisad effektiv skatt i koncernen Moderföretaget Resultat före skatt Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats Icke-avdragsgilla kostnader Skattefria realisationsresultat Skattefri utdelning Andra ej skattepliktiga intäkter 549 0% –1 1% –7 0% 0 6% -36 18% –134 144 28% –154 28% –40 1% –7 4% –6 –26% 142 –22% 32 –28% 156 –31% 44 0% 0 –46% 66 Skattemässigt avdragsgill insatsutdelning –3% 15 –10% 14 Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler Övrigt 1% –4 Redovisad effektiv skatt i moderföretaget Lantmännen Årsredovisning 200 958 Noter med redovisningsprinciper 3% –15 0% 0 -9% –14 –24% 133 –66% 96 Avstämning av effektiv skatt 2008 Procent MSEK 2007 Procent MSEK 111 200 311 111 200 311 BOKSLUTSDISPOSITIONER, OBESKATTADE RESERVER MODERFÖRETAGET Bokslutsdispositioner, MSEK Förändring av överavskrivningar - Maskiner och inventarier 2008 2007 - - –10 –10 NOT 11 I MSEK Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet Valutakursdifferenser på finansiella poster VALUTAKURSDIFFERENSER SOM PÅVERKAT RESULTATET KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 82 2 Summa 84 2007 31 2008 2007 50 –249 20 –11 –299 –102 20 –82
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=98">Årsredovisning 2008 Test Sida 98 fortsättning Not </a> 13 Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital MSEK Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag Summa Uppskjuten skattefordran/skatteskuld MSEK Koncernen Immateriella tillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Kundfordringar - 68 150 68 180 382 14 - 390 - –68 –112 –232 - - 131 74 59 80 299 14 10 - Pensionsavsättningar 7 - 7 20 - Övriga avsättningar 5 - 5 Underskottsavdrag Övrigt 86 Summa 720 Kvittning av fordringar/skulder Summa, netto, uppskjuten skattefordran/-skuld Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som avser samma skattemyndighet har kvittats mot varandra. Moderföretaget Byggnader och mark Övriga avsättningar Underskottsavdrag 4 Övrigt –8 Summa, netto uppskjuten skattefordran - 21 - 214 - 0 231 Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag 2008, MSEK Koncernen Immateriella tillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Kundfordringar Pensionsavsättningar Övriga avsättningar Underskottsavdrag Övrigt Summa Moderföretaget Byggnader och mark Övriga avsättningar Underskottsavdrag Övrigt Summa Underskottsavdrag Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 1 733 MSEK, varav 1 416 MSEK beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt. Ökningen av under året aktiverade underskottsavdrag beror bland annat på aktivering av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag. De underskottsavdrag som inte beaktats avser huvudsakligen underskottsavdrag i Svalöf Weibulls tyska verksamhet. I och med förvärvet av återstående 40% av Svalöf Weibull, kvarstår 60% av outnyttjade underskottsavdrag. Dessa har inte åsatts något värde då de i dagsläget inte kan utnyttjas. Belopp vid över resultatårets ingång –59 –80 –168 10 20 74 83 13 –107 10 74 0 2 86 Redovisat räkningen –1 –27 –47 4 –12 –72 299 –3 141 –6 –53 214 –10 145 0 0 De underskottsavdrag som inte beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt uppgår till 317 MSEK (19) och förfaller enligt följande: MSEK 2010 3 2011 3 2012 7 2013 och senare 5 18 Obegränsad livslängd 299 Summa 317 Förändringar avyttring av företag vid förvärv/ Omräknings- vid årets differenser Belopp utgång –10 3 –23 - - 3 4 –8 –31 2 –8 6 - –1 - 4 –2 1 –68 –112 –232 14 7 5 390 0 4 4 21 214 –8 231 0 4 21 231 10 74 2 86 - - - 0 10 74 214 - - - –8 2 86 –584 136 86 716 –584 132 4 0 4 144 462 - 390 83 - 0 –344 118 131 569 –344 225 –59 –80 –168 10 20 74 83 13 –107 0 –107 2008 Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Uppskjuten KONCERNEN 2008 2007 0 0 2007 Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto MODERFÖRETAGET 2008 2007 12 0 0 12 77 77 Lantmännen Årsredovisning 200 968 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=99">Årsredovisning 2008 Test Sida 99 NOT 14 I IMMATERI</a> ELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Patent, licenser och varumärken Koncernen, MSEK Ingående anskaffningsvärde 2008 713 Investeringar 1 Företagsförvärv 39 Företagsförsäljningar 0 Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar 1 Omräkningsdifferenser 2 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar 756 –326 Företagsförsäljningar - Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan 0 –41 Omklassificeringar –1 Omräkningsdifferenser –2 Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets nedskrivningar, reverseringar Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde vid årets slut –370 –22 - 4 Omklassificeringar - Omräkningsdifferenser 0 –18 368 2007 691 4 28 - 0 –11 - 1 713 –285 - - –36 - –2 –323 –22 - - - 0 –22 368 Balanserade Goodwill 2008 4 523 1 1 163 –31 –2 2 569 6 225 2007 4 268 - 102 –16 - 0 169 4 523 –1 913 –1 660 22 2 –248 –2 –242 –100 1 –340 - –19 –458 3 386 –64 –2 381 –1 913 –96 - - –4 0 –100 2 510 10 - –199 0 utvecklingskostnader 2008 108 42 - –3 –1 - - 146 –32 2 0 –25 - - –55 0 - - - - 0 91 2007 38 61 - - –6 15 - 108 –6 - - –24 –2 - –32 0 - - - - 0 76 Av koncernens totala goodwill, 3 386 MSEK (2 510), fördelar sig 3 121 MSEK (2 208) till affärsområdet Lantmännen Unibake, 20 MSEK (14) till Lantmännen Cerealia och 209 MSEK (241) till affärsområdet Lantmännen Energi. Resterande 36 MSEK (47) fördelas över koncernens övriga affärsområden och centralt redovisade bolag. Av koncernens totala varumärken fördelar sig 44 MSEK (8) till affärsområdet Cerealia, 208 MSEK (219) till Lantmännen Unibake och 52 MSEK (61) till Lantmännen Energi. Nedskrivning av goodwill avser den icke svenska färskbrödsverksamheten och redovisas på koncernnivå. Patent, licenser och varumärken Moderföretaget, MSEK Ingående anskaffningsvärde Investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut 2008 247 - - 247 –62 - –13 –75 172 2007 247 - - 247 –50 - –12 –62 185 Balanserade utvecklingskostnader 2008 20 31 –3 48 –5 1 –9 –13 35 2007 9 11 - 20 –2 - –3 –5 15 Lantmännen Årsredovisning 200 978 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=100">Årsredovisning 2008 Test Sida 100 NOT 15 I MATERIE</a> LLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Maskiner och andra Inventarier, verktyg Mark1) Koncernen, MSEK Ingående anskaffningsvärde Investeringar 2008 668 113 Företagsförvärv 10 Företagsförsäljningar –31 Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar –6 Omräkningsdifferenser 21 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Företagsförvärv 772 2007 Byggnader 2008 606 73 –38 2007 2007 2008 2007 Pågående tekniska anläggningar och installationer nyanläggningar 2008 2008 244 1 750 1 091 173 –26 326 –96 –3 –33 14 –128 117 –513 643 609 61 –2 184 2 148 - 1 2007 649 5 858 5 642 12 034 11 096 2 026 2 220 1 605 933 32 28 –8 - 681 - –188 –14 –101 –164 –409 297 243 –193 –452 –124 –151 –3 45 –28 66 30 –6 0 –717 41 –17 –2 –7 17 668 6 286 5 858 14 753 12 034 2 011 2 026 924 1 605 Företagsförsäljningar 5 Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Omklassificeringar 5 –7 Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar –123 –133 –144 –2 969 –2 909 –8 027 –7 524 –1 534 –1 663 - - - - 4 –5 7 12 19 81 –5 19 61 –233 –172 196 84 - 0 –103 –47 Ingående uppskrivningar 7 7 Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade uppskrivningar Ingående nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets nedskrivningar Under året återförda nedskrivningar 7 –14 - Omklassificeringar - –14 642 24 31 24 - 0 7 0 7 24 –9 - - - - - –5 –14 –249 –250 1 –2 - - Omräkningsdifferenser - 0 –19 Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde vid årets slut Taxeringsvärden avseende fastigheter i Sverige, MSEK Taxeringsvärden Leasing, MSEK Tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal ingår med ett redovisat värde om Aktiverade räntor, MSEK Räntor aktiverade i ingående balanser Räntor aktiverade i årets investeringsbelopp Omklassificeringar Totalt aktiverade räntor i tillgångarnas anskaffningsvärde 0 0 18 0 73 0 0 0 1) Inklusive markanläggningar. För ytterligare upplysningar om leasing se Not 32 avseende leasingåtaganden och Not 35 avseende kundfinansiering. Under året har räntesatsen 5,3 procent använts vid beräkning av den lånekostnad som aktiverats som en del av investeringens anskaffningsvärde. Statliga stöd har reducerat årets investeringar i inventarier med 9 mkr (1) och pågående nyanläggningar med 0 mkr (0). 2 32 - 0 - - - 149 0 - 18 217 118 0 - 73 124 22 0 - - 48 - 32 61 –91 - 4 28 - - –4 - 13 –8 –269 –249 - 65 401 –767 40 –36 2 347 –364 –144 0 163 109 - - 165 128 –675 –138 –160 3 –20 –133 –3 009 –2 969 –8 652 –8 027 –1 476 –1 534 1 0 - 1 0 –440 9 –93 5 - –12 –531 –398 2 –29 - –8 –440 528 3 039 2 664 5 571 3 567 0 –12 - 0 - - - - –33 16 - –43 - 0 0 0 0 0 - - 0 –13 1 –25 - - - –12 - - –7 0 0 –37 498 480 0 0 - - - - - 0 0 - - - - - - 0 0 - 0 0 - - - - - 0 924 1 605 2008 2007 520 2008 2007 442 2 386 2 228 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Lantmännen Årsredovisning 200 988 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=101">Årsredovisning 2008 Test Sida 101 fortsättning Not</a> 15 Maskiner och andra Inventarier, verktyg Mark Moderföretaget, MSEK Ingående anskaffningsvärde Investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Omklassificeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående uppskrivningar Årets avskrivning på uppskrivet värde Utgående ackumulerade uppskrivningar Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde vid årets slut Taxeringsvärden 2008 122 –5 Omklassificeringar 7 127 –58 4 –1 –59 2007 128 3 8 –12 –2 122 –59 3 –2 –4 - –58 - Byggnader 2008 930 45 –30 2 947 2007 –73 13 2007 2008 950 2 381 2 313 592 40 149 –27 - 105 –37 - 930 2 503 2 381 50 22 34 2007 600 Pågående tekniska anläggningar och installationer nyanläggningar 2008 2008 161 –11 - 602 9 21 7 –15 - 592 –714 –750 –1 912 –1 875 –493 –491 24 –9 –3 –14 - 0 0 5 5 - - 0 0 - 0 68 200 0 0 0 64 5 –50 –79 - –71 - –19 –702 –714 –1 969 –1 912 –503 0 5 –46 - - –4 –50 –50 200 171 449 1 087 1 777 - –17 - - –493 0 0 0 - 0 –147 –147 387 0 –147 - - –147 322 –1 - –1 98 - 0 0 - 0 –1 - –1 98 15 40 - - 2007 88 73 - - 201 161 0 - - - 0 0 - 0 0 - 0 0 - - - 0 0 - 0 0 - 0 201 161 Lantmännen Årsredovisning 200 998 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=102">Årsredovisning 2008 Test Sida 102 NOT 16 I MSEK In</a> gående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Taxeringsvärden FÖRVALTNINGSFASTIGHETER KONCERNEN Summa Mark 2008 Byggnader 2007 2008 32 0 135 0 36 32 68 32 –1 –8 - - förvaltningfastigheter 2007 2008 - - - - 0 - - - - 529 135 - 0 2007 Mark Byggnader 167 0 128 0 0 394 135 430 167 597 167 2 –6 3 892 132 890 27 MODERFÖRETAGET Summa förvaltningsfastigheter 2008 2007 2008 2007 2008 2007 128 1 020 134 1 018 30 - –5 - –12 - –17 2 –3 –13 –9 –11 124 128 1 021 892 1 145 1 020 –10 0 –86 0 –96 0 –52 - –3 –10 49 22 111 51 –189 Utgående ackumulerade avskrivningar –19 –10 –278 –4 0 –86 –197 –86 –297 –96 –50 –1 –2 –586 –568 –6 –23 –638 –618 - 0 0 - 0 - 5 - 5 - –586 –638 –7 –25 –96 4 0 3 0 7 0 –49 –52 –589 251 49 300 71 300 112 411 Fastigheter där mindre än 10 % av lokalytan utnyttjas för Lantmännenkoncernens egen verksamhet, respektive moderföretagets verksamhet, klassificeras som förvaltningsfastigheter. Omklassificeringen av fastigheter till förvaltningsfastigheter i koncernen under 2008 är främst en effekt av försäljningen av Granngården AB. Koncernen redovisade förvaltningsfastigheter första gången 2007. Verkligt värde och dess förändring MSEK Verkligt värde vid årets början 2008 215 Nyanskaffningar - Investeringar i fastigheterna KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2007 2008 2007 22 Avyttringar –11 Värdeförändringar 81 Omklassificeringar 472 Verkligt värde vid årets slut 0 1 093 1 083 - - - - - 215 779 215 139 –13 176 8 2 27 –81 23 39 1 403 1 093 Verkligt värde har fastställts baserat på interna bedömningar. Avstämning har också skett gentemot fastighetsförsäljningar genomförda under året. NOT 17 I MSEK Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående uppskrivningar 163 75 76 229 225 432 306 654 647 –638 507 382 883 872 Värdet har bedömts med hjälp av följande värderingsmetoder: - I flertalet fall har ortprismetoden använts, där genomförda försäljningar av likvärdiga fastigheter på marknaden använts som underlag för bedömningen av värdet. - Avkastningsvärdering genom kassaflödeskalkyler, där fastigheternas framtida driftsnetton och bedömda restvärden nuvärdesberäknats. - I vissa fall har avkastningsvärdering genom nettokapitaliseringsmetoden använts, där ett normaliserat driftsnetto sätts i relation till ett marknadsanpassat direktavkastningskrav. MSEK Förvaltningsfastigheternas påverkan på periodens resultat KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 Hyresintäkter 81 Direkta kostnader, inklusive kostnad för reparation och underhåll –40 Driftsnetto 41 2008 2007 160 152 –80 –82 80 70 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG MODERFÖRETAGET 2008 2007 6 244 5 963 Inköp 435 281 Försäljningar –672 0 6 007 286 Försäljningar –86 Utgående ackumulerade uppskrivningar Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Under året återförda nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde vid årets slut 200 –511 –4 - –515 5 692 6 244 286 - 286 –698 - 187 –511 6 019 Återförd nedskrivning 2007 avsåg nedskrivning gjord 2006 av aktier i Kronfågel Holding AB. Årets nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i koncernföretag”. I årets försäljningar ingår bland annat avyttringen av Granngården AB samt koncerninterna försäljningar. Koncerninterna försäljningar uppgår till –663 MSEK och i årets inköp ingår 71 MSEK avseende förvärv som sedan överlåtits inom koncernen. I årets inköp ingår bland annat kapitaltillskott till Lantmännen Unibake A/S, 147 MSEK, och Lantmännen Energi AB, 20 MSEK, samt beräknat anskaffningsvärde vid byte av aktier i BASF Plant Science GmbH mot aktier i Svalöf Weibull AB, 189 MSEK. Lantmännen Årsredovisning 200 1008 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=103">Årsredovisning 2008 Test Sida 103 fortsättning Not</a> 17 Moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 2008-12-31 Sammanställningen omfattar direktägda dotterföretag samt indirekt ägda företag med omsättning överstigande 200 MSEK. Bolagsnamn Aktier och andelar i svenska dotterbolag AB Svenska Lantmännen Agconfas AB AB Skånefågel Arips AB Aspplattan AB Ceramyl AB Cerealia Bakery Holding AB Conagri AB Doofmas & Co AB Eco Trade i Sverige AB Fastighets AB Kungsholmsgatan 160 Fastighets AB Tre Skåne Gyllebo Gödning AB Lantmännen Agroenergi AB Lantmännen Agroetanol AB Lantmännen AS-Faktor AB Lantmännen BioAgri AB Lantmännen Byggnads AB Lantmännen Cerealia AB Lantmännen Axa AB Lantmännen Färskbröd AB Lantmännen Cerealia A/S Lantmännen Schulstad A/S AS Rigas Dzirnavnieks, JSC Lantmännen Energi AB Aspen Petroleum AB Lantmännen Fastigheter i Gällivare AB Lantmännen Fastigheter i Göteborg KB Lantmännen Fastigheter i Haparanda AB Lantmännen Finans AB Lantmännen Holding AB Lantmännen Invest AB Lantmännen Bygglant AB Lantmännen Doggy AB Lantmännen Reppe AB Lantmännen Kronfågel Holding AB Lantmännen Kronfågel AB Lantmännen Danpo A/S Lantmännen Maskin AB Lantmännen Maskin AS LMB Danmark A/S Lantmännen Unibake Sweden AB Maselaboratorierna AB Norrbottens lantmän Utveckling AB Nötcenter Viken AB Odal Energi AB ReCere Försäkrings AB SeedGard AB Svalöf Weibull AB Swecon Anläggningsmaskiner AB Swecon Baumaschinen GmbH Valtra Traktor AB Åhus Foder HB Aktier och andelar i utländska dotterbolag Cerealia Bakeries Holding A/S Lantmännen Finance Ireland Dirual AG Lantmännen Axa Norge AS Lantmännen Mills AS Lantmännen Unibake Denmark A/S Lantmännen Unibake USA, Inc Eurobuns Limited Lantmännen Unibake Benelux NV Lantmännen Unibake Norge AS Summa moderföretaget Organisationsnummer 556424-2864 Säte Stockholm 556069-3441 Örebro 556056-1457 556413-4293 556710-6074 556054-7449 556276-6252 556294-4701 556547-7394 556450-6698 556071-4429 556044-1031 556179-2911 556215-0606 556028-0611 556530-9720 556056-1283 556042-8186 556017-2222 Sölvesborg Stockholm Malmö Stockholm Stockholm Malmö Stockholm Antal andelar 10 000 120 415 1 000 6 111 289 1 000 25 000 1 000 102 3 400 000 Enköping 65 Stockholm Malmö Lidköping 30 050 39 500 2 000 Huskvarna 30 000 Norrköping Enköping Enköping Malmö Malmö 556080-0921 Södertälje 556044-3292 691210717 10 245 613 400 030 266 556118-3954 556329-9519 556653-5802 Eskilstuna Vejle Köpenhamn Riga Stockholm Göteborg Stockholm 969685-9074 Stockholm 556671-5339 556664-8118 556017-8443 556003-3192 556301-2771 556055-5129 556000-1538 556529-6372 556145-4223 31 241 316 556005-7639 914 109 981 75 297 319 556186-7796 556009-7353 556435-4768 556559-4503 556091-6354 516401-8359 Haparanda Stockholm Stockholm Stockholm Örebro Vårgårda Växjö Stockholm Stockholm Farre Malmö Asker Bröndby Örebro Uppsala Luleå Falköping Lidköping Stockholm 556668-7546 Stockholm 556001-5272 556575-1137 HR B1403 556070-1897 969723-3394 26 864 097 162 531 CH-0203002 989135775 910629085 37 249 211 36-4034179 3315763 0461025063 989 135 082 Svalöv Eskilstuna Düsseldorf Eskilstuna Åhus Danmark Dublin Zurich Oslo Oslo Horsens USA England Londerzeel Oslo 3 405 694 400 1 000 1 000 3 000 000 3 000 440 000 47 500 103 625 25 000 15 000 000 10 000 100 000 5 000 2 000 6 000 500 7 500 10 000 298 667 488 150 140 630 50 000 100 20 240 000 200 000 Andel i % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 51,0 100,0 65,0 100,0 79,0 66,7 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 93,7 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 95,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 66,7 100,0 100,0 51,0 100,0 97,6 100,0 57,4 70,0 5 000 199 997 4 226 177 17 968 129 2 500 000 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Redovisat värde, MSEK 0 16 1 6 0 8 0 5 238 0 3 38 0 232 266 0 3 5 512 54 4 8 3 300 4 95 305 10 27 0 0 3 5 8 5 238 372 18 0 1 1 104 22 42 179 1 518 34 5 692 Lantmännen Årsredovisning 200 1018 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=104">Årsredovisning 2008 Test Sida 104 NOT 18 I FORDRIN</a> GAR OCH SKULDER HOS KONCERNFÖRETAG MODERFÖRETAGET LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR, MSEK Fordringar vid årets början Under året tillkommande fordringar Reglerade fordringar Redovisat värde vid årets slut Långfristiga fordringar hos koncernföretag är finansiella. KORTFRISTIGA FORDRINGAR, MSEK Finansiella fordringar 2008 2007 289 96 –164 221 289 289 NOT 19 I MSEK Ingående anskaffningsvärde Årets andel i intresseföretags resultat efter skatt Årets utdelning 2008 2007 9 173 Rörelsefordringar 336 Summa 9 509 KORTFRISTIGA SKULDER, MSEK Finansiella skulder 6 424 271 6 695 2008 2007 2 247 Rörelseskulder 131 Summa 2 378 3 003 139 3 142 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Försäljningar Utgående ackumulerade nedskrivningar ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 996 Försäljningar –577 2007 653 - Inköp 514 228 - –65 123 –6 Omklassificeringar - Omräkningsdifferens 146 1 196 –5 4 Omklassificeringar - –1 Redovisat värde vid årets slut 1 195 56 –9 125 8 996 –11 - 6 –5 991 2008 2007 630 505 –336 - - - - 799 –2 - - –2 797 294 216 –10 - - 130 - 630 –2 - - –2 628 Skillnaden mellan redovisat värde och andelen i intresseföretagets egna kapital i årets större förvärv framgår nedan. MSEK HaGe Kiel Goodwill 33 Under året har innehavet i Svenska Foder AB sålts till DLG, Dansk Landbrugs Grovvareselskab, Hedegaard A/S enligt utköpserbjudande till Dan Agro Holding A/S samt innehavet i Melia OY till Raisio OY. Nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i intresseföretag”. fortsättning Not 19 Moderföretagets och koncernens innehav av andelar i intresseföretag 2008-12-31 Bolagsnamn Av moderföretaget ägda intresseföretag: Dimela AS Fast.bol. Mårten Persson HB Reiffeisen Hauptgenossenschaft Nord AG (HaGe Kiel) Mackmyra Svensk Whisky AB Matsutake AB Piteå Spannmåls AB Rural Patent Svenska AB Scandinavian Farmers AB Sveriges Djurproducenters Tillväxt AB SweDane Crop Protection A/S SweDane Fertilizer A/S SweDanNo Trade A/S Vegolia AB Viking Malt Oy Åhus Stuveriintressenter AB Övriga intresseföretag i koncernen: Cerealia: Struer Bröd AS Leibur AS Unibake: Kronfågel: Summa Bake House Ltd Svalöf Weibull: Satec Handelsgesellschaft GmbH Energi: Aspen-Produkte Handels GmbH Farmfood AS Bosarpkyckling AB 556673-6608 10224864 556039-8256 Organisationsnummer 916752-3654 DE134852742 Antal Säte Estland Åhus 556567-4610 Mackmyra 556571-6627 Kapital- andelar andel, % 500 Tyskland 3 605 732 Umeå 556090-8187 Piteå 556530-9654 Stockholm 556009-3121 Stockholm Danmark Danmark Danmark 500 1 500 50 85 000 556155-9831 Stockholm 135 000 21538388 20296372 26207177 556020-6574 Stockholm 5 841 250 250 180 500 Finland 1 381 387 Åhus 25 50 38 (19% röster) 26 28 30 50 50 50 50 50 36 50 38 49 Redovisat värde Redovisat värde i koncernen, i moderföretaget, MSEK 1 0 672 19 0 0 0 69 24 0 0 0 0 213 1 MSEK 1 0 552 19 0 0 0 22 24 0 0 0 0 178 1 Danmark Estland Storbritannien Tyskland Tyskland Danmark Bosarp 33 45 33 20 50 8 148 10 2 7 33 17 35 4 1 195 797 - - - - - Lantmännen Årsredovisning 200 1028 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=105">Årsredovisning 2008 Test Sida 105 NOT 20 I FORDRIN</a> GAR OCH SKULDER HOS INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN MODERFÖRETAGET LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR, MSEK Fordringar vid årets början Under året tillkommande fordringar Reglerade fordringar 2008 77 4 –16 Omräkningsdifferens 13 Redovisat värde vid årets slut 78 2007 92 0 –15 0 77 Långfristiga fordringar hos intresseföretag är finansiella. KORTFRISTIGA FORDRINGAR, MSEK Finansiella fordringar 2008 89 Rörelsefordringar 20 Summa 109 KORTFRISTIGA SKULDER, MSEK Finansiella skulder 2007 60 9 69 2008 2007 28 Rörelseskulder 9 Summa 37 NOT 21 I MSEK Ingående anskaffningsvärde Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar 35 2008 2007 85 7 92 48 6 54 34 1 2008 2007 28 0 28 34 0 34 LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 1 039 1 243 721 115 Omklassificeringar 35 Omräkningsdifferens 5 –172 –182 –138 1 1 628 1 039 –40 –33 –73 Redovisat värde vid årets slut 1 555 –40 - –40 999 2008 2007 199 9 365 110 –11 –138 –21 - –138 - 176 –38 - –38 138 199 –38 - –38 161 I koncernens långfristiga värdepappersinnehav ingår aktier och andelar med 412 MSEK (389), obligationer med 9 MSEK (7) och övriga räntebärande fordringar med 1 133 MSEK (602), varav 964 MSEK är fordringar i Lantmännen Finans AB. De största enskilda innehaven i andra aktier och andelar avser innehav i Swedbank, LRF samt VK Mühlen GmbH. Av årets tillkommande poster svarar Lantmännen Finans AB för 553 MSK. I moderföretaget ingår aktier och andelar med 138 MSEK (140), och övriga räntebärande fordringar med 0 MSEK (21). Nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från övriga värdepapper”. 2008 2007 18 4 - 3 25 NOT 22 I MSEK 17 0 1 - 18 Ingående anskaffningsvärde Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde vid årets slut ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 142 73 0 Omklassificeringar –33 182 –3 –2 Omklassificeringar –1 –6 176 2007 64 93 –9 –6 142 0 –3 - –3 139 2008 2007 16 158 –12 21 183 0 –24 - –24 159 I koncernens fordringar ingår fordran avseende finansiell leasing med 71 MSEK (62). Övriga fordringar är av rörelsekaraktär. Moderföretagets fordringar är av finansiell karaktär. Beträffande kundfinansiering och finansiell leasingverksamhet se Not 35. NOT 23 I MSEK Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Förskott till leverantörer Summa I VARULAGER KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 6 4 152 3 513 18 29 2008 2007 2 871 2 755 1 837 1 874 18 1 876 18 - 412 23 7 059 6 303 2 732 2 309 Av lagrets totala värde avser 63 MSEK varor värderade till nettoförsäljningsvärde. NOT 24 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN MODERFÖRETAGET MSEK Förutbetalda hyror Förutbetalda försäkringar Övriga förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter NOT 25 I 2008 19 21 303 12 244 Summa 599 2007 16 37 265 9 174 501 2008 2007 3 - 5 156 - 153 317 KORTFRISTIGA PLACERINGAR OCH FINANSIELLA TILLGÅNGAR Kortfristiga placeringar MSEK KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 Obligationer/diskonteringspapper - Övriga kortfristiga placeringar 154 Summa 154 2007 373 12 385 2008 2007 - - 0 Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år. Kortfristiga placeringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande 3 månader och har därmed mycket begränsad ränterisk. Placeringen i obligationer och diskonteringspapper 2007, främst inom Svalöf Weibull AB, har avyttrats under året. Kortfristiga räntebärande tillgångar I koncernens Övriga kortfristiga fordringar 2008 ingår räntebärande fordringar med 375 MSEK, varav 40MSEK avser finansiell leasing. Lantmännen Årsredovisning 200 1038 8 8 - 23 403 0 73 499 19 - –3 - 16 0 - - 0 16 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=106">Årsredovisning 2008 Test Sida 106 NOT 26 I FINANSI</a> ELLA INSTRUMENT OCH FINANSIELL RISKHANTERING Lantmännen är genom sina verksamheter exponerade för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar av priser inom råvarumarknaderna, valutakurser, räntenivåer, refinansiering samt kredit- och motpartsrisker. Lantmännen har en centraliserad finansfunktion, vars huvuduppgift är att stödja ledning och operativa enheter i linje med fastställd finanspolicy. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker. Koncernens finanspolicy fastställs årligen av Lantmännens koncernstyrelse. Finanspolicyn reglerar hur de finansiella riskerna ska hanteras samt anger mandat, limiter och vilka finansiella instrument som får användas. Koncernens Riskkommitté får löpande rapportering om utvecklingen av koncernens finansiella risker. VALUTARISK Lantmännen är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat- och balansräkning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas negativa inverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Transaktionsexponering Affärsområdenas försäljning och inköp i utländsk valuta ska fullt ut kurssäkras mot den centrala finansfunktionen vid den tidpunkt valutarisken uppkommer. I vissa fall kan även prognostiserade framtida flöden säkras. Omräkningsexponering Effekt av valutakursförändringar återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderföretagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Valutarisker avseende kapitalbelopp elimineras i första hand genom motsvarande upplåning i utländsk valuta. Säkring av omräkningsexponering via valutaterminer kan utföras om särskilda skäl föreligger. I de fall upplåning skett i utländsk valuta avseende investering i samma lands valuta har kursdifferenser med beaktande av skatteeffekten kvittats mot omräkningsdifferenser i eget kapital. Valutafördelning och förfallostruktur, rörelserelaterade valutaterminer De valutaderivat som används är valutaterminer. Valutaterminernas genomsnittliga löptid är knappt sex månader. Vid årsskiftet fördelade sig Lantmännens utestående valutaterminer på följande valutor: MSEK EUR 2009 –520 –280 220 33 2010 –21 USD –410 - GBP DKK NOK - - - CHF –22 - Summa –979 –21 2011 - - - - - - - I tabellen ovan visas nominellt nettobelopp i MSEK per valuta. Negativa belopp innebär försäljning av motsvarande valuta och positiva belopp köp. Cirka en femtedel av valutaterminskontrakten (nettobelopp) utgjordes av valutaterminer med annan motvaluta än SEK. RÅVARUPRISRISK Lantmännen är utsatt för råvaruprisrisk främst för råvarorna spannmål, soja och raps. Prissättningen av råvaror varierar över tiden som en konsekvens av internationellt utbud och efterfrågan. Råvarurisker är framförallt hänförliga till Lantmännen Lantbruks verksamheter och till Lantmännen Cerealias kvarnverksamhet samt Lantmännen Agroetanols etanoltillverkning. 2012 - - - - - - - 2008 - 1 063 2009 2 915 2010 40 2011 2012 15 2013- Summa 54 22 6 046 4 814 - Möjligheter finns, förutom att prissäkra via leveransavtal, att för vissa typer av råvaror prissäkra genom finansiella kontrakt via börser såsom Chicago Board of Trade (CBOT), Matif samt banker. Flera råvaror prissätts antingen i USD eller EUR. Utgångspunkten i Lantmännens riskpolicy är att valutan är en del av affärens prissättning och ska därför alltid kurssäkras vid affärens ingång. Ingen valutarisk är tillåten. Energiprisrisk Lantmännen är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt el och gas. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på koncernens operativa resultat. Huvuddelen av koncernens elförbrukning prissäkras via NordPool. Riskhanteringen av elprisrisken syftar till att skapa en långsiktighet i kostnadsutvecklingen för kraftinköpen. Elderivat prissätts i EUR. Valutarisken i tecknade elkontrakt ska normalt säkras till lägst 70 procent i samband med att budgetpriset för nästkommande års elförbrukning fastställs. Elprissäkring Förfalloår Säkrad andel av prognostiserat årsbehov 2009 70% 2010 2011 30% 14% Koncernens totala elförbrukning uppgick år 2008 till 559 GWh (577). Totalt säkrad volym för 2009 uppgår till 428 GWh. Elcertifikat har prissäkrats till 100 procent avseende 2009 års behov. Koncernens gasbehov 2009 för Danmark och Sverige har prissäkrats till 100 procent. RÄNTERISKER Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid. Koncernens räntebindning är normalt kort men kan förlängas för att begränsa effekten av en ränteuppgång. Bland annat används ränteswapar för att styra skuldernas räntebindning utan att de underliggande lånen förändras. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2008, inklusive utestående ränteswapar men exklusive lån från medlemmar, en vägd genomsnittlig räntebindningstid om 6 månader. Den vägda genomsnittliga löptiden för låneportföljen exklusive lån från medlemmar var vid årsskiftet 3,9 år. Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut KONCERNEN MODERFÖRETAGET MSEK 2008 2007 2008 2007 - 1 501 - 1 832 152 1 674 Vid årsskiftet uppgick koncernens totala betalningsberedskap till 747 MSEK (1 007). - - - 6 014 4 786 - - - 10 848 6 105 9 189 4 786 Lantmännen Årsredovisning 200 1048 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=107">Årsredovisning 2008 Test Sida 107 fortsättning Not</a> 26 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut MSEK DKK SEK EUR GBP 276 2 768 LVL 297 USD 272 NOK 110 49 Summa 288 233 0 PLN 84 84 EEK 46 562 9 39 110 0 3 10 848 2 915 6 100 3 215 1 533 1 168 1 869 615 402 1 441 53 Totalt 0-1 år 1-3 år 3-5 år > 5 år 4 337 504 8 0 0 0 0 0 0 36 1 257 10 18 0 0 0 0 0 0 548 1 285 Tabellen inkluderar valutaswapar. Kostnader för lån utöver räntekostnader periodiseras över respektive låns löptid. Övriga kortfristiga skulder, sparmedel och kapitalkonto I övriga kortfristiga skulder ingår medlemmars sparmedel med 845 MSEK (860). Inlåning via kapitalkonto uppgår till 447 MSEK (386), varav 112 MSEK via Lantmännen Finans AB. REFINANSIERINGSRISK OCH BETALNINGSBEREDSKAP Med refinansierings- och likviditetsrisk avses risken att Lantmännen inte kan möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Lantmännen begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter och löptid på bruttolåneskulden. KREDIT- OCH MOTPARTSRISK Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet enligt fastställd finanspolicy samt genom att engagemanget per motpart maximeras. Kreditriskerna vid placeringar begränsas genom att koncernen endast använder sig av motparter med lägst rating K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s kriterier. Finansiella instrument Tillgångar, MSEK Aktier och andelar noterade onoterade 2008 266 Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och Bank Skulder, MSEK Skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Off-balance, MSEK Valutaderivat Räntederivat Råvaruderivat Elderivat 1 310 5 631 680 154 269 Kundkreditrisk Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Lantmännen tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Inom affärsområdet Lantmännen Unibake begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring av vissa större kundfordringar. FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT Lantmännen använder finansiella derivatinstrument för att hantera och säkra valutarisk, råvarurisk och ränterisk som uppstår i verksamheten. De finansiella derivat som avser säkring av kontrakterade betalningsflöden säkringsredovisas vilket innebär att orealiserade resultat redovisas Off-balance fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen. Valutaterminer används för säkring av kontrakterade betalningsflöden och säkring av balansexponering. Elterminer används för att prissäkra inköp av elkraft och skapa en långsiktighet i kostnaden för kraftinköpen. Den finansiella handeln görs på den nordiska elbörsen NordPool. Lantmännen använder råvaruderivat för att säkra balansexponering och prognostiserade råvaruinköp. Utestående råvaruderivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning marknadsvärderas och orealiserade förluster resultatförs. VERKLIGT VÄRDE Tabellen nedan visar bokfört och verkligt värde per typ av finansiellt instrument. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut är beräknat som diskonterat nuvärde av framtida betalningar. Verkligt värde för derivatinstrument är baserat på marknadspriser. Ej börsnoterade anläggningsaktier värderas individuellt till det lägsta av anskaffningsvärdet och ett bedömt marknadsvärde. Skillnaden mellan bokfört och verkligt värde kommer av att skulder och tillgångar inte marknadsvärderas i balansräkningen utan tas upp till lägsta värdet av anskaffningsvärde och marknadsvärde. KONCERNEN Redovisat värde 2007 275 146 115 741 5 922 836 385 450 Verkligt värde 2008 330 1 310 5 631 680 154 269 2007 391 741 MODERFÖRETAGET Redovisat värde 2008 2007 26 146 115 111 160 61 78 34 37 Verkligt värde 2008 2007 35 106 111 160 61 78 146 106 Obligationer 9 7 9 7 0 0 0 0 Andra långfristiga fordringar Kundfordringar 37 5 922 2 690 2 382 2 690 2 382 836 145 67 145 389 0 8 0 10 450 67 10 848 287 3 863 2 599 6 105 10 841 337 287 4 201 3 863 3 653 2 599 –42 –1 –31 0 6 112 4 201 9 189 4 786 1 559 9 189 4 793 337 28 28 28 28 1 559 1 559 1 559 3 653 1 609 2 405 1 609 2 405 –38 12 –30 19 0 –13 39 –42 –1 –31 0 –19 16 –26 18 –30 0 –13 39 0 0 –143 50 0 0 –143 –30 50 Lantmännen Årsredovisning 200 1058 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=108">Årsredovisning 2008 Test Sida 108 NOT 27 I EGET KA</a> PITAL Omräkningsdifferenser i eget kapital MSEK Ackumulerad omräkningsdifferens vid årets början Årets resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, efter skatt Ackumulerad omräkningsdifferens i eget kapital Kapitalandelsfond Ingående balans Årets resultat från intresseföretag överförda till kapitalandelsfond Erhållen utdelning Avyttring av intressebolag KONCERNEN 2008 232 Årets omräkningsdifferens på utländska dotterföretag 724 –176 780 185 98 –6 –72 205 2007 239 –90 232 213 40 –2 –65 Omräkningsdifferens 0 –1 Kapitalandelsfond vid årets utgång Moderföretaget Eget kapital i moderföretaget består av insatskapital, bundna reserver och fritt eget kapital. Insatskapitalet består av inbetalt och emitterat insatskapital. Insatsskyldigheten för den enskilde medlemmen bestäms av medlemmens omsättningsvärde med föreningen. Varje år görs beräkning av insatsskyldighet och överinsatser utbetalas. Emitterat insatskapital är fritt eget kapital som överförts till medlemsinsats. Vid medlems utträde utbetalas både inbetalt och emitterat insatskapital till medlemmen. Enligt styrelsens beslut ska ett belopp motsvarande gjord insatsemission överföras från fritt kapital till bundna reserver i moderföretaget utöver den lagstadgade avsättningen. Beloppet uppgick 2008 till 151 MSEK (112). NOT 28 I PENSIONER Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen. Förmånsbestämda pensionsplaner MSEK KONCERNEN 2008 Förmånsbestämda förpliktelser Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser Förvaltningstillgångars verkliga värde Nettovärde Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder Oredovisade aktuariella vinster och förluster Avsättning för pensioner, nettovärde 2 015 –118 1 897 - –353 1 544 2007 1 858 –127 1 731 –86 1 642 Inom koncernen finns ett antal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgörings tid. De största planerna är ofonderade och finns i Sverige. Dessa planer är försäkrade inom det svenska PRI/FPG-systemet. I Norge finns fonderade planer. Förpliktelsen fördelar sig på planer enligt följande: Förpliktelser enligt svenska PRI/FPG-planer Övriga ofonderade förpliktelser Fonderade förpliktelser Summa 1 786 88 141 2 015 Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige 1 458 1 621 91 146 1 858 1 554 Norge 54 60 Tyskland 31 Nederländerna 1 Summa 1 544 1 642 27 1 Pensionsskuld MSEK FPG/PRI, kreditförsäkrad MODERFÖRETAGET 2008 2007 727 707 Övriga 4 6 Summa 731 713 För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremie till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Denna ITP-plan är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan i nuläget inte lämna den information som krävs för att redovisa dessa förmåner som förmåns bestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer avser 30 MSEK (38) premier till Alecta avseende traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkrningstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 % (152). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska åtaganden, vilka inte överensstämmer med RR 29. 185 Pensionskostnad MSEK Förmånsbestämda planer Kostnader för pensioner intjänade under året Amortering av aktuariella vinster och förluster Reduceringar och regleringar KONCERNEN 2008 42 83 Räntekostnad 83 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –7 0 –5 Kostnad avgiftsbestämda planer Total kostnad avseende pensioner 113 249 362 Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen Personalkostnader 286 Finansiella kostnader 76 Total kostnad avseende pensioner Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen MSEK Ingående balans Kostnader för förmånsbestämda planer under året Utbetalning av ersättningar Inbetalning av avgifter från arbetsgivaren Effekter av förvärvade/avyttrade verksamheter Reduceringar och regleringar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Aktuariella vinster och förluster Utgående balans, pensionsskuld Avkastning förvaltningstillgångar Verklig avkastning på förvaltningstillgångar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året Aktuariella antaganden Diskonteringsränta 4,0% Framtida löneökningar 3,2% –3 Inflation 2,0% Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,8% 4,9% 3,2% 2,0% 6,0% 362 2007 43 70 –6 1 1 Övrigt 0 0 Kostnad förmånsbestämda planer 109 263 372 308 64 372 Följande sammanställning förklarar hur nettobeloppet har förändrats under året. KONCERNEN 2008 1 642 125 –79 –7 –128 –5 –7 0 1 544 6 6 0 2007 1 643 114 –65 –7 –33 1 –6 0 Övrigt 3 –10 Omräkningsdifferens 0 5 1 642 6 6 0 Lantmännen Årsredovisning 200 1068 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=109">Årsredovisning 2008 Test Sida 109 NOT 29 I MSEK In</a> gående anskaffningsvärde Tillkommande negativ goodwill vid förvärv Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående upplösning Redovisad som intäkt enligt särskild plan Utgående ackumulerad upplösning Redovisat värde vid årets slut NEGATIV GOODWILL KONCERNEN 2008 794 - 794 –454 –46 –500 294 2007 502 292 794 –425 –29 –454 340 Upplösning av negativ goodwill redovisas på särskild rad i resultaträkningen. Kvarvarande del intäktsförs under den beräknade kvarvarande genomsnittliga nyttjandeperioden för de tillgångar som är avskrivningsbara i den förvärvade verksamheten. Den återstående nyttjandeperioden per 2008-12-31 beräknas uppgå till 6 år. NOT 30 I ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Försäkringstekniska Koncernen 2008 , MSEK Redovisat värde vid periodens ingång Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under perioden Garantiåtaganden avsättningar 93 77 –59 Omklassificeringar 0 Återfört under perioden –2 Omräkningsdifferenser 4 Redovisat värde vid periodens utgång Moderföretaget 2008, MSEK Redovisat värde vid periodens ingång Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under perioden Omklassificeringar Återfört under perioden Redovisat värde vid periodens utgång I periodens avsättningar inkluderas ökningar av tidigare befintliga avsättningar. I koncerner av Lantmännens storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Lantmännen har gjort en bedömning av mest sannolika utfall av de tvister som för närvarande är aktuella och redovisar i de fall en utbetalning bedömts som sannolik motsvarande belopp som avsättning. Av årets återföringar avser 181 MSEK i koncernen och 32 MSEK i moderföretaget återföring av avsättning för eventuella åtaganden avseende salmonellautbrottet 2003. Högsta Domstolen beslöt i början av 2008 att staten inte hade regressrätt på Lantmännen. I årets återföring ingår 80 MSEK avseende BASF Plant Science som på koncernnivå inkluderats i redovisat realisationsresultat för bolaget i den bytesaffär som gjordes med BASF där Lantmännen erhöll 40 procent i Svalöf Weibull AB. NOT 31 I MSEK Finansiella skulder avseende leasingavtal Övriga finansiella skulder ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 258 29 Rörelseskulder 0 Summa 287 2007 298 38 1 337 2008 2007 - 20 8 28 - 25 3 28 Beträffande skulder för finansiella leasingavtal se även Not 32. Övriga långfristiga skulder förfaller i sin helhet till betalning inom fem år. 113 256 51 –89 47 –222 1 44 Strukturåtgärder 201 50 –58 26 0 2 221 Övrigt 195 4 –14 –73 –90 1 23 Total 745 182 –220 0 –314 8 401 Strukturåtgärder Övrigt Total 176 2 –37 26 - 167 85 - –27 –26 –32 0 261 2 –64 0 –32 167 Lantmännen Årsredovisning 200 1078 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=110">Årsredovisning 2008 Test Sida 110 NOT 32 I LEASING</a> ÅTAGANDEN Leasingåtaganden Koncernen är såväl leasetagare som leasegivare. Koncernen som leasegivare redovisas i Not 35 Kundfinansiering. I denna not redovisas koncernens åtaganden som leasetagare. Inom koncernen finns såväl operationella som finansiella leasingåtaganden. Inom moderföretaget redovisas alla leasingåtaganden som operationella leasar. Operationell leasing Redovisad kostnad för operationella leasar, MSEK KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 Minimileaseavgifter 121 Variabla avgifter 6 Summa 127 2007 115 3 118 2008 2007 4 0 4 Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasar. Minimileaseavgifter förfaller till betalning, MSEK Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Summa Finansiell leasing Skulder avseende finansiella leasingavtal redovisas som räntebärande skulder i koncernens balansräkning. Amortering som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld och amortering senare än inom ett år som långfristig skuld. Framtida minimileaseavgifter fördelade på amortering och ränta samt förfallotid framgår nedan. Amor- Förfallotid tering Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Summa 308 Ränta 2008 2007 Total avgift Amortering Ränta 50 10 60 60 12 58 366 358 69 Total avgift 72 72 36 108 109 37 146 186 12 198 189 20 209 Under året har totalt 68 MSEK (71) betalats i minimileasavgifter och 3 MSEK (0) i variabla avgifter avseende finansiell leasing. Av minimileaseavgifterna har 15 MSEK (14) redovisats som ränta och resterande del som amortering av skuld. Redovisat värde per balansdagen avseende de leasade tillgångarnas värde framgår av Not 15, Materiella anläggningstillgångar. NOT 33 I MSEK Finansiella skulder avseende leasingavtal Övriga finansiella skulder Rörelseskulder Summa ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 50 2007 60 1 464 2 260 1 085 1 333 2008 2007 - - 1 344 2 058 265 347 2 599 3 653 1 609 2 405 Övriga finansiella skulder innehåller skulder till medlemmar avseende sparmedel och kapitalkonto uppgående till 1 292 MSEK (1 246). Inlåning från allmänheten i Lantmännen Finans AB uppgick per årsskiftet till 112 MSEK och redovisas i Övriga finansiella skulder. Inlåning kommer främst från före detta medlemmar och anställda, men efter årsskiftet även en del övriga. Kontot har fria uttag, ränta från första kronan och omfattas av den statliga insättningsgarantin på 500 TSEK. Beträffande skulder för finansiella leasingavtal se även Not 32. Koncerninterna inköp i procent av totala inköp, % Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 17 Koncernintern försäljning i procent av total försäljning, % 12 404 94 19 13 693 42 2008 2007 14 13 400 25 15 16 602 28 Ej intjänade finansiella intäkter 427 Summa 187 Koncernen, MSEK Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 33 33 0 66 2007 57 69 2 128 2008 2007 4 8 8 20 16 4 9 3 5 0 5 NOT 35 I KUNDFINANSIERING Kundfinansiering avser främst finansiering av Lantmännens försäljning till slutkund av lantbruks- och entreprenadmaskiner. Finansieringen sker huvudsakligen genom avbetalnings- och leasingkontrakt via Lantmännen Finans AB. Lantmännen Finans ABs utestående fordringar avseende avbetalningskontrakt uppgick vid årsskiftet till 1 111 MSEK (952), varav 305 MSEK (384) förfaller till betalning under det närmaste kalenderåret. Finansiella leasingavatal För tillgångar som hyrs ut via finansiella leasingavtal gäller följande framtida leasingbetalningar och förfallotider: 2008 2007 Nuvärde Brutto- av framtida 43 137 7 187 40 69 2 111 76 187 66 I årets resultat ingår variabla avgifter med 9 MSEK (7). Total reserv för osäkra fordringar per balansdagen uppgick till 0 MSEK (0). NOT 36 I Nuvärde inve- minimilease- inve- minimileasestering avgifter 15 48 3 66 15 45 2 62 4 66 Brutto- av framtida stering avgifter NOT 34 I MSEK Upplupna personalrelaterade kostnader Skuld avseende rabatter, bonus Upplupna räntor Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 654 86 108 995 69 2007 707 64 19 749 40 1 912 1 579 2008 2007 156 - 85 515 14 770 142 - 0 338 6 486 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Transaktioner med medlemmar i enlighet med föreningens ändamål betraktas i detta sammanhang inte som transaktion med närstående. Löner och liknande till ledande befattningshavare redovisas i Not 5. Utdelning från dotterföretag och intresseföretag framgår av Not 7 och 8. Fordringar på och skulder till intresseföretag framgår av balansräkningen samt Not 20. Lantmännen Årsredovisning 200 1088 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=111">Årsredovisning 2008 Test Sida 111 NOT 37 I MSEK Er</a> hållna bidrag som redovisats som intäkt Erhållna bidrag som reducerat kostnader NOT 38 I STATLIGA STÖD KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 8 17 13 23 Summa 25 36 AVVECKLADE VERKSAMHETER Som ett led i Lantmännens strategi att fokusera på kärnaffärerna har två större avyttringar beslutats under 2008. Affärsområde Lantmännen Granngården avyttrades under kvartal tre och avtal träffades om försäljning av Lantmännen Färskbröd Sverige, som ingår i affärsområde Lantmännen Unibake, under kvartal fyra. Avyttringen av den svenska färskbrödsverksamheten fullföljdes i januari 2009. I sammanställningen nedan framgår dessa verksamheters påverkan på koncernan och koncernen exklusive verksamheterna. Kvarvarande verksamheter Resultaträkning, MSEK Intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Återbäring och efterlikvid Resultat före skatt Årets skattekostnad Minoritetens resultatandel Årets resultat Balansräkning, MSEK Summa tillgångar Summa skulder och avsättningar 2008 2007 41 200 32 788 –416 1 072 –9 980 Verksamheter, avvecklade/ under avveckling 2008 2007 2 522 3 684 –39 618 –31 716 –2 677 –3 886 1 582 –155 –18 –77 981 –202 –173 41 –202 –39 –241 Resultat från avvecklingen 2008 0 –291 –291 0 –291 Summa 2007 2008 0 43 722 0 0 1 136 –434 580 2007 36 472 0 –42 586 –35 602 0 –122 –83 0 0 0 0 –122 1 044 68 0 0 –36 14 –17 0 0 0 0 14 761 –132 31 907 27 201 21 283 17 871 811 560 –173 1 542 1 100 –291 0 558 –165 128 –83 739 –134 –17 588 0 32 553 28 743 0 21 969 18 971 870 –48 2008 2007 1 - 1 0 - 0 MSEK Under året erhållna bidrag som reducerat värdet på anläggningstillgångar KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 9 1 2008 2007 - - NOT 39 I STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Koncernen MSEK Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Bankräkningar Övrigt Summa För egna Övriga finansiella 13 – 84 1 649 åtag- Totalt ställda säkerheter skulder anden 2008 1 552 88 – 13 88 84 2007 – 1 552 360 – 328 88 1 737 1 007 För moderföretags skulder har fastighetsinteckningar motsvande 1 174 MSEK lämnats, varav 113 MSEK avser fastigheter tillhöriga dotterföretag. Den ökade pantsättningen beror huvudsakligen på lämnade fastighetsinteckningar i samband med upptagande av lån på 800 MDKK i Realkredit Danmark. Ställda säkerheter inkluderar överhypotek på 80 MSEK (580). Minskningen i överhypotek beror huvudsakligen på återbekomna panter som Lantmännen Kronfågel tidigare lämnat till Swedbank. Ansvarsförbindelser MSEK Borgensförbindelser för - koncernföretag - intresseföretag - övriga Övriga ansvarsförbindelser Summa KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2008 2007 – 91 265 247 603 142 331 98 2008 2007 – 1 096 1 151 91 0 268 142 28 98 571 1 455 1 419 285 34 Moderföretaget MSEK Fastighetsinteckningar Bankräkningar Summa För egna Övriga finansiella – 88 1 174 åtag- Totalt ställda säkerheter skulder anden 2008 1 174 – 1 174 88 2007 0 34 88 1 262 34 Lantmännen Årsredovisning 200 1098 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=112">Årsredovisning 2008 Test Sida 112 Styrelsen och ve</a> rkställande direktören försäkrar att, såvitt de känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för ekonomiska föreningar, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av företaget som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 19 februari 2009 Thomas Bodén Ordförande Bengt-Olov Gunnarsson Vice ordförande Elisabet Annell Paul Bergqvist Birgitta Carlander Nils Lundberg Thomas Magnusson Hans Wallemyr Björn Wallin Tommy Brunsärn Gert Gustavsson Görgen Kier Per Strömberg Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2009 Ernst & Young AB Lars Träff Auktoriserad revisor Torvald Carlsson Lars Falck Anders Åbyhammar Koncernens resultat- och balansräkning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie föreningsstämma. Lantmännen Årsredovisning 200 1108 Noter med redovisningsprinciper
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=113">Årsredovisning 2008 Test Sida 113 Revisionsberätte</a> lse Till föreningsstämman i Lantmännen ek för Org.nr 769605-2856 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lantmännen ek för för år 2008. Föreningens årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 69-110. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och för koncernen, disponerar vinsten i föreningen enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 19 februari 2009 Ernst & Young AB Lars Träff Auktoriserad revisor Torvald Carlsson Lars Falck Anders Åbyhammar Lantmännen Årsredovisning 200 1118 Revisionsberättelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=114">Årsredovisning 2008 Test Sida 114 Föreningsstyrnin</a> gsrapport Lantmännen ek för är en svensk ekonomisk förening med sitt säte i Stockholm, Sverige. Styrningen av koncernen bygger bland annat på föreningens stadgar, den svenska lagen om ekonomiska föreningar, koden för styrning av lantbrukskooperativa föreningar och föreningsföretag (i fortsättningen benämnd Föreningskoden) samt andra tillämpliga lagar och regler. Lantmännens styrelse och verkställande ledning strävar efter att företaget på bästa sätt ska möta de krav som ägare, anställda och andra intressenter ställer på företaget. Föreningskoden Föreningskoden har tagits fram med ”Svensk kod för bolagsstyrning” från 2004 som förebild. Föreningskoden syftar, på samma sätt som ”Svensk kod för bolagsstyrning”, till att skapa goda förutsättningar för en aktiv och ansvarstagande ägarroll, en väl avvägd balans mellan ägare, styrelse och verkställande ledning, bidra till en tydlig ansvarsfördelning mellan föreningens lednings- och kontrollorgan samt att skapa största möjliga transparens gentemot ägare, marknad och samhället i övrigt. Föreningskoden syftar dessutom till att främja att förenings lagens principer om att medlemmarna ska delta i förvaltningen av föreningen tillämpas i praktiken. Enligt Föreningskoden ska styrelsen avge rapport över hur väl den interna kontrollen avseende finansiell rapportering fungerat under det senaste räkenskapsåret. Lantmännens styrelse har valt att endast uttala sig om hur den interna kontrollen organiserats. Detta ligger i linje med de förenklingar som intagits i den reviderade koden för bolagsstyrning, som gäller från 1 juli 2008. Ägare Koncernens moderföretag är Lantmännen ek för, ett kooperativt företag som ägs av cirka 40 000 lantbrukare i Sverige. Ägarna, det vill säga medlemmarna i föreningen, ska bedriva lantbruk eller livsmedelsproduktion inom föreningens verksamhetsområde. Ägarna har möjlighet att vid olika ägarmöten och distriktsstämma uttrycka sina åsikter till styrelse och ledning, bland annat genom motioner. Se även beskrivning under Utveckling av ägarmodellen och Ägarnytta Sid 15-17 Insatskapital och rösträtt Medlemmens insatsskyldighet baseras på omsättningsvärdet, i form av inköp från och leveranser till föreningen. Styrelsen beslutar om vilka produktområden som utgör bas för insatsskyldigheten. Insatsskyldigheten för den enskilde medlemmen är tio procent av det genomsnittliga omsättningsvärdet med föreningen under de fem senaste åren. Insatsskyldig heten uppgår dock lägst till 5 000 SEK och högst till 150 000 SEK. Av det totala insatskapitalet på 1 157 MSEK har 593 MSEK betalats in och resten emitterats från utdelningsbart kapital i föreningen. Varje medlem i föreningen har en röst oberoende av insatsens storlek. Föreningsstämma Föreningsstämman är Lantmännens högsta beslutande organ. Stämman består av representanter för medlemmarna, fullmäktige, som väljs vid föreningens distriktsstämmor. Distrikten är bas för medlemmarnas roll som ägare i föreningen. Distrikten utser en fullmäktige för varje påbörjat 500-tal medlemmar i distriktet. Varje fullmäktige har en röst vid stämman. Föreningsstämman är beslutför då mer än hälften av hela antalet fullmäktige är närvarande. Varje medlem har rätt att få ärenden behandlade på föreningsstämman. Ordinarie föreningsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid ordinarie föreningsstämma väljs föreningens styrelse, valberedning och revisorer. Övriga obligatoriska ärenden vid stämman omfattar bland annat beslut om fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av föreningens resultat, ansvarsfrihet för styrelse och VD samt fastställande av ersättning till styrelse och revisorer. Föreningsstämman 2008 Ordinarie föreningsstämma hölls den 7 maj 2008 i Stockholm. Ledamöter i styrelsen för Lantmännen ek för utses för en mandattid om två år. Mandattiden utgick för Thomas Bodén, Paul Bergqvist, Thomas Magnusson och Olle Nilsson. Stämman beslutade att styrelsen för Lantmännen ek för ska bestå av nio stämmovalda ledamöter samt föreningens verkställande direktör. Vid stämman omvaldes Thomas Bodén, Paul Bergqvist, Thomas Magnusson och Olle Nilsson för en ny mandatperiod om två år. Stämman beslutade att antalet revisorer ska vara fyra, en auktoriserad revisor och tre förtroendevalda revisorer. Revisorerna utses för ett år i taget. Till auktoriserad revisor i föreningen valdes revisionsfirman Ernst & Young AB, med auktoriserade revisorn Lars Träff som huvudansvarig. Som förtroendevalda revisorer om- valdes Torvald Carlsson, Lars Falck, och Anders Åbyhammar. Stämman beslutade därutöver om arvoden till styrelsen och övriga förtroendevalda, såväl fasta årsarvoden som dagarvoden och reseersättningar. Stämman utsåg även nio ledamöter till valberedningen för tiden fram till och med 2009 års ordinarie stämma. Föreningsstämman beslutade om Lantmännen Hållbarhetsredovisning 2008 112 Föreningsstyrningsrapport
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=115">Årsredovisning 2008 Test Sida 115 insatsutdelning </a> med totalt 50 MSEK att fördelas på såväl inbetalt som emitterat insatskapital samt insatsemission med totalt 150 MSEK att fördelas med 50 procent på insatsgrundande omsättning och med 50 procent på inbetalda medlemsinsatser. Utöver utdelning och emission hade styrelsen beslutat utbetala återbäring och efterlikvid på 83 MSEK. Totalt åter fördes därigenom 283 MSEK till medlemmarna under 2008. Totalt antal utsedda fullmäktige var 100 personer, 99 var närvarande vid stämman. Samtliga styrelseledamöter och valda revisorer var närvarande vid stämman. Extra föreningsstämma Den 1 oktober hölls en extrastämma. Stämman behandlade ett förslag om stadgeändring för att kunna påbörja handel med emissionsinsatser. Vid extrastämman gjordes ett fyllnadsval till styrelsen av Björn Wallin, efter bortgångne Olle Nilsson. Förtroenderåd Till föreningen finns ett förtroenderåd knutet. I förtroenderådet ska styrelseordföranden i distrikt och organisationsmedlem ingå. Utöver dessa kan styrelsen utse ytterligare ledamöter. Förtroenderådets roll är att vara rådgivare till föreningsstyrelsen i utvecklingsfrågor av mer långsiktig karaktär samt att förmedla information mellan styrelsen och distrikten. Förtroenderådet har även till uppgift att ta del i beredning av principiella frågor och att nominera ledamöter till föreningens valberedning. Förtroenderådet 2008 Till ledamöter i förtroenderådet har styrelsen, utöver de obligatoriska ledamöterna enligt ovan, utsett två representanter för lokalföreningarna. Vid förtroenderådets möten deltar även föreningsstyrelsen, föreningens förtroendevalda revisorer och en representant för valberedningen. Förtroenderådet har haft tre protokollförda möten under året. Valberedning Valberedningens uppgift är att förbereda och lämna förslag till beslut om val av ledamöter i föreningsstyrelsen och val av revisorer samt arvoden och ersättningar till dessa, och lämnar förslag till arvode och ersättningar till övriga förtroendevalda. Valberedningen ska bestå av 7-13 ledamöter och väljs av ordinarie föreningsstämma. Valberedningen utser inom sig ordförande. Utgångspunkt för valberedningens arbete är en bedömning av om styrelsen är ändamålsenligt sammansatt vad gäller kompetens utifrån föreningens aktuella situation och framtida inriktning. Underlag för bedömningen är bland annat en utvärdering av styrelsens arbetsmetoder och beslutsprocesser, utförd av oberoende part på styrelseordförandens uppdrag och i samråd med valberedningen. Eventuell nyrekrytering till styrelsen sker därefter utifrån en av valberedningen framtagen kravspecifikation. Under 2008 har valberedningen bestått av nio personer, Lars Reyier, ordförande, Per-Olof Malm, vice ordförande samt Magnus Aaby-Ericsson, Håkan Christensson, Kjell Eriksson, Anders Hansson, Kerstin Mood, Karola Reuterström och Christer Samuelsson. Föreningsstyrelse Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta före - ningens angelägenheter på ett sådan sätt att medlemmarnas ekonomiska intressen tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter samt för att kontrollen av bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande mål, strategiska planer och väsentliga policys samt övervakar att dessa efterlevs och uppdateras. Styrelsen beslutar även om förvärv, avyttringar och större investeringar samt godkänner årsredovisning och delårsrapporter. Till styrelsens uppgifter hör även att utöva tillsyn över VD och att fortlöpande utvärdera koncernledningen. Styrelsen ska tillse att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av föreningens verksamhet och ekonomiska Lantmännen Hållbarhetsredovisning 2008 113 ställning, att den externa informationen präglas av öppenhet och saklighet, att det finns tillfredsställande kontroll av att lagar och regler efterlevs och att erforderliga etiska riktlinjer fastställs. Arbetet i styrelsen styrs av en arbets- ordning som bland annat reglerar arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, ordföranden och VD. Arbetsordningen uppdateras och fastställs minst en gång per år, normalt vid det konstituerande styrelsemötet. Styrelsen i Lantmännen ska bestå av lägst 7 och högst 13 ledamöter samt av verkställande direktören. Styrelsen utser inom sig ordförande. Inom styrelsen finns ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott och ett ägarutskott. Syftet med utskotten är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt att bereda ärenden inom respektive område. Utskotten har inte någon beslutsrätt. Ledamöter i utskotten utses av styrelsen vid det konstituerande styrelsemötet. Instruktioner för utskotten ingår i styrelsens arbetsordning. Styrelsens arbete under 2008 Sedan ordinarie föreningsstämma den 7 maj 2008 består styrelsen av nio ledamöter som valts av stämman, tre representanter för de anställda samt VD. Inga suppleanter förekommer. Chefen för den koncerngemensamma enheten Juridik är styrelsens sekreterare. Ingen av de stämmovalda styrelseledamöterna har anställningsliknande förhållande med Lantmännen. Till ordförande har styrelsen utsett Thomas Bodén. Styrelsens sammansättning framgår av presentationen Sid 116-117 Under året har styrelsen haft 19 sammanträden, varav 7 per telefon. Av tabell Sid 114 framgår styrelsens närvaro vid mötena. Under året har styrelsen bland annat fattat beslut om avyttring av Lantmännen Granngården, Svenska Foder och färskbrödsverksamheten i Sverige. Detta som ett led i den portföljstrategi som beslutats av styrelsen. Styrelsen har den 30 september 2008 fattat ett inriktningsbeslut att genomföra handel med emissionsinsatser samt utge förlagsin satser som man också Föreningsstyrningsrapport
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=116">Årsredovisning 2008 Test Sida 116 kan handla med. </a> Styrelsen har vidare beslutat om införande av en koncernövergripande uppförande kod. Vid två möten har föreningens auktoriserade revisor deltagit. Revisionsutskottet Revisionsutskottet har till uppgift att vara beredningsorgan i frågor avseende riskbedömning, intern kontroll, finansiell rapportering och revision. Utskottets arbete ska säkerställa att risker hanteras på rätt sätt, att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer upprätthålls med de externa revisorerna. Utskottet ska tillse att externa revisorers oberoende ställning upprätthålls och utvärdera revisionen och ge information till valberedningen om utfallet. Koncernens internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet. Utskottet består av Birgitta Carlander, ordförande samt Nils Lundberg, som ersatt den under sommaren borgångne Olle Nilsson, samt Elisabet Annell. Chefen för internrevisionen är sekreterare. Ledamöterna utses för ett år i taget. Förutom att protokoll från Revisionsutskottets möten distribueras till styrelsen, rapporterar utskottets ordförande alla viktiga frågor muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Utskottet har haft fem protokollförda möten under året. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet har till uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen. Utskottet utarbetar principer för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Dessa principer ska godkännas av föreningsstämman. Utskottet bereder och lämnar beslutsunderlag till styrelsen avseende VD och till VD avseende övriga medlemmar av koncernledningen. Utskottet består av Thomas Bodén, ordförande samt Paul Bergqvist, Nils Lundberg och Per Strömberg. Koncernens HR-direktör är sekreterare. Ledamöterna utses för ett år i taget. Förutom att protokoll från Ersättningsutskottets möten distribueras till styrelsen, rapporterar utskottets ordförande alla viktiga frågor muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Utskottet har haft sex protokollförda möten under året. Ägarutskottet Ägarutskottet har till uppgift att vara beredningsorgan i frågor om ägande och ägarorganisation i koncernen. Ägarutskottets arbete syftar till att säkerställa att arbetet med ägarfrågor hanteras i enlighet med föreningslag och stadgar. Vidare syftar arbetet till att utveckling av stadgar, organisation och förhållandet till förtroendevalda och ägare sker på ett sådant sätt att verksamheten över tiden anpassas till förändringar i samhälle och affärsliv. Utskottet består av Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Thomas Magnusson, Hans Wallemyr samt Lantmännens chefsjurist Lena Weman. Koncernens medlemschef är sekreterare. Ledamöterna utses för ett år i taget. Förutom att protokoll från Ägarutskottets möten distribueras till styrelsen, rapporterar utskottets ordförande alla viktiga frågor muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Utskottet har haft fyra protokoll- förda möten under året. VD och koncernledning Verkställande direktören, tillika koncernchef, utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av föreningen. Arbetsfördelningen mellan styrelse och VD regleras i styrelsens arbetsordning. Lantmännens koncernledning består för närvarande av 14 ledamöter nämligen VD, samtliga affärsområdeschefer och samtliga chefer för gemensamma funktioner. Under året har tre affärsområden och två gemensamma funktioner fått nya chefer. Koncernledningens sammansättning framgår av presentationen Sid 118-119 Deltagare i koncernstyrelsemöten 2008 7 26 1 13 15 20 22 28 7 15 29 24 29 28 25 30 feb feb apr apr apr apr apr apr Telemöte Telemöte Thomas Bodén Stig Agnåker Elisabet Annell Paul Bergqvist Tommy Brunsärn Birgitta Carlander Bengt-Olov Gunnarson Gert Gustavsson Görgen Kier Nils Lundberg Thomas Magnusson Olle Nilsson Hans Wallemyr Per Strömberg Björn Wallin Närvarande - Telemöte Telemöte maj maj Telemöte maj jun jul aug nov Telemöte sep 13 4 19 okt nov Telemöte - - - - - - - - - - - - - - - Ej närvarande Stig Agnåker avgick vid stämman 2008-05-05 Olle Nilsson avliden 2008-07-23 Görgen Kier invald vid stämman 2008-05-05 Björn Wallin invald 2008-10-01 Lantmännen Hållbarhetsredovisning 2008 114 Föreningsstyrningsrapport dec
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=117">Årsredovisning 2008 Test Sida 117 Koncernledningen</a> sammanträder som regel en gång per månad. Koncernledningen har det övergripande samordningsansvaret för koncernen. Styrning och kontroll av affärsområdena säkerställs genom att VD är ordförande i flertalet av affärsområdenas styrelser. Internrevision Internrevisionen är en, i förhållande till övriga koncernen, oberoende verksamhet, som ska bedriva objektiv säkrings- och rådgivningsverksamhet. Internrevisionen ska, på ett systematiskt och strukturerat sätt, utvärdera och därigenom bidra till ökad effektivitet i koncernens riskhantering, styrning och kontroll samt i koncernens ledningsprocesser. Internrevisionen rapporterar väsentliga iakttagelser och förbättringsförslag till koncernens styrelse via Revisionsutskottet och även till den operativa verksamheten. Internrevisionen granskar hela koncernen och är även den oberoende granskningsfunktionen för Lantmännen Finans AB enligt Finansinspektionens krav. Förutom de granskningar som utförs enligt internrevisionsplanen stödjer funktionen koncernens styrelse och ledning med utredningar och rådgivning. Under 2008 har Internrevisionen identifierat övergripande risker i koncernen, utfört ett antal granskningar både inom affärsområdena och i de gemensamma funktionerna, samt upprättat en revisionsplan för 2009. Internrevisionen deltar även i olika styrgrupper och kommittéer för att erhålla väsentlig information och vara remissinstans i frågor avseende riskhantering, intern styrning och kontroll. Extern revision Antalet ordinarie revisorer är fyra varav en auktoriserad och tre förtroendevalda. Samtliga revisorer är valda av stämman. Auktoriserade revisorer är revisionsfirman Ernst & Young och de auktoriserade revisorernas arbete leds av auktoriserade revisorn Lars Träff. Förtroendevalda revisorer är Torvald Carlsson, Lars Falck och Anders Åbyhammar. Samtliga revisorer utses av stämman för ett år i taget. Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska lagen om ekonomiska föreningar. Styrelsens ansvar regleras även i svensk kod för styrning av lantbrukskooperativa föreningar och föreningsföretag (Föreningskoden). Enligt Föreningskoden ska styrelsen avge rapport över hur väl den interna kontrollen avseende finansiell rapportering fungerat under det senaste räkenskapsåret. Som framgår under avsnittet Föreningsstyrningsrapport på Sid 112 har Lantmännens styrelse valt att endast uttala sig om hur den interna kontrollen organiserats. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste inslagen i föreningens system för internkontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Internkontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar koncernens styrelse, Revisions utskottet, VD, ledning och övriga medarbetare och som utformats för att ge en försäkran om tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen. Den interna kontrollens övergripande syfte är att skydda ägarnas investeringar och föreningens tillgångar. Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen och innefattar de värderingar och den etik som Lantmännenkoncernen kommunicerar och verkar utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter, ansvar samt den kompetens som medarbetarna besitter. Ytterligare viktiga områden i Lantmännens interna kontroll är kommunikation och information samt uppföljning. Lantmännenkoncernens värderingar utgör ett långsiktigt åtagande kopplat till uppdrag och affärsidé, mål och strategier som vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Koncernen har som ambition att ”ansvar från jord till bord” ska genomsyra samtliga handlingar, både internt och externt. Under 2008 har styrelsen upprättat, fastställt och kommunicerat en uppförandekod för koncernen. Under 2009 kommer implementeringen att fortsätta med omfattande utbildningsinsatser för att säkerställa att samtliga medarbetare och övriga som omfattas av uppförandekoden, till exempel leverantörer, tar del av denna och förstår den. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Ett revisionsutskott har även utsetts som löpande rapporterar till styrelsen. I Lantmännen koncernen arbetas det kontinuerligt med att säkerställa rätt kompetens på nyckelpositioner såväl för de gemensamma funktionerna som inom de olika affärsområdena. Utöver detta finns policys för viktiga områden som definierar ansvar och befogenheter samt riktlinjer för tillvägagångssätt. Policys finns tillgängliga på koncernens intranät. För koncernens finansiella rapportering finns även upprättat en ekonomihandbok. Uppföljning för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen görs regelbundet. Uppföljningen inbegriper såväl analys av löpande finansiella rapporter mot historik, budget och prognos som uppföljning av rapporterade aktiviteter. Uppföljning görs på bolagsnivå, affärsområdesnivå samt koncernnivå. Lantmännen Hållbarhetsredovisning 2008 115 Föreningsstyrningsrapport
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=118">Årsredovisning 2008 Test Sida 118 Styrelse Thomas </a> Bodén Ordförande Noraström Född: 1947 Ledamot sedan 2000 Andra uppdrag i Lantmännen: Lantmännen Lantbruk, Scandinavian Farmers, Viking Malt Oy Utbildning: Företagsekonomi, pedagogik, sociologi, officersutbildning Flygvapnet Huvudsysselsättning: Lantbrukare, 120 ha Produktion: Nöt- och lammkött, grovfoder Bengt-Olov Gunnarson Vice ordförande Borensberg Född: 1951 Ledamot sedan 2005 Andra uppdrag i Lantmännen: Scandinavian Farmers, Ägarutskottet Utbildning: Lantmästare Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling, skog och vindkraft Andra uppdrag: Stiftelsen Lantbruksforskning, Svensk Raps Elisabet Annell Stockholm Född: 1945 Ledamot sedan 2007 Andra uppdrag i Lantmännen: Revisionsutskottet Utbildning: Pol Mag Huvudsysselsättning: Styrelseuppdrag Andra uppdrag: JM, TradeDoubler, Atria Scandinavia, Skandia Liv, Catella, Öresundsbron, Upplands Motor Paul Bergqvist Vikbolandet Född: 1946 Ledamot sedan 2006 Andra uppdrag i Lantmännen: Ersättningsutskottet Utbildning: Ekonom Huvudsysselsättning: Konsult/styrelseuppdrag Andra uppdrag: Telenor ASA, Trygg Vesta A/S, Nova Linja (Kiev), Returpack AB, Björk Eklund Group AB, ordförande i Sveriges Bryggerier, East Capital Expoler AB, HTC, Pieno Zvaigzdes (Vilnius) Styrelsen består av tio ledamöter och tre arbetstagarrepresentanter. Ledamöter i styrelsen för Lantmännen ek för utses för en mandattid om två år. Ordinarie föreningsstämma hålls den 28 april 2009. Per Strömberg Verkställande direktör och koncernchef Stockholm Född: 1963 Ledamot sedan 2007 Utbildning: Civilekonom med internationell inriktning Andra uppdrag: DLF (Dagligvaruleverantörernas förbund), Almondy AB Hans Wallemyr Falköping Född: 1956 Ledamot sedan 2007 Andra uppdrag i Lantmännen: HaGe Kiel, Ägarutskottet Utbildning: Lantbruk- och ekonomiutbildning Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Slaktsvin, växtodling med potatis, skog, uppfödning och utbildning av hoppoch dressyrhästar Andra uppdrag: Flyinge AB, Åsle Vind AB Björn Wallin Vattholma Född: 1964 Ledamot sedan 2008 Andra uppdrag i Lantmännen: Lantmännen Lantbruk , HaGe Kiel Utbildning: Agronom Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling Lantmännen Årsredovisning 2008 116 Styrelse
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=119">Årsredovisning 2008 Test Sida 119 Revisorer Förtro</a> endevalda Torvald Carlsson Gamleby. Född 1951 Revisor sedan 2000 Utbildning: Agronomekonom Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling, skog, integrerad grisproduktion Lars Falck Kristianstad. Född 1962 Revisor sedan 2007 Utbildning: Lantmästare Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling Birgitta Carlander Lerdala Född: 1952 Ledamot sedan 2000 Andra uppdrag i Lantmännen: Revisionsutskottet, SL-stiftelsen, Ordförande i VLstiftelsen och Cerealia Stiftelsen Utbildning: Agronomekonom Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Smågrisproduktion med 500 egna suggor plus rekrytering Andra uppdrag: Länsförsäkringar Livs, Försäkringsföretagarförening, vice ordförande Skaraborgs Läns Sjukhem Nils Lundberg Skivarp Född: 1958 Ledamot sedan 2007 Andra uppdrag inom Lantmännen: Ersättningsutskottet, Revisionsutskottet, Scandinavian Farmers, HaGe Kiel, Utbildning: Agronomekonom Huvudsysselsättning: Lantbrukare, 600 ha Produktion: Växtodling med sockerbetor, spannmål och raps Andra uppdrag: Betodlarna, Ljusterö Golf AB Thomas Magnusson Tävelsås Född: 1950 Ledamot sedan 2005 Andra uppdrag i Lantmännen: Lantmännen Lantbruk, Ägarutskottet Utbildning: Lantbruks- och ekonomiutbildning Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Mjölk, nötkött, Andra uppdrag: LRF Riksförbundsstyrelsen, Cogeca presidium Anders Åbyhammar Fellingsbro. Född: 1956 Revisor sedan 2005 Utbildning: Lantmästare Huvudsysselsättning: Lantbrukare, Redovisningskonsult LRF Konsult Produktion: Växtodling, skog, lamm, el/vattenkraft Auktoriserad revisor Lars Träff Ernst & Young, Stockholm Styrelsens sekreterare Lena Weman Chefsjurist Född: 1960 Anställd: 2006 Utbildning: Jur kand och Master of Laws Tommy Brunsärn Södertälje Född: 1959 Ledamot sedan 2007 Representant för Unionen Huvudsysselsättning: Inköpschef Lantmännen Cerealia, Järna Gert Gustavsson Falkenberg Född: 1951 Ledamot sedan 2003 Representant för LO Huvudsysselsättning: Operatör foderfabrik Görgen Kier Kristianstad Född: 1959 Ledamot sedan 2008 Representant för LO/Livs Huvudsysselsättning: Livsmedelsarbetare Lantmännen Årsredovisning 200 1178 Styrelse och revisorer
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=120">Årsredovisning 2008 Test Sida 120 Koncernledning P</a> er Strömberg Verkställande direktör och koncernchef Född: 1963 Anställd: 2007 Utbildning: Civilekonom med internationell inriktning Externa styrelseuppdrag: DLF (Dagligvaruleverantörernas förbund), Almondy AB Clas Eriksson Vice VD och stf koncernchef Affärsområdeschef Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner Född: 1949 Anställd: 1991 Utbildning: Jur kand Anna Elgh Varuflödesdirektör Född: 1963 Anställd: 2006 Utbildning: Civilingenjör, Executive MBA Instituto de Empresa Madrid Jan Klarskow Henriksen Affärsområdeschef Lantmännen Kronfågel Född: 1965 Anställd: 2009 Utbildning: Civilekonom Externa styrelseuppdrag: Fipo Group Aps, RM Group A/S Lantmännens koncernledning består av fjorton ledamöter: koncernchef, affärsområdeschefer och chefer för gemensamma funktioner. Arne Rantzow Affärsområdeschef Lantmännen Lantbruk Född: 1955 Anställd: 1992 Utbildning: Civilekonom Anette Rosengren Kommunikationsdirektör Född: 1966 Anställd: 2008 Utbildning: Civilekonom Reinhold Svensson Affärsområdeschef Lantmännen Invest Född: 1950 Anställd: 1996 Utbildning: Agronom Lantmännen Årsredovisning 200 1188 Koncernledning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=121">Årsredovisning 2008 Test Sida 121 Magnus Johansson</a> Affärsområdeschef Lantmännen Cerealia Född: 1972 Anställd: 1998 Utbildning: Magisterexamen i företagsekonomi Externa styrelseuppdrag: Svensk Sigill, Livsmedelsföretagen (Li) Monika Lekander Affärsområdeschef Svalöf Weibull Född: 1953 Anställd: 2005 Utbildning: Civilingenjör, företagsekonomi och marknadsföring Per Olof Nyman Ekonomi- och Finansdirektör Född: 1956 Anställd: 2008 Utbildning: Civilingenjör Industriell Ekonomi, Externa styrelseuppdrag: LRF Samköp Bent Pultz Larsen Affärsområdeschef Lantmännen Unibake Född: 1950 Anställd: 1985 Utbildning: Konditor Externa styrelseuppdrag: Good Food Group A/S, Fødervare industrier i Danmark, Dans Industrier Horsens Joakim Säll Tf Affärsområdeschef Lantmännen Energi Född: 1961 Anställd: 2008 Utbildning: Civilekonom Externa styrelseuppdrag: Näringslivets säkerhetsdelegation (NSD) Elisabeth Wallin Mononen HR-direktör Född: 1959 Anställd: 2005 Utbildning: Jur kand samt Master of business and administration, Chicago Externt styrelseuppdrag: Arbetslivsresurs AR AB Lena Weman Chefsjurist Född: 1960 Anställd: 2006 Utbildning: Jur kand och Master of Laws, Amsterdam University Lantmännen Årsredovisning 200 1198 Koncernledning
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=122">Årsredovisning 2008 Test Sida 122 Definitioner KAP</a> ITALMÅTT Sysselsatt kapitalSysselsatt kapital beräknas som totala tillgångar minus icke räntebärande skulder. Operativt kapitalOperativt kapital beräknas som icke räntebärande tillgångar minus icke räntebärande skulder. Skattefordringar och skatteskulder inräknas inte i det operativa kapitalets tillgångar och skulder. Genomsnittligt kapitalGenomsnittligt kapital beräknas på ingående balans och utgående balans varje månad som ingår i den redovisade perioden, det vill säga tretton perioder för helår. Samtliga genomsnittliga kapitalmått beräknas på detta sätt. Finansiella tillgångarFinansiella fordringar, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. NettolåneskuldNettolåneskulden utgörs av de räntebärande skulderna, inklusive pensionsskuld och upplupet räntenetto, med avdrag för finansiella tillgångar. FINANSIELLA MÅTT SoliditetSumman av eget kapital och minoritetsintressen i procent av balansomslutningen. RäntetäckningsgradRäntetäckningsgraden beräknas som rörelseresultatet plus ränteintäkterna dividerat med räntekostnaderna. NettoskuldsättningsgradNettolåneskulden i förhållande till summan av eget kapital och minoritetsintressen. BetalningsberedskapKassa, bank och beviljade krediter som enligt bestämmelser i gällande låneavtal kan nyttjas. AVKASTNINGSMÅTT Avkastning på eget kapitalAvkastning på eget kapital beräknas som periodens resultat, där ingående återbäring och efterlikvid har återlagts, dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på operativt kapitalAvkastning på operativt kapital beräknas som rörelseresultatet dividerat med genomsnittligt operativt kapital. Avkastning på sysselsatt kapitalAvkastning på sysselsatt kapital beräknas som rörelseresultatet plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. MARGINALMÅTT RörelsemarginalRörelsemarginalen beräknas som rörelseresultatet i procent av årets nettoomsättning. VinstmarginalVinstmarginal beräknas som årets resultat i procent av årets nettoomsättning. ÖVRIGA KapitalomsättningshastighetNettoomsättning i förhållande till genomsnittligt operativt kapital. Ordlista AntioxidanterAntioxidanter är ett samlingsnamn på de vitaminer och andra näringsämnen som förstör de fria radikalerna. Fria radikaler verkar nedbrytande på kroppens celler och bildas genom den mat vi äter men också till följd av stress, luftföroreningar, rökning med mera. Exempel på antioxidanter är vitamin C, vitamin E, betakaroten och mineralerna selen. AzofärgämnenEn stor grupp av ämnen som innehåller den kemiska azofunktionen, som ger färgegenskaper. Det används för att färga textilier och läder men också i viss livsmedelsproduktion. B2BBusiness to business, icke konsumentrelaterad försäljning. BioenergiFramställs av biomassa som kontinuerligt nybildas. Med biomassa avses biologiskt material som inte omvandlas kemiskt eller biologiskt i någon större grad. Bioenergi är en förnybar energikälla vars andel av den totala energianvändningen har ökat de senaste decennierna. Biologisk mångfaldEn term som beskriver mångfalden av livsformer och arter i ett ekosystem. Ett ekosystem är ett levande biologiskt samhälle i en specifik fysisk miljö. Employer brandingSkapa ett varumärke för företaget, som gör företaget attraktivt som arbetsgivare. Ekologisk odlingI den ekologiska odlingen tillåts inte användning av mineralgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Odlingen utnyttjar i stället naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. En väl avvägd växtföljd är viktig och ofta krävs djur på gården. EkosystemEtt ekosystem är en avgränsad del av naturen. Ekosystemet består dels av det levande som finns inom systemet (växter, djur, mikroorganismer), dels av det icke levande (vatten, vind, mineraler). FAMEFatty Acid Methyl Ester, som också benämns biodiesel. Fossila bränslenEj förnybara energikällor till exempel kol, naturgas och olja. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid varvid atmosfären får ett nettotillskott av koldioxid som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Förnybara energikällorFörnyas kontinuerligt och exempel på sådana är sol, vind, vatten och biobränslen. GIGlykemiskt index. Anger hur snabbt kolhydrater bryts ner i kroppen. GRIGRI ger ut riktlinjer för hållbarhetsredovisning som på frivillig basis kan användas av organisationer för att redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av deras verksamhet, produkter och tjänster. Global CompactEtt internationellt ramverk för företag som arbetar efter universellt accepterade principer för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö samt mot korruption. GMOGenmodifierade organismer, växter med egenskaper som tillförts med hjälp av genteknik. GreenLineLantmännens samlingsnamn för att säkerställa hållbara och säkra transporter med god ekonomi. InterventionsprisDet garantipris som EU betalar för kvarnvete, korn och majs. KoldioxidekvivalenterEnhet som gör det möjligt att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. KolesterolEtt normalt förekommande ämne i kroppen. Det behövs som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner som till exempel östrogen och testo steron. Ett högt kolesterolvärde är en vanlig orsak till hjärt- och kärlsjukdomar. LEAD(Learn, Engage, Analyze, Do). Lantmännens metod för systematiskt och långsiktigt förändringsarbete. LDL-kolesterol(Låg Densitets Lipoprotein) eller det onda kolesterolet. För höga halter är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Marknära ozonOzon nära jordytan som bildas bland annat. av kväveoxider och luftens syre under inverkan av kolväten och ultraviolett solstrålning och värme. Omega 3Omega 3 är en benämning på en grupp fleromättade och nyttiga fettsyror som kroppen inte själv producera utan måste tillföras via kosten. De är därför mycket viktiga för vår hälsa. Fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror. Organiska miljögifterÄmnen som har sådana egenskaper att det kan skada levande organismer. Miljögifter delas ofta in i organiska och oorganiska miljögifter. Till de oorganiska miljögifterna räknas höga koncentrationer av till exempel metaller, ozon och kväveoxid. Performance ManagementAtt genom aktiv ledning och uppföljning ta till vara medarbetarnas fulla potential så att de bidrar till att företagets mål uppnås. RMERapsmetylester som också benämns biodiesel. SlamRestprodukt från avloppsreningsverk som kan användas som gödselmedel, främst som fosforkälla, på jordbruksmark. Slammet, som innehåller biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen, kan även innehålla oönskade ämnen som till exempel tungmetaller. Därför är kvalitetssäkring före spridning till åkermark viktig. TransfetterTransfett bildas när flytande växtoljor ”härdas”. Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. TungmetallerTungmetaller utgör viktiga komponenter för att djur och växter ska kunna leva och fungera normalt men i hög koncentration är de mycket giftiga och därmed skadliga. Bly och kadmium är exempel på skadliga tungmetaller. Lantmännen Årsredovisning 200 1208 Definitioner och ordlista
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=123">Årsredovisning 2008 Test Sida 123 Adresser Lantmän</a> nen ek för S:t Göransgatan 160 A Box 30192, 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 Organisationsnummer: 769605-2856 info@ lantmannen.com www.lantmannen.com Lantmännen Lantbruk Von Troils väg 1 205 03 Malmö Tel: 040-22 54 00 Lantmännen Direkt, tel 0771-111 222 www.lantmannen.com Svalöf Weibull Onsjövägen 13 268 81 Svalöv Tel: 0418-66 77 00 www.swseed.se Lantmännen Maskin Bjurögatan 26 Box 174, 201 21 Malmö Tel: 040-38 64 00 www.lantmannenmaskin.com Swecon Bolindervägen 100 Box 55, 631 02 Eskilstuna Tel: 016-42 95 00 www.swecon.com Lantmännen Energi S:t Göransgatan 160 A Box 30 192 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 www.lantmannenenergi.com Lantmännen Cerealia S:t Göransgatan 160 A Box 30 190, 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 www.lantmannen.com Lantmännen Unibake Oensvej 28-30 Hatting DK-8700 Horsens Danmark Tel:+45 7628 5000 www.lantmannen-unibake.com Lantmännen Kronfågel S:t Göransgatan 160 A Box 30174, 104 25 Stockholm Tel: 08-685 42 00 www.kronfagel.se www.danpo.com Lantmännen Invest S:t Göransgatan 160 A Box 30192, 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 www.lantmannen.com Lantmännen Bygglant Skvadronsvägen 11 Box 1743, 701 17 Örebro Tel: 019-605 17 00 www.bygglant.se Lantmännen Doggy Doggyvägen 1, 447 84 Vårgårda Tel: 0322-66 65 00 www.doggy.se Lantmännen Krafft Kvarngatan 2, 311 83 Falkenberg Tel: 020-30 40 40 www.krafft.nu Lantmännen Reppe Stora Räppevägen 73, 352 50 Växjö Tel: 0470-70 41 00 www.reppe.se Lantmännen Solanum Bintjevägen 2, Box 56, 244 21 Kävlinge Tel: 046-72 21 00 www.solanum.se Lantmännen SweChick M 341 376 K Form & produktion: Wildeco Foto: Jonas Engström, Öyvind Lund, Daniel Hertzell, Johan Olsson m.fl. Tryck: Tryckt på miljögodkänt papper på Jernströms Offset. Scandia 2000 är ett klorfritt papper som tillverkas i Lessebo. Det är Svanengodkännt. Denna trycksak är klimatkompenserad för alla fossila utsläpp genom trädplantering i Moçambique. Stålgatan 3, 265 38 Åstorp Tel: 042-22 51 90 Lantmännen SweHatch Östra Gårdstånga 2, 240 32 Flyinge Tel: 046-647 70 M I K T L R R J Ä Ö S T Y C A K
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=sjv78xfb&gInitPage=124">Årsredovisning 2008 Test Sida 124 ” Lantmännens up</a> pdrag är att bidra till lönsamhet på ägarnas gårdar och att maximera avkastning på ägarnas kapital ”
