<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=1">Äventyrliga Familjer test 1 INNEHÅLL NR 3-2010 ALL</a> TID I ÄVENTYRLIGA Ledaren 5 Startklar 7 Bootcamp med barn • Jan Berglin • Bli f ärilsspanare • Exotiska småkakor • Gör din egen väderprognos • 10 saker som gör en sommar ÄVENTYRET FORTSÄTTER 18 Världsomsegling – med småbarn I augusti lättar Hammarbergs ankar med en tvååring och en fyraåring ombord. Följ med på familjens testsegling – en saltstänkt sommartripp över Nordsjön. Bortom turiststråken 16 Holland är värt att stanna i, kolla in dessa pärlor. Grafi ken: Äventyrliga spelar sälgpipa 24 Saven stiger och och vi täljer till en gren med tonträff . Guiden: Allt som rullar i sommar 32 26 Tusen & en glass i Istanbul Salepi dondurma är seg som gummi, ändå hamnar vår familj i glasskön gång på gång. Är turkarna månne världens bästa försäljare? 34 Luc Besson bor inte i Norsborg Men stjärnorna i hans parkourfi lm Yamakasi kom dit för att träff a 15-årige Jonas. Hur gick det till? 40 Utan matsäck Resebrevet: Klivet upp på Kilimanjaro 48 Vad ska man göra när man fyller 50, om inte att ta med barnen och deras mor och bestiga Afrikas högsta berg? Essä: Noja eller lugn vid stupets rand? 50 Därför reagerar män och kvinnor olika vid fara för barnen. När vi egentligen bara vill vara oss själva. i Dolomiterna Ensamma på berget och mackorna kvar på hotellet. Då är det bara att bita ihop och hålla tyst. För det man inte har i huvudet får man ha i benen. 54 Björnskådning i Hälsingland Varför fl yga långt bort för att få uppleva spännande rovdjursspaning när det räcker att ta tåget till Norrland? Porträttet: Familjen Grön 64 Kosters Trädgårdar fyller 15 i år. Ekoandan lever. Släktbandet: Tomas Ledin & pappa Folke 72 Klassiska äventyrare: Mary Kingsley 76 I 30 år satt hon hemma hos sin mor och far. Sen blev det andra takter. Nostalgitrippen: Till kolsyrans lov 81 Tag en sipp av barndomens läskeblask. Om du vågar. 68 Mormorsmor blev nanny i New York Ring mig om du behöver hjälp, hade Anny sagt till sitt barnbarn. Snart kom det ett samtal från andra sidan Atlanten... 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3 58 Cornwalls pirater Sjörövarmyten lever och frodas. I alla fall i sydengelska Penzance. Där går man ur huse varje sommar för att hylla lokala pirater.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=2">Äventyrliga Familjer test Sida 2 VÄNNER TILL FAMIL</a> JEN En gång jag seglar i hamn SUSANNE WALSTRÖM arbetar som frilansfotograf i Stockholm. Efter fyra år som pressfotograf på Dagens Nyheter i början av 1990-talet fotograferar hon i dag reklam och egna projekt. Människor, i alla åldrar, storlekar och ofta i lite knasiga situationer, är hennes favoritobjekt. Tvåbarnsmor. Hon gillar att cykla, men vandrar hellre mellan kaféer i New York än mellan dalgångar i bergen. I detta nummer får Susanne dock klara sig utan matsäck i Dolomiterna (s. 40). För Äventyrliga har hon tidigare fotograferat Sörmlands djungler (no 4/2009). Jessica Watson’s Homecoming heter filmsnutten jag tittat på i några dagar nu, lika rörd varje gång. Den ligger överst under videofliken på hennes hemsida www. jessicawatson.com.au och berättar lite om hur det kan vara att komma hem efter att ha seglat jorden runt. När hon gick i land från sin båt Ella’s Pink Lady i Sydney den 15 maj stod 75 000 människor jublande vid operahuset. 1 500 båtar mötte upp till havs, Australiens premiärminister höll tal och kallade henne för landets senaste hjälte. Själv tog hon mikrofonen och sa: Jag är ingen hjälte, jag är bara en vanlig tjej som trodde på min dröm. Hennes dröm var att bli den yngste att ensam segla jorden runt utan hjälp. 16 år gammal startade hon i oktober 2009, kraftigt ifrågasatt eftersom hon under träning kolliderat med ett fraktfartyg. Nyttig lärdom, var hennes kommentar. Efter 210 dagar till sjöss och många tolvmetersvågor är hon hemma igen. Med sin bedrift ger hon sig rakt in i hjärtat av en klassisk manlig domän. Sen ” Efter 210 dagar till sjöss och många tolvmetersvågor är hon hemma igen” sjöfartens begynnelse har det varit männen som gått till sjöss, råbarkade och väderbitna, med mustiga historier att berätta från alla världens hav. Så kommer en 16-årig tjej i en rosa båt och slår rekord, det finns något obeskrivligt uppstudsigt och vackert i det. Och det visar två saker. Oceansegling handlar om vad som finns i huvudet på seglaren. Och: Segling har fundamentalt annan status på dessa sydliga breddgrader. Här uppe i den kalla nord är den fortfarande sedd som lite av en överklass-sport. Inget kunde vara mer fel. Det går att hitta väl seglingsdugliga farkoster för en mycket ringa penning, miljövänligheten får man på köpet, liksom äventyret. Jag mötte en gång en av Sveriges bästa skeppare, Klabbe Nylöf, som berättade att han fastnat för segling för att det var så likt punk. Vilt och anarkiskt. Sa han efter att ha rundat Gotland i december med sin trimaran, efter 15 timmar i isregn och kuling. PETTER KARLSSON jobbade 20 år på Expressen innan han blev frilans. Har skrivit närmare 25 böcker om kända svenskar, allt från Astrid Lindgren till Zlatan, och intervjuat både Madonna och Moder Teresa. Rest i närmare 80 länder. Drömmer om att åka uppströms någon flod i Amazonas. Trebarnsfar i Nacka utanför Stockholm. För Äventyrliga har han tidigare boxats med babianer i Sydafrika (no 1/2010) och åkt motorcykel i Indien med dottern på bönpallen (no 2/2010). I detta nummer träffar han Tomas Ledin och hans far Folke (s. 72). Själv har jag svårt att komma på en mer avkopplande sysselsättning, som samtidigt alltid innefattar ett mått av äventyr. Den ovissa utgången är tjusningen, saker måste lösas i takt med att de inträffar, man har ett mål för dagen, och livet går ut på att ta sig dit – kan det bli mer basic. Även fast jag själv är en enkel familjeseglare, som är nöjd om jag når bastun på Björkskär en gång om året, drömmer jag ofta om de stora haven. Därför var det extra roligt att inspireras av den äventyrliga familjen Hammar- berg som avser att segla jorden runt med två små barn på fyra och två år. De bor på båten sedan länge, har gnetat och stretat för att spara pengar till resan och planerar att åka till Söderhavet och leta efter Kurrekurreduttön. Ofta har de fått utstå omgivningens misstänksamhet för sitt alternativa sätt att leva, att satsa allt på drömmen, åter andra har imponerats. I augusti lättar de ankar, kanske kommer de hem till Limhamn om tre år eller så. Tänk er då ett Öresund fyllt på redden av välkomnande skepp, Västra hamnen i Malmö kantas av imponerade äventyrsentusiaster. Jag vet inte hur ni gör, men jag tänker stå där på kajen i alla fall – och hurra högt. Michael Tjelder chefredaktör 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=3">Äventyrliga Familjer test Sida 3 START ENSAM TILLS</a> AMMANS Varför inte göra något på tu man hand med ditt barn? I augusti arrangerar STF Ekomammor och Ekopappor vid Storulvån, en kurs som vänder sig till alla enastående föräldrar. Läs mer på www.svenskaturistforeningen.se. KLAR REDAKTÖR VERONICA LINARFVE veronica@aventyrliga.se äventyrlig Längtar du efter mer äventyr? Fint, då mår du troligen bra. En studie vid ett universitet i Kalifornien, visar att nedstämda människor söker rutiner och igenkänning, medan lyckliga vill få in mer äventyr och nya händelser i sina liv. Lycklig = TVÄRT EMOTBOK FÖR VUXNA Strular barnen, har familjelivet blivit olidligt? Bryt mönstret genom att tänka tvärtemot. Uppmaningen kommer från författarna och föräldracoacherna Tjohoo! Anna Glas och Åse Teiner, som menar att tvärtemot tanken sätter igång processer som förhoppningsvis väcker helt nya tankar och löser problem. Desperat eller fullkomligt lysande bok? Bedöm själv. Läs mer på www.tvartemot.se. BOOTCAMP MED BARN Sommarens hetaste träningsform passar utmärkt att utöva tillsammans med familjen. Än fi nns dock ingen familjecamp i Sverige, men Army Fitness har långtgående tankar på att dra igång den första. De söker därför äventyrliga familjer till sin testgrupp i sommar. Kontakta Charlotte Granström, Army Fitness vd, senast den 30 juni, charlotte@ armyfi tness.se för mer information eller www.armyfi tness.se. ARRANGERA BOOTCAMP PÅ DIN EGEN BAKGÅRD: FÖRLAGAN DIN BAKGÅRD Kravla i gyttja Ta sig över fl od på stockar Hjälpa skadad soldat över minfält Krypa på rygg under taggtråd Bära sårad soldat Åla över gräsmattan Hoppa mellan stenar Dra mamma/pappa över golvet Krypa på rygg på marken Försöka lyfta mamma/pappa/barn 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 7 Pappa kunde verkligen konsten att entusiasmera. ILLUSTRATION ANNE-LI KARLSSON
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=4">Äventyrliga Familjer test Sida 4 STARTKLAR startkl</a> ar HAR NIKE PÅVERKAT EVOLUTIONEN? Moderna stötdämpande löparskor har förändrat vårt sätt att springa. Paradoxalt nog kan det ha lett till fl er skador, menar professor Daniel Lieberman vid Harvarduniversitetet. I tusentals år har människan sprungit barfota och satt ner den främre delen av foten först, varpå belastningen spridit sig över hela fotsulan. Med springskor sätter man ner hälen först, vilket leder till högre belastning på benet. BARFOTASKO Miljövänlig och nytänkande är ViviBarefootskon från Gemenskap Grön. Skon saknar stötdämpning, är platt och sägs bidra till bättre hållning. Pris 1 099 kr på gemenskapgron.se. Peptalk Fembarnsmamman Evakarin Wallin, tillika Äventyrligas coach, tipsar! SEMESTER – helt lugnt! BACK TO THE 70:S Det är inte bara modet som speglar retrotrenden. Familjernas val av semester i sommar ser också ut att bli 70-talsklassiker som vandring, husvagn och tågluff. GRATTIS FJÄLLRÄVEN! ” Nu har vi vandrat i 50 år. Hoppas vi aldrig kommer fram” säger företagets grundare Åke Nordin om jubileet. Vi utfärdar härmed en varning för långtråkiga liv. Nu längtar många efter en semester som ger vila och återhämtning. Hur ska man göra? ”Det är lätt att ha höga förväntningar på sommaren, semestern och förhållandet. Har ni problem är det bättre att ta tag i dem före sommaren, de försvinner inte av sig själv bara för att semestern kommer. Om du känner att du inte har tid att ta hand om dem, har du ett problem redan där. Relationer måste vårdas för att fortsätta att fungera. Har du verkligen inte möjlighet att ta tag i problemen före semestern, är det bättre att lägga dem åt sidan och ta tag i dem till hösten istället.” Varför bråkar vi på semestern? ”För höga krav är den vanligaste anledningen. Kanske känner man att man inte räckt till under året och vill överkompensera det på semestern. Att ge sig själv och familjen tid under året är ett bra sätt att förebygga det.” Om jag vill ha en bra sommar, hur ska jag tänka? ”Fokusera på partnerns positiva sidor och lägg inte så stor vikt vid det som stör dig.” Z Men om jag verkligen stör mig? Om min partner till exempel slösar med vår semesterkassa, då måste jag väl säga ifrån? ”Ekonomi är en vanlig sak att bråka om. Ta inte en semester ni inte har råd med! Sedan är det bra att tala öppet om vad man vill ha ut av semestern. Säg vad du känner, vad du skulle önska, utan att skuldbelägga. Be din partner svara på hur hon eller han ser det och lyssna sen uppmärksamt. Det underlättar en bra kommunikation mellan er. Med den tekniken löser sig de fl esta problemen direkt. TRISTESS DÖDAR SOM OM DET INTE vore nog att somliga har ett tråkigt jobb och meningslös fritid, nu visar studier att de dessutom löper 40 procent högre risk att dö av hjärtsjukdomar i förtid. ”Det fi nns en tydlig koppling mellan uttråkning och hjärtsjukdomar”, konstaterar Martin Shipley vid University college i London. KÄLLA: LEVA! Att vara småbarnsförälder är underbart, men också krävande. Är jag dålig om jag vill ha egen tid på semestern? ”Mitt råd är: Lämna bort barnen en vecka för att få tid tillsammans med din partner! Turas också om att ta hand om barnen så att ni båda får egen tid. Man måste inte alltid vara tillsammans.” 8 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 ISTOCK HÅKAN BERGSTRÖM ILLUSTRATION ANNE-LI KARLSSON Z Z ZZ Z Z Z Z Z Z Z Z Z
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=5">Äventyrliga Familjer test Sida 5 STARTKLAR … MAN K</a> ISSAR I SÄNGEN om man leker med tändstickor? Undersökningar visar att 80–85 procent av alla svenska skolbarn någon gång leker med eld. 5 procent av svenska skolbarn kissar i sängen. Men faktauppgifterna har ingenting med varandra att göra. Som med många skrönor har den här troligen sin botten i att föräldrar vill skrämma barnen från leken. Enligt forskningsstudien ”Barn och bränder” kan man dra följande slutsat- FLYTTA BLI FJÄRILS SPANARE! Det fi nns cirka 120 arter av dagfjärilar i Sverige. Men allt är inte som förr i fjärilarnas värld. Genom att inventera ett stort antal platser år efter år vill Naturvårdsverket med hjälp av Lunds universitet få en säkrare bild av förändringarna i fjärilsfaunan. För att det omfattande projektet ska kunna genomföras behövs allmänhetens hjälp. Varje person som deltar i projektet får till uppgift att under sommarsäsongen notera antalet fjärilar vid ett visst antal tillfällen, antingen på en avgränsad plats, exempelvis hemma i trädgården, eller längs en på förhand bestämd promenadrunda. Läs mer på www.lu.se/dagfjarilar. FAR OCH JAG – BERGLINS PÅ NYA ÄVENTYR UTOMLANDS? Nätverket svenskamammor.com är en samlingsplats för familjer (ja, även svenska pappor!) som är bosatta utomlands och vill behålla Sverige i vardagen. Här kan man exempelvis utbyta erfarenheter kring tvåspråkighet och kulturkrockar. Har jag närt en pyroman vid min barm? ser: Fascination för eld har visat sig vara ett universellt fenomen som utvecklas hos barn redan i två–treårsåldern. Barnens attityd till eld varierar beroende på kön och ålder, men några känslor som förknippas med eld är mysigt, spännande och hemskt. Men barn som leker väldigt ofta med eld kan ha en svagare självbild och upplever inte sällan sig själva som talanglösa. Räddningsverket säger att barns kunskaper om vilka material som är lättantändliga och hur eld bör hanteras generellt är otillräckliga. Det är därför bra om man tidigt får barn att förstå hur elden fungerar. Sommarens lägereldar är således ett ypperligt utbildningstillfälle. PAPPA, VAD ÄR ELD? Det var först på 1700-talet som den franske kemisten Antoine Laurent de Lavoisier slutligen förklarade hur förbränning sker och vad eld är: ”Eld är en intensiv omvandling av ett bränsles kemiska energi till ljus och värme. Eldens fl ammor består av heta rökgaser, glödande partiklar och strålning från den egentliga oxidationen.” Solklart, min son? KÄLLA: NE.SE KÄLLA: RÄDDNINGSVERKET DEN HÖGSTA UPPMÄTTA temperaturen på jordklotet, noterad vid en mätstation i El Aziza i Libyska öknen +57,8° den 13 september 1922, är … 10 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 BO SÖDERSTRÖM Är dE sant at…
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=6">Äventyrliga Familjer test Sida 6 STARTKLAR · RUNT </a> HÖRNET Sommarspecial VÄDERPROGNOS 1 Gör din egen Meteorologer tycker att det är svårast att göra prognoser under sommaren, eftersom sol strålningen då är maximal. Det leder till att många energier skapas på plats och lokala förändringar uppstår. Så varför inte rycka in och göra en egen? AV VERONICA LINARFVE 3 2 Vad: HÖGA STORA STACKMOLN I folkmun: BLOMKÅLSMOLN På latin: CUMULUS MEDIOCRIS (medelstora stackmoln) Högre än föregående typ, ofta lika höga som breda. Kan ha en mer blomkålsliknande form. Troligen övergångsmoln till typen nedan. Vad: LÄTTA STACKMOLN Att identifi era moln och andra väderfenomen via bilder kan ibland vara svårt. Jag gör ett försök men garanterar inte att det blir helt rätt, säger Weine Josefsson, meteorolog/klimatolog på SMHI som hjälpt oss identifi era molnen på bilderna. ”1 & 2 är cumulus. De kan förmodligen kallas cumulus humilis men har inte den annars typiska horisontella undersidan utan är lite slitna i kanterna.” ”3 innehåller ett cumulus som är lite mer upptornat och därför kan det vara förtjänt av tillnamnet mediocris. Dessutom förekommer lite cirrus och även en kondensationsstrimma. De molntussar som sträcker sig från cumulus mediocris upp mot zenit kan betraktas som egna små cumulus men kanske då som fractus (stort kanske).” 14 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 I folkmun: VACKERTVÄDERMOLN På latin: CUMULUS HUMILIS Sommarens mest typiska moln. Ser ut som bomullstussar. Uppkommer när solen värmer och luftbubblor stiger från marken. Där luftbubblan möter varmare och lättare luft, bildas ett moln då vattenångan kondenseras till små droppar. Prognos: Mot stranden! Idag blir det vackert väder, ända till kvällen. Prognos: Sätt upp tältet. Nu blir det ostadigt. Vad: HÖGA TORN AV STACKMOLN I folkmun: TORNMOLN På latin: CUMULUS CONGESTUS Är det kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större. Prognos: Förekommer dessa moln redan på förmiddagen – ta fram sydvästen för på eftermiddagen blir det garanterat regn! ISTOCK DREAMSTIME ISTOCK ISTOCK
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=7">Äventyrliga Familjer test Sida 7 10 Vad: MÖRKA MOL</a> N I folkmun: ÅSKMOLN På latin: CUMULONIMBUSMOLN På 9–12 km höjd kommer uppstigande luft in i stratosfären. Här får luftbubblorna svårt att tränga högre och molnets översida omformas och får ett karakteristiskt städformat utseende. När stackmolnen har tornat upp sig så här högt, fryser vattendropparna i toppen till små iskristaller, vilket ger skurmolnet dess typiska suddiga bomullsliknande utseende. Nederdelen av molnet ser mörkt och hotfullt ut. Prognos: Håll i hatten. Oväder på gång. Regn och hagel, kraftiga vindbyar. Troligen även åska. Vad: TUNNA VITA STRIMMOR PÅ I ÖVRIGT BLÅ HIMMEL I folkmun: SKIDSPETS-/FJÄDERMOLN På latin: CIRRUS UNCINUS Ser ut som om någon åkt skidor på himlen. Men får skidorna hakar i ändarna, se upp! Prognos: Rulla ut regntunnan, lågtryck på väg. Inom ett dygn blir det regn. Vad: SLÖJMOLN MED CIRKEL RUNT SOLEN I folkmun: HALO På latin: CIRROSTRATUS När fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln som efter hand täcker större delen av himlen, är det ännu ett tecken på att ett lågtryck är på väg. Ljuset som bryts när solen skiner genom slöjlagret kan se ut som en ljusring, så kallad halo. Prognos: På med en extra tröja. Svalare väder att vänta. Nederbörd inom 12 timmar. SAKER SOM GÖR ETT SOMMARLOV – att bocka av innan sommaren är slut 1. FÖD UPP GRODOR a. LETA UPP ett träsk eller en damm, företrädelsevis där det fi nns yngel. Det underlättar. b. Samla en några yngel med hjälp av en håv. Samla också lite växter från dammen. c. Gör i ordning ett hem för de växande ynglen. Ett akvarium eller en balja, minst tio liter. Fyll med regnvatten, eller vatten från ynglens ursprungsmiljö. Lägg lite sand i botten och en sten som de växande grodorna kan klättra upp på. Ynglen kan utfodras med akvariefi skfl ingfoder. d. Byt vatten en gång i veckan. Se hur äggen blir yngel och så småningom grodor. Tar cirka 12 veckor. Kom ihåg att ha ett tak på baljan. Små grodor överlever inte länge inomhus. Alla svenska groddjur är fridlysta, men det fi nns ett undantag i fridlysningsbestämmelserna som tillåter att man tar ägg och yngel från de vanliga arterna och föder upp dem till smågrodor. Bara man sedan släpper tillbaka dem på samma plats som man tog ynglen. 2. BYGG EN BARKBÅT FÄRDIGA PLASTBÅTAR i all ära, men att se lyckan i ett barns ögon som byggt en barkbåt (oavsett om den fl yter eller inte) är oslagbar. Plocka en bit bark, en pinne och en bit papper eller näver till segel. Sjösätt. 3. GÖR EGEN PARFYM GÅ TILL EN blomstrande sommaräng, eller kasta er på alla fyra i trädgården, och samla avfallna blomsterblad. När ni plockat en halv deciliter, fyll en skål med kallt vatten. Mosa blombladen noga. Täck över med en kökshandduk och ställ på mörk, sval plats i en vecka. Häll sedan upp parfymen i små fl askor och – voilà: ge bort eller stänk på er själva! 4. TRÄ UPP BÄR PÅ ETT LÅNGT GRÄSSTRÅ FÄRSKA SMULTRON, hallon, blåbär, salmbär, björnbär. Små händer, läppar och kläder som färgas blåa och röda… vittnar om det svenskaste som fi nns. 5. KLÄTTRA I ETT GRÖNSKANDE TRÄD DATASPEL I ALL ÄRA, men de slår inte känslan av att ha klarat att klättra, balansera på en gren och spana ner på mamma och pappa. 6. SÅ ETT FRÖ … ELLER, FÖR DEN som vill slå på stort, plantera ett träd. 7. FLYG DRAKE SE VÅR GUIDE i nummer 6/2009, eller ladda hem instruktioner från www.aventyrliga.se. 8. BYGG ETT GÖMSTÄLLE SKOGEN, ELLER KANSKE rent av trädgården, är full av hemliga platser. Det gäller bara att hitta dem. Och fi nns de inte, får man skapa dem själv. Lite grenar, en fi lt – och hokuspokus så skapas världens bästa gömställe. 9. FÅ SAND MELLAN TÅRNA GRÄV NER FÖTTERNA i varm sand, bygg ett sandslott, baka lerkakor. Även dagar med dåligt väder kan vara underbara stranddagar. 10. RULLA NERFÖR EN GRÄSSLÄNT ENKELT NÖJE. Dessutom gratis. Men barnsligt roligt. 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 15 R RG HENRIK SELLIN HENRIK SELLIN HENRIK SELLIN
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=8">Äventyrliga Familjer test Sida 8 BORTOM TURISTSTRÅ</a> KEN Noam. De skapar vad de själva kallar för ”Haute Patisserie” (högre bakkonst). Med sin kreativitet har de gjort sig kända över hela landet. Ferdinand Bolstraat 10. www.detaart.com Paret driver också ett Bed and Breakfast ovanpå kaféet som heter Cake under my pillow, www.cakeundermypillow.com 6. NATURMUSEET I LEEUWARDEN Bo i husbåt Madurodam VETENSKAPSMUSEUM SOM min 5-åring aldrig ville lämna. Här kan man prova på allt från hur det känns att flyga som en fågel till att vandra under vattenytan. Barnen får titta, experimentera och känna. Museet ligger i mysiga staden Leeuwarden som är Frislands huvudstad (Frisland är en provins i norra Holland). www.natuurmuseumfryslan.nl 7. BO ANNORLUNDA Vrakgods 10 HOLLÄNDSKA FAMILJEFAVORITER Holland består av mer än tulpaner. Under en vecka kan man uppleva storstadsliv, husbåtsliv, badliv. Eller om man vill ha mer äventyr – sälsafari. AV KATARINA MARKIEWICZ 1. MADURODAM I HAAG MINIATYRSTADEN MADURODAM visar Nederländernas viktigaste sevärdheter i miniatyr: Kungliga slottet, Fredspalatset, flygplatsen Schiphol (med miniatyrplan som startar och landar), ostmarknaden i Alkmaar, hamnen och kanalerna… Allt är kopierat in i minsta detalj i skala 1:25. www.madurodam.nl 2. APENHEUL I BERG EN BOS APPARKEN APENHEUL ligger en timmes bilväg från Amsterdam. Den är uppdelad i olika temaområden. Här finns gibbon appor, gorillor, orangutanger, näsapor, schimpanser. Många springer helt fritt så bli inte rädd om en apa hoppar upp på axeln. www.apenheul.com 3. TOKYO CAFÉ I AMSTERDAM JAPANSK RESTAURANG med kul annorlunda koncept kallat ”All you can eat”. Besöket börjar med att man får ett papper med bilder på sushibitar samt japanska varm- och efterrätter. Man kryssar i max fem rätter åt gången. När man har ätit klart, plockas tallrikarna undan och man kryssar i ytterligare fem rätter. Totalt kan man äta (om man orkar men det är ytterst 16 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 få som gör) 5 x 5 rundor. Priset för allt är 200 kr för vuxna och hälften för barn. För att gästerna inte ska beställa in onödig mat tillämpar krogen en så kallad ”inte-slösa-policy”– den som inte äter upp allt får böta 20 kr per icke uppäten rätt. Boka bord! www.tokyocafe.nl 4. AQUA ZOO UTANFÖR LEUWAARDEN DET MÄRKLIGASTE ZOO jag någonsin besökt. Man promenerar runt på en angiven led och stöter på djur som vandrar helt fritt bland besökarna. De flesta djur har något slags förhållande till vatten. Vi vandrar bland apor, pingviner, flamingor. Riktigt läskig blir det då ett gäng stora kängurur hoppar knappt en halv meter ifrån oss. www.aquazoo.nl 5. COOLT KITSCHKAFÉ I AMSTERDAM COOLT KAFÉ OCH Bed and Breakfast i det trendiga krogtäta området Pjip. Kaféet ”De Taart wan m’n tante” är en studie i kitsch med blommiga plastdukar, rosa flamingor, snirkliga tavelramar, plastfigurer och fantasifulla färggranna tårtor (båda riktiga och fejktårtor i papier maché). Kaféet drivs av konditorerna Siemon och HOLLAND ERBJUDER många udda, kul boendeformer. Vad sägs om att övernatta på en husbåt eller på en livbåt, eller kanske i en lyftkran eller i en fyr, eller varför inte på landet i en lada på en vanlig höstack? Mer info: www.vuurtoren-harlingen.nl (lyftkran, livbåt, fyr) www.hooitel.net (höstack) 8. SÄLSAFARI PÅ VLIELAND MISSA INTE sälsafari på Vlieland – en magisk naturupplevelse! I en liten ribbåt färdas man på öppet hav i ca 20 min innan kaptenen saktar in. Runt hela båten simmar sälar i alla de storlekar, de dyker upp med sina små huvuden och sedan snabbt ner. På en sandbank längre fram ligger en koloni på hundratals sälar och torkar sig i solen. Safarituren lämpar sig bäst för barn från ca 5 år. Kontakta turistinformationen för bokning. www.vlieland-info.nl 9. VLIEHORS OCH VRAKGODSMUSEET TESTA VLIEHORS EXPRES (en bilresa med öppen lastbil) genom Europas största sandområde, Vliehors, som ser ut som en enorm öken. Där mitt i ingenstans ligger ett litet skjul omgivet av diverse bråte. Det är Vliehors vrakgodsmuseum. Under flera års tid har här samlats vrakgods som har flutit i land. Leksaker, nappar, däck, flaskor (vissa med brev i), resväskor, skyltar, tavlor, en dator (!) och mycket annat. Fascinerande museum som har utställning både inomhus och utomhus. www.vliehorsexpres.nl 10. PLANETARIET I FRANEKER BYN FRANEKER är först och främst känd för sitt fina planetarium som är ett måste för alla rymdintresserade. www.planetarium-friesland.nl
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=9">Äventyrliga Familjer test Sida 9 Vi tror på rättvi</a> sa. Ingen lön för lika arbete. –Hos oss är det intresset som styr, inte lönen. Det blir en helt annan glöd när man ställer upp frivilligt. Viktor Töllefsen jobbar som stuveriarbetare och lastar fraktbåtar. Ulla (till höger på bilden) är skeppare och säljer fritidsbåtar. Torbjörn (med ryggen mot kameran) är navigatör och jobbar som ekonom. Bland de frivilliga på räddningsstationen fi nns också ingenjörer, projektledare, läkare, montörer, maskinbefäl, studenter och en vd. –Att vi jobbar tillsammans på lika villkor ska- par en stark teamkänsla. Det är rättvist ombord: alla är viktiga, ingen har lön, säger Viktor. Det är eldsjälar som Viktor, Ulla och Torbjörn som är ryggraden i Sjöräddningssällskapet. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Varje år krävs stora resurser för att driva våra 64 räddningsstationer. Inte minst behövs mycket pengar för att utrusta och utbilda alla frivilliga sjöräddare. Ge ett bidrag på pg 900 500-0 eller på www.ssrs.se. Där kan du skänka pengar online eller bli medlem. Som medlem får du kostnadsfri hjälp om du skulle råka ut för till exempel motorstopp eller roderhaveri när du är ute med båten. Det är så Viktor och hans kolleger tackar dig för ditt stöd. Frivilliga sjöräddare sedan 1907. Foto: Håkan Ludwigson
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=10">Äventyrliga Familjer test Sida 10 30 000 sjömil oc</a> h 300 dygns segling under 3 år. Minst. Det är vad som väntar familjen Hammarberg när de i augusti kastar loss för att segla jorden runt. BUDGET: 17 kr i timmen. 400 kr om dygnet. 12 500 kr i månaden. 150 000 kr om året. Inklusive allt. För hela familjen. 18 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=11">Äventyrliga Familjer test Sida 11 XXXXXXXXXXX spel</a> ar sälgpipa GRAFIK IDÈGRAFIK TEXT HENRIK SELLIN FOTO JERKER LOKRANTZ/AZOTE Under våren precis när träden savar är det tid att tälja en sälgpipa. Äventyrliga Familjer sätter kniven i träet och visslar in sommaren med en klar och stark ton. Så tillverkar du din egen sälgpipa Du behöver vass kniv, till exempel en morakniv. En 10–15 cm lång gren av ett lövträd. Rönn och sälg fungerar bra. 1 2 3 Välj en kvist med en diameter på cirka 1–2 cm. Kapa av 10–15 cm från en så slät och kvistfri del som möjligt av grenen. Tälj till ena änden snett, och gör ett litet kilformat jack genom barken på ovansidan av kvisten. Det ska se ut som munstycket på en blockfl öjt. Gör ett spår i barken 2–3 cm ovanför jacket. Knacka med knivens skaft och vrid loss barken. Lägg barkhylsan i skuggan eftersom den annars kan torka i solen. Kilformat jack Sned ände Sett från sidan 4 Plana av och tälj ner den barkade delen från det kilformade snittet ut mot spetsen. Låter det inget från pipan när den är klar, kan det bero på att du täljt av för lite trä i detta moment. 5 Nu är det dags att kapapipan precis vid det konformiga snittet. Börja med att göra en skåra med kniven och tälj sedan isär pipan. Försök att få en så tvär delning som möjligt. 24 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 2–3 cm
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=12">Äventyrliga Familjer test Sida 12 SÄLGPIPAN HISTOR</a> ISKT: Sälgpipan fi nns i olika former på en mängd olika platser i världen. Det är svårt att säkerställa hur länge instrumentet har funnits eftersom materialet snabbt förmultnar och blir till jord. Men enligt Eva Olandersson, ansvarig för instrumentsamlingarna på Musik- & Teater Museet, så är man tämligen övertygad om att den tillverkades redan av forntidsmänniskan. Från början hade ljudet framförallt en magisk funktion. Under vår tid har sälgpipan mest använts som förströelseinstrument men musiker använder den även i olika musikprojekt och på konserter. BYGG EN FLASKOFON: Fyll 8 fl askor med vatten där det skiljer 1 cm på vattennivån mellan varje fl aska. Häll i karamellfärg i fl askorna. Prova dig fram, fyll på eller töm ur vatten för att få fram olika toner; tonhöjden stiger med vattennivån när du blåser. Länkar Lyssna hur den låter www.schizoaffective.org/whistle Lär dig hur du tillverkar en sälgpipa den 29–30 juni i Virserum. www.virserumsmusikdagar.se Boktips: Gör dina egna musikinstrument av Catherine Marchon-Arnaud. TÄNK PÅ: Sälgpipan är en färskvara. Vill du använda den vid ett senare tillfälle är ett knep att stoppa in den i frysen. 3 Placera in den avskurna delen in i den avskalade barkbiten och trä på den på pinnen enligt bilden som visar sälgpipan i genomskärning. Genom att justera barkbiten framåt eller bakåt så får du olika tonlägen. 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=13">Äventyrliga Familjer test Sida 13 STORA ÄVENTYRET </a> Tusen & I ISTANBUL Att de lyckas sälja in gummiglassen första gången är en sak. Att sonen sen bara vill ha mer är lite svårare att förstå. Men så är turkarna kanske världens bästa försäljare? TEXT OCH FOTO NIKLAS KÄMPARGÅRD Ris och shish kebab i stora basaren. 26 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=14">Äventyrliga Familjer test Sida 14 en glass 3/2010 </a> · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=15">Äventyrliga Familjer test Sida 15 STORA ÄVENTYRET </a> – TUSEN & EN GLASS I ISTANBUL Slug turistfälla i en glassgubbes skepnad? 28 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=16">Äventyrliga Familjer test Sida 16 ” Vid varje besö</a> k i Istanbul letar jag maniskt efter glasskiosker med dondurmaglass. Blir lika lurad som Kalle av försäljaren när han utan minsta förvarning låtsas tappa glassen i mitt knä.” Själv tycker jag mest att Salepi Dondurma är som frusen halloumi. Servitören gör arbetet till en show och låtsas ömsom tappa och ömsom inte få loss glassen från stången. Den är seg som gummi, sitter fast i struten och smälter bara hjälpligt. Men upplevelsen kommer sakta. Som långsamma synapser i hjärnan där igenkänningsfaktorn är själva grejen för att signalen ska nå munnen att ta ett bett till. Idag är jag fast, det måste jag erkänna. Vid varje besök i Istanbul letar jag maniskt efter glasskiosker med dondurmaglass. Blir lika lurad som Kalle av försäljaren när han utan minsta förvarning låtsas tappa glassen i mitt knä. Jag ryggar tillbaka som alla andra, fumlar intensivt med armarna för att kunna fånga glassen medan försäljaren och gästerna runtomkring får sig ett gott skratt. Men det kan jag bjuda på. Så ofta äter jag inte gummiglass. Jag minns ett samtal med svensken Lars-Eric Möre i Kappadokien i mellersta Turkiet som driver Kapadokya Ballons och som flugit luftballong ända sedan dagen då han slutade med blöjor. ”Det finns två saker som turkar generellt är bra på”, menade Lars-Eric. ’’P appa, jag vill ha en sån där glass”, säger Kalle och pekar på en man som just lämnar glasståndet en bit bort. ”Men det är ingen vanlig glass.” ”Jag vill ha en sån, med vita och rosa kulor.” ”Ska vi inte köpa en vanlig istället …” ”Pappa, jag vill ha en sån där glass.” Glassen Salepi Dondurma blir en upplevelse för livet. Den turkiska glassen är inte som kulglass på svenska kaféer. Till skillnad från glass-ställena i Blekinge, där Kalle vanligtvis äter glass, är inte mängden själva affärsidén utan showen. Att servera glass på ett uppseendeväckande sätt. Pling, klingar det från klockan i taket, pling, pling, pling. Varje gång försäljaren skjuter ner den långa stången i den sega glassen, som ursprungligen kommer från Kahramanmara i sydöstra Turkiet, jonglerar han runt med stången och slår bakänden mot klockan i taket. Sedan håller han fram glassen mot Kalle. ”Neeej”, skriker Kalle när glassen välter och han tror att han ska tappa den. Men det är inte lillkillen som är slapp i handen utan försäljaren som gör ett trix. Varje gång Kalle ska ta glassen låtsas försäljaren tappa den, men i själva verket vrider han runt stången så att glassen glider ur Kalles hand. Men visst sitter den fast. I stången alltså. ”Det var en tokig gubbe”, säger Kalle medan han tuggar i sig av den sega glassen. Först vill han inte äta. Konsistensen är seg, smaken annorlunda och färgämnena aggressiva. Ändå blir upplevelsen som ett gift. Han vill ha mer. ”För det första är de oslagbara som försäljare och för det andra finns det ingen annan folkgrupp i världshistorien som är så uppfinningsrik vad det gäller att hitta orsaker till bra erbjudanden. Har du till exempel någonsin träffat en medelålders europeisk kvinna som lämnat en mattförsäljare utan att släpa på minst tre handknutna mattor?” I Kappadokien finns det säljare som specialiserat sig på att hålla utkik på bergstopparna. Redan i förväg har de dealat till sig procent på allt det en souvenirbutik kommer att sälja om de lyckas styra dit en turistbuss med rika amerikaner eller tyskar. Det är inte omöjligt att butiken under en sådan rusning säljer varor för hundra tusen kronor. En gång berättade en sådan scout att han kalkylerade med en säsongslön på närmare en miljon. ”Något sådant hör man aldrig talas om någon annanstans. Det händer bara i Turkiet.” Och kanske är det goda försäljare som får Kalle att ens hitta den turkiska glassen. Varumärkesexperter skulle hävda att intresset beror på framgångsrika detaljer i deras affärsplan, men jag är övertygad om att show säljer bättre än flashiga annonser, oavsett om vi är i Istanbul eller i Malmö. Trots att Kalle och alla andra svenska barn indoktrinerats med gb:s glassgubbe är det inte Magnum, Nogger och Piggelin som känns mest självklart när man reser i fjärran land – tack gode gud för det – utan istället en hemkokt glass från en avkrok inte långt från syriska gränsen. ”Pappa, vem är det som klämt fingrarna i dörren …? Hör du?” Glassen är uppäten och Kalle står som förstenad utanför Blå mos- kén i centrala Sultanahmet och stirrar upp mot de sex höga minareterna som sträcker sig mot himlen. Böneutropet har just börjat och här och var i jättestaden Istanbul skyndar människor mot lugnare platser för att be. ”Det måste vara dörren”, säger han igen och tittar oroligt på mig och Kristina. 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 29
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=17">Äventyrliga Familjer test Sida 17 LILLA ÄVENTYRET </a> Sonen Jonas har alltid fått stå tillbaka för sin autistiska lillasyster. Mamma Nadia beslöt att ge honom en present han aldrig kunnat drömma om. Plötsligt stod stjärnorna från Luc Bessons parkourfi lm Yamakasi på bakgården i Norsborg. AV ANNA FREDRIKSSON FOTO HÅKAN BERGSTRÖM, HENRIK SELLIN ”J onas kommer alltid i andra hand. Hans lillasyster Cissi som har autism styr allting här hemma. Och så hade han varit så fantastiskt duktig i skolan!” Nadia ville visa sin 15-årige son uppskattning när han gick ut nian med toppbetyg. Jonas stora intresse sedan fl era år är parkour. Varje dag med fi nt vä- der tränar han på att ta sig snabbt och kontrollerat över olika hinder med kompisarna ute bland höghusen i Norsborg. Bara med hjälp av den egna kroppen. Jonas gillar adrenalinet, känslan av att våga, vara fri, stark och ha kontroll över hela kroppen. Men det är ingen söndagspromenad det handlar om. Långa hopp som kräver precision, landningar från hög höjd. Utan rätt teknik är det lätt att skada sig. Jonas har brutit nyckelbenet mitt framför ögonen på mamma Nadia och hans mormor har hotat med att säga upp bekantskapen med sin dotter om hon låter honom fortsätta. ”Men han måste ju få göra något som han gillar!” konstaterar Nadia. Hon har själv tränat karate och kan förstå tjusningen. 34 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 ”Hade parkour funnits för femton år sedan hade jag velat pröva. Jag har själv brutit nyckelbenet. Sånt händer.” Nadia föreslog först att Jonas skulle få resa till Lisses i Frankrike, förorten där parkour föddes, ett kultställe för alla utövare. Men det skulle bli tomt utan kompisarna, tyckte Jonas. Okej, då bjuder jag några av parkourens grundare till Norsborg, för att träna Jonas och kompisarna, tänkte Nadia. De bästa. De som klättrar över höghus i fi lmen Yamakasi av Luc Besson. Nadia mejlade fl era gånger under tre månader men hörde ingenting. ”Du kan ju drömma, mamma”, sa Jonas. Några månader senare. Den heta sommarluften dallrar mellan höghusen i Stockholmsförorten. Stämningen är sömnig – utom i lekparken framför Jonas hus. Här är koncentrationen på topp hos de tio tonårskillar som kastar sig mellan lekparkens olika redskap. Jonas syns på långt håll. Lite längre än de andra, fokuserad, ibland Yamakasi I NORSBORG
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=18">Äventyrliga Familjer test Sida 18 Parkour kommer a</a> v franskans parcourir som betyder ”att gå igenom” och parcours ”bana”. Här går det att hyra filmen Yamakasi – de moderna samurajerna av Luc Besson: http://www.headweb.com/sv/ search/yamakasi 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 35
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=19">Äventyrliga Familjer test Sida 19 40 · ÄVENTYRLIGA</a> FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=20">Äventyrliga Familjer test Sida 20 Utan matsäck i D</a> olomiterna Ensamma på berget och mackorna kvar på hotellet. Då är det bara att bita ihop och hålla tyst. För det man inte har i huvudet får man ha i benen. AV JONAS HÅLLÉN FOTO SUSANNE WALSTRÖM 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 41
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=21">Äventyrliga Familjer test Sida 21 UTAN MATSÄCK I D</a> OLOMITERNA ”S nart uppe”, ropar jag bakåt och försöker låta uppmuntrande. Dottern sitter håglös på en sten. Sambon suckar. Det är bara sonen som verkar oberörd. Han skuttar i förväg, för att ta reda på när stigen når toppen. Kanske var det den billiga turistkartan som lurade oss? Eller de svenska vandrarnas tvärsäkra: ”Det är lite uppför i början, sedan blir det lättare.” Dagarna innan har vi gjort några lättare vandringar över hög- platån Seiser Alms (Alpi di Siusis) böljande ängar till byn Saltria, tagit linbanan halvvägs uppför högplatåns sydöstra sluttning och promenerat några kilometer längs bergskammen. Simon och jag tog oss till och med uppför berget Sassopiattos syd- västsluttning till toppen på nästan 3 000 meter. Nu är övermodet borta. Vi stretar uppför backarna. Stigen vind- lar brant uppför bergsmassivet Schlerns sluttningar, lutningen gör emellanåt att det blir mer klättring än vandring. Men plötsligt sveper en lätt bris in över bergssidan. Stigen planar ut. Simon väntar på ett stort, platt stenblock, med utsikt över hela högplatån och byarna där nere i dalen. Första anblicken får mig att tänka på musikalen Sound of Music; Europas största högplatå är som en enda jätteäng med små pittoreska stugor och skogsdungar här och där. Man bara väntar på att få se guvernanten Maria hoppa fram bakom en fäbod i sitt volangprydda förkläde. Vi befinner oss i Dolomiterna, ett gigantiskt korallrev som bildades i urhavet vid tidernas begynnelse. Efter 250 miljoner år och flera istider har det en gång levande revet förvandlats till död sten. Ovanför jätteängen reser sig taggiga bergstoppar som är så extrema i sin form att de nästan framstår som kulisser i Sagan om ringen. ”Kan du ta fram kaffet och mackorna”, säger jag till Susanne. ”Va? Tog inte du med matsäcken?” svarar hon. Tystnad. Förvirrade blickar. Simon svär. Dianas underläpp darrar. Vi orkar inte ens gräla. Ovanför oss leder en stig vidare till Schlerns högsta punkt, Sant- ner Spitze (döpt efter Johann Santner, som besteg toppen 1888), men vi måste fortsätta på tom mage över bergskammen till alpstugan Tierser. Vi har Europas största högplatå till vänster om oss och ett storslaget bergsmassiv till höger, men den steniga stigen gör att blicken måste fokusera framåt. Solen har gått i moln och blåsten tilltar. På morgonen sa Diana att hon ville ta linbanan ner till byn St Ulrich och handla en souvenir. Jag övertalade henne att vi skulle få en ”fantastisk tur”. Nu pinas jag av vinden utifrån och det dåliga samvetet inifrån. De andra turisterna är försvunna. Vi är ensamma på berget. Någ- ra enstaka fåglar glidflyger förbi på uppåtvindarna, några bergsgetter idisslar lugnt medan vi traskar förbi. Enligt kartan har vi nästan en och en halv mil fram till Tierser, där det finns mat och husrum. Hemma skulle det inte vara några större problem, men på en blåsig bergsstig i Dolomiterna – efter fem timmars hård vandring – är det katastrofvarning. Diana gråter tyst medan hon snubblar fram över stenarna på sti- gen. Simon springer inte längre före. Då tar Susanne kommandot och beordrar: ”Bit ihop och håll tyst!” Sedan spänner hon ögonen i familjens nyss avsatte bergsführer och säger: ”Du går i förväg och ordnar mat!” Jag sätter iväg i språngmarsch över stenarna. Efter ett par kilometer svänger jag runt ett klippsprång och får syn på det vita stenhu- 42 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 Efter flera timmars vandring uppåt ser vi refugion i fjärran. Men för att ta sig dit är det en lika tuff väg nerför smala och slingriga grusstigar.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=22">Äventyrliga Familjer test Sida 22 ” Hemma skulle d</a> et inte vara några större problem, men på en blåsig bergsstig i Dolomiterna – efter fem timmars hård vandring – är det katastrofvarning.” 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 43
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=23">Äventyrliga Familjer test Sida 23 RESEBREVET Steg </a> för steg uppför Kilimanjaro Ok, du vill inte ha en vanlig fest när du fyller 50. Men du är beredd att ta med familjen på ett äventyr som både utmanar och svetsar samman. Då rekommenderas världens högsta fristående berg: Kilimanjaro. BERÄTTAT FÖR SOFIA FRENCH man inte har några krafter kvar så är man inte ens i närheten av sin maximala kapacitet.” ”Det var värst tredje dagen. Lunchen var på 4 600 m ö h och ingen A kände sig bra förutom jag. Mamma var matt och hade ont i huvudet, pappa och Hedvig hade ont i magen och Linus började jämföra det med de tuffaste dagarna på baskerprovet i lumpen. Lunchen slutade med att mamma kräktes upp det kex hon tidigare kämpat i sig. Jag, Linus och Hedvig som inte kände oss lika sjuka som mamma gick i förväg och bäddade båda tälten. När mamma kom till campen dök hon in i tältet utan att ta av sig skorna. Först när vi andra gick och lade oss kände jag vilken extrem huvudvärk jag hade. Som Linus sa: ’Om någon i gruppen blir svagare blir de övriga starkare.’ Jag hade helt enkelt gjort ett omedvetet val att bortse från min huvudvärk för att hjälpa mamma. När faran och ansvaret försvann kom också huvudvärken.” ”När jag vaknade till stod pappa utanför tältet och pratade med vår guide Ronaldo. Av någon anledning trodde jag i min sömnlösa trans att de pratade om att gå ner igen. Detta var väl antagligen vad jag just då ville eftersom vi bara hade nått 4 600 m ö h som mest, men toppen av Kilimanjaro, världens högsta fristående berg, ligger på 5 895 meters höjd. Rent logiskt borde det bli mycket tuffare? Skulle vi klara det?” ”Vår guide och coach Ronaldo var ett enormt stöd. Han såg hur vi mådde och lugnade oss. Detta var bara normalt och vi skulle utan tvekan nå toppen, sa han. Det lugnade speciellt Hedvig som fantiserade om att en helikopter skulle komma och rädda oss. Det var svårt att se mamma och pappa så matta och dåliga. Om vi hade varit 48 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 nders: ”Jag trodde aldrig att jag skulle ligga i en sovsäck och frysa, inte ha duschat på en vecka, diarré i byxorna och tycka att detta var en av de bästa dagarna i mitt liv. Men precis så kändes det när vi hade nått toppen efter alla utmaningar.” Emil: ”Den viktigaste lärdomen är nog att man klarar mycket mer än man tror. Alltså, fast det känns som FAMILJEN: Anders, 50, arbetar som Key Account Manager på Addici AB. Caroline, 48, marknadschef på Fastighets AB Briggen. Linus, 21, jobbar under vintersäsongen som bartender i Ramundberget. Hedvig, 18, bor i franska Lille, läser franska, jobbar på restaurang och kommer hem till Sverige till sommaren. Emil, 16, går andra året på gymnasiet i Malmö. ter varandra i led. Vattenflaskorna frös så småningom. Och magen högg med jämna mellanrum. Jag hade svårt att gå rakt. För varje steg uppåt ökade trycket och den lilla killen med trumset som jag hade bakom pannloben bankade hårdare och hårdare. Jag bestämde mig för att min kropp och min själ var oberoende av varandra. Min själ skulle nå toppen oavsett vad kroppen hittade på. Det dröjde inte länge förrän vi gick i trans. Varje steg var ett steg närmre. Det var det enda som fanns i tankarna. Ibland fanns inte ens den tanken. Tidsuppfattningen är i efterhand dålig.” ”Men vi klarade det! Vi har vandrat från marknivå i 30°c till top- pen i –10°c. Genom regnskog, bergsöken till glaciär. Periodvis gick vi på plan mark och ibland väggklättrade vi på berget. Och i morse stod vi på toppen och såg solen gå upp. 5 895 meter över havet. Omgivna av glaciärer. Den stora kratern från vulkanen låg precis nedanför. Vi var över alla moln. Över hela Afrika.” mindre hade det kanske varit lite skrämmande till och med. Nu var det mer frustrerande att inte veta hur vi skulle göra för att hjälpa till. Men som Ronaldo sa ’Step by step! Day by day!’ – det är ett bra sätt att tänka.” Anders: ”Efter 12 timmar i tältet – ömsom sömn, ömsom illamå- ende, tänka, vända sig, kissa – så känns det vid frukost ändå som om allt har vänt. Vi ser möjligheterna till att klara det. Bara tre timmars vandring idag och nästa camp ligger på samma höjd. Men det är den svåraste vandringen hittills, det börjar nästan likna riktig bergsklättring.” ”Vi börjar vänja oss vid miljön och acklimatisera oss till höjden. De 2–3 första dagarna var svårast. Dagens vandring klarade vi av på knappt tre timmar. När vi kom fram fick vi varm lunch med kyckling och nygjorda pommes frites, det var väldigt gott!” Hedvig: ”Efter fem dagar på berget och jag vet inte hur många timmars vandring i mörkret under tystnad nådde vi toppen. Med pannlampor begav vi oss vid midnatt från base camp och våra tält upp i berget för att gå den sista biten i soluppgången. Pannlamporna förblev avstängda, fullmånen gjorde långa skuggor när vi gick ef
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=24">Äventyrliga Familjer test Sida 24 REGNSKOG TILL GL</a> ACIÄR Du behöver inte träna klättring speciellt men träna gärna lite extra innan resan och se till att vara i god kondition. Gå in kängor och fundera igenom och inhandla utrustning för skiftande klimat, från regnskog till glaciär, från +30 till –15 grader. Vaccinationer (hepatit A och B och gula febern, Dukoral och malariatabletter), visum till Tanzania och växla pengar (USD). Guide är nödvändigt. Vi var 28 personer totalt: Förutom vår familj alltså 20 bärare, 1 kock, 1 assisterande guide och en huvudguide, Ronaldo. Se till att ha kontanter och förhandla klart om betalning inkl dricks innan vandringen börjar. Kostnad: 12 000–14 000 pp för själva klättringen inkl inträde i nationalparken, helpension i sju dagar och dricks. Flygbiljetter köpta på nätet låg på 12 000–14 000 kr ToR. Det går att flyga över Amsterdam eller London, direkt till Kilimanjaro Airport eller via Nairobi. Det går även att flyga via Turkiet. Kontaktuppgifter till vår suveräne guide: Ronaldo Mvungi www.amazingusambaratrekking.com Linus: ”Alla kämpade mot samma mål och jag fick en häftig känsla av tyst samhörighet med alla främlingar från alla världens hörn. Var och en tampades med sina egna demoner. En hade inte kunnat äta på tre dagar, en annan hade diarré och en tredje skallklyvande huvudvärk. Det var stjärnklart och fullmånen, och molnen under oss utgjorde en fantastisk mörk kuliss, likt ett stormigt hav. Mörkt och kallt, men ingen vind. Pappa bad mig att hjälpa honom sätta på sig sina handskar. Det som vanligtvis är så lätt blev nästan omöjligt eftersom händerna svullnat så att de knappt fick plats i handskarna.” ”Med 250 höjdmeter kvar kändes det som om vi var nära brist- ningsgränsen. Då plockade Ronaldo fram te, biscuits och Kilimanjarosång. Sång och dans gav oss energi att gå vidare. Precis som vi nådde Stella Point, slutet på stigningen, knackade solens första strålar oss på axeln. Vi vände oss om och såg det ofantliga skådespelet. ” Jag reflekterade aldrig över hur dåligt jag hade mått.” Solen, glaciärerna, molnen och bergstopparna som sticker upp genom dem. Helt otroligt!” Caroline: ”När vi väl stod på toppen kom en amerikansk kvinna fram och sa: ’Jag såg dig vid Lava Tower och du var så sjuk, vad duktig du var som klarade det!’ Jag reflekterade aldrig över hur dåligt jag hade mått. Det var så härligt att ha nått målet och att se morgonsolen som gnistrade i molnen och glaciären. Intrycken går inte att beskriva i ord eller ens fånga på bild. Den här upplevelsen är vår tillsammans och går nog inte att förklara för någon annan.” 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 49
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=25">Äventyrliga Familjer test Sida 25 ESSÄ 50 · ÄVENTY</a> RLIGA FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=26">Äventyrliga Familjer test Sida 26 Män och kvinnor </a> på olika äventyr Manligt och kvinnligt. Finns det något sådant? Om ja, är det biologiskt nedärvt eller något vi själva skapat? Veronica Linarfve fördjupar sig i ett hett ämne och finner att dagens mammor och pappor snarare eftersträvar att bli något utöver det stereotypa – nämligen sig själva. TEXT VERONICA LINARFVE ILLUSTRATION MARIA KASK F räddhågsna och alla pappor halvvilda är att göra det lätt för sig. ”Resultaten kan bara tolkas på grupp- nivå och inte individnivå”, poängterar Tammis-LeMonda och menar att vissa män vårdar mer och kvinnor utmanar mer än sina män. Många, både amerikanska och svens- ka föräldrar, känner säkert igen sig. Frågan är varför vi beter oss så här? Varför skulle de flesta män helst ta barnet under armen och dra ut i världen, medan mammorna – enligt dessa undersökningar – hellre skulle föredra fredagsmys i hemmets trygga vrå? Har det en biologisk förklaring? Lider mänskligheten av en nedärvd Mars–Venus- öljande scen gör det mycket tydligt: Simhal- len. Babysim för ettåringar. Föräldrar badar med sina barn. På ytan beter sig mammorna och papporna lika. Men titta lite närmare på hur de håller sitt barn. Sannolikt bär mamman barnet med ansiktet vänt mot sitt eget. Pappan håller barnen utåt, så att barnet kan se bassängen. Psykolog Cathrine Tammis-LeMonda vid New York University menar att mammors och pappors olika beteende inte är något annat än uttryck för våra nedärvda biologiska roller. Hon har gjort flera omfattande studier om föräldraskap. Hennes slutsatser blir alltid desamma: Pappor är biologiskt kodade att utmana sina barn. Mammorna programmerade att vårda dem. Men att alla mammor skulle vara konstellation, eller är det måhända så att vår egen förväntan på hur mammor respektive pappor ska bete sig som påverkar? Någon som blir smått tokig när vi fortfarande talar om typiskt manligt och kvinnligt är författaren och forskaren i genushistoria Yvonne Hirdman. 1988 lanserade hon begreppet ”genus” i en artikel om något hon kallade genussystemet: teoretiska reflektioner kring kvinnors sociala underordning. Yvonne säger att det manliga eller kvinnliga könsorganet är något man föds med, men genus är det man formas till via kulturen, språket och själva tänkandet. En annan svensk social konstruktionist, Lars Jalmert, har sedan 70-talet studerat myterna bakom könsrelaterade mönster. Han menar att ingenting i vårt beteende sitter i det biologiska. ”Däremot tror jag att både mammor och pappor är mer riskbe- nägna när det gäller söner”, funderar Jalmert. ”Man kan tycka att pojkar därför borde vara bättre rustade att hantera risker, men ser man på olycksfallsstatistiken så är det långt fler (unga) män som dör i olycksfall, som drunkning eller trafikolyckor i hög fart.” Lars Oreland å sin sida, forskare i farmakologi vid Uppsala uni- LILLA BIOLOGISKOLAN KROMOSOM: Varje växt- eller djurart kännetecknas av ett speciellt kromosomtal, som kan variera mellan 2 och flera hundra, hos däggdjur mellan 6 och 94. Människan har 46 kromosomer. Varje kromosomtyp innehåller två delar – en del från mamman och en lika stor del från pappan. KÖN: Två typer av spermier bildas, några med könskromosomen X andra med Y. Då en Y-bärande spermie befruktar ett ägg utvecklas en manlig individ. En X-bärande = kvinna. ENZYMER: Olika ämnen som initierar olika processer i kroppen, t ex att dra ihop en muskel. Enzymer är livsviktiga för alla organismer. Finns också i tvättmedel där enzymet har en fläcklösande funktion. versitet, har bevisat att det finns en ren biologisk skillnad i hjärnan mellan män och kvinnor. Förklaringen till olikheten, menar Oreland, måste sökas i historien, för 40 000 år sedan. Män utvecklade då sidor som gynnade jakten, som att ta risker. Kvinnorna utvecklade mer empatiska, anpassningsbara och något mindre äventyrslystna sidor (framgångsrika egenskaper för den som skulle stanna hemma). Hm, intressant resonemang, men de flesta av oss inser dock att mycket har hänt på 40 000 år, vilket vi snart ska komma till. Men först: Vad är den där biologiska olikheten Oreland talar om och skulle den verkligen kunna ha någon betydelse? ”Vi vet nu bestämt att riskbenägenimpulsivitet och sensationslystenhet har en ren biologisk orsak, som inte het, 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 51
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=27">Äventyrliga Familjer test Sida 27 Det händer inte </a> så mycket. Och tyst måste man vara. Men i det kamouflerade gömslet är till och med själva väntan ganska cool. DÄR BJÖRNEN INTE SOVER Viltskådning i Hälsinglands storskog kan bjuda på både björn, storlom och – den i vardagen så efterlängtade – tystnaden. TEXT & FOTO KICKI LIND ”Är det där björnspillning?” undrar storebror Fredrik, 12 år, och betraktar hoppfullt en rejäl hög bruna köttbullestora pluppar på stigen framför sig. ”Nä, björnspillning ser mer ut som falukorv”, upplyser Håkan. ”Det där är älg. Nog dagsfärskt.” Vi är på lördagspromenad i Hälsinglands storskog. Men det är ingen vanlig skogsvandring. Vi är på väg till ett gömsle för att skåda björn, nämligen. Den grusiga skogsvägen lutar svagt uppåt och övergår så småningom i en stig som blir allt smalare. Småfåglar sjunger och vinden väser i tallarna. Hemma på västkusten blommar körsbärsträden, här i skogen är snön i vissa fläckar fortfarande knädjup. Håkan Vargas är vår guide. Tillsammans med sin fru Eva driver han sedan 12 år tillbaka Vargas Vildmarkslodge, en anläggning mitt i den djupa skogen mellan Alfta och Bollnäs, med vid utsikt över sjön Stora Öjungen. Hit kommer människor från när och fjärran för 54 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=28">Äventyrliga Familjer test Sida 28 Värdig turistres</a> urs i världsklass. att koppla av utan el och rinnande vatten, med tystnaden susande i ovana storstadsöron. Från lodgen är det en dryg halvtimmes promenad till det specialbyggda gömslet. Att skåda björn hos Vargas har blivit populärt och lockar nu 300 personer om året, fördelade på ungefär lika många svenskar som engelsmän. Håkan bär en stor ryggsäck. Själva har vi ingen packning alls. Det behövs inte, har Håkan bedyrat. Allt som behövs finns redan på plats i gömslet, det har han sett till. Tidigare på dagen har han bland annat transporterat en 400 kilos trafikdödad älg och placerat den utanför gömslet, i hopp om att locka dit björnarna. Nu måste vi vara tysta. ”Försök att inte komma åt trädens grenar med era kläder och ta inte på grenar eller buskar”, uppmanar Håkan. ”Björnen känner direkt att någon varit här.” Vi får absolut inte ha med tandkräm eller tvål eller godis eller något annat med stark doft till gömslet. Björnar är lättskrämda och de har ett otroligt bra luktsinne, starka dofter kan göra dem misstänksamma och skrämma iväg dem. ”Där!” säger Håkan plötsligt och pekar på tydliga spår i en sandig slänt framför oss. ”Jag tror bestämt att Nalle har varit här helt nyligen.” Vi viskar. Och smyger fram, försiktigt. Spåren är tydliga och häp- nadsväckande stora. De ser verkligen ut som björnspår. Att gå i skogen får helt nya dimensioner när man vet att det finns både älg och björn i närheten. De kanske ser oss? ”Vi måste vara tysta från kl 18 ikväll till klockan nio i morrn bitti”, säger Håkan och låter som om han menar allvar. Hur ska det gå? Gömslet är en liten stuga täckt i kamouflagenät. Utifrån syns det knappt, men det är ju heller inte meningen. Vi installerar oss. 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 55
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=29">Äventyrliga Familjer test Sida 29 K ampen stod mel</a> lan dem som smugglade alkohol och tobak i fullastade skepp genom svårnavigerade vatten in mot sylvassa klippor, och dem som representerade lagen. Det vill säga å ena sidan ärrade smuggel kaptener eller helt enkelt lo- kala fi skare och kustbor som kände vattnen som sin egen fi cka och som gjorde en rejäl hacka för varje lyckad landning, och å andra sidan tullpersonalen. Och det var många skattgömmor till antalet, trots att tullstigarna var vältrampade redan då, eftersom kronans folk ständigt höll utkik i en nattlig katt-och-råttalek med smugglarna. I dag är lederna, som går ovanför klipporna, nära vattnet, över hedar och längs fält, ett populärt vandringsstråk. Vi valde helt enkelt att gå i piraternas spår med det lilla kustsamhället Mousehole som utgångspunkt. Med oss var Josefi n, 16 år, Katja, 15 år och Leon nio år. Beväpnade med varsin vattenfl aska och färsk frukt gav vi oss ut på dagsturer. Man kan väl inte säga att något av barnen jublade åt vandringsidén direkt. Men vi hade lite tur med dag ett, som gick från Mousehole till Lamorna – en sträcka på cirka tre miles. Turen gällde inte bara vädret och att vägen var vacker och fylld av kaprifoltung doft och spännande små stenhus som stod övergivna längs vägen, utan att vi ramlade på stora sjöodjuret redan efter två timmar. ”En haj!” ropar Katja plötsligt och pekar exalterad ner mot det kristallklara vattnet. Mycket riktigt där nere simmar inte bara en, utan tre stora obe- rörda havsdjur alldeles nära klipporna rakt nedanför våra fötter. 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 59
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=30">Äventyrliga Familjer test Sida 30 PIRATLIV I CORNW</a> ALL Penzances egen Jack Sparrow visar upp sin båt med nysydda fl aggor. Inga träben här inte. Hur höll man takten innan det fanns mobiler med reggaemusik? Överallt träskyltar om vart du är på väg och hur långt det är. Den som inte orkar vandra kustvägen tillbaka kan åka buss. ”A cornish jury will never Hajen som egentligen är en brugd, är den största i norra Atlanten med sina 13 meter, trots att den är planktonätare. Vi sitter länge kvar i en meditativ tystnad. De väldiga havsdju- ren är smidiga och vackra, och det känns som en gåva att stilla få betrakta dem när de outtröttligt samlar in vad de behöver i sina korgliknande käftar. Även om det inte fanns haj i trakten när smugglare verkade här, så var farorna många. Och visst hände det att man tog pirater på bar gärning, men de undkom oftast, och en del av anledningen var säkert att det var vattentäta skott mellan befolkningen och smugglarna. Talesättet: ”A cornish jury will never convict a smuggler” är vida känt i Cornwall. På varenda pub med anseende hänger i dag gamla svartvita foto- grafi er av fartyg som strandat eller som av en eller annan anledning krossats mot de sylvassa klipporna. Vattnen från Penzance till Lands End och runt St. Ives är kända för att vara extremt svårnavigerade. Det är ingen hemlighet att det var till smugglarnas fördel. Eller nackdel. I september 1837 var det hemsk sjögång utanför Penzance, och en utmattad besättning på fartyget ”Friends” räddades, medan 57 kaggar alkohol sjönk. Och därmed en del av den tillfälliga, men oftast lönsamma inkomsten. Alkoholen fl ödade mycket tack vare det stora antal gruvarbetare som arbetade i Cornwalls tenngruvor. Men smuggelförsöken lyckades, som sagt, för det mesta. Som den fräcka kuppen i maj 1851 när kapten James Williams förde sin båt full av irländsk whiskey rakt in i St. Ives hamn. 60 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 Det berättades att det var sen natt när manskapet lastade över godset på fi skebåtar. Täckta vagnar stod på behörigt avstånd och väntade. På kort tid omlastades spriten. Alltmedan tullaren satt i godan ro och tog sig ett glas på det lokala utskänkningsstället George & Dragon. Först när han hörde ljudet av hovar upptäckte han ekipaget. Det bar sig inte bättre än att han blev nedslagen och bakbunden av kaptenens mannar. När han lyckades ta sig fri, meddelade han genast sin överordnade, som i sporrsträck red mot närmaste tullvaktstuga. Vakten upprepade två ord: Vet inte. Då gav sig samme man iväg till smuggelskeppet för att pumpa den tolvårige mässpojken på information. Men förgäves. Det enda han hade att säga var: Vet inte. Det här är en av många historier från gamla pressklipp som kun- de publiceras med rubriken Höjden av fräckhet. Inte minst för att kaptenen hade mage att skriva en insändare i den lokala pressen, där han klagade över hur den lokala tullaren hade agerat. Vi bestämmer oss för att ta bussen till St. Ives, inte långt från den plats där historien utspelades. I dag är staden ett populärt turistmål, ungefär som Smögen i Bohuslän. Det fi nns till och med ett annex till anrika Tate Gallery på plats. Tavlor och installationer i all ära, men det är omgivningarna som är den stora behållningen. Staden ligger i en liten bukt, och varhelst du utgår ifrån, så kommer du upp på gröna kullar med vandringsstigar som ger fri sikt över havet. Vi bestämmer oss för att satsa på ett veckokort med buss för hela
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=31">Äventyrliga Familjer test Sida 31 På vår egen loka</a> la pub i fi skesamhället Mousehole, berättas det om en fi skare som fi ck upp 40 kaggar med sprit, i ett band under vattnet. En riktig sjörövarhistoria? convict a smuggleri” familjen. Allt för att vandra light – åka med buss till ett ställe, gå till nästa och ta buss hem. Just för att inte pressa på, utan göra det hela lustfyllt. Det subtropiska klimatet är perfekt att vandra i, och trots en regnmulen himmel blir vi aldrig riktigt blöta. Undantaget är en skur precis när vi kommit fram till den lilla paradisstranden vid Porthcurno. Just när vi packat upp våra badsaker och börjat kastat boll på stranden kommer regnet och föser oss på rad, i brant stegring, 113 trappsteg, upp till den nybyggda amfi teatern på berget, vars kafé ligger i skydd. Det är inte långt mellan pubarna och värdshusen i England, och det gör spontanvandring lätt för en barnfamilj, det fi nns många ställen att slinka in på för en macka eller något att dricka. Vi tar bussen tillbaka till lilla Mousehole och kommer överens om att satsa på en längre vandringstur nästa dag. Den går till Land's End, som är ungefär som Danmarks yttersta utpost Grenen. Härifrån ser man över till Scillyöarna. Dit kommer man med passagerarbåt på tre timmar. På Scilly gjor- de öborna smugglandet till en fast inkomst. I dag är Scillyöarna ett populärt utfl yktsmål, där den största ön St. Mary har två underbara vandringsstigar förbi gamla bastioner, som omslingras av vildrosor och med betande hästar som fridfullt äter gräs till ackompanjemang av vågsvall. Det är inte svårt att vränga bilden och föreställa sig något helt an- nat om man vrider tiden tillbaka ett par hundra år: Dimman sveper in över heden, det är råkallt och fuktigt, fi sket som är lika med ett 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 61 Ur Tales of the Cornish Smugglers. LÄNKTIPS: www.golowan.org, www.penzance.co.uk www.thisiscornwall.co.uk, www.simplyscilly.co.uk London Cornwall Penzance VANDRINGSFÖRSLAG: · · Mousehole–Lamorna–Sennen Cove–Land's End–Porthcurno. Rundvandring på Scilly Islands. Två olika rutter som tillsammans tar en halv dag. Dagsvandring i St. Ives närområde.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=32">Äventyrliga Familjer test Sida 32 PORTRÄTT La fami</a> lia – eller von Bothmers på Kosters trädgårdar – ett livsprojekt för föräldrarna Helena och Stefan och där barnet Benjamin, 18 år och Siri, 16, fötts in i verksamheten. Det var just platsen, fem minuter från Färjeläget Långagärde på Sydkoster, som fick Helena och Stefan von Bothmer att slå till i början av 90-talet. Då hade de letat efter mark på flera håll runt om i världen. 64 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=33">Äventyrliga Familjer test Sida 33 Det är trädgårde</a> n som är själva scenen för hela verksamheten. Härifrån kommer en stor del av det som serveras och här får dagsbesökare och kursdeltagare inspiration till sin egen täppa. Familjen Grön Barnarbete, trygghet och stark gemenskap. Så blir det när hela familjen lever, arbetar och bor i sitt livsverk. En annorlunda uppväxt på gott och ont. Nu fyller Kosters Trädgårdar femton år. AV AGNETA SLONAWSKI FOTO CHRISTER OLOFSSON Kosters Trädgårdar, fem minuters promenad från färjeläget Långa gärde på Sydkoster. Sommar, sol och högsäsong. Turisterna hyr cyklar vid båten och tar sig runt ön, ramlar in efterhand i trädgården och beställer ekologisk lunch, tar ett glas kallt till dammens kluckande och glider med på en rundvandring bland blommor och blader. Mitt i dofterna av nymalt kaffe som blandas med mynta och hönsskit, finns Helena von Bothmer som samlar praktikanter och anställda i restaurangen. Morgonfika, och sedan avsmakning av ekologiskt odlad sallad som snart kommer att vara upplagd på lunch- bufféns rustika träbord. Stefan von Bothmer har föresatt sig att glasa in en del av alla de fönster han tagit till vara från huset som rivits tvärsöver vägen. Om några dagar ska de sitta mellan bodarna som utgör glasskiosken, där dottern Siri kommer att servera glass med ekologiska förtecken. Storebror Benjamin har diskat och hjälpt till i restaurangen flera säsonger. I år är det första gången som han arbetar utanför ”hemmet”, som färjekarl på linjefärjan mellan Sydkoster och vackra vilda Nordkoster. Fram och tillbaka. ”När ni var små fick ni rensa ogräs för att få en glass”, skojar He- 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 65
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=34">Äventyrliga Familjer test Sida 34 Anny, 76, blev N</a> ANNY I NYC Blir det något problem med barnpassning, ring mig så kommer jag direkt, hade mormor Anny sagt till sitt älskade barnbarn som lever i New York. En dag ringde det: Mormor, kan du komma? Så blev Anny, 76, au pair på Manhattan. Super Anny till barnbarns- barnet Tristan. AV AGNETA SLONAWSKI 68 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 3/2010 AGNETA SLONAWSKI
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v7j4tr97&gInitPage=35">Äventyrliga Familjer test Sida 35 ”I mse Vimse spi</a> ndel”, sjunger Anny Jakobsson. Tristan, snart ett år, sitter med gapande mun och tittar på sin gammelmormor. Hon småpratar på svenska med honom medan han äter upp sin äggmacka som är skuren i tärningsstora bitar. Snart bär det av med cityvagnen i hissen, nedför de arton våningarna, till en lekstund i Central Park. Tristans mamma och pappa har gått till jobbet, och Anny, som hyr en lägenhet på fjortonde våningen i samma hus, kommer att ha middagen på bordet när de kommer hem om tio timmar. Men under tiden har hon och Tristan sitt inrutade dagschema: en park på förmiddagen, mat och sömn och sedan en längre lekstund i en annan park på eftermiddagen, innan de ska vända hem igen och laga mat. ”Det här är ett ensamjobb med långa dagar. Jag har inte lärt känna så många nya människor, men det här är ju en annan resa där jag valt att ge tid till Tristan. Det är helt underbart. Han är så glad i mig och jag kan pussa honom hur länge som helst. De här tre månaderna har gått så fort, särskilt sista månaden”, säger Anny Jakobsson och tillägger att hon skulle ångrat sig resten av livet om hon inte tagit chansen att vara au pair åt sitt lilla barnbarnsbarn. Visserligen hade hon slängt ur sig fl er gånger på telefon att om det blev barnvaktsproblem, så skulle hon komma över och hjälpa till. Men innerst inne hade hon kanske inte trott på att det skulle bli verklighet. Hon och det 30-åriga barnbarnet Charlotte Pinelli har alltid haft en god kontakt. Nu blev det problem, och Anny fi ck en vecka att bestämma sig på. Fotvårdskliniken lämnade hon över till sin dotter och packade sin väska. ”Många är rädda för att åka själva i min ålder, men jag reser gärna ensam. Jag har varit på en språkresa till England och två vandringsresor i Europa. Dessutom har jag alltid tänkt att jag ska prova på att arbeta som au pair i utlandet när jag blir pensionär.” Hon kom till New York på nyårsafton och redan efter tre dagar började hon jobba. Hon inledde med att ta en långpromenad på ett par timmar ner till fn-skrapan med Tristan. Hans mamma trodde inte sina öron när hon ringde hem för att kolla hur det gick. ”Det är lätt att hitta när jag lärt mig rutsystemet med gatorna. I början gick jag mest och rekognoserade på trottoarerna. Nu kan jag alla kvarter häromkring”, säger Anny Jakobsson som bor på Upper West, en kvarts promenad från Central Park. Lille Tristan har precis haft premiär med att få sitta vänd framåt i vagnen. Han insuper bilar, slamrande byggarbeten och skälliga hundar som passerar revy. För första gången på närmare tre månader är det skinande vårsol i staden. Krokusarna har börjat titta fram lagom 3/2010 · ÄVENTYRLIGA FAMILJER · 69 ISTOCK AGNETA SLONAWSKI AGNETA SLONAWSKI
