<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=1">Årsredovisning 2009 1 Lantmännens Årsredovisning o</a> ch Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=2">Årsredovisning 2009 Sida 2 Innehåll Koncernen Vikt</a> iga händelser Divisioner i korthet Ordförande har ordet Vd har ordet Strategi med tonvikt på effektivisering Ett bondeägt företag Finansiell utveckling och ställning Finansiell översikt Risker och osäkerhetsfaktorer Divisioner Division Lantbruk Lantmännen Lantbruk Sverige Internationell verksamhet Lantmännen Bygglant Lantmännen SW Seed Division Maskin Lantmännen Maskin Swecon Division Energi Lantmännen Agroetanol Lantmännen Reppe Lantmännen Agroenergi Lantmännen Aspen Division Livsmedel Lantmännen Cerealia Lantmännen Doggy Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Hållbarhetsredovisning Strategi för hållbar utveckling Lantmännen och omvärlden Medarbetare Leverantörer Hållbar affärsutveckling Ansvar från jord till bord Odling Transporter Förädling - livsmedel Förädling - energi Kund och konsument GRI-redovisning Årsredovisning Förvaltningsberättelse Koncernen Resultaträkning Balansräkning Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Moderföretaget Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Förändringar i eget kapital Noter med redovisningsprinciper Revisionsberättelse Föreningsstyrningsrapport Föreningsstyrningsrapport Ordlista och definitioner Adresser Styrelsens rapport om intern kontroll 123 Styrelse & revisorer Koncernledning 118 124 Omslaget 126 128 80 82 83 84 84 85 86 87 117 71 79 47 49 51 54 55 56 57 60 62 64 65 68 22 24 26 26 27 28 30 32 33 35 35 36 36 37 39 41 42 44 Kallelse till föreningsstämma Ordinarie föreningsstämma hålls på Clarion Hotell, Ringvägen 98, Stockholm, onsdagen den 5 maj 2010, kl 10.00 Finansiell rapportering Delårsrapport Q1 Delårsrapport Q2 Delårsrapport Q3 3 maj 2010 23 juli 2010 28 oktober 2010 Distributionspolicy Lantmännens tryckta Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning distribueras till dem som önskar. Delårsrapporterna och andra rapporter, inklusive utökad Hållbarhetsinformation finns på engelska och svenska. Samtliga rapporter kan laddas ned från www.lantmannen.com 12 16 19 20 2 3 5 6 8
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=3">Årsredovisning 2009 Sida 3 Sammanfattning av 2009 </a> Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 35 101 MSEK (42 868), en minskning med 18 procent. Justerat för förändringar i koncernens sammansättning minskade den ackumulerade nettoomsättningen med 15 procent. Rörelseresultatet uppgick till 305 MSEK (1 136) och justerat för jämförelsestörande poster, främst avseende realisationsresultat och strukturkostnader, till 455 MSEK (1 032). Resultatet efter finansiella poster uppgick till –65 MSEK (702) och justerat för jämförelsestörande poster till 85 MSEK (622). Finansnettot uppgick till –370 MSEK (–434). Årets resultat efter skatt och minoritetens andel uppgick till –73 MSEK (558). Investeringarna i anläggningstillgångar uppgick under året till 1 538 MSEK (2 700). Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till 2 272 MSEK (–2 776). Utdelning. Styrelsen har beslutat att inte lämna någon återbäring eller efterlikvid för år 2009. Styrelsen föreslår stämman att besluta om 5 procent (5) utdelning på insatskapital, totalt 63 MSEK (57), samt en insatsemission på total 100 MSEK (110). Utdelning på förlagsinsatser föreslås med 3 procent, 1MSEK. Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Resultat efter finansiella poster, MSEK Årets nettoresultat, MSEK Kassaflöde före finansieringsverksamheten, MSEK Avkastning på eget kapital, % Avkastning på operativt kapital, % Balansomslutning, MSEK Nettolåneskuld, MSEK Soliditet, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Antal medlemmar Medelantal anställda varav kvinnor, % Koldioxid, CO2 , tusen ton* 1 538 2 700 2 259 37 451 39 350 41 951 10 552 12 671 12 830 31% 33% 195,4 199,7 * Avser Lantmännens egen energiförbrukning, exklusive transporter För fler hållbarhetsrelaterade nyckeltal, se Hållbarhetsredovisning 184,1 Sid 46-69 34% 2009 2008 2,6 2007 35 101 42 868 35 989 305 1 136 0,9 870 2,4 –65 –73 702 558 6,8 5,6 822 588 2 272 –2 776 –1 103 –0,7 1,4 7,3 5,3 28 891 32 553 28 743 9 289 11 654 8 413 35,4 32,5 34,0 Försäljning per marknad, MSEK Sverige Danmark Norge Tyskland Storbritannien Nederländerna Belgien Polen Finland Baltikum Övriga Europa USA Övriga världen Summa 2009 2008 2007 19 351 27 048 21 876 4 887 5 049 4 875 2 511 2 483 2 238 3 217 2 691 1 478 1 039 884 642 461 383 371 2 570 764 1 094 479 322 391 508 549 307 661 946 335 335 299 563 346 168 740 758 116 223 35 101 42 868 35 989 Nettoomsättning och rörelsemarginal MSEK 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 0 Nettoomsättning Rörelsemarginal % 0 1 2 3 4 5 Resultat efter finansiella poster MSEK 1 000 200 400 600 800 0 –200 Avkastning på eget kapital % 10 12 –2 0 2 4 6 8 Avkastning Mål Lantmännens Årsredovisning 2009 1 000 800 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=4">Årsredovisning 2009 Sida 4 Viktiga händelser 1:a k</a> vartalet 2009 • Lantmännen Färskbröd i Sverige såldes till Fazer Bageri. • Lantmännen Lantbruk och holländska Agrico bildade ett samägt bolag, Agrico Nordic, för produktion och marknadsföring av potatisutsäde i Sverige. • Handel med emissionsinsatser mellan medlemmar infördes. • I slutet av kvartalet inträffade en incident med glas i frysta kycklingprodukter från Kronfågel. För att garantera konsumenternas säkerhet återkallades alla riskbedömda partier. Årets rörelseresultat påverkades med totalt –70 MSEK. • Lantmännen skrev under FN:s Global Compact. 2:a kvartalet 2009 • Lantmännen Unibake ökade sin ägarandel från 25 till 63 procent i Storbritanniens ledande distributör av wienerbröd, croissanter och specialbröd, Bakehouse. Bakehouse konsolideras som dotterföretag från och med maj. • Lantmännen Cerealia avyttrade samtliga aktier i kvarnföretaget JSC Rezekne Dzirnavnieks till Scandinavian Farmers. • Lantmännen gav ut förlagsandelar att tecknas av medlemmar och anställda i vissa länder. Andelar tecknades för 56 MSEK. • Lantmännens nya etanolanläggning i Norrköping invigdes. • Utbildning av samtliga medarbetare i uppförandekoden påbörjades. 3:e kvartalet 2009 • SW Seed etablerade tillsammans med ett franskt och ett engelskt förädlingsföretag, SW Winter Oilseed AB, för föräd- ling, produktion och marknadsföring av höstraps för den europeiska marknaden. SW Seed är majoritetsägare i bolaget. • Lantmännen Cerealia tecknade avtal om förvärv av det norska, marknadsledande pastavarumärket Sopps. Affären slutfördes vid årsskiftet. Ny organisation Internrevision • Beslut fattades att Lantmännen Unibake ska bygga ett nytt bageri för bakverk i Storbritannien och stänga bageriet i Fristrup, Danmark, när det nya bageriet tas i bruk. • Beslut fattades att Lantmännen Doggy investerar 65 MSEK i utökad produktion av hund- och kattmatsprodukter i Tetra Recart-förpackningar. • Lantmännen beslutade att produktionen vid Kronfågels anläggning i Kristianstad överförs till anläggningen i Valla under 2010-2011. 175 medarbetare i Kristianstad påverkas av beslutet. • Lantmännens förädlingsverksamhet för potatis avyttrades till en grupp odlare. 4:e kvartalet 2009 • Lantmännen införde en ny organisationsstruktur med fyra divisioner: Lantbruk, Maskin, Energi och Livsmedel. Organisationsförändringen innebär att cirka 400 tjänstemän får lämna Lantmännen. • Lantmännens nya fröanläggning i Eslöv, Europas modernaste, invigdes. • Som ett led i koncernens hållbarhetsarbete antog Lantmännen en växtskyddspolicy. • Beslut fattades om att köpa certifikat för hållbart producerad palmolja. • Beslut fattades om att inleda förhandling om stängning av Lantmännen Cerealias anläggning i Mjölby. Efter räkenskapsårets slut • Beslut har fattats om att lägga ner verksamheten i Lantmännen Solanum från sommaren 2010. • Beslut har fattats om att stänga Lantmännen Unibakes bageri i Glostrup, Danmark före sommaren 2010. Produktionen flyttas till anläggningar i Finland och Tyskland. • Beslut har fattats om att inleda MBL-förhandling om nedläggning av Lantbruks foderfabrik i Norrköping. Styrelse Vd & koncernchef Juridik Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Kommunikation Strategi & Affärsutveckling, FoU Division Lantbruk Division Maskin Division Energi Division Livsmedel 2 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=5">Årsredovisning 2009 Sida 5 Divisioner i korthet La</a> ntmännen införde en ny, mer kundorienterad och operativ struktur, där verksamheten organiseras i fyra divisioner med fokus på att vara kundernas självklara val i framtiden. Divisionerna är Lantbruk, Maskin, Energi och Livsmedel. Det nya sättet att arbeta ska attrahera såväl befintliga som nya kunder. Organisationen ska frigöra tid och pengar som ger utrymme för att satsa inom områden som stärker Lantmännens konkurrenskraft - inom forskning, produkt- och tjänsteutveckling samt marknadsföring. Division Lantbruk Sid 22 Division Energi Sid 33 Inom division Lantbruk samlas verksamheter som utvecklar och erbjuder produkter och tjänster som bidrar till ett starkt och konkurrenskraftigt lantbruk. Division Maskin Sid 28 Inom division Energi samlas verksamheter inom energisektorn, såsom utveckling och tillverkning av i huvudsak biobaserade energiprodukter och miljöanpassade serviceprodukter. Division Livsmedel Sid 37 Inom division Maskin samlas verksamheter som importerar, marknadsför och säljer anläggnings- och lantbruksmaskiner. Inom division Livsmedel samlas verksamheter inom mjöl, frukostprodukter, pasta, fryst och färskt bröd, kyckling, färdiga måltidskoncept samt hund- och kattmat. Nyckeltal divisioner Division Lantbruk Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Medelantal anställda varav kvinnor, % Andel kvinnor i ledningsgruppen, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2009 2008 10 749 14 154 –140 –3,3 361 8,8 1 230 1 435 28 30 27 27,2 31,2 Division Maskin 2009 2008 7 101 9 529 35 1,6 376 17,1 1 553 1 664 10 40 - - 10 Division Energi 2009 2008 3 258 4 867 67 2,6 361 23 45 18,3 –83 –3,4 356 22 15,6 Livsmedel 2009 2008 15 109 15 501 598 5,7 574 5,7 6 817 8 098 36 29 36 149,9 152,9 Division Lantmännens Årsredovisning 2009 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=6">Årsredovisning 2009 Sida 6 Kan man ersätta sin ter</a> apeut med en deg? Det ryms mer i en nybakad limpa än vad man kan tro. Förutom alla viktiga näringsämnen och den goda smaken kan faktiskt själva baket i sig ha en positiv inverkan på hur du mår. Man märker snabbt att det rofyllda knådandet verkar avslappnande både för kroppen och sinnet, samtidigt som det är en kul aktivitet att samlas kring. Det är så vi vill att bra mat ska vara. Vad tycker du? Tips! Häll ner lite GoGreen bakmix i degen nästa gång du bakar. Det ger både god smak och fleromättade fettsyror.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=7">Årsredovisning 2009 Sida 7 Ordförande har ordet At</a> t se framåt 2009 var ett ovanligt tufft år - både för det svenska lantbruket och för Lantmännen. Jag behöver knappast påminna om varken låga mjölkpriser eller spannmålspriser, det känner man som lantbrukare allt för väl till. Det jag däremot kan konstatera är att Lantmännen inte fullt ut lyckats hantera nya förutsättningar när marknaden tagit en annan vändning. Samtidigt måste man lära av sina missbedömningar och arbeta för att hitta nya vägar. Det är Lantmännens viktigaste utmaning. Början av 2009 var en av de djupaste lågkonjunkturerna på mycket länge. Inom Lantmännen hade vi redan tidigare fattat beslutat om olika åtgärder, som mitt i de tuffaste tiderna visade sig vara absolut nödvändiga. Arbetet med kontinuerligt förbättringsarbete i koncernen är något som jag ser som naturligt - nu gör vi det samordnat och har möjlighet att mäta resultatet. Att öka kapitaleffektiviteten är ett annat område, Lantmännen ska använda sitt kapital klokt. Avslutningsvis har Lantmännen också under året genomfört en stor organisationsförändring. För mig är det angeläget att vi är extra noga med våra kostnader när lantbruket har det kärvt ekonomiskt. Men förändringarna drivs också av konkurrenter och förändrade marknadsförutsättningar där fler och fler väljer nya sätt att handla. Jag kan konstatera att den lantbruksnära verksamheten inte fullt motsvarat våra förväntningar under året. Det betyder i sin tur att Lantmännen inte kommer att ge någon återbäring eller efterlikvid, då den enligt vår utdelningspolicy i första hand ska komma från den lantbruksnära verksamheten. Samtidigt vill styrelsen tydligt markera nyttan av att vara medlem i Lantmännen och föreslår därför både insatsutdelning och en insatsemission i nivå med tidigare år. Arbetet med att göra koncernen smalare och vassare har bromsat in på grund av finanskrisen, men vi har genomfört en rad strukturinvesteringar. Styrelsen har bland annat beslutat om nedläggning av Kronfågels anläggning i Kristianstad. Ett beslut som mötts av kritik från vissa grupper. Men med en lång erfarenhet av kooperativa företag kan jag bara konstatera att allt för få nödvändiga beslut tagits i tid. För att värna långsiktig lönsamhet måste man kunna fatta svåra beslut, och jag är övertygad om att i ett längre perspektiv kommer beslutet att gynna alla Lantmännens ägare. För att utveckla en långsiktigt lönsam koncern måste vi som ägare och nyttjare av Lantmännen skilja på rollerna - mellan att vara just ägare och nyttjare! Men det finns också många ljuspunkter som lyst upp en mörk himmel. Invigningen av Europas modernaste fröanläggning i Eslöv, den framåtsyftande etableringen av SW Winter Oilseed AB och investeringen i nya bagerilinjer i Storbritannien är ett par tydligt lysande stjärnor. Men det är inte bara organisationen som förändras - ägarmodellen måste också utvecklas. Under året lanserade Lantmännen handel med emissionskapital och gav ut förlagsandelar. Handeln med det emitterade kapitalet håller successivt på att finna sin form, där olika värderingar av koncernens framtida avkastning ställs mot nyttan av att ha kapitalet i handen. Processen är nyttig - för den visar utmaningen med att ha ägare i olika faser i sitt företagande - och det är just den typen av utmaningar Lantmännen måste möta. Mot bakgrund av den ekonomiska turbulensen var det kanske inte helt överraskande att lanseringen av förlagsandelar inte nådde de uppsatta målen. På föreningsstämman behandlades en motion om beräkning av den insatsgrundande omsättningen för spannmål, som fick fullmäktiges fulla stöd. Också det är ett exempel på utveckling av Lantmännen, vår ägarmodell och ett exempel på styrkan med ett bondeägt företag - möjligheten att påverka. Att lantbruk och livsmedelsproduktion har stort medialt intresse visar en rad händelser under året, därför är jag glad att distriktsstyrelserna genomgår en utbildning i Lantmännens uppförandekod. Jag är övertygad om att verksamhet, med inriktning på mat, miljö, klimat och etik, kommer att fortsätta granskas. Syftet med uppförandekoden är att vi ska kunna leva upp till omvärldens förväntningar vad gäller hållbar och ansvarstagande verksamhet. Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till kunniga medarbetare som visar stort engagemang i tider av utmaningar och förändringar. Att vår vd och koncernchef Per Strömberg är en uppskattad ledare får jag många bevis på. Ett tydligt ledarskap, som visar möjligheterna med förändring och visioner om en positiv utveckling är en stor tillgång både för medarbetare och ägare. Lantmännen ägs av svenska bönder och är till för att kunna utveckla lantbruksföretagandet. Här har vi som kraftfull koncern en klar fördel, vi kan använda styrkan i hela Lantmännen. Det betyder att vi kan lägga in en extra växel - den överväxeln ska vi använda nu. Noraström, februari 2010 Thomas Bodén Ordförande Lantmännen Lantmännens Årsredovisning 2009 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=8">Årsredovisning 2009 Sida 8 Vd har ordet På rätt vä</a> g Ett år är till ända. Ett år många kommer att tänka tillbaka på som ett lågkonjunkturens år. Det kommer jag också göra. Men det är också året då vi vidtagit många fokuserade insatser för att möta de ökade kraven från omvärlden och hanterat konjunkturnedgången. Med det sagt vill jag understryka att jag inte är nöjd med årsresultatet – vi har en lång resa kvar till målet. Vi måste fortsätta vårt arbete kring kostnadsbesparingar och effektiviseringar så att vi kan satsa ytterligare på produkt- och tjänsteutveckling samt marknadsföring. Det kommer att vara framgångsvägen för att vi ska uppnå lönsam tillväxt i framtiden. Lantmännens resultat har präglats av den tuffa situationen för lantbrukarna med låga spannmåls- och mjölkpriser, med en generellt sämre lönsamhet i lantbruket som följd. Men mot slutet av året bottnade konjunkturen och vi börjar känna en försiktig optimism. Resultatet efter finansnetto justerat för jämförelsestörande poster blev 85 miljoner kronor jämfört med 622 miljoner kronor förra året. Resultatet har starkt påverkats av den globala lågkonjunkturen, samtidigt som våra besparings- och effektiviseringsåtgärder har haft en positiv inverkan. De senaste tre kvartalen i rad har vi ett positivt kassaflöde tack vare våra kapitalrationaliseringsprogram. Programmet Cash Race nådde 2,5 miljarder kronor i minskat rörelsekapital – målet var 1,5 miljarder kronor. Besparingarna inom varuflöde och Shape uppgår sammantaget till cirka 700 miljoner kronor. Divisionerna Lantbruk och Maskin har påverkats starkt av lantbrukarnas minskade investeringskraft. Vi har dock under senare delen av 2009 en positiv utveckling av våra marknadsandelar inom division Maskin. Väl genomförda besparingar inom Swecon har också lett till en minskad kostnadsmassa. Division Energi uppvisar en väsentlig förbättring jämfört med 2008 och division Livsmedel visar en fortsatt positiv utveckling. Händelser vi minns Den händelse som fått störst uppmärksamhet för vår del i media är givetvis glasincidenten i Lantmännen Kronfågel, där vi, för att inte äventyra konsumenternas trygghet och hälsa, snabbt tog vårt ansvar och beslutade att återkalla all fryst kyckling under varumärket Kronfågel. Jag är tacksam att ingen person kom till skada och att varumärket har fortsatt hög trovärdighet hos konsument. På vår resa mot att bli ”smalare och vassare” har förvärv och avyttringar inte skett i den utsträckning vi hade önskat, vilket beror på att det under lågkonjunkturen varit svårt att sälja verksamheter till ett bra pris. Trots det har vi gjort framsteg. I Storbritannien fortsatte vår satsning med ökad aktieandel i Bakehouse till aktiemajoritet och genom att vi under 2010 här bygger ett nytt bageri för wienerbröd och bakverk. Därmed stängs bageriet i Fristrup. Förvärvet av det norska pastavarumärket Sopps gör att vi blir marknadsledande på pasta på ännu en nordisk marknad och stärker erbjudandet till våra norska kunder. Detta höjer möjligheterna att öka volymerna i våra svenska kvarnar och produktionsanläggningar. I november invigdes Europas modernaste fröanläggning i Eslöv. Anläggningen ger effektiv produktion, och minskade kostnader för frö- och utsäde. Glädjande är även att produktionsnivån i vår etanolfabrik nu är uppe på 90 procent – helt enligt plan. För att säkra en lönsam produktion på en mycket tuff kycklingmarknad fattade vi under hösten beslutet att stänga vår kycklinganläggning i Kristianstad, samt utöka produktionen vid anläggningen i Valla. Vi har en längre tid haft överkapacitet i bägge anläggningarna och det är inte hållbart. Att valet blev att satsa i Valla har flera orsaker, bland annat är anläggningen en av Europas modernaste i sitt slag och har en större utvecklingspotential än Kristianstadsanläggningen. Som ett led i våra strukturrationaliseringar fattades i slutet av året också beslut om att inleda MBL-förhandlingar angående nedläggning av kvarnen i Mjölby. Samtidigt investeras i ökad driftsäkerhet och viss kapacitetshöjning i kvarnen i Uppsala. Det är givetvis tråkigt för alla som drabbas av dessa besked. Men det är viktigt att komma ihåg att de beslut vi fattar grundar sig på vårt långsiktiga mål att bli ett kostnadseffektivt och lönsamt företag. Hållbart arbete I början av året undertecknade Lantmännen FN:s globala policy Global Compact för hållbart och ansvarstagande företagande. Sid 46-69 Hållbarhetsfrågor är en självklar del i Lantmännen och våra insatser har uppmärksammats även internationellt. 6 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=9">Årsredovisning 2009 Sida 9 New York Times beskrive</a> r Lantmännens klimatdeklarationer av livsmedelsprodukter och BBC World följer Kungsörnens matgryn på sin väg från jord till bord. I vårt dagliga arbete måste vi våga ifrågasätta invanda mönster och gamla lösningar. Ett exempel är Lantmännen Kronfågels upphandling av transporter. Genom samarbete med både kund och transportleverantör har 1 170 årston koldioxid rationaliserats bort. Inga bilar går tomma och fyllnadsgraden har förbättrats radikalt, vilket gjort att Lantmännen Kronfågel har överträffat sitt mål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent på årsbasis. Gasa och bromsa För att förbättra vårt resultat och frigöra resurser att satsa på strategiska investeringar, krävs att vi fortsätter jobba med våra åtgärdsprogram. Men vi kan inte bromsa oss ur en uppförsbacke. Vi måste gasa för att bli ännu mer flexibla än i dag för att tillgodose våra kunders behov. Bromsarna ska vi använda där de gör mest nytta: genom att hålla nere våra kostnader. Vi arbetar kontinuerligt med detta och under året har vi sparat cirka 650 miljoner kronor inom varuflöde tack vare 500 besparingsprojekt. Med det otillfredsställande resultatet inom lantbruksverksamheten krävs att vi fokuserar ännu mer på besparingsmöjligheter. I alla våra verksamheter måste vi öka försäljningen av de produkter och tjänster vi tjänar mest pengar på. I dag fokuserar vi ofta på volym. Framöver behöver vi bli bättre på att styra aktiviteter och försäljning mot produkter med högre marginal, det vill säga skapa lönsam tillväxt. Lantmännens nya organisation Den 1 oktober trädde vår nya koncernstruktur i kraft. Istället för åtta affärsområden har vi nu fyra divisioner: Lantbruk, Maskin, Energi och Livsmedel, i vilka vi samlar våra resurser där de gör mest nytta. Vi måste klara av att producera till lägsta tänkbara pris utan att ge avkall på kvalitet och säkerhet. Samtidigt ska vi ständigt sträva efter att bli ännu bättre på att möta kunden utifrån kundens behov. Kraftfull och fokuserad satsning Under året har vi identifierat ett antal starka varumärken som vi ska göra fokuserade, långsiktiga marknadsföringssatsningar och produktutveckling på. Vi ska naturligtvis täcka in de konsumentkrav och marknadsmöjligheter som finns och samtidigt bibehålla ett brett konsumenterbjudande. Vi har även framgångsrikt byggt vårt koncernvarumärke Lantmännen. Sid 8-10 På rätt väg En tuff besparingsresa är påbörjad, en resa jag är övertygad om kommer att fortsätta vara utmanande. Det är viktigt att komma ihåg, att gör man saker likadant gång efter annan, så blir resultat också likadant. Därför måste vi våga tänka i nya banor och prova nya vägar. Jag har en långsiktig tilltro till de gröna näringarna även om det kan ta längre tid för lantbrukssektorn att ta sig upp ur lågkonjunkturen än andra branscher. Vårt fortsatta effektiviseringsarbete, i kombination med att våra satsningsområden utvecklas, kommer att ge förutsättningar för att ta Lantmännen framåt. Med en kompetent organisation, trygga ägare, kvalitetsprodukter och lojala medarbetare, har vi en bra grund för att bygga en ännu starkare koncern. Stockholm, februari 2010 Per Strömberg Vd och koncernchef, Lantmännen Lantmännens Årsredovisning 2009 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=10">Årsredovisning 2009 Sida 10 Strategi med tonvikt p</a> å effektivisering Lantmännens övergripande strategi är att utnyttja den samlade kraften i organisationen för att bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar samt maximera avkastningen på deras kapital i föreningen. Strategin är indelad i åtta strategiska delområden, tätt sammanvävda genom orsakssamband. Under rådande lågkonjunktur har tonvikten lagts på organisationen samt kostnads- och kapitaleffektiviteten. Långsiktiga mål och strategier Lantmännens långsiktiga mål är att uppnå en avkastning på eget kapital efter skatt på 10 procent. Målet kvantifierar avkastningskravet på ägarnas kapital i föreningen. Därtill är Lantmännens uppdrag att bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar. En av Lantmännens strategiska hörnstenar och den första av åtta fastlagda delstrategier är därför att skapa affärsmöjligheter för Lantmännens ägare. Lantmännen skapar affärsmöjligheter för sina ägare såväl direkt som indirekt. Direkta affärsmöjligheter skapas genom Lantmännens traditionella roll att tillhandahålla insatsvaror och att köpa in och sälja gårdarnas produktion av spannmål och oljeväxter. Produktionen förädlas inom industridelen, vilket indirekt skapar affärsmöjligheter. Genom att utveckla attraktiva erbjudanden med starka konsumentvarumärken och ett starkt koncernvarumärke förstärks kärnaffären. Produktionens värde stiger, försäljningspriset ökar och nya möjligheter till avsättning skapas på befintliga och nya marknader. För att behålla och utveckla konkurrenskraften krävs ständigt nya investeringar. Strategin ligger fast att göra verksamheten smalare och vassare men under rådande konjunktur har aktivitetsnivån varit lägre. Lantmännens portfölj av starka varumärken representerar ett betydande värde idag. Att fortsätta satsningen på starka varumärken är en viktig strategi som fordrar kontinuerliga marknadsinvesteringar. Ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete ökar ständigt produktportföljens attraktionskraft för både lantbrukare och konsumenter. Vidare bidrar en attraktiv produktportfölj och starka varumärken till att göra Lantmännen till en attraktiv leverantör och samarbetspartner till kunderna såväl som en attraktiv arbetsplats. Att aktivt vårda och successivt förbättra samarbetet med dessa kunder ingår också i koncernens centrala strategier, liksom att vårt arbete präglas av ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Sid 46 Strategin är indelad i åtta delstrategier: 1. Skapa affärsmöjligheter för Lantmännens ägare 2. Fokus på kärnaffärerna 3. Ökad kostnads- och kapitaleffektivitet genom kontinuerligt förbättringsarbete 4. Utveckla starka varumärken 5. Utveckla produktportföljen genom aktivt forsknings- och utvecklingsarbete 6. Förbättra samarbetet med våra kunder 7. Hållbar utveckling 8. Medarbetare och organisation Lönsamhet både mål och förutsättning En förutsättning för dessa långsiktigt centrala strategier är att verksamheten genererar ett överskott som kan användas för investeringar för lönsam tillväxt och utdelning på insatt kapital till ägarna. Därför finns ett antal delstrategier som syftar till att beskriva hur verksamheten ska optimeras för att maximera lönsamheten. Under rådande lågkonjunktur har det strategiska arbetet huvudsakligen inriktats på kapital-, varuflödes- och organisationseffektivitet. lönsamhet på ägarnas gårdar Avkastning till ägarna Bidra till 8 Lantmännens Årsredovisning 2009 t r v A g h e e j n f r a o l n mi r a a ö a r r r i m o m t j u l k e g e a e y kc o v m v i i n ts l l p ä c t i n r ö u e n v r r h t k t t i L v d ä d s k f b e n e t u e t o r f g i r k a n K ö e p a f l o t g ö ö t t i c g h m n d s - t r f k a i u n s r s t u t i h o n e ä r x ö r N r
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=11">Årsredovisning 2009 Sida 11 Genom att fokusera på </a> kontinuerligt förbättringsarbete och kostnadsbesparingar, frigörs kapital som ger möjligheter till Lantmännens framtidssatsningar inom forskning, produktoch tjänsteutveckling samt marknadsföring. Satsningarna förbättrar koncernens konkurrenskraft och bidrar på så sätt till uthållig lönsamhet. Verksamhetsmål under året Lantmännens värdekedja sträcker sig ”från jord till bord” och genom den flödar och förädlas mängder av varor. I processen uppkommer många olika kostnadsposter, och de varor som befinner sig i flödet binder kapital. Effektiviteten i koncernens varuflöden är därför helt avgörande för verksamhetens kostnadsmassa och lönsamhet. Genom att optimera varuflödet och köpa in rätt mängd vid rätt tidpunkt i rätt kvalitet undviks svinn, överlager och i värsta fall missade leveranser. Andra viktiga parametrar som påverkar verksamhetens lönsamhet är organisationens kostnadsmassa och effektivitet samt kapitalbindningen. Ett antal strukturåtgärder har vidtagits för att skapa skalfördelar, högre effektivitet och lägre kapitalbindning i anläggningstilgångar. Genom åtgärderna utnyttjas tidigare gjorda investeringar bättre. Sid 17 Under året arbetade koncernen med tre huvudsakliga verksamhetsmål: att effektivisera organisation, varuflöden och kapitalbindning. Ett flertal åtgärdsprogram genomfördes, varav de mest omfattande benämns ”Shape”, ”LEAD” och ”Cash Race 2009”. Shape ger effektivare organisation För att förbättra lönsamheten och arbeta effektivare och ännu mer kundorienterat har en större organisationsförändring skett. Förändringen, som går under projektnamnet ”Shape”, beräknas leda till en årlig besparing på 400 MSEK när programmet är fullt genomfört 2012. Den 1 oktober trädde den nya koncernstrukturen i kraft. Istället för tidigare åtta affärsområden består nu organisationen av fyra divisioner. Den nya koncernstrukturen är kundorienterad. Kunskapen om kunden och kundens behov står i centrum. Samtidigt ger förändringen möjligheter till samordningsvinster. LEAD strukturerar och motiverar medarbetarna Koncernens LEAD-program har fortsatt att rullas ut under 2009. Konceptet innehåller en metod för kontinuerliga förbättringar och ett arbetssätt som gett programmet dess namn; LEAD (Learn Engage Analyze Do). Vid utgången av året var totalt 31 produktionsanlägg- ningar introducerade till konceptet. Av dessa ligger drygt 20 i Sverige och resterande är spridda över norra Europa. Genom LEAD får medarbetarna större möjlighet att påverka sin arbetsplats vilket höjer utvecklingstakten och motivationen hos medarbetarna samt skapar möjligheter till besparingar. LEAD kommer att implementeras i ytterligare cirka 25 anläggningar under 2010. Lantmännens uppdrag är att bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar samt maximera avkastningen på deras kapital i föreningen. Minskad kapitalbindning med Cash Race 2009 En viktig parameter för Lantmännen är att förbättra kassaflödet. Ett exempel på åtgärd är programmet ”Cash Race 2009”, som syftat till att förbättra koncernens rörelsekapitalanvändning. Konkreta insatser inom alla affärsområden har lett till en minskad kapitalbindning i form av exempelvis kundfordringar och lager, vilket är viktigt för att frigöra kapital. Resultatet av programmet syns tydligt i det förbättrade kassaflödet under året. Fortsatt forskning och utveckling En av Lantmännens koncernstrategier är att utveckla produktportföljen genom aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. De största satsningarna har skett på utveckling av spannmålssorter, livsmedelsprodukter och biologiskt växtskydd. Forskningsinsatserna koncentreras inom fyra områden: • Hälsa & nutrition • Produktsäkerhet & hygien • Nya material & process • Innovationsstyrning Viktigare utvecklingsprojekt under senaste året Spannmålssorter/ förädling Inom förädlingsarbetet har DNA-markörer för septoria börjat användas i selektionen för resistens. I höstveteförädlingen har ny teknik implementerats där ena halvan av fröet kan analyseras och den andra halvan användas som utsäde. Livsmedelsprodukter Vidareutvecklingen av AXA Fiber är ett exempel på produkter där extern och intern forskning omsätts med bas i Lantmännens affärer. Biologiskt växtskydd BioAgri lämnade i december 2009 in en patentansökan rörande en ny produkt för tillväxtstimulering hos växter. Lantmännens Årsredovisning 2009 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=12">Årsredovisning 2009 Sida 12 Områden för framtida f</a> orskning och utveckling som dis- kuterats under året omfattar framtidens växtodling, energi och material baserade på förnybar bioråvara från lantbruket. Lantmännens utvecklingsarbete genomsyras av hänsyn till hållbarhet och klimatfrågan. Inom den löpande forskningsverksamheten fortsätter arbetet Aktuella forskningsprojekt Framtida klimat- Baserat på externa studier av förväntade klimatförändringar förändringar har inom F-grupperna, livsmedel, foder, energi och förpackningar, ett arbete initierats som beskriver troliga förändringar inom odlingen. Ett seminarium om fusarium, en skadesvamp i växtodlingen, har genomförts under året. Området har bedömts som viktigt. Ökad kunskap och samarbete kan göra oss effektivare inom detta område i framtiden. Råg & mättnad Tillämpad studie om hur fiber i kost, framförallt råg påverkar mättnad som grund för nyaanpassade livsmedel. Resultaten publicerades under året i Nutrition Journal. Läs mer på: http:// www.nutraingredients-usa.com/Research/Ryefor-breakfast-may-boost-feelings-of-fullness Fiber ger hälsa: Dokumentationen av den nordiska kostens betydelse för hjärthälsa, i studien NorDiet, fortsätter. De första resultaten har presenterats på 2009 års läkarstämma. Korn för framtiden: Projektet BarleyFunFood, drivs i samverkan med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) använder korn som modellgröda. Betydelsen av fiberkvalitet för människan studeras. Vidare görs en karakterisering av rågvete för att öka kunskapen om variationen i syfta att skapa förutsättningar för användningen av grödan. En överföring av kunskap från humanprojekt till animala tilllämpningar har startat på temat djurhälsa och köttkvalitet. Här bearbetas även ett viktigt framtidsområde om hur mat och foder påverkar bakteriefloran i tarmen. Förutom den forskning och utveckling som genomförs i affärsområdena bedrivs långsiktig koncerngemensam forskning och utveckling i och genom den centrala funktionen Lantmännen FoU. Enheten samordnar satsningar och forskningsmedel via Lantmännens forskningsstiftelser Stiftelsen Cerealia FoU, SLstiftelsen och VL-stiftelsen, skapade av Cerealia AB, Skånska Lantmännen och Västsvenska Lantmännen. För att identifiera och driva FoU-projekt som berör flera affärsenheter bildades under året fyra arbetsgrupper med gränsöverskridande uppdrag och sammansättning: • livsmedel • foder • energi • förpackningar. 10 Lantmännens Årsredovisning 2009 med att ta fram ny kunskap inom områden som är viktiga för Lantmännen och där Lantmännen genom forskningsstiftelserna bidrar med medel och kompetens. Flera avhandlingar publicerades under året inom sådana strategiska forskningsområden. Läs mer på: http://www.ryeandhealth.org och http://www.oatsandhealth.org Ett exempel är satsningen på att ta fram ny kunskap om fullkorn och fiber, två av de viktigaste områdena inom hälsa & nutrition. Hälsa och nutrition är områden som ingår i Lantmännens profil och under året fastställdes även en ny nutritionspolicy. Fortsatta marknadsinvesteringar Länge var Lantmännen kända hos den svenska konsumenten uteslutande som ett företag riktat mot lantbrukaren. Koncernen har dock verksamhet i hela kedjan och cirka 40 procent av Lantmännens omsättning kommer från livsmedelsaffären. Sedan 2008 bedriver därför Lantmännen ett omfattande arbete med att positionera sig inom livsmedel för svenska konsumenter. I stora landsomfattande marknadsföringsaktiviteter i Sverige har konceptet Bra mat lyfts fram. Konceptet visar att Lantmännen förädlar det ägarna odlar och driver en ständig forskning, utveckling och förbättring för att skapa Bra mat för konsumenterna och ta ansvar från jord till bord. Marknadskommunikationen förtydligar att Lantmännen tar ansvar för maten, att den gröna grodden står för trygghet och att det finns en koppling till produktvarumärkena som finns i butikerna. Resultatet i mätningar som gjorts visar att allt fler konsumenter vet att Lantmännen är ett livsmedelsföretag som förknippas med bra mat, hälsa och miljö. Ett antal av Lantmännens konsumentvarumärken är särskilt starka, och har valts ut som prioriterade områden för fortsatt produktutveckling och långsiktiga marknadsföringsinsatser. Bland dessa märks Kungsörnen, Kronfågel, Axa och GoGreen (samt i förekommande fall deras norska och danska motsvarigheter; Amo, Regal och Danpo). Fortsatt forskning och produktutveckling är viktig för att Lantmännen ska kunna stå för Bra mat med minsta möjliga resurs- och miljöpåverkan. Strategier för hela konjunkturcykeln När 2010 inleds har omfattande åtgärder vidtagits för att effektivisera kapitalbindning, organisation och varuflöden. Åtgärderna lägger en god grund för Lantmännens långsiktiga mer utvecklingsorienterade strategier. Såväl forskning och utveckling som marknadsinvesteringar bedrivs kontinuerligt oavsett konjunkturläge. När strukturarbetet börjar visa resultat och marknadsläget förbättras skapas ytterligare ekonomiskt utrymme för en mer offensiv agenda.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=13">Årsredovisning 2009 Sida 13 Inköpslista för en ter</a> apistund i köket: Dinkelbröd (2 bröd) 6,5 dl vetemjöl, 2 dl havregryn, 1 dl grovt rågmjöl, 2,5 dl dinkelmjöl, 0,5 pkt jäst, 1 msk salt, 2 tsk flytande honung, 1 påse GoGreen bakmix. Läs på lantmannen.se hur du bakar brödet. Vi tror att bra mat kan vara den som du mår bra av att knåda. Få svar på dina frågor om bra mat på lantmannen.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=14">Årsredovisning 2009 Sida 14 Ett bondeägt företag S</a> om medlem i Lantmännen är man tillsammans med 37 450 andra lantbrukare ägare till en ekonomisk förening. Föreningen äger i sin tur en industridel. Vinsten i industridelen går sedan tillbaka till den ekonomiska föreningen som beslutar hur resultatet fördelas. En stark bondenära verksamhet i den ekonomiska föreningen och en lönsam industridel ger Lantmännen möjligheter att uppfylla uppdraget - att bidra till lönsamhet på ägarnas gårdar och maximera avkastningen på ägarnas kapital. Vid början av 2010 uppgick antalet direktmedlemmar till 32 277. Dessutom fanns 3 603 medlemmar i 22 anslutna lokalföreningar i södra och västra Sverige. Lokalföreningarna fungerar som lokala inköpsföreningar genom avtal med främst Lantmännen Lantbruk. Kalmar Lantmän, med 1 955 medlemmar, är organisationsmedlem i Lantmännen. För att bli medlem i Lantmännen ska man bedriva lantbruks- eller livsmedelsproduktion. Distriktsorganisation Distrikten är bas för medlemmarnas roll som ägare av Lantmännen. I varje distrikt finns en styrelse som arbetar med lokala frågor och med den samlade Lantmännenkoncernen. Distriktsstyrelsen ansvarar också för medlemsfrågorna. Som stöd för distrikten finns regionalt medlemsansvariga anställda vid Lantmännens avdelning för Ägarrelationer. Lantmännens distriktsstämmor 2009 genomfördes mellan den 9 och 20 mars. Vid distriktsstämman informeras om verksamheten i distriktet och i koncernen för det senaste året. Bland annat föredrogs förslaget till nya stadgar. Lantmännens medlemmar och ägare Lantmännen ägs av 37 451 lantbrukare runt om i landet. Medlemmarna består av direktanslutna medlemmar, lokalföreningar och organisationsmedlem. Företaget är kooperativt och varje medlem har en röst. Distriktsstämma Distriktsstyrelse En viktig länk mellan medlemmarna och Lantmännens styrelse. Landet är uppdelat i distrikt. Varje år kallas samtliga medlemmar i varje distrikt till distriktsstämma, där representanter från koncernstyrelse och koncernledning medverkar. Här utses också fullmäktige till föreningsstämman. Föreningsstämma Förtroenderåd I förtroenderådet ingår styrelseordföranden i distrikt och organisationsmedlem. Dessutom ingår två representanter från lokalföreningarna, som utsetts av koncernstyrelsen. Föreningsstämman är högsta beslutande organ och hålls normalt en gång per år. Stämman avhandlar föregående års verksamhet och resultat, behandlar motioner, väljer styrelse och beslutar om ansvarsfrihet för styrelse och vd. Stämmans fullmäktige består av de valda ledamöterna från distriktsstämmorna. Styrelse Ansvarar för föreningens organisation och angelägenheter och fastställer föreningens övergripande strategi samt beslutar om större strategiska vägval för koncernen. Styrelsen utser verkställande direktör, tillika koncernchef, och utfärdar riktlinjer för dennes förvaltning av föreningen. Vd/Affärsledning Koncernledningen har övergripande samordningsansvar för koncernen och består av koncernchefen, samtliga divisionschefer och cheferna för koncerngemensamma stabsfunktioner. Valberedning Valberedningen förbereder och lämnar förslag till beslut om val av ledamöter i föreningsstyrelsen och val av revisorer samt arvoden och ersättningar till dessa och övriga förtroendevalda. Revisorer Revisorerna utses av föreningsstämman. Revisorernas huvuduppgifter innefattar granskning av årsredovisningen samt styrelsens och vd:s förvaltning. 12 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=15">Årsredovisning 2009 Sida 15 Föreningsstämma Lantmä</a> nnens ordinarie föreningsstämma 2009 hölls den 28 april i Stockholm. Stämman behandlade en motion från Dalarna om basen för beräkning av insatsgrundande omsättning för spannmål och oljeväxter. Stämman tillstyrkte motionen och koncernstyrelsen beslutade senare i linje med stämmobeslutet. En diskussion fördes om principerna för rörlig lön till ledande befattningshavare för år 2009. Beslut fattades även om nya stadgar. Stadgarna kan hämtas på www.lantmannen.com Vid fullmäktigedagen den 29 april presenterades projektet ”Våga Satsa” och Lantmännens ställning i slamfrågan. Den 1 oktober hölls en extrastämma och distriktsstyrelsekonferens i linje med de nya stadgarna. Vid extrastämman behandlades principerna för ledande befattningshavares rörliga lön för år 2010. Stämman beslutade i linje med styrelsens förslag. Sid 97 Förtroenderåd Förtroenderådet hade under 2009 tre protokollförda möten. Ett konstituerande möte hölls i samband med föreningsstämman. Tillsammans med ledamöterna i dotterbolagsstyrelserna har två utbildningstillfällen arrangerats i Stockholm. Den 19-20 februari var temat ekonomi, och den 4-5 november varumärke och forskning. I anslutning till dessa möten har formella förtroenderåd hållits. Möten har också hållits per telefon, där förtroenderådet informerats om det ekonomiska läget i samband med offentliggörandet av delårsrapporter, större förvärv och försäljningar samt större organisatoriska förändringar. NöjdÄgarIndex Under januari genomfördes för tredje gången en undersökning för att mäta Lantmännens NöjdÄgarIndex, NÄI. Årets NÄI visar en stigande trend, 2005 var index 56, 2007:51 och 2009:54. Samtliga delområden i undersökningen får bättre betyg av ägarna än vid förra mättillfället, bland annat förnyelse och innovation och informationskanaler. När det gäller förtroendevaldas inställning visar siffrorna en betydligt mer positiv trend, där index gått från 61, 2005 till 57, 2007 och når 66 i årets mätning. För att följa upp mätningen har åtgärdsplaner tagits fram av såväl koncernstyrelse som Lantmännens respektive distriktsstyrelser. Nya stadgar På föreningsstämman i april presenterades ett förslag till nya stadgar. Förslaget hade varit på remiss i distriktsstyrelserna och föredragits på distriktsstämmorna. Förslaget innebar en höjning av insatsskyldigheten och av minimiinsatsen till 10 000 SEK. För distriktsverksamheten föreslogs en minskning av antalet ledamöter i styrelsen och i distriktets valberedning. I förslaget ingick att Lantmännens styrelseordförande ska utses bland de i styrelsen som är medlemmar i Lantmännen och att fullmäktigemötet ersätts med ett möte för förtroendevalda. Ytterligare justeringar föreslogs för lokalföreningar och organisationsmedlem, samt justeringar kopplade till koncernens införande av IFRS. I förslaget låg vidare en skrivning om att antalet fullmäktige på föreningsstämman ska vara minst 75. Efter att styrelsen ställt sig bakom ett förslag från stämman om minst 100 fullmäktige antogs stadgarna i sin helhet. Insatshandel och förlagsandelar Under februari introducerades handeln med emissionsinsatser och i månadsskiftet april-maj gavs möjlighet för ägare och medarbetare att teckna förlagsandelar. Vid 2008 års stämma avslutades Ägarforum och styrelsen presenterade en ny ägarmodell där möjlighet till handel med insatsemissioner och introduktionen av förlagsandelar var två viktiga punkter. Syftet var att öka intresset för Lantmännen, ge möjlighet till del i värdetillväxt och erbjuda en intressant placering. Omsatt volym och kurs för både förlagsandelar och emissionsinsatser kan följas på www.lantmannen.com Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Hälsingland Dalarna Värmland Bohuslän-Dal V. Skaraborg Ö. Skaraborg Halland Älvsborg Jönköping-Tranås Höglandet SunnerboVärnamo Växjö Nordvästra Skåne Söderslätt Österlen Kristianstad Blekinge Gotland Örebro Sörmland Östergötland Enköping Gästrikland Västmanland Uppland Distriktsindelning 2010 Lantmännens ägarorganisation är från januari 2010 indelad i 29 distrikt, då de fyra nordligaste distrikten gick samman till tre efter önskemål från distriktsstyrelserna och beslut i koncernstyrelsen. Lantmännens Årsredovisning 200 139
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=16">Årsredovisning 2009 Sida 16 Ägarnytta Lantmännens </a> resultat är grunden för utdelningen till ägarna i form av återbäring, efterlikvid, insatsutdelning och insatsemission. Utdelningen är den enskilde medlemmens del av koncernens vinst. Lantmännens utdelningspolicy har målet att, över tid, generera en jämn och stabil utdelning. Utdelningsnivån ska anpassas med hänsyn till bland annat finansiell ställning, resultat, kassaflöde, strategiskt investeringsbehov och förväntad lönsamhet. Målet är att varje år dela ut cirka 40 procent av ett belopp som utgörs av koncernens resultat före avdrag för återbäring och efterlikvid, exklusive extraordinära poster. Ägarna får del i Lantmännens vinst genom utdelning via: • Återbäring och Efterlikvid, som betalas i förhållande till lantbrukarnas affärer med föreningen. Den beräknas i pro- cent av köp och försäljning till Lantmännen under året. Styrelsen beslutar vilka produktområden som utgör grund för efterlikvid och återbäring. • Insatsutdelning eller ”ränta” på insatskapitalet, som lämnas i förhållande till hur mycket inbetalda och emitterade insatser medlemmen har. 2009 var insatsutdelningen fem procent på inbetalda och emitterade insatser. • Insatsemission, som innebär att en del av det kollektivt ägda fria kapitalet förs över till medlemmarna som individuellt ägt insatskapital. Som medlem i Lantmännen Är man med i en ekonomisk förening Är man ägare till en industriverksamhet Medlemmar får Vara med och fatta beslut vid distriktsstämman Möjlighet att väljas till olika uppdrag inom Lantmännen Del av resultatet genom beslutad återbäring, efterlikvid, insatsemission och insatsutdelning Deltar man med en insats utifrån sin omsättning Affärsmöjligheter för Lantmännens ägare Lantmännens projekt Våga Satsa • 100 MSEK avsätts under 2009-2011 för satsningar på projekt/företag som kan skapa nya affärsmöjligheter för lantbruket. • Riktar sig till alla med idéer som kan utveckla lantbruket. • Riktig affärsmöjlighet för flera av Lantmännens ägare, måste vara kopierbart. • Sund kommersiell grund, innovativ höjd och ett visst nyhetsvärde, inte etablerat på marknaden. • Lantmännen strävar efter att få någon form av avkastning på investerade medel - image, marknadsföring, kapital etc. Återbäring och efterlikvid ska i huvudsak baseras på det resultat som uppnås i den insatsgrundande, lantbruksnära verksamheten. Insatsutdelning och insatsemission ska i första hand baseras på det resultat som uppnås i de icke insatsgrundande, industriella verksamheterna. Insatsemissionen beräknas på medlemmens inbetalda och emitterade insatser och omsättningen med Lantmännen, fördelningen är 3/4 på insatserna och 1/4 på omsättningen. Till följd av införandet av handel med emissionsinsatser har dagen då innehavet ger rätt till utdelning, både i form av insatsutdelning och insatsemission, fastställts till dagen för föreningsstämman. Koncernstyrelsen beslutar om nivån på efterlikvid och återbäring, medan stämman beslutar, på förslag från koncernstyrelsen, om insatsutdelning och insatsemission. Insatskapital Lantmännens medlemmar bidrar med riskkapital genom insatsen i föreningen. Vid utgången av 2009 uppgick insatskapitalet till 1 266 MSEK. Av detta var 606 MSEK inbetalt och 660 MSEK emitterat kapital. Medlemmarnas insatskapital, inbetalt och emitterat, uppgår till 12,5 procent av Lantmännens totala egna kapital. Insatsen beräknas som 15 procent av medlemmens genomsnittliga omsättningsvärde med Lantmännen under de senaste fem åren. Basen för insatsen är handeln med Lantmännen Lantbruk, inklusive petroleum, Lantmännen SW Seed och Lantmännen Maskin. Lägsta insats är enligt de nya stadgarna 10 000 SEK och insatstaket är 450 000 SEK, 15 procent av gränsbeloppet som uppgår till 3 000 000 SEK. Fördelning 2009 Insatsemission 62% Insats- Utdelning MSEK utdelning 38% Återbäring, efterlikvid 1 Insatsutdelning 2 Insatsemission 2 Totalt 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 1 63 100 164 122 57 110 289 83 50 151 284 1 Redovisat belopp kan inkludera justering avseende föregående år. 2 Enligt styrelsens förslag för 2009. 14 Lantmännens Årsredovisning 2009 64 56 99 219 139 50 100 289 199 49 39 287 154 38 - 192 161 38 - 199 144 23 171 338 Insatsutdelning och insatsemission i % av insatskapital 13% 14% 20% 13% 14% 9% 4% 4% 19%
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=17">Årsredovisning 2009 Sida 17 Lantmännens Årsredovis</a> ning 200 159
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=18">Årsredovisning 2009 Sida 18 Koncernens finansiella</a> utveckling och ställning Inför verksamhetsåret 2009 befann sig världen i en finansiell kris av historiska mått. Mot bakgrund av dessa svåra omvärldsförutsättningar lade Lantmännen fast ett antal kraftfulla åtgärder i syfte att trygga finansieringen, effektivisera kapitalanvändningen och minska kapitalkostnaderna i koncernen. Finansiell utveckling Koncernens finansiella ställning stärktes under året, trots pågående finanskris och den djupa lågkonjunkturen. Det egna kapitalet uppgick till 10 148 MSEK vid årets slut, och soliditeten var 35 procent. Förstärkningen av soliditeten hänger främst samman med amorteringar på koncernens nettolåneskuld. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till 2 272 MSEK, en väsentlig förbättring mot föregående år. Den främsta förklaringen till det starka kassaflödet under året var en kraftig minskning av koncernens rörelsekapital. Detta möjliggjordes genom koncernens pågående kapitalrationaliseringsprogram och lägre priser på insatsvaror, som ledde till lägre kapitalbindning i framförallt lager. Koncernens investeringar i anläggningstillgångar minskade också signifikant jämfört med föregående år och uppgick till 1 538 MSEK jämfört med 2 700 MSEK året innan. Ett antal större investeringsprojekt avslutades under året samtidigt som investeringarna minskade som en konsekvens av en mer restriktiv hållning till nyinvesteringar, med krav på kortare återbetalningstid och högre lönsamhet. De viktigaste investeringarna under året har varit en foderfabrik i Lidköping och en fröanläggning i Eslöv. Finanskris och lågkonjunktur Inför verksamhetsåret 2009 befann sig världen i en djup finansiell kris. Krisen bestod av en bred konjunkturnedgång och en kris i det finansiella systemet. Kostnaden för kapital sköt i höjden och i hela näringslivet var möjligheterna att få finansiering via bankerna ytterst osäker. Många planerade investeringar sköts på framtiden eller blev inte av. Samtidigt sjönk efterfrågan och lönsamheten i stora delar av industrin, inte minst bland flertalet leverantörer till Lantmännen. Lantmännen påverkades negativt av lågkonjunkturen, framförallt inom Lantmännen Lantbruk och på maskinsidan. Finansiella mål Lantmännen har två övergripande mål som fastlagts av koncernstyrelsen: • Avkastningen på eget kapital ska uppgå till lägst 10 procent • Soliditeten ska uppgå till minst 40 procent Lantmännen arbetar med styrmedel för den löpande verksamheten och formulerar specifika avkastningsmål för respektive affär. Dessa avkastningsmål uttrycks i procent på operativt kapital som varierar beroende på typ av affär och avkastningsnivåer för jämförbara bolag utanför koncernen. Lantmännens strävan är att uppnå en avkastning på operativt kapital för varje affär som ligger på nivå med jämförbara bolag. Kraftfulla åtgärdsprogram Koncernens kontinuerliga förbättringsarbete intensifierades under året för att möta finanskrisen och konjunkturnedgången. Koncernens avkastning på eget kapital % 10 –2 0 2 4 6 8 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Koncernens soliditetsutveckling MSEK 10 20 30 40 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 16 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=19">Årsredovisning 2009 Sida 19 För att förbättra löns</a> amheten och sänka kapitalbindningen lanserades tre koncerngemensamma åtgärdsprogram: • Kapitaleffektivisering • Kostnadsbesparingar inom varuflödet inklusive större strukturåtgärder • Organisationseffektivitet. Se vidare Sid 9 Åtgärdsprogrammen har till syfte att strukturellt sänka kostnaderna inom verksamheten och minska kapitalbindningen, inom framförallt rörelsekapital. Läs mer om Lantmännens strategier, Sid 8-10 Kapitaleffektivisering Inom samtliga affärer har den finansiella målstyrningen skärpts genom att styrning och uppföljning i större utsträckning fokuserar på kassaflöde och avkastning på operativt kapital. Mätning av ekonomiskt värdeskapande har implementerats för bedömning av varje affärs lönsamhet, EAC (Earnings After Capital Charge). Varje verksamhet blir från 2010 bedömd och belönad efter sin förmåga att generera överskott i förhållande till kapitalbindningen. Målet definieras på basis av verksamhetens förutsättningar och revideras årligen. På så sätt tydliggörs att chefer inom organisationen inte enbart har ansvar för rörelseresultatet, utan också för resultatet i förhållande till det kapital verksamheten tar i anspråk. Styrmodellen har uppmuntrat åtgärder som minskar kapitalbindning, och därmed också till en mer återhållsam investeringstakt. Cash Race är det sammanfattande namnet på ett koncernomfattande program för att minska rörelsekapitalbindningen. Programmet har inneburit en genomgripande översyn av betalningsvillkor till leverantörer, villkor för kundkrediter och en översyn av de affärsmodeller som binder mycket kapital i till exempel lager. Avkastningen kan höjas på två sätt X procentenhets högre avkastning y procent högre rörelsemarginal eller z procent högre omsättningshastighet på kapitalet Kapitalkostnaden har setts över och tydliggjorts internt genom att avkastningskravet har höjts och återbetalningstiden kortats vid nyinvesteringar. Som en följd minskade investeringarna. Med undantag för nödvändiga ersättningsinvesteringar och investeringar i miljö, godkänns normalt inte investeringar med en längre beräknad återbetalningstid än fyra år. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick under året till 2 272 MSEK (–2 776). Det starka kassaflödet är till stor del en effekt av Cash Race programmet och en något lägre investeringstakt än avskrivningar. Lägre priser på insatsvaror och spannmål har också haft en positiv effekt på kassaflödet. Varuflödesprojektet Varuflödesprojektet är den sammanfattande benämningen på koncernens andra stora förbättringsprojekt. Det består dels av större strukturella förändringar inom varuflöde/produktion och en rad besparingsåtgärder inom ramen för koncernens LEAD-program. Effektivisering av varuflödet har också stor betydelse för att minska kapitalbindningen. Större strukturåtgärder Strukturella förändringar har vidtagits i affärsmodellerna för lagerhållning och produktion. Därtill har ett antal strukturåtgärder vidtagits för att höja effektiviteten samt minska kostnaderna och kapitalbindningen. Den största strukturåtgärden var beslutet om nedläggning av kycklingverksamheten i Kristianstad, varvid verksamheten istället koncentreras till den modernare anläggningen i Valla. Beslut att investera i ny fabrik för Lantmännen Unibake i Storbritannien fattades för att förlägga tillverkningen närmare de största kundgrupperna. Som en följd beslutades att stänga verksamheten vid Fristrup bageri i Danmark. En koncentration av kvarnverksamheten i Sverige inleddes under året, efter en konsolidering av kvarnar utanför Sverige. Under fjärde kvartalet 2009 togs beslut om en satsning på kvarnverksamheterna i Uppsala och Malmö samt att inleda MBL-förhandlingar inför nedläggning av kvarnen i Mjölby. Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och förvärv MSEK 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 500 0 –500 2002 2003 2004 Nettoinvestering anläggningar 2005 2006 2007 2008 Nettoinvestering, förvärv/avyttringar Lantmännens Årsredovisning 200 179 2009 Operativt kassaflöde före finansieringsverksamheten MSEK 1 000 2 000 3 000 –2 000 –1 000 0 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 500 0 2002 2002 2003 2003 2004 2005 2004 2006 2005 2007 2006 2008 2007 2009 2008
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=20">Årsredovisning 2009 Sida 20 Finansiell ställning L</a> antmännens egna kapital (som uppgick till 10 148 MSEK per 31/12 2009) utgörs av inbetalda insatser från medlemmar, insatsemissioner samt balanserade vinstmedel. Lånestrukturen är fördelad på inlåning från medlemmar, pensionskulder och bankkrediter. Tillgängliga långfristiga lån och kreditfaciliteter från banker och kreditinstitut uppgick totalt till 11,5 miljarder SEK per 31 december 2009, varav utnyttjat 8,5 miljarder SEK. Under året genomfördes också en emission av förlagsandelar till medlemmar och medarbetare i Lantmännen, som inbringade 56 MSEK. Förlagsandelarna utgörs av ett mellanting mellan eget kapital och skuld, men hanteras redovisningsmässigt och riskmässigt som en del av eget kapital. I och med att Lantmännen är en kooperativ förening är målbilden mer komplex än i privatägda företag. Till exempel, har finansverksamheten ett dubbelt syfte. Förutom att finansiera koncernen på bästa möjliga villkor är målet dessutom att erbjuda vissa finansieringsmöjligheter till medlemmarna för Lantmännens lanbruksnära verksamheter. Samtidigt är Lantmännens medlemmar även en viktig och betydande långivare till Lantmännen. Under året lanserades en ny finansieringstjänst för medlemmar som ersättning för ett antal tidigare kredittjänster. Lantmännen Finans AB Lantmännen Finans AB är koncernens eget finansbolag. Huvudsakligt arbetsområde är finansiering genom leverantörssamarbeten med Lantmännens maskindivision som säljer lantbruks- och entreprenadmaskiner. Den totala nyfinansieringen uppgick under 2009 till 1 058 MSEK (932). Totalt finansierades 2 570 enheter (2 012) under året. På de marknader där finansiering erbjuds var den genomsnittliga penetrationsgraden 65 procent (51). Kreditförluster i relation till utlåningen motsvarade 0,066 procent (0,001) av kreditportföljen. Den sammanlagda andelen kreditreserver i förhållande till kreditportföljen var 0,28 procent (0,38). Bolaget som är ett av Finansinspektionen auktoriserat kreditmarknadsbolag har även en inlåningsverksamhet från allmänheten som vid årsskiftet uppgick till 742 MSEK. Betalningsberedskap Lantmännens målsättning är att det ska finnas likviditet eller kreditfaciliteter i sådan utsträckning att risken för att finansiering saknas eller är oförmånlig vid en viss tidpunkt minimeras, samt att en hög betalningsberedskap säkerställs. Den 31 december 2009 uppgick Lantmännens totala betalningsberedskap till 2 639 MSEK. Den genomsnittliga återstående kreditbindningstiden uppgick vid denna tidpunkt till 3,7 år. Bildandet av Lantmännens fastighetsbolag Under året fattades beslut om bildande av en helägd fastighetsgrupp inom Lantmännen. I ett första steg kommer koncernens samtliga fastigheter i Sverige att överföras till fastighetsgruppen. Syftet med förändringen är att möjliggöra en mer fokuserad och kostnadseffektiv skötsel och utveckling av koncernens stora fastighetsinnehav. Kapitalstruktur MSEK Eget kapital 10 148 Minoritetsintressen 69 Korta finansiella skulder 3 741 Långa finansiella skulder 6 930 Pensionsskuld 1 514 Räntefria skulder 6 489 Lantmännens verksamhet är kapitalintensiv och kräver omfattande investeringar årligen. Målet för den finansiella verksamheten är att säkerställa kort- och långfristig kapitalförsörjning samt uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad samtidigt som de finansiella riskerna hanteras i enlighet med angivna riktlinjer. 18 Lantmännens Årsredovisning 2009 Visste du att? • Lantmännen är en av Sveriges största fastighetsägare med en totalyta på cirka 1,6 miljoner m2 . • Lantmännen har egna fastigheter på 219 orter i Sverige. • Totalt hyr Lantmännen ut lokaler om 500 000 m2 utanför koncernen och är en av de största kommersiella uthyrarna i landet.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=21">Årsredovisning 2009 Sida 21 Finansiell översikt Re</a> sultaträkningar i sammandrag, MSEK Nettoomsättning Resultat före avskrivningar Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Återbäring, efterlikvid 1 Skatt, minoritet Årets resultat 1 2009 2008 3 046 –370 –65 –1 –7 –73 Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Minoritet Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Nyckeltal Rörelsemarginal, % Vinstmarginal, % Kapitalomsättningshastighet, ggr Avkastning på eget kapital, % Avkastning på operativt kapital, % Soliditet, % Nettoskuldsättningsgrad, ggr Medelantal anställda För åren 2001-2006 redovisas endast heltalsuppgifter Kassaflödesanalyser i sammandrag, MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar, netto Operativt kassaflöde Kassaflöde från förvärv och avyttring av verksamheter 1 Årets totala kassaflöde Likvida medel vid årets slut Insatsutdelning, insatsemission 2 1 2009 3 078 391 1 136 –434 702 558 2008 3 386 3 140 5 411 385 7 059 7 266 269 2007 2 172 –122 –22 870 –48 822 –83 2006 1 815 183 61 –151 588 2007 2 510 444 8 915 2 324 6 303 7 797 450 244 –64 152 332 Inklusive lokal återbäring/efterlikvid 2001-2005. Redovisade belopp kan inkludera justering avseende föregående år. Balansräkningar i sammandrag, MSEK 459 10 667 10 974 3 313 2006 2 512 416 7 661 2 433 4 804 6 695 822 2005 1 633 120 406 526 511 2005 1 785 327 7 348 2 190 4 622 7 256 1 040 2004 2 042 778 –58 720 2003 1 743 643 –67 576 333 2003 2 008 268 6 666 2 023 4 633 6 336 513 –1 550 –1 910 –1 302 –1 632 –1 513 –1 264 –1 100 305 –139 124 –199 –138 383 2004 1 872 325 6 596 2 033 4 495 6 762 573 –154 –89 2002 1 453 –807 646 –76 570 –161 –66 343 2002 445 50 5 662 1 830 4 752 5 618 469 2001 35 101 42 868 35 989 32 256 29 807 28 197 28 038 24 469 24 820 1 855 1 218 –791 427 56 483 –144 –100 239 2001 584 69 5 411 1 727 17 449 17 959 14 193 13 022 11 650 10 826 10 965 7 987 7 791 5 646 4 321 6 070 377 11 442 14 594 14 550 12 321 12 918 11 830 11 482 10 839 10 768 28 891 32 553 28 743 25 343 24 568 22 656 22 447 18 826 18 559 10 148 10 528 69 56 2 206 6 951 2 371 8 220 9 483 289 2 952 5 379 9 517 11 378 10 640 2009 0,9 –0,2 1,7 –0,7 1,4 35,4 0,9 2008 2,6 1,3 2,1 6,8 5,6 32,5 1,1 2007 2,4 1,6 2,0 7,3 5,3 34,0 0,9 9 038 328 2 978 5 454 7 545 2006 1 1 - 4 - 37 - 8 872 388 3 021 3 045 9 242 2005 0 2 - 8 - 38 - 8 337 341 2 577 4 268 7 133 2004 3 1 - 7 - 38 - 7 998 321 2 743 4 098 7 287 2003 2 1 - 6 - 37 - 7 805 306 2 678 1 577 6 460 2002 3 1 - 6 - 43 - 7 521 315 2 696 1 704 6 323 28 891 32 553 28 743 25 343 24 568 22 656 22 447 18 826 18 559 2001 2 1 - 5 - 42 - 10 552 12 671 12 830 12 833 12 230 11 387 12 178 10 268 10 402 2009 1 138 2 417 2008 1 153 2007 1 454 –730 –1 235 2006 1 317 –764 –874 2005 1 223 1 053 –1 328 –2 284 –2 112 –1 427 –1 007 2 227 –1 861 –1 893 131 391 163 9 –1 060 –233 269 167 –400 484 201 423 –1 108 –640 875 155 1 269 –77 552 1 539 150 2004 1 425 418 –680 1 163 1 086 88 2003 1 216 –296 –589 331 –62 –2 715 519 49 513 38 2002 1 161 527 –641 1 047 - 92 469 38 2009 bland annat förvärv av 38% i Bakehouse samt försäljning av Färskbröd Sverige. 2008 bland annat förvärv av Euro-Bake, Eurobuns och Baco samt försäljning av Weibull Trägård och Granngården. 2007 bland annat förvärv av minoriteten i Kronfågel och försäljning av Analycen. 2006 bland annat förvärv av Belpankoncernen och Aspen. 2003 bland annat förvärv av Schulstad. 2 Enligt styrelsens förslag för 2009. Lantmännens Årsredovisning 200 199
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=22">Årsredovisning 2009 Sida 22 Risker och osäkerhetsf</a> aktorer Riskerna i Lantmännens verksamhet kan i huvudsak delas in i strategiska risker, operativa risker i affärsverksamheten och risker relaterade till finansverksamheten. Lantmännens riskhantering Strategiska risker Operativa risker Finansiella risker Riskhantering Det tillhör det dagliga arbetet i Lantmännen att identifiera och hantera risker samt att förhindra och begränsa potentiella risker. Risker förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering hanteras främst genom att beslut av strategisk karaktär diskuteras i koncernledningen och beslutas i koncernstyrelsen samt genom en årlig process för strategisk plan. Alla enheter och nivåer är involverade i strategiprocessen, vilket säkerställer att planer och inriktning blir väl förankrade. Hantering av Kronfågelincidenten Den så kallade glasincidenten som inträffade i mars resulterade i en total återkallelse av all fryst kyckling under varumärket Kronfågel. Konsumenternas säkerhet stod i fokus och ingen person kom till skada. Varumärkesmätningar visar att konsumenterna har fortsatt högt förtroende och att konsumtionen har återhämtat sig förhållandevis snabbt. För att höja säkerheten ytterligare har investeringar gjorts i scannerutrustning på samtliga produktlinjer i Sverige. De operativa riskerna hanteras normalt av de operativa enheterna i koncernen medan finansiella risker i huvudsak hanteras av den centrala finansfunktionen. I vidstående tabell finns en översikt av de operativa och finansiella risker som identifierats i Lantmännen, och som hanteras som en del av verksamhetens planering och uppföljning. För mer om risker och riskhantering hänvisas till förvaltningsberättelsen och till Not 25 Sid 75, 106 Strategiska risker Basen för Lantmännens affärsverksamhet är att erbjuda varor och tjänster som efterfrågas på marknaden. Att vara utsatt för risker är en del av varje affärsverksamhet. Lantmännens förmåga att öka lönsamheten och avkastningen för ägarna är beroende av hur väl koncernen lyckas utveckla nya produkter, upprätthålla en kostnadseffektiv tillverkning samt bibehålla och utveckla starka marknadspositioner. Lantmännen agerar på konkurrensutsatta marknader som i de flesta fall är mogna. Det innebär att efterfrågan är relativt stabil samtidigt som priskonkurrensen är stark inom flertalet produktkategorier. Koncernen kan i framtiden möta både starka befintliga konkurrenter och nya aktörer som etablerar sig på Lantmännens marknader. Lantmännens konkurrenskraft säkerställs genom kontinuerlig utveckling och optimering av organisation och processer. Koncernen är beroende av tillgång på flera olika råvaror, och särskilt känslig för prisfluktuationer på spannmål, soja och raps. Hanteringen av prisförändring är en viktig faktor för konkurrenskraften och förbättrad lönsamhet. Lantmännen har ambitionen att växa inom utvalda affärsområden dels organiskt, dels kompletterat med utvalda förvärv inom vissa affärsområden. Att integrera förvärvade verksamheter och tillvarata planerade synergier, är en omfattande process som kräver ett strukturerat arbetssätt då det är förknippat med betydande risker. Växelkursutveckling 2009 SEK 10 11 12 6 7 8 9 Prisutveckling etanol kontra vete SEK Jan Feb EUR Mar Apr Maj USD Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 1 2 3 4 5 6 Jan 2008 Etanol EU Etanol världen Jan 2009 Vete 20 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=23">Årsredovisning 2009 Sida 23 Operativa risker Förkl</a> aring och hantering Lantmännens förmåga att öka lönsamheten och avkastningen för ägarna är till stor del beroende av hur väl koncernen lyckas utveckla nya produkter och upprätthålla en kostnadseffektiv tillverkning samt expandera verksamheten Reglering och tillsyn Koncernens verksamhet är delvis tillståndspliktig och föremål för reglering och tillsyn. Framtida förändringar av lagar, förordningar och andra regler liksom förändringar av regelverket inom EU kan komma att påverka Lantmännens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Koncernledningen gör löpande bedömningar av sådana legala frågor, för att i möjligaste mån förutse och begränsa skadan av eventuella förändringar. Varumärkesrisker Konjunktur Lantmännen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. All verksamhet som inte bedrivs inom ramarna för detta, riskerar att på sikt skada intressenternas förtroende för varumärket ”Lantmännen”. Livsmedelssäkerhet och förebyggande arbete bedrivs för att säkerställa livsmedelssäkerheten från jord till bord. Affärsverksamheten påverkas av allmänna förändringar i konjunkturen, förändringar i efterfrågan inom specifika områden och av Lantmännens relativa konkurrenskraft på marknaden. Division Livsmedel är relativt stabil med begränsad påverkan av konjunktursvängningar, medan övriga divisioner tenderar att följa den allmänna konjunkturen. Lantmännen eftersträvar en flexibilitet som gör att kostnadsläget kan anpassas efter svängningar i konjunkturen. Sjukdomssmitta Energipriser Råvarupriser Svensk etanolproduktion Försäkringsbara risker Salmonellasmitta i foderfabriker och animalieproduktion är en väsentlig risk för Lantmännen. Likaså fågelinfluensa och smitta av andra sjukdomar utgör risker som kan påverka Lantmännens verksamhet negativt. För att begränsa risken har Lantmännen en omfattande egenkontroll för att ständigt övervaka och förebygga smitta i foderfabriker och animalieproduktion. För att undvika att förändrade energipriser får ett alltför snabbt genomslag på det operativa resultatet har Lantmännen som policy att löpande prissäkra en betydande del av den planerade förbrukningen på upp till 36 månaders sikt. Lantmännen är särskilt känsligt för förändringar i priset på råvarorna spannmål, soja och raps. Stigande priser på dessa råvaror innebär ökade kostnader. Prissäkring av råvaror sker direkt i avtal med leverantörer, genom finansiell prissäkring på internationella råvarubörser samt med olika banker. Beslut om investeringen i etanolfabriken i Norrköping grundades på förutsättningen om fortsatt tull på importerad etanol från länder utanför EU. Höga spannmålspriser och osäkerhet avseende priset på etanol, liksom ändrade tullregler, utgör betydande riskfaktorer som kan ändra förutsättningarna för svensk produktion av drivmedelsetanol. Lantmännen har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendom- och ansvarsrisker för koncernen. Huvuddelen av försäkringsprogrammen kanaliseras via koncernens eget försäkringsbolag, Dirual, med placering i Schweiz. Klimatförändringar Klimatförändringar innebär ökade risker för Lantmännen ur flera perspektiv. Odlingen kan påverkas genom förändrad markbördighet och begränsad tillgång på färskvatten. Lantmännen hanterar riskerna genom fortlöpande utveckling av odlingstekniker, sortförädling och anpassning till geografisk placering samt genom att bygga kunskap avseende verksamhetens behov av färskvatten. Begränsade resurser Tillgången till åkermark för livsmedel och energiproduktion blir mer begränsad i och med konkurrens från till exempel infrastruktur och bebyggelse. Lantbruket är också beroende av andra resurser som blir alltmer begränsade såsom färskvatten och ändliga naturresurser till exempel olja och fosfor. Utveckling av produktiviteten på ett resurseffektivt sätt är ett ständigt pågående arbete. Finansiella risker Förklaring och hantering Koncernen är utsatt för finansiella risker till följd av förändringar i valutakurser och räntenivåer. Lantmännen är exponerat för likviditets- och finansieringsrisker samt för kredit- och motpartsrisker. Ränterisk Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Lantmännens strategi är att i huvudsak uppta lån med kort räntebindning och lång kapitalbindning. Genom säkring via ränteswappar kan önskad räntebindning och önskvärt skydd av den totala räntekostnaden uppnås. Lantmännens genomsnittliga räntebindningstid uppgick till drygt 8 månader per den 31 december 2009. Kreditrisk Valutarisk Kreditrisk i kundfordringar hanteras genom policy för särskild kreditprövning. Lantmännen tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernens valutarisker hanteras centralt och beslut tas löpande om eventuella valutasäkringar i enlighet med finanspolicyn. Målet för valutariskhanteringen är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringar. Lantmännen använder sig av terminskontrakt i syfte att säkra framtida betalningsflöden i utländska valutor. Refinansieringsrisk Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter och likviditetsrisk ska omsättas. Lantmännen begränsar refinansieringsrisken genom god spridning av motparter och genom att ha en god spridning på låneskuldens förfalloprofil. Likviditetsrisk är risk för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas. Genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar alternativt i form av outnyttjade kreditfaciliteter försäkrar sig Lantmännen att hålla en god finansiell beredskap. Genom detta minimeras koncernens likviditetsrisk. Lantmännens Årsredovisning 200 219
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=24">Årsredovisning 2009 Sida 24 Nyckeltal division Lan</a> tbruk Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2009 10 749 –140 –1,3 –3,3 298 1 230 28 27,2 2008 14 154 361 2,6 8,8 310 1 435 27 31,2 Human Resources Kvalitet Lantmännen Lantbruk Sverige Lantmännen Lantbruk Internationellt Division Lantbruk Ekonomi & finans, IS, Strategi & affärsutveckling Lantmännen Bygglant Lantmännen SW Seed 22 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=25">Årsredovisning 2009 Sida 25 Division Lantbruk Lant</a> bruk Maskin xx% Swecon xx% Division Lantbruk utvecklar och erbjuder produkter och tjänster som bidrar till ett starkt och konkurrenskraftigt lantbruk. Divisionen utgör grunden för Lantmännenkoncernen och riktar sig till lantbrukare (växtodlare och animalieproducenter) och industrikunder (köpare av spannmål), både i Sverige och på den internationella marknaden. Lantbruk Marknad xx% Lantbruk Handel xx% Lantbruk Produktion/ Varuflöde xx% Lantmännen Lantbruk förädlar, marknadsför och säljer spannmål och oljeväxter; utvecklar, tillverkar och säljer foder för ko, gris, fågel och häst; utför byggnationer för lantbrukssektorn; utvecklar och marknadsför utsäde och frö, samt erbjuder ett komplett sortiment av växtodlingsprodukter. Vårt mål är att vara lantbrukarens bästa affärspartner genom Primär grön PMS 369 60/0/100/7 SW Seed xx% att erbjuda produkter och tjänster som skapar förutsättningar för att bedriva ett lönsamt och effektivt lantbruk. Lantmännen Lantbruk är marknadsledande i Sverige med marknadsandelar på mellan 50 och 90 procent. I division Lantbruk ingår sedan den 1 oktober 2009 Lantmännen Lantbruk Sverige (tidigare affärsområdet Lantmännen Lantbruk, det vill säga spannmål, foder och växtodling), Lantmännen Lantbruk Internationellt, Lantmännen SW Seed, Lantmännen Bygglant, Lantmännen Krafft och Lantmännen Solanum. Under 2009 flyttades fröaffären i Sverige från Lantmännen RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 SW Seed till Lantbruk. Genom att flytta fröaffären förenklades arbetet med frö inom Lantmännen och effektiviteten ökade avsevärt. Lantmännen SW Seed fortsätter att utveckla sorter och blandningar samt ansvarar för all internationell marknadsföring och försäljning. Bygglant xx% Omvärld och marknad Spannmålsmarknaden har under 2009 varit under press efter att världen bärgat ytterligare en mycket stor skörd, samtidigt som lagren redan var välfyllda och efterfrågan från foderindustrin minskade till följd av lågkonjunkturen. I Europa minskade spannmålsproduktionen jämfört med föregående år men stora ingående lager medför ett stort exportbehov framöver. Årets svenska skörd landade på 5,2 miljoner ton vilket är i nivå med förra året. Avkastningen har varit god och kvaliteten likaså, vilket till viss del kompenserar för de låga världsmarknadspriserna. Den odlade arealen i Sverige 2009 var fyra procent lägre än 2008 då det skedde ett trendbrott med en ökning på tio procent. Om inte spannmålspriserna stiger finns risk att produktionen minskar ytterligare 2010. Många lantbrukare har pressad likviditet och starkt kostnadsfokus. Handeln med gödsel försenades under hösten 2009 på Kickfärg grund av regeringens förslag att avskaffa kväveskatten på gödsel. Förslaget välkomnades av Lantmännen och innebär en förbättrad konkurrenskraft för det svenska lantbruket. Animalieproduktionen i Europa utmanas av en minskad PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger efterfrågan till följd av den ekonomiska krisen och lönsamheten är hårt pressad. Framförallt har det varit mycket tufft för mjölksektorn där ett globalt mjölköverskott och fallande efterfrågan har pressat priset och lett till en utslaktning av kor. Nu ser dock utvecklingen ut att vända i och med positiva signaler från mejerimarknaden och sjunkande foderkostnader. På marknaden för växtförädling och utsäde har det över hela 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 35/0/0/0 65/0/0/0 100/0/0/0 0/6/6/12 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C 0/18/30/28 0/50/60/56 12/22/0/0 25/45/0/0 45/75/0/0 Europa skett en ökning av hemma- och legorensat utsäde och en minskning av certifierat utsäde. I Sverige minskade arealerna med vårstråsäd medan marknaden ökade för vall- och våroljeväxter. Marknaden för lantbruksbyggnader 2009 har klarat sig relativt bra i jämförelse med många andra verksamheter. Divisionschef Arne Rantzow I samband med Lantmännens omorganisation den 1 oktober 2009 tillträdde Arne Rantzow som chef för division Lantbruk. Tidigare var Arne Rantzow chef för affärsområdet Lantmännen Lantbruk. Andel av divisionen Lantmännen Lantbruk Sverige 87% Lantmännen SW Seed 4% Lantmännen Bygglant 6% Övrigt 3% Verksamhet Lantmännen Lantbruk Lantmännen SW Seed Lantmännen Bygglant Lantmännens Årsredovisning 200 239
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=26">Årsredovisning 2009 Sida 26 Lantmännen Lantbruk Sv</a> erige Verksamheten 2009 Under 2009 genomgick Lantmännen Lantbruk Sverige en stor organisationsförändring med målet att skapa högre grad av kundorientering i organisationen, hantera nya affärsmodeller till kunderna, tydligare bli Ett Lantbruk, uppfylla de ekonomiska målen, samt att stärka konkurrenskraften på den allt tuffare marknaden. Förutom ny organisationsstruktur startades under 2009 ytterligare åtgärdsprogram för att förbättra lönsamheten. Bland dessa kan nämnas nytt affärsupplägg för gödsel- och utsädesförsäljningen och implementering av LEAD produktivitetsprogram i samtliga foderfabriker. Dock är de genomförda åtgärderna inte tillräckliga för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Resultatutveckling i den kooperativa delen av Lantmännen Lantbruk Sverige Nettoomsättningen för året uppgick till 9 630 MSEK (12 903), en minskning med 25 procent. Den minskade gödselförsäljningen, –1 500 MSEK jämfört med 2008, är den främsta orsaken till den lägre nettoomsättningen. Riksdagens beslut att ta bort gödselmedelsskatten från 1 januari 2010 innebar att försäljningen av gödsel avstannade i september. Samtidigt påverkades gödselförsäljningen av att lantbrukarna köpte en stor del av 2009 års behov av gödsel redan under 2008 på grund av förväntningar om en högre prisnivå på gödsel 2009. Omsättningen har även påverkats av lägre volymer för foder samt lägre priser på spannmål och foder. Rörelseresultatet för året uppgick till –242 MSEK (160), vilket är otillfredsställande. Rörelseresultatet har påverkats negativt av den lägre nettoomsättningen avseende gödsel och foder Den minskade försäljningen av gödsel och foder medförde sammantaget ett resultatbortfall på cirka –200 MSEK, varav effekten av gödselmedelsskatten uppgick till –50 MSEK. Därtill har resultatet påverkats negativt med sammantaget –230 MSEK genom nedskrivning av inneliggande gödsellager, nedklassning av spannmål till följd av låg kvalitet i 2008 års skörd samt av kraftigt ökade logistikkostnader för omflyttning och import av varor relaterade till dessa kvalitetsproblem. Spannmål Lantmännen Lantbruk Sverige hanterar cirka 2,3 miljoner ton spannmål och oljeväxter under ett normalår. Spannmålen säljs till svenska och internationella kunder. Inom svensk industri sker leveranser till kvarn-, foder-, bränneri-, etanol- och mälteriverksamhet. Stora exportprodukter är kvarnvete till Sydeuropa, havre till Tyskland, Norge, Spanien och USA. Maltkorn exporteras till Holland och Belgien, men även till Skottland. Lin som säljs till Tyskland är en relativt ny exportprodukt. Skördeåret 2009 blev bra både kvalitativt och kvantitativt med goda skördebetingelser. Även övriga Europa och resten av världen har haft höga spannmålsskördar, vilket lett till att priserna på spannmål sjunkit kraftigt. Nyckeltal för den kooperativa delen av Lantmännen Lantbruk Sverige Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % 2009 9 630 –242 –2,5 –6,9 205 876 23 2008 12 903Spannmål 33% 160 1,2 4,5 1 052 23 263 Petroleum 8% Växtodling 20% Foder Krafft 1% Foder (exkl Krafft) 37% Omsättning Lantmännen Lantbruk Sverige Foder (exkl Krafft) 37% Spannmål 33% Växtodling 20% Petroleum 8% Foder Krafft 2% Spannmål 89% 24 Lantmännens Årsredovisning 2009 Oljeväxter 10% Övrigt 1% Primär grön
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=27">Årsredovisning 2009 Sida 27 Lantmännen Lantbruk Sv</a> erige har de senaste åren legat i framkant när det gäller utveckling av affärsmodeller för spannmålshandeln i Sverige. Under året 2009 togs ytterligare ett steg i och med lanseringen av optionsavtalet, en flexiblare variant av terminsavtal med möjlighet att justera avtalat pris vid uppgång. Depåavtalet som introducerades 2008 har fått stort genomslag. Under 2009 tecknades 200 000 ton spannmål enligt avtalet, vilket är närmare en sexdubbling jämfört med 2008 års volym. För att uppnå ökad internationell konkurrenskraft arbetar Lantmännen Lantbruk med flera aktiviteter för att sänka kostnadsnivån i spannmålsaffären. Växtodling Gödselmarknaden har under årets första hälft präglats av stor prisnedgång. Den svenska riksdagens beslut att från den 1 januari 2010 avskaffa kväveskatten på gödsel har gjort att försäljningen av gödsel har varit näst intill obefintlig under hösten. Under 2009 fortsatte arbetet med den lyckade satsningen på biologiskt behandlat utsäde med de miljövänliga metoderna ThermoSeed, Cedomon och Cerall. Den internationella marknaden för dessa produkter växer. Tack vare miljövänliga metoder med bättre effekter än kemisk betning, har Lantmännen under 2009 infört generell betning på vårutsäde. Under 2009 godkändes Cerall i Storbritannien och är nu godkänd på de strategiskt mest viktiga marknaderna i Europa. Även ThermoSeed-metoden har lanserats internationellt och rönt stora framgångar. Lanseringen sker genom ett samarbetsavtal mellan Lantmännen Lantbruks dotterbolag, SeedGard och holländska Incotec. Det nya renseriet, i direkt i anslutning till Lantmännen Lantbruks utsädesanläggning i Eslöv, invigdes i november 2009 och är Europas modernaste fröanläggning. Investeringen ger stora samordningsvinster då både utsäde och frö kan hanteras på samma ställe. Spannmål 33% Foder Petroleum 8% Växtodling 20% Lantmännen Lantbruk erbjuder ett heltäckande fodersortiment för animalieproduktion under varumärken som Nötfor, Piggfor, Pullfor och Protect. Huvuddelen av foderförsäljningen sker till animalieproducenter i Sverige. Det har varit en hög takt inom produktutvecklingen. Ambitionen är att kunna erbjuda flexibla foderlösningar för alla gårdars speciella behov. Foder Krafft 1% Foder (exkl Krafft) 37% Spannmål 89% Oljeväxter 10% Övrigt 1% Spannmålsanvändning, prognos 2009/2010 Foder, hemmaförbrukning 30% Kvarnar 16% Foderindustri 14% Etanol 10% Bränneri 3% Export + intervention 19% Utsäde 4% Mälteri 4% Svensk spannmålsproduktion 2009/ 2010 beräknas till 5 646 tusen ton. Spannmål 89% Oljeväxter 10% Övrigt 1% PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Omsättning spannmål och oljeväxter Ett led i att erbjuda lantbrukarna klimatmedvetna val är det närproducerade fodret Nötfor Nära, som lanserats under året. I detta foder garanterar Lantmännen att det inte ingår några råvaror odlade utanför Europa. Året har präglats av svag lönsamhet för mjölkproducen- ter. Nötfor Vida, som lanserats under året, kompletterar och vidgar Lantmännen Lantbruks sortiment för mjölkkor och ungdjur och erbjuder ett nytt alternativ i det läge som svensk mjölkproduktion befinner sig i. Grisproduktionen har haft bättre lönsamhet och det nya digivningsfodret till suggor, Piggfor Diva, har fått ett mycket bra mottagande. Vi har under året inte haft tillräckligt konkurrenskraftiga erbjudanden vilket har lett till tappade marknadsandelar inom vissa segment. Trenden med en ökad andel gårdstillverkning håller i sig, vilket också lett till lägre volymer. De minskade volymerna gör att foderverksamheten måste Foder (exkl Krafft) 37% Spannmål 33% Växtodling 20% Petroleum 8% Foder Krafft 2% effektiviseras för att vara fortsatt konkurrenskraftig. Under 2009 har kostnadsbesparingar på 35 MSEK genomförts. Lantmännen Lantbruk har förlängt samarbetsavtalet med Spannmål 33% Petroleum 8% Växtodling 20% Foder Krafft 1% Foder (exkl Krafft) 37% Omsättning växtodling Primär grön det holländska forsknings- och utvecklingsbolaget CCL BV, angående gemensam utvecklings- och försöksverksamhet för Foder (exkl Krafft) 37% Spannmål 33% Primär grön Växtodling 20% Petroleum 8% Foder Krafft 2% Petroleum 32% Utsäde 14% Gödsel och kalk 31% Fröer 5% Utsäde och fröer 1% PMS 382 29/0/100/0 Nötfor 37% Piggfor 15% Pullfor 20% RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart PMS 382 29/0/100/0 PMS 376 50/0/100/0 PMS 370 56/0/100/27 Växtskydd 14% Övrigt 3% PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 Petroleum 32% Utsäde 14% PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C Gödsel och kalk 31% Fröer 5% Omsättning foder PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Primär grön 0/0/45/0 PMS Process Cyan 100/0/0/0 Nötfor 37% Komplementfärger Piggfor 15% 0/20/100/0 0/60/100/0 PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala NCS S 1080-G30Y PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 Cool grey CMYK 10% - 90% svart 35/0/0/0 PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 Renfor 1% Pullfor 20% 65/0/0/0 0/6/6/12 Sekundär grön palett 12/22/0/0 25/45/0/0 45/75/0/0 Krafft hästfoder 5% 0/18/30/28 Kickfärg Spannmål 33% Petroleum 8% Växtodling 20% Foder Krafft 1% Foder (exkl Krafft) 37% Spannmål 89% Oljeväxter 10% Övrigt 1% 100/0/0/0 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C Övrigt 22% 0/50/60/56 Lantmännens Årsredovisning 200 259
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=28">Årsredovisning 2009 Sida 28 Lantmännen Krafft fort</a> sätter den framgångsrika satsningen på export och produkterna finns nu i 20 länder, främst i Europa. Exportvolymerna svarade 2009 för drygt 20 procent av försäljningen. Försäljningsvolymerna i Sverige minskade under 2009 som en följd av konjunkturnedgången och minskat antal hästar. Det sistnämnda gäller framförallt det stora antalet ridhästar. Under året lanserades flera nya produkter både för fritids- och tävlingshästar. Under året har också hela Kraffts produktsortiment fått deklaration för beräknat klimatvärde samt stärkelsedeklaration. Internationell verksamhet Lantmännens strategi är att lantbruksverksamheten ska bli mer internationell. I den allt mer globaliserade ekonomin är det viktigt för Lantmännen Lantbruk att vara en stor aktör för att kunna vara en så bra affärspartner som möjligt för sina kunder. Under 2009 fortsatte arbetet med att öka inköpskraften för insatsvaror. Lantmännen Lantbruks samarbete med det tyska bolaget nöt-, gris- och fjäderfäfoder. CCL BV är dotterbolag till Cehave Landbouwbelang som är marknadsledande fodertillverkare i Holland. Nötcenter Viken, Lantmännens försöksgård för nötfoder, fortsätter att presentera goda resultat. Med en avkastning på 11 768 kg mjölk, ligger försöksgården i täten bland de mjölkbesättningar i Sverige som har högst avkastning. Under året har utbyggnaden av försöksgården blivit klar. Investeringen på 14 MSEK ger plats åt 520 mjölkkor och lika många ungdjur. Affärskoncept Under året har Lantmännen Lantbruk introducerat fler webbaserade tjänster för att förenkla handeln och erbjuda kunderna en ökad tillgänglighet och service. Intresset för nättjänster växer även hos lantbrukare och tillströmningen ökar i takt med att antalet tjänster utökas. Även om utvecklingen av näthandeln fortsätter är den endast ett komplement till de personliga kontakterna, som fortfarande är centrala för Lantmännen Lantbruks verksamhet. Under året har modellen för prissättning av foder- och växtodlingsprodukter förändrats och baseras nu på aktuellt marknadspris istället för som tidigare på inköpspris. Lantmännen Krafft Lantmännen Krafft är Sveriges största leverantör av hästfoder med en marknadsandel på 75 procent. Krafft utvecklar, marknadsför och säljer landets bredaste produktsortiment inom hästfoder. Krafft är framförallt starka på marknaden för den professionella hästnäringen med uppfödare och tävlingshästar. HaGe Kiel har utvecklats väl. Lantbruks ägarandel är 38 procent. Lantmännen har indirekt stärkt sin position i Tyskland genom HaGe Kiels förvärv av det tyska lantbruksföretag BSL. Scandinavian Farmers är ett 50/50-ägt bolag av Lantmän- nen och DLG (Dansk Landbrugs Grovvareselskab). Bolaget driver de båda företagens lantbruksverksamhet i de tre baltiska länderna. Cerealias verksamhet i Rezekne i östra Lettland har övertagits av Scandinavian Farmers. Härigenom har verksamheten i Lettland fått betydligt större bas och möjlighet att utvecklas i snabbare takt. Lantmännen Bygglant Lantmännen Bygglant projekterar och utför byggnationer och installationer och säljer inredning och utrustning för lantbrukssektorn. Företaget erbjuder service och rådgivning inom området inomgårdsutrustning för lantbrukets driftbyggnader. Trots den negativa lönsamhetsutvecklingen inom mjölkoch spannmålsproduktion har aktiviteten bland Bygglants kunder legat på samma nivå som år 2008. Arbetet med att öka den geografiska täckningen genom rekrytering av nya säljare pågår och är en mycket viktig del i utvecklingsplanen för de kommande åren. Bygglant har etablerat sig som en aktör inom området för gårdsbaserad biogasproduktion. Intresset för biogasproduktion bland kunderna är mycket stort och sett till regeringens mål om investeringar de kommande fem åren är potentialen stor på detta område. 26 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=29">Årsredovisning 2009 Sida 29 Lantmännen SW Seed Lan</a> tmännen SW Seed, tidigare Svalöf Weibull, är ett internationellt växtförädlings- och utsädesföretag som utvecklar och marknadsför nya sorter av lantbruksväxter samt producerar utsäde. Lantmännen SW Seed har förädlingsstationer i Sverige, Tyskland och Holland och utför sortprovning över hela världen. Huvudmarknaderna finns i Nord- och Centraleuropa. Verksamheten 2009 Två viktiga händelser under året för Lantmännen SW Seed har varit etableringen av ett gemensamt företag för förädling, produktion och marknadsföring av höstraps, samt överföringen av Lantmännen SW Seeds fröaffär till Lantmännen Lantbruk. Genom etableringen av det gemensamma företaget SW Winter Oilseed AB har Lantmännen SW Seed tagit ett viktigt steg att skapa ett ännu större förädlingsprogram för höstraps med större konkurrenskraft på den europeiska marknaden. Samarbetet med Florimond Desprez i Frankrike och Elsoms Seeds i Storbritannien är inriktat på förädling både mot hybrider och konventionella sorter. Lantmännen SW Seed är majoritetsägare i företaget. Under 2009 flyttades fröaffären i Sverige från Lantmännen SW Seed till Lantbruk Sverige. Lantmännen SW Seed fortsätter att utveckla sorter och blandningar och ansvarar för all internationell marknadsföring och försäljning. Förädlingsstationen i Hadmersleben i Tyskland har under 2009 moderniserats med bland annat nya moderna laboratorier, klimatkammare och arbetsrum. Marknad I Sverige introducerades maltkornssorten Quench framgångsrikt samtidigt som NFC Tipple kraftigt ökade sina marknadsandelar. Foderkornsorten Gustav tappade volym men är näst största sort i marknaden. SW Seed stärkte ytterligare sin position på havremarknaden. I Tyskland ökade höstrapssorterna Goya och Galileo i volym, medan Vision befäste sin starka ställning och marknadsandelen steg till 15 procent. I Polen ökades marknadsandelarna kraftigt till 18 procent och SW Seed är nu nummer två på denna marknad. 10 15 20 25 30 35 40 0 5 Lantmännen Lantbruk inför 2010 Division Lantbruks ambition är att vara ett av Europas bästa företag inom sin bransch samt att stärka och utveckla sin ställning som lantbrukarens bästa affärspartner. För att ge lantbrukarens verksamhet så goda möjlighe- ter som möjligt är Lantmännen Lantbruks högsta prioritet att fortsätta kraftfullt driva effektiviseringsåtgärder för att stärka konkurrenskraften. Stråsäd 2008 I kombination med effektiviseringarna är det också viktigt för Lantmännen Lantbruk att agera offensivt och bidra till att stärka framtidstron inom svenskt lantbruk. Därför kommer 2010 att kännetecknas av att Lantmännen Lantbruk erbjuder nya och utvecklade affärsmodeller och produkter, samt har en verksamhet som utgår ifrån marknadens och kundernas krav. Oljeväxter 2009 Vall och grönytefrö Övrigt Höstraps är en strategiskt viktig gröda för Lantmännen SW Seed och produktportföljen för konventionella sorter har varit bland Europas bästa under 2009. Den nya sorten Fashion är en mycket framstående höstrapssort i Europa som har visat mycket goda resultat i officiella försök. Under året har Lantmännen SW Seed implementerat en uppdaterad kvalitetssäkringspolicy för GMO (Genetiskt Modifierad Organism) för alla verksamheter i Sverige och utomlands. Policyn ligger i linje med Lantmännens uppförandekod och förebygger en negativ exponering av varumärket och säkerställer att lagar och förordningar följs såväl som alla avtal med tredje part. Omsättning per gröda Lantmännen SW Seed % 10 15 20 25 30 35 40 0 5 Stråsäd 2008 2009 Oljeväxter Vall och grönytefrö Övrigt Omsättning per land Lantmännen SW Seed % 10 20 30 40 50 0 Sverige 2008 Tyskland 2009 Lantmännens Årsredovisning 200 279 Polen Norge Baltikum Nordamerika Övriga
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=30">Årsredovisning 2009 Sida 30 Nyckeltal division Mas</a> kin Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % 2009 7 101 35 0,5 1,6 84 1 553 10 2008 9 529 376 3,9 17,1 276 1 664 10 Ekonomi & finans Human Resources Lantmännen Maskin Division Maskin Inköp Kvalitet Swecon 28 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=31">Årsredovisning 2009 Sida 31 Division Maskin Divisi</a> on Maskin driver verksamhet inom två enheter: Lantmännen Maskin, med inriktning på lantbruk, och Swecon, som verkar inom området anläggningsmaskiner. Lantmännen Maskin importerar, marknadsför och säljer lantbruksmaskiner i Skandinavien. Swecon har motsvarande uppgifter när det gäller Volvos anläggningsmaskiner i Sverige, Baltikum och en del av Tyskland. Omvärld och marknad 2007 och första halvan av 2008 var den bästa period som maskinhandeln upplevt under 2000-talet. Den sammantagna globala efterfrågan översteg tillverkarnas produktionsförmåga med långa leveranstider som följd. För återförsäljare, som till exempel Swecon och Lantmännen Maskin, innebar detta att de tvingades lägga order hos fabrikerna för att över huvud taget få tillgång till maskiner. När så den globala finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen drabbade världsekonomin och efterfrågan på maskiner plötsligt upphörde kunde återförsäljarna inte annullera lagda order utan tvingades se hur lagret av nya maskiner successivt ökade samtidigt som inbytesmaskinerna blev mer och mer svårsålda. Många återförsäljare gick därför in i 2009 med alldeles för stora lager och detta i en marknad som, åtminstone när det gäller anläggningsmaskiner, i stort sett kollapsat. För att klara likviditeten måste återförsäljarna försöka minska lagernivåerna, vilket har inneburit prispress och försämrade marginaler. På den svenska anläggningsmaskinmarknaden och i Tyskland har en fortsatt bra beläggning på verkstäderna och en acceptabel reservdelsförsäljning kunnat kompensera en del av det stora bortfallet på förmarknaden. Trots detta måste 2009 ses som ett förlorat år för den samlade globala anläggningsmaskinverksamheten. Inom lantbruksmaskinsektorn har finanskrisen främst drabbat de danska bönderna, eftersom bankernas vilja att finansiera maskininvesteringar legat på en synnerligen låg nivå. De svenska böndernas investeringsvilja har successivt minskat under året som en följd av låga spannmåls- och mjölkpriser. Under senare delen av året har bristen på likviditet också påverkat servicemarknaden negativt. I Norge har lantbruksmarknaden, som en konsekvens av att Norge som land gått ganska opåverkat genom krisåret 2009, legat på en förhållandevis stabil nivå. Detta har ytterligare förstärkts av det faktum att norsk jordbrukspolitik dämpat effekterna av sjunkande världsmarknadspriser på jordbruksprodukter. Inför 2010 Division Maskin startade sin verksamhet den 1 oktober 2009 och kommer under första halvan av 2010 lägga fast den framtida organisationen samt övergripande affärsprocesser. Utgångspunkten för arbetet kommer att vara att förstärka närvaron på de marknader där divisionen är aktiv. I detta arbete intar ökat kundfokus och snabbhet och kvalitet på servicemarknaden nyckelroller. Hur marknaden för anläggnings- och lantbruksmaskiner kommer att utveckla sig under 2010 beror på hur snabbt världsekonomin återhämtar sig. Divisionschef Clas Eriksson I samband med Lantmännens omorganisation den 1 oktober 2009 tillträdde Clas Eriksson som chef för division Maskin. Tidigare var Clas Eriksson chef för affärsområdet Lantmännen Anläggningsoch Lantbruksmaskiner. Lantmännen Maskin 47% Andel av divisionen Swecon 53% Lantmännen Maskin 57% Verksamhet Swecon Lantmännen Maskin Skördetröskor 10% Traktorer 42% Redskap 25% Redskap 27% Reservdelar 19% Service 4% tröskor 10% Lantmännens Årsredovisning 200 299 SkördeReservdelar 21% Swecon 43% Traktorer 37%
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=32">Årsredovisning 2009 Sida 32 Lantmännen Maskin Lant</a> männen Maskin är importör och återförsäljare av lantbruksmaskiner i Sverige, Norge och Danmark. Produktprogrammet omfattar traktorer, skördetröskor och redskap för jord- och skogsbruket. Exempel på varumärken är Claas, Fendt, Valtra, JF, Bogballe, Hardi, Överum och Väderstad. Verksamheten i Sverige och Norge omfattar all marknadsföring och försäljning av produkterna samt service- och reservdelsförsörjning till kunderna. Verksamheten Maskinförsäljningen fick en svag avslutning sista kvartalet 2008 då antalet sålda enheter minskade radikalt. Den vikande marknaden har fortsatt under 2009. Den globala finanskrisen kombinerat med kronans försvagning har påverkat resultatet för de importerade maskinerna negativt. För att motverka den nedåtgående trenden har flera åtgärder vidtagits, dels i ökade marknadsaktiviteter, dels med organisatoriska förändringar. Det åtgärdsprogram som igångsatts för personalreduktion innebär en minskning med drygt 100 tjänster under en treårsperiod. Under senare delen av 2009 har 64 reduceringar genomförts. Samtidigt genomfördes också geografisk omstrukturering för de gemensamma funktionerna. Målet är att samla flertalet supportfunktioner till huvudkontoret i Malmö och därmed uppnå en bättre servicenivå och en kostnadseffektivare organisation. Under året har arbetet med centrallagerläggning av en % reservdelar fortsatt och flera varumärken har införlivats i det skandinaviska reservdelslagret. Ett projekt för en mer gemensam produktportfölj gällande redskap för Skandinavien bedrivs och nya varumärken har kunnat introduceras på den norska marknaden. Flera projekt för ökad effektivisering och minskad kapitalbindning har pågått under året. Under hösten har % 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 0 2004 Sverige Omsättning Lantmännen Maskin Traktorer 37% Redskap 27% Skördetröskor 10% Reservdelar 21% Service 5% Sverige xx% 30 Lantmännens Årsredovisning 2009 Danmark xx% Primär grön Norge xx% Kickfärg Sverige 68,4% Norge 20,2% Danmark 11,4% Omsättning per land 2005 2006 Danmark 2007 Norge 2008 100 150 200 250 300 350 400 50 0 2004 Sverige Totalmarknad registrerade traktorer i Skandinavien Antal 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 Danmark 2007 Norge 2008
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=33">Årsredovisning 2009 Sida 33 LEAD-projekt startats </a> och omfattar i första steget anläggningarna i Uddevalla, Kungälv, Brålanda och centrallagret i Malmö. För att förstärka marknadspositionen inom Norges vikti- gaste lantbruksdistrikt startade Lantmännen Maskin ett eget säljbolag, Lantmännen Midt-Norge A/S. Bolaget ansvarar för maskinförsäljning samt verkstads- och reservdelsförsäljning. Marknad Marknaden för lantbruksmaskiner har under 2009 varit mycket konkurrensutsatt. Den låga efterfrågan har inneburit ökad prispress på såväl nya som begagnade maskiner. Den finansiella krisen har framförallt påverkat den danska marknaden beroende på bankernas kraftiga kreditrestriktioner. Marknaden för små traktorer, som varit Valtras volymförsäljning i Sverige och Norge, har minskat rejält som en följd av finanskrisen och den negativa Lantmännen Maskin 47% Swecon 53% Lantmännen Maskin 57% prisutvecklingen på jordbruksprodukter, främst spannmål och mjölk. De nya Valtramodellerna, som lanserats under andra halvåret, har fått ett mycket bra mottagande. Traktormarknaden har dock sjunkit drastiskt i hela Skandinavien. Marknaden för skördetröskor har också visat en nedgång. Reservdels- och verkstadsförsäljningen har legat på en stabil nivå medan marknaden för begagnade maskiner minskat något. Hållbar utveckling Lantmännen Maskin har investerat i en mycket modern och avancerad utrustning för funktionstest av växtskyddssprutor. Ett antal funktionstestare har utbildats och fått godkänd behörighet av Jordbruksverket. Med en rätt fungerande växtskyddsspruta minskar mängden kemikalier och risken för läckage elimineras. För mer hållbarhetsrelaterad information, se Sid 46 Lantmännen Maskin 47% Skördetröskor 10% Traktorer 42% Redskap 25% Swecon 53% Reservdelar 19% Service 4% Skördetröskor 10% Traktorer 42% Redskap 25% Reservdelar 19% Service 4% Sverige 66% Danmark 16% Lantmännen Maskin i Sverige 35% Norge 18% 2006 rk 2007 Norge Totalmarknaden skördetröskor i Skandinavien Antal Primär grön Lantmännen Maskin i Sverige 35% 200 400 600 800 0 Primär grön 2005 2006 PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Kickfärg Sekundär grön palett Cool grey CMYK 10% - 90% svart 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 2007 PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 Kickfärg Marknadsandel traktorer i Skandinavien PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger Lantmännen Maskin 23,3% Lantmännen Maskin 36,2% Marknadsandel skördetröskor i Skandinavien 2008 Danmark xx% Lantmännen Maskin 23,3% Norge xx% Sverige xx% Sverige 66% Danmark 16% Norge 18% Skördetröskor 10% Norge xx% Reservdelar 21% Service 5% Lantmännen Maskin 57% Redskap 27% Skördetröskor 10% Swecon 43% Traktorer 37% Redskap 27% Danmark xx% Reservdelar 21% Service 5% Sverige xx% Swecon 43% Traktorer 37% 35/0/0/0 Kickfärg 2008 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger Lantmännens Årsredovisning 200 319 Lantmännen Maskin 36,2% 2009 0/6/6/12 0/18/30/28 0/50/60/56 65/0/0/0 100/0/0/0 12/22/0/0 25/45/0/0 45/75/0/0
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=34">Årsredovisning 2009 Sida 34 Swecon Swecon är impor</a> tör av Volvo anläggningsmaskiner i Sverige, de baltiska länderna samt delar av Tyskland. Produktprogrammet omfattar Volvo anläggningsmaskiner med bland annat hjullastare, dumprar, grävmaskiner och väganläggningsmaskiner. Verksamhet Under året har Swecon upplevt en kraftigt minskad försäljning av nya maskiner, samtidigt som företaget genom olika åtgärder ökat försäljningen av begagnade maskiner. Även om investeringsviljan har varit låg när det gäller nya maskiner, så har Swecons kunder haft sina maskiner i arbete. Det har resulterat i endast en mindre nedgång i försäljningen på servicemarknaden. Satsningar på aktiv försäljning av service och reservdelar har även det gett ett positivt resultat. Förbättringsprogrammet har fortsatt på serviceanlägg- ningarna. Göteborg, Växjö och Staffanstorp står färdiga. Kiruna, Uppsala och Jönköping är påbörjade och förväntas bli klara under 2010. Marknad Under hösten 2008 föll entreprenadbranschen kraftigt inom de flesta marknadsområden i världen. Effekten varierade och i den svenska verksamheten kunde Swecon hålla ut ytterligare ett halvår tack vare en mycket stor kundorderstock. Efterfrågan på nya maskiner var i Sverige på en nivå motsvarande drygt 60 procent lägre än under 2008, vilket även var en återspegling av hur det såg ut i Europa. Marknaden stod dock ej stilla utan genererade en positiv affär inom området servicemarknad. En följd var även ökad efterfrågan på begagnat vilket gynnade Swecon i dess strävan att sänka varulagret. Swecon har under hösten 2009 upplevt att marknaden har stabiliserats och en svag återhämtning i efterfrågan har skett på nya entreprenadmaskiner. Swecon har under 2009 stärkt sin marknadsposition i Sverige och framstår idag som den klart ledande anläggningsmaskinåterförsäljaren. Försvarade marknadspositioner i Tyskland och förbättrade marknadspositioner i de baltiska länderna gör att Swecon står väl rustat inför kommande år. Inför 2010 På Swecons marknader förväntas en stabilisering men endast långsam tillväxt. Undantag är de baltiska länderna där återhämtningen tar betydligt längre tid. Swecon fortsätter sina satsningar på servicemarknaden och arbetet med att stärka varumärket och sin marknadsposition. Begagnataffären är även under 2010 fortsatt viktig. Arbetet med att hålla nere lagret fortskrider, liksom insatserna för att förbättra kassaflödet och öka kapitaleffektiviteten. Under våren 2010 sker lanseringen av Eco Operator - ett utbildningsprogram som syftar till att förbättra förarens teknik, kunskap och medvetenhet om hur man kan köra mer miljöanpassat och ekonomiskt. Dumprar 4% Hjullastare 25% Grävmaskiner 11% Kompaktmaskiner 8% Övrigt* 52% Omsättning Swecon Dumprar 4% Hjullastare 25% Grävmaskiner 11% Kompaktmaskiner 8% Övrigt* 52% * Inkluderar övrig maskinföräljning, uthyrning, redskap, verkstad och reservdelar. Sverige 54% 32 Lantmännens Årsredovisning 2009 Tyskland 42% PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 Primär grön Geografisk omsättningsfördelning Sverige 54% Tyskland 42% Baltikum 4%
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=35">Årsredovisning 2009 Sida 35 Nyckeltal division Ene</a> rgi Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2009 3 258 67 2,1 2,6 120 361 23 18,3 2008 4 867 –83 –1,7 –3,4 780 356 22 15,6 Division Energi Controlling Human Resources Varuflöde Lantmännen Agroetanol Lantmännen Reppe Information Näringspolitik, FoU och affärsutveckling Lantmännen Agroenergi Lantmännen Aspen Lantmännens Årsredovisning 200 339
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=36">Årsredovisning 2009 Sida 36 Division Energi Divisi</a> on Energi samlar Lantmännens energiverksamheter och är ett av Sveriges ledande bolag inom förnybar energi och grön kemi. Divisionen tillverkar och marknadsför produkter såsom drivmedelsetanol, biodiesel, finsprit, stärkelse, proteinfoder, värmepellets, fjärrvärme, salix och alkylatbensin. Lantmännen Reppe tillkom från tidigare affärsområde Lantmännen Invest, och därigenom breddades Lantmännen Energis energiprofil till en grön kemiprofil. Avdelningen energiutveckling, med ansvar för koncernens energieffektivisering och energikonvertering, flyttades den 1 oktober till den gemensamma funktionen varuflöde. Omvärld och marknad EU:s energi- och klimatpaket I december 2008 antog EU ett energi- och klimatpaket med bindande mål för år 2020 (20 procent förnybar energi, 20 procents minskning av växthusgaser, 20 procent energieffektivisering och 10 procent förnybar energi i transportsektorn). Samtidigt tar EU-kommissionen fram krav på hur biodrivmedel ska hanteras hållbart och om dessa krav även ska omfatta fasta biobränslen. Kriterierna kan medföra begränsningar och kostnadsökningar, men rätt hanterade kan effekten bli obefintlig eller till och med innebära en konkurrensfördel. Det sammanlagda resultatet av ökade mål för förnybar energi i hela EU samt kringliggande regelverk kommer att få stor påverkan på affärsverksamheterna inom bioenergisektorn under lång tid framöver. Ökad låginblandning Förändringar i EU:s bränslekvalitetsdirektiv (Fuel Quality Directive, FQD) medger ökad inblandning av biodrivmedel: 10 procent etanol i bensin och 7 procent FAME (fettsyrametylestrar) i diesel. Detta kommer att införas i svensk lag och träda i kraft senast i december 2010, vilket medför en större marknad för Lantmännens biodrivmedelsverksamhet. Lantmännen Maskin 47% Andel av divisionen Swecon 53% Lantmännen Agroetanol 42% Lantmännen Reppe 9% Lantmännen Aspen 14% Skördetröskor 10% Traktorer 42% Redskap 25% 34 Lantmännens Årsredovisning 2009 Reservdelar 19% Service 4% Sverige xx% Europa xx% Lantmännen Agroenergi 28% Övrigt 7% Skördetröskor xx% Traktorer xx% Redskap xx% Reservdelar xx% Verksamhet Lantmännen Agroetanol Lantmännen Reppe Lantmännen Agroenergi Lantmännen Aspen Divisionschef Monika Lekander I samband med Lantmännens omorganisation den 1 oktober 2009 tillträdde Monika Lekander som chef för division Energi. Tidigare var Monika Lekander chef för affärsområde Svalöf Weibull. Prisutveckling Etanolpriset i EU var lågt under 2009 men ökade under sista kvartalet. Anledningarna var finanskrisen som pressade priserna på olja samt överkapacitet för etanolproduktion i Europa. Goda spannmålsskördar under 2009 indikerar att priserna på vete blir låga under 2010. Ökad låginblandning på 10 procent kan få en stabiliserande effekt på marknaden. Kvotutredningen Energimyndigheten har utrett möjligheten att avskaffa skattebefrielsen för biodrivmedel och ersätta med en kvotplikt, det vill säga ett krav på drivmedelsdistributörerna att sälja en viss andel flytande biodrivmedel. Biodrivmedelsbranschen anser att man inte bör lämna väl- beprövade ekonomiska styrmedel för ett mer planekonomiskt kvotsystem som riskerar att bromsa utvecklingen. Branschen vill också att målet höjs till 20 procent år 2020. Etanoltullen I november 2009 kom beskedet att den svenska regeringen drar tillbaka sin ansökan om att Sverige ensidigt tar bort tullen på etanol för låginblandning. Detta ger en ökad stabilitet för EU- och svenskproducerad etanol. Hållbar utveckling Debatten om biodrivmedlen har lett till hållbarhetskriterier inom EU:s förnybarhetsdirektiv (RED) samt bränslekvalitetsdirektivet. Utöver detta utreds möjligheten att införa krav på indirekt markanvändning för odling av energigrödor. Se Sid 64
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=37">Årsredovisning 2009 Sida 37 Lantmännen Agroetanol </a> Lantmännen Agroetanol är Sveriges enda storskaliga producent av spannmålsbaserad drivmedelsetanol. Kunder är de stora oljebolagen som låginblandar (fem procent) etanolen i 95-oktanig bensin. Bolaget tillverkar dessutom proteinfoder som kan ersätta importerat sojabaserat foder. I slutet av maj 2009 invigdes Lantmännen Agroetanols nya etanollinje i Norrköping. Investeringen på cirka 1,4 miljarder SEK ger en fyrdubblad produktionskapacitet på drygt 200 miljoner liter etanol och cirka 175 000 ton proteinfoder. Bland annat tack vare detta minskade försäljningsvolymen externt producerad etanol rejält. Lantmännen Agroetanol har köpt 91 000 m2 optionsmark i anslutning till den nuvarande anläggningen för att ha möjligheten att expandera i framtiden. Foderaffären har under året utvecklats positivt och mött stor efterfrågan från både svenska och internationella kunder. Lantmännen Agroetanols foderråvara är på väg att förflytta sig från bulkaffär till kvalitetsaffär. Försäljning och marknad % 100 20 40 60 80 0 Lantmännen Agroetanol Sverige Lantmännen Reppe Utomlands Lantmännens Årsredovisning 200 359 Lantmännen Agroenergi Lantmännen Aspen Tidigare verksamhet inom Lantmännen Energi Lantmännen utvecklar, tillverkar och marknadsför smörjmedel under varumärket Agrol. Agrol är marknadsledande inom svenskt jordbruk och stora inom skogsbruk, entreprenadföretag och industri. Lantmännen marknadsför dessutom Agrolkortet, ett kredit- och drivmedelskort. Tillsammans med en destillataffär ingick dessa affärer i division Energi fram till årsskiftet 2009. Då flyttade smörjmedel till division Maskin, Agrolkortet till Lantmännen Finans AB och destillat till division Lantbruk. Lantmännen Reppe Lantmännen Reppe förädlar vete till olika produkter för livsmedelsindustrin, exempelvis glukossirap, glutenmjöl och stärkelse. En del av vetet blir proteinfoder. Bolaget har dessutom ett av Nordens största destillerier och producerar finsprit till dryckesindustrin. Under 2009 har Lantmännen Reppe och en stor, internationell tillverkare och distributör av vin- och spritdrycker tecknat ett flerårigt avtal om leveranser av finsprit. Affären har skyndat på beslutet om en utbyggnad av etanolfabriken i Lidköping för att klara utökad etanol- och stärkelseproduktion. Investeringen beräknas till närmare 100 MSEK och ska stå klar i slutet av 2010.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=38">Årsredovisning 2009 Sida 38 Lantmännen Agroenergi </a> Lantmännen Agroenergi tillverkar, marknadsför och säljer biobränslen såsom värmepellets och briketter under varumärket Agrol. Bolaget är marknadsledande på fasta biobränslen i Sverige. Produktionen sker i Sverige och Lettland. Kunder är värmeverk, närvärmecentraler, industriella och kommersiella fastigheter samt villaägare. Bolaget driver även ett 30-tal värme- och fjärrvärmeanläggningar i södra och mellersta Sverige. Kunder är stat, kommuner samt fastighets- och villaägare. Dessutom är man världsledande på energigrödan salix, som kontraktsodlas runtom i Europa för att flisas och säljas till värmeverk. Under 2009 har Lantmännen Agroenergi fått beviljat en in- vestering på drygt 7 MSEK för att installera flisningsutrustning i biobränslefabriken i Ulricehamn. Utrustningen kommer att göra bolaget mindre beroende av råvaror från sågverk. Tidigare under året gjorde det lettiska dotterbolaget SBE Latvia motsvarande satsning, vilket har underlättat deras råvaruförsörjning betydligt. Samtliga fjärrvärmebolag inom Lantmännen Agroenergi blev under året certifierade enligt Svensk Fjärrvärmes kvalitetsmärkning, Reko fjärrvärme. Märkningen innebär bland annat att bolagen lever upp till höga krav på jämförbarhet, lättillgänglig information och öppen dialog med kunderna. Sedan slutet av augusti är Lantmännen Agroenergi helägare till dotterbolaget Lantmännen Renewable Fuels (RFL), som arbetar med salix- och biobränsleverksamhet på den brittiska marknaden. Lantmännen Aspen Lantmännen Aspen utvecklar, tillverkar och marknadsför alkylatbensin under varumärket Aspen. Bolaget är marknadsledande i Sverige och ett stort antal andra europeiska länder. Alkylatbensin är en miljöanpassad petroleumprodukt som främst används i småmotorer, såsom gräsklippare, motorsågar och båtar. Kunder är skogsbruk, park- och fastighetsförvaltning, jordbruk samt privatkunder men även motor- och båtsport. Under hösten började Lantmännen Aspen sitt intåg på de spanska och portugisiska marknaderna. Sommaren 2009 gjorde Lantmännen Aspen flera framgångs- rika satsningar i motor- och båtsportsammanhang. Dessutom introducerades Aspen alkylatbensin på ett antal marinor, framför allt längs västkusten. Företaget invigde en 25-literslinje vilket gav en fördubbling av denna produktionskapacitet. 36 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=39">Årsredovisning 2009 Sida 39 Nyckeltal division Liv</a> smedel Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK Medelantal anställda varav kvinnor, % CO2 , egen energianvändning, tusen ton 2009 15 109 598 4,0 5,7 713 6 817 36 149,9 2008 15 501 574 3,7 5,7 1 008 8 098 36 152,9 Ekonomi & finans Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Division Livsmedel Inköp Lantmännen Kronfågel Holding Lantmännen Doggy Lantmännens Årsredovisning 200 379
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=40">Årsredovisning 2009 Sida 40 Division Livsmedel Ino</a> m division Livsmedel utvecklas, förädlas och marknadsförs produkter inom mjöl, frukostprodukter, pasta, fryst och färskt bröd, kyckling, färdiga måltidskoncept samt djurmat. Ursprunget och basen finns i de nordiska länderna, men verksamhet bedrivs i 19 länder. Divisionen representerar 42 procent av koncernens omsättning och har 69 procent av medarbetarna. Att samordna alla livsmedelsverksamheterna i en division var ett naturligt steg när koncernen gjorde en genomlysning av organisationsstrukturen. Det finns synergier och samordningsfördelar bakåt i värdekedjan, men också i konsumentförståelse och kundbearbetning. Redan under 2009 togs ett inledande steg genom att man i Sverige ökade graden av säljsamarbete, både vad gäller dagligvarubutiker och restaurang & storhushåll. En väl genomarbetad plan finns också för de varumärken som är prioriterade i koncernen gentemot konsument. Majoriteten av investeringarna ska göras i produktutveckling och marknadskommunikation vid sidan av större anläggningsinvesteringar. Två viktiga affärer har genomförts, dels köpet av Bakehouse i England som ytterligare stärker positionen i England, och dels ingicks avtal om köp av pastavarumärket Sopps i Norge. Omvärld och marknad Livsmedelssektorn är relativt okänslig för konjunkturförändringar, men konsumenternas beteenden förändras genom lågkonjunkturen. Detta gör att de väljer billigare mat eller billigare varumärken, det påverkar också var de äter sina måltider. Enligt undersökningsföretaget AC Nielsen har 45 procent av svenska konsumenter ändrat sina inköpsvanor jämfört med föregående år. Motsvarande siffra för Norge är 40 procent, Finland 39 procent och Danmark 31 procent. Kundunderlaget inom till exempel affärsrese- och turist- Lantmännen Unibake 51% Lantmännen Cerealia 25% Lantmännen Kronfågel 21% Lantmännen Doggy 3% Andel av omsättning, divisionen Lantmännen Unibake 51% Lantmännen Cerealia 25% Lantmännen Kronfågel 21% Lantmännen Doggy 3% Geografisk fördelning av omsättning Europa 65% Sverige 30% Övriga världen 5% Japan USA Korea Europa 65% 38 Lantmännens Årsredovisning 2009 Sverige 30% Verksamhet Lantmännen Cerealia Lantmännen Unibake Lantmännen Kronfågel Lantmännen Doggy industrin har minskat markant, som en följd av minskat resande. Detta påverkar två delar av Lantmännens livsmedelsverksamhet, B2B (Business to Business) och Foodservice, det vill säga försäljning till kunder som vidareförädlar produkter innan de säljs till konsumenter på restauranger, caféer, kantiner, bensinstationer, hotell etc. Inom den industriella försäljningen av mjöl har priserna pressats efter att goda skördar gett god tillgång på bra kvalitet av spannmål. Å andra sidan har lågkonjunkturen och trender lett till att konsumenterna fortsätter eller ökar sin hemmakonsumtion av livsmedel. De globala megatrenderna hälsa, bekvämlighet och njut- ning fortsätter. Vad gäller hälsa så är det inte bara hur din mat kan påverka din hälsa. Konsumentintresset har fördjupats till vad som är i maten, hur den är hanterad i hela värdekedjan samt vilken miljöpåverkan den har. Vilka teman som debatteras i omvärlden varierar mellan länder, men både socker, salt, kolhydrater, e-nummer och palmolja har varit aktuella ämnen. Njutningstrenden har tagit nya grepp till följd av lågkonjunkturen, där en ökning av lyxmat och helgmiddagar sker parallellt som konsumenterna väljer att handla till lägsta möjliga pris till vardags. Inför 2010 Johan Karlström tillträder befattningen som chef för division Livsmedel under mars månad. Ett första steg blir att forma divisionens arbetssätt samtidigt som mycket fokus kommer att läggas på strukturfrågor samt att utveckla kunderbjudandena inom de olika delarna av verksamheten. Divisionschef Johan Karlström Johan Karlström tillträder som chef för division Livsmedel i mars 2010. Tidigare var Johan Karlström vd för Kraft Foods Norden.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=41">Årsredovisning 2009 Sida 41 Lantmännen Cerealia La</a> ntmännen Cerealia utvecklar, producerar och säljer spannmålsbaserade produkter som mjöl, mjölmixer, gryn, müsli, pasta och pannkakor men även färdiglagade rätter samt bönor och linser. Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Lettland, Ryssland och Ukraina. Produkterna säljs till dagligvaruhandeln, restauranger, storhushåll, bagerier, grossister och livsmedelsindustri. Verksamhet Under 2009 skrev Lantmännen Cerealia avtal om att köpa det marknadsledande, norska pastavarumärket Sopps från livsmedelskoncernen Rieber & Søn. Köpet innebär en större produktportfölj och ett starkare erbjudande till norsk dagligvaruhandel, samtidigt som affären ger framtida synergier kopplat till befintlig produktion och produktutveckling. Företagets specialkvarn i Vejle har genom ombyggnation och en helt ny maskinpark nu möjlighet att producera dubbelt så mycket valsade råg- och veteprodukter per timme som tidigare. En satsning på ökad havrekapacitet i Järna har påbörjats och investeringen kommer att stå klar 2010. Under augusti tog affärsområdet beslutet att integrera bolaget GoGreen AB med Lantmännen Cerealia AB, för att på bästa sätt stödja verksamhetens potential att växa. Bygget av Goohs tillagningskök i Järna färdigställdes i slutet av året. Samtidigt har cirka 70 så kallade shop-in-shopetableringar genomförts i livsmedelsbutikerna under 2009. Mycket kraft har framgångsrikt lagts på ett flertal effektivitets- och kostnadsbesparingsprogram, såsom att optimera spannmålsinköp och lagernivåer, dra ner kostnader i produktionen och effektivisera organisationen. Det har även genomförts flera åtgärder för att optimera produktionsstrukturen. I juni såldes kvarnverksamheten i Rezekne och kvarnen Drabæks Mølle i Lunderskov lades ner. Under hösten stängdes en av två anläggningar i Mörbylånga. Produktionen har flyttats till Riga, Vejle respektive Linköping. I december togs ett beslut att inleda MBL-förhandlingar om nedläggning av kvarnen i Mjölby. Inom organisationen har en rad förändringar skett under året, både vad gäller struktur och arbetssätt. Exempelvis har funktionerna produktutveckling och marknad bildat en nordisk organisation med ett mer samordnat arbetssätt, samtidigt som utkontraktering av företagets inhousebyrå har inletts. Lantmännen Cerealia ökade mängden gods som trans- porterades via järnväg med 39 procent för perioden januariaugusti, jämfört med samma period 2008. I september 2009 fick företaget, för tredje året i rad, Green Cargos klimatintyg för klimatvänliga transporter. Klimatdeklarationen av Kungsörnens matgryn, som genomfördes 2008, har utvecklats ytterligare genom att råvaran kontraktsodlas. Tanken är att kunna sänka den framräknade klimatbelastningen, som produkterna har, genom att samarbeta med duktiga lantbrukare som producerar på ett resurseffektivt sätt. Inför 2010 ser företaget över möjligheten att klimatdeklarera fler produkter. Marknad och marknadsutveckling Sverige, Norge och Danmark Inom kundsegmentet B2B (livsmedelsindustri och bagerier) rådde, under andra halvåret 2009, en ovanligt aggressiv konkurrenssituation från tyska aktörer. Främst Danmark men även Lettland var direkt påverkade. Priserna i marknaden var starkt fallande och Lantmännen Cerealia, liksom övriga aktörer på marknaden, påverkades mycket av detta. Förutom i Danmark minskade volymerna i både Norge och Lettland. I Sverige motverkades förändringen genom nya kunder och marknadsandelarna på bagerimarknaden ökade under året. Inom B2C (detaljhandeln) har efterfrågan på verksamhetens starka varumärken varit mycket god och försäljningen gynnsam med ökade marknadsandelar som följd. Lantmännen Cerealias värdeandelar har framförallt ökat inom kategorin frukostprodukter. Men även i en annan av företagets kärnkategorier, mjöl Lantmännens Årsredovisning 200 399
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=42">Årsredovisning 2009 Sida 42 och mix, som för övrig</a> t är hårt prispressad, tar företaget under året volymandelar på samtliga nordiska marknader. Efterfrågan på fullkornspasta har i Sverige sjunkit något men Kungsörnens Vit Fiberpasta, som lanserades 2007, har haft en obruten positiv volymtrend. GoGreen lanserades i Norge under 2009 med ett gott mottagande och en bra försäljning. Foodservicemarknaden (storhushåll och restauranger) har 2009 drabbats hårt av lågkonjunkturen. Lantmännen Cerealia har dock stått sig väl tack vare starka lanseringar under året samt ett aktivt arbete med att finna nya kunder. Exempel på lanseringar under året De starkaste konsumentlanseringarna i Sverige under året bygger mycket på smak och njutning, START Crisp´n Crunch och AXA premium Grace/Glorious. I Norge var de största lanseringarna två kakmixer: Regal Brownies samt chokladkaka i långpanna. I Danmark fortsätter succén med Lantmännen Cerealias ekologiska Kornkammeret-produkter och ett antal nya produkter introducerades under året. GoGreen lanserade nya mjölkfria produkter under samlingsnamnet Soygurt samt ett antal bak- och smakmixer. Gooh Tillväxten inom färdigmat har varit god under året och drivs av nya konsumtionsvanor. Krav på ökad bekvämlighet leder till fortsatt ökad efterfrågan på konsumtionsfärdiga alternativ. Gooh har haft en stadigt ökande försäljning och gjorde under hösten flera ”all time high”. I mars 2010 invigs det nya tillagningsköket i Järna. Under året släpptes ett antal nya rätter, bland annat skånsk kalops med kokt potatis samt pasta med pestosås och tunnskivad potatis. Lettland Inom B2B minskade försäljningsvolymen, främst på grund av stark priskonkurrens från polska och litauiska kvarnar. Samtidigt skrevs under hösten ett nytt avtal med den största och viktigaste kunden i Lettland. Det råder stark försäljningsökning inom alla kategorier för B2C, förutom müsli där det är stark konkurrens på marknaden från inte minst producenter av handelns egna varumärken. Under året lanserades sex frukostprodukter under varumärket AXA, två mjölsorter samt två müsli-bars. Ukraina Verksamheten i Ukraina hade efter en motig start på året en stabil återhämtning i volymer senare delen av 2009, drivet från både hemmamarknaden och exportmarknader med Ryssland i spetsen. Trots en minskande marknad har marknadsandelarna ökat. Under året lanserades sex nya müslisorter under varumärket AXA samt en START-produkt. Genom köpet av det norska varumärket Sopps blir Lantmännen Cerealia marknadsledande på pasta i Norge. Volymandelar för stora varumärken i dagligvaruhandeln % 10 20 30 40 50 60 0 Kungsörnen pasta Sverige 40 Lantmännens Årsredovisning 2009 Kungsörnen mjöl och mix Sverige AXA frukost och gryn Sverige AXA frukost och gryn Norge Amo mjöl och mix Danmark Regal mjölmix Källa: A.C. Nielsen w5309 (helår)
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=43">Årsredovisning 2009 Sida 43 Lantmännen Doggy Lantm</a> ännen Doggy har sin produktion och huvudkontor i Vårgårda. Företaget tillverkar hund- och kattmat under varumärkena Doggy, Mjau och Bozita. Lantmännen Doggy har 160 anställda varav huvuddelen arbetar i Vårgårda. Dessutom finns en filial i Finland med två anställda, samt ett bolag i Tyskland, Lantmännen Bozita GmbH, med totalt 14 anställda. Försäljning sker dessutom till Norge, Storbritannien, Ryssland, Polen, Estland, Grekland, Schweiz, Danmark, Lettland, Tjeckien, Österrike, Island, Ungern, Slovenien, Belgien, Holland samt Italien via distributörer. Verksamhet Företaget stärkte under 2009 sin marknadsposition ytterligare. Huvudmarknad är Sverige och övriga Norden, men bolaget har under ett antal år utvecklat den europeiska exporten som nu svarar för 30 procent av omsättningen. Den största expansionen sker i Tyskland och Ryssland. Bolaget arbetar med varumärkena Mjau, Doggy och Doggy Professional i Norden och på den europeiska exportmarknaden med Bozita och Bozita Robur. Tack vare kundernas ökade efterfrågan på konserverad kattmat i Tetra Recart-förpackning, har under senhösten ett investeringsbeslut fattats för att utöka produktionen i Vårgårda och därmed beräknas produktionen av Tetra Recart att tredubblas från och med våren 2010. Tetra Recart-förpackningen har stora miljö- och konsumentfördelar i förhållande till konservburken. Under året har bolaget fortsatt att rusta sig inför framtiden för att minska sin miljöpåverkan. I början av 2010 kommer bolaget därför att säkerställa sin drift med att använda förnybar energi från den ångproduktion som produceras. Vårgårda värmecentral bygger en ny värmeanläggning som kommer att drivas med fliseldning i anslutning till Lantmännen Doggy. Leveransen av ånga kommer att ske via kulvertar in i fabriken. Dessutom har en skorsten på 44 meter rests för att minska doftämnena i anslutning till produktionen. Under året relanserades ett antal sortiment, Doggy och Doggy Professional torrfoder uppgraderade recept och lanserade nya designkoncept. Även varumärkena Bozita och Bozita Robur har uppgraderats. Samtliga relanseringar ökade försäljningen. Marknad och marknadsutveckling Det totala hund- och kattbeståndet ökar något för varje år och ger fortsatt möjlighet till expansion. Konkurrensen är tuff och består i huvudsak av multinationella varumärken. Fortsatt kraftfull satsning på marknadsföring kommer att genomföras för att öka värdeutvecklingen på såväl hemmamarknaden i Norden som på den internationella husdjursmarknaden. Omsättning per marknad Tyskland 19% Sverige 64% Schweiz 2% Ryssland 5% Finland 2% Danmark 2% Övriga 6% Doggy xx% Mjau xx% 0/6/6/12 0/18/30/28 0/50/60/56 Volymandelar hund- och kattmat i dagligvaruhandeln i Sverige % 10 15 20 25 30 35 40 0 5 Torr hundmat PMS 369 60/0/100/7 Våt hundmat RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Torr kattmat Primär grön Kickfärg PMS Process Cyan 100/0/0/0 Våt kattmat Komplementfärger Källa: A.C. Nielsen rullande helår. 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 Lantmännens Årsredovisning 200 419 35/0/0/0 65/0/0/0 100/0/0/0
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=44">Årsredovisning 2009 Sida 44 Lantmännen Unibake Fry</a> st bröd xx% Primär grön Kickfärg Färskbröd xx% PMS Process Cyan 100/0/0/0 PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Lantmännen Unibake är en internationellt ledande tillverkare av frysta och färska brödprodukter för både service- och dagligvaruhandeln. Med ett stort sortiment av bröd, fastfood, wienerbröd och croissanter erbjuder Lantmännen Unibake något för alla måltider och tillfällen. Kyld (färsk) 24% Lantmännen Unibake har 4 000 anställda på bagerier i Danmark, Sverige, Norge, Finland, Polen, Belgien, Tyskland, Ryssland, Storbritannien och USA, och försäljningskontor i Spanien, Japan, Sydkorea, Australien och Nederländerna. Huvudkontoret ligger i Danmark. Lantmännen Unibakes varumärkesportfölj består av Hatting, Schulstad, Schulstad Bake Off, Schulstad Royal Danish Pastry, Pastridor, Korvbrödsbagarn, Paaskebrod, Skoga, Eurobuns och Euro-Bake. Fryst 23% Export 53% Sverige xx% Danmark xx% Norge xx% Sverige xx% Sverige xx% Sverige xx% Sverige xx% Verksamhet Lantmännen Unibake reagerade snabbt på finanskrisen och initierade ett kraftfullt sparprogram. Verksamheten anpassade sin strategi och skärpte sitt strategiska fokus så fort de första tecknen på nedgång i världsekonomin visades. Tack vare det är verksamheten i dag välmående. Verksamheten har genomgått en heltäckande effektiviserings- och lönsamhetskontroll till underlag för optimering av produktionen. Produktionen kommer att läggas om, vilket har påverkat vissa bagerilinjer och anställningar. Under hösten offentliggjordes planer på att etablera ett wienerbrödsbageri i Storbritannien. Detta tillsammans med de senaste årens investeringar i bageriverksamheten Eurobuns och förvärvet av aktiemajoriteten i försäljnings- och konceptverksamheten Bakehouse, kommer att göra Storbritannien till verksamhetens i särklass största marknad. Lantmännen Unibake har under flera år haft god för- Sekundär grön palett 0/0/45/0 35/0/0/0 PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C 12/22/0/0 Fryst bröd xx% Primär grön Färskbröd xx% Snabbmat 28% Wienerbröd 10% Croissant 8% Vetebröd 32% Övrigt 10% Rågbröd 12% Danmark 31% Storbritannien 17% Sverige 11% Norge 8% Belgien 7% Tyskland 6% Övriga 10% Polen 5% USA 5% Omsättningsfördelning Lantmännen Unibake Fryst bröd 73% Omsättning Lantmännen Unibake, per kategori Snabbmat 28% Wienerbröd 10% Croissant 8% Färskbröd 27% Vetebröd 32% Övrigt 10% Rågbröd 12% Storbritannien 17% 42 Lantmännens Årsredovisning 2009 Danmark 31% Sverige 11% Norge 8% Fryst bröd 73% Omsättning per marknad Vetebröd 32% Övrigt 10% Rågbröd 12% Danmark 31% Storbritannien 17% Sverige 11% Norge 8% Belgien 7% Tyskland 6% Övriga 10% Polen 5% USA 5% säljningsutveckling av wienerbrödsprodukter producerade i Danmark. Det nya bageriet i Storbritannien ökar närheten till kunderna och kommer att stå färdigt under 2011. Detta innebär att bageriet i Fristrup, Danmark, kommer att stängas. Den globala finanskrisen har medfört att det strategiska fokuset har ändrats från globalisering till fokus på Europa och Nordamerika. Nyetableringen i Storbritannien förstärker denna strategi. Viktiga steg har även tagits för att aktivt arbeta med ansvar för klimatpåverkan samt hållbar utveckling och organisationen har förstärkts med en klimatchef. Avsikten är att inleda målinriktade åtgärder baserade på fakta och analyser. De första klimatdeklarerade produkterna lanserades i november 2009 och ett antal andra aktiviteter är igångsatta. På marknadssidan har vi under 2009 implementerat och Kyld (färsk) 24% NCS S 1080-G30Y PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 Sverige xx% Danmark xx% Norge xx% Sverige xx% Sverige xx% Sverige xx% Sverige xx% Kyld (färsk) 24% Cool grey CMYK 10% - 90% svart Export 53% PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C Sekundär grön palett Fryst 23% Fryst 23% Export 53% sett de första resultaten av det nya servicekonceptet, Bakerman, som hjälper kunderna att optimera sin bake off-affär. Vår uppgift är att erbjuda kunderna värdeskapande lösningar. Snabbmat 28% Wienerbröd 10% Croissant 8% 0/20/100/0 0/60/100/0 Komplementfärger 65/0/0/0 100/0/0/0 Fryst bröd xx% 0/6/6/12 0/18/30/28 0/50/60/56 25/45/0/0 45/75/0/0 Färskbröd xx% Sverige xx% Danmark xx% Norge xx% Sverige xx% Sverige xx% Sverige xx% Sverige xx%
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=45">Årsredovisning 2009 Sida 45 Marknad Den globala fi</a> nanskrisen har minskat den totala brödmarknaden. Folk äter mindre ute och väljer billigare alternativ. Detta har inte varit någon nackdel för Lantmännen Unibake, vars breda sortiment har säkrat tillväxten. Under året lyckades Lantmännen Unibake öka sin marknadsandel på en hårt pressad marknad. Snabbmat stagnerar i västra Europa, men när länderna i östra Europa får ekonomiskt fotfäste ser Lantmännen Unibake goda tillväxtmöjligheter där. Produktutveckling och nya produkter Matvanor och mattraditioner förändrar sig relativt långsamt och många klassiska brödprodukter är väl positionerade. Men flera trender såsom användandet av grova, fiberrika produkter har haft stort genomslag inom det annars så traditionella fastfood-området. Unibake arbetar med att utveckla grövre produkter med en finare malning av grova mjöltyper så smakupplevelsen matchar respektive målgrupp. På den danska marknaden har Unibake förnyat sortimentet under varumärket Hatting med nya grövre brödtyper som har skapat tillväxt i en kategori som är pressad av mindre tillverkare och lågkonjunkturen. Nyhet! Svenskt kaffebröd ut i världen Lantmännen Unibake ska lansera det populära svenska kaffebrödet på en global marknad. 2009 utökade Unibake sitt sortiment med ”soft dough” produkter, och det öppnar för en ny kategori produkter som passar som snacks ”on-the-go”. Unibake ska lansera produkterna på ett antal internationella marknader under 2010. Morgondagens bageriprodukter Lantmännen Unibake är specialiserat på att anpassa leveranser till alla bageriers önskemål och behov. Med kvalitet och säkerhet på högsta nivå, de senaste teknologierna, ett kreativt, välutbildat team och grundinställningen att allt går att göra är vi den självklara utvecklingspartnern för många kunder. Under 2009 vässade vi vår innovationskompetens ytterli- gare med nio globala utvecklingscenter. Lantmännen Unibakes kompletta sortiment kan ses på den nya hemsidan www.lantmannen-unibake.com Lantmännens Årsredovisning 200 439
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=46">Årsredovisning 2009 Sida 46 Lantmännen Kronfågel L</a> antmännen Kronfågel är Nordens största producent av livsmedel baserade på kyckling med marknadsledande positioner i Sverige och Danmark. Affärsområdet producerar, marknadsför och säljer kyld och fryst kyckling samt kycklingbaserade högförädlade produkter. Produkter marknadsförs under de välkända varumärkena Kronfågel, Danpo, Ivars, Kronfågel Stinas och Chicky World. Kunderna finns inom dagligvaruhandel, restauranger och storhushåll samt inom livsmedelsindustrin. De största kunderna är Ica, Coop, Axfood, SuperGros och McDonalds. Produktionsanläggningar finns i Valla och Kristianstad i Sverige och i Farre och Aars i Danmark. Kronfågel, Sverige xx% Danpo, Danmark xx% Verksamheten Årets största händelse blev den så kallade glasincidenten som inträffade i mars. Incidenten omfattade ett flertal glasreklamationer som resulterade i en total återkallelse av all fryst kyckling under varumärket Kronfågel. Konsumenternas säkerhet stod i fokus och ingen person kom till skada. Återkallelserna har präglat verksamheten både resursmässigt och ekonomiskt. Varumärkesmätningar visar att konsumenterna har fortsatt högt förtroende och konsumtionen har återhämtat sig förhållandevis snabbt. För att höja säkerheten ytterligare har investeringar gjorts i scannerutrustning på samtliga produktlinjer i Sverige. I september offentliggjordes det omstruktureringsprojekt som innebär en avveckling av verksamheten i Kristianstad och överflyttning till och utökning av anläggningen i Valla. Strukturförändringen genomförs för att säkra företagets framtida lönsamhet och konkurrenskraft. I Kristianstad varslas 175 medarbetare medan cirka 100 nya tjänster tillkommer i Valla. Sammanlagt avvecklas cirka 75 tjänster. Omstruktureringen ska vara genomförd under 2011. Kronfågel har fört diskussioner med de uppfödare som drabbas av flytten. Strax före jul träffades en ramöverenskommelse för samtliga uppfödare. I närområdet till Valla finns stort intresse bland nya och befintliga uppfödare att starta eller utöka sin produktion. I Danmark koncentrerades verksamheten genom att över- Kronfågel, Sverige xx% Primär grön Danpo, Danmark xx% PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Kylt 45% Fryst 55% Sverige 48% Primär grön Danmark 52% Kylt 45% föra verksamhet från Farre till Aars. En investering om 35 miljoner danska kronor beviljades för att modernisera anläggningen i Aars. Farreanläggningen fokuserar nu enbart på förädling. Lantmännen Danpos vd lämnade företaget i september och Jan K. Henriksen har tillträtt som vd. PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Kronfågel, Sverige xx% Primär grön Danpo, Fryst 55% Omsättning, Lantmännen Kronfågel Sverige 48% PMS 382 29/0/100/0 Danmark xx% Försäljning volymandelar, Lantmännen Kronfågel Sverige RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart Kylt 45% PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 Försäljning volymandelar, Lantmännen Danpo Danmark PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett Kylt 21% 12/22/0/0 0/6/6/12 0/18/30/28 0/50/60/56 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 35/0/0/0 PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger Kickfärg PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 65/0/0/0 100/0/0/0 25/45/0/0 45/75/0/0 Danmark 52% Fryst 55% PMS 382 29/0/100/0 Fryst 79% RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Sverige 48% 44 Lantmännens Årsredovisning 2009 Danmark 52% Cool grey CMYK 10% - 90% svart PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=47">Årsredovisning 2009 Sida 47 Som ett resultat av ge</a> nomlysningen av organisationsstruk- turen ingår sedan 1 oktober Lantmännen SweChick och Lantmännen SweHatch i affärsområdet Lantmännen Kronfågel. Marknad och marknadsutvecklingen Konsumenterna fortsätter att öka sin konsumtion av kyckling och allt oftare hörs argument för kyckling som ett klimatsmartare alternativ vid val av köttslag. Undersökningar visar att ursprungsmärkning, närproduktion, kvalitet och okonstlad mat är av fortsatt intresse. Inköp av kyckling styrs dock främst av pris och smak. Lantmännen Kronfågels tuffa djuromsorgsprogram och omfattande kvalitetssystem möter mycket av det som dagens medvetna konsument efterfrågar. Konsumtionen av matfågel ökar mer än andra köttslag och har mer än fördubblats i Sverige under de senaste tio åren. Det konsumeras cirka 17 kilo kyckling per person och år (Sverige 2008), vilket är en ökning med över tio procent på två år. 40 procent av detta består av importerat fågelkött. I Danmark är motsvarade siffra cirka 23 kilo, vilket är cirka ett kilo över genomsnittsförbrukningen i EU. Svensk kycklingproduktion ökade volymmässigt med cirka fem procent (2008) till 76 miljoner kycklingar, varav Lantmännen Kronfågel står för 38 miljoner. I Danmark produceras 120 miljoner kycklingar, Lantmännen Danpo står för 40 miljoner. Under året har Lantmännen Kronfågel implementerat den nya varumärkesdesignen på både kylt och fryst sortiment. På alla förpackningar utom det förädlade sortimentet, återfinns Lantmännens unika klimatdeklaration. Stinas har bytt namn till Kronfågel Stinas och bytt design till Kronfågels. Lantmännen Danpo har bland annat lanserat Danpo Dansk gårdkylling, ett kylt salmonella- och campylobakterfritt sortiment, som marknadsförs som ”verdens sikreste kylling”. På foodservicemarknaden har bland annat Danpo Fried Chicken och BBQ-kryddade frysta vingar lanserats. I Sverige lanserade Lantmännen Kronfågel ett pannfärdigt sortiment inom Foodservice med Kyckling Gårdsbiff och Kyckling Cevapcici. Den internationella kycklingmarknaden har under 2009 präglats av överskott och prisfall. Sjunkande världsmarknadspriser i kombination med fallande foderpriser och valutakursförändringar har inneburit utmaningar för exportverksamheten. Den viktiga filémarknaden har utsatts för prispress och prisdumpningar. Ett antal marknader utanför EU har minskat sin import och detta har påverkat framförallt den danska exportverksamheten. Inom storkökssidan fortsätter trenden av importerat kycklingkött då prisnivån är väsentligt lägre. Marknadsandelar kyckling i dagligvaruhandeln % 50 60 70 80 10 20 30 40 0 Danmark fryst kyckling Danmark kyld kyckling Sverige fryst kyckling Sverige kyld kyckling Källa: A.C. Nielsen, Kronfågel Lantmännens Årsredovisning 200 459 50 Kronfågels största produktnyhet var Stor Ugnsklar Gårdskyckling, en större färdigkryddad kyld kyckling på ugnståligt tråg.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=48">Årsredovisning 2009 Sida 48 Hållbarhetsredovisning</a> Strategi för hållbar utveckling Lantmännen och omvärlden Medarbetare Leverantörer Hållbar affärsutveckling Ansvar från jord till bord Odling Transporter Förädling - livsmedel Förädling - energi Kund och konsument GRI-redovisning 46 Lantmännens Årsredovisning 2009 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009 47 49 51 54 55 56 57 60 62 64 65 68
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=49">Årsredovisning 2009 Sida 49 Strategi för hållbar u</a> tveckling Arbetet för hållbar utveckling är en prioriterad del i Lantmännens affärsutveckling. Ansvarstagandet omfattar hela kedjan från jord till bord och utgår från visionen ”Vi gör det bästa av vår jord och ger alla möjligheter till ett sundare liv”. Under 2009 har Lantmännen bland annat undertecknat Global Compact och fortsatt att implementera uppförandekoden. Ansvarstagande och affärsutveckling för hållbar lönsamhet Lantmännen vill vara en ledande och pådrivande kraft i utvecklingen av såväl hållbara energi- och jordbrukssystem som sunda livsmedel. Som stor aktör på marknaden har Lantmännen också ett ansvar att välja en tydlig och långsiktig inriktning. Hållbar utveckling är därför en integrerad del i Lantmännens koncernstrategi. Utgångspunkten för hållbarhetsarbetet är att alla åtgärder ska vara ekonomiskt lönsamma ur något av följande perspektiv: • Bidra till nya affärer och därmed ökade intäkter • Stärka varumärket • Minska kostnader i verksamheten • Minska risker Arbetet med hållbar utveckling handlar om att säkerställa ansvarstagandet. Detta sker genom riskanalys och implemente- ring av uppförandekoden i hela verksamheten. Arbetet handlar också om proaktiv affärsutveckling i form av produktutveckling och att integrera ansvarsfrågorna som en del i marknadsföring och varumärkesbyggande. Säkerställa ansvarstagande r a ansvarstagande Lantmännens uppförandekod Uppförandekoden innehåller övergripande riktlinjer för hur Lantmännen ska agera socialt och miljömässigt ansvarstagande och är en vägvisare som gäller för alla medarbetare. Relevanta delar gäller också för Lantmännens leverantörer, förtroendevalda i ägarorganisationen och samarbetspartners. Koden omfattar principer för fem områden; miljö, affärsetik, omvärld, arbetsmiljö och sociala villkor samt produkter. Uppförandekoden i sin helhet kan hämtas på Lantmännens hemsida www.lantmannen.com Säkerställa Hållbar utveckling Säkerställa ansvarstagande Affärsutveckling Åtgärdsprogram för ständig förbättring Lantmännen satsar proaktivt på att utveckla verksamheten och produkterna i en hållbar riktning. I Lantmännens åtgärdsprogram finns viktiga hållbarhetsaspekter och åtgärder kartlagda och beskrivna i sju områden. Hållbar odling Hållbara transporter Hållbar utveckling Hållbar energi Miljö- anpassade produkter Säkra och hälsosamma produkter Socialt ansvar Djuromsorg Lantmännens viktigaste hållbarhetsaspekter kan sorteras under sju områden. Tyngdpunkten i Lantmännens miljöpåverkan ligger i odlingsledet, men det finns flera viktiga aspekter att ta hänsyn till såsom till exempel arbetsvillkor i leverantörsledet, energianvändning och transporter. Affärsutveckling I denna hållbarhetsredovisning beskrivs Lantmännens arbete inom de sju områdena. För vissa frågor finns tydliga mätbara mål och åtgärder för andra frågor saknas detta ännu. Lantmännen arbetar för att utveckla mål, nyckeltal och handlingsplaner inom alla de områden som identifierats som väsentliga. r a a Hållbar Affärsutveckling utveckling Styrning och organisation Hållbar utveckling involverar alla medarbetare och delar inom Lantmännenkoncernen. Arbetet drivs och koordineras genom avdelningen Hållbar Utveckling, i nära samarbete med respektive affärsområde och andra koncerngemensamma funktioner. Styrande beslut fattas i koncernledningen. Utveckling, förankring och beslut i hållbarhetsfrågor sker till stor del i två forum: På koncernnivå finns ett CSR-råd med övergripande Primär grön Kickfärg PMS Process Cyan 100/0/0/0 PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/0 Komplementfärger 35/0/0/0 65/0/0/0 0/6/6/12 PMS 382 29/0/100/0 RGB 204/210/33 HEX CCD221 Grå stödfärgskala Cool grey CMYK 10% - 90% svart PMS 376 50/0/100/0 RGB 162/189/48 HEX A2BD30 PMS 370 56/0/100/27 RGB 119/147/44 HEX 77932C 0/18/30/28 12/22/0/0 25/45/0/0 Hållbar utveckling 100/0/0/0 0/50/60/56 45/75/0/0 r Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 479 u ä g i l ä u g i l ä u g i r t S r t S r t S d h d h h d H a H a H a o h r o r h h o r å n å n å n c p c p c p llp s l p l s l l s p o o o b a o a o b a o b a a a a a a r r t r t r t r r m r k m r k M m r k M M e a e a e a m ä m ä I l j ä m I l j I l j r r g g r g s s a o n s a o n a n o s s s S a S a p ö r S a ö p r ö p r o r o r o r t k r o t k s r o s t k r o o o e n e - e n e - e n e i c c i r e r e r e l a a l g g g s r a H s r a s a r H H j j j n n n å d d å d å D D D i l i l i l l l l l e e e l l d d d o b b b o o r r r t t a a a a n a n l l b l l b l l b s s å å å v a v a H H H r r t s e t s e s t e u r u r u r u a k u a k u k a o o o d p d p d p m m m
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=50">Årsredovisning 2009 Sida 50 Samtliga medarbetare i</a> nom Lantmännen, cirka 10 000 personer i 18 länder, ska utbildas i uppförandekoden. Vid slutet av året hade 56 procent av de anställda utbildats, däribland Lantmännens styrelse och ledning samt distriktsstyrelser. sakområdesansvariga som ansvarar för implementering, efterlevnad och uppföljning av uppförandekoden. CSR-rådet är också remissinstans i policyfrågor. I Hållbarhetsrådet finns representanter från samtliga divisio- ner. Här behandlas främst sakfrågor inom miljö. Motsvarande forum finns även för andra områden som har stor betydelse för uppförandekoden, såsom medarbetar- och inköpsfrågor. Uppförandekoden tillsammans med ett antal policyer ger riktlinjer för hur arbetet med hållbar utveckling ska bedrivas. Efterlevnad av koden utvärderas årligen i företagsledningen. För att säkerställa ett systematiskt arbete mot ständig förbättring är certifierade ledningssystem ett viktigt verktyg. Samtliga livsmedelsproducerande verksamheter är certifierade enligt internationell standard för livsmedelssäkerhet. Delar av Lantmännens verksamhet är även kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och 14001. Kompetensutveckling för ansvarstagande Samtliga medarbetare inom Lantmännen, cirka 10 000 personer i 18 länder, ska utbildas i uppförandekoden. E-utbildningen erbjuds på sju olika språk och det är varje chefs ansvar att medarbetarna genomför utbildningen. Utbildningen innehåller övningar med dilemman, som speglar tänkbara verkliga problem. Målet för 2009 var att alla med tillgång till egen dator (motsvarande cirka 40 procent av Lantmännens anställda) ska ha genomgått utbildningen. Vid slutet av året hade 56 procent av de anställda utbildats, däribland Lantmännens styrelse och ledning samt distriktsstyrelser. Viktiga steg 2009 • I februari undertecknade Lantmännens vd Per Strömberg och styrelseordförande Thomas Bodén, Global Compact, FN:s globala policy för hållbart och ansvarstagande företagande med tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. • Implementering av uppförandekoden. I april lanserades en utbildning som samtliga medarbetare ska genomgå för bättre kunskap om uppförandekoden. • Riskbedömning av samtliga nyckelleverantörer och kommunikation av kraven i leverantörsuppförande- koden. • Beslut om övergång till certifierad palmolja. 48 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=51">Årsredovisning 2009 Sida 51 Lantmännen och omvärld</a> en Lantmännen är en del av samhället och relationen med andra aktörer har stor betydelse. Verksamheten genererar värden samt påverkar och påverkas av många olika intressenter med skiftande krav och förväntningar. En lyhörd och rak intressentdialog är en grundförutsättning för ett proaktivt hållbarhetsarbete. Lantmännens roll och bidrag i samhället För Lantmännens långsiktiga överlevnad är det en förutsättning att det som produceras i affärsverksamheten verkligen har ett värde för kunder och andra centrala intressenter. Ekonomiskt värde som skapas för olika intressenter, MSEK Intressent 2009 Kunder (nettoomsättning) Anställda (personalkostnader) Ägare (insatsutdelning och insatsemission*) * Styrelsens förslag 2009. 2008 Leverantörer (inköpta varor och tjänster) 28 050 34 625 28 370 Staten (betalda skatter) 46 167 219 201 52 2007 35 101 42 868 35 989 5 851 6 053 5 913 163 Viktiga dialoger under 2009 Lantmännen kommunicerar löpande med många olika intressenter genom olika kommunikations- och informationskanaler. Utöver detta har några mer omfattande dialoger genomförts under 2009, med särskilt fokus på hållbarhetsarbetet. Lantmännens viktiga intressenter och hur dialog med dessa förs, samt aktuella hållbarhetsrelaterade frågor Intressent Kommunikationsformer/aktör Medarbetare Ägare Kunder Konsumenter Medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, fackligt arbete, information Föreningsstämma, distriktsstämmor, distriktsstyrelse, förtroenderåd, medlemsmöten Möten, kundundersökningar, samarbets- och utvecklingsprojekt, rådgivning till Lantbrukskunder Konsument- och attitydundersökningar, konsumentkontakt, studiebesök, förpackningar, Lantmännens hemsidor, blogg, Twitter Ideella organisationer/ Dialog med världsnaturfonden WWF, SwedWatch och andra opinionsbildare aktörer som driver sakfrågor Branschorganisationer Dialog och samarbeten med LRF, branschorganisationer på EU-nivå, medverkan i Round Table for Sustainable Soy med flera Leverantörer Myndigheter/ beslutsfattare Dialog, samarbets- och utvecklingsprojekt Rapportering till tillsynsmyndighet (miljö- och hälsoskyddskontor), dialog Exempel på aktuella frågor Arbetsvillkor, hälsa, trivsel, mänskliga rättigheter Ersättningsprogram för ledande befattningshavare, uppförandekoden, GMO, slam (återföring av växtnäring) Produktens miljöpåverkan, Lantmännens hållbarhetsarbete, hälsa, växtskydd, växtnäring Produktens ursprung, innehåll, hälsa, transparens, tillsatser, djuromsorg, Lantmännens klimatarbete Soja, oljepalm, slam (återföring av växtnäring), odling, GMO Mat, energi, miljö, produkt och marknadsföringsrelaterade frågor Leverantörsuppförandekod, avtal och förbättringsarbete Tillståndsärenden, miljö- och arbetsmiljö information, energi- och bränslefrågor Lantmännen bidrar också till samhället på andra sätt, genom att till exempel skapa arbetstillfällen, kompetensutveckla sina medarbetare samt bedriva forskning och aktivt miljöarbete. Aktiv intressentdialog Lantmännen är beroende av en öppen och transparent kommunikation med omvärlden. För att bedriva en balanserad och givande dialog är det viktigt att kunna identifiera och prioritera intressenter samt vilka frågor som är viktiga för dem. Lantmännen arbetar för en ökad systematik och utvecklad integrering av hållbarhetsaspekter i dialogen med intressenterna. Innehållet i den här redovisningen speglar de hållbarhets- relaterade frågor som är viktiga för Lantmännens intressenter. Tyngdpunkten i informationen ligger på de områden där Lantmännen har störst påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 499
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=52">Årsredovisning 2009 Sida 52 Slamanvändning En ökad</a> slamanvändning i jordbruket, i kombination med utvecklingen av ett nytt certifieringssystem (REVAQ) gav under 2008 upphov till en intensifierad dialog med slamkritiska intressengrupper. Dialogen har klargjort att Lantmännen och dessa grupper, har olika uppfattningar när det gäller att säkerställa ren växtnäring till åkermarken. Under 2009 har dialogen övergått i informationsutbyte där båda parter är väl medvetna om varandras position och att det i denna fråga inte råder samsyn. Arbetet i REVAQ-gruppen har intensifierats, där Lantmän- nen driver på utvecklingen för skärpta regler i certifieringssystemet. Läs mer i avsnitt Odling, se Sid 57 Palmolja Palmolja som råvara har under året fått ökad uppmärksamhet. Stora företag förväntas hantera frågan på ett ansvarsfullt sätt, det finns också sedan 2008 ett certifieringssystem för ansvarsfullt producerad palmolja. Lantmännen har under 2009 fört en dialog med WWF om i vilka steg och i vilken takt det är rimligt att övergå till certifierad palmolja. Lantmännen har nu satt målet att senast år 2011 endast använda certifierad palmolja. Klimatarbetet tar ytterligare steg Klimatfrågan är ständigt aktuell och intensifierades inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Lantmännens klimatarbete är i fokus vid flera intressentdialoger och vårt ställningstagande förtydligades ytterligare under året genom att två klimatupprop skrevs under. Global Compacts ”Seal the deal” och det svenska initiativet ”förnybart.nu”. WWF ser goda framsteg och förbättringspotential i hållbarhetsarbetet Lena Tham på Världsnaturfonden, WWF, ger både positiv kritik och rekommendationer för utveckling av Lantmännens hållbarhetsarbete. Att hållbar utveckling är en del i Lantmännens övergripande koncernstrategi ser vi som en positiv och viktig markering. Lantmännen har genom sin ställning på den svenska marknaden och expanderande internationella verksamhet en viktig roll att spela i omställningen mot en hållbar utveckling. I urvalet av viktiga hållbarhetsaspekter saknar WWF dock till exempel ekologiskt fotavtryck, biologisk mångfald och vattenfrågan. Vi efterfrågar också en mer långsiktig analys av globala frågor såsom konkurrensen om jordbruksmark för produktion av livsmedel, foder och råvara för bioenergi. Som goda exempel nämner Lena Tham åtgärder för minskad klimatpåverkan, optimerad användning av växtnäring och växtskydd samt krav på ansvarsfullt odlad soja och palmolja. Områden där Lantmännen arbetar men där WWF ser en utvecklingspotential gäller till exempel en mer strukturerad redovisning av klimatarbetet, hållbara råvaror för bioenergi, strategi och mål för användning av växtnäring samt användning av fisk och fiskmjöl i fodertillverkning. Lena Tham Världsnaturfonden WWF Uppmärksammat hållbarhetsarbete - urval av utmärkelser 2009 • Den biologiska behandlingen av utsäde, SeedGard, utsågs till ett av Skandinaviens bästa clean tech företag och fick utmärkelsen ”Nordic Cleantech 50”. • Lantmännen Cerealia fick återigen Green Cargos klimatintyg för en ökning av järnvägstransporterna med 39 procent under år 2009. • Arbetsmiljöpris till Lantmännen Danpo för ett markant bidrag till en bättre arbetsmiljö idag - och på framtidens arbetsmarknad. Kombinationen av många nya medarbetare av olika nationalitet, ett högt tempo i arbetsmiljön, inkörning av nya maskiner och helgskift har ställt stora krav på arbetsmiljöarbetet, för att undvika att antalet arbetsplatsolyckor skulle stiga. 50 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=53">Årsredovisning 2009 Sida 53 Medarbetare 2009 har p</a> räglats av stora förändringar för organisation och medarbetare. Lantmännen står inför utmaningar som kräver effektivare processer och arbetssätt, och en rätt dimensionerad organisation. Samtidigt ska Lantmännen fortsätta att vara en attraktiv arbetsplats som värnar om medarbetarnas välmående och utveckling. Under året har en omfattande genomlysning av Lantmännens organisation genomförts. Många medarbetare har därmed fått nya roller. I samband med detta har Lantmännen minskat antalet tjänstemän med 216. I avvecklingsprocessen har i samtliga fall koncerngemensamma riktlinjer tillämpats. För att säkerställa att dessa medarbetare får bra stöd och hjälp att komma vidare till ny anställning, starta eget eller få kompletterande kompetenshöjande åtgärder har koncernen samarbete med professionella aktörer på arbetsmarknaden såsom till exempel Trygghetsrådet i Sverige. En av de viktigaste utmaningarna för Lantmännen är att fortsättningsvis attrahera framtida medarbetare, men även att säkerställa att vi har motiverade medarbetare med rätt kompetens och ledare som kan driva och utveckla sin verksamhet. Lantmännen har idag bra program och utvecklar kontinuerligt verktyg för att stötta cheferna i sin ledarroll. För att få ned kostnaderna och samtidigt öka kvalitén har ett antal koncerngemensamma avtal slutits inom HR-området, bland annat gemensamt avtal avseende företagshälsovård, rekryterings- och utbildningsleverantörer. Attrahera och rekrytera Även i tider med anställningsstopp har det långsiktiga arbetet med att stärka Lantmännens varumärke som arbetsgivare fortsatt. För att kvalitetssäkra rekryteringarna inom koncernen har det under 2009 beslutats om gemensamma rekryterings- och testverktyg för personlighetsbedömning samt samarbetspartners inom search och rekrytering. Lantmännen arbetar på flera sätt för att öka kännedomen och stärka varumärket som arbetsgivare hos studenter. Under 2009 har Lantmännen profilerat sig vid åtta universitet i Sverige, genom bland annat medverkan på arbetsmarknadsdagar. I 2009 års Företagsbarometer klättrar Lantmännen 18 placeringar när studerande teknologer rankar arbetsgivare efter popularitet. Undersökningen utförs årligen av Universum bland universitetsoch högskolestudenter i Sverige. Attrahera & rekrytera Behålla & belöna Utveckla Hållbara prestationer Kvinnor 31% Män 69% Företagsbarometern i Sverige 2009 Lantmännens ranking Ekonomer Teknologer 2009 2008 2007 2006 68 50 71 68 68 68 83 95 Könsfördelning anställda Kvinnor 31% 30-49 år 53% Män 69% >49 år 27% 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 <30 år 20% 30-49 år 53% Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 519 Kvinnor xx% 2007 2008 2009 Åldersfördelning <30 år 20% Medelantal anställda 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=54">Årsredovisning 2009 Sida 54 Från examensarbete til</a> l Hållbarhetsansvarig Belöna och behålla 2009 är det första verksamhetsåret då Lantmännen arbetat koncerngemensamt med Performance Management, det vill säga att i medarbetarsamtal enas om, skapa förutsättningar för, följa upp, utvärdera och belöna prestationer. Vi har även arbetat med ledarskap och motivationshöjande insatser vilket ökat ”Motiverad Medarbetar Index” från 64 till 69 i medarbetarundersökningen ”Insikt”. Medarbetarundersökning Resultatet från Lantmännens koncerngemensamma årliga medarbetarundersökning Insikt ger möjlighet att fokusera på förbättringsområden. Två viktiga områden i 2009 års mätning var arbetsmiljö och kommunikation. Under året har ett helhetsgrepp tagits kring den fysiska arbetsmiljön och riskområden, olyckor och tillbud har kartlagts. För att stötta chefer på olika nivåer att föra ut budskap, mål och strategier till sina medarbetare har flera konkreta verktyg och mallar tagits fram. Medarbetarsamtal Varje chef inom Lantmännen ska ha medarbetarsamtal med sina medarbetare minst en gång om året. Insikt visar att 61 procent Gustaf Tynelius första kontakt med Lantmännen som arbetsgivare var under en arbetsmarknadsdag på universitetet. Efter ett lyckat examensarbete och en projektanställning ansökte Gustaf till koncernens traineeprogram 2008/2009 och blev erbjuden en av de 17 platserna. Bredden i verksamheten, ansvaret från jord till bord och satsningen på medarbetarnas utveckling och hälsa attraherade mig. Efter 15 månader som trainee med fyra praktikperioder, projektuppdrag från koncernledningen och utbildning inom ledarskap och affärsmannaskap är Gustaf nu rustad för rollen som Hållbarhetsansvarig för Lantmännen Unibake i Danmark. Tack vare att traineeprogrammet är så flexibelt och väl förankrat i hela koncernen, har vi traineer kunnat nå intressanta och utmanande tjänster. Medarbetarsamtal som lönar sig 62,5 65,0 67,5 70,0 72,5 Lantmännen har flera utbildningar i att hålla medarbetarsamtal i syfte att stötta cheferna i att bli ännu bättre på att ge återkoppling och belöna goda prestationer. Samtliga chefer erbjuds denna utbildning för att vara väl förberedda inför sina samtal. Frida Nordlund, HR-chef för Cerealia berättar att tydliga individuella och inspirerande mål spelar stor roll för medarbetarens motivation i arbetet. Vad och hur jag presterar ska självklart påverka min lön. Nöjda, motiverade medarbetare presterar bättre och bidrar till ett effektivare och mer lönsamt företag. 2005/2006 Motiverad medarbetarindex Index 62,5 65,0 67,5 70,0 72,5 2005/2006 2007 2009 Ledarskapsindex Index 62,5 65,0 67,5 70,0 72,5 2005/2006 2007 2009 2007 2009 52 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009 67,5 70,0 72,5 70 72
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=55">Årsredovisning 2009 Sida 55 av medarbetarna haft m</a> edarbetarsamtal under 2009. Även om merparten av dessa är nöjda med kvalitén på samtalen är detta uppenbart ett prioriterat förbättringsområde. Talangidentifiering säkrar nyckelkompetens För att säkerställa att koncernen får behålla strategiskt viktiga medarbetare identifieras talanger och topptalanger i koncernens årliga ledarförsörjningsprocess. Processen innefattar också ersättarplanering och för detta har koncernen tydliga riktlinjer och mallar för att få struktur i arbetet. 2009 års ersättarplanering visar att antalet omedelbara och planerade ersättare till chefsoch nyckelpositioner totalt sett ökat. Utveckla medarbetare och organisation För att säkerställa att verksamhetens mål nås är det viktigt att skapa rätt förutsättningar. Detta görs bland annat genom att utveckla chefers och medarbetares kompetens. Hälsa är ett område som Lantmännen under 2009 fortsatt har haft stort fokus på. Det handlar om att utveckla medarbetarnas livsstilskompetens och att genom ett aktivt hälsoarbete skapa rätt förutsättningar för hållbara prestationer. Ledarskap Förutom en basutbildning för koncernens samtliga chefer har Lantmännen även två interna ledarutvecklingsprogram, Growth Accelerator Programme (GAP) & Grow. GAP riktar sig till koncernens topptalanger, som redan idag sitter på ledande befattningar, och genomfördes framgångsrikt för första gången under 2009 med 18 deltagare från koncernens olika verksamheter och länder. Grow vänder sig till talanger som är i början av sin ledarkarriär. 2009 deltog 23 medarbetare från 5 olika länder. Ledarskapsindex från medarbetarundersökningen är ett av flera sätt att mäta chefernas förbättring vad gäller att utveckla och organisera sin verksamhet samt leda och motivera sina medarbetare. Som ett resultat av Lantmännens fokus på ledarskap har ledarskapsindex kontinuerligt förbättrats. Det genomsnittliga ledarskapsindexet har ökat från 67 år 2007 till 71 år 2009. Ledarskap och delaktighet Anders Nilsson är en av Lantmännens cirka 900 chefer och är idag produktionschef inom division Lantbruk. Han poängterar vikten av att skapa samsyn och delaktighet kring anläggningens mål och utveckling. För att lyckas med detta tar Anders och hans ledningsgrupp fram en strategiplan som bryts ned till den enskilde operatörens individuella mål. För att säkerställa gott ledarskap är det självklart för Anders att hans chefer går koncernens grundutbildning ”Lantmännens Ledarträning”. Jag arbetar genom mina chefer och därför är det jätteviktigt för mig att säkerställa att de är bra ledare. Hälsa är ett av områdena i strategiplanen. Anders själv har gått koncernens utbildning i ”Hälsofrämjande Ledarskap” och uppmanar sina chefer att göra detsamma. Att vi aktivt främjar en god hälsa hos våra medarbetare är en viktig förutsättning för bra prestationer! Hälsoscreening Under 2009 har Lantmännen vidareutvecklat sitt systematiska hälsoarbete. En viktig del i detta arbete är hälsoscreening. Genom en enkel enkätundersökning och konditionstest, får medarbetaren snabb återkoppling på sin hälsostatus. För Lantmännen är hälsoscreeningarna en möjlighet att identifiera frisk- och riskgrupper vilket ger ett bra underlag för att planera både det strategiska och det lokala hälsoarbetet. Under 2009 är 1 405 screeningar genomförda och 56,7 procent av medarbetarna befinner sig i friskgruppen och målet är 75 procent år 2011. Dit ska Lantmännen ta sig genom riktade åtgärder till exempel fortsatta hälsoundersökningar för riskgrupper, utbildningar i livsstilskompetens, viktminsknings- & tobaksavvänjningskurser samt ett kontinuerligt arbete med hälsofrämjande åtgärder. Könsfördelning chefer Kvinnor 22% Män 78% Hälsoscreening % 100 Riskgrupp 20 40 60 80 0 * Medarbetare som befinner sig i friskgruppen enligt genomförd hälsoscreeningsenkät. Primär grön 100 60 80 Kickfärg Mål för friskgrupp Friskgrupp* Sjukfrånvaro % av total arbetstid 0 1 2 3 4 5 6 Kvinnor 2008 2009 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 539 15 000 Män Totalt
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=56">Årsredovisning 2009 Sida 56 Leverantörer Även om L</a> antmännen har egen verksamhet i alla led från jord till bord behövs goda samarbeten med externa leverantörer. Lantmännens leverantörsuppförandekod är ett verktyg för att säkerställa sunda och etiska affärsrelationer och en grund för gemensamt förbättringsarbete. Under 2009 har implementeringen av koden påbörjats. Leverantörsuppförandekod för goda samarbeten Lantmännen är beroende av ett stort antal leverantörer över hela världen inom såväl jordbruks- och livsmedelssektorn som andra kategorier varor och tjänster, exempelvis maskiner, förpackningar, kemikalier och transporter. Det långsiktiga målet är att stärka relationen med leverantörerna och tillsammans nå förbättrad prestanda på hållbarhetsområdet. Arbetet med att implementera och följa upp leverantörsuppförandekoden genomförs stegvis. Under 2009 har kraven i koden kommunicerats till leverantörerna. Samtliga nyckelleverantörer har riskbedömts och uppföljning av efterlevnad har påbörjats. Leverantörsuppföljning för gemensamt förbättringsarbete Lantmännen har under 2009 genomfört flera leverantörsbesök för implementering av leverantörsuppförandekoden, bland annat i Thailand, Brasilien och Kina. Lantmännen Doggy besökte under sommaren en thailändsk råvaruleverantör. Bakgrunden var delvis en rapport från Fair Trade Center (2007) angående arbetsförhållandena hos bland annat denna leverantör. I rapporten framkom också att Lantmännen Doggy saknade uppförandekod och uppföljning av leverantörernas efterlevnad. Syftet med besöket var dels att förankra leverantörsuppförandekoden och dels att undersöka produktionen på plats och säkerställa att kraven uppfylls. Vi har samarbetat med denna leverantör i flera år. Det känns bra att ha besökt dem, att själv se att produktionen har utvecklats väl och att uppförandekoden har accepterats. Det är också en trygghet att veta att andra multinationella företag genomfört revisioner. Margareta Larsson, Miljö- och Kvalitetschef Lantmännen Doggy Exempel på leverantörskrav Leverantörsuppförandekoden är en del av Lantmännens uppförandekod och gäller för samtliga leverantörer. Kraven i koden utgår från Global Compacts tio principer. Miljö: Leverantören ska aktivt arbeta med att minska utsläpp till luft, mark och vatten samt effektivisera sin resursanvändning. Arbetsmiljö och sociala villkor: Leverantören ska respektera anställdas rättighet att organisera sig i fackföreningar samt deras möjlighet till kollektiva förhandlingar. Affärsetik: Ingen form av korruption, mutor, penningtvätt eller olaglig konkurrensbegränsning är tillåten. Leverantörsuppförandekoden i sin helhet kan hämtas på Lantmännens hemsida www.lantmannen.com Ansvar en del i leverantörsavtalen Lantmännens utgångspunkt är att leverantörsuppförandekoden ska ingå i samtliga avtal. Under 2009 har koden kommunicerats till flertalet leverantörer och i de allra flesta fall mottagits positivt. Ett fåtal leverantörer har av olika skäl inte velat skriva under leverantörsuppförandekoden i form av juridiskt bindande avtal, Lantmännen för i dessa fall en fortsatt dialog. Genomförda åtgärder • Lantmännens inköpare har utbildats i leverantörsuppförandekoden. • Riskklassificering av leverantörer. Nyckelleverantörer har identifierats och riskbedömts. • Leverantörsuppförandekoden har förts in i alla nyoch omförhandlade avtal. • Pilotrevisioner har genomförts. • Upphandling av revisionstjänster för uppföljning av högriskleverantörer. Pågående arbete • Uppföljning av nyckelleverantörers efterlevnad under år 2010. • Leverantörsuppförandekoden införd i samtliga avtal och uppföljnings på plats senast 2012. • Rutiner för hantering av avvikelser och förbättringsåtgärder. • Utbildning av egen personal i leverantörsuppföljning. Återstående utmaningar • Utveckling av aktivt förbättringsarbete tillsammans med leverantörer. 54 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=57">Årsredovisning 2009 Sida 57 Hållbar affärsutveckli</a> ng Lantmännens strategi för långsiktig lönsamhet är att satsa på forskning och utveckling samt att bygga ett starkt varumärke genom ansvarstagande från jord till bord. Hållbarhetsaspekter är en viktig del i affärsutvecklingen och det gäller att identifiera de hot och möjligheter som kan uppkomma. En viktig del av det utvecklingsarbete som Lantmännen bedriver är idag relaterat till klimatfrågan. Produkter laddade med hela kedjans kunskap Under 2009 har Lantmännen genomfört en studie över affärsmässiga konsekvenser av klimatförändringarna. Bland annat har ett första analysverktyg tagits fram för att kunna bedöma risker och möjligheter ur ett produktperspektiv. Generellt kan sägas att Lantmännens produkter är relativt bra positionerade utifrån ett klimatperspektiv, i jämförelse med andra livsmedel. Men förbättringar krävs och Lantmännen kan bidra till ökad hållbarhet i produktionen genom att utnyttja den kunskap och kontroll som finns i hela kedjan från jord till bord. Klimatsmarta matgryn Klimatdeklarationer är en bra utgångspunkt för förbättringsarbete. Lantmännen har under 2009 i en studie på Matgryn undersökt i vilken mån en produkts miljöprestanda kan förbättras genom olika åtgärder. En livscykelanalys visar att klimatpåverkan uppkommer främst i odlingsledet, där användningen av handelsgödsel bidrar mest. En av Lantmännens odlare har utvecklat ett särskilt klimatanpassat odlingssätt, genom att bland annat använda plöjningsfri teknik, precisionsgödsla samt torka spannmålen med biobränsle. Dessa åtgärder minskar klimatpåverkan med cirka 25 procent jämfört med den genomsnittliga odlingstekniken. Lantmännens foder ger klimatmärkt mjölk När sju mjölkproducenter i Uppland gick samman för att marknadsföra ekologisk och närproducerad mjölk under varumärket 7 gårdar, efterlyste de klimatmärkt foder. Lantmännen Lantbruk är ensamma om att kunna erbjuda klimatvärden för fodret, och möjliggör nu försäljning av klimatmärkt mjölk i Uppland. Livsmedel för bättre hälsa Odlingsteknik Sortval, växtförädling Förädling Förnybart bränsle Nutrition Spårbarhet Recept och information Lantmännen har länge haft en framskjuten position inom livsmedelsforskning, bland annat när det gäller fiberrika livsmedel som är välgörande för mage och hjärta. Under 2009 har en ny produktserie med specialdesignade fiberblandningar lanserats i Sverige. Sid 67 Lantmännens verksamhet från jord till bord täcker in alla kompetensområden som krävs för att producera bra mat. Från växtförädling inom Lantmännen SW Seed till produktion av pasta, frukostflingor och bröd inom både Lantmännen Cerealia och Lantmännen Unibake. Under 2008 var Lantmännen först ut i Sverige med att klimatdeklarera livsmedel. Vid utgången av 2009 var 13 livsmedelsprodukter klimatdeklarerade. Lantmännen arbetar kontinuerligt för att med livscykelanalyser som grund minska miljöpåverkan i alla led i verksamheten. Lantmännen deltar också aktivt i branschsamarbeten angående utveckling av klimatmärkning. Sid 66 Tvärfunktionell utveckling För att bättre utnyttja hela Lantmännens kompetens i problemlösning och utveckling har tvärfunktionella grupper bildats inom de fyra olika verksamhetsområdena livsmedel, foder, energi och förpackningar. Arbetet i grupperna syftar till att definiera och driva koncerngemensamma projekt, ta fram policyer och riktlinjer. Hållbarhetsperspektivet har en viktig roll i grupperna. Exempel på områden med behov av bredare samverkan är förpackningslösningar och förbättringsarbete i hela kedjan. Läs mer om forskning och utveckling Sid 9 Hållbar investering och produktutveckling Under 2009 har ett arbete påbörjats för att tydligare lyfta in miljö- och hållbarhetsaspekter i Lantmännens styrande processer, framförallt i produktutvecklingsprocessen. Fokus för 2010 är att ytterligare integrera hållbarhetsaspekterna i styrande processer, exempelvis investeringsprocessen. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 559
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=58">Årsredovisning 2009 Sida 58 Ansvar från jord till </a> bord Odling sid 57 Transport sid 60 Åkermarken är utgångspunkten för Lantmännens hela verksamhet. Lantmännens affärsidé är att utveckla och förädla åkermarkens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Med verksamhet och kunskap i hela kedjan från jord till bord skapas goda förutsättningar för en sund och hållbar produktion av livsmedel och energi. Den värdefulla åkermarken Åkermarken är en värdefull resurs att värna om. Den möjliggör produktion av energi, foder och livsmedel som samhället är beroende av. I takt med att jordens befolkning ökar och alltfler får en högre levnadsstandard stiger den globala efterfrågan på spannmål och andra odlade råvaror. Förädling sid 62 Kund & konsument sid 65 Samtidigt finns flera hot mot dagens jordbruksproduktion. Klimatforskning visar att extrema vädersituationer blir allt vanligare vilket ökar risken för helt eller delvis förlorade skördar. Tillgången på färskvatten minskar och ökenområden sprider ut sig. Biologisk mångfald gynnar jordbruksproduktionen till exempel genom de arter som hindrar skadegörare och bidrar till pollinering av grödor. Idag kan kortsiktiga brukningsmetoder leda till utarmning av mångfalden. Åkermarken hotas också av exempelvis marknära ozon och oönskad spridning av metaller och organiska miljögifter. Även undanträngning av mark på grund av bebyggelse är en viktig påverkansfaktor. Utmaningen är att upprätthålla åkermarkens avkastning samtidigt som odlingen sker på ett hållbart sätt. Som en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk har Lantmännen både ett ansvar och en unik möjlighet att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. Kontroll i hela kedjan Det finns många aspekter som påverkar slutresultatet hållbara energi- och livsmedelsprodukter. Konsumenternas kunskap och förväntningar på ansvarsfull produktion från jord till bord ökar också. Maten ska produceras energisnålt, hygieniskt och så naturligt som möjligt. Vissa ingredienser och onödiga tillsatser bör undvikas. Kraven ökar också på närproducerad mat, liksom på god djuromsorg. Förväntningarna är hälsosam, god och färsk mat på tallriken - som kan ätas med gott samvete. För att nå en hållbar energianvändning krävs en övergång till flera olika förnybara energikällor, där bioenergi från skogsbränsle och energigrödor är en del av lösningen. Hållbar energiproduktion handlar om att säkerställa hållbara råvaror av kontrollerat ursprung, en effektiv produktionsprocess och effektiv användning av biprodukter. På de följande sidorna kan du läsa mer om Lantmännens arbete för ansvarstagande i hela kedjan; om genomförda åtgärder och pågående arbete men också om de utmaningar som återstår att hantera. Ansvaret är störst för de aspekter och delar i verksamheten som Lantmännen har direkt kontroll över och därmed kan styra, utöver detta tar Lantmännen en aktiv påverkande roll för att främja en hållbar utveckling. 56 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=59">Årsredovisning 2009 Sida 59 Odling Odlingen har en</a> viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. I odlingen kan vi producera hållbara och klimatsmarta livsmedel, odlingen kan skapa råvara för bioenergi och åkermarken ger möjlighet för återcirkulation av näringsämnen. På vägen mot hållbar odling finns dock flera utmaningar att hantera. Vårt Ansvar - Odling Ansvarstagandet i odlingsledet omfattar flera aspekter som Lantmännen i olika stor utsträckning har möjlighet att påverka och styra. I de fall odlaren äger beslutet har vi ansvar att påverka genom kunskapsförmedling och information. • Odlingen ska resultera i säkra livsmedel. • Arbetsvillkoren hos odlarna ska vara goda. • Brukningsmetoderna ska bibehålla åkermarkens bördighet och bevara den biologiska mångfalden. • Användningen av växtnäring ska inte leda till näringsläckage till vattendrag. • Koncentrationen av tungmetaller och oönskade organiska ämnen i åkermarken ska inte öka. • Växtnäringsämnen ska återcirkuleras. • Odlingen ska inte bidra till negativ klimatpåverkan. • Odlingsmetoden ska vara långsiktigt ekonomiskt lönsam. Andel ekologiska produkter i Lantmännens sortiment Konventionellt % Utsäde, ton Foder, ton Spannmål, ton Livsmedel, SEK Växtnäring, SEK 2009 2008 93,0 94,0 95,3 96,1 97,3 97,2 97,0 98,0 95,6 - Ekologiskt 2009 2008 7,0 4,7 2,7 3,0 4,4 6,0 3,9 2,8 2,0 - Den konventionella odlingsformen är fortfarande dominerande. Den ekologiska andelen på marknaden ökar dock i hela livsmedelskedjan. Utveckling inom växtnäring Precisionsodling minskar näringsläckage. Att i möjligaste mån anpassa gödslingen efter det verkliga behovet sparar pengar och skonar miljön. Lantmännen erbjuder både rådgivning och produkter för precisionsodling och optimerad gödsling. Växtodlingsrådgivare och forum för information och erfarenhetsutbyte finns på många håll i landet liksom på webben. Lantmännen utvecklar också tekniska lösningar för en optimerad användning av växtnäring. Under året har försäljningen av Yara N-sensor ökat. Sensorn placeras på traktorns tak och läser av grödans kväveinnehåll, och styr sedan gödslingen exakt efter hur mycket grödan behöver. Ekologisk och konventionell Såväl konventionell som ekologisk odling har flera utmaningar att hantera för att vara hållbara, exempelvis när det gäller växtnäring, bevarande av markens bördighet och förbrukning av fossila bränslen. Lantmännen arbetar med produkter till och från både konventionell och ekologisk odling. Genom erfarenhetsutbyte, rådgivning och produktutveckling kan Lantmännen bidra till att påskynda utvecklingen i en hållbar riktning. Läs mer på Lantmännens hemsida www.lantmannen.com Efterfrågan på ekologiska jordbruksprodukter liksom andelen ekologiskt på marknaden ökar fortfarande i stora delar av hela livsmedelskedjan, om än i en lägre takt än tidigare. Sänkta riktvärden för kadmium Sverige har sedan många år en restriktiv hållning till kadmium och myndigheterna har vidtagit en rad åtgärder för att minska tillförseln till åkermarken, exempelvis krav på lågt kadmiuminnehåll i fosforgödsel. Även om cerealier och grönsaker står för huvuddelen av kadmiumintaget hos den icke-rökande delen av befolkningen så är halten av kadmium i svenska grödor låg. I mars 2009 publicerade EFSA - EU:s organ för livsmedelssäkerhet en ny riskvärdering av riktvärdet för tolerabelt veckointag av kadmium från 7 mikrogram/kilogram kroppsvikt till 2,5 mikrogram/kilogram. Under året har den internationella efterfrågan på gödsel ökat och det har blivit brist på gödsel med lågt kadmiuminnehåll. Kadmiuminnehållet har därför börjat stiga i den gödsel som finns på marknaden. Lantmännen har sedan länge analyserat kadmiumnivåerna och informerar kunden om kadmiumklassningen på alla produkter med fosfor. Lantmännen behöver vara fortsatt uppmärksamma på utvecklingen och fortsätta arbeta för minimala nivåer. Växtnäring i kretslopp Fosfor är ett viktigt näringsämne för växter och samtidigt en ändlig och kostsam resurs. Att återföra växtnäringen från Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 579
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=60">Årsredovisning 2009 Sida 60 reningsverkens slam ti</a> ll åkrarna, utan att öka halten av andra oönskade ämnen, är en viktig hållbarhetsfråga. Enligt riksdagens miljömål ska minst 30 procent av fosforn som finns i avloppsslam återföras till åkermark senast 2015. Under 2009 presenterade Naturvårdsverket ett förslag till ny förordning för användning av slam inom jord- och skogsbruk, i syfte att öka återförseln av fosfor. Slamspridning på åkermark har debatterats under många år. Nyttan av ett kretslopp ställs mot vetskapen om att slammet kan innehålla ämnen som innebär miljö- och hälsorisker. Det finns ett certifieringssystem för avloppsslam, REVAQ, som ställer krav på full spårbarhet, smittskydd och ett systematiskt förbättringsarbete avseende tungmetaller och andra oönskade ämnen. Lantmännen vill ha kontroll och spårbarhet på det slam som sprids på åkermark och anser att endast REVAQ-certifierat slam ska återföras till åkermark. För den spannmål som används till Lantmännens livsmedelsprodukter ställs krav på slamfrihet på de marknader där slamfri spannmål är tillgänglig. Att stödja och ständigt driva på utvecklingen av skärpta krav inom REVAQ är ett sätt för Lantmännen att ta ett långsiktigt ansvar för en hållbar återföring av växtnäring till åkermarken. Hållbart växtskydd Lantmännen är en stor aktör på marknaden för växtskyddsprodukter, med ansvar att bidra till hållbar växtskyddsanvändning. I Sverige har användningen av kemiska bekämpningsmedel ökat de senaste åren, bland annat på grund av förändrade val av grödor och växtföljder. Detta är en utveckling som inte är önskvärd. Lantmännen har under 2009 antagit en ny växtskyddspo- licy där grunden är hållbara växtskyddsmedel ur tre perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Policyn omfattar riktlinjer för val av växtskydd, användning och hantering av kemiska växtskydd för att minimera risker och negativa effekter på hälsa och miljö. Lantmännen fortsätter satsa på biologisk behandling av utsäde som alternativ till kemiska bekämpningsmedel. Biologisk behandling innebär att inga främmande ämnen eller substanser tillförs naturen. Biologisk utsädesbehandling växer på den Vi måste hålla oss inom jordens ramar! Professor Johan Rockström har tillsammans med ett internationellt forskarteam* tagit fram gränsvärden som beskriver, utifrån vår kunskap idag, hur mycket mänsklig aktivitet jordens viktigaste system klarar av. Forskarna menar att det finns trösklar som kan innebära dramatiska förändringar om de överträds. De nio biofysiska processer som identifierats och kartlagts är föroreningar av luftpartiklar, kemiska gifter, växthuseffekter, havsförsurning, ozon, kväve och fosfor, sötvattenanvändning, förändrad markanvändning och biologisk mångfald. Ett fungerande jordbruk är direkt beroende av att vi håller oss inom ramarna för flera av dessa processer. Samtidigt bidrar jordbrukssektorn idag till miljöbelastningen när det gäller till exempel kemiska gifter, läckage av näringsämnen, markens bördighet och påverkan på biologisk mångfald. Med kunskap om vad jorden faktiskt tål måste mänskligheten nu uppnå ett levnadssätt som ryms inom systemgränserna. Och det snabbt. Redan idag bedömer vi att gränserna överskridits inom tre områden - utsläpp av koldioxid, förlust av biologisk mångfald och utsläpp av kväve och fosfor. Lantmännen har ett ansvar och möjlighet att påverka utvecklingen i dessa tre kritiska frågor. Professor Johan Rockström Chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet * Rapporten ”Planetary boundaries: Exploring the safe operating space for humanity” publicerades i tidskriften Nature i september 2009. Andel biologiskt behandlat utsäde % 10 20 30 40 50 60 0 2005 2006 2007 2008 Vårutsädet var friskt och behovet av betning litet. Andelen biologiskt behandlat utsäde oförändrat. 58 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009 2009 Kadmium i fosforgödsel ppm 10 12 0 2 4 6 8 2005 2006 2007 2008 2009 Ökning beror på ökad internationell efterfrågan på gödsel och brist på fosforgödselmedel med lågt kadmiuminnehåll under växtodlingsåret 2008-2009.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=61">Årsredovisning 2009 Sida 61 internationella markna</a> den. Under 2009 blev medlet Cerall godkänt i Storbritannien. Produkten är därmed godkänd i elva europeiska länder. Lantmännen har under året medverkat i framtagning av en nationell handlingsplan för integrerat växtskydd i enlighet med EU:s ramdirektiv om hållbar användning av bekämpningsmedel. Satsningen på biologiskt behandlat utsäde ligger väl i linje med detta. Växtförädling Genom att utveckla nya växtsorter med exempelvis bättre motståndskraft mot sjukdomar, går det att öka avkastningen samtidigt som behovet av insatsmedel minskar. Under 2009 lanserade Lantmännen SW Seed ängssvingelsorten Minto och rörsvingelsorten Swaj som har bättre avkastning och torktålighet. Goodwill-ersättning för reklamerad ny raps En ny vårrapssort började säljas under 2009. Efter besvärliga väderförhållanden under våren fick Lantmännen in ett flertal reklamationer på vårrapssorten. Lantmännen valde att erbjuda en så kallad goodwill-ersättning till de odlare som drabbats. Genteknik och produktsäkerhet Lantmännen ser positivt på den potential som utvecklingen av genteknik inom växtförädling har för att bidra till ett hållbart samhälle. Samtidigt finns också en medvetenhet om att det finns risker och att en del av allmänheten känner oro. Lantmännen SW Seed har under året uppdaterat sitt kva- litetssäkringsprogram som ska säkerställa en strikt isärhållning mellan konventionellt och genmodifierat utsäde. När det gäller foder avgör kundernas krav och Lantmännen säkerställer tillgången till GMO-fritt foder. Lantmännens livsmedelsprodukter innehåller inga råvaror från gentekniskt modifierade grödor. Ofrivillig kontaminering med GMO-råvara. Under 2009 har Lantmännen haft två fall där råvarupartier klassade som GMO-fria hade spår av GMO. Ett majsparti visade sig vid egenkontroll ha för hög halt av GMO. Berörda kunder informerades och all vidare användning av majsen som GMO-fri stoppades. Under hösten återkallade Lantmännen Cerealia ett parti krossat linfrö som visat sig innehålla spår av en genmodifierad linfrösort. Utöver myndigheternas kontroll, arbetar Lantmännen med egenkontroll för att ytterligare kvalitetssäkra produkter ur bland annat GMO-perspektivet. Hållbara råvaror - soja och palmolja Den största delen av Lantmännens råvaror odlas i Sverige och norra Europa. Två viktiga undantag är sojabönor och palmolja, insatsmedel i bland annat foder- och livsmedelsproduktion. Världsproduktionen av soja och palmolja ökar kraftigt och odlingen hotar på vissa håll världens viktiga regnskogsområden. Sedan 2008 finns en internationell certifiering för palmoljeproduktion enligt kriterier från Round Table for Sustainable Palm Oil (RSPO). Genom att köpa certifikat enligt RSPO:s kriterier försäkrar Lantmännen sig om att motsvarande mängd olja blir hållbart producerad. Lantmännen köper de första certifikaten redan 2010 och målsättningen är att 2011 köpa certifikat för 100 procent av volymen. Lantmännen är medlemmar i den internationella Round- table process som pågår för att utveckla kriterier för hållbar sojaproduktion, och handlar från och med 2009 endast soja från de företag som deltar där. Inom två år efter att kriterier för hållbar sojaodling finns, ska minst 50 procent av Lantmännens inköpta sojamjöl uppfylla dessa. Under året har Lantmännen i dialog med SwedWatch bidragit till deras undersökning inför den sojarapport som planeras att publiceras år 2010. Genomförda åtgärder • Ny policy för hållbart växtskydd. • Klimatberäkningar för alla foderprodukter. • Metod för beräkning av klimatpåverkan från spannmål på gårdsnivå, för kunder med specifika krav. Pågående arbete • Övergång till certifierad palmolja och sojaråvara • Fasa ut kemisk behandling av utsäde och övergå till värmebehandling eller behandling med naturligt förekommande mikroorganismer. Andel svensk foderråvara % 50 52 54 56 58 60 2005 2006 2007 2008 2009 Ökningen beror på ökad tillgång till drank från etanolproduktionen i Sverige samt lågt pris på raps jämfört med soja. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 599 • Genomföra foderförsök och utvärdera utfodringens klimatpåverkan. Återstående utmaningar • Utveckla strategi för hållbar användning av växtnäring, för att minska problemet med näringsläckage. • Utveckla strategin för hållbar användning av växtskydd, för att minska riskerna med kemikalierester. • Öka kunskapen om hur vattenfrågan kommer att påverka verksamheten framöver.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=62">Årsredovisning 2009 Sida 62 Transporter Kedjan frå</a> n jord till bord binds samman av transporter. Lantmännen är en av Sveriges fem största transportköpare och står för cirka en procent av alla lastbilstransporter på svenska vägar. Det gör transporter och logistik till ett prioriterat område i miljö- och hållbarhetsarbetet. Ett av Lantmännens mål är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent 2006-2010. Arbetet för hållbar logistik omfattar också hänsyn till hälsa och säkerhet hos de som berörs av transporterna. Vårt Ansvar - Transport • Effektiv logistik • Utöka andelen förnybara bränslen från hållbara råvaror • Fler transporter på järnväg • Färre tomma transporter • Säkra transporter • Chaufförer utbildade i Heavy Ecodriving • God och säker arbetsmiljö GreenLine - helhetsgrepp för hållbar logistik Lantmännens arbete med att utveckla logistikarbetet i hållbar riktning är sedan 2007 samlat under konceptet Green Line. En viktig del i arbetet är att minska klimatpåverkande utsläpp. Lantmännens mål fram till år 2010 är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent (jämfört med 2006), det innebär konkret att 16 100 ton i absoluta tal ska sparas. För att nå målet krävs en utsläppssänkning på 9 000 ton under 2009-2010. Planer och aktiviteter för att nå detta finns. Klimatarbetet är ett kontinuerligt arbete där alla affärsområden och divisioner drar sitt strå till stacken. Förbättrad planering Ett tätare samarbete med transportörerna ger förutsättningar för bättre fyllnadsgrad totalt och därmed minskad miljöpåverkan. Den enskilt viktigaste händelsen under 2009 när det gäller miljöprestanda för transporterna är att Lantmännen numera själva driver den centrala transportavdelningen, som tidigare varit outsourcad. Det ger bättre möjligheter att ta tillvara synergier, utnyttja ledig kapacitet och ta bort transporter som inte behövs. Program för effektiva lastbilstransporter Lantmännen arbetar systematiskt med aktiviteter för miljöanpassning av lastbilstransporterna. Inom GreenLine finns ett aktivitetsprogram som omfattar utbildning i Heavy Ecodriving, trafikattityd, uppgradering av fordonsdator och installation av alkolås. Syftet är att få en bättre transportekonomi, lägre utsläpp, större trafiksäkerhet och bättre arbetsmiljö för chaufförerna. En pilotomgång av programmet genomfördes 2007-2008. I slutet GreenLine - samlingsnamn för mer hållbar logistik • Ecodriving • Färre akuta leveranser • Partnerskap • Järnväg • IT-system • Lastsäkring • Frekvens • Förnybar energi • Hastighet • Bältesanvändning • Hantering av farligt gods • Kör och vilotid • Alkolås • Fyllnadsgrad 60 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=63">Årsredovisning 2009 Sida 63 av 2009 påbörjades näs</a> ta fas som omfattar cirka 140 chaufförer som transporterar foder och bränslepellets för Lantmännen. Ett arbete pågår för att byta ut en del av de fossila bränslen som tankas idag mot förnybar biodiesel, RME. Antalet bilar som blir berörda beror på lastbilens fabrikat och lokal distribution av RME. Under 2009-2010 utrustas 25 bilar med så kallad ISA-ut- rustning som stöd för högre trafiksäkerhet, mindre stress, lägre bränsleförbrukning och mindre slitage av motorer och däck. Vägverket har hjälpt till med utrustningen och enligt deras mätningar minskar bränsleförbrukningen med 10-13 procent genom att hålla lagstadgad hastighet. Förbättringsarbetet för lastbilstransporterna beräknas bidra till minskade utsläpp med minst 3 000 ton CO2 per år. Samarbete med transportörerna som ger resultat Transportpolicyn har uppdaterats år 2009 som stöd för arbetet med att minska klimatpåverkan. Miljöarbetet går som en röd tråd genom hela varuflödet, inköp, produktion och logistik. Policyn och ”Riktlinjer för leverantörer av godstransporttjänster” är viktiga dokument redan vid offertförfrågan. Ett konkret exempel är; hur mycket anbudet belastar miljön; vilka handlingsplaner finns för att minska klimatpåverkan och inom vilken tidsram. Ett annat exempel vid inköpet är utvärdering och uppföljning av leverantörsuppförandekoden. Inom produktionsdelen gäller det att hela tiden förbättra planeringen och att ha en effektiv utlastning, det vill säga att lasta så mycket i volym som möjligt och att minska andelen akuta körningar. Logistiksidan driver förbättringsprojekt i hela varuflödet. Ett par konkreta exempel är lagerutformning, internationella transporter och projektledning av GreenLineprojekten. En tät dialog med transportörerna ger resultat. Det kan vi se i våra årliga uppföljningar av utsläpp från Lantmännens transporter. Ansatsen är att för varje år öka tillförlitligheten av mätresultaten. För att uppnå säkrare data justerar vi hela tiden frågeformuleringar och diskuterar med transportleverantören vid revisioner. Fler transporter på järnväg Lantmännen strävar efter ett ökat utnyttjande av järnvägstransporter. I slutet av 2009 återställdes den fasta järnvägsförbindelsen till Lantmännens foderfabrik och Logistikcentra i Västerås. Åtgärden beräknas minska utsläppen av CO2 -utsläpp med motsvarande 900 ton per år initialt. Potentialen är betydligt större och är till viss del beroende av andra strategiska punkter. Arbetet att utöka antalet intermodala/comodala transporter pågår också, det vill säga att köra vissa sträckor på järnväg i kombination med bil har stor potential att sänka utsläppen. Här finns en utmaning i kostnad, nya typer av vagnar och möjliga lossnings/lastningsplattformar samt samarbete med de grannar som delar stickspår med Lantmännen. Det gäller att få så kort biltransport som möjligt och att utnyttja ”lediga” tider på spåren. Externa samarbeten för minskade utsläpp Att medverka i olika nätverk stärker möjligheterna att samverka med externa parter utanför Lantmännen-koncernen i syfte att minska fossila utsläpp från våra transporter. Externa samarbetspartners välkomnas för att förbättra prestandan totalt. • Regeringens Logistikforum är ett nätverk där Lantmännen deltar med kompetens och ambition att starta företagsöver- skridande samarbeten. Logistikforumets medlemmar kommer från näringslivet. • Lantmännen har ett samarbetsavtal med Vägverket och deltar genom det i olika Rundabords-forum. Här hämtas och lämnas inspiration mellan Vägverket och dess medlemmar. Viktiga kontakter knyts. • KNEG - Nätverket för koldioxidneutrala godstransporter på väg - är ytterligare ett nätverk där Lantmännen är medlem tillsammans med 15 andra företag från akademisk forskning, transportörer på väg och järnväg, lastbilstillverkare, myndigheter och varuägare. KNEG:s vision är koldioxidneutrala transporter år 2050. Här finns möjligheter till unika samarbeten som gör skillnad. Inga tomma bilar tack vare nytt samarbete Ett exempel på samarbete med positivt resultat är Lantmännen Kronfågels nya upphandling av transporter. Samarbete med transportleverantörer och kund resulterade i ett bättre transportupplägg där inga bilar går tomma. Bättre fyllnadsgrad i bilarna innebär minskade CO2 -utsläpp med 1 170 ton på årsbasis. Genomförda åtgärder • Ny policy för godstransporter. • Guidelines för svenska transportörer. • Insourcing av lastplanering och transportledning. • ISA-utrustning till Lantmännen Cerealia och Lantmännen Lantbruk (2009-2010). Pågående arbete • Program för lastbilstransporter - eco-driving, alkolås, trafikattityd. • ISA (Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet) -utrustning (2009-2010). • Utveckling av järnvägstransporter - intermodala transporter, järnvägslast och alternativa bränslen. Återstående utmaningar • Öka andelen transporter på sjö och järnväg. • Ökad transporteffektivitet både inom koncernen och i extern samverkan. • Förbättrade förpackningar. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 619
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=64">Årsredovisning 2009 Sida 64 Förädling - livsmedel </a> Livsmedel från Lantmännen ska produceras omsorgsfullt för att främja konsumenternas hälsa och välbefinnande. Lantmännens förädlingsanläggningar utgörs av bland annat kvarnar, bagerier, foderfabriker och slakterier. Verksamheten innebär ett ansvar för goda arbetsförhållanden, god djuromsorg och för att minska den egna miljöpåverkan. Vårt ansvar - Livsmedel • Säkra livsmedel • Hälsosamma livsmedel • God arbetsmiljö • God djuromsorg • Effektiv energianvändning • Funktionella och miljöanpassade förpackningar Säkra livsmedel av hög kvalitet Lantmännen bedriver sedan många år ett systematiskt arbete för att de livsmedel som produceras ska vara säkra och av hög kvalitet. All produktion av livsmedel och foder kontrolleras utifrån höga kvalitets- och hygienkrav. Samtliga livsmedelsproducerande anläggningar är certifierade enligt internationell standard för livsmedelssäkerhet, exempelvis ISO 22000 eller BRC och granskas därmed av en oberoende tredjepart. Nya anläggningar ska uppfylla kraven inom två år. Incidenter med glas i frysta kycklingprodukter Lantmännen Kronfågel fick under våren 2009 flera fall av reklamationer där glasbitar förekommit i frysta kycklingprodukter. För att inte äventyra konsumenternas hälsa återkallades stora partier av de produktkategorier som drabbats. Inga fall av skador eller hälsobesvär från kycklingprodukterna har Energieffektivitet i produktion kWh/produktionsvolym 100 105 85 90 95 2007 Energieffektivitet 2008 Mål 2011: 90 Energieffektiviteten förbättrades under 2009 trots lägre produktionsvolymer. 62 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009 2009 anmälts. Händelserna har polisanmälts och en polisutredning har genomförts. Utredningen har dock inte kunnat ge svar på hur glasbitarna hamnat i kycklingen. Glasförbud råder inom produktionsanläggningarna. Lantmännen Kronfågel har ytterligare förstärkt sitt säkerhetsarbete, exempelvis genom scanningutrustning för säkerhetskontroll av produkterna. I samband med händelserna har Lantmännen i alla led haft konsumentsäkerheten i fokus. Undersökningar visar att konsumenternas goda förtroende för företaget och produkterna har bibehållits. Spårbarhet Med verksamhet och styrning i hela kedjan från jord till bord har Lantmännen en unik möjlighet att säkerställa god produktkvalitet. Möjligheten till spårbarhet till gårdsnivå som finns exempelvis för kyckling är värdefull. Alltfler kunder efterfrågar också specifik information om produkternas och råvarornas ursprung. Tillsatser De senaste åren har tillsatser i livsmedel och deras påverkan på hälsa och miljö debatterats flitigt, samtidigt har efterfrågan på livsmedel utan onödiga och omdiskuterade ämnen ökat, till exempel transfetter och azofärger. Koldioxidutsläpp kg CO2 140 150 160 170 180 190 200 210 2007 Energieffektivitet 2008 Mål 2012: 147 Koldioxidutsläppen minskar genom ökad effektivitet och konvertering till förnybar energi. 2009 /produktionsvolym
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=65">Årsredovisning 2009 Sida 65 Lantmännens livsmedel </a> ska vara så fria som möjligt från tillsatser, samtidigt som aspekter som smak, näringsmässig kvalitet och produktsäkerhet kommer i första hand. För att möta de nya konsumentkraven har en kartläggning gjorts 2009 av samtliga tillsatser som används inom Lantmännen. Flera av de mest omdebatterade tillsatserna såsom transfetter, azofärger och natriumglutamat förekommer inte alls i Lantmännens livsmedel. Tillsatser har för de flesta en negativ klang, samtidigt finns många ”goda” tillsatser som kan berika livsmedel ur närings-. eller hälsosynpunkt, till exempel vitaminer, mineraler och aktiva bakteriekulturer. Miljöanpassad och effektiv förädling Livsmedelsförädling är oftast en energiintensiv verksamhet. Lantmännen arbetar för en hållbar energianvändning dels genom systematisk energieffektivisering i hela verksamheten, dels genom att successivt övergå till förnybara energikällor och utfasning av fossila bränslen. Under 2009 har Lantmännen fortsatt arbeta framgångsrikt med energieffektivisering, bland annat genom att integrera detta i koncernprogrammet för förbättringsarbete (LEAD). Inom spannmålsverksamheten har genomförda åtgärder minskat elanvändningen med 25 procent under perioden 2005 till 2009. Flera insatser har också gjorts för att fasa ut användningen av fossila bränslen. Exempelvis åtgärder på Lantmännen Doggy, Lantmännen Lantbruks nya foderfabrik i Lidköping samt Lantmännen Agroenergis anläggning i Bankeryd minskar tillsammans oljeanvändningen inom Lantmännen med 2 500 m3 per år vilket motsvarar cirka 6 600 ton CO2 . Arbete för ständiga förbättringar bedrivs också inom avfallshantering, kemikalieanvändning och förpackningsmaterial. Med fokus på klimatet Ett viktigt mål är att minska produkternas klimatpåverkan. Lantmännen gör beräkningar och klimatdeklarerar sina produkter, för att utifrån detta kunna genomföra åtgärder som ger förbättrad klimatprestanda. Sid 55 och 66 God djuromsorg Svenska konsumenter äter alltmer kyckling. God djuromsorg är en viktig fråga för både Lantmännen Kronfågel och konsumenter. Lantmännen Kronfågel arbetar för en laglig och etiskt riktig hantering av djur i enlighet med europeisk djurskyddslagstiftning. I Sverige tillhör kraven och Svensk Fågels djuromsorgsprogram, världens strängaste inom djurskydd, bland annat ska kycklingarna vara frigående i stallet, hanteras varsamt och transporteras på ett bra sätt. Kontrollbesiktningar görs på alla uppfödningsanläggningar. Djurens välbefinnande är även en central fråga i vårt foderutvecklingsarbete, detta präglar även arbetet på vår anläggning Nötcenter Viken. Tillståndspliktig verksamhet Lantmännen bedriver i enlighet med miljöbalken (SFS 1998:899) anmälningspliktig verksamhet i 143 anläggningar och tillståndspliktig verksamhet i 41 anläggningar. Verksamheterna utgörs bland annat av kvarnar, verkstäder och fabriker för tillverkning av foder, etanol, bränslepellets samt livsmedel. Miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Under 2009 har Lantmännen Agroetanol vid ett tillfälle rapporterat avvikelse gällande högt BOD-värde i processavloppsvattnet. En oberoende granskning har gjorts för att förbättra rutiner i kontrollprogrammet för utsläpp av avloppsvatten. Klimatdeklarerat på internationella marknaden Lantmännen Unibake har under året klimatdeklarerat fyra produkter, som säljs till flera länder såsom Danmark, England, Ryssland, Spanien och USA. Som livsmedelsproducent lever vi på att visa ansvarstagande i hela kedjan. Därför är det naturligt för oss att vara öppna med våra produkters klimatprestanda, säger Bent Pulz Larsen. Att kunna redovisa produkternas koldioxidutsläpp är helt nödvändigt om vi vill fortsätta vara konkurrenskraftiga. Bent Pulz Larsen, affärsområdeschef, Lantmännen Unibake Genomförda åtgärder • Alla livsmedelsprodukter är fria från transfetter, azofärgämnen och glutamat. • Innehållet i Doggy produkter följer WWF och MSC (Marine Stewardship Council) lista på godkänd fisk. Pågående arbete • Klimatdeklarera livsmedel inom fler produktkategorier. • Energieffektivisering och utfasning av fossila bränslen. • Utveckling av förpackningar. Återstående utmaningar • Vidareutveckla råvarukraven i spannmålsodlingen till livsmedelsprodukter kring de viktigaste hållbarhetsaspekterna. • Möta kraven på förbättrad miljöprestanda för livsmedelsprodukter. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 639
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=66">Årsredovisning 2009 Sida 66 Förädling - energi En </a> av vår tids största utmaningar är att möta det ökande globala energibehovet och samtidigt minska beroendet av ändliga energikällor och deras miljöpåverkan. Åkermarken är en värdefull resurs för produktion av bioenergi, som är en del av lösningen. Lantmännen vill aktivt bidra till omställningen mot förnybara energikällor och är bland andra Sveriges enda större producent av drivmedelsetanol. Vårt ansvar - Energiprodukter • Hållbara råvaror • Effektiv produktionsprocess • Effektiv användning av biprodukter • Optimal användning av jordbruksmarken med hänsyn till konkurrerande syften såsom produktion av livsmedel, foder och råvara för bioenergi Bioenergi en del av lösningen För att nå en hållbar energianvändning krävs en kombination av energieffektivisering och en övergång till flera olika förnybara energikällor. Bioenergi från skogsbränsle och energigrödor har en viktig roll i omställningen, och bidrar redan i dag till minskade utsläpp av växthusgaser. Det förutsätter dock att råvarorna för bioenergi uppfyller viktiga hållbarhetskriterier. Under de senaste åren har energidebatten varit intensiv, inte minst kring biodrivmedel, avseende klimatnytta, påverkan på livsmedelspriser, energieffektivitet och biodiversitet. Uttag av skogsbränsle på felaktigt sätt kan till exempel innebära hot mot biologisk mångfald och illegal avverkning är vanligt förekommande problem på många håll i världen. Det finns också en diskussion om konkurrens om jordbruksmark för produktion av livsmedel och foder kontra energigrödor. Sammantaget innebär detta många aspekter att ta hänsyn till för att säkerställa att producerade biobränslen håller god prestanda ur hållbarhetssynpunkt. EU-direktiv för förnybar energi De mest aktuella regelverken för biobränslen är EU:s förnybarhetsdirektiv och bränslekvalitetsdirektiv. Förnybarhetsdirektivet anger mål för ökad andel förnybar energi och innehåller hållbarhetskriterier som omfattar bland annat klimatnytta, biodiversitet och odling på kolrik mark. Direktivet ska nu implementeras i nationell lagstiftning i samtliga medlemsstater. Samtidigt pågår ett arbete på EU-nivå med att tyda och definiera hållbarhetskriterierna samt utreda om samma hållbarhetskrav även ska ställas på fasta biobränslen och hur indirekta markeffekter ska hanteras. EU:s ambition om ökad andel förnybar energi kan skapa stora möjligheter för de gröna näringarna. Samtidigt följer branschen noga utvecklingen då det finns en tendens att regelverkstolkningarna blir så hårda att det i praktiken försvårar och fördyrar produktion och användningen av bioenergi. Det sammanlagda resultatet kommer att få stor påverkan på bioenergisektorn under lång tid framöver. Lantmännen Sveriges största etanolproducent Lantmännen Energi utvecklar, producerar och marknadsför biobaserade energiprodukter såsom etanol, pellets och briketter. Lantmännen är Sveriges största producent av drivmedelsetanol och under 2009 har en ny etanolfabrik i Norrköping tagits i full drift. Att producera etanol från spannmål är ett viktigt steg på väg mot framtidens hållbara transporter. Etanolproduktionen har flera andra positiva effekter. Bland annat erhålls en biprodukt med högt proteininnehåll, så kalllad drank, som används till djurfoder och minskar behovet av importerat sojaprotein. En annan användbar biprodukt är överskottsvärme. Lantmännens etanol har upp till 80 procent lägre klimatpåverkan jämfört med bensin. Satsning för hållbar etanol Lantmännen Energi har påbörjat ett arbete med utveckling av hållbarhetskriterier för den egna etanolproduktionen. Detta för att göra de kommande lagkraven till en konkurrensfördel och bidra till ökad lönsamhet för produktionen av biodrivmedel, utifrån både politiska och kommersiella krav. Flera oberoende undersökningar visar att svensk närproducerad etanol är likvärdig med den brasilianska ur klimat- och miljösynpunkt. Genomförda åtgärder • Ny fabrik för tillverkning av drivmedelsetanol. Pågående arbete • Under 2010 kommer en plan att utformas för vilka hållbarhetskriterier som ska appliceras på verksamheten utifrån EU:s förnybarhetsdirektiv. Återstående utmaningar • Analys av långsiktiga globala frågor såsom effekter av konkurrensen om jordbruksmark för produktion av livsmedel, foder och råvara för bioenergi. 64 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=67">Årsredovisning 2009 Sida 67 Kund och konsument Kon</a> sumenterna blir alltmer intresserade av mat som är hälsosam, närproducerad och naturlig. Maten ska vara utan onödiga tillsatser, lättillgänglig och enkel att tillaga. Samtidigt är priset en avgörande aspekt för många. Lantmännen utvecklar kontinuerligt sitt sortiment och sin produktinformation, för att underlätta för konsumenterna att göra medvetna val som främjar hälsa och miljö. Vårt ansvar - Konsumentens trygghet • Hälsosamma livsmedel • Spårbarhet, kontrollerat innehåll • Transparent och saklig information • Utveckla och sprida kunskap om bra mat • Kostrådgivning för bättre hälsa • Produktutveckling som främjar hälsa och miljö Kunder och konsumenttrender Intresset för vad vi äter ökar bland många konsumenter. Det visar sig i en ökad medvetenhet och högre krav på hälsosam mat som producerats under ansvarsfulla förhållanden. Konsumenterna vill veta var och hur livsmedlen producerats, vad de innehåller och hur hälsan påverkas. De vill också kunna lita på informationen de får. För att hålla sig uppdaterad om kundernas och konsumenternas attityder och förväntningar, genomför Lantmännen löpande olika typer av kund- och konsumentundersökningar. Under 2009 har bland annat en fokusgruppsundersök- ning genomförts bland konsumentgruppen ”managers”. Dessa definieras som kvinnliga, hälsomedvetna välutbildade och yrkesarbetande konsumenter i åldern 25-49 år. Undersökningen visar att ”bra mat” för dessa konsumenter främst handlar om fyra områden; märkning, näringsrikt, inga tillsatser samt lokalt/ närproducerat. Många känner spontant igen Lantmännen och upplever företagets profil som ärlig, genuin och lokal. Det finns samtidigt en potential att öka konsumenternas kännedom om vilka värderingar Lantmännen står för, när det gäller innebörd i bra mat och ansvarstagandet från jord till bord. Kampanj för ökad kännedom om Bra mat Lantmännen fortsätter kommunikationskampanjen med budskapet Bra mat från Lantmännen och Ansvar från jord till bord. En utvärdering visade att kommunikationen uppnått syftet att öka konsumenternas kännedom om Lantmännen och stärka associationen mellan groddsymbolen och hållbar livsmedelsproduktion. Spårbarhet i hela kedjan Att kunna spåra produkterna bakåt i kedjan är en förutsättning för att kunna garantera ursprung och kvalitet, och en trygghet för konsumenten. För till exempel allergiska eller intoleranta personer är det särskilt viktigt med spårbarhet för att säkerställa ett rent innehåll. Ett exempel är Lantmännens produkt Ren Havre som riktar sig till glutenintoleranta och därför inte får innehålla något annat sädesslag. Ren Havre kan spåras ända tillbaka till den enskilda gården, och höga kvalitetskrav ställs i alla led. Lantmännen arbetar kontinuerligt med att förbättra spårbarheten även hos andra produkter. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 659
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=68">Årsredovisning 2009 Sida 68 Medvetna konsumenter s</a> öker kunskap Louise Ungerth på Konsumentföreningen i Stockholm ser en ökad efterfrågan på miljö- och hälsorelaterad information kring livsmedel. Klimatdeklarationer kan vara ett steg men ytterligare information behövs dock för att konsumenten ska kunna göra enkla och medvetna val. Klimatdeklarationen ser jag i första hand som ett hjälpmedel för att internt definiera svaga punkter i livsmedelskedjan och för att åtgärda dem. Utåt kan det vara en positiv signal att producenten arbetar med frågan, men vi konsumenter vill ha märkningar som sammanväger fler miljökomponenter än klimatpåverkan. Louise Ungerth poängterar vikten av att all information och marknadsföring kring livsmedel är trovärdig och faktabaserad. Konsumenterna ska kunna känna sig trygga och veta vad produkterna innehåller och att de påståenden som görs om miljö och hälsa stämmer överens med de lagar och regler som gäller. Det är också viktigt att en aktör som Lantmännen kan erbjuda produkter till konsumenter med särskilda behov, till exempel allergier. Jag har förtroende för att Lantmännen arbetar engagerat för att ge oss konsumenter bra livsmedel. Lantmännens insatser för produkter som riktar sig till glutenintoleranta är ovärderlig! Jag hoppas att det arbetet fortsätter att utvecklas. Louise Ungerth, Konsumentföreningen i Stockholm Saklig och transparent produktinformation Lantmännens produktvarumärken och symbolen Grodden ska vara ett löfte till konsumenterna om bra mat som framställts på ett bra sätt. Lantmännen strävar också efter att hela tiden utveckla sin produktinformation för att tillfredsställa en ökande efterfrågan på kunskap och information. Produktdeklarationer Innehållsdeklarationer med näringsvärden finns på Lantmännens konsumentförpackningar. Lantmännen arbetar för att i större utsträckning också ursprungsmärka produkterna. Mervärden i form av hälsofrämjande egenskaper kommuniceras endast när dessa är väldokumenterade och vetenskapligt belagda. All marknadsföring av Lantmännens produkter ska självklart vara korrekt och följa gällande lagstiftning och riktlinjer. Mellan Doggy och en multinationell aktör föreligger en tvist vid Marknadsdomstolen angående marknadsföring av hund- foder. Tvisten gäller om det är förenligt med god marknadsföringssed att i marknadsföring använda uttryck som bland annat ”närproducerat”, ”svenskhet” och olika miljöpåståenden. Klimatdeklarerade produkter Lantmännen var först ut med klimatdeklarerade livsmedel under 2008. Under 2009 ökade antalet klimatdeklarerade produkter till 13 stycken. Lantmännen fortsätter att klimatdeklarera flera produkter, och samverkar samtidigt med branschen för en enhetlig klimatmärkning. Klimatdeklarerade produkter Kungsörnens Kärnvetemjöl Kungsörnens Matkorn Kungsörnens Matvete Kungsörnens Gammaldags idealmakaroner Axa Havregryn Kungsörnens Mathavre Kungsörnens pannkakor, fryst Små franska, bröd (Lantmännen Unibake) Hotdogbröd (Lantmännen Unibake) Vanilla crown, wienerbröd (Lantmännen Unibake) Kronfågels kyckling, kyld * Kronfågels kyckling, fryst * Maple pecan, wienerbröd (Lantmännen Unibake) * Beräkningsmetoden skiljer sig från övriga, uppdatering sker år 2010. kg CO2 /kg 0,52 0,59 0,59 0,66 0,87 0,88 1,3 1,3 1,3 1,5 1,7 1,8 2,7 Kunder efterfrågar klimatdeklarerat Flera företagskunder efterfrågar produktspecifik miljö- och klimatinformation när de köper in råvaror till sina egna produkter. Ett exempel är ett multinationellt företag som bland annat tillverkar frukostflingor och ställer tydliga krav på klimatinformation, miljöprestanda och spårbarhet. Lantmännen bidrar till ökad kunskap För att fatta goda beslut och välja bra mat för hälsa och miljö behövs kunskap. Lantmännen kan bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion genom att sprida kunskap och arbeta för mer medvetna konsumenter. Lantmännen erbjuder kunskap och inspiration om mat, hälsa och miljö genom flera olika kanaler. Via webben finns exempelvis experter och rådgivare, bloggar och Twitter. De senare möjliggör också en levande dialog med kunder och konsumenter. Lantmännen ger också ut flera tidskrifter till olika kundgrupper. Livsmedel för bättre hälsa Att främja en god hälsa är en grundsten för Lantmännen och en röd tråd i hela verksamheten. För att ytterligare stärka detta perspektiv har Lantmännen under 2009 antagit en ny nutritionspolicy. 66 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=69">Årsredovisning 2009 Sida 69 Lantmännen har länge h</a> aft en framskjuten position inom livsmedelsforskning för bättre hälsa. Två exempel är livsmedel med lågt glykemiskt index för en jämn blodsockernivå och fiberrika livsmedel som kan motverka folksjukdomar. Efter två års produktutveckling har Lantmännen under 2009 lanserat Axa Fiber Hjärta och Mage, en produktserie med mervärden för just hjärta och mage. Bakgrunden är att mer än varannan svensk lider av magproblem, samtidigt som de äter betydligt mindre fiber än rekommenderat. De nya produkterna innehåller specialdesignade fiberblandningar med vetenskapligt belagda egenskaper. För hjärtat Den nordiska kostens betydelse för hjärthälsan undersöks vidare i studien, NORDIET. 90 försökspersoner har fått äta mat som utgår från nordiska råvaror såsom fullkorn, rapsolja, fet fisk, magra mjölkprodukter och rotfrukter med mera. De första resultaten av denna forskning har presenterats på 2009 års läkarstämma och den första vetenskapliga publikationen är på väg. Studien visar att en energibalanserad kost baserad på nordiska livsmedel och på rätt kolhydrat- och fettkvalitet sänker det onda kolesterolet (LDL) samtidigt som andra riskmarkörer för hjärtsjukdom som blodtryck också sjunker. Genomförda åtgärder • Förse konsumenten med information för att underlätta medvetna val. • Sprida ”Uppladdningen” till flera målgrupper. Pågående arbete • Lansera en hel ekologisk produktlinje. • Öka det ekologiska livsmedelssortimentets andel av omsättningen till 5 procent år 2012. • Öka kännedom om hälsosam nordisk kost. Uppladdningen www.lantmannen.se Lantmännen informerar om kost och hälsa genom ”Uppladdningen” där kostråd ges utifrån olika målgruppers specifika behov. Lantmännen sprider också kunskap om kost och hälsa genom AXA Sports Club, en av Nordens största idrottsföreningar med 38 000 medlemmar. Återstående utmaningar • Tillgodose ökad efterfrågan på tydligare ursprungsmärkning av produkter. • Intensifiera utvecklingen av miljöanpassade och resurseffektiva förpackningslösningar. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 679
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=70">Årsredovisning 2009 Sida 70 GRI-redovisning Nedan </a> följer en översikt över de indikatorer som Lantmännen valt att redovisa på för uppfyllande av GRI:s applikationsnivå C. Mer information om GRI och fullständig beskrivning av riktlinjer och indikatorer finns på www.globalreporting.org Tabellen visar om vi redovisat fullständigt Beskrivning 1. Strategi och analys 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (till exempel vd, ordförande eller motsvarande position) om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. 2. Organisationsprofil 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 Organisationens namn De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures Lokalisering av organisationens huvudkontor Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. Ägarstruktur och företagsform Marknader som organisationen är verksam på (inklusive geografisk fördelning, sektorer man är verksam i och typ av kunder/förmånstagare). Den redovisande organisationens storlek, inklusive antal anställda, nettoförsäljning, total kapitalisering, volym av produkter och tjänster. Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande. 2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. 3. Information om redovisningen 3.1 3.2 3.3 Redovisningsperiod (till exempel räkenskapsår/kalenderår) för den redovisade informationen. Datum för publiceringen av den senaste redovisningen (om sådan upprättats). Redovisningscykel (ettårig/tvåårig etc.) 3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll. 3.5 3.6 Processer för definition av innehållet i redovisningen. Redovisningens avgränsning (till exempel utifrån land, affärsområde, dotterbolag, hyrda anläggningar, joint ventures, leverantörer). Se GRI:s avgränsningsprotokoll för ytterligare vägledning. 3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning. Om avgränsningen eller omfattningen inte täcker organisationens totala ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, beskriv strategi och tidplanering hur detta ska åstadkommas. 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. 3.9 Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag 3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar (till exempel sammanslagningar/förvärv, förändringar av basår/period, företagets inriktning, mätmetoder etc.). 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen. 3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns. 69 69 69 69 69 129 22-45 4.3 3, 22-45 129 95 12 22-45 79-81, 95 109 50 4.4 eller delvis eller ej relevant för Lantmännen Status Se sid och var i rapporten informationen finns. Beskrivning 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 5-7 4.2 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen. Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör (om så är fallet, dennes funktion inom organisationens ledning samt skälet till denna ordning). För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. Beskriv hur organisationen definierar ”oberoende” och ”inte ingår i företagsledningen”. Denna information behöver bara ges för organisationer som har endast en styrelsenivå. Se ordlistan för definitionen av ”oberoende”. Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. 4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter. Här beskrivs hur organisationen gör för att identifiera sina intressentgrupper och för att bestämma vilka grupper som man ska ha kontakt med och vilka som man inte ska ha kontakt med. Ekonomi EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och regeringar. EC2 Finansiell påverkan, samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. EC3 Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna. Miljö EN1 Materialanvändning EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. EN4 Indirekt energianvändning EN5 Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar 69 EN6 Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnybar energi. EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. 69 EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning EN23 Antal och volym av väsentligt spill Kommentar: Inga väsentliga spill har rapporterats 69 69 EN28 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser. Kommentar: Under 2009 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 69 69 70 EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft. 60-61 12-14, 118-119 49 Status Se sid 118-127 124, 126 49 49 21 104-105 108 57 62 62 62 33 60 60-61 68 Lantmännens Hållbarhetsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=71">Årsredovisning 2009 Sida 71 Beskrivning Arbetsvill</a> kor och arbetsmiljö LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region. LA7 Omfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar och sjukfrånvaro LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer. Mänskliga rättigheter HR2 Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder. HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Kommentar: Inga fall av diskriminering har rapporterats Samhälle SO2 Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption. Kommentar: 0%. Under 2011 kommer ett arbete att utföras kopplat till uppförandekoden. SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policys och rutiner avseende motverkan mot korruption. SO4 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter. Kommentar: Inga incidenter rapporterade. SO7 Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrenslagstiftning och monopolbeteende, samt utfallet. Kommentar: Inga juridiska åtgärder har vidtagits mot Lantmännen. SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser. Kommentar: Under 2009 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 48 54 Status Se sid 95 53 53, 96 Beskrivning Produktansvar PR4 Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för information och märkning av produkter inte följts Kommentar: Inga överträdelser av regelverk eller frivilliga koder har identifierats PR5 Rutiner för kundnöjdhet, inkl. resultat från kundundersökningar PR6 Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadsföring PR7 Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande marknadskommunikation inte följts PR8 Totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata. Kommentar: Inga underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegritet och förlust av kunddata har kommit till vår kännedom. PR9 Belopp avseende betydande böter för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster. Kommentar: Under 2009 har Lantmännen inte bötesbelagts med betydande belopp. 65 65-66 66 Status Se sid GRI:s tillämpningsnivåer Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende organisation som utvecklar globala ramverk för hållbarhetsredovisning. Genom att tillämpa GRI:s ramverk för redovisning säkerställes en relevant och tydlig redovisning av hållbarhetsarbetet. För denna femte hållbarhetsredovisning har Lantmännen valt att redovisa enligt GRI:s C-nivå och att integrera denna i den finansiella årsredovisningen. Ambitionen är att framöver utveckla redovisningen till nivå A+, med fördjupad information om Lantmännens hållbara utveckling. C C+ B B+ A A+ Självdeklarerad Externt bestyrkt ”GRI Checked” Övrig redovisningsinformation • Redovisningen gäller för 2009 om inget annat sägs. • Redovisningen är årlig och den förra färdigställdes i februari 2009. • Kontaktperson för redovisningen är Claes Johansson, Chef Hållbar utveckling. claes.johansson@lantmannen.com • Redovisningen avser i huvudsak Lantmännenkoncernen inklusive dess divisioner. Intressebolag och Joint Ventures är inte inkluderade. En mer utvecklad beskrivning av hållbarhetsrelaterade indikatorer samt definitioner och beräkningar för dessa återfinns i mer utvecklat format på www.lantmannen.com. • Redovisad information anses vara väsentlig för Lantmännen och dess intressenter. Dock gör begränsningar i både datainsamling och arbetet med hållbar utveckling att mer väsentlig information kunde ha presenterats om så hade varit möjligt. • Innehållet i denna redovisning har tagits fram genom en iterativ process där avdelningen för Hållbar utveckling inom Lantmännen samt externa specialister inom hållbar utveckling tillsammans bestämt innehållet. Förra årets hållbarhetsredovisning skickades ut till ett väsentligt antal externa intressenter, däribland branschens representanter, kunder, myndigheter, politiker, fackpress med flera, för att ge dessa möjlighet att lämna synpunkter och kommentarer. Lantmännens Hållbarhetsredovisning 200 699 Valfri Obligatorisk
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=72">Årsredovisning 2009 Sida 72 Årsredovisning Förvalt</a> ningsberättelse Koncernen Resultaträkning Balansräkning Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Moderföretaget Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Förändringar i eget kapital Koncernens noter med redovisningsprinciper Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Förvärv och avyttringar Segmentsredovisning Intäkternas fördelning Arvode och kostnadsersättning till revisorer Anställda och personalkostnader Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Särskilda poster som påverkar Resultat efter finansiella poster Valutakursdifferenser som påverkat resultatet Not 10 Skatter Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Not 12 Materiella anläggningstillgångar Not 13 Förvaltningsfastigheter Not 14 Andelar i intresseföretag Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar Not 16 Varulager Not 17 Kundfordringar Not 18 Kortfristiga finansiella tillgångar och placeringar Not 19 Övriga omsättningstillgångar Not 20 Eget kapital Not 21 Pensioner Not 22 Negativ goodwill Not 23 Övriga avsättningar Not 24 Finansiella skulder Not 25 Finansiella instrument och finansiell riskhantering Not 26 Övriga kortfristiga skulder Not 27 Leasingåtaganden Not 28 Kundfinansiering Not 29 Transaktioner med närstående Not 30 Statliga stöd Not 31 Avvecklade verksamheter Not 32 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Not 33 Noter till kassaflödesanalysen 71 79 80 82 83 84 84 85 86 87 93 93 95 95 95 98 98 98 98 99 100 101 101 102 103 103 103 103 103 104 104 105 105 106 106 108 108 108 108 108 109 109 110 Förvaltningsberättelsen är en översikt över företagets verksamhet, ställning och resultat Resultaträkningen visar intäkter och kostnader Balansräkningen visar tillgångar och skulder, inklusive det egna kapitalet Förändring i eget kapital visar förändringen i det egna kapitalet/ nettotillgångarna Kassaflödesanalysen visar varifrån pengar kommer och vad de används till Noter till moderföretaget Not 34 Intäkternas fördelning Not 35 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Not 36 Rörelseresultat Not 37 Resultat från andelar i koncernföretag och intresseföretag Not 38 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Not 39 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet Not 40 Skatter Not 41 Immateriella anläggningstillgångar Not 42 Materiella anläggningstillgångar Not 43 Förvaltningsfastigheter Not 44 Andelar i koncernföretag Not 45 Varulager Not 46 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 47 Bokslutsdispositioner, obeskattade reserver Not 48 Pensioner Not 49 Övriga avsättningar Not 50 Övriga kortristiga skulder Not 51 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 52 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Revisionsberättelse 111 111 111 111 111 111 111 112 112 113 113 114 115 115 115 115 115 115 115 115 117 70 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=73">Årsredovisning 2009 Sida 73 Förvaltningsberättelse</a> Styrelsen och verkställande direktören för Lantmännen ek för, org.nr. 769605-2856, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2009. Moderföretagets och koncernens resultat och ekonomiska ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande kommentarer och noter. Koncernens verksamhet och organisation Lantmännenkoncernen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk. Verksamhetens viktigaste marknader finns i norra Europa. Utgångspunkten för Lantmännens verksamhet är åkermarken och dess möjligheter, där koncernen är verksam i hela värdekedjan från jord till bord. Lantmännenkoncernen är från oktober 2009 organiserad i fyra divisioner. Syftet med den nya koncernstrukturen är bland annat att skapa ett konkurrenskraftigare och effektivare Lantmännen, där kunden sätts i fokus. Grundverksamheten som riktar sig till lantbrukare bedrivs inom division Lantbruk. Förutom den kooperativa verksamheten inom Lantmännen ek för ingår bland annat växtförädlings- och utsädesverksamheten inom SW Seed, bygg- och installationsverksamheten inom Lantmännen Bygglant och foderverksamheten inom Lantmännen Krafft i divisionen. Koncernens internationella intresseföretag inom lantbrukssektorn ingår också i division Lantbruk. Den övriga verksamheten organiseras i divisionerna Maskin, Energi och Livsmedel. Division Maskin överensstämmer med det tidigare affärsområdet Anläggnings- och Lantbruksmaskiner. Förutom det tidigare affärsområdet Energi ingår Lantmän- nen Reppe i den nya division Energi. Lantmännen har valt att samordna hela livsmedelsverksamheten i en division, division Livsmedel. Här ingår de tidigare affärsområdena Cerealia, Unibake och Kronfågel men även Lantmännen Doggy. Lantmännen bedömer att det finns stora fördelar med att samla livsmedelsverksamheten i en division. Detta genom att både utnyttja synergier verksamhetsgrenarna emellan och genom ett samordnat agerande såväl bakåt i värdekedjan som i relationen till och bearbetningen av kunder. Förändringar i koncernstrukturen Försäljningen av Lantmännen Färskbröd i Sverige, som beskrevs i förra årets förvaltningsberättelse, fullföljdes i mitten av januari genom att Lantmännen Cerealia AB sålde samtliga aktier i Lant- männen Färskbröd AB till Fazer Bageri AB. Resultateffekten beaktades genom reservering i 2008 års bokslut. Omsättning och rörelseresultat från den sålda verksamheten uppgick 2008 till 1 257 MSEK, respektive –123 MSEK. Balansomslutningen vid årsskiftet 2008 uppgick till 811 MSEK. Lantmännen Lantbruk och holländska Agrico bildade under första kvartalet ett gemensamt bolag Agrico Nordic för produktion och marknadsföring av potatisutsäde i Sverige. Lantmännen Unibake ökade under andra kvartalet sin ägarandel i Bakehouse från 25 procent till 63 procent och fick genom förvärvet aktiemajoritet i Storbritanniens ledande distributör av wienerbröd, croissanter och specialbröd. Bakehouse konsolideras som ett dotterföretag från maj och redovisades dessförinnan som ett intresseföretag. Bolaget agerar som agent på den engelska marknaden och omsättningen på helårsbasis uppgår till cirka 160 MSEK, varav merparten avser Unibakes produkter. Lantmännen Cerealia avyttrade under andra kvartalet samtliga aktier i det lettiska kvarnföretaget JSC Rezekne Dzirnavnieks till Scandinavian Farmers AB, ett intressebolag samägt av Lantmännen och danska DLG. Under tredje kvartalet etablerade SW Seed, tillsammans med ett franskt och ett engelskt förädlingsföretag, ett företag för förädling, produktion och marknadsföring av höstraps för den europeiska marknaden. SW Seed är majoritetsägare i företaget, SW Winter Oilseed AB. Beträffande samtliga förvärv som gjorts under året är upp- rättade förvärvsbalanser preliminära. Gjorda förvärv och avyttringar ligger i linje med den koncernstrategi som fastställdes under 2007. Övriga viktiga händelser I slutet av februari infördes handel med emissionsinsatser. Emissionsinsatser är den del av en medlems kapital som inte är inbetalt utan tillfört medlemmen genom en överföring från det kollektivt ägda fria egna kapitalet i föreningen. Handel kan endast göras mellan medlemmar. Under året har 8 handelstillfällen genomförts och den totala omsättningen av emissionsinsatser uppgick till 4 657 TSEK. Under första kvartalet startades ett koncernövergripande kapitalrationaliseringsprojekt, benämnt Cash Race. Projektet innefattar många olika aktiviteter, som alla syftar till en effektivare hantering av koncernens rörelsekapital. Projektet omfattar alla verksamheter inom koncernen och målet var att frigöra 1 500 MSEK under 2009. Arbetet har varit framgångsrikt och bidragit till att koncernens kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 2 417 MSEK. Lantmännens Årsredovisning 200 719
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=74">Årsredovisning 2009 Sida 74 Under andra kvartalet </a> gick erbjudande ut till alla medlemmar och anställda i flertalet länder om att investera i förlagsandelar i föreningen. Förlagsandelar är en särskild kapitalform som intar en mellanställning mellan lån och eget kapital. På en andrahandsmarknad kan förlagsandelarna handlas utan restriktioner vad gäller köpare inom de länder där Lantmännen valt att ge ut andelarna. De förlagsinsatser som inbetalades på emitterade andelar uppgick till 56 MSEK. Avkastningen på förlagsandelarna är bland annat beroende av koncernens resultatutveckling. För 2009 utgår endast garanterad avkastning på 3 procent. Under året har tre handelstillfällen genomförts utan att några andelar omsatts. Lantmännen tecknade under tredje kvartalet avtal med det norska livsmedelsföretaget Riber & Søn om förvärv av pastavarumärket Sopps. Genom förvärvet blir Lantmännens division Livsmedel marknadsledande på pasta i Norge. Affären trädde ikraft i början av 2010. Under tredje kvartalet beslutade Lantmännen att bygga ett bageri för bakverk i Storbritannien, som är Unibakes största marknad. Unibakes bageri i Fristrup, Danmark, kommer att stängas när det nya bageriet tagits i bruk. Lantmännen beslutade också under tredje kvartalet att investera 65 MSEK i Lantmännen Doggys anläggning i Vårgårda. Investeringen innebär en utökad produktion av hundoch kattmatsprodukter i Tetra Recart-förpackningar. Lantmännen beslutade under tredje kvartalet att överföra produktionen vid Kronfågels anläggning i Kristianstad till anläggningen i Valla. 175 medarbetare i Kristianstad påverkas av beslutet. Stängningen av anläggningen i Kristianstad kommer att genomföras under 2010-2011. Under tredje kvartalet avyttrades Lantmännens föräd- lingsverksamhet för potatis till en grupp odlare. Kvar inom Lantmännen Solanum blev mottagning, lagring och sortering åt externa kunder. Den nya divisionsstrukturen, som infördes 1 oktober, är en del i en större organisationsöversyn, som lett fram till ett omfattande effektiviseringsprogram. Programmet, benämnt Shape, innebär bland annat att cirka 400 tjänstemän inom försäljning och administration får lämna Lantmännen. Den totala kostnaden för nu beslutade strukturförändringar uppgår till 150 MSEK, där hela kostnaden belastat 2009 års resultat. När programmet är helt genomfört, år 2012, beräknas den årliga besparingen uppgå till 400 MSEK. Under fjärde kvartalet beslöt Lantmännen inleda förhand- lingar om stängning av Lantmännen Cerealias anläggning i Mjölby. Stängningen planeras ske under 2010. Produktionen kommer att omfördelas till Cerealias övriga anläggningar. Koncernens nettoomsättning och resultat Nettoomsättningen i Lantmännenkoncernen uppgick under året till 35 101 MSEK (42 868), en minskning med 18 procent. Justerat för koncernförändringar, vilka framförallt avser avyttring av Granngården och Färskbröd Sverige samt förvärv av Euro-Bake, Eurobuns och Baco minskade nettoomsättningen med 15 procent. Omsättningsminskningen är bland annat en konsekvens av lägre spannmålspriser samt lägre försäljningsvolymer jämfört med föregående år av gödsel och foder i division Lantbruk. Inom division Maskin har försäljningen av maskiner påverkats kraftigt negativt av den svaga konjunkturen. Rörelseresultatet i Lantmännenkoncernen uppgick under året till 305 MSEK (1 136). Rörelseresultatet påverkades av poster av jämförelsestörande karaktär med totalt –150 MSEK (104). Här ingår kostnader för det pågående effektiviseringsprogrammet, Shape med –150 MSEK övriga strukturkostnader på –58 MSEK och +58 MSEK avseende realisationsresultat. Justerat för dessa jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet ackumulerat till 455 MSEK (1 032). Främsta orsaker till resultatförsämringen var lägre försäljning och uthyrning av anläggningsmaskiner, betydande volymminskning och lagernedskrivningar avseende gödsel samt kostnader relaterade till den låga kvaliteten på spannmål i skörden 2008. Dessutom medförde incidenten med glas i frysta kyckling- produkter under våren 2009, en negativ effekt på koncernens resultat med cirka 70 MSEK. Beloppet avser såväl kostnader för återkallade volymer, som kostnader för utökad scanning av produkter och resultatpåverkan av försäljningsbortfall. För ytterligare kommentarer till resultaträkningen, se Sid 79 Väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär MSEK Redovisat rörelseresultat Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet: Realisationsresultat vid - försäljning av fastigheter - försäljning av verksamheter, aktier Upplösning av salmonellareserv Nedskrivning av anläggningstillgångar m m Nedskrivning och strukturkostnader försäljning färskbröd Sverige Strukturkostnader, Shape Strukturkostnader, övriga Summa jämförelsestörande poster i rörelseresultatet Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster Redovisat resultat efter finansiella poster Jämförelsestörande poster i rörelseresultat enligt ovan Jämförelsestörande poster i finansiella poster: Nedskrivning av lånefordran Resultat efter finansiella poster justerat för jämförelsestörande poster Avkastning på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster % Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörande poster % Rörelsemarginal, exklusive jämförelsestörande poster % 2009 305 58 - - - - –150 –58 –150 455 –65 –150 - 85 0,4 2,2 1,3 2008 1 136 235 350 181 –371 –291 - - 104 1 032 702 104 –24 622 6,0 5,1 2,4 72 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=75">Årsredovisning 2009 Sida 75 Divisionernas nettooms</a> ättning och rörelseresultat Nettoomsättning1 MSEK Division Lantbruk Division Maskin Division Energi Division Livsmedel Övrigt och elimineringar 2 Summa 2009 2008 10 749 14 154 7 101 9 529 3 258 4 867 15 109 15 501 –1 116 –1 183 35 101 42 868 35 67 598 –255 Rörelseresultat 2009 2008 –140 361 376 –83 574 –92 305 1 136 1 Nettoomsättning för divisionerna inkluderar koncernintern försäljning 2 Inkluderar bland annat realisationsresultat från fastighetsförsäljningar. 2008 inkluderar omsättning och resultat från den avyttrade verksamheten Granngården samt upplösning av salmonellareserv. Division Lantbruk Nettoomsättningen för året uppgick till 10 749 MSEK (14 154), en minskning med 24 procent. Den främsta orsaken till den lägre nettoomsättningen var den minskade gödselförsäljningen, –1 500 MSEK jämfört med 2008. Dessutom påverkades omsättningen av lägre volymer för foder samt lägre priser på spannmål och foder. I september avstannade försäljningen av gödsel efter infor- mation om regeringens förslag att avskaffa gödselmedelsskatten från 1 januari 2010. En betydande del av den uteblivna försäljningen bedöms dock komma att påverka försäljningen positivt i början av 2010. Gödselförsäljningen påverkades även av att lantbrukarna köpte en stor del av 2009 års behov av gödsel redan under 2008 på grund av förväntningar om en högre prisnivå på gödsel 2009. Försäljningen av spannmål har påverkats negativt av det rådande konjunkturläget och av kundernas arbete med att minska kapitalbindningen i lager. Spannmålsförsäljningen har till viss del återhämtat sig under senare delen av året, men till en lägre prisnivå. Ett minskat antal mjölkkor har lett till att försäljningen av foder för nötkreatur minskat. Samtidigt har den svaga lönsamheten för mjölkproducenter drivit efterfrågan mot fodermedel med lägre pris. Lantmännens nya Vida sortiment har därigenom vunnit marknadsandelar under senare delen av året. Sammantaget har dock Lantmännen tappat marknadsandelar på fodermarknaden under 2009. Omsättningen i affärsenheterna SW Seed och Bygglant var i stort sett i nivå med föregående år. Rörelseresultatet för året uppgick till –140 MSEK (361). Rörelseresultatet har påverkats negativt av den lägre nettoomsättningen avseende gödsel, spannmål och foder. Den minskade försäljningen av gödsel och foder medförde sammantaget ett resultatbortfall på cirka –200 MSEK, varav effekten av gödselmedelsskatten uppgick till –50 MSEK. Därtill har resultatet påverkats negativt med sammantaget –230 MSEK genom nedskrivning av inneliggande gödsellager, nedklassning av spannmål till följd av låg kvalitet i 2008 års skörd samt av kraftigt ökade logistikkostnader för omflyttning och import av varor relaterade till dessa kvalitetsproblem. Resultatet påverkas också av ersättning till lantbrukare avseende grobarhetspro- blemen för oljeväxtsorten Ritz med 15 MSEK. Årets kostnad inom division Lantbruk avseende åtgärder inom ramen för effektiviseringsprogrammet Shape uppgick till 46 MSEK. I divisionens rörelseresultat ingår resultatet från andelar i de internationella intresseföretagen, främst HaGe Kiel, Tyskland och Scandinavian Farmers, Baltikum, med sammantaget 64 MSEK (163). Föregående års resultat påverkades av en realisationsvinst på 81 MSEK från avyttring av aktier i Hedegaard A/S. Division Lantbruk har, utöver Shapeprogrammet, bedrivit ett antal åtgärdsprogram för att förbättra lönsamheten under året. Bland dessa kan följande nämnas - nytt affärsupplägg för gödsel- och utsädesförsäljningen samt implementering av LEAD produktivitetsprogram i samtliga foderfabriker. Dessa åtgärder beräknas förbättra kostnadsnivån med cirka 120 MSEK på årsbasis när åtgärderna är fullt genomförda 2010. Resultatet inom Lantmännen Lantbruks kooperativa verksamhet är inte tillfredsställande och de åtgärder som genomförts är inte tillräckliga. Ytterligare åtgärder kommer att behövas för att nå ett tillfredsställande resultat. Division Maskin Nettoomsättningen uppgick under året till 7 101 MSEK (9 529), en minskning med 25 procent. Den kraftiga minskningen är i första hand hänförlig till Swecon, där den svaga konjunkturen påverkat försäljning och uthyrning av anläggningsmaskiner. Även försäljningen av lantbruksmaskiner har minskat som en konsekvens av den svaga lantbrukskonjunkturen. Situationen är särskilt bekymmersam i Danmark där den finansiella oron begränsar lantbrukares möjlighet till externfinansiering av maskinköp. I Sverige och Norge har viss förbättring, med ökad efterfrågan och försäljning märkts under årets avslutande månader. Eftermarknaden har däremot varit stabil för både Swecon och Lantmännen Maskin och var i nivå med föregående år. Rörelseresultatet uppgick under året till 35 MSEK (376), motsvarande en minskning med 91 procent. Det låga resultatet är främst relaterad till den lägre omsättningen. Inom Lantmännen Maskin har även försvagningen av den svenska kronan haft en kraftigt negativ resultatpåverkan då det varit svårt att på en fallande totalmarknad genomföra kompenserande prishöjningar på importerade maskiner. Inom Swecon har omfattande rationaliseringsåtgärder, med betydande positiv påverkan på resultatet, genomförts under året. De totala kostnaderna under året för divisionens Shapeprogram uppgick till 47 MSEK. Division Energi Nettoomsättningen under året uppgick till 3 258 MSEK (4 867), en minskning med 33 procent. Av omsättningsminskningen beror merparten, –900 MSEK, på att försäljningen av diesel och eldningsolja från och med 2009 enbart redovisas inom division Lantbruk. Division Energi har tidigare agerat mellanhand mellan leverantören och division Lantbruk, som ansvarat för försäljningen till extern kund. Lantmännens Årsredovisning 2009 73
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=76">Årsredovisning 2009 Sida 76 Omsättningen påverkas </a> också av en minskade handeln med externt producerad etanol, som inte fullt ut kompenserats av högre produktion av etanol vid Lantmännen Agroetanols anläggning i Norrköping. Rörelseresultatet för året uppgick till 67 MSEK (–83). Flerta- let verksamheter har genom förbättrade resultat bidragit till den samlade ökningen jämfört med föregående år. Verksamheten inom fasta biobränslen har påverkats positivt av ett framgångsrikt arbete med produktivitets- och kvalitetshöjande åtgärder bland annat vid fabriken i Lettland samt av att lägre temperaturer än föregående år påverkat den totala försäljningen positivt. Förbättringen inom Agroetanol relaterar i huvudsak till att 2008 års uppstartskostnader vid den nya linjen i Norrköping under innevarande år följts av en positiv resultatutveckling i takt med att kapacitetsutnyttjandet och produktionen höjts. Produktionen fungerar nu enligt plan, med ett kapacitetsutnyttjande under fjärde kvartalet på 88 procent. Även högre priser på etanol och högre volymer såld alkylatbensin har varit starkt bidragande till divisionens förbättrade resultat. Kostnader för divisionens Shapeprogram belastar resultatet med 11 MSEK. Division Livsmedel Nettoomsättningen under året uppgick till 15 109 MSEK (15 501), en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Justerat för förvärv och avyttringar ökade nettoomsättningen med 4 procent. Volymerna och nettoomsättningen inom frysbrödsverksamheten ökade något på de flesta marknaderna, trots den svaga konjunkturen. Försäljningstillväxt inom Lantmännen Doggy bidrog också till en ökning av divisionens nettoomsättning. Samtidigt har nettoomsättningen påverkats negativt av hård prispress på mjölmarknaden och lägre volymer inom främst bageri- och industrisegmentet. Detta delvis som en följd av minskad försäljning av färskbröd i hela Skandinavien. Lantmännen Kronfågel tappade försäljning i början av året till följd av glasincidenten, men försäljningen är nu åter på ungefär samma nivå som före incidenten. Sammantaget blev dock nettoomsättningen i Sverige något lägre än föregående år. Rörelseresultatet för året uppgick till 598 MSEK (574). Justerat för jämförelsestörande poster samt genomförda förvärv och avyttringar minskade rörelseresultatet med 4 procent jämfört med föregående år. Inom brödverksamheten har rörelseresultatet påverkats negativt av lågkonjunkturen, då andelen lågmarginalprodukter ökat som en konsekvens av förändrat konsumtionsmönster. Både den danska kyckling- och kvarnverksamheten har påverkat resultatet negativt, som en följd av stark prispress på verksamheternas produkter. Samtidigt har rörelseresultatet påverkats positivt av genomförda effektiviseringsåtgärder inom frysbrödsverksamheten och av genomförda rationaliseringar inom Lantmännen Doggy. Kostnaden för divisionens Shapeprogram uppgick till 16 MSEK under året. Glasincidenten inom den svenska kycklingverksamheten belastade årets resultat i divisionen med cirka 45 MSEK. Finansiell ställning och investeringar Se kommentarerna till balansräkningen, Kassaflöde och likviditet Se kommentarerna till kassaflödet, Sid 81 Sid 83 Miljöinformation Lantmännen bedriver i enlighet med miljöbalken anmälningspliktig verksamhet i 143 anläggningar och tillståndspliktig verksamhet i 41 anläggningar i Sverige. Verksamheterna utgörs bland annat av kvarnar, verkstäder och fabriker för tillverkning av foder, etanol, bränslepellets samt livsmedel. Miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Under 2009 har Lantmännen Agroetanol vid ett tillfälle själva rapporterat avvikelse från tillståndet gällande högt BOD-värde i processavloppsvattnet. En oberoende granskning har gjorts för att förbättra rutiner i kontrollprogrammet för utsläpp av avloppsvatten. Ärendet har gått till åklagare, men inte nått domstol. Tillverkande enheter i andra länder anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. För ytterligare information om koncernens miljöarbete se avsnitt om miljöinformation i Hållbarhetsredovisningen Sid 46-69 Personal Medelantalet anställda i Lantmännenkoncernen minskade med drygt 2 000 personer jämfört med föregående år och uppgick till 10 552 personer (12 671). Minskningen beror framförallt på försäljningen av Lantmännen Färskbröd i Sverige i början av 2009 och av Granngården i augusti 2008. Av medelantalet anställda var 5 051 (6 958) anställda i Sverige. Lantmännens målsättning är att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, som är känd för ett sunt arbetsklimat där kompetens tillvaratas och utvecklas inom hela koncernen. I Lantmännens jämställdhets- och mångfaldspolicy slås bland annat fast att koncernen ska tillvarata och värdesätta alla medarbetares kompetenser, egenskaper och erfarenheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella olikheter. Det fastslås vidare att koncernen ska ta avstånd från all kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. För ytterligare information om personalarbetet inom Lantmännen se avsnitt Medarbetare i Hållbarhetsredovisningen Sid 51-53 Ledande befattningshavare Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare under 2009 framgår av Not 5. Föreningsstämman fastställer riktlinjerna för ersättning på förslag av styrelsen. Vid extra föreningsstämma i oktober 2009 togs beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2010. Dessa riktlinjer 74 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=77">Årsredovisning 2009 Sida 77 överensstämmer med vad</a> som gällt för 2009 avseende fast lön, pensioner, övriga förmåner och avgångsvederlag. Vad gäller rörlig lön ska sådan bara utgå vid prestationer utöver det som normalt kan förväntas. För 2010 består programmet av kvantitativa och kvalitativa mål. De kvantitativa målen representerar 3/4 av maximal rörlig lön och är kopplade till operativa enheters EAC. EAC, dvs. tillfört ekonomiskt värde, beräknas genom att rörelseresultatet belastas med Lantmännens kostnad för operativt kapital, för närvarande 8 procent på genomsnittligt operativt kapital. Den kooperativa verksamheten inom division Lantbruk ingår inte vid beräkning av underlag för rörlig lön. I resultaten inräknas inte kostnader och intäkter av engångskaraktär utöver vad som är inbyggt i budget. Övrig del, det vill säga 1/4 av maximal rörlig lön, är kopplad till individuella mål beroende på den enskildes befattning. Maximal rörlig lön som kan utbetalas för Lantmännens koncernledning 2010 är 30 procent av fast årslön. Ingen rörlig lön utgår då man inte når sina finansiella mål. Till chefen för division Lantbruk utgår inte rörlig lön. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Riskerna i koncernens verksamhet kan i huvudsak delas in i strategiska risker, operativa risker relaterade till affärsverksamheten och risker relaterade till finansverksamheten. De operativa riskerna hanteras normalt av de operativa enheterna i koncernen medan finansiella risker i huvudsak hanteras av den centrala finansfunktionen. De finansiella riskerna beskrivs mer i detalj i Not 25 och i avsnittet om risker och osäkerhetsfaktorer beskrivs även övriga risker, se Sid 20-21 Att vara utsatt för risker är en del av affärsverksamheten. Det tillhör det dagliga arbetet i Lantmännen att identifiera och hantera risker, att förhindra att dessa risker blir verklighet, och att fortlöpande göra förbättringar för att på så sätt minska potentiella risker. Strategisk risk Risker förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering hanteras främst genom att beslut av strategisk karaktär diskuteras i koncernledning och beslutas i styrelse samt genom en årlig process för strategisk plan. Strategiplanen diskuteras och ifrågasätts inom koncernen utifrån externa och interna överväganden. Alla enheter och nivåer är involverade i strategiprocessen, vilket säkerställer att planer och inriktning blir väl genomarbetade. Koncernens verksamhet är föremål för reglering och tillsyn. Framtida förändringar av svenska lagar, förordningar och andra regler liksom förändringar av regelverket inom EU kan komma att påverka Lantmännens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. För enskilda marknader och verksamheter kan väsentliga ändringar i förutsättningarna ske, som införande/ borttagande av eller höjning/sänkning av tullar och skatter och andra politiska beslut. Operativa risker Lantmännens förmåga att öka lönsamheten och avkastningen för ägarna är till stor del beroende av hur väl koncernen lyckas utveckla nya produkter och upprätthålla en kostnadseffektiv tillverkning samt expandera verksamheten. Hanteringen av prisförändringar och strukturåtgärder är också viktiga faktorer för att upprätthålla och öka lönsamheten. Lantmännen har ambitionen att växa inom utvalda affärsområden dels organiskt, dels kompletterat med utvalda förvärv inom vissa verksamhetsområden. Att integrera förvärvade verksamheter i organisationen är en omfattande process som kan medföra högre kostnader än förväntat. Lantmännen agerar på konkurrensutsatta marknader, som i de flesta fall är mogna. Det innebär att efterfrågan är relativt stabil samtidigt som priskonkurrensen är stark inom flertalet produktkategorier. Lantmännen är särskilt känsligt för fluktuationer i priset på råvarorna spannmål, soja och raps. Stigande priser på dessa råvaror innebär ökade kostnader, och om dessa inte kan tas ut mot kund leder det till lägre resultat. Inom Lantmännen påverkar ändrade råvarupriser särskilt division Lantbruks verksamheter, division Livsmedels kvarnverksamhet samt verksamheten inom division Energis etanoltillverkning, Lantmännen Agroetanol. Volatiliteten på råvarumarknaderna har under de senaste åren varit mycket hög. Från de historiskt höga spannmålspriserna under början av 2008 har priserna sjunkit avsevärt för att under 2009 nå samma nivåer som före den kraftiga prisuppgången 2007. Det har exempelvis inneburit en prisskillnad på cirka 50 procent mellan högsta pris 2008 och lägsta pris 2009 på kvarnvete. För enskilda marknader och verksamheter kan väsentliga ändringar i regelverket ske, exempelvis borttagande eller sänkning av tullar och skatter samt andra politiska beslut, som kan påverka Lantmännens verksamhet och lönsamhet. Salmonella utgör en betydande risk för Lantmännen då smittan ständigt finns i den omkringliggande miljön. För att begränsa risken har Lantmännen en omfattande egenkontroll för att ständigt övervaka och förebygga salmonellasmitta i foderfabriker och animalieproduktion. Andra väsentliga risker som exempelvis utbrott av fågelinfluensa, kan väsentligt förändra marknaden med minskad efterfrågan och lägre priser på Lantmännens produkter. Svensk etanolproduktion Beslut om investeringen i etanolfabriken i Norrköping grundades på förutsättningen om fortsatt tull på importerad etanol från länder utanför EU. Volatilitet i spannmålspriser och osäkerhet avseende priset på etanol liksom ändrade tullregler utgör betydande riskfaktorer som kan ändra förutsättningarna för svensk produktion av drivmedelsetanol. I ett medellångt perspektiv väntas internationella handelsförhandlingar inom WTO leda till en successiv minskning av EU:s gemensamma tullskydd för etanol. Bedömningen är dock att en stigande global efterfrågan leder till en parallell och kompenserande höjning av världsmarknadspriserna. Lantmännens Årsredovisning 200 759
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=78">Årsredovisning 2009 Sida 78 Om förutsättningarna f</a> ör svensk etanolproduktion ändras på ett för Lantmännen negativt sätt under kommande år kommer värdet på investeringen i etanolfabriken i Norrköping att omprövas, vilket kan medföra en nedskrivning av värdet på anläggningen. Under 2009 har förutsättningarna för etanoltillverkningen varit tillfredsställande. Varumärkesrisker Förväntningarna ökar på att Lantmännen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur ekonomiskt, ekologisk och socialt perspektiv. All verksamhet som inte bedrivs inom ramarna för detta riskerar att på sikt skada intressenternas förtroende för varumärket ”Lantmännen”. Livsmedelssäkerhet är ett prioriterat område för att säker- ställa konsumenternas fortsatta förtroende för Lantmännen. Det handlar främst om att bedriva ett förebyggande arbete för att säkerställa livsmedelssäkerheten genom hela kedjan från jord till bord. I de fall där incidenter trots allt inträffat är det viktigt att Lantmännen har fungerande system för att vidta förbättringsåtgärder. En strategi för tydlig och öppen kommunikation är också en förutsättning för att minimera varumärkesriskerna. Ett exempel på detta under 2009 var incidenten med glas i frysta kycklingprodukter från Lantmännen Kronfågel. Flera växtodlingsfrågor har också stor påverkan på intressenternas syn på varumärket Lantmännen. Användningen av GMO (Genmodifierade organismer), slam, handelsgödsel och växtskyddsmedel måste ske på ett öppet och ansvarsfullt sätt för att inte äventyra förtroendet för Lantmännens förmåga att producera livsmedel på ett långsiktigt hållbart sätt. God djurhälsa och djuretik är ytterligare ett område där konsumenternas krav och förväntningar ökar. Riskerna ur Lantmännens perspektiv handlar här främst om negativ uppmärksamhet kring frågor som rör produktion av djurfoder, uppfödningsmiljö samt tillväxtfrågor i kycklingproduktionen. Miljörisker De framtida klimatförändringarna innebär ökade risker för Lantmännen ur flera perspektiv. Extrema vädersituationer som stormar och översvämningar kan påverka Lantmännens anläggningar i utsatta lägen som till exempel hamnar och andra sjönära lägen. Väderrelaterade skador kan också ge högre försäkringspremier på sikt. På längre sikt kan klimatförändringarna visserligen leda till högre avkastning i många områden, men med en ökad risk för missväxt enskilda år. Politiska beslut som leder till skärpt lagstiftning eller förstärkta ekonomiska styrmedel, som till exempel koldioxidskatt, kan påverka verksamhetens förutsättningar radikalt. Slutligen kan klimatfrågorna även leda till ändrade marknadsförutsättningar utifrån förändrade konsumentpreferenser. Flera av Lantmännens anläggningar omfattas av tillståndsplikt inom ramen för miljölagstiftningen. Det är viktigt att dessa anläggningar sköts på ett ansvarsfullt sätt, så att inte Lantmännen riskerar att förlora tillståndet att bedriva strategiskt viktiga verksamheter. Försäkringsrisker Koncernens verksamhet är utsatt för skaderisker på egendom och varor. Inom Lantmännen finns en särskild Risk Management-funktion, som har till målsättning att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Detta sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom koncerngemensamma försäkringslösningar. De risker som försäkras placeras i stora svenska och internationella direktförsäkringsbolag samt i eget Captive-bolag med återförsäkring på den internationella återförsäkringsmarknaden. Finansiella risker Koncernen är utsatt för finansiella risker som kan medföra fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser och räntenivåer. Lantmännen är också exponerat för likviditets- och finansieringsrisker liksom för kredit- och motpartsrisker. Hanteringen av Lantmännens samlade finansiella risker regleras och behandlas i koncernens finanspolicy. Finanspolicyn fastställs årligen eller vid behov av Lantmännens koncernstyrelse. Policyn beskriver förutsättningar och regelverk för koncernens och divisionernas riskpolicys, där bland annat ansvarsfördelning, riskmandat/risklimiter, rapporteringsrutiner avseende risker och resultat inklusive riskmätnings- och värderingsmetoder ingår. Behovet av en hög och väl fungerande betalningsberedskap är väsentlig för att minska den finansiella risken. Lantmännens målsättning är att det ska finnas likviditet eller kreditfaciliteter i sådan utsträckning att risken för att finansiering saknas eller är oförmånlig vid en viss tidpunkt minimeras, samt att en hög betalningsberedskap säkerställs. Den 31 december 2009 uppgick Lantmännens totala betalningsberedskap, inklusive kassa och bank, till 2 639 MSEK (747). Den genomsnittliga återstående kreditbindningstiden uppgick vid denna tidpunkt till 3,7 år (3,9). Den finansiella riskhanteringen har i huvudsak centraliserats till koncernens centrala finansfunktion, som kontinuerligt arbetar med att övervaka och kontrollera koncernens finansiella risker. Dessa risker följs upp månadsvis via sammanträden i koncernens Riskkommitté. Koncernens finansiella riskhantering är centraliserad för att tillvarata stordriftfördelar och synergifördelar samt för att minimera hanteringsrisker. Koncernens centrala finansfunktion svarar för koncernens lånefinansiering, valuta- och ränteriskhantering och kontrollerar även koncernens samtliga råvaru-, el- och gasrisker, samt fungerar som koncernens internbank. Kreditrisk i kundfordringar hanteras genom en policy för särskild kreditprövning. Lantmännen tillämpar kreditkontroll av sina kunder, där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. I vissa fall begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring av vissa större kundfordringar. Forskning och utveckling Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 318 MSEK (266). Utgifter för forskning och utveckling 76 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=79">Årsredovisning 2009 Sida 79 innefattar samtliga ut</a> gifter som direkt kan hänföras till forsknings- och utvecklingsverksamhet eller som på ett rimligt och konsekvent sätt kan fördelas till den verksamheten. Ansvaret för forskning och utveckling i koncernen ligger hos respektive division och bolag. Den centrala funktionen Lantmännen Food R&D har ansvar för att samordna externa kontakter, men är även med sin specialkompetens inom bland annat livsmedelsteknologi, nutrition och kvalitetssäkring en resurs för affärsverksamheten. Lantmännen stödjer även extern forskning genom tre egna forskningsstiftelser. För ytterligare information om Lantmännens forskning Sid 9-10 och utveckling, se Förväntad framtida utveckling Lantmännens verksamheter inom maskin och lantbruk har påverkats kraftigt negativt av lågkonjunkturen som präglat världsekonomin under senaste året. Under fjärde kvartalet kom dock signaler om en begynnande förbättring i konjunkturen. För Lantmännens del var återhämtningen tydligast inom maskinverksamheten, där orderingången för både anläggningsoch lantbrukmaskiner förbättrades. Även avseende lantbrukskonjunkturen finns tecken på en förbättring jämfört med år 2009 då lönsamheten, framförallt för mjölk- och spannmålsproducenter, försämrades kraftigt till följd av låga avräkningspriser och höga priser på insatsvaror. Lönsamheten i svenskt lantbruk är av stor betydelse för Lantmännens lantbruksnära verksamheter. Särskilt kan påverkan av ett minskat antal djur- och mjölkproducerande lantbruk på koncernens foderförsäljning nämnas. Fortsatt effektivisering av verksamheten inom division Lantbruk för att minska kostnaderna och stärka konkurrenskraften, både för Lantmännen och kunderna, är därför ett prioriterat område under 2010. Åkermarken är traditionellt en viktig resurs för produktion av livsmedel och har också blivit en allt mer betydelsefull resurs för produktion av bioenergi. För de betydande investeringar för produktion av bland annat biodrivmedel som gjorts inom Lantmännen är långsiktigheten i förutsättningarna från samhällets sida mycket betydelsefull. Även livsmedelsverksamheten har påverkats av lågkon- junkturen, dock i mindre omfattning. Störst har påverkan varit inom frysbrödsverksamheten, där försäljningen inom flertalet produktkategorier direkt påverkas av minskat resande. En snabb kostnadsanpassning har genomförts, vilken med framgång motverkat resultateffekten av konjunkturnedgången och utgör en god grund inför kommande verksamhetsår. Efterfrågan på sunda och hälsosamma livsmedel förväntas fortsätta stärkas. Hälsa tillsammans med bekväma matlösningar utgör starka konsumenttrender. Inom båda dessa områden har Lantmännens livsmedelsverksamhet en stark position. Det råder en stor osäkerhet om i vilken takt konjunkturen kommer stärkas under det kommande året. De besparingar som redan uppnåtts i de tre pågående koncerngemensamma åtgärdsprogrammen utgör en viktig grund att bygga vidare på inför kommande år. Genom att fokusera på kontinuerligt förbättrings- arbete och kostnadsbesparingar, frigörs resurser som ger möjligheter till framtidssatsningar och en förstärkt konkurrenskraft. Arbetet med att effektivisera arbetssättet och arbeta mer kundorienterat, vilket bedrivs under projektnamnet ”Shape”, kommer att fortsätta under år 2010. Den nya divisionsstrukturen är en av många förändringar som genomförs, vilka sammantaget beräknas leda till en årlig besparing på 400 MSEK när programmet är fullt genomfört år 2012. Även koncernens arbete med kontinuerliga förbättringar av varuflödet, inom det så kallade LEAD-programmet, kommer att fortsätta. Hittills har produktionsprocessen varit i fokus, men under kommande år kommer programmet att breddas och även omfatta administrativa processer bland annat inom logistik och inköp. Det framgångsrika arbetet med att effektivisera och minska koncernens rörelsekapitalbindning fortsätter. Programmet, benämnt ”Cash Race”, har under år 2009 varit starkt bidragande till koncernens förbättrade kassaflöde. I övrigt kommer verksamheten under 2010 att präglas av arbetet med att etablera verksamheten inom de nya divisionerna och det fortsatta arbetet med att förverkliga Lantmännens strategi, där stort fokus kommer att läggas på utvecklingen av koncernens kärnverksamheter och avyttring av icke kärnverksamheter. Ändrade redovisningsprinciper Under 2009 har inga nya eller ändrade rekommendationer eller andra regler tillkommit som påverkar Lantmännens redovisning. Lantmännens styrelse har beslutat att Lantmännen från och med 2010 ska upprätta sin koncernredovisning och rapportera enligt samma regler som gäller för noterade företag inom EU. Det innebär att Lantmännen kommer att tillämpa internationella redovisningsstandarder enligt IFRS (International Financial Reporting Standards), så som de antagits av EU. Årsredovisningen för 2009 blir den sista årsredovisning som upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendationer. Jämförelseåret 2009 kommer att uppdateras enligt IFRS regelverk i all rapportering för 2010. I delårsrapporten för första kvartalet 2010 och i årsredovisningen för 2010 kommer en detaljerad avstämning att finnas mellan balans- och resultaträkningar 2009 enligt IFRS och enligt nuvarande redovisningsprinciper. De större skillnaderna mellan IFRS och dagens principer avser redovisning av - goodwill, som inte längre kommer att skrivas av utan i stället varje år prövas vad gäller nedskrivningsbehov - negativ goodwill, som inte existerar under IFRS - finansiella instrument, där fler instrument kommer att redovisas till verkligt värde i balansräkningen och där kraven för att säkringsredovisning ska tillåtas skärps. Händelser efter balansdagen Lantmännen har beslutat lägga ner verksamheten i Lantmännen Solanum från sommaren 2010. Nio anställda berörs. I februari fattades beslut om att, före sommaren 2010, Lantmännens Årsredovisning 200 779
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=80">Årsredovisning 2009 Sida 80 stänga Lantmännen Unib</a> akes bageri i Glostrup, Danmark. Produktionen kommer att flyttas till Unibakes anläggningar i Finland och Tyskland. 46 anställda berörs. Beslut har fattats om att inleda MBL-förhandling om nedläggning av Lantbruks foderfabrik i Norrköping. 11 anställda berörs. MODERFÖRETAGET LANTMÄNNEN ek för Organisation I moderföretaget bedrivs Lantmännens grundverksamhet inom division Lantbruk. I moderföretaget finns även koncerngemensamma funktioner och fastighetsförvaltning. Medlemsantal Antalet medlemmar den 31 december 2009 uppgick till 37 451 (39 350). Omsättning och rörelseresultat Nettoomsättningen under året uppgick till 10 130 MSEK (13 252). Den lägre omsättningen beror främst på lägre försäljningsvolymer avseende gödsel och foder. Rörelseresultatet uppgick till –455 MSEK (242). Av det lägre rörelseresultatet hänför sig –402 MSEK till division Lantbruk. Förutom lägre volymer påverkades resultatet även av lagernedskrivningar avseende gödsel och extra kostnader relaterade till den låga kvaliteten i skörd 2008. Skillnaden i resultat mellan åren beror även på att realisationsvinster från fastighetsförsäljningar uppgick till 61 MSEK under 2009 jämfört med 222 MSEK under 2008. Resultat efter finansnetto Resultat efter finansiella poster uppgick till 223 MSEK (671). I årets finansnetto ingår realisationsresultat från försäljning av aktier med 63 MSEK (301) och utdelningar, främst från dotterbolag med 488 MSEK (566). Investeringar Årets investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 332 MSEK (416). Under 2009 har division Lantbruk fortsatt investeringen i den nya foderfabriken i Lidköping och den nya fröanläggningen i Eslöv, där fröanläggningen även tagits i bruk under året. Lantmännens investering i ny infrastruktur inom IT har fortsatt även under 2009. Soliditet Soliditeten uppgick till 36,6 procent (32,3). Personal Medeltalet anställda uppgick till 1 228 (1 317). VINSTDISPOSITION Återbäring och efterlikvid Styrelsen har beslutat att inte lämna någon återbäring eller efterlikvid för 2009. Under 2008 lämnades 1 procent i återbäring på medlemmarnas inköp av foder, gödsel, utsäde, växtskydd, spannmål och 78 Lantmännens Årsredovisning 2009 Insatsemission Styrelsen föreslår att stämman beslutar om en insatsemission uppgående till 100 MSEK (110). Emissionskapitalet fördelas med 75 procent baserat på medlemmarnas inbetalda och emitterade insatskapital och med 25 procent på medlemmarnas insatsgrundande omsättning med föreningen under 2009. Omsättningen beräknas enligt samma grunder som används vid fördelning av återbäring och efterlikvid. Sammantaget ger insatsutdelning och insatsemission en avkastning på insatskapitalet uppgående till 13 procent (14) för 2009. Förlagsandelar Styrelsen föreslår att stämman beslutar om att utdelning på förlagsandelar ska uppgå till 3 procent. Utdelning på förlagsandelar uppgår därmed till 1 MSEK. Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital i koncernen uppgår till 5 550 MSEK varav åtgår för föreslagen avsättning till reservfond i moderföretaget 100 MSEK. Styrelsen föreslår att moderföretagets disponibla vinstmedel 4 894 334 TSEK disponeras på följande sätt: Insatsutdelning Insatsemission Utdelning på förlagsinsatser Avsätts till reservfond Balanseras i ny räkning Summa 63 314 TSEK 100 000 TSEK 1 007 TSEK 100 000 TSEK 4 630 013 TSEK 4 894 334 TSEK Till följd av att det bedrivs handeln med emissionsinsatser har dagen då innehavet ger rätt till utdelning, såväl i form av insatsutdelning som insatsemission, beslutats till dagen för föreningsstämman, den 5 maj 2010. Utdelning är beräknad utifrån medlemsregistret så som det var uppdaterat per 31 december 2009. Belopp för insatsutdelning och insatsemission kan komma att ändras till följd av ändringar i medlemsregistret fram till och med 5 maj 2010. Årsredovisningen fastställs av Lantmännen ek för:s föreningsstämma. Årsredovisningen för 2009 framläggs för beslut på ordinarie föreningsstämma den 5 maj 2010. petroleumprodukter samt 0,5 procent på inköp från division Maskin. Efterlikviden under 2008 uppgick till 1 procent på levererad spannmål och oljeväxter. Det verkliga utfallet för 2008 års återbäring och efterlikvid blev 122 MSEK, att jämföra med avsatta 121 MSEK i 2008 års bokslut. Insatsutdelning Styrelsen föreslår att stämman beslutar om att insatsutdelning ska lämnas med 5 procent (5) på inbetalda och emitterade insatser till direktanslutna medlemmar och med 5 procent (3,7) till organisationsmedlemmar och lokalföreningar. Till detta åtgår 63 MSEK (57).
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=81">Årsredovisning 2009 Sida 81 LANTMÄNNENKONCERNEN Ko</a> ncernens Resultaträkning MSEK Nettoomsättning Avgår punktskatter Förändring av produkter i arbete, färdiga varor samt pågående arbeten för annans räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Upplösning av negativ goodwill Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat 8, 9 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Återbäring och efterlikvid Resultat före skatt Skatt på årets resultat Minoritetens andel i årets resultat ÅRETS RESULTAT 8, 9 4 5 Not 2, 3 2009 35 101 –151 12 3 654 35 616 2008 42 868 –276 86 958 43 636 –13 464 –18 396 –8 104 –6 460 –5 851 –9 884 –6 431 –6 053 6 22 –1 550 71 –50 –35 408 97 305 –1 910 46 –44 –42 672 172 1 136 KOMMENTARER TILL RESULTATRÄKNINGEN Nettoomsättning Nettoomsättningen minskade med 18 procent till 35 101 MSEK (42 868). Justerat för koncernförändringar, vilka framför allt avser avyttring av Granngården och Färskbröd Sverige samt förvärv av Euro-Bake, Eurobuns och Baco, minskade nettoomsättningen med 15 procent. Omsättningsminskningen är bland annat en konsekvens av lägre spannmålspriser samt lägre försäljningsvolymer jämfört med föregående år av gödsel och foder i division Lantbruk. Inom division Maskin har försäljningen av maskiner påverkats kraftigt negativt av den svaga konjunkturen. Rörelseresultat 7 29 168 –567 –370 –65 –1 10 –66 13 –20 –73 27 228 –689 –434 702 –122 580 –36 14 558 Rörelseresultatet uppgick till 305 MSEK (1 136) vilket är en minskning med 831 MSEK jämfört med 2008. Resultatet påverkades av poster av jämförelsestörande karaktär med totalt –150 MSEK (104), varav +58 MSEK avsåg realisationsvinster från fastighetsförsäljningar och –208 MSEK kostnader för strukturåtgärder. Jämförelsestörande poster 2008 bestod av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter på 235 MSEK, realisationsvinst vid försäljning av verksamheter och aktier på 350 MSEK, upplösning av salmonellareserv om 181 MSEK samt nedskrivningar och strukturkostnader med –662 MSEK. Justerat för dessa poster uppgick rörelseresultatet till 455 MSEK (1032). Främsta orsaker till resultatförsämringen var lägre försäljning och uthyrning av anläggningsmaskiner, betydande volymminskning och lagernedskrivning av gödsel samt kostnader relaterade till den låga kvaliteten på spannmål i skörden 2008 samt incidenten med glas i vissa kycklingprodukter under våren 2009. Glasincidenten beräknas ha påverkat resultatet med cirka –70 MSEK. Finansnetto Finansnettot uppgick till –370 MSEK (–434). I föregående års finansnetto ingick en post av jämförelsestörande karaktär med –24 MSEK. Justerat för denna post uppgick finansnettot ifjol till –410 MSEK. Förbättringen med 40 MSEK förklaras främst av en minskad upplåning tack vare minskad kapitalbindning inom koncernen, men även av ett lägre ränteläge under 2009 jämfört med föregående år. Den minskade kapitalbindningen är dels ett resultat av de kapitalrationaliseringsåtgärder som genomförts inom koncernen, dels en effekt av lägre priser på spannmål och insatsvaror samt lägre försäljningsvolymer. Rörelseresultat MSEK 1 000 1 200 200 400 600 800 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Årets resultat Återbäring och efterlikvid påverkar resultatet med –1 MSEK (–122). Ingen återbäring eller efterlikvid gavs för 2009. Beloppet för 2009 är en justering av beloppet för 2008. Skatt på årets resultat blev 13 MSEK (–36). Minoritetens andel i årets resultat uppgick till –20 MSEK (14). Den positiva minoritetsandelen föregående år var främst en följd av den dåvarande minoritetsägarens andel i Svalöf Weibulls negativa resultat. Svalöf Weibull är från november 2008 helägt av Lantmännen. Årets resultat för 2009 uppgick därmed till –73 MSEK (558). Lantmännens Årsredovisning 2009 79
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=82">Årsredovisning 2009 Sida 82 LANTMÄNNENKONCERNEN Ba</a> lansräkning Koncernens MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter 12 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Långfristiga finansiella tillgångar Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Kortfristiga finansiella tillgångar Aktuella skattefordringar Övriga omsättningstillgångar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 16 17 18 10 19 18 3 856 347 5 251 1 213 10 667 14 15 10 1 174 1 824 282 33 3 313 17 449 5 646 3 992 563 70 662 10 933 124 385 11 442 28 891 3 681 300 5 571 1 422 10 974 1 195 1 774 136 35 3 140 17 959 7 059 5 631 476 93 912 14 171 154 269 14 594 32 553 Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa eget kapital Minoritetsintressen Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar för uppskjuten skatt Negativ goodwill Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 32 32 24, 25, 32 10 26 24, 25, 32 21 10 22 23 11 3 078 391 3 469 3 386 459 3 845 Not 2009 2008 MSEK EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Medlemsinsatser Förlagsinsatser Bundna reserver Not 20 1 266 56 3 276 4 598 5 623 –73 5 550 10 148 69 1 514 95 223 374 2 206 6 930 21 6 951 3 741 3 102 131 2 543 9 517 28 891 1 344 639 1 157 - 3 071 4 228 5 742 558 6 300 10 528 56 1 544 132 294 401 2 371 8 219 1 8 220 4 565 3 863 45 2 905 11 378 32 553 1 737 603 2009 2008 80 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=83">Årsredovisning 2009 Sida 83 LANTMÄNNENKONCERNEN KO</a> MMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN Tillgångar Balansomslutningen minskade med 3 662 MSEK till 28 891 MSEK (32 553). Minskningen är främst en effekt av lägre rörelsekapitalbindning. Immateriella anläggningstillgångar minskade med –376 MSEK, bland annat genom att valutakurseffekter minskat värdet på goodwill med 262 MSEK. Investeringarna uppgick till 5 MSEK. Materiella anläggningstillgångar minskade med –307 MSEK till 10 667 MSEK (10 974). Investeringarna under 2009 uppgick till 1 533 MSEK. De enskilt största pågående investeringarna är uppförandet av en ny foderfabrik i Lidköping och ny fröfabrik i Eslöv. Övriga större investeringsprojekt i koncernen omfattar bland annat etapp två i kvarnen i Vejle, Danmark, en ny Gooh-fabrik i Järna samt ombyggnad av kycklingslakteriet i Aars, Danmark. Varulager har minskat med –1 413 till 5 646 (7 059) och kund- fordringarna har minskat med –1 639 till 3 992 MSEK (5 631). Minskningen är en effekt av de kapitalrationaliseringsprogram som genomförts inom koncernen, samt lägre priser på spannmål och insatsvaror i kombination med lägre försäljningsvolymer. Eget kapital och skulder Eget kapital per 31 december 2009 uppgick till 10 148 MSEK, en minskning med 380 MSEK jämfört med 10 528 MSEK vid årets början. Av minskningen kommer –73 MSEK från årets resultat och –305 MSEK från negativa omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska dotterföretag. Inbetalning av insatskapital från medlemmar ökade kapitalet med 52 MSEK och emission av förlagsandelar innebar ett tillskott till det egna kapitalet med 56 MSEK. Utbetalning av insatsutdelning på 57 MSEK och återbetalning av insatskapital på 53 MSEK minskade det egna kapitalet. Soliditeten uppgick till 35,4 procent (32,5) Koncernens nettolåneskuld uppgick till 9 289 MSEK (11 654) och fördelar sig enligt följande: MSEK Skulder till kreditinstitut Sparmedel och kapitalkonto, medlemmar med flera Pensionskulder Övriga räntebärande skulder Totala räntebärande skulder Kundfinansiering via Lantmännen Finans AB Övriga räntebärande tillgångar Korta placeringar Kassa och bank Totala räntebärande tillgångar Koncernens nettolåneskuld 2009 8 461 2 048 1 514 162 12 185 1 623 764 124 385 2 896 9 289 2008 10 848 1 292 1 544 644 14 328 1 463 788 154 269 2 674 11 654 Insatskapital och eget kapital MSEK 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 0 2005 Eget kapital 2006 Insatskapital 2007 2008 2009 Balansomslutning och soliditet MSEK 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 0 2005 Tillgångar, MSEK PMS 369 60/0/100/7 RGB 136/171/50 HEX 88AB32 NCS S 1080-G30Y Sekundär grön palett 0/0/45/0 0/20/100/0 0/60/100/ Primär grön 2006 2007 Soliditet, % PMS Process Cyan 100/0/0/0 Komplementfärger 2008 2009 % 10 20 30 40 50 60 70 0 Kickfärg Lantmännens Årsredovisning 200 819 35/0/0/0 65/0/0/0 0/6/6/12 0/18/30/28 100/0/0/0 0/50/60/5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=84">Årsredovisning 2009 Sida 84 LANTMÄNNENKONCERNEN Fö</a> rändringar i eget kapital Koncernens MSEK Eget kapital 2007-12-31 Omräkningsdifferenser Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Utbetald insatsutdelning Av medlemmar inbetalda insatser Till medlemmar utbetalda insatser Vinstdisposition Eget kapital 2008-12-31 Omräkningsdifferenser Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Utbetald insatsutdelning Av medlemmar inbetalda insatser Till medlemmar utbetalda insatser Vinstdisposition Tillskjutet kapital genom förlagsinsatser Eget kapital 2009-12-31 52 –53 110 1 266 56 56 155 3 276 –265 5 550 52 –63 151 1 157 - 170 3 071 –397 447 –321 6 300 92 –447 –73 –57 Medlemsinsatser 1 017 Förlagsinsatser - Bundna reserver 2 467 739 –305 Fritt eget kapital 5 999 –191 305 558 –50 Summa eget kapital 9 483 548 0 558 –50 52 –63 0 10 528 –305 0 –73 –57 52 –53 0 56 10 148 Ytterligare information om det egna kapitalet finns i Not 20. Av utbetalt insatskapital avser 25 MSEK (37) återbetalning till följd av ändrade förutsättningar vad gäller enskild medlems insatsskyldighet till föreningen, medan 28 MSEK (26) avser återbetalning till medlemmar som utträtt ur föreningen. Under 2010 beräknas insatskapital på 39 MSEK återbetalas till medlemmar. 25 MSEK avser återbetalning till medlemmar som utträtt ur föreningen och 14 MSEK avser återbetalning till medlemmar till följd av ändrade förutsättningar vad gäller insatsskyldigheten i föreningen. Medlemsinsatser, MSEK Inbetalda medlemsinsatser Emitterade medlemsinsatser Summa 2009-12-31 606 660 1 266 2008-12-31 593 564 1 157 82 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=85">Årsredovisning 2009 Sida 85 LANTMÄNNENKONCERNEN Ko</a> ncernens Kassaflödesanalys MSEK DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av verksamheter Avyttrade verksamheter Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde före finansieringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Inbetalt insatskapital Tillskjutet kapital genom förlagsinsatser Återbetalt insatskapital Förändring av låneskulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut 33:5 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivning av anläggningstillgångar Avgår resultatandel i intresseföretag Utbetalning avseende tidigare gjorda avsättningar Realisationsresultat från försäljning av anläggningstillgångar och verksamheter Övriga poster Summa 33:4 33:2 33:3 1 366 1 901 –850 2 417 3 555 –172 181 –5 –1 533 210 36 –1 283 2 272 52 56 –53 –2 131 –65 –2 141 131 269 –9 391 1 550 –97 –43 –106 –55 1 249 –1 156 717 –291 –730 423 –1 592 532 –44 –2 656 416 145 –3 199 –2 776 52 - –63 2 607 –53 2 543 –233 484 18 269 1 910 –172 –220 –591 –257 670 33:1 Not 2009 –65 1 249 1 184 –46 1 138 2008 702 670 1 372 –219 1 153 KOMMENTARER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN Kassaflöde från den löpande verksamheten Den löpande verksamheten gav ett positivt kassaflöde på 3 555 MSEK (423). Det är främst ett lägre bundet rörelsekapital, bland annat som en effekt av pågående kapitalrationaliseringsprojektet ”Cash Race”, som bidragit till förbättringen. Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –1 283 MSEK (–3 199). Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till –1 538 MSEK (–2 700) samtidigt som försäljning av materiella anläggningstillgångar gav ett positivt kassaflöde på 210 MSEK (416), vilket sammantaget gav ett nettoutflöde om –1 328 MSEK (–2 284) relaterat till koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. I föregående års kassaflöde ingick bland annat utgifter för de strategiska investeringarna i etanolanläggningen i Norrköping och kvarnen i Vejle med cirka 925 MSEK. Investeringar i nya verksamheter påverkade kassaflödet med –172 MSEK (–1 592) och avyttring av verksamheter gav ett kassaflöde på 181 MSEK (532), netto 9 MSEK (–1 060). Årets investeringar i verksamheter avser främst förvärven av Bakehouse och Agrico Nordic medan avyttringarna främst avser Färskbröd i Sverige och JSC Rezekne Dzirnavieks. De finansiella placeringarna, netto minskade och gav därigenom ett positivt kassaflöde på 36 MSEK (145). Kassaflöde före finansieringsverksamheten Kassaflöde före finansieringsverksamheten uppgick till 2 272 MSEK (–2 776). Kassaflöde från finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde på –2 141 MSEK (2 543) främst till följd av amortering av låneskulder och minskat kreditutnyttjande. Av utbetald utdelning om –65 MSEK (–53) avser 57 MSEK (50) utbetalda insatsutdelningar och 9 MSEK (3) utdelningar till minoritetsdelägare i koncernföretag. Årets kassaflöde Årets kassaflöde uppgick därmed till 131 MSEK (–233). Koncernens likvida medel vid periodens utgång uppgick till 391 MSEK (269). Den totala betalningsberedskapen, inklusive kassa och bank, uppgick till 2 639 MSEK (747). Ökningen är bland annat en effekt av att beviljat, ej utnyttjat låneutrymme ökat som en följd av gjorda amorteringar. Kassaflöde före finansieringsverksamheten MSEK 1 000 2 000 3 000 –3 000 –2 000 –1 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Lantmännens Årsredovisning 200 839
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=86">Årsredovisning 2009 Sida 86 MODERFÖRETAGET LANTMÄN</a> NEN EK FÖR Moderföretagets Resultaträkning MSEK Nettoomsättning Avgår punktskatter Förändring av produkter i arbete, färdiga varor samt pågående arbeten för annans räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat 36 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 37 Resultat från andelar i intresseföretag 37 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter från koncernföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader till koncernföretag Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Återbäring och efterlikvid Resultat före skatt Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT 39 38 35 5 34 Not 34 2009 10 130 –84 96 374 10 516 –5 300 –2 897 –1 713 –910 –151 2008 13 252 –238 22 495 13 531 –6 871 –3 844 –1 606 –831 –137 –10 971 –13 289 –455 242 537 1 12 371 0 –43 –200 678 223 –1 40 222 132 354 497 156 213 425 90 –75 –877 429 671 –122 549 133 682 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Inbetalt insatskapital Återbetalt insatskapital Inbetalda förlagsinsatser Förändring av låneskulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 3) 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivning av anläggningstillgångar Realisationsresultat från försäljning av anläggningstillgångar och verksamheter Summa 2) Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Betald ränta Summa 3) Likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar, löptid kortare än 3 månader Summa Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2) Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder 691 –929 –423 780 –2 322 219 542 –2 526 793 –2 241 –3 –329 160 434 262 52 –53 56 –1 048 –57 –1 050 5 78 83 151 –123 28 488 371 –243 616 83 0 83 –31 –385 30 –211 –597 52 –63 - 2 902 –50 2 841 3 75 78 137 –523 –386 566 1 021 –1 427 160 78 0 78 Kassaflödesanalys Moderföretagets MSEK DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) 2009 223 28 251 0 251 2008 671 –386 285 0 285 84 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=87">Årsredovisning 2009 Sida 87 MODERFÖRETAGET LANTMÄN</a> NEN EK FÖR Balansräkning Moderföretagets MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter 41 188 188 42 43 Maskiner och andra tekniska anläggningar Övriga anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag Långfristiga finansiella tillgångar Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 46 40 45 236 443 575 266 1 520 44 14 40 5 621 820 509 297 12 7 259 8 967 2 041 1 245 10 321 81 0 38 234 13 960 83 14 043 23 010 268 507 387 299 1 461 5 692 797 536 231 7 7 263 8 931 2 732 2 690 9 509 92 30 61 317 15 431 78 15 509 24 440 Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till intresseföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 52 52 50 51 47 48 49 Fritt eget kapital Fria reserver, balanserad vinst Årets resultat 207 207 Not 2009 2008 MSEK EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Medlemsinsatser Förlagsinsatser Bundna reserver Not 2009 2008 1 266 56 1 990 3 312 4 541 354 4 895 8 207 311 731 177 908 6 628 40 6 668 1 110 1 304 2 511 0 1 348 643 6 916 23 010 934 1 460 1 157 - 1 835 2 992 3 996 682 4 678 7 670 311 731 167 898 7 688 28 7 716 1 501 1 559 2 378 28 1 609 770 7 845 24 440 1 262 1 455 Lantmännens Årsredovisning 200 859
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=88">Årsredovisning 2009 Sida 88 MODERFÖRETAGET LANTMÄN</a> NEN EK FÖR Moderföretagets Förändringar i eget kapital MSEK Eget kapital 2007-12-31 Årets resultat Utbetald insatsutdelning Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Eget kapital 2008-12-31 Årets resultat Utbetald insatsutdelning Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Tillskjutet kapital genom förlagsandelar Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Eget kapital 2009-12-31 1 266 52 –53 110 56 251 –66 56 1 990 4 895 Av utbetalt insatskapital avser 25 MSEK (37) återbetalning till följd av ändrade förutsättningar vad gäller enskild medlems insatsskyldighet till föreningen, medan 28 MSEK (26) avser återbetalning till medlemmar som utträtt ur föreningen. Under 2010 beräknas insatskapital på 39 MSEK återbetalas till medlemmar. 25 MSEK avser återbetalning till medlemmar som utträtt ur föreningen och 14 MSEK avser återbetalning till medlemmar till följd av ändrade förutsättningar vad gäller insatsskyldigheten i föreningen. 155 –265 52 –63 151 1 157 0 170 1 835 –321 –42 12 4 678 354 –57 Medlemsinsatser 1 017 Förlagsinsatser Bundna reserver 1 665 Fritt eget kapital 4 397 682 –50 Summa eget kapital 7 079 682 –50 52 –63 0 –42 12 7 670 354 –57 52 –53 0 56 251 –66 8 207 86 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=89">Årsredovisning 2009 Sida 89 NOTER MED REDOVISNINGS</a> PRINCIPER Noter med redovisningsprinciper Belopp i MSEK om inget annat anges. Lantmännen ek för bedriver verksamhet i associationsformen ekonomisk förening och har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är S:t Göransgatan 160 A. Organisationsnummer är 769605-2856. REDOVISNINGSPRINCIPER GRUNDERNA FÖR REDOVISNINGEN Lantmännen-koncernens årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer (RR 1-RR 29) och akutgruppsuttalanden (URA 1-URA 41). Under 2009 har inga nya eller ändrade rekommendationer eller andra regler tillkommit som påverkar Lantmännens redovisning. Lantmännens styrelse har beslutat att Lantmännen från och med 2010 ska upprätta sin koncernredovisning och rapportera enligt samma regler som gäller för noterade företag inom EU. Det innebär att Lantmännen kommer att tillämpa internationella redovisningsstandarder enligt IFRS (International Financial Reporting Standards), så som de antagits av EU. Årsredovisningen för 2009 blir den sista årsredovisning som upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendationer. Jämförelseåret 2009 kommer att uppdateras enligt IFRS regelverk i all rapportering för 2010. I delårsrapporten för första kvartalet 2010 och i årsredovisningen för 2010 kommer en detaljerad avstämning att finnas mellan balans- och resultaträkningar 2009 enligt IFRS och enligt nuvarande redovisningsprinciper. De större skillnaderna mellan IFRS och dagens principer avser redovisning av - goodwill, som inte längre kommer att skrivas av utan i stället varje år prövas vad gäller nedskrivningsbehov - negativ goodwill, som inte existerar under IFRS - finansiella instrument, där fler instrument kommer att redovisas till verkligt värde i balansräkningen och där kraven för att säkringsredovisning ska tillåtas skärps. Lantmännen värderar sina tillgångar, avsättningar och skulder till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Moderföretaget tillämpar i vissa fall, främst av skatteskäl, andra principer i sin årsredovisning än vad som görs i koncernen. I de fall detta förekommer beskrivs moderföretagets tillämpade principer under särskild rubrik. ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR För att kunna upprätta redovisningen enligt god redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. KONCERNREDOVISNING Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderföretaget och samtliga dotterföretag i enlighet med årsredovisningslagens definitioner. Dotterföretag Som dotterföretag konsolideras samtliga företag där Lantmännen, direkt eller indirekt innehar eller förfogar över mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll över företaget och avyttrade dotterföretag ingår i koncernens redovisning till och med den dag koncernen fortfarande kontrollerar företaget. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Anskaffningsvärdet utgörs av det kontanta belopp, eller verkligt värde på annan form av köpeskilling, som erlagts samt de utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet. Värdet på den förvärvade nettotillgången, egna kapitalet, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde. I de fall denna värdering ger andra värden på tillgångar och skulder än vad som är bokfört i det förvärvade företaget, utgör dessa verkliga värden koncernens anskaffningsvärde. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnadsbeloppet som koncernmässig goodwill. Negativ goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet understiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Negativ goodwill redovisas som en avsättning i balansräkningen. Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat och koncernbidrag, elimineras i sin helhet. Intresseföretag Intresseföretag är företag där koncernen har ett långsiktigt innehav och ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Normalt är detta fallet när koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas normalt enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagens resultat efter finansiella intäkter och kostnader, justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden, som ”Andelar i intresseföretags resultat”. Koncernens andel i intresseföretagens redovisade skatter ingår i koncernens skattekostnad. Vinstandelar upparbetade efter förvärvet, som ännu inte realiserats genom utdelning, avsätts till kapitalandelsfonden som utgör en del av koncernens bundna egna kapital. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bok- De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden inom Lantmännen innefattar pensionsskuld, avsättningar, uppskjutna skatter och anläggningstillgångar i verksamheter där nedskrivningsprövning gjorts. Även värdering av lager, särskilt spannmålslager bygger på bedömningar. Lantmännens Årsredovisning 200 879
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=90">Årsredovisning 2009 Sida 90 NOTER MED REDOVISNINGS</a> PRINCIPER förda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden. Om koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger anskaffningsvärdet på andelarna i företaget sätts bokfört värde till noll och redovisning av fortsatta förluster upphör, för såvitt inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden gentemot intresseföretaget. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov. I de fall ett intresseföretag har liten verksamhet har företaget inte redovisats enligt kapitalandelsmetoden utan till anskaffningsvärde justerat för eventuell nedskrivning även i koncernen. Utdelningar och liknande från dessa företag redovisas i koncernens resultaträkning som resultat från övriga värdepapper. Joint venture-företag Företag där Lantmännen tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten, så kallade joint venture-företag, redovisas som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Omräkning av utländska dotterföretag Dagskursmetoden tillämpas för valutaomräkning av resultat- och balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter. Metoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital, liksom omräkningsdifferensen på de finansiella instrument som innehas för att valutasäkra dessa nettotillgångar. Vid avyttring av självständigt bedriven utlandsverksamhet, redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till verksamheten, efter avdrag för effekten av eventuell valutasäkring av nettoinvesteringen, i koncernens resultaträkning. Minoritetens andel Minoritetens andel av koncernens nettoresultat redovisas i koncernens resultaträkning på en särskild rad efter årets skattekostnad. I balansräkningen redovisas minoritetens andel i dotterföretags nettotillgångar som en särskild post, utanför koncernens egna kapital. RAPPORTERING FÖR SEGMENT Lantmännens primära indelningsgrund för segment är rörelsegrenar. En rörelsegren är en del av verksamheten som tillhandahåller produkter och tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller andra rörelsegrenar. Lantmännens interna styrning utgår sedan 2009 från en uppdelning av verksamheten i divisioner. Divisionerna motsvarar verksamhetens rörelsegrenar och utgör koncernens primära segment, jämförelseåret är omräknat enligt den nya segmentsindelningen. Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Ett geografiskt område tillhandahåller produkter och tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Beskrivning av de olika segmenten framgår av Not 2. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Goodwill Goodwill utgör det värde som anskaffningspriset överstiger verkligt värde med på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med företagsförvärv eller inkråmsförvärv. Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Goodwill skrivs av linjärt under den beräknade nyttjandeperioden för tillgången, som för närvarande varierar mellan 5 och 20 år. Goodwill som hänför sig till strategiska förvärv, som överensstämmer med koncernens långsiktiga inriktning, beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 20 år. Negativ goodwill uppstår om verkligt värde på förvärvade nettotillgångar överstiger anskaffningspriset. Negativ goodwill redovisas under avsättningar i balansräkningen. Negativa goodwill som motsvarar förväntade framtida förluster i det förvärvade företaget upplöses i takt med att förlusterna uppstår. Övrig negativ goodwill upplöses över den genomsnittliga återstående nyttjandetiden för avskrivningsbara tillgångar i förvärvat företag. Forskning och utveckling Lantmännens utgifter för forskning redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Med forskningskostnader avses utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap. I koncernen redovisas utgifter för utveckling som immateriell tillgång under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången och att den bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. En ytterligare förutsättning är att värdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. När det gäller utveckling av utsäde innebär detta att kostnader kan balanseras först efter att officiell sortprövning visat på potentiell framgång för sorten. Vid utveckling av drivmedel kan kostnader balanseras först då produkten kan påvisa teknisk acceptans, kommersiell potential och politiska beslut är tagna. För närvarande kostnadsförs samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IT-system aktiveras, om de generella förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar omfattar varumärken, patent och licenser. Tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning görs linjärt under tillgångens förväntade nyttjandeperiod och uppgår till mellan 5-20 år. Varumärken som ingår i strategiska förvärv och som bedöms komma att behållas under överskådlig tid skrivs av på 20 år. Utgifter för internt genererade varumärken, liksom internt genererad goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer. Tillkommande utgifter Utgifter hänförliga till en immateriell tillgång som tillkommer efter anskaffningstidpunkten läggs till anskaffningsvärdet om utgiften ökar de framtida ekonomiska fördelarna från tillgången. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar, huvudsakligen bestående av maskiner, inventarier och fastigheter, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. 88 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=91">Årsredovisning 2009 Sida 91 NOTER MED REDOVISNINGS</a> PRINCIPER I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 6 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Silor Fastighetsinventarier Tillverkningsutrustning Bilar och truckar Kontorsutrustning ADB-utrustning 14–100 år 30–33 år 10–25 år 10–20 år 5–10 år 5–10 år 3–5 år Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Verkliga värdet på förvaltningsfastigheter anges som tilläggsupplysning i Not 13. I Lantmännen finns förvaltningsfastigheter främst i moderföretaget. De fastigheter som hyrs ut och nyttjas av andra koncernföretag har i koncernredovisningen redovisats som rörelsefastigheter. I koncernens balansräkning klassificeras fastigheter som till mer än 90 procent hyrs ut till andra än koncernföretag som förvaltningsfastigheter. Nedskrivningar Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Med nettoförsäljningsvärde avses det mest sannolika priset vid en försäljning på en normalt fungerande marknad, efter avdrag för försäljningskostnader. Med nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas genom att använda tillgången och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. I Lantmännen beräknas riskpremien i förhållande till verksamhetens närhet till lantbrukaren. Verksamheter nära lantbrukaren har en lägre riskpremienivå. En tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till en minsta kassagenererande enhet, som bedöms utifrån ett nedskrivningsbehov. Återföring av gjorda nedskrivningar sker när grunden, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. VARULAGER Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFUmetoden (först in-/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. ENTREPRENADUPPDRAG OCH LIKNANDE I koncernredovisningen tillämpas successiv vinstavräkning på de entreprenaduppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda uppdragskostnader i förhållande till totalt beräknade uppdragskostnader för uppdraget. Befarade förluster kostnadsförs omedelbart. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER – FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland finansiella skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, futures och swapar som framförallt utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och exponering för ränterisker. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har utfärdats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder tas upp i balansräkningen på likviddag. En finansiell tillgång eller del av tillgång tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den förfaller. En finansiell skuld eller del av finansiell skuld tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den på annat sätt avvecklas. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att stadigvarande innehas i verksamheten klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärde respektive upplupet anskaffningsvärde. Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av aktier redovisas till anskaffningsvärdet efter eventuella nedskrivningar till verkligt värde. Bedömningen görs per innehav och en nedskrivning till verkligt värde görs när värdenedgången bedöms vara bestående. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt, baserat på en individuell bedömning av osäkra kundfordringar. Kortfristiga placeringar I kortfristiga placeringar ingår huvudsakligen korta placeringar i banker med löptid överstigande 3 månader men högst 12 månader alternativt instrument som är direkt omsättningsbara på marknaden. Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde på balansdagen. Värderingen görs på portföljnivå. Det innebär att för instrument som ingår i samma portfölj avräknas Lantmännens Årsredovisning 200 899
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=92">Årsredovisning 2009 Sida 92 NOTER MED REDOVISNINGS</a> PRINCIPER orealiserade vinster mot orealiserade förluster. Överskjutande förlust redovisas som finansiell kostnad. Överskjutande vinst redovisas inte men upplysning lämnas i Not 25. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Placeringarna värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde på balansdagen. Räntebärande skulder I räntebärande skulder ingår huvudsakligen lån från kreditinstitut och medlemmar. Dessutom ingår inlåning från allmänheten i Lantmännen Finans AB. Räntebärande lån redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande det verkliga värdet av vad som erhållits. Transaktionskostnaderna periodiseras över lånets löptid. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Transaktionsexponering Valutaexponering avseende framtida valutaflöden (vid order eller prognostiserade flöden) säkras med valutaterminskontrakt. Valutaterminskontrakt som skyddar valutaflödet tas inte upp i balansräkningen. Värdeförändringarna på valutaterminskontrakt redovisas i samma period som valutaflödet uppstår. Omräkningsexponering Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) säkras genom upptagande av valutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderföretaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (efter hänsyn tagen till skatt) förs i koncernredovisningen mot eget kapital för att där möta omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretagen. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswapar, valutaterminer, råvaruderivat samt elderivat. Finansiella derivatinstrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld , en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller är en säkring av faktisk eller prognostiserad transaktion. Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. En säkring är effektiv om förändring av verkligt värde på den säkrade posten och säkringsinstrumentet huvudsakligen tar ut varandra när det gäller den risk som säkrats. För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används vanligen valutaderivat. Valutakursdifferenser hänförliga till valutaderivat som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen under eget kapital. Värdeförändringen på derivat redovisas i samma period som det prognostiserade flödet uppstår. Räntekomponenten periodiseras över kontraktens löptid och redovisas under finansiella poster. Valutaexponering avseende framtida valutaflöden (vid order eller prognostiserade flöden) säkras genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar valutaflödet tas inte upp i balansräkningen. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som valutaflödet uppstår. Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen eller allmänt vedertagna metoder för beräkning av marknadsvärdet på finansiella instrument. Omräkning till SEK har skett till noterad valutakurs på balansdagen. Tillgång och skuld i utländsk valuta För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valuta- terminer och redovisning sker enligt Bokföringsnämndens rekommendation BFN R 7. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av operativa fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas under finansiella poster. Verkligt värde på utestående valutaterminer utgörs av värdet av skillnaden mellan kontrakterad terminskurs och aktuell terminskurs på balansdagen. Upplysning om det verkliga värdet lämnas i Not 25. Ränterisk Räntederivat ingås i syfte att förändra räntebindningstiden för underliggande finansiella tillgångar och skulder. För säkring av ränterisk används ränteswapar. Belopp som ska betalas eller mottas enligt ränteswapavtal redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Upplysning om det orealiserade verkliga värdet lämnas under Off balance i Not 25. Råvaruprisrisk Råvaruderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i råvarupriset, huvudsakligen vad gäller vete, maltkorn, raps och soja. Säkringsredovisning tillämpas, vilket innebär att resultateffekterna från råvaruderivatet resultatförs i samma period som råvarukostnad avseende säkrade råvaruinköp resultatredovisas. Utestående råvaruderivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning marknadsvärderas och orealiserade förluster resultatförs. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Upplysning om det orealiserade verkliga värdet lämnas under Off balance i Not 25. Elprisrisk Elderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i elpriset. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Upplysning om det orealiserade verkliga värdet lämnas under Off balance i Not 25. Etanolprisrisk Etanolderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i etanolpriset. Möjligheten att säkra prisrisk via derivat inom etanolmarknaden är begränsad. Likviditeten i derivatmarknaden är mycket svag. Säkring sker därför genom löpande försäljning till flertalet motparter. Etanolen prissätts i EUR eller USD. Utgångspunkten i koncernens finanspolicy är att valutan är en del av affärens prissättning och ska därför kurssäkras senast då avtal upprättas. Etanolprisrisk är hänförlig till division Energi. AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas när Lantmännen har eller anses ha ett formellt eller informellt åtagande som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. En ytterligare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Vid väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för garantiåtagande görs och beräknas utifrån tidigare års garantiutgifter och en bedömning av den framtida garantirisken. Avsättning görs när produkten eller tjänsten har sålts. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. För de derivat och leveransavtal som inte kommer att avslutas med leveranser och som inte kan säkringsredovisas prövas vid bokslut om 90 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=93">Årsredovisning 2009 Sida 93 NOTER MED REDOVISNINGS</a> PRINCIPER derivaten/leveransavtalen kan anses vara oförmånliga. För oförmånliga avtal görs avsättningar. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensioner I Sverige omfattas merparten av de anställda av förmånsbestämda pensionsplaner genom PRI. Förmånsbestämda planer förekommer också i Norge, Tyskland och Nederländerna. I övriga länder omfattas alla medarbetare av avgiftsbestämda planer. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas med kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen, som en avsättning. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har en rätt att använda ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan, eller om avsikten är att förpliktelserna ska regleras på nettobasis. Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antaganden ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionskostnad fastställd enligt RR 29 och pensionskostnad fastställd enligt de regler som tillämpas i juridisk person. Den beräknade framtida löneskatten redovisas i balansräkningen som en övrig avsättning. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Moderföretaget Moderföretaget tillämpar tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter avseende förmånsbestämda pensioner. Detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Redovisningen följer FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. De väsentligaste skillnaderna mot reglerna i RR 29 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå och att aktuariella vinster och förluster redovisas genast då de uppstår. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning för pensioner i balansräkningen, i den mån tryggandelagen medger detta. Övriga långfristiga ersättningar till anställda Samma principer tillämpas som för förmånsbestämda planer, förutom att alla aktuariella vinster och förluster redovisas genast. Ersättningar vid uppsägning Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Rörlig lön Reservationer för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal. SKATTER Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital, utom vad gäller insatsutdelning där skatteeffekten ingår i resultaträkningens skattebelopp. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Aktuell skatt inkluderar även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässiga värden på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden. Temporära skillnader på icke avdragsgill goodwill beaktas inte vid beräkning av uppskjutna skatter. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotteroch intresseföretag redovisas inte, då Lantmännen i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Moderföretaget På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning redovisar moderföretaget obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. INTÄKTER Intäkterna redovisas exklusive moms och har i förekommande fall reducerats med värdet av lämnade rabatter. Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas i samband med leverans till kunden och i enlighet med gällande försäljningsvillkor, det vill säga då alla väsentliga risker och fördelar med ägandet överförts till kunden. Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. På de entreprenaduppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt tillämpas successiv vinstavräkning i koncernredovisningen. Intäkter redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Ersättningar i form av ränta/royalty/utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade Lantmännens Årsredovisning 200 919
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=94">Årsredovisning 2009 Sida 94 NOTER MED REDOVISNINGS</a> PRINCIPER med transaktionen tillfaller företaget och att de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Royalty och liknande intäkter periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. INTÄKTSREDOVISNING SPANNMÅL Lantmännen tillämpar så kallad successiv vinstavräkning för intäktsredovisning avseende spannmål. Hela den skörd som Lantmännen köper in enligt avtal för ett skördeår betraktas som ett projekt. Projektet startar den 1 juli skördeåret och slutar när spannmålet för detta skördeår är slutsålt, dock senast per september påföljande år. Hela projektets resultat fördelas på detta sätt ut jämnt över projektets livslängd, oavsett svängningar i faktiska försäljnings- och inköpspriser under löptiden. I de fall en förlust bedöms föreligga, vid någon tidpunkt, resultatförs denna direkt. Värdering av inneliggande spannmålslager görs utifrån de inköpspriser som den successiva vinstavräkningen gett upphov till. ÅTERBÄRING OCH EFTERLIKVID Medlemmar i Lantmännen ek för erhåller återbäring på gjorda inköp från föreningen och maskinverksamheten samt efterlikvid på försäljning till föreningen. Storleken på återbäring och efterlikvid beslutas av styrelsen i slutet av året/början av nästkommande år. Återbäring och efterlikvid, som är en del av den ekonomiska föreningens utdelning till sina medlemmar, redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Posten redovisas efter finansiella intäkter och kostnader och den periodiseras inte löpande under året utan redovisas i sin helhet i december. LEASING Koncernen agerar både som leasetagare och som leasegivare. Koncernen agerar leasegivare endast vad gäller varor som normalt säljs av koncernen, det vill säga i samband med kundfinansiering. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Redovisning av finansiell leasing medför för leasetagaren, att anläggningstillgången upptas som tillgångspost i balansräkningen och att en motsvarande skuld initialt redovisas. Anläggningstillgången skrivs av enligt plan över nyttjandeperioden, medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av den ursprungligen redovisade skulden. Koncernens skuld gentemot leasegivaren redovisas som övriga räntebärande skulder och fördelas mellan kort- och långfristig del. Vid operationell leasing redovisar leasetagaren inte någon tillgång i balansräkningen och den totala leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Då koncernen är leasegivare redovisas den uthyrda tillgången vid operationell leasing som en anläggningstillgång i balansräkningen och skrivs av i enlighet med koncernens principer. Leasingbetalningarna inkluderas i rörelseresultatet och fördelas linjärt över leasingperioden. Vid finansiell leasing redovisas transaktionen som en försäljning varvid en fordran uppstår, som redovisas som en finansiell leasingfordran. Erhållna betalningar vid finansiell leasing redovisas som ränteintäkt och amortering av den finansiella leasingfordran. Moderföretaget I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Moderföretaget är endast leasetagare. STATLIGA STÖD Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med bidraget kommer att uppfyllas och att bidraget kommer att erhållas. Bidragen periodiseras systematiskt på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Moderföretaget Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 2. Aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren förs aktieägartillskott direkt mot eget kapital. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för den aktuella skatteeffekten. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras. Mottagaren redovisar denna form av koncernbidrag direkt mot balanserade vinstmedel. NÄRSTÅENDE Genom bestämmande inflytande är moderföretaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderföretaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda företagen. Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspris. Genom sin rätt att delta i de beslut, som rör moderföretagets strategier har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moderföretaget och är därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilka medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp och försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda styrelseledamöter i finansieringen av föreningen. Transaktioner mellan styrelseledamöter och den ekonomiska föreningen i deras egenskap av ägare har skett i enlighet med föreningens ändamål. Föreningens allmänna prissättning och villkor har tillämpats. Beloppsuppgifter lämnas inte om dessa transaktioner. 92 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=95">Årsredovisning 2009 Sida 95 NOTER TILL LANTMÄNNENK</a> ONCERNEN Noter till koncernen I NOT 1 FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR Under året har följande större förvärv och avyttringar gjorts avseende dotterföretag. Förvärv Företag Bakehouse Ltd Verksamhet Livsmedel maj-09 Utöver förvärvet av Bakehouse har mindre förvärv gjorts. För samtliga förvärv gjorda under 2009 är förvärvsbalanserna preliminära. Företagen konsolideras som dotterföretag enligt förvärvsmetoden. Inga delar av de förvärvade företagen planeras bli avyttrade. Avtalet om förvärv av de 38 procenten i Bakehouse innehåller en option där Lantmännen förbinder sig att köpa ut nuvarande minoriteter till ett på förhand bestämt pris. Vad gäller 2009 års förvärv av de 38 procenten återstår en betalning till säljaren på 2 MGBP, som ska göras i juni 2010. Avyttringar Företag LM Färskbröd AB Rezekne Dzirnavieks AS NOT 2 I MSEK Nettoomsättning Extern försäljning Intern försäljning Summa nettoomsättning Resultat Resultat per rörelsegren Rörelseresultat Varav resultatandel i intresseföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Återbäring och efterlikvid Årets skattekostnad Minoritetsintresse Årets resultat Övriga upplysningar Tillgångar Kapitalandel i intressebolag Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Ofördelade skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Investeringar Av- och nedskrivningar 1 915 298 –141 1 084 84 –155 480 120 –185 2 265 713 –957 1 181 323 –112 –942 - - –140 4 954 804 5 758 1 915 35 2 645 - 2 645 1 084 67 3 013 9 3 022 480 598 12 121 157 12 278 2 265 –190 2 679 204 2 883 1 181 –65 –942 - –942 –942 SEGMENTSREDOVISNING PRIMÄRA SEGMENT - RÖRELSEGRENAR Räkenskapsåret 2009 Division Lantbruk 9 676 1 073 10 749 –140 –140 64 Division Maskin 7 090 11 7 101 35 35 - Division Energi 3 073 185 3 258 67 67 4 Division Livsmedel 15 070 39 15 109 598 598 28 Övrig verksamhet Elimineringar 192 431 623 –190 –190 1 - –1 739 –1 739 –65 –65 - Summa koncernen 35 101 0 35 101 305 305 97 197 –567 –1 13 –20 –73 24 470 1 174 3 247 28 891 5 983 12 760 10 148 28 891 1 538 –1 550 Verksamhet Livsmedel Livsmedel Försäljningstidpunkt jan-09 jun-09 Konsoliderad omsättning 2009, MSEK 0 20 Medeltal anställda 2009 0 13 Avyttrad andel 100% 100% Innehav efter avyttring 0 0 Förvärvs- Köpeskilling, tidpunkt MSEK 125 Goodwill, MSEK 106 Årsomsättning, MSEK 157 Antal anställda 51 Förvärvad Innehav andel efter förvärv 38% 63% Lantmännens Årsredovisning 200 939
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=96">Årsredovisning 2009 Sida 96 NOTER TILL LANTMÄNNENK</a> ONCERNEN fortsättning Not 2 Räkenskapsåret 2008 Övrig verkMSEK Nettoomsättning Extern försäljning Intern försäljning Summa nettoomsättning Resultat Resultat per rörelsegren Rörelseresultat Varav resultatandel i intresseföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Återbäring och efterlikvid Årets skattekostnad Minoritetsintresse Årets resultat Övriga upplysningar Tillgångar Kapitalandel i intressebolag Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Ofördelade skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Investeringar Av- och nedskrivningar 2 134 310 –146 1 433 276 –154 1) Granngården ingår i Övrig verksamhet fram till avyttringstidpunkten i augusti 2008. SEKUNDÄRA SEGMENT - GEOGRAFISKA OMRÅDEN 2009 Netto- MSEK Sverige Danmark Norge Tyskland Storbritannien Belgien Polen Baltikum Övriga Europa USA Övriga världen Elimineringar Summa omsättning 19 351 4 887 2 511 2 238 1 478 642 461 371 2 361 479 322 - 35 101 Tillgångar Investeringar 35 647 5 972 1 288 1 613 511 728 296 458 4 017 542 39 –22 220 28 891 Den primära indelningsgrunden för segment baseras på koncernens divisioner. I affärsorganisationen ligger koncernens fokus på produkt- och affärsutveckling. Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse bygger på en redovisning av divisioner från och med oktober 2009. Divisionsuppdelningen bygger på rörelsegrenar och utgör koncernens primära segment. Försäljning inom koncernen mellan segment baseras på ett marknadsmässigt internpris, vilket bygger på principen om ”armslängds avstånd” det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Till divisionerna har de tillgångar, skulder och avsättningar inkluderats som använts i segmentets löpande verksamhet. De tillgångar och skulder som inkluderats är immateriella och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, rörelseskulder och avsättningar hänförliga till försäljning av varor 991 258 50 109 8 48 19 20 15 20 0 - 1 538 Netto- omsättning 27 048 5 049 2 483 3 217 1 039 508 549 661 1 644 335 335 - 42 868 Tillgångar Investeringar 38 570 6 572 1 133 1 301 310 922 318 626 4 225 608 32 –22 064 32 553 1 719 508 76 203 6 66 43 51 18 9 1 - 2 700 och tjänster, det vill säga det operativa kapitalet. Finansiella tillgångar och skulder samt avsättning till pensioner har inte fördelats på respektive division. Tillgångar, skulder och avsättningar har hänförts direkt till divisionerna eller fördelats till segmentet på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar men inte förvärv av företag. Rörelsegrenar Koncernen består av fyra divisioner med olika inriktning. Division Lantbruk utgör koncernens kärnverksamhet med spannmål, foder och växtodling som huvudområden. Här ingår även SW Seed, som bedriver växtförädling och produktion av utsäde, och Lantmännen Bygglant, som uppför lantbruksanläggningar. 2008 638 780 –121 2 468 1 008 –892 1 680 326 –597 –1 579 - - 7 148 786 7 934 2 134 3 242 - 3 242 1 433 3 243 7 3 250 638 13 883 187 14 070 2 468 2 518 215 2 733 1 680 –1 579 - –1 579 –1 579 Lantbruk 12 711 1 443 14 154 361 361 82 Maskin 9 517 12 9 529 376 376 - Energi 3 825 1 042 4 867 –83 –83 3 Livsmedel 15 397 104 15 501 574 574 33 1 418 362 1 780 107 107 54 samhet 1 Elimineringar - –2 963 –2 963 –199 –199 - Summa koncernen 42 868 0 42 868 1 136 1 136 172 255 –689 –122 –36 14 558 28 455 1 195 2 903 32 553 6 774 15 251 10 528 32 553 2 700 –1 910 94 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=97">Årsredovisning 2009 Sida 97 NOTER TILL LANTMÄNNENK</a> ONCERNEN fortsättning Not 2 Division Maskin importerar, marknadsför och säljer traktorer, redskap, tröskor och entreprenadmaskiner. Till verksamheten hör också service och reservdelsförsäljning. Inom energisektorn är division Energi verksamt inom bland annat biobränsle och spannmålsbaserad etanol, men driver även Nordens största destilleri för finsprit och förädlar vete till olika produkter för livsmedelsindustrin. Division Livsmedel samlar koncernens enheter för livsmedelsproduktion och konsumentprodukter. Här ingår bland annat: - Lantmännen Cerealia, som utvecklar, tillverkar och marknadsför mjöl, mjölmixer, frukostflingor och pasta till grossister, livsmedelsindustrier och bagerier i norra Europa, samt utvecklar nya måltidskoncept. - Lantmännen Unibake, som är Nordeuropas största tillverkare av frysta och färska brödprodukter både för service- och dagligvaruhandeln. - Lantmännen Kronfågel, som är Nordens största producent av färska, frysta och förädlade kycklingprodukter. - Lantmännen Doggy, som producerar hund- och kattmat. Geografiska områden Geografiska områden utgör koncernens sekundära indelningsgrund för segment. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserad på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade, det vill säga där företaget bedriver sin produktion av varor och tjänster. NOT 3 MSEK Nettoomsättning Varuförsäljning Entreprenaduppdrag Tjänsteuppdrag Royalty Uthyrningsverksamhet Övrigt Summa Övriga rörelseintäkter Tjänster Realisationsvinster Statliga stöd Uthyrningsverksamhet Övrigt Summa I INTÄKTERNAS FÖRDELNING 2009 33 883 326 594 161 104 33 35 101 52 106 11 232 253 654 2008 41 667 350 464 124 242 21 42 868 83 585 6 53 231 958 I realisationsvinster ingår vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 90 MSEK (235), och från försäljning av verksamheter med 16 MSEK (350). NOT 4 MSEK Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag Övriga revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag Förtroendevalda Revisionsuppdrag I ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER 2009 14 6 1 0 1 Andra uppdrag avser främst revisionsnära konsultationer i samband med förvärv och avseende skattefrågor. 2008 13 6 1 1 1 NOT 5 I Danmark Tyskland Polen Storbritannien Norge Belgien Ukraina USA Lettland Ryssland Finland Estland Litauen Spanien Japan Nederländerna Korea Frankrike Kanada Totalt i koncernen Moderföretaget Sverige Totalt i Moderföretaget ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER varav Medelantal anställda Koncernen Sverige 2009 kvinnor 5 051 2 373 578 518 446 382 365 239 212 133 129 49 36 16 8 7 6 4 0 0 10 552 1 228 1 228 29% 33% 38% 32% 19% 36% 35% 58% 29% 29% 50% 16% 19% 19% 50% 29% 0% 25% 0% 0% 31% 32% 32% 6 958 2 529 576 511 402 396 369 294 213 155 133 53 37 17 8 8 6 4 1 1 12 671 1 317 1 317 varav 2008 kvinnor 31% 35% 39% 35% 14% 35% 38% 59% 29% 31% 56% 21% 19% 18% 63% 38% 0% 25% 100% 0% 33% 30% 30% Lantmännens Årsredovisning 200 959
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=98">Årsredovisning 2009 Sida 98 NOTER TILL LANTMÄNNENK</a> ONCERNEN fortsättning Not 5 Löner och ersättningar 2009 Styrelser MSEK Dotterföretag Sverige Danmark Norge Tyskland Belgien Polen Storbritannien USA Lettland Finland Ukraina Ryssland Estland Japan Spanien Nederländerna Litauen Korea Dotterföretag totalt Varav rörlig del Moderföretaget Sverige Moderföretaget totalt Varav rörlig del Totalt i koncernen Varav rörlig del Personalkostnader MSEK Löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskostnader 1) Övriga personalkostnader Summa 36 3 6 7 17 4 10 0 1 1 1 0 1 2 2 1 0 - 92 4 11 11 0 103 4 Övriga 1 396 1 448 180 232 195 74 137 55 22 30 13 13 6 4 2 3 2 1 3 813 2008 Styrelser 35 9 6 7 13 6 4 1 1 1 1 0 1 1 2 1 0 - 89 4 573 573 4 386 9 9 1 98 5 Koncernen 2009 4 489 811 336 215 5 851 2008 4 639 868 286 260 6 053 Övriga och vd:ar anställda och vd:ar anställda 1 861 1 339 209 205 149 78 77 33 23 20 18 13 7 3 3 3 2 1 4 044 LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare som redovisas i denna Not avses koncernledningen bestående av verkställande direktören (vd) tillika koncernchef, affärsområdeschefer till och med september 2009, divisionschefer från och med oktober 2009 samt chefer för gemensamma funktioner. Medlemmar i koncernledningen kan vara anställda i moderföretaget eller i dotterbolag. Under 2009 har sammansättningen av ledande befattningshavare förändrats. Vid årets ingång utgjordes koncernledningen av 14 personer. Under året har fem personer lämnat koncernledningen, alla som följd av organisationsförändringen där åtta affärsområden ersatts med fyra divisioner. Under fjärde kvartalet har vd/koncernchefen även fungerat som chef för en av divisionerna, varför koncernledningen vid årets slut utgjordes av 9 personer, inklusive vd/koncernchef. Lantmännens ersättningsutskott Inom Lantmännens styrelse finns ett särskilt ersättningsutskott. I ersättningsutskottets uppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens beslut i frågor avseende lön och ersättningar till vd/koncernchefen, samt att godkänna övriga koncernledningens löner och andra ersättningar. Lantmännens ersättningspolicy Målsättningen med Lantmännens ersättningspolicy är att erbjuda kompensation som främjar Lantmännens ambitioner att attrahera och behålla kvalificerad kompetens. 497 497 4 541 Ersättningsstruktur 2009 Moderföretaget 2009 584 201 95 30 910 2008 506 190 82 53 831 1) Av koncernens pensionskostnader avser 8 MSEK (11) gruppen styrelser och vd. De utestående pensionsförpliktelserna till dessa uppgår till 17 MSEK (12). Av Moderföretagets pensionskostnader avser 2 MSEK (2) gruppen styrelse och vd. De utestående pensionsförpliktelserna till dessa uppgår till 0 MSEK (0). Könsfördelning i företagsledningen Andelen kvinnor, % Styrelser Övriga ledande befattningshavare Sjukfrånvaro i moderföretaget Sjukfrånvaron anges i procent av ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron uppgick under året till 2 procent (5), för kvinnor var sjukfrånvaron 2 procent (6) och för män 3 procent (4). Av den totala sjukfrånvaron avsåg 54 procent (57) långtidssjukfrånvaro, dvs sjukfrånvaro 60 dagar eller mer. Långtidssjukfrånvaron för kvinnor var 1 procent (2) och för män 1 procent (2). Den totala sjukfrånvaron i åldersgruppen upp till 30 år var 2 procent (2), i åldersgruppen 30-49 år 2 procent (3) och i åldersgruppen över 49 år 3 procent (4). Lantmännens ersättningsstruktur består av följande delar: - Fast lön - Rörlig lön - Pension - Övriga förmåner och avgångsvederlag Fast lön För personer i Lantmännens koncernledning omprövas lönerna årligen per 1 januari. Revideringen tar hänsyn till prestation, löneutvecklingen på marknaden, förändring av ansvarsområden, företagets utveckling samt lokala avtal och regler. Rörlig lön Koncernen 2009 14 24 2008 15 24 Moderföretaget 2009 21 50 2008 20 27 Lantmännen har sedan 2006 en gemensam struktur för rörlig lön för en definierad målgrupp. Målgruppen består av koncernledning, nyckelpersoner rapporterande till koncernledningsmedlem, medlemmar i divisions-, affärsområdes-, eller större dotterbolags ledningsgrupper samt vd i mindre bolag. Beslut om målgrupp och riktlinjer för rörlig lön tas årligen vad gäller koncernledningen av föreningens stämma och vad gäller övriga av Lantmännens styrelse. För 2009 består programmet av kvantitativa och kvalitativa mål. De kvantitativa målen som representerar mellan 70-75 procent av maximal rörlig lön är kopplade till koncernens resultat efter finansnetto och till rörelseresultat per affärsområde. Maximal rörlig lön som skulle kunna utbetalats till Lantmännens koncernledning 2009 var 30 procent av fast lön vid full måluppfyllelse. Total maximal rörlig lön som skulle kunna ha utbetalats för 2009 uppgick till cirka 36 MSEK, exklusive sociala kostnader. Totalt har 3,5 MSEK, exklusive sociala kostnader, reserverats avseende rörlig lön 2009. Pensioner Lantmännen erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI, förmånsbestämda planer förekommer även i bland annat Norge och Tyskland. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Lantmännens koncernledning. Intjänande av tjänstepension De grundläggande riktlinjerna är att: - verka för att medarbetare inom Lantmännen erhåller en kompensation som är marknadsmässig och konkurrenskraftig samt att främja beteende i linje med Lantmännens gemensamma värderingar; öppenhet, helhetssyn och handlingskraft - erbjuda individuell lönesättning baserad på prestation, arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet och befattning, vilket innebär att den är neutral i förhållande till kön, etnisk bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning med mera. 96 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=99">Årsredovisning 2009 Sida 99 NOTER TILL LANTMÄNNENK</a> ONCERNEN fortsättning Not 5 enligt avtal om ITP med pensionsmedförande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP. Samt en premiebaserad pension där premien motsvarar 25-35 procent av den pensionsmedförande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner. Vd/koncernchef erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent av den pensionsmedförande lönen, pensionsålder är 65 år. Villkor om pension före 65 år Två befattningshavare intjänar löften om pension från 60-62 till 65 år, varav en befattningshavare har en förmånsbestämd pension motsvarande 70 procent av den pensionsmedförande lönen och en har en avgiftsbestämd pension med en premie om 33 procent av den pensionsmedförande lönen. Den pensionsmedförande lönen motsvarar ITP-avtalets definition med eller utan tak. Samtliga löften intjänas linjärt och tryggas/säkerställs genom försäkring. Övriga ledande befattningshavare har inte något löfte om pension före 65 års ålder. Villkor om pension efter 65 år Sju befattningshavare intjänar i huvudsak tjänstepension enligt ITP med pensionsmedförande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp. Sju personer intjänar en avgiftsbestämd pension med en avsättning till försäkring motsvarande 25-35 procent av den pensionsmedförande lönen, som är fast lön med eller utan tak. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan Löner och ersättningar till ledande befattningshavare TSEK Stämmovalda styrelseledamöter i Lantmännen ek för, enligt specifikation nedan 2) Vd/Koncernchef Per Strömberg 3) Vice vd Clas Eriksson Koncernledning, övriga 4) 4 007 3 080 24 159 32 439 0 381 381 849 5 290 7 699 104 786 1 253 4 033 30 616 45 779 5 883 40 219 58 738 1) Estimerad rörlig lön för 2009, utbetalas under 2010. 2) Här inkluderas ersättning från såväl Lantmännen ek för som från övriga koncernföretag. 3) VD har genom löneavstående rätt till en premiebefrielseförsäkring som ska täcka inbetalning av månadspremie till tjänstepension vid sjukdom längre än 90 dagar. Förmånen är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar fast lön 2009. Rätten till premiebefrielseförsäkringen upphör vid den tidpunkt då endera parten säger upp anställningen. Kostnad för försäkringen inkluderas i Övriga förmåner. 4) I övrig koncernledning ingår 12 personer vid årets ingång och 7 vid dess utgång. Lämnade uppgifter avseende koncernledning avser endast de personer som ingår i ledningen för Lantmännenkoncernen. 5) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt till växling mellan fast lön och pension, inom ramen för gällande skattelagstiftning. Arvoden till styrelsen Thomas Bodén, styrelsens ordförande Elisabet Annell 6) Paul Bergqvist Birgitta Carlander Bengt-Olov Gunnarson, vice ordförande Nils Lundberg Thomas Magnusson Anitra Steen 7) Hans Wallemyr Björn Wallin Olle Nilsson Summa 6) Till och med 2009-04-28. 7) Från och med 2009-04-28. 2009 829 109 359 341 512 389 424 245 379 420 - 4 007 2008 858 349 348 661 537 381 469 - 417 175 260 4 455 ålders-, efterlevande- och sjukförmåner. Samtliga löften intjänas linjärt och tryggas/säkerställs i försäkring. Sjukförmåner utgår enligt ITP, där två personer har en kompletterande sjukförsäkring. Övriga förmåner och avgångsvederlag Övriga förmåner Lantmännen erbjuder utöver fast lön, pension och förmåner vid långtidssjukdom, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring. Avgångsvederlag/uppsägning Mellan Lantmännen och vd/koncernchef gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från Lantmännens sida erhålls uppsägningslön motsvarande fast lön och övriga förmåner (inklusive tjänstepension och försäkringar under uppsägningstiden), därutöver utgår ett avgångsvederlag om 18 månaders fast lön, full avräkning sker för eventuell lön från ny arbetsgivare. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 6-12 månader vid uppsägning på egen begäran och 6-12 månader på Lantmännens begäran. Vid uppsägning på Lantmännens begäran utgår även ett avgångsvederlag om 12-18 månader varav samtliga utom två personer har full avräkning vid inkomst från annan anställning under tid för utbetalning av avgångsvederlag. Styrelsearvoden 4 007 5 200 0 1 560 363 Fast lön5) Rörlig lön1) Pension5) förmåner Övriga Summa 2009 4 007 7 123 Summa 2008 4 455 8 181 Lantmännens Årsredovisning 200 979
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=100">Årsredovisning 2009 Sida 100 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 6 MSEK I Goodwill Övriga immateriella tillgångar Delsumma Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Delsumma Summa För ytterligare detaljer se även Not 11, 12 och 13. Nedskrivningar Lantmännen prövar värdet på tillgångarna i fördefinierade kassagenererande enheter, då indikationer avseende resultatutvecklingen är väsentligt negativ och inte bedöms vara tillfällig för berörda enheter. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningarna grundar sig på beslutade budgetar för nästkommande år och beslutade strategiska planer för därefter kommande två år. Budgetar, strategiska planer och prognoser för kommande år baseras på marknadsmässiga antaganden och omfattar förväntade kassaflöden för den existerande verksamheten under dessa tre år och under bedömd kvarvarande livslängd. De diskonteringsfaktorer som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena motsvarar de vid det aktuella tillfället långsiktiga avkastningskraven, före skatt, som Lantmännen fastställt för verksamheter i de kassagenererande enheterna. Årets prövning av nedskrivningsbehov har medfört att en reversering av tidigare nedskrivning av anläggningstillgångar i SIA Latvia genomförts med 8 MSEK. Mindre justeringar av redovisade värden på goodwill har påverkat negativt med 14 MSEK. Totalt uppgår den negativa resultateffekten under 2009 till 6 MSEK. Under 2008 gjordes nedskrivning av anläggningstillgångar främst avseende färskbrödsverksamheten inom Lantmännen Unibake, där materiella tillgångar skrevs ned med 165 MSEK och goodwill med 340 MSEK. NOT 7 MSEK I Utdelning Realisationsresultat vid avyttring av andelar Nedskrivningar Övrigt Summa RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2009 29 0 0 0 29 I koncernen har utdelning erhållits huvudsakligen på aktier i VK-Mühlen och InTrade-bolagen. Under Övrigt redovisas resultat från andelar i Accent Equity 2003 KB. 2008 26 8 –9 2 27 AVSKRIVNING OCH NEDSKRIVNING AV IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2009 254 66 320 220 882 128 1 230 1 550 2008 588 62 650 242 855 163 1 260 1 910 NOT 8 I MSEK Särskilda poster i Övriga rörelseintäkter Realisationsresultat vid fastighetsförsäljning Realisationsresultat vid försäljning av verksamheter Summa Särskilda poster i Rörelsens kostnader Nedskrivning av anläggningstillgångar - Lantmännens färskbrödsverksamhet - Övriga verksamheter Strukturkostnader Upplösning salmonella-reserv Summa Summa särskilda poster i Rörelseresultat Särskilda poster i Resultat från finansiella poster Övrigt Summa Summa särskilda poster i Resultat efter finansiella poster Skatteeffekt av särskilda poster Summa särskilda poster i Årets resultat SÄRSKILDA POSTER SOM PÅVERKAR RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Koncernens resultat påverkas av vissa poster av jämförelsestörande karaktär. En sammanställning över dessa poster framgår i tabellen nedan. Se även förvaltningsberättelsen på sidan 72. 2009 58 - 58 - - –208 –208 –150 - 0 –150 39 –111 2008 235 350 585 –505 –31 –126 181 –481 104 –24 –24 80 28 108 Särskilda poster som ingår i koncernens rörelseresultat fördelar sig på Lantmännens segment och på övriga verksamheter enligt följande sammanställning. MSEK Division Lantbruk Division Maskin Division Energi Division Livsmedel Övrig verksamhet Summa 2009 –46 –47 –11 –74 28 150 2008 81 - –17 –15 25 104 Av årets strukturkostnad avser 150 MSEK koncernens effektiviseringsprogram i anslutning till införandet av den nya divisionsstrukturen. Merparten av kostnaden är personalrelaterad. Resterande strukturkostnader avser nedläggning av verksamheter inom division Livsmedel. Strukturkostnader på 126 MSEK 2008 avsåg den svenska färskbrödsverksamheten, som såldes i början av 2009. Cirka 40 procent av kostnaderna var personalrelaterade. NOT 9 MSEK Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet Valutakursdifferenser på finansiella poster Summa I VALUTAKURSDIFFERENSER SOM PÅVERKAT RESULTATET 2009 –51 –6 –57 2008 82 2 84 98 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=101">Årsredovisning 2009 Sida 101 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 10 I SKATTER Skatt på årets resultat MSEK Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad/-intäkt Justering av skatt hänförlig till tidigare år Summa aktuell skatt Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader Uppskjuten skatteintäkt i aktiverat underskottsavdrag Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag Övriga uppskjutna skatter Summa uppskjuten skatt Skatt på andelar i intresseföretags resultat 1) Summa redovisad skattekostnad 1) Varav 28 MSEK (-) avser skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattefordran/skatteskuld MSEK Immateriella tillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Kundfordringar Pensionsavsättningar Övriga avsättningar Underskottsavdrag Övrigt Summa Kvittning av fordringar/skulder Summa, netto, uppskjuten skatteskuld 2009 Uppskjuten skattefordran - 68 138 25 14 13 454 56 768 –486 282 Uppskjuten skatteskuld 44 177 314 - - - - 46 581 –486 95 Netto –44 –109 –176 25 14 13 454 10 187 0 187 Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som avser samma skattemyndighet har kvittats mot varandra. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Redovisat 2009, MSEK Immateriella tillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Kundfordringar Pensionsavsättningar Övriga avsättningar Underskottsavdrag Övrigt Summa Belopp vid årets ingång –68 –112 –232 14 7 5 390 0 4 över resultaträkningen 24 3 53 11 4 –9 68 17 171 Förändringar vid förvärv/ avyttring av företag - - 6 - 1 17 - –7 17 Belopp Omräkningsdifferenser - - –3 - 2 - –4 - –5 vid årets utgång –44 –109 –176 25 14 13 454 10 187 Underskottsavdrag Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 2 014 MSEK, varav 1 713 MSEK beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt, då dessa bedömts kunna nyttjas mot framtida vinster. De underskottsavdrag som inte beaktats avser huvudsakligen underskottsavdrag i Svalöf Weibulls tyska verksamhet. Dessa har inte åsatts något värde då de i dagsläget inte kan utnyttjas. De underskottsavdrag som inte beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt uppgår totalt till 301 MSEK (317) och har obegränsad livslängd. Uppskjuten skattefordran - 68 150 14 7 5 390 86 720 –584 136 2008 Uppskjuten skatteskuld 68 180 382 - - - - 86 716 –584 132 Netto –68 –112 –232 14 7 5 390 0 4 0 4 99 68 –10 14 171 –44 13 –174 381 –59 –7 141 –49 –36 Avstämning av effektiv skatt 2009 –103 –11 –114 2008 –127 –1 –128 Resultat före skatt Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats Avskrivning av koncernmässig goodwill Andra icke-avdragsgilla kostnader Intäktsförd negativ goodwill Skattefria realisationsresultat Andra ej skattepliktiga intäkter Aktivering av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Skattemässigt avdragsgill insatsutdelning Skatt hänförlig till tidigare år Övrigt Redovisad effektiv skatt 2009 2008 Procent MSEK Procent MSEK –66 580 26,3% 17 28% –162 –76% –50 –247% –163 –48% –32 29% 33% 27% 19 22 18 21% 26% 24% 20% 14 17 16 –59% –39 17% 11 13 13 31 –50% –33 20% 205% 135 47% 241% 159 24% 23% –2% –70% –46 219% –36 16 15 –1 Lantmännens Årsredovisning 200 999
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=102">Årsredovisning 2009 Sida 102 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 11 I MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Investeringar Företagsförvärv Företagsförsäljningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Årets nedskrivningar Under året återförda nedskrivningar Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Bokfört värde Fördelning av goodwill och varumärken per division, MSEK Division Maskin Division Energi Division Livsmedel Summa 5 184 2 889 3 078 16 209 3 161 3 386 - 47 197 244 - 52 207 259 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för Goodwill 2009 5 962 –2 450 –434 3 078 3 386 - 183 - - –254 - - 25 –262 3 078 2008 6 225 –2 381 –458 3 386 2 510 1 1 163 –9 0 –248 –340 - 0 309 3 386 Varumärken 2009 458 –214 - 244 259 - - - - –15 - - - - 244 2008 458 –199 - 259 274 - - - - –15 - - - - 259 Patent, licenser 2009 251 –178 –15 58 109 1 - - –5 –25 - 3 –25 0 58 utvecklingsarbeten, internt genererade 2008 298 –171 –18 109 91 1 39 - - –26 - 4 0 0 109 2009 173 –84 - 89 91 4 - - - –29 - - 23 0 89 2008 146 –55 - 91 76 42 - –1 –1 –25 - - - 0 91 100 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=103">Årsredovisning 2009 Sida 103 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 12 I MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Investeringar Företagsförvärv Företagsförsäljningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Årets nedskrivningar Under året återförda nedskrivningar Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Bokfört värde Taxeringsvärden avseende fastigheter i Sverige Taxeringsvärden Leasing Tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal ingår med ett redovisat värde om Aktiverade räntor Räntor aktiverade i ingående balanser Räntor aktiverade i årets investeringsbelopp Omklassificeringar Totalt aktiverade räntor i tillgångarnas anskaffningsvärde 1) Inklusive markanläggningar. För ytterligare upplysningar om leasing se Not 27 avseende leasingåtaganden och Not 28 avseende kundfinansiering. Under året har räntesatsen 3,25 procent använts vid beräkning av den lånekostnad som aktiverats som en del av investeringens anskaffningsvärde. Statliga stöd har reducerat årets investeringar i inventarier med 0 MSEK (9) och pågående nyanläggningar med 0 MSEK (0). NOT 13 I MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Omklassificeringar Bokfört värde Taxeringsvärden FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Summa Mark 2009 78 –15 63 49 –3 –1 18 63 134 2008 68 –19 49 22 - –1 28 49 111 Byggnader 2009 513 –229 284 251 –2 –4 39 284 328 2008 529 –278 251 49 - –3 205 251 300 förvaltningsfastigheter 2009 591 2008 597 –244 347 300 –5 –5 57 347 462 Fastigheter där mindre än 10% av lokalytan utnyttjas för koncernens egen verksamhet klassificeras som förvaltningsfastigheter i koncernen. Omklassificeringen av fastigheter till förvaltningsfastigheter i koncernen under 2008 är främst en effekt av försäljningen av Granngården. –297 300 71 - –4 233 300 411 0 - - 0 0 - - 0 18 - - 18 - - 18 18 73 - - 73 0 - 73 73 0 - - 0 - - - 0 2 - - 2 32 61 –91 2 - - 76 149 84 118 19 22 - - 563 520 2 211 2 386 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark1) 2009 780 –116 7 –16 655 642 20 1 –6 –1 –11 –2 - 13 –1 655 2008 772 –123 7 –14 642 528 113 10 –26 –1 –7 - - 4 21 642 Byggnader 2009 6 183 –2 718 24 –288 3 201 3 039 36 2 –94 –11 –172 –25 - 525 –99 3 201 2008 6 286 –3 009 31 –269 3 039 2 664 606 73 –19 –19 –233 –2 - –213 182 3 039 Maskiner och andra Inventarier, verktyg tekniska anläggningar och installationer 2009 14 240 –8 557 1 –433 5 251 5 571 565 - –85 –81 –898 –1 17 280 –117 5 251 2008 14 753 –531 5 571 3 567 1 750 326 –31 –103 –767 –93 5 683 234 5 571 2009 1 901 –8 652 –1 413 1 - –14 474 498 89 6 –23 –8 –123 –5 - 58 –18 474 2008 2 011 –1 476 - –37 498 480 184 2 –25 –15 –138 –25 - 12 23 498 Pågående nyanläggningar 2009 739 2008 924 - - - 739 - - - 924 924 1 605 823 - –36 0 - - - –956 –16 739 0 1 –6 0 - - - –717 41 924 Lantmännens Årsredovisning 200 1019
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=104">Årsredovisning 2009 Sida 104 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN fortsättning Not 13 Verkligt värde och dess förändring MSEK Verkligt värde vid årets början Nyanskaffningar Investeringar i fastigheterna Avyttringar Värdeförändringar Omklassificeringar Verkligt värde vid årets slut 2009 779 - 25 –29 –34 75 816 2008 215 - 22 –11 81 472 779 Verkligt värde har fastställts baserat på interna bedömningar. Avstämning har också skett gentemot fastighetsförsäljningar genomförda under året. Värdet har bedömts med hjälp av följande värderingsmetoder: - I flertalet fall har ortprismetoden använts, där genomförda försäljningar av likvärdiga fastigheter på marknaden använts som underlag för bedömningen av värdet. - Avkastningsvärdering genom kassaflödeskalkyler, där fastigheternas framtida driftsnetton och bedömda restvärden nuvärdesberäknats. - I vissa fall har avkastningsvärdering genom nettokapitaliseringsmetoden använts, där ett normaliserat driftsnetto sätts i relation till ett marknadsanpassat direktavkastningskrav. Förvaltningsfastigheternas påverkan på periodens resultat MSEK Hyresintäkter Direkta kostnader, inklusive kostnad för reparation och underhåll Driftsnetto 2009 85 –39 46 2008 81 –40 41 NOT 14 MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets ingång Inköp Försäljningar Årets andel i intresseföretags resultat efter skatt Årets utdelning Omklassificeringar Omräkningsdifferens Bokfört värde I ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Koncernen 2009 2008 1 175 1 196 –1 1 195 22 –1 1 174 1 195 991 514 –4 –573 53 0 –11 –81 146 1 174 1 195 123 –6 - Moderföretaget 2009 2008 822 –2 820 797 23 799 –2 797 628 505 - –336 - - 0 - 820 - - - - 797 Moderföretagets och koncernens innehav av andelar i intresseföretag 2009-12-31 Organisations- Bolagsnamn Av moderföretaget ägda intresseföretag: Agrico Nordic AB Dimela AS Fast.bol. Mårten Persson HB Rural Patent Svenska AB Scandinavian Farmers AB Sveriges Djurproducenters Tillväxt AB Svenska Pig AB SweDane Crop Protection A/S SweDane Fertilizer A/S SweDanNo Trade A/S Vegolia AB Viking Malt Oy Åhus Stuveriintressenter AB Övriga intresseföretag i koncernen: Division Lantbruk Satec Handelsgesellschaft GmbH Division Energi Aspen-Produkte Handels GmbH Division Livsmedel Struer Bröd AS Leibur AS Farmfood AS Bosarpkyckling AB Summa 556673-6608 10224864 nummer Raiffeisen Hauptgenossenschaft Nord AG (HaGe Kiel AG) DE134852742 Mackmyra Svensk Whisky AB Piteå Spannmåls AB 556276-6252 916752-3654 556567-4610 556090-8187 556530-9654 556009-3121 556155-9831 556779-6858 21538388 20296372 26207177 556020-6574 FI 0802004-9 556039-8256 Säte Stockholm Estland Åhus Tyskland Mackmyra Piteå Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Danmark Danmark Danmark Stockholm Finland Åhus Redovisat värde Antal andelar 4 900 500 9 101 395 1 500 50 85 000 135 000 230 250 250 180 500 1 381 387 5 987 Kapitalandel i % 49 25 50 38 (19% röster) 26 30 50 50 50 23 50 50 36 50 38 50 i koncernen, i moderföretaget, MSEK Redovisat värde MSEK 1 1 1 681 19 0 0 77 25 0 0 0 0 0 201 1 1 007 Tyskland Tyskland Danmark Danmark Estland Bosarp 20 50 33 45 33 35 2 8 8 130 18 1 1 174 2 1 1 552 19 0 0 42 24 0 0 0 0 0 178 1 820 - - - - - - 820 Årets investeringar i intresseföretag avser i huvudsak kapitaltillskott till redan ägda bolag. Nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Andelar i intresseföretags resultat”. 102 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=105">Årsredovisning 2009 Sida 105 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 15 MSEK Fordringar på intresseföretag Övriga aktier och andelar Obligationer Fordringar via Lantmännen Finans AB Andra långfristiga, finansiella tillgångar Finansiell leasing (Not 28) Summa Förändring i långfristiga finansiella tillgångar, exklusive finansiella leasingfordringar MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade nedskrivningar Summa Bokfört värde vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Årets nedskrivningar Omklassificeringar Omräkningsdifferens Bokfört värde 2009 1 789 –78 1 711 1 633 114 –20 3 –18 –1 1 711 De största enskilda innehaven i Övriga aktier och andelar avser innehav i Swedbank, LRF samt VK Mühlen GmbH. Årets förändring hänförs huvudsakligen till Lantmännen Finans AB och Bakehouse Ltd. Nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från övriga värdepapper”. NOT 16 MSEK Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Förskott till leverantörer Summa NOT 17 MSEK Ej förfallna fordringar Förfallna fordringar < 30 dagar 31-60 dagar 61-90 dagar >91 dagar Summa Reservering för osäkra kundfordringar Summa I KUNDFORDRINGAR 2009 3 217 477 176 22 271 4 163 –171 3 992 Konstaterade kundförluster under året uppgick till 17 MSEK. 2008 4 667 566 303 242 5 778 –147 5 631 I VARULAGER 2009 2 133 12 3 500 1 5 646 2008 2 871 18 4 152 18 7 059 2008 1 706 –73 1 633 1 076 725 –188 –33 35 18 1 633 NOT 19 MSEK Rörelsefordran på intresseföretag Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter MSEK Förutbetalda hyror Fordran avseende bonus och rabatter Förutbetalda försäkringar Övriga förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa I ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 2009 9 236 417 662 2009 18 6 25 214 154 417 2008 20 305 587 912 2008 19 4 21 303 240 587 I LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR 2009 27 431 8 1 069 176 1 711 113 1 824 2008 78 412 9 964 170 1 633 141 1 774 Som kortfristiga finansiella tillgångar redovisas fordringar med löptid upp till ett år. Kortfristiga placeringar MSEK Tidsbestämd inlåning i bank Övriga kortfristiga placeringar Summa 2009 113 11 124 Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande, likvida placeringar med löptid upp till ett år. Kortfristiga placeringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande 3 månader och har därmed mycket begränsad ränterisk. 2008 144 10 154 NOT 18 I KORTFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH PLACERINGAR Kortfristiga finansiella tillgångar MSEK Fordringar på intresseföretag Finansiell leasing i Lantmännen Finans AB Avbetalningsfordringar i Lantmännen Finans AB Räntebärande fordringar Andra kortfristiga, finansiella tillgångar Summa 2009 81 79 362 32 9 563 2008 89 40 318 17 12 476 Lantmännens Årsredovisning 200 1039
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=106">Årsredovisning 2009 Sida 106 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 20 I EGET KAPITAL Omräkningsdifferenser i eget kapital MSEK Ackumulerad omräkningsdifferens vid årets början Årets omräkningsdifferens på utländska dotterföretag Årets resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, efter skatt Ackumulerad omräkningsdifferens i eget kapital Kapitalandelsfond Ingående balans Årets resultat från intresseföretag överförda till kapitalandelsfond Erhållen utdelning Avyttring av intresseföretag Omräkningsdifferens Kapitalandelsfond vid årets utgång Eget kapital i Lantmännen ek för Eget kapital i moderföretaget består av insatskapital, bundna reserver och fritt eget kapital. Insatskapitalet består av inbetalt och emitterat insatskapital. Insatsskyldigheten för den enskilde medlemmen bestäms av medlemmens omsättningsvärde med föreningen. Varje år görs beräkning av insatsskyldighet och överinsatser utbetals. Emitterat insatskapital är fritt eget kapital som överförts till medlemsinsats. Vid medlems utträde utbetals både inbetalt och emitterat insatskapital till medlemmen. Enligt styrelsens beslut ska ett belopp motsvarande gjord insatsemission överföras från fritt kapital till bundna reserver i moderföretaget utöver den lagstadgade avsättningen. Beloppet uppgick 2009 till 100 MSEK (151). NOT 21 I 2009 780 –370 65 475 2009 205 96 –9 –89 203 2008 232 724 –176 780 2008 185 98 –6 –72 0 205 PENSIONER Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen Förmånsbestämda pensionsplaner MSEK 2009 Förmånsbestämda förpliktelser Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser Förvaltningstillgångars verkliga värde Nettovärde Oredovisade aktuariella förluster Oredovisade aktuariella vinster Avsättning för pensioner, nettovärde 2 006 –95 1 911 –397 0 1 514 2008 2 015 –118 1 897 –360 7 1 544 Inom koncernen finns ett antal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserad på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna är ofonderade och finns i Sverige. Dessa planer är försäkrade inom det svenska PRI/FPG-systemet. I Norge finns fonderade planer. Förpliktelsen fördelar sig på planer enligt följande: Förpliktelser enligt svenska PRI/FPG planer Övriga ofonderade förpliktelser Fonderade förpliktelser Summa Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige Norge Tyskland Nederländerna Summa Pensionskostnad Förmånsbestämda planer Kostnader för pensioner intjänade under året Räntekostnad Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Amortering av aktuariella vinster och förluster Reduceringar och regleringar Kostnad förmånsbestämda planer Kostnad avgiftsbestämda planer Total kostnad avseende pensioner Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen Personalkostnader Finansiella kostnader Total kostnad avseende pensioner 336 65 401 286 76 362 2009 1 791 90 125 2 006 2009 1 427 56 30 1 1 514 2009 55 73 –8 6 –7 119 282 401 2008 1 786 88 141 2 015 2008 1 458 54 31 1 1 544 2008 42 83 –7 0 –5 113 249 362 104 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=107">Årsredovisning 2009 Sida 107 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN fortsättning Not 21 Följande sammanställning förklarar hur nettobeloppet har förändrats under året Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen MSEK Ingående balans Kostnader för förmånsbestämda planer under året Utbetalning av ersättningar Inbetalning av avgifter från arbetsgivaren Effekter av förvärvade/avyttrade verksamheter Reduceringar och regleringar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Övrigt Omräkningsdifferens Utgående balans, pensionsskuld Varav ofonderade planer Varav fonderade planer Avkastning förvaltningstillgångar Verklig avkastning på förvaltningstillgångar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året Aktuariella antaganden Diskonteringsränta Framtida löneökningar Inflation Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –28 4,0% 3,2% 2,0% 6,0% 0 4,0% 3,2% 2,0% 5,8% 2009 1 544 134 –71 –10 –72 –7 –8 –1 5 1 514 1 461 53 –20 8 2008 1 642 125 –79 –7 –128 –5 –7 3 0 1 544 1 492 52 6 6 För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremie till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Denna ITP-plan är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan i nuläget inte lämna den information som krävs för att redovisa dessa förmåner som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer avser 36 MSEK (30) premier till Alecta avseende traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141% (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska åtaganden, vilka inte överensstämmer med RR 29. NOT 22 MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade upplösningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Redovisad som intäkt mot förluster och kostnader Redovisad som intäkt enligt särskild plan Bokfört värde I NEGATIV GOODWILL 2009 794 –571 223 294 –24 –47 223 2008 794 –500 294 340 –46 294 Upplösning av negativ goodwill redovisas på särskild rad i resultaträkningen. Negativ goodwill som inte redovisas mot konstaterade kostnader har intäktsförts enligt särskild plan. Denna beräknas utifrån den kvarvarande genomsnittliga nyttjandeperioden för de tillgångar som är avskrivningsbara i den verksamhet den negativa goodwill hänför sig till. Lantmännen tillämpar IFRS regelverk i koncernredovisningen från 2010. Under IFRS finns inte negativ goodwill, varför utgående balansen 2008 kommer att överföras direkt till balanserade vinstmedel. Någon ytterligare upplösning av negativ goodwill kommer därefter inte att ske. NOT 23 I MSEK Redovisat värde vid periodens ingång Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under perioden Omklassificeringar Effekter av avyttrade, förvärvade verksamheter Återfört under perioden Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens utgång ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Garanti- åtaganden 113 48 –75 –8 –5 73 I periodens avsättningar inkluderas ökningar av tidigare befintliga avsättningar. I koncerner av Lantmännens storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Lantmännen har gjort en bedömning av mest sannolika utfall av de tvister som för närvarande är aktuella och redovisar i de fall en utbetalning bedömts som sannolik motsvarande belopp som avsättning. Av årets avsättningar för strukturåtgärder hänför sig merparten till det pågående effektiviseringsprogrammet i anslutning till ny divisionsorganisation. Programmet beräknas pågå under 2010-2011. 29 272 Försäkrings tekniska avsättningar 44 36 –51 Struktur åtgärder 221 116 –18 –9 –38 –23 –1 0 Övrigt 23 17 –25 9 Total 401 217 –169 0 –38 –31 –6 374 Lantmännens Årsredovisning 200 1059
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=108">Årsredovisning 2009 Sida 108 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 24 I Summa Kortfristiga finansiella skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut Skulder till medlemmar avseende sparmedel Skulder till medlemmar avseende kapitalkonto Inlåning från allmänheten i Lantmännen Finans AB Finansiella skulder avseende leasingavtal Skulder till intresseföretag Övriga finansiella skulder Summa Not 27 Not 25 FINANSIELLA SKULDER Långfristiga finansiella skulder MSEK Långfristiga skulder till kreditinstitut Finansiella skulder avseende leasingavtal Övriga finansiella skulder Not 25 Not 27 2009 6 834 78 18 6 930 2009 1 627 827 478 743 31 - 35 3 741 2008 7 933 258 28 8 219 2008 2 915 845 335 112 50 28 280 4 565 Inlåning från allmänheten i Lantmännen Finans AB kommer från företag, medlemmar, anställda och övriga privatpersoner. Kontot har fria uttag, ränta från första kronan och omfattas av den statliga insättningsgarantin på 500 TSEK. NOT 25 I FINANSIELLA INSTRUMENT OCH FINANSIELL RISKHANTERING Lantmännen är genom sina internationella verksamheter exponerade för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar av priser inom råvarumarknaderna, valutakurser, räntenivåer, refinansiering samt kredit- och motpartsrisker. Lantmännen bedriver därför inom den gemensamma funktionen Koncernfinans, en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige och via dotterbolaget, Lantmännen Finance Ireland vars huvuduppgift är att stödja ledning och koncernbolag i enlighet med fastställd finanspolicy. Koncernens finanspolicy fastställs årligen av Lantmännens styrelse. Finanspolicyn reglerar hur de finansiella riskerna ska hanteras samt anger mandat, limiter och vilka finansiella instrument som får användas. Koncernens riskkommitté får löpande rapportering om utvecklingen av koncernens finansiella risker. Den främsta uppgiften för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering, identifiera och på ett effektivt sätt minimera finansiella risker som koncernen utsätts för i den dagliga affärsverksamheten samt optimera koncernens finansnetto och kapitalbindning. Interbanken sköter även företagets nettingsystem och svarar för koncernens likviditetshantering via cashpooler i banker. Som motpart till Lantmännen i finansiella transaktioner accepteras endast banker med en god kreditrating. VALUTARISK Lantmännen är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat- och balansräkning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas negativa inverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Transaktionsexponering Divisionernas försäljning och inköp i utländsk valuta ska kurssäkras enligt koncernens finanspolicy hos den centrala finansfunktionen vid den tidpunkt valutarisken uppkommer. Valutasäkring avseende framtida valutaflöden säkras antingen vid order eller genom så kallad rullande prognossäkring upp till 12 månader. Den centrala finansfunktionen övertar därmed valutarisken och täcker riskerna externt. Omräkningsexponering Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags tillgångar och skulder omräknas till moderbolagets funktionella valuta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar 106 Lantmännens Årsredovisning 2009 inklusive goodwill) hanteras genom upptagande av valutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderföretaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (efter hänsyn tagen till skatt) förs i koncernredovisningen mot eget kapital för att där möta omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretagen. Valutafördelning och förfallostruktur, rörelserelaterade valutaterminer De valutaderivat som används är valutaterminer. Valutaterminernas genomsnittliga återstående löptid är knappt sex månader. Vid årsskiftet fördelade sig koncernens utestående valutaterminer på följande valutor: MSEK DKK NOK GBP EUR LVL USD CHF Summa 2010 406 –324 –311 220 –73 –27 –5 –114 2011 6 - 4 –61 - –36 - –87 - - I tabellen ovan visas nominellt nettobelopp i MSEK per valuta. Negativa belopp innebär försäljning av motsvarande valuta och positiva belopp köp. Cirka 40 procent av valutaterminskontrakten (nettobelopp) utgjordes av valutaterminer med annan motvaluta än SEK. RÅVARUPRISRISK Lantmännen är utsatt för råvaruprisrisk främst för råvarorna vete, maltkorn, raps och soja. Prissättningen av råvaror varierar över tiden som en följd av internationellt utbud och efterfrågan. Råvarurisker är framförallt hänförliga till Lantmännen Lantbruks verksamheter och till Lantmännen Cerealias kvarnverksamhet samt Lantmännen Agroetanols etanoltillverkning. Förutom att prissäkra via leveransavtal finns möjligheter att framförallt med handel av vete och soja, prissäkra via börser såsom CME Group, Matif samt banker. Flera råvaror prissätts antingen i USD eller EUR. Utgångspunkten i Lantmännens finanspolicy är att valutan är en del av affärens prissättning och ska därför kurssäkras senast vid affärens ingång. Energiprisrisk Lantmännen är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt el och gas. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på koncernens operativa resultat. Huvuddelen av koncernens elförbrukning prissäkras via NordPool. Riskhanteringen av elprisrisken syftar till att skapa en långsiktighet i kostnadsutvecklingen för kraftinköpen. Elderivat prissätts i EUR. Valutarisken i tecknade elkontrakt ska normalt säkras till lägst 70 procent i samband med att budgetpriset för nästkommande års elförbrukning fastställs. Elprissäkring Förfalloår Säkrad andel av prognostiserat årsbehov 2010 58% 2011 33% 2012 7% Koncernens totala elförbrukning för Lantmännens verksamheter i Norden uppgick år 2009 till 580 GWh (559). Totalt säkrad volym för 2010 uppgår till 356 GWh. Elcertifikat har prissäkrats till 100 procent avseende 2010 års behov. Koncernens gasbehov avseende år 2010 för Danmark och Sverige har säkrats genom prognossäkring med en genomsnittlig säkring på cirka 60 procent. Etanolprissäkring Etanolderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i etanolpriset. Möjligheten att säkra prisrisk via derivat inom etanolmarknaden är begränsad. Likviditeten i derivatmarknaden är mycket svag. Säkring sker därför genom löpande försäljning till flertalet motparter. Etanolen prissätts i EUR eller USD. Utgångspunkten i koncernens finanspolicy är att valutan är en del av affärens prissättning och ska därför kurssäkras senast då avtal upprättas. Etanolprisrisk är hänförlig till Lantmännen Agroetanol AB inom division Energi. 2012 2013
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=109">Årsredovisning 2009 Sida 109 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN fortsättning Not 25 RÄNTERISKER Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid. Koncernens räntebindning är normalt kort men kan förlängas för att begränsa effekten av en ränteuppgång. Bland annat används ränteswapar för att styra skuldernas räntebindning utan att de underliggande lånen förändras. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2009, inklusive utestående ränteswapar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på drygt 8 månader. Den vägda genomsnittliga löptiden var vid årsskiftet 3,7 år. Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut Koncernen MSEK 2009 2010 2011 2012 2013 2014- Summa Totalt 4 097 NOK PLN UAH Summa 1 788 1 307 718 209 157 118 65 3 8 461 2009 - 1 627 5 056 14 515 1 249 8 461 2008 2 915 85 6 001 15 515 1 317 10 848 Moderföretaget 2009 - 1 100 5 015 - 500 1 113 7 728 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut MSEK DKK EUR SEK GBP USD LVL 102 469 68 173 154 118 65 3 1 628 2 392 1 663 326 650 36 3 0 0 0 KREDIT- OCH MOTPARTSRISK Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar koncernen en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet enligt fastställd finanspolicy samt genom att engagemanget per motpart minimeras. Kundkreditrisk Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Lantmännen tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. I Lantmännen Unibake A/S inom division Livsmedel, begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring avseende vissa större kunder. Inom LM Kronfågel AB och LM Cerealia AB säljs delar av kundfordringarna vidare till Nordea Finans Sverige AB utan regress. Sålda fordringar per årsskiftet uppgick till 54 MSEK. FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT 2008 1 501 45 5 969 - 500 1 174 9 189 2010 2011-2012 2013-2014 > 2014 477 22 4 504 0 0 0 0 0 0 5 070 530 1 206 19 8 0 0 0 0 0 0 1 233 Tabellen inkluderar valutaswapar. Kostnader för lån utöver räntekostnader periodiseras över respektive låns löptid. Övriga kortfristiga skulder, sparmedel och kapitalkonto I övriga kortfristiga skulder ingår medlemmars sparmedel med 828 MSEK (845). Inlåning via kapitalkonto uppgår till 1 221 MSEK (447) varav 743 MSEK (112) via Lantmännen Finans AB. REFINANSIERINGSRISK, LIKVIDITETSRISK OCH BETALNINGSBEREDSKAP Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risk för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas. Koncernen begränsar refinansieringsrisken genom god spridning på motparter och låneskuldens förfallotidpunkter. Genom att ständigt hålla likvida tillgångar alternativt outnyttjande kreditfaciliteter försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Vid årsskiftet uppgick koncernens totala betalningsberedskap till 2 639 MSEK (747). Lantmännen har i kreditavtal med banker lämnat bindande finansiella löften som innebär att Lantmännens soliditet alltid ska vara mer än 25 procent samt att koncernens räntetäckningsgrad (definierad som EBITDA/finansnetto) ska uppgå till minst 3,5 gånger. Om Lantmännen skulle bryta mot detta har bankerna rätt att säga upp krediterna i förtid. Den 31 december 2009 uppgick soliditeten till 35,4 procent och räntetäckningsgraden till 5,0 gånger beräknat på helåret 2009. Lantmännen använder finansiella derivatinstrument för att hantera och säkra valutarisk, råvarurisk och ränterisk som uppstår i verksamheten. De finansiella derivat som avser säkring av kontrakterade betalningsflöden säkringsredovisas vilket innebär att orealiserade resultat redovisas off-balance fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen. Valutaderivat används för säkring av kontrakterade eller prognostiserade betalningsflöden och säkring av balansexponering. Elterminer används för att prissäkra inköp av elkraft och skapa en långsiktighet i kostnaden för kraftinköpen. Den finansiella handeln görs på den nordiska elbörsen NordPool. Lantmännen använder råvaruderivat för att säkra prognostiserade inköp eller försäljning av råvaror. Utestående råvaruderivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning marknadsvärderas och orealiserade förluster resultatförs. VERKLIGT VÄRDE Tabellen nedan visar bokfört och verkligt värde uppdelat per typ av finansiellt instrument. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut är beräknat som diskonterat nuvärde av framtida betalningar och verkligt värde på derivatinstrument till marknadspris. Ej börsnoterade anläggningsaktier värderas individuellt till det lägsta av anskaffningsvärde och ett bedömt marknadsvärde. Skillnaden mellan redovisat och verkligt värde förklaras av att skulder och tillgångar inte marknadsvärderas i balansräkningen utan tas upp till lägsta värdet av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Finansiella instrument Tillgångar, MSEK Aktier och andelar noterade onoterade Obligationer Andra långfristiga finansiella tillgångar Kundfordringar Kortfristiga finansiella tillgångar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Skulder, MSEK Skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga finansiella skulder Övriga kortfristiga finansiella skulder Leverantörsskulder Off-balance, MSEK Valutaderivat Räntederivat Råvaruderivat Elderivat Redovisat värde 2009 2008 280 151 8 1 385 3 992 563 124 385 8 461 96 2 114 3 102 –8 –12 –3 0 266 146 9 1 353 5 631 476 154 269 10 848 286 1 650 3 863 –42 –31 0 0 Verkligt värde 2009 337 151 8 1 385 3 992 563 124 385 8 475 96 2 114 3 102 2 –20 –39 –61 2008 330 146 9 1 353 5 631 476 154 269 10 841 286 1 650 3 863 –38 –30 39 –143 Lantmännens Årsredovisning 200 1079
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=110">Årsredovisning 2009 Sida 110 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 26 MSEK Rörelseskulder till intresseföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna personalrelaterade kostnader Skuld avseende rabatter, bonus Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa NOT 27 I LEASINGÅTAGANDEN Koncernen är såväl leasetagare som leasegivare. Koncernen som leasegivare redovisas i Not 28 Kundfinansiering. I denna Not redovisas koncernens åtaganden som leasetagare. Inom koncernen finns såväl operationella som finansiella leasingåtaganden. Operationell leasing Redovisad kostnad för operationella leasar, MSEK Minimileaseavgifter Variabla avgifter Summa 2009 138 2 140 Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasar. Minimileaseavgifter förfaller till betalning, MSEK Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Summa Finansiell leasing Skulder avseende finansiella leasingavtal redovisas som räntebärande skulder i koncernens balansräkning. Amortering som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig finansiell skuld och amortering senare än inom ett år som långfristig finansiell skuld. Framtida minimileaseavgifter fördelade på amortering och ränta samt förfallotid framgår nedan: 2009 Amor- Förfallotid Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Summa 43 35 109 3 8 6 Total tering Ränta avgift 31 34 51 41 17 126 Amor72 186 308 10 36 12 58 2008 Total tering Ränta avgift 50 60 108 198 366 Under året har totalt 20 MSEK (68) betalats i minimileasavgifter och 0 MSEK (3) i variabla avgifter avseende finansiell leasing. Av minimileaseavgifterna har 4 MSEK (15) redovisats som ränta och resterande del som amortering av skuld. Redovisat värde per balansdagen avseende de leasade tillgångarnas värde framgår av Not 12, Materiella anläggningstillgångar. NOT 30 MSEK Erhållna bidrag som redovisats som intäkt Erhållna bidrag som reducerat kostnader Summa Under året erhållna bidrag som reducerat värdet på anläggningstillgångar. I STATLIGA STÖD 2009 11 10 21 0 2008 8 17 25 9 Koncerninterna inköp i procent av totala inköp, % Koncernintern försäljning i procent av total försäljning, % Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK 2009 17 27 0 44 2008 33 33 0 66 2008 121 6 127 NOT 29 I TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Transaktioner med medlemmar i enlighet med föreningens ändamål betraktas i detta sammanhang inte som transaktion med närstående. Löner och liknande till ledande befattningshavare redovisas i Not 5. Utdelning från dotterföretag och intresseföretag framgår av Not 37. Fordringar på och skulder till intresseföretag framgår av Noterna 15, 18, 24 och 26. 2009 12 8 411 37 2008 17 12 404 94 I ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER 2009 13 789 1 741 2 543 2009 567 69 961 144 1 741 2008 9 1 092 1 804 2 905 2008 654 86 995 69 1 804 MSEK Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Ej intjänade finansiell intäkter Summa Bruttoinvestering 68 116 7 191 191 NOT 28 I KUNDFINANSIERING Kundfinansiering avser främst finansiering av Lantmännens försäljning till slutkund av lantbruks- och entreprenadmaskiner. Finansieringen sker huvudsakligen genom avbetalnings- och leasingkontrakt via Lantmännen Finans AB. Lantmännen Finans ABs utestående fordringar avseende avbetalningskontrakt uppgick vid årsskiftet till 1456 MSEK (1 111), varav 492 MSEK (305) förfaller till betalning under det närmaste kalenderåret. Finansiella leasingavtal För tillgångar som hyrs ut via finansiella leasingavtal gäller följande framtida leasingbetalningar och förfallotider: 2009 Nuvärde av framtida minimi- lease Bruttoinavgifter vestering 41 79 6 126 65 191 43 137 7 187 187 2008 Nuvärde av framtida minimilease avgifter 40 69 2 111 76 187 I årets resultat ingår variabla avgifter med 6 MSEK (9). Total reserv för osäkra fordringar per balansdagen uppgår till 0 MSEK (0). 108 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=111">Årsredovisning 2009 Sida 111 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 31 I AVVECKLADE VERKSAMHETER Som ett led i Lantmännens strategi att fokusera på kärnaffärerna beslutades två större avyttringar under 2008. Affärsområde Lantmännen Granngården avyttrades under kvartal tre och avtal träffades om försäljning av Lantmännen Färskbröd Sverige under kvartal fyra. Avyttringen av den svenska färskbrödsverksamheten fullföljdes i januari 2009. I sammanställningen nedan framgår dessa verksamheters påverkan på koncernen och koncernen exklusive verksamheterna under 2008. Kvarvarande Resultaträkning, MSEK Intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Återbäring och efterlikvid Resultat före skatt Årets skattekostnad Minoritetens resultatandel Årets resultat Balansräkning, MSEK Summa tillgångar Summa skulder och avsättningar NOT 32 I Summa verksamheter 2008 41 200 –39 618 1 582 –392 –122 1 068 –77 14 1 005 31 931 21 283 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER För egna Ställda säkerheter, MSEK Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Bankräkningar Övrigt finansiella skulder 1 313 10 - - 1 323 Övriga åtaganden - - 21 - 21 Totalt ställda säkerheter 2009 1 313 10 21 - 1 344 För moderföretags skulder har fastighetsinteckningar motsvande 1 113 MSEK lämnats, varav 201 MSEK avser fastigheter tillhöriga dotterföretag. Ansvarsförbindelser MSEK Borgensförbindelser för - intresseföretag - övriga Övriga ansvarsförbindelser Summa 2008 1 552 13 88 84 1 737 Verksamheter, avvecklade/ under avveckling 2008 2 522 –2 677 –155 –18 0 –173 41 0 –132 811 560 Resultat från avvecklingen 2008 0 –291 –291 –24 0 –315 0 0 –315 –189 126 Summa 2008 43 722 –42 586 1 136 –434 –122 580 –36 14 558 32 553 21 969 2009 70 274 295 639 2008 91 265 247 603 Den avyttrade svenska färskbrödsverksamheten bedriver en del av sin verksamhet i en leasad fastighet i Umeå. Lantmännen ek för är, tillsammans med det sålda bolaget, avtalspart i denna lease. Ambitionen från köparens sida är att fortsätta bedriva verksamhet i fastigheten. Alla leasingavgifter betalas direkt av det sålda bolaget. Lantmännen subventionerar leasingavgiften som en del i försäljningsavtalet. En reserv för denna subvention är upptagen i koncernens och Lantmännen ek förs balansräkningar. Lantmännen bedömer inte att det finns någon ytterligare risk att Lantmännen kan komma att krävas på leasingavgifter för fastigheten. Någon ytterligare reservering eller ansvarsförbindelse har därför inte redovisats. Lantmännens Årsredovisning 200 1099
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=112">Årsredovisning 2009 Sida 112 NOTER TILL LANTMÄNNEN</a> KONCERNEN NOT 33 MSEK 1) Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Betald ränta Summa 2) Förvärv av verksamheter Förvärvade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Varulager Rörelsefordringar Likvida medel Minoritet Avsättningar Lån Rörelseskulder Utbetald köpeskilling Likvida medel i förvärvade verksamheter Påverkan på likvida medel 3) Avyttring av verksamheter Avyttrade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Varulager Rörelsefordringar Likvida medel Minoritet Avsättningar Lån Rörelseskulder Realisationsresultat Erhållen köpeskilling Likvida medel i avyttrade verksamheter Påverkan på likvida medel 4) Investeringar Under året har investering i materiella anläggningstillgångar via finansiella leasingavtal uppgått till 13 MSEK (4). 5) Likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar, löptid kortare än 3 månader Summa 385 6 391 269 0 269 I NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN 2009 28 165 –431 –238 183 9 53 4 35 0 284 16 - 44 52 112 172 0 172 0 236 16 28 468 2 750 0 198 160 225 –16 567 183 –2 181 2008 26 242 –555 –287 900 440 364 44 188 2 1 938 - 49 141 154 344 1 594 –2 1 592 9 92 428 604 159 5 1 297 15 122 213 382 –72 660 537 –5 532 110 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=113">Årsredovisning 2009 Sida 113 NOTER TILL MODERFÖRET</a> AGET LANTMÄNNEN EK FÖR Noter till moderföretaget I NOT 34 MSEK Nettoomsättning Varuförsäljning Övrigt Summa Övriga rörelseintäkter Realisationsvinster Statliga stöd Uthyrningsverksamhet Övrigt Summa INTÄKTERNAS FÖRDELNING 2009 8 552 1 578 10 130 61 1 221 91 374 2008 11 344 1 908 13 252 224 1 203 67 495 I moderföretagets realisationsvinster ingår vinster från försäljning av fastigheter med 61 MSEK (222). NOT 35 MSEK Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag Förtroendevalda Revisionsuppdrag I ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER 2009 3 1 1 Andra uppdrag avser främst revisionsnära konsultationer i samband med förvärv och avseende skattefrågor. NOT 36 I RÖRELSERESULTAT Transaktioner med närstående I moderföretagets rörelseresultat ingår transaktioner med närstående enligt nedan. Transaktioner med medlemmar i enlighet med föreningens ändamål betraktas i detta sammanhang inte som transaktion med närstående. Löner och liknande till ledande befattningshavare redovisas i Not 5. Utdelning från dotterföretag och intresseföretag framgår av Not 37. MSEK Koncerninterna inköp i procent av totala inköp, % Koncernintern försäljning i procent av total försäljning, % Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK Leasingåtaganden I rörelsens kostnader ingår kostnader för operationella leasar med 6 MSEK (4). Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasar. Minimileaseavgifter förfaller till betalning MSEK Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Summa 2009 2 8 6 16 2008 4 8 8 20 2009 9 14 399 27 2008 14 13 400 25 2008 3 2 1 NOT 38 MSEK I Utdelning Realisationsresultat vid avyttring av andelar Övrigt Summa NOT 39 MSEK Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet Valutakursdifferenser på finansiella poster Summa I RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2009 12 0 0 12 Utdelning har erhållits huvudsakligen på aktier i InTrade-bolagen. Under Övrigt redovisas resultat från andelar i Accent Equity 2003 KB. VALUTAKURSDIFFERENSER SOM PÅVERKAT RESULTATET 2009 –47 153 106 2008 50 –299 –249 2008 14 197 2 213 NOT 37 Resultat från andelar i koncernföretag MSEK I Utdelning Realisationsvinst vid avyttring av andelar Realisationsförlust vid avyttring av andelar Nedskrivningar Summa RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG 2009 475 62 0 - 537 2009 har utdelning erhållits från bl.a. Arips AB, 185 MSEK, Swecon AB, 153 MSEK, Lantmännen Invest AB, 65 MSEK, och Lantmännen Finance, 68 MSEK. Realisationsvinsten avser huvudsakligen avyttringen av Re Cere Försäkrings AB. Resultat från andelar i intresseföretag MSEK Realisationsvinst vid avyttring av andelar Realisationsförlust vid avyttring av andelar Resultatandel i handelsbolag Summa 2009 - 0 1 1 2008 165 –9 0 156 2008 års realisationsvinst kommer från försäljning av aktierna i Svenska Foder AB och Hedegaard A/S. 2008 552 0 –51 –4 497 Lantmännens Årsredovisning 200 1119
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=114">Årsredovisning 2009 Sida 114 NOTER TILL MODERFÖRET</a> AGET LANTMÄNNEN EK FÖR NOT 40 I SKATTER Skatt på årets resultat MSEK Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad/intäkt Summa aktuell skatt Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser och ändrade skatteregler Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Summa uppskjuten skatt Summa redovisad skatteintäkt 2009 Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats Icke-avdragsgilla kostnader Skattefria realisationsresultat Skattefri utdelning Skattemässigt avdragsgill insatsutdelning Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler Övrigt Redovisad effektiv skatt 2009 66 66 - - 66 66 132 2008 Procent MSEK Procent MSEK 222 549 MSEK 26,3% 2% –12% –7% 0% –12% –59% 26 –58 –4 28% –154 1% –7 26 –26% 142 –57% 126 –28% 156 16 –3% 15 3% –15 1% –4 132 –24% 133 Byggnader och mark Övriga avsättningar Underskottsavdrag Övrigt Summa 2008 –12 –12 –58 –11 214 145 133 Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital MSEK Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag Summa Uppskjuten skattefordran MSEK Byggnader och mark Övriga avsättningar Underskottsavdrag Övrigt Summa, netto uppskjuten skattefordran Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag 2009 Belopp vid årets ingång 4 21 214 –8 231 Redovisat över resultaträkningen –1 –10 66 11 66 Belopp vid årets utgång 3 11 280 3 297 Underskottsavdrag Vid utgången av året fanns underskottsavdrag på cirka 1 064 MSEK, som i sin helhet beaktats vid beräkning av uppskjuten skattefordran. 2009 66 66 2008 –12 –12 2009 3 11 280 3 297 2008 4 21 214 –8 231 NOT 41 I MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Bokfört värde IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Patent, licenser och varumärken 2009 247 –87 160 172 - - –12 160 2008 247 –75 172 185 - - –13 172 Balanserade utvecklingskostnader 2009 51 2008 48 –23 28 35 3 0 –10 28 –13 35 15 31 –2 –9 35 112 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=115">Årsredovisning 2009 Sida 115 NOTER TILL MODERFÖRET</a> AGET LANTMÄNNEN EK FÖR NOT 42 I MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Årets nedskrivningar Under året återförda nedskrivningar Omklassificeringar Bokfört värde Taxeringsvärden 1) Inklusive markanläggningar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark 1) 2009 114 –51 - - 63 68 1 –5 –2 - - 1 63 2008 127 –59 - - 68 64 3 –1 –1 - - 3 68 179 200 Byggnader 2009 850 –623 0 –54 173 200 25 –80 –9 - - 37 173 2008 947 –702 5 –50 200 171 45 –6 –9 –4 - 3 200 982 1 097 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2009 2008 2 696 2 503 –1 977 –1 969 - - –144 575 387 109 –5 –93 - 3 174 575 –147 387 322 149 –5 –79 - 3 –3 387 Inventarier, verktyg och installationer 2009 594 –1 88 98 9 –2 –17 - - - 88 2008 602 –505 –503 - - –1 98 98 21 –2 –19 - - - 98 Pågående nyanläggningar 2009 178 2008 201 - - - 178 201 188 - - - - –211 178 - - - 201 161 40 - - - - 0 201 NOT 43 I MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Koncerninterna överlåtelser 2) Omklassificeringar Bokfört värde Taxeringsvärden, MSEK FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Summa Mark 1) 2009 101 –40 61 75 3 –10 –1 –6 0 61 1) Inklusive markanläggningar. 2) Under året har fastigheter överförts från Lantmännen ek för till en inom Lantmännenkoncernen nybildad fastighetsgrupp. Fastigheter där mindre än 10% av lokalytan utnyttjas för moderföretagets egen verksamhet, klassificeras som förvaltningsfastigheter. Verkligt värde och dess förändring MSEK Verkligt värde vid årets början Investeringar i fastigheterna Avyttringar Koncerninterna förflyttningar Värdeförändringar Omklassificeringar Verkligt värde vid årets slut Värdet har bedömts med hjälp av följande värderingsmetoder: - I flertalet fall har ortprismetoden använts, där genomförda försäljningar av likvärdiga fastigheter på marknaden använts som underlag för bedömningen av värdet. 2009 1 403 35 –78 –283 –24 33 1 086 2008 1 093 139 –13 - 176 8 1 403 Verkligt värde har fastställts baserat på interna bedömningar. Avstämning har också skett gentemot fastighetsförsäljningar genomförda under året. - Avkastningsvärdering genom kassaflödeskalkyler, där fastigheternas framtida driftsnetton och bedömda restvärden nuvärdesberäknats. - I vissa fall har avkastningsvärdering genom nettokapitaliseringsmetoden använts, där ett normaliserat driftsnetto sätts i relation till ett marknadsanpassat direktavkastningskrav. Förvaltningsfastigheternas påverkan på periodens resultat MSEK Hyresintäkter Direkta kostnader, inklusive kostnad för reparation och underhåll Driftsnetto 2008 124 –49 75 76 2 0 –1 - –2 75 174 229 2009 Byggnader 2008 868 1 021 –486 –589 382 432 92 –23 –6 –112 –1 382 432 306 132 0 –6 - - 432 471 654 förvaltningsfastigheter 2009 2008 969 1 145 –526 –638 443 507 95 –33 –7 –118 –1 443 507 382 134 0 –7 - –2 507 645 883 2009 171 –75 96 2008 160 –80 80 Lantmännens Årsredovisning 200 1139
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=116">Årsredovisning 2009 Sida 116 NOTER TILL MODERFÖRET</a> AGET LANTMÄNNEN EK FÖR NOT 44 MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Bokfört värde vid periodens början Inköp Årets nedskrivningar Försäljningar Bokfört värde I ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 2009 5 911 200 –490 5 621 5 692 1 - –72 5 621 2008 6 007 200 –515 5 692 6 019 435 –4 –758 5 692 Moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 2009-12-31 Sammanställningen omfattar direktägda dotterföretag samt indirekt ägda dotterföretag med omsättning överstigande 200 MSEK. Bolagsnamn Aktier och andelar i svenska dotterföretag AB Skånefågel Arips AB Conagri AB Doofmas & Co AB Fastighets AB Tre Skåne Gyllebo Gödning AB Lantmännen Agroenergi AB Lantmännen Agroetanol AB Lantmännen AS-Faktor AB Lantmännen BioAgri AB Lantmännen Cerealia AB Lantmännen Schulstad A/S Lantmännen Cerealia A/S Lantmännen Axa PL Sp.z.o.o. AS Rigas Dzirnavnieks, JSC Lantmännen Energi AB Aspen Petroleum AB Lantmännen Fastigheter AB Lantmännen Fastigheter i Göteborg KB Lantmännen Finans AB Lantmännen Invest AB Lantmännen Bygglant AB Lantmännen Doggy AB Lantmännen Reppe AB Lantmännen Kronfågel Holding AB Lantmännen Kronfågel AB Lantmännen Danpo A/S Lantmännen Maskin AB Lantmännen Maskin AS Akerhus Traktor AS LMB Danmark A/S Lantmännen Unibake Sweden AB Maselaboratorierna AB Nötcenter Viken AB SeedGard AB Svalöf Weibull AB Swecon Baumaschinen GmbH Swecon Anläggningsmaskiner AB Valtra Traktor AB Åhus Foder HB Aktier och andelar i utländska dotterföretag Cerealia Bakeries Holding A/S Lantmännen Finance Ireland Dirual AG Lantmännen Cerealia AS Lantmännen Unibake Denmark A/S Lantmännen Unibake GmbH & Co KG Unibake Poland Sp.z.o.o. Lantmännen Unibake USA, Inc Eurobuns Limited Lantmännen Unibake Benelux NV Lantmännen Unibake Norge AS SUMMA moderföretaget Organisationsnummer 556056-1457 556413-4293 556294-4701 556547-7394 556044-1031 556179-2911 556215-0606 556028-0611 556530-9720 556056-1283 556017-2222 10 245 613 69 120 717 KRS8038 400 030 266 556118-3954 556329-9519 556017-8443 969685-9074 556664-8118 556003-3192 556301-2771 556055-5129 556000-1538 556529-6372 556145-4223 31 241 316 556005-7639 914 109 981 947 340 204 75 297 319 556186-7796 556009-7353 556559-4503 556668-7546 556001-5272 HR B1403 556575-1137 556070-1897 969723-3394 26 864 097 162531 CH-0203002 910629085 37 249 211 HRA121351 KRS000089367 36-4034179 3315763 0461025063 989 135 082 Säte Sölvesborg Stockholm Malmö Stockholm Malmö Lidköping Huskvarna Norrköping Enköping Enköping Malmö Köpenhamn Vejle Poznan Riga Stockholm Göteborg Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Örebro Vårgårda Växjö Stockholm Stockholm Farre Malmö Asker Jessheim Bröndby Örebro Uppsala Falköping Stockholm Svalöv Düsseldorf Eskilstuna Eskilstuna Åhus Danmark Dublin Zurich Oslo Horsens Verden Nieporet USA England Londerzeel Oslo 3 405 694 400 3 000 3 000 000 440 000 47 500 103 625 25 000 15 000 000 10 000 100 000 5 000 6 000 5 100 298 667 488 150 140 630 Antal andelar 1 000 6 111 289 102 3 400 000 39 500 2 000 30 000 50 000 100 20 000 200 000 Andel i % 100,0 100,0 51,0 100,0 79,0 66,7 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 93,7 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 95,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 70,0 100,0 100,0 100,0 66,7 51,0 100,0 100,0 97,6 57,4 70,0 5 000 9 292 703 199 997 17 968 129 3 000 000 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Redovisat värde, MSEK 1 6 5 238 38 0 231 266 0 3 512 I årets försäljningar ingår bl.a. avyttringen av ReCere Försäkrings AB. I årets försäljning ingår 40 MSEK avseende innehav som överlåtits inom koncernen. Nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i koncernföretag”. 54 4 8 300 95 305 10 27 0 3 5 238 372 0 0 1 1 104 22 221 1 518 34 5 621 114 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=117">Årsredovisning 2009 Sida 117 NOTER TILL MODERFÖRET</a> AGET LANTMÄNNEN EK FÖR NOT 45 MSEK Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Förskott till leverantörer Summa I VARULAGER 2009 1 293 0 748 0 2 041 2008 1 837 1 876 18 2 732 Av lagrets totala värde avser 76 MSEK (63 MSEK) varor värderade till nettoförsäljningsvärde. NOT 46 MSEK Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa NOT 47 I Summa NOT 48 I Övriga Summa PENSIONER Pensionsskuld, MSEK FPG/PRI, kreditförsäkrad 2009 727 4 731 2008 727 4 731 I FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2009 147 87 234 BOKSLUTSDISPOSITIONER, OBESKATTADE RESERVER Obeskattade reserver, MSEK Ackumulerade avskrivningar utöver plan - Immateriella tillgångar - Maskiner och inventarier 2009 111 200 311 2008 111 200 311 2008 164 153 317 NOT 50 I NOT 51 MSEK Upplupna personalrelaterade kostnader Upplupna räntor Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa I ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder innehåller skulder till medlemmar avseende sparmedel och kapitalkonto uppgående till 1 306 MSEK (1 292). UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2009 125 48 449 21 643 2008 156 85 515 14 770 NOT 49 MSEK Redovisat värde vid periodens ingång Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under perioden Återfört under perioden Redovisat värde vid perioden utgång I ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Strukturåtgärder 167 45 –17 –18 177 I periodens avsättningar inkluderas ökningar av tidigare befintliga avsättningar. Merparten av årets avsättningar avser strukturåtgärder inom ramen för koncernens effektiviseringsprogram, Shape. NOT 52 I STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER För egna Ställda säkerheter, MSEK Fastighetsinteckningar Bankräkningar Summa Ansvarsförbindelser, MSEK Borgensförbindelser för - koncernföretag - intresseföretag Övriga ansvarsförbindelser Summa 2009 1 094 70 296 1 460 2008 1 096 91 268 1 455 finansiella skulder 913 - 913 Övriga åtaganden - 21 21 Totalt ställda säkerheter 2009 913 21 934 2008 1 174 88 1 262 Lantmännens Årsredovisning 200 1159
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=118">Årsredovisning 2009 Sida 118 Styrelsen och verkstä</a> llande direktören försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för ekonomiska föreningar, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av företaget som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 18 februari 2010 Thomas Bodén Ordförande Bengt-Olov Gunnarson Vice ordförande Paul Bergqvist Birgitta Carlander Nils Lundberg Thomas Magnusson Anitra Steen Hans Wallemyr Björn Wallin Tommy Brunsärn Gert Gustavsson Görgen Kier Per Strömberg Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2010 Ernst & Young AB Lars Träff Auktoriserad revisor Torvald Carlsson Lars Falck Anders Åbyhammar Koncernens resultat- och balansräkning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie föreningsstämma. 116 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=119">Årsredovisning 2009 Sida 119 REVISIONSBERÄTTELSE R</a> evisionsberättelse Till föreningsstämman i Lantmännen ek för Org.nr 769605-2856 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lantmännen ek för för år 2009. Föreningens årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 71-116. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och för koncernen, disponerar vinsten i föreningen enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 18 februari 2010 Ernst & Young AB Lars Träff Auktoriserad revisor Torvald Carlsson Lars Falck Anders Åbyhammar Lantmännens Årsredovisning 200 1179
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=120">Årsredovisning 2009 Sida 120 Föreningsstyrningsrap</a> port Föreningsstyrningsrapporten har inte granskats av föreningens revisorer. Lantmännen ek för är en svensk ekonomisk förening med sitt säte i Stockholm, Sverige. Styrningen av koncernen bygger bland annat på föreningens stadgar, den svenska lagen om ekonomiska föreningar, koden för styrning av lantbrukskooperativa föreningar och föreningsföretag (i fortsättningen benämnd Föreningskoden) samt andra tillämpliga lagar och regler. Lantmännens styrelse och verkställande ledning strävar efter att företaget på bästa sätt ska möta de krav som ägare, anställda och andra intressenter ställer på företaget. Föreningskoden Föreningskoden har tagits fram med ”Svensk kod för bolagsstyrning” från 2004 som förebild. Föreningskoden syftar, på samma sätt som ”Svensk kod för bolagsstyrning”, till att skapa goda förutsättningar för en aktiv och ansvarstagande ägarroll, en väl avvägd balans mellan ägare, styrelse och verkställande ledning, bidra till en tydlig ansvarsfördelning mellan föreningens lednings- och kontrollorgan samt att skapa största möjliga transparens gentemot ägare, marknad och samhället i övrigt. Föreningskoden syftar dessutom till att främja att föreningslagens principer om att medlemmarna ska delta i förvaltningen av föreningen tillämpas i praktiken. Enligt Föreningskoden ska styrelsen avge rapport över hur väl den interna kontrollen avseende finansiell rapportering fungerat under det senaste räkenskapsåret. Lantmännens styrelse har valt att endast uttala sig om hur den interna kontrollen organiserats. Detta ligger i linje med de förenklingar som intagits i den reviderade koden för bolagsstyrning, som gäller från 1 juli 2008. Ägare Koncernens moderföretag är Lantmännen ek för, ett kooperativt företag som ägs av cirka 37 000 lantbrukare i Sverige. Ägarna, det vill säga medlemmarna i föreningen, ska bedriva lantbruk eller livsmedelsproduktion inom föreningens verksamhetsområde. Ägarna har möjlighet att vid olika ägarmöten och distriktsstämma uttrycka sina åsikter till styrelse och ledning, bland annat genom motioner. Se även beskrivning under Utveckling av ägarmodellen och Ägarnytta. Sid 12-14 Ägarrelationer Avdelningen för Ägarrelationer har under året haft nio medarbetare; sex medlemsansvariga, redaktören för Grodden, en medlemsadministratör och medlemschefen. Det ekonomiska utfallet för avdelningen och dess verksamhet 2009 uppgick till cirka 34 MSEK, varav cirka 10 MSEK avser kostnader för själva avdelningen. Distriktens kostnader uppgick till cirka 15 MSEK av de 34 MSEK, varav fasta arvoden beslutade av föreningsstämman var cirka 33 procent och 36 procent var 118 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=121">Årsredovisning 2009 Sida 121 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT rörliga arvoden, resterande 31 procent avser kostnader för distriktens olika aktiviteter. Under året har tillsammans med distriktsstämmor och stadgebundna ägarmöten cirka 130 aktiviteter genomförts i distrikten Kostnaden för utbildningsverksamhet uppgick till närmare två miljoner, liksom kostnaden för Föreningsstämman. belastar avdelningen med knappt två miljoner. Övriga aktiviteter som hanteras av avdelningen är bland annat fullmäktigemöte, förtroenderåd, distriktsstyrelsekonferens, stämmovalberedning och ägartidningen Grodden. Kostnaden för dessa verksamheter uppgår till cirka 6 MSEK. Insatskapital och rösträtt Varje medlem i föreningen har en röst oberoende av insatsens storlek. Medlemmens insatsskyldighet baseras på omsättningsvärdet, i form av inköp från och leveranser till föreningen. Styrelsen beslutar om vilka produktområden som utgör bas för insatsskyldigheten. Insatsskyldigheten för den enskilde medlemmen är i och med en stadgeändring på föreningsstämman den 28 april 2009 15 procent av det genomsnittliga omsättningsvärdet med föreningen -under de fem senaste åren. Insatsskyldigheten uppgår dock lägst till 10 000 SEK och högst till 450 000 SEK. Av det totala insatskapitalet på 1 266 MSEK är 606 MSEK inbetalt och resten har emitterats från utdelningsbart kapital i föreningen. Föreningsstämma Föreningsstämman är Lantmännens högsta beslutande organ. Stämman består av representanter för medlemmarna, fullmäktige, som väljs vid föreningens distriktsstämmor. Distrikten är bas för medlemmarnas roll som ägare i föreningen. Distrikten utser en fullmäktige för varje påbörjat 500-tal medlemmar i distriktet. I samband med årets föreningsstämma ändrades principerna för fördelning av fullmäktige, samtidigt som det beslutades att antalet fullmäktige inte får understiga 100. Fullmäktigemandat fördelas utifrån ett delningstal i relation till antalet röstberättigade i distrikten och organisationsmedlem. Ordförande i distriktsstyrelse och styrelseordförande hos organisationsmedlemmar skall vara fullmäktige. Varje fullmäktige har en röst vid stämman. Föreningsstämman är beslutför då mer än hälften av hela antalet fullmäktige är närvarande. Varje medlem har rätt att få ärenden behandlade på föreningsstämman. Ordinarie föreningsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid ordinarie föreningsstämma väljs föreningens styrelse, valberedning och revisorer. Övriga obligatoriska ärenden vid stämman omfattar bland annat beslut om fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av föreningens resultat, ansvarsfrihet för styrelse och vd samt fastställande av ersättning till styrelse och revisorer. Föreningsstämman 2009 Ordinarie föreningsstämma hölls den 28 april i Stockholm. Ledamöter i styrelsen för Lantmännen ek för utses för en mandattid om två år. Mandattiden utgick för Bengt-Olov Gunnarson, Birgitta Carlander, Elisabet Annell, Nils Lundberg Lantmännens Årsredovisning 200 1199
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=122">Årsredovisning 2009 Sida 122 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT och Hans Wallemyr. Stämman beslutade att styrelsen för Lantmännen ek för ska bestå av nio stämmovalda ledamöter samt föreningens verkställande direktör. Vid stämman omvaldes Bengt-Olov Gunnarson, Birgitta Carlander, Nils Lundberg och Hans Wallemyr, till ny ledamot valdes Anitra Steen. Stämman beslutade att antalet revisorer ska vara fyra, en auktoriserad revisor och tre förtroendevalda revisorer. Revisorerna utses för ett år i taget. Till auktoriserad revisor i föreningen valdes revisionsfirman Ernst & Young AB, med auktoriserade revisorn Lars Träff som huvudansvarig. Som förtroendevalda revisorer omvaldes Torvald Carlsson, Lars Falck, och Anders Åbyhammar. Stämman beslutade därutöver om arvoden till styrelsen och övriga förtroendevalda, såväl fasta årsarvoden som dagarvoden och reseersättningar. Stämman utsåg även nio ledamöter till valberedningen för tiden fram till och med 2010 års ordinarie stämma. Föreningsstämman beslutade om insatsutdelning med totalt 57 MSEK att fördelas på såväl inbetalt som emitterat insatskapital samt insatsemission med totalt 110 MSEK att fördelas med 25 procent på insatsgrundande omsättning och med 75 procent på inbetalda och emitterade medlemsinsatser. Utöver utdelning och emission hade styrelsen beslutat utbetala återbäring och efterlikvid på 121 MSEK. Totalt återfördes därigenom 288 MSEK till medlemmarna under 2009. Stämman beslutade vidare om nya stadgar, en motion om bas för insatsgrundande omsättning samt riktlinjer för rörlig ersättning till ledande befattningshavare 2009. Totalt antal utsedda fullmäktige var 93 personer, 92 var närvarande vid stämman. Med undantag för Elisabet Annell, var samtliga styrelseledamöter och valda revisorer närvarande vid stämman. Extra föreningsstämma Den 1 oktober hölls en extrastämma och distriktsstyrelsekonferens. Stämman behandlade ett förslag om rörlig ersättning till ledande befattningshavare för 2010. Förtroenderåd Till föreningen finns ett förtroenderåd knutet. I förtroenderådet ska styrelseordföranden i distrikt och organisationsmedlem ingå. Utöver dessa kan styrelsen utse ytterligare ledamöter. Förtroenderådets roll är att vara rådgivare till föreningsstyrelsen i utvecklingsfrågor av mer långsiktig karaktär samt att förmedla information mellan styrelsen och distrikten. Förtroenderådet har även till uppgift att ta del i beredning av principiella frågor och att nominera ledamöter till föreningens valberedning. Förtroenderådet 2009 Till ledamöter i förtroenderådet har styrelsen, utöver de obligatoriska ledamöterna enligt ovan, utsett två representanter för lokalföreningarna. Vid förtroenderådets möten deltar även föreningsstyrelsen, föreningens förtroendevalda revisorer och en representant för valberedningen. Förtroenderådet har haft tre protokollförda möten under året. Valberedning Valberedningens uppgift är att förbereda och lämna förslag till beslut om val av ledamöter i föreningsstyrelsen och val av revisorer samt arvoden och ersättningar till dessa, och lämnar förslag till arvode och ersättningar till övriga förtroendevalda. Valberedningen ska bestå av 7-13 ledamöter och väljs av ordinarie föreningsstämma. Valberedningen utser inom sig ordförande. Utgångspunkt för valberedningens arbete är en bedömning av om styrelsen är ändamålsenligt sammansatt vad gäller kompetens utifrån föreningens aktuella situation och framtida inriktning. Underlag för bedömningen är bland annat en utvärdering av styrelsens arbetsmetoder och beslutsprocesser, utförd av oberoende part på styrelseordförandens uppdrag och i samråd med valberedningen. Eventuell nyrekrytering till styrelsen sker därefter utifrån en av valberedningen framtagen kravspecifikation. Under 2009 har valberedningen bestått av nio personer, Lars Reyier, ordförande, Per-Olof Malm, vice ordförande samt Magnus Aaby-Ericsson, Håkan Christensson, Kjell Eriksson, Anders Hansson, Kerstin Mood, Karola Reuterström och Christer Samuelsson. Föreningsstyrelse Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta föreningens angelägenheter på ett sådan sätt att medlemmarnas ekonomiska intressen tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter samt för att kontrollen av bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande mål, strategiska planer och väsentliga policys samt övervakar att dessa efterlevs och uppdateras. Styrelsen beslutar även om förvärv, avyttringar och större investeringar samt godkänner årsredovisning och delårsrapporter. Till styrelsens uppgifter hör även att utöva tillsyn över vd och att fortlöpande utvärdera koncernledningen. Styrelsen ska tillse att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av föreningens verksamhet och ekonomiska ställning, att den externa informationen präglas av öppenhet och saklighet, att det finns tillfredsställande kontroll av att lagar och regler efterlevs och att erforderliga etiska riktlinjer fastställs. Arbetet i styrelsen styrs av en arbetsordning som bland annat reglerar arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, ordföranden och vd. Arbetsordningen uppdateras och fastställs minst en gång per år, normalt vid det konstituerande styrelsemötet. Styrelsen i Lantmännen ska bestå av lägst 7 och högst 13 ledamöter samt av verkställande direktören. Styrelsen utser inom sig ordförande. Inom styrelsen finns ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott och ett ägarutskott. Syftet med utskotten är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt att bereda ärenden inom respektive område. Utskotten har inte någon beslutsrätt. Ledamöter i utskotten utses av styrelsen vid det konstituerande styrelsemötet. Instruktioner för utskotten ingår i styrelsens arbetsordning. 120 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=123">Årsredovisning 2009 Sida 123 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT Styrelsens arbete under 2009 Sedan ordinarie föreningsstämma den 28 april 2009 består styrelsen av nio ledamöter som valts av stämman, tre representanter för de anställda samt vd. Inga suppleanter förekommer. Chefen för den koncerngemensamma enheten Juridik är styrelsens sekreterare. Ingen av de stämmovalda styrelseledamöterna har anställningsliknande förhållande med Lantmännen. Till ordförande har styrelsen utsett Thomas Bodén. Styrelsens sammansättning framgår av presentationen. Sid 124-125 Under året har styrelsen haft 18 sammanträden, varav 6 per telefon och två per capsulam. Av tabell nedan framgår styrelsens närvaro vid mötena. Under året har styrelsen bland annat fattat beslut om för- värv av pastavarumärket Sopps i Norge. Styrelsen har vidare beslutat om att bygga ett nytt bageri för bakverk i Storbritannien och om nedläggning av bageriet i Fristrup. Beslut har vidare fattats om att produktionen vid Kronfågels slakteri i Kristianstad överförs till anläggningen i Valla under 20102011, samt nedläggning av kvarnen i Mjölby. Vid två möten har föreningens revisorer deltagit. Revisionsutskottet Revisionsutskottet har till uppgift att vara beredningsorgan i frågor avseende riskbedömning, intern kontroll, finansiell rapportering och revision. Utskottets arbete ska säkerställa att risker hanteras på rätt sätt, att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer upprätthålls med de externa revisorerna. Utskottet ska tillse att externa revisorers oberoende ställning upprätthålls och utvärdera revisionen och ge information till valberedningen om utfallet. Koncernens internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet. Utskottet består av Birgitta Carlander, ordförande samt Nils Lundberg och Hans Wallemyr. Chefen för internrevisionen är sekreterare. Ledamöterna utses för ett år i taget. Förutom att protokoll från Revisionsutskottets möten distribueras Deltagare i koncernstyrelsemöten 2009 26 5 jan Telemöte Thomas Bodén Elisabet Annell Paul Bergqvist Tommy Brunsärn Birgitta Carlander Bengt-Olov Gunnarson Gert Gustavsson Görgen Kier Nils Lundberg Thomas Magnusson Anitra Steen Hans Wallemyr Per Strömberg Björn Wallin • Närvarande - feb Telemöte 19 feb 1 apr 15 apr Telemöte 28 apr 28 apr Konstituerande styrelsemöte 7 maj till styrelsen, rapporterar utskottets ordförande alla viktiga frågor muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Utskottet har haft fyra protokollförda möten under året. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet har till uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen. Utskottet utarbetar principer för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Dessa principer ska godkännas av föreningsstämman. Utskottet bereder och lämnar beslutsunderlag till styrelsen avseende vd och till vd avseende övriga medlemmar av koncernledningen. Utskottet består av Thomas Bodén, ordförande samt Paul Bergqvist,Anitra Steen och vd Per Strömberg som adjungerad ledamot. Koncernens HR-direktör är sekreterare. Ledamöterna utses för ett år i taget. Förutom att protokoll från Ersättningsutskottets möten distribueras till styrelsen, rapporterar utskottets ordförande alla viktiga frågor muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Utskottet har haft 6 protokollförda möten under året. Ägarutskottet Ägarutskottet har till uppgift att vara beredningsorgan i frågor om ägande och ägarorganisation i koncernen. Ägarutskottets arbete syftar till att säkerställa att arbetet med ägarfrågor hanteras i enlighet med föreningslag och stadgar. Vidare syftar arbetet till att utveckling av stadgar, organisation och förhållandet till förtroendevalda och ägare sker på ett sådant sätt att verksamheten över tiden anpassas till förändringar i samhälle och affärsliv. Utskottet består av Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Thomas Magnusson, Björn Wallin samt Lantmännens chefsjurist Lena Weman. Koncernens medlemschef är sekreterare. Ledamöterna utses för ett år i taget. Förutom att protokoll från Ägarutskottets möten distribueras till styrelsen, rapporterar utskottets ordförande alla viktiga 20 maj Per 2 jun Per 15 jun Telecapsulam capsulam möte 22-23 jun 24 jul Telemöte 1-2 sep 20 sep Tele- möte • • • • • • • • • • - • • • - • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • - • • • • • • • • • • • • • - • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • - • • • • • • • • • • • • • • • • • - • • - - • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • - - • • • • • • • • • • • • • • - - • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Ej närvarande Elisabet Annell avgick som styrelseledamot 2009-04-28. Anitra Steen invaldes som styrelseledamot 2009-04-28. Lantmännens Årsredovisning 200 1219 30 sep 4 nov 17-18 dec
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=124">Årsredovisning 2009 Sida 124 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT frågor muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Utskottet har haft sex protokollförda möten under året. Vd och koncernledning Verkställande direktören, tillika koncernchef, utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av föreningen. Arbetsfördelningen mellan styrelse och vd regleras i styrelsens arbetsordning. Lantmännens koncernledning består för närvarande av 10 ledamöter nämligen vd, divisionschefer och samtliga chefer för gemensamma funktioner. Under året har en omorganisation genomförts där strukturen med åtta affärsområdena omorganiserats till fyra divisioner. Koncernledningens sammansättning framgår av presentationen. Koncernledningen sammanträder som regel en gång per månad. Koncernledningen har det övergripande samordningsansvaret för koncernen. Internrevision Internrevisionen är en, i förhållande till övriga koncernen, oberoende verksamhet, som ska bedriva objektiv säkrings- och rådgivningsverksamhet. Internrevisionen ska, på ett systematiskt och strukturerat sätt, utvärdera och därigenom bidra till ökad effektivitet i koncernens riskhantering, styrning och kontroll samt i koncernens ledningsprocesser. Internrevisionen rapporterar väsentliga iakttagelser och förbättringsförslag till koncernens styrelse via Revisionsutskottet och även till den operativa verksamheten. Internrevisionen granskar hela koncernen och är även den oberoende granskningsfunktionen för Lantmännen Finans AB enligt Finansinspektionens krav. Förutom de granskningar som utförs enligt internrevisionsplanen stödjer funktionen koncernens styrelse och ledning med utredningar och rådgivning. Under 2009 har Internrevisionen identifierat övergripande risker i koncernen, utfört ett antal granskningar både inom affärsområdena och i de gemensamma funktionerna, samt upprättat en revisionsplan för 2010. Internrevisionen deltar även i olika styrgrupper och kommittéer för att erhålla väsentlig information och vara remissinstans i frågor avseende riskhantering, intern styrning och kontroll. Extern revision Antalet ordinarie revisorer är fyra varav en auktoriserad och tre förtroendevalda. Samtliga revisorer är valda av stämman. Auktoriserade revisorer är revisionsfirman Ernst & Young och revisorernas arbete leds av auktoriserade revisorn Lars Träff. Förtroendevalda revisorer är Torvald Carlsson, Lars Falck och Anders Åbyhammar. Samtliga revisorer utses av stämman för ett år i taget. 122 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=125">Årsredovisning 2009 Sida 125 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelsens rapport om intern kontroll har inte granskats av föreningens revisorer. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska lagen om ekonomiska föreningar. Styrelsens ansvar regleras även i svensk kod för styrning av lantbrukskooperativa föreningar och föreningsföretag (Föreningskoden). Enligt Föreningskoden ska styrelsen avge rapport över hur väl den interna kontrollen avseende finansiell rapportering fungerat under det senaste räkenskapsåret. Som framgår under avsnittet Föreningsstyrningsrapport på Sid 118 har Lantmännens styrelse valt att endast uttala sig om hur den interna kontrollen organiserats. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste inslagen i föreningens system för internkontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Internkontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar koncernens styrelse, Revisionsutskottet, vd, ledning och övriga medarbetare och som utformats för att ge en försäkran om tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen. Den interna kontrollens övergripande syfte är att skydda ägarnas investeringar och föreningens tillgångar. Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen och innefattar de värderingar och den etik som Lantmännenkoncernen kommunicerar och verkar utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter, ansvar samt den kompetens som medarbetarna besitter. Ytterligare viktiga områden i Lantmännens interna kontroll är kommunikation och information samt uppföljning. Lantmännenkoncernens värderingar utgör ett långsiktigt åtagande kopplat till uppdrag och affärsidé, mål och strategier som vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Koncernen har som ambition att ”ansvar från jord till bord” ska genomsyra samtliga handlingar, både internt och externt. 2008 upprättade, fastställde och kommunicerade styrelsen en uppförandekod för koncernen. Under 2009 har implementeringen fortsatt med omfattande utbildningsinsatser för att säkerställa att samtliga medarbetare och övriga som omfattas av uppförandekoden, till exempel leverantörer, tar del av denna och förstår den. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Ett revisionsutskott finns som löpande rapporterar till styrelsen. I Lantmännenkoncernen arbetas det kontinuerligt med att säkerställa rätt kompetens på nyckelpositioner såväl för de gemensamma funktionerna som inom de olika affärsområdena. Utöver detta finns policys för viktiga områden som definierar ansvar och befogenheter samt riktlinjer för tillvägagångssätt. Policys finns tillgängliga på koncernens intranät. För koncernens finansiella rapportering finns även upprättat en ekonomihandbok. Uppföljning för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen görs regelbundet. Uppföljningen inbegriper såväl analys av löpande finansiella rapporter mot historik, budget och prognos som uppföljning av rapporterade aktiviteter. Uppföljning görs på bolagsnivå, affärsområdesnivå, divisionsnivå samt koncernnivå. Lantmännens Årsredovisning 200 1239
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=126">Årsredovisning 2009 Sida 126 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT STYRELSE & REVISORER Styrelse Thomas Bodén Ordförande Noraström Född: 1947 Ledamot sedan 2000 Andra uppdrag i Lantmännen: Lantmännen Lantbruk, Scandinavian Farmers, Viking Malt Oy Utbildning: Företagsekonomi, pedagogik, sociologi, officersutbildning Flygvapnet Huvudsysselsättning: Lantbrukare, 120 ha Produktion: Nöt- och lammkött, grovfoder Emissionsinsatser: 211 406 SEK Emissionsinsatser närstående: 11 245 SEK Förlagsandelar: 100 000 SEK Bengt-Olov Gunnarson Vice ordförande Borensberg Född: 1951 Ledamot sedan 2005 Andra uppdrag i Lantmännen: Scandinavian Farmers, Ägarutskottet Utbildning: Lantmästare Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling, skog och vindkraft Andra uppdrag: Stiftelsen Lantbruksforskning Emissionsinsatser: 146 798 SEK* Förlagsandelar: 100 000 SEK Förlagsandelar närstående: 50 000 SEK Paul Bergqvist Vikbolandet Född: 1946 Ledamot sedan 2006 Andra uppdrag i Lantmännen: Ersättningsutskottet Utbildning: Ekonom Huvudsysselsättning: Konsult/ styrelseuppdrag Andra uppdrag: Trygg Vesta A/S, Nova Linja (Kiev), Björk Eklund Group AB, ordförande i Svenska Returpack AB, Sveriges Bryggerier, East Capital Explorer AB, HTC, Pieno Zvaigzdes (Vilnius) Birgitta Carlander Lerdala Född: 1952 Ledamot sedan 2000 Andra uppdrag i Lantmännen: Revisionsutskottet, SL-stiftelsen, Ordförande i VLstiftelsen och Cerealia Stiftelsen Utbildning: Agronomekonom Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Smågrisproduktion med 500 egna suggor plus rekrytering Andra uppdrag: Länsförsäkringar Livs, Försäkringsföretagarförening, vice ordförande Skaraborgs Läns Sjukhem Emissionsinsatser: 171 072 SEK Styrelsen består av tio ledamöter och tre arbetstagarrepresentanter. Ledamöter i styrelsen för Lantmännen ek för utses för en mandattid om två år. Ordinarie föreningsstämma hålls den 5 maj 2010. Per Strömberg Verkställande direktör och koncernchef Stockholm Född: 1963 Ledamot sedan 2007 Utbildning: Civilekonom med internationell inriktning Andra uppdrag: DLF (Dagligvaruleverantörernas förbund), Almondy AB Förlagsandelar: 200 000 SEK HansWallemyr Falköping Född: 1956 Ledamot sedan 2007 Andra uppdrag i Lantmännen: HaGe Kiel, Revisionsutskottet Utbildning: Lantbruk- och ekonomiutbildning Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Vindkraft, växtodling med potatis, skog, uppfödning och utbildning av hoppoch dressyrhästar Andra uppdrag: Flyinge AB, Åsle Vind AB, Källeberg Vind AB Emissionsinsatser: 133 410 SEK* 124 Lantmännens Årsredovisning 2009 BjörnWallin Vattholma Född: 1964 Ledamot sedan 2008 Andra uppdrag i Lantmännen: Lantmännen Lantbruk , HaGe Kiel Utbildning: MSc in agriculture Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling Andra uppdrag: Hauptgenossenschaft Nord AG Emissionsinsatser: 258 946 SEK*
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=127">Årsredovisning 2009 Sida 127 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT STYRELSE & REVISORER Revisorer Förtroendevalda Torvald Carlsson Gamleby. Född 1951 Revisor sedan 2000 Utbildning: Agronomekonom Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling, skog, integrerad grisproduktion Emissionsinsatser: 122 869 SEK* Lars Falck Kristianstad. Född 1962 Revisor sedan 2007 Utbildning: Lantmästare Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Växtodling Emissionsinsatser: 179 185 SEK** Förlagsandelar: 20 000 SEK** Nils Lundberg Skivarp Född: 1958 Ledamot sedan 2007 Andra uppdrag inom Lantmännen: Revisionsutskottet, Scandinavian Farmers, HaGe Kiel Utbildning: Agronomekonom Huvudsysselsättning: Lantbrukare, 600 ha Produktion: Växtodling med sockerbetor, spannmål och raps Andra uppdrag: Betodlarna, Ljusterö Golf AB Emissionsinsatser: 768 148 SEK* Förlagsandelar: 100 000 SEK* Förlagsandelar närstående: 90 000 SEK Thomas Magnusson Tävelsås Född: 1950 Ledamot sedan 2005 Andra uppdrag i Lantmännen: Lantmännen Lantbruk, Ägarutskottet Utbildning: Lantbruks- och ekonomiutbildning Huvudsysselsättning: Lantbrukare Produktion: Mjölk, nötkött, Andra uppdrag: LRF Riksförbundsstyrelsen, Cogeca presidium Emissionsinsatser: 99 802 SEK Förlagsandelar: 20 000 SEK Anitra Steen Torps Gård, Södermanland Född: 1949 Ledamot sedan 2009 Utbildning: Fil kand med beteende- och samhällsvetenskaplig inriktning Huvudsysselsättning: Konsult/styrelseuppdrag Andra uppdrag: SAS AB, Svensk Handel, ordförande Telge Inköp AB, vd i Systembolaget till och med april 2009 Anders Åbyhammar Fellingsbro. Född: 1956 Revisor sedan 2005 Utbildning: Lantmästare Huvudsysselsättning: Lantbrukare, Redovisningskonsult LRF Konsult Produktion: Växtodling, skog, lamm, el/vattenkraft Emissionsinsatser: 97 061 SEK Auktoriserad revisor Lars Träff Ernst & Young, Stockholm Styrelsens sekreterare Lena Weman Chefsjurist Född: 1960 Anställd: 2006 Utbildning: Jur kand och Master of Laws Förlagsandelar: 20 000 SEK Tommy Brunsärn Södertälje Född: 1959 Ledamot sedan 2007 Representant för Unionen Huvudsysselsättning: Inköpschef Lantmännen Cerealia, Järna Gert Gustavsson Falkenberg Född: 1951 Ledamot sedan 2002 Representant för LO Huvudsysselsättning: Operatör foderfabrik Görgen Kier Kristianstad Född: 1959 Ledamot sedan 2008 Representant för LO/Livs Huvudsysselsättning: Livsmedelsarbetare * Genom hel -eller delägt dotterbolag ** varav en del genom hel- eller delägt bolag Lantmännens Årsredovisning 200 1259
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=128">Årsredovisning 2009 Sida 128 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT KONCERNLEDNING Koncernledning Lantmännens koncernledning består av tio ledamöter: koncernchef, divisionschefer och chefer för gemensamma funktioner. Per Strömberg Verkställande direktör och koncernchef Född: 1963 Anställd: 2007 Utbildning: Civilekonom med internationell inriktning Externa styrelseuppdrag: DLF (Dagligvaruleverantörernas förbund), Almondy AB Förlagsandelar: 200 000 SEK Clas Eriksson Vice vd och stf koncernchef Chef division Maskin Ansvarig Strategi & Affärsutveckling Född: 1949 Anställd: 1991 Utbildning: Jur kand Förlagsandelar: 30 000 SEK Anna Elgh Varuflödesdirektör Född: 1963 Anställd: 2006 Utbildning: Civilingenjör, Executive MBA Instituto de Empresa Madrid Externt styrelseuppdrag: LFV - Luftfartsverket Förlagsandelar: 50 000 SEK Arne Rantzow Chef division Lantbruk Född: 1955 Anställd: 1992 Utbildning: Civilekonom Förlagsandelar: 100 000 SEK Anette Rosengren Kommunikationsdirektör Född: 1966 Anställd: 2008 Utbildning: Civilekonom Förlagsandelar: 50 000 SEK 126 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=129">Årsredovisning 2009 Sida 129 FÖRENINGSSTYRNINGSRAP</a> PORT KONCERNLEDNING Johan Karlström Chef division Livsmedel Född: 1965 Anställd: från mars 2010 Utbildning: Civilekonom Förlagsandelar: 0 Monika Lekander Chef division Energi Född: 1953 Anställd: 2005 Utbildning: Civilingenjör, företagsekonomi och marknadsföring Förlagsandelar: 100 000 SEK Per Olof Nyman Ekonomi- och finansdirektör Född: 1956 Anställd: 2008 Utbildning: Civilingenjör Industriell Ekonomi Externa styrelseuppdrag: LRF Samköp Förlagsandelar: 200 000 SEK ElisabethWallin Mononen HR-direktör Född: 1959 Anställd: 2005 Utbildning: Jur kand samt Master of business and administration, Chicago Externt styrelseuppdrag: Arbetslivsresurs AR AB Förlagsandelar: 20 000 SEK LenaWeman Chefsjurist Född: 1960 Anställd: 2006 Utbildning: Jur kand och Master of Laws, Amsterdam University Förlagsandelar: 20 000 SEK Lantmännens Årsredovisning 200 1279
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=130">Årsredovisning 2009 Sida 130 Ordlista och definiti</a> oner Antioxidanter • Antioxidanter är ett samlingsnamn på de vitaminer och andra näringsämnen som förstör de fria radikalerna. Fria radikaler verkar nedbrytande på kroppens celler och bildas genom den mat vi äter men också till följd av stress, luftföroreningar, rökning med mera. Exempel på antioxidanter är vitamin C, vitamin E, betakaroten och mineralerna selen. Avkastning på eget kapital • Avkastning på eget kapital beräknas som periodens resultat, där ingående återbäring och efterlikvid har återlagts, dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på operativt kapital • Avkastning på operativt kapital beräknas som rörelseresultatet dividerat med genomsnittligt operativt kapital. Azofärgämnen • En stor grupp av ämnen som innehåller den kemiska azofunktionen, som ger färgegenskaper. Det används för att färga textilier och läder men också i viss livsmedelsproduktion. B2B • Business to business, icke konsumentrelaterad försäljning. B2C • Business to consumer, konsumentrelaterad försäljning. BOD • Biochemical Oxygen Demand. Vattenemissionsfaktor som beskriver mängden syre som förbrukas vid nedbrytning av organiskt material i avloppsvatten, utan att specificera de närvarande substanserna. Ett högt BOD-värde innebär att den normala syrehalten i vattenmiljön kan sjunka. Betalningsberedskap • Kassa, bank och beviljade krediter som enligt bestämmelser i gällande låneavtal kan nyttjas. Bioenergi • Framställs av biomassa som kontinuerligt nybildas. Med biomassa avses biologiskt material som inte omvandlas kemiskt eller biologiskt i någon större grad. Bioenergi är en förnybar energikälla vars andel av den totala energianvändningen har ökat de senaste decennierna. Biologisk mångfald • En term som beskriver mångfalden av livsformer och arter i ett ekosystem. Ett ekosystem är ett levande biologiskt samhälle i en specifik fysisk miljö. Cash Race • Projekt för att förbättra koncernens rörelsekapital. EAC (Earnings After Capital Charge) • Rörelseresultatet minus kostnad för operativt kapital. Employer branding • Skapa ett varumärke för företaget, som gör företaget attraktivt som arbetsgivare. Ekologisk odling • I den ekologiska odlingen tillåts inte användning av mineralgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Odlingen utnyttjar i stället naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. En väl avvägd växtföljd är viktig och ofta krävs djur på gården. Ekosystem • Ett ekosystem är en avgränsad del av naturen. Ekosystemet består dels av det levande som finns inom systemet (växter, djur, mikroorganismer), dels av det icke levande (vatten, vind, mineraler). FAME • Fatty Acid Methyl Ester, som också benämns biodiesel. Finansiella tillgångar • Finansiella fordringar, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Fossila bränslen • Ej förnybara energikällor till exempel kol, naturgas och olja. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid varvid atmosfären får ett nettotillskott av koldioxid som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Förnybara energikällor • Förnyas kontinuerligt och exempel på sådana är sol, vind, vatten och biobränslen. GI • Glykemiskt index. Anger hur snabbt kolhydrater bryts ner i kroppen. GRI • GRI ger ut riktlinjer för hållbarhetsredovisning som på frivillig basis kan användas av organisationer för att redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av deras verksamhet, produkter och tjänster. Genomsnittligt kapital • Genomsnittligt kapital beräknas på ingående balans och utgående balans varje månad som ingår i den redovisade perioden, det vill säga tretton perioder för helår. Samtliga genomsnittliga kapitalmått beräknas på detta sätt. Global Compact • Ett internationellt ramverk för företag som arbetar efter universellt accepterade principer för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö samt mot korruption. GMO • Genmodifierade organismer, växter med egenskaper som tillförts med hjälp av genteknik. GreenLine • Lantmännens samlingsnamn för att säkerställa hållbara och säkra transporter med god ekonomi. IFRS • International Financial Reporting Standards, ett regelverk för redovisning. Interventionspris • Det garantipris som EU betalar för kvarnvete, korn och majs. Kapitalomsättningshastighet •Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt operativt kapital. Koldioxidekvivalenter • Enhet som gör det möjligt att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. Kolesterol • Ett normalt förekommande ämne i kroppen. Det behövs som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner som till exempel östrogen och testosteron. Ett högt kolesterolvärde är en vanlig orsak till hjärt- och kärlsjukdomar. LEAD • (Learn, Engage, Analyze, Do). Lantmännens metod för systematiskt och långsiktigt förändringsarbete. LDL-kolesterol • (Låg Densitets Lipoprotein) eller det onda kolesterolet. För höga halter är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Marknära ozon • Ozon nära jordytan som bildas bland annat. av kväveoxider och luftens syre under inverkan av kolväten och ultraviolett solstrålning och värme. Nettolåneskuld • Nettolåneskulden utgörs av de räntebärande skulderna, inklusive pensionsskuld och upplupet räntenetto, med avdrag för finansiella tillgångar. Nettoskuldsättningsgrad • Nettolåneskulden i förhållande till summan av eget kapital och minoritetsintressen. Omega 3 • Omega 3 är en benämning på en grupp fleromättade och nyttiga fettsyror som kroppen inte själv producera utan måste tillföras via kosten. De är därför mycket viktiga för vår hälsa. Fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror. Operativt kapital • Operativt kapital beräknas som icke räntebärande tillgångar minus icke räntebärande skulder. Skattefordringar och skatteskulder inräknas inte i det operativa kapitalets tillgångar och skulder. Organiska miljögifter • Ämnen som har sådana egenskaper att det kan skada levande organismer. Miljögifter delas ofta in i organiska och oorganiska miljögifter. Till de oorganiska miljögifterna räknas höga koncentrationer av till exempel metaller, ozon och kväveoxid. Performance Management • Att genom aktiv ledning och uppföljning ta till vara medarbetarnas fulla potential så att de bidrar till att företagets mål uppnås. RME • Rapsmetylester som också benämns biodiesel. Räntetäckningsgrad • Räntetäckningsgraden beräknas som rörelseresultatet plus ränteintäkterna dividerat med räntekostnaderna. Rörelsemarginal • Rörelsemarginalen beräknas som rörelseresultatet i procent av årets nettoomsättning. Shape • Projekt för att effektivisera koncernens arbetssätt. Slam • Restprodukt från avloppsreningsverk som kan användas som gödselmedel, främst som fosforkälla, på jordbruksmark. Slammet, som innehåller biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen, kan även innehålla oönskade ämnen som till exempel tungmetaller. Därför är kvalitetssäkring före spridning till åkermark viktig. Soliditet • Summan av eget kapital och minoritetsintressen i procent av balansomslutningen. Transfetter •Transfett bildas när flytande växtoljor ”härdas”. Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Tungmetaller • Tungmetaller utgör viktiga komponenter för att djur och växter ska kunna leva och fungera normalt men i hög koncentration är de mycket giftiga och därmed skadliga. Bly och kadmium är exempel på skadliga tungmetaller. Vinstmarginal • Vinstmarginal beräknas som årets resultat i procent av årets nettoomsättning. 128 Lantmännens Årsredovisning 2009
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=131">Årsredovisning 2009 Sida 131 Adresser Lantmännen e</a> k för S:t Göransgatan 160 A Box 30192, 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 Organisationsnummer: 769605-2856 info@lantmannen.com www.lantmannen.com Division Lantbruk Von Troils väg 1 205 03 Malmö Tel: 040-22 54 00 Lantmännen Direkt tel: 0771-111 222 www.lantmannen.com Lantmännen Lantbruk Sverige Von Troils väg 1 205 03 Malmö Tel: 040-22 54 00 www.lantmannen.se/lantbruk Lantmännen Lantbruk Internationellt Von Troils väg 1 205 03 Malmö Tel: 040-22 54 00 www.lantmannen.com Lantmännen Bygglant Skvadronvägen 11 Box 1743, 701 17 Örebro Tel: 019-605 17 00 www.bygglant.se Lantmännen SW Seed Onsjövägen 13 268 81 Svalöv Tel: 0418-66 70 00 www.swseed.com Lantmännen Krafft Kvarngatan 2 311 31 Falkenberg Tel: 020-30 40 40 www.krafft.nu Division Maskin S:t Göransgatan 160 A Box 30192, 104 25 Stockholm Tel 08-657 42 00 www.lantmannen.com Lantmännen Maskin Bjurögatan 26 Box 174, 201 21 Malmö tel. 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se Swecon Bolindervägen 100 Box 55, 631 02 Eskilstuna Tel: 016-42 95 00 www.swecon.com Division Energi S:t Göransgatan 160 A Box 30192, 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 www.lantmannenenergi.com Lantmännen Agroetanol Hanholmsvägen 69 Box 932 601 19 Norrköping Tel: 011-15 52 00 www.agroetanol.se Lantmännen Reppe Stora Räppevägen 73 352 20 Växjö Tel: 0470-704 100 www.reppe.se Lantmännen Agroenergi Tack för ditt bidrag till ett bättre klimat! Här kommer symbolen som endast får användas på Map Sveriges papperskvaliteter och den trycksak som har klimatkompenserats enligt vårt system. Den är således bara tillåten för engångsbruk, vid användning på nästa trycksak måste du ta ny kontakt med Christina Nordfeldt (christina.nordfeldt@mapsverige.se) på Map Sverige AB. Märket får tryckas i svart eller grönt (CMYK 65 00 100 8.5) enligt nedanstående varianter och i valfri storlek. Datorgatan 4 Box 5 561 21 Huskvarna Tel: 036-38 93 00 www.agroenergi.se www.agrol.se Lantmännen Aspen Iberovägen 2 430 63 Hindås Tel: 0301-23 00 00 www.aspen.se M KLIMATKOMPENSERAD TRYCKSAK www.mapsverige.se 341 376 Lantmännen Doggy Doggyvägen 1 447 84 Vårgårda Tel: 0322-66 65 00 www.doggy.se KLIMATKOMPENSERAD TRYCKSAK www.mapsverige.se Form & produktion: Wildeco Foto: Omslag: Desirée Börjesdotter, sid 10: Science Photo Library/IBL, Jonas Engström, Magnus Mårding, Åsa Pelli, Lantmännens bildbank. Tryck: Tryckt på miljögodkänt papper på Jernström Offset. Cocoon är ett vanligt träfritt papper av jungfrufibrer och tillverkas av 100% använt träfritt returpapper. Returpappret avfärgas och renas i en miljövänlig process med allra senaste teknik. Denna trycksak är klimatkompenserad för alla fossila utsläpp genom trädplantering i Moçambique. Produktionen är miljödeklarerad enligt Ecomark (www.jernstrom.se/ecomark). Totalt CO2 : 8 285 kg. Total energiåtgång: 25 538 kWh. Division Livsmedel S:t Göransgatan 160 A Box 30192, 104 25 Stockholm Tel 08-657 42 00 www.lantmannen.com Lantmännen Cerealia S:t Göransgatan 160 A Box 30190 104 25 Stockholm Tel: 08-657 42 00 www.lantmannen.com Lantmännen Unibake Emil Møllers Gade 41 DK-8700 Horsens Danmark Tel:+45 7628 5000 www.lantmannen-unibake.com Lantmännen Kronfågel S:t Göransgatan 160 A Box 30174, 104 25 Stockholm Tel: 08-685 42 00 www.kronfagel.se www.danpo.com M T I K R R L A J C Ö K Ä Y S K T mapsverige.se mapsverige.se
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=v9vmpgrk&gInitPage=132">Årsredovisning 2009 Sida 132 Bra mat från Lantmänn</a> en Vår gröna grodd på förpackningen står för ansvarsfullt producerad mat. Mat som vi anstränger oss för att ta fram på ett hållbart sätt, från jord till bord.
