<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=1">En bättre värd Sida 1 En bättre värd EN TIDNING FR</a> ÅN VASAKRONAN NUMMER 3 OKTOBER 2006 ITALIENSKTPÅ VESPA Coacha arbetslaget Kista växer
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 2 VÄLKOMMEN PÅ HUSVISNING! </a> I VÅRA HUS ARBETAR många människor med många olika saker. Det här numret av En bättre värd visar något av den mångfalden. Vi har besökt intressanta verksamhe- ter i Malmö, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Följer du med oss på den resan så får du bland annat träffa: SKÅNES BÄSTA PIZZERIA. Ja, det lär vara restaurangen Vespa i Malmö. I alla fall om vi ska tro Sydsvenskans läsare som röstat om saken. Vi lyckades till och med få Vespas italienska kock att dela med sig av ett recept på en äkta italiensk pizza. INREDNINGSBUTIKEN DUKA. På Duka visar det sig att de säljer betydligt mer än finporslin. Butiks- chefen i Uppsala är riktigt nöjd med den ombyggnad av entrén som medförde att fler kunder hitta- de in i butiken och att de dessutom handlar mer. Här får du också lite trendtips inför höstinredningen. ETT VARMT FRYSHUS. Med en underbar utsikt sitter anställda på Senab, Organon och FB Engine- ering vid hamninloppet i Göteborg. När man tittar ut genom Fryshu- sets fönster kan man nästan tro att man befinner sig på en färja. Arbetar du på en arbetsplats där lokalerna ägnats särskild omsorg eller har ni ett särskilt trevligt arbetsklimat? Hör gärna av dig till oss med reportagetips eller synpunkter på tidningen: redaktionen@ vasakronan.se Eva Kasberg Chefredaktör ges ut av ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg, 08-783 21 18, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed, 08-783 21 20, sara.myrehed@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 HEMSIDA: www.vasakronan.se OMSLAGFOTO: André de Loistedt. REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, Intellecta Publicisterna, 08-506-288-74, ulrika.fricklang@intellecta.se REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Birgitta Nylander-Lindaur, Marcus Ehrenfried, Marianne Gustafsson och Bengt Möller. FORM: Ellen Fjellstedt Collin. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Åtta45, Solna, 2006. EN BÄTTRE VÄRD trycks i cirka 8 000 exemplar. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se En bättre värd 22 16
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 3 4 Samla eller inte samla S</a> å sitter man där mitt i den stora mediefloden – mejlboxen plingar, tv-kanalerna trängs på fjärr- kontrollen och på affärens tidningshylla ryms inte längre alla nya titlar. Den kommande omvärldsbevak- ningen samlas lätt på hög när intressanta tidningar inte hinns med... 5 Bättre självkänsla med coach I idrottsvärlden har man vetat det länge. Coachning kan leda till bättre självkänsla och tillfredsställelse och därmed bättre resultat. Nu har coacherna också kommit till jobbet... 8 Konsten att ställa rätt frågor – Jag visste inte skillnaden mellan självförtroende och självkänsla förrän jag var 29 år. Det verkar också vara många andra som inte vet … 10 Att åldras med stil Om väggar kunde tala. Då skulle det gamla Fryshuset vid Fiskhamnen i Göteborg kunna berätta en spän- nande historia om att åldras med värdighet. Fiskdoften är garanterat borta men husets ursprungliga och egna uttryck finns kvar när det numera fungerar som ett pris belönat kontorshus... 16 En äkta pizza på italienska Målet för Fabrizio Aportone är att lära svenskar äta pizza på ett genuint, italienskt sätt. Utan kompromis- ser. Och på restaurang Vespa i Malmö serveras ingen ketchup. Konceptet har helt klart framgång. Frågan man då ställer sig är: Vad är en riktig pizza? 19 Högt tryck i Kista I Kista arbetar det nu fler personer än det gjorde under it-boomen kring år 2000 och framtids planerna är ljusa och stora... 22 På väg mot dukat bord Hur du kommer in i en butik är avgörande för vad du sedan väljer att handla i den. Ju smidigare entré, desto fler impulsköp. Eller? Sedan Duka i Uppsala fick sin entré ombyggd, har betydligt fler kunder hittat hit... 28 Detaljen När iCore gav formgivaren Lucas Eliasson fria händer var målet att väcka uppmärksamhet. En tom vägg och några sprayburkar resulterade i en grafitti-logga – så långt från iCores strikta vardag man kan komma... 8 Nr 3 • 2006 5 10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=4">En bättre värd Samla eller inte samla 4 SÅ SITTER </a> MAN där mitt i den stora medieflo- den – mejlboxen plingar, tv-kanalerna trängs på fjärrkontrollen och på affärens tidningshyl- la ryms inte längre alla nya titlar. Den kom- mande omvärldsbevakningen samlas lätt på hög när intressanta tidningar inte hinns med. Snabbt insåg någon att det fanns pengar att göra på vår tidsbrist (för inte är det väl orken som tryter?). Numera behöver man inte läsa management-litteraturen utan man kan prenu- merera på tjänsten att någon annan läser dem och sammanfattar dem åt mig. Och Christine Hammer funderar så här när det gäller det egna rekryteringsbolagets framtid: – Vi hyr ut folk till jobb som inte ens fanns för tio år sedan och vad vi gör om tio år är omöjligt att säga. Kanske hyr vi ut personliga medie-filter som sorterar i informationsbruset? MEN HÖGARNA PÅ skrivbordet är ett tydligt tecken på att vi inte riktigt är där ännu. I Radio- och TV-verkets (Rtvv) senaste rapport Medieutveckling 2006 kan man läsa att det 2005 gavs ut fler än 100 nya titlar i Sverige. Är vi verkligen intresserade av en så gam- meldags kommunikationskanal? Ja, om vi ska tro på undersökningar. Enligt en nyligen utkommen amerikansk rapport, ”The Future of News” läser amerikanerna fortfarande tidningar. 77 procent av föredrog att läsa den på papper. Sedan 1982 har de tyska förlagen Bauer och Axel Springer genomfört studier av tyskarnas läsvanor. Där är det 67 procent av befolkning- en som gärna eller mycket gärna läser tidskrif- ter. Det oavsett ålder. Kunskap är makt, så hämta en kopp kaffe och fortsätt läs! SAMLA ELLER INTE SAMLA... Runt skrivbordet Brännbar samling Tidningskorg i trä från finska Artek. Den finns att få i klarlackad björk- eller ekfaner, och vit- eller svartlackerad. Priset är från 790 kr och tillverkaren tipsar om att den också kan användas till vedkorg! Prisvärd samling Ett vackert och betydligt mer prisvärt alternativ är en nyhet från Åhléns. I böjt trä kan du samla tidningar på golvet eller på ett bord. Stället finns att få i svart och rött till ett pris av 350 kr. Utan samling Paper är en väggmonterad förvaringsmöbel främst för tidningar och magasin. Paper är utvecklad för att pryda sin plats såväl fylld som tom. Den har sex förvar ingsfack och görs i formpressat trä i ek, bok och björk. Tillverkare är Mitab och kostar cirka 2 835 kr. Stor samling Tipac är ett tidningsställ och tidningssamlare i ett. Stället är designat av Micael Jungeby och tillverkad i svart lackad ståltråd. Priset är 395 kr på Designtorget. Hård samling Väljer man ett ställ av danska Zali kan man få ett tjusigt i glas med fack av rostfritt stål att sätta på väggen. Men kostar det så smakar det – priset är cirka 3 988 kr.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=5">En bättre värd Bättre självkänsla med coach >> PÅ </a> GOOGLE GER kombinationen av sökorden ”personlig” och ”coach” över 200 000 träffar. Där hittar man allt från sådana som sysslar med chefsutveckling till en ”riktig tibetansk lama”. Det är en växande verksamhet som vill uppfylla vårt behov av struktur, bekräftelse och förmåga att älska oss själva. Coachen har hittat en plats, nånstans mittemellan mentorn och terapeuten. För arbetsgivaren kan det vara ett verktyg för att stötta, förändra och motivera. Oftast är det chefer som blir erbjudna den möjlighe- ten. Eller så vill ett företag i en förändringsfas bara prova på något nytt, som till exempel Starring, Stockholm, med 30 anställda som kallar sig interaktiv reklambyrå. – En av våra anställda hade provat på coachning och var entusiastisk. Därför anlita- de vi Mia Törnblom till en kick-off för ett år sedan, berättar Lotta Green, en av företagets grundare och ställföreträdande vd. Efter det har Starring erbjudit fyra möten i mindre grupper. Några har fortsatt indivi- duellt och några har själva utbildat sig till coacher. UPPENBARLIGEN FANN Starring någonting som kändes bra. – Vi lärde oss mer om varandra – också om människan bakom jobbet. Genom värderings- övningar kunde vi också se att vi inte är en homogen grupp, men att vi trots olikheterna har låg prestige och kan lyssna på varandra. Nu kan vi alla se styrkan av heterogeniteten i gruppen, säger Lotta Green. När arbetet gick vidare i mindre grupper jobbade de med självkänslan – och insikten om att det oftast är individen som sätter sina egna hinder. – Inte sällan handlar det om rädslan för att I idrottsvärlden har man vetat det länge. Coachning kan leda till bättre självkänsla och tillfredsställelse och därmed bättre resultat. Nu har coacherna också kommit till jobbet.COACH 5 Bättre självkänsla med hjälp av en Lotta Green, en av grundarna av Starring.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 >> 6 misslyckas. Om man foku</a> serar på den sista procenten man inte gjorde bra, istället för att stärka sig av det som var bra, så riskerar man att gå i baklås och så småningom blir både självbilden och resul- tatet sämre, förklarar Lotta Green. – Därför måste man få hjälp att se möjligheterna – vad det är som engagerar mig och vad är mina delmål. LOTTA GREEN SÄGER att hon genom coach- ning fått bättre insyn i hur hon själv fungerar och att det varit till hjälp för henne. Men hur kan man som köpare veta vad det är man köper? Marknaden är stor och vem som helst kan kalla sig coach. Sara Widlert, Stockholm, är personlig coach och är certifierad via International Coach Federation (ICF), som också är det internatio- nella certifieringsorganet. – Det finns bra coacher som inte är certifie- rade. Men certifiering är det enda kvalitets- märke man har. Då vet man att coachen är utbildad, har ett visst antal coachingtimmar och har bland annat utfört ett arbets- prov, genom att coacha live, säger Sara Widlert. – Men det är ändå en chansning för köparen, eftersom vi arbetar med oss själva som instrument. Det som pas- sar en kanske inte passar en annan. DET VIKTIGASTE FÖR en coach är att ha egen självkänsla och kunna föra över hur den kan utvecklas. Men i coachandet ska kunden hitta egna svar. – Jag frågar till exempel: ”Om tio, år hur tror du att det här problemet ser ut, är det löst eller finns det kvar. När du ser tillbaka kan du vara stolt över hur du löste det och hur du gjorde?” I en tid där prestation hyllas ökar behovet av balans med övriga livsvärden. Ska man utvecklas på jobbet måste man också utvecklas i privatlivet. Det är där coachen kommer in, att få den som coachas att lösa problem, knyta ihop livet, få struktur på tillvaron och kanske till och med bli klar över existensiella frågor. Maria Åslund ”Det viktigaste för en coach är att ha egen självkänsla och kunna föra över hur den kan utvecklas.”
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 7 ILLUSTRATION: BARRY CRUSEL</a> L>>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=8">En bättre värd Konsten att ställa rätt fragor 8 N</a> amn: Mia Törnblom. Ålder: 39. Yrke: Coach, motivatör, inspiratör. Familj: Maken Michael. Bor: Kungsholmen i Stockholm. Fritidsintresse: Att njuta av livet på alla möjliga sätt, tycker om att umgås med vänner och äta gott. Läser just nu: ”Livet i familjen” av Jesper Juul.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=9">En bättre värd Sida 9 9 – Jag visste inte skillnad</a> en mellan självförtroende och själv- känsla förrän jag var 29 år. Det verkar också vara många andra som inte vet … Mia Törnblom peppar, coachar och inspirerar människor på samhällsstegens alla nivåer. COACHNING HAR ANNARS mest förknip- pats med elitidrott och företagstoppar. Men allt fler får tillgång till detta verktyg – även på fängelser, som Mia ibland besöker för att inspirera dem som förlorat all självkänsla. – Vi har aldrig fått lära oss hur man stärker den. Redan i skolan talar man bara om pre- stationer. Det är tufft för självkänslan; ingen kan lyckas jämt. Det finns de som naturligt tar hand om sin självkänsla, men det är inget man pratar om, säger Mia. Den som har gott självförtroende, men låg självkänsla, kan ta på sig och genomföra upp- gifter. Men även om det går bra kanske perso- nen inte är säker på att insatsen är tillräcklig. Och det är inte ovanligt att känna det som om man ”är en bluff, som de andra kommer att avslöja när som helst”. – Man måste lära sig att bekräfta sig själv, annars spelar det ingen roll hur mycket man får av andra … Oron för att inte duga leder ofta till att man tar på sig mer jobb och svårare uppgifter, bara för att få bekräftelse. Men den strategin leder bara till kortvarig tillfredsställelse för själv- förtroendet – däremot får självkänslan ingen näring på det viset. Så börjar man om från början igen, med nya uppgifter och duktighetens hjul snurrar fortare och fortare tills det i värsta fall tar tvärstopp i den så omtalade ”väggen”. Många har svårt att få tillvaron att gå ihop, med jobb, familj och alla vardagskrav. Därför måste man lära sig att strukturera, fokusera och göra det som är mest angeläget. – Mitt jobb är att ställa så smarta frågor så att de jag möter ser vad de borde göra. Svaren ligger hos dem själva. DET SPELAR INTE SÅ stor roll vem som ska coachas och vilken uppgift den personen har. – Coachning funkar på alla. Det är precis som med fysisk träning. Alla får bra kondi- tion av att röra sig, men alla kanske inte kan springa 100 meter snabbt. Mia har utvecklat ett eget träningsprogram, med utgångspunkt från andra metoder. Hon har också skrivit böcker i ämnet och är ofta anlitad som talare. – Jag använder humor för att avdramatisera rädslor. Det är ingen medveten retorik. Men det var en stark upplevelse när jag märkte att jag är ganska rolig, numer. Jag har helt enkelt lidit färdigt! Maria Åslund Konsten att ställa rätt frågor Mia Törnblom är 39 år och har själv lyckats ta sig ur ett nattsvart mörker och lever idag ett glädjerikt liv, fyllt av kraft och energi. – För tio år sedan var jag en hemlös heroinist på behandlingshem. Det var först då jag insåg vad som fattades mig. Jag hade bra självförtroende, men saknade självkänsla. Mia förklarar att där börja- de hennes resa för att stärka sitt eget värde i hennes egna ögon. – Jag läste, frågade alla som jag stötte på, provade olika metoder och började utveckla ett program utifrån delar av befintliga. På så sätt hittade jag ett sätt som fung- erade bra för mig. För Mia är ett av det vikti- gaste instrumentet en speciell bok. – I en bok skriver jag varje kväll något jag gjort bra, något jag är tacksam för och något jag behöver hjälp med. Jag skriver inte upp sådant jag varit ”duktig” på. Att fokusera på prestation gör vi tillräckligt ändå och det kan vara nega- tivt. Nej, snarare skriver jag saker som ”det var modigt av mig att be om ursäkt”. Att lyfta fram sådant skapar egenvärde. – Det är dags att vi börjar behandla oss själva med lika mycket kärlek och respekt som dem vi tycker om! Mias resa Mera självkänsla är Mias andra bok.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=10">En bättre värd Att aldras med stil GÖTEBORGS FRYSH</a> US ligger vid Göta Älv och man kan nog påstå att kontorsfastigheten i Majorna är ett av Göteborgs mest sevärda kontor. Områdets hamnkaraktär och den vidunderliga utsikten bjuder gästerna på en inspirerande vattenkontakt. – Det är en speciell och härlig atmosfär här, konstaterar Magnus Tengberg, marknadsom- rådeschef på Vasakronan i Göteborg Öst. Det är ett modernt kontorshus mitt i ett område med traditionell verksamhetskaraktär. När fiskbilarna kör förbi Fryshusets par- kering förklarar han att det fortfarande hålls dagliga fiskeauktioner i hamnen. Fiskhamnen i Göteborg anlades för att bli ett centrum för västkustfisket. Den första etappen påbörjades redan 1908. Till anlägg- ningen hörde då bland annat kontor och auktionshall. Själva Fryshuset uppfördes 1918 och disponerades av Svenska Fryserierna. Den första delen av huset uppfördes efter ritningar av en dansk arkitekt och 1938 tillkom en till- byggnad utformad av G Hoving. SOM VI BERÄTTADE i förra numret av En bättre värd har det skett och planeras stora förändringar i Göteborg. Förändringen av Norra och Södra Älvstranden, bland annat genom Götatunneln, har gjort att döda asfal- tytor nu kan användas till annat. Även Fiskhamnen och Fryshuset, som ligger något längre bort från centrum längs älvs- stranden har genomgått en tydlig förändring. Sedan fiskhanteringen upphörde i huset rym- des alla upptänkliga verksamheter. Här fanns till exempel lokaler för paintboll och reploka- ler för musikgrupper och det fanns även ett antal lägenheter. ”Man kan väl säga byggnaden har gått från fryshus till en sunkig nergången byggnad till en toppmodern kontorsfastighet.” Så beskrev Roddy Carlsson husets utveckling när han förvärvade fastigheten för Vasakronans räk- ning 2001. Det pågick då en omfattande renovering och ombyggnad av huset som startat redan 1999. Fastigheten tillbyggdes och renoverades för cirka 175 Mkr. Ett lyckat projekt uppenbarligen för 2003 tilldelades huset kommunens byggnadsmin- nespris för hur en gammal byggnad på ett föredömligt sätt kan få ett nytt liv. Fryshusets förvandling har enligt prisnämnden mycket skickligt balanserats mellan det gamla origi- nalutförandet och de nya tilläggen. Samtidigt har ett eget uttryck skapats som lyfter den arkitektoniska kvaliteten till en hög nivå. Fryshuset är återigen ett landmärke vid inloppet till Göteborgs hamn. Om väggar kunde tala. Då skulle det gamla Fryshuset vid Fiskhamnen i Göteborg kunna berätta en spännande historia om att åldras med värdighet. Fiskdoften är garanterat borta men husets ursprungliga och egna uttryck finns kvar när det numera fungerar som ett pris belönat kontorshus. Foto: Johan Wingborg ATT ÅLDRAS 10>>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=11">En bättre värd Sida 11 11 MED STIL</a>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=12">En bättre värd Sida 12 12 ”På ett föredömligt sätt</a> visar projektet hur en gammal byggnad kan få nytt liv. Fryshusets förvandling har mycket skickligt balanserats mellan det gamla originalutförandet och de nya tilläggen”. Så löd motiveringen när Fryshuset tilldelades Göteborgs kommuns årliga byggnadsminnespris som delas ut med pompa och ståt vid jul varje år. Priset ”Årets bästa byggnad” har delats ut sedan 1965 efter en donation från makarna Per och Alma Olsson.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=13">En bättre värd Sida 13 13 Fryshuset Adress: Fiskha</a> mnsgatan 6/ Skärgårdsgatan 1 Byggnads-/ombyggnadsår: 1918/2001 Kontor: 11 890 kvm Övrigt: 3 168 kvm Hyresgäster: FB Engineering AB, Senab AB, Organon AB m fl >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=14">En bättre värd Sida 14 14 Fryshuset lokaler nyttja</a> des under många år som frysrum av fiskare och fiskgrossister. Med hjälp av transportband forslade man fisk från båtarna i hamnbassängen upp till frysrummen. Under åren 1991 till 1993 förändrades Fisk- hamnens östra del rejält då hamnbassängens inre del fylldes igen och en äldre byggnad ersattes med en ny administrationsbyggnad. Den gamla träkajen finns däremot kvar och längs kajens västra del finns också ett av trä- skjulen från 1924 bevarat.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 15 Byggnaden är av sten och</a> har en höjd som varierar mellan en och fem våningar. Exteriören präglas framför allt av funktionalistisk stil men det förekommer också inslag av klassicism. Fasaden är slätputsad med detaljer av kalksten. Vid gårdsentrén finns en ”portstuga” av gult tegel och entrépartiet är dekorerat med ett lejonhu- vud av granit. Gården omges av en skifferklädd mur.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=16">En bättre värd En äkta pizza pa italienska EN ÄKTA</a> PIZZA GRANNAR Hyresgäst: Restaurang Vespa Adress: Kanalgatan 3, Malmö Antal anställda: 8 personer Hyresgäst sedan: 2005 Goda FOTO: ANDRÉ DE LOISTEDT
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 17 >> För 4 personer 1/2 kg</a> vetemjöl 1/2 tsk salt 1/2 dl Extra vergine olivolja 3 dl vatten och kronjäst, lika stor som en sockerbit. Börja blanda vatten och jäst i en rostfri bunke tills jästen smält. Tillsätt sedan olja, salt och mjöl tills degen blir gans ka kompakt, ska likna en brödmassa. Låt degen jäsa cirka 2 tim- mar. Kavla sedan ut den och lägg på en ugnsplåt. Låt degen jäsa ytterligare 1/2 timme. Lägg sedan på krossade tomater, salt, oliv- olja och mozzarellaost. Pizzan ska bakas cirka 45 minuter och sedan 10 minu- ter till med grill. PIZZAN FÅR OFTA STÅ som symbol för ett ohäl- sosamt och onyttigt leverne. Fett drypande piz- zor passar inte in i bilden av den hälsosamma livsstil som många eftersträvar. Pizza känns liksom omodernt. Efter ett besök på Vespa i Malmö förändras den bilden. Chefskocken Fabrizio Aportone hävdar att pizza inte alls behöver vara någon kaloribomb. Det är många saker som skiljer Sverige från Italien. Klimatet. Språket. Temperamentet. Inte minst konsten att laga italiensk mat. – Många italienare kom till Sverige på 1970-talet och startade pizzerior, trots att de egentligen inte kunde laga mat. De misstolka- de det italienska köket och det får vi äta upp nu, kan man säga, säger Fabrizio Aportone. Han har arbetat inom restaurangbranschen halva sitt trettioåriga liv och har en klar upp- fattning om hur en pizza ska se ut, vilken konsistens den ska ha och hur den ska smaka. Men också hur en del andra rätter inte ska vara. – Jag har varit med om att vi kommer ut med Spaghetti Carbonara och kunden säger att det inte är vad de har beställt. Senast de åt det, så serverades den med en krämig gräddsås. Men då säger jag att det är vi som serverar Carbonara som den ska vara. De får helt enkelt lära sig, säger han och rycker på axlarna. För det är det som är själva idén med Vespa. Inte italiensk mat på svenska. Utan italiensk mat på italienska. I Sverige. Det har de lyckats så bra med att de utsetts till den restaurang som serverar godast pizza i hela Skåne. Succén startade i Lund där den första Vespa-restaurangen öppnade i april 2004. Det gick så bra att de startade en res- taurang också i Malmö, som ligger på Kanal- gatan 3, i gatuplan på Vasakronans hus. Fabrizio Aportone har bråttom och ser på klock- an. Han ska snart resa till Helsingborg där Vespa håller på att starta sin tredje restaurang. – Målet är att lära svenskar att äta itali en- skt på riktigt. Vi beställer råvaror direkt från Italien och kompromissar inte med recepten, säger han. På Vespa går det därför inte att få en pizza med nötter eller bananer. – Banan är en frukt. Det kan man äta till efterrätt, men inte på en pizza, säger Fabrizio Aportone. Eller ketchup. – Ingen kommer att få ketchup till Spaghetti Bolognese hos oss. Vi serverar det helt enkelt inte, säger han. VARFÖR MAN HELT SKA ANPASSA sin meny efter kundernas smak och önskemål, har Fabrizio Aportone ingen som helst förståelse för. – Vi kommer aldrig att servera plankstek eller Janssons frestelse, även om kunderna skulle fråga efter det. Eller pizza med oxfilé och bearnaisesås. När man kommer till oss, får man anpassa sig till den meny som vi har och den italienska kulturen, säger han. Vad är en riktig pizza då? – En riktig pizza är bakad med olja, vat- ten, mjöl, salt och jäst. Vissa har i socker och öl i degen, men det är inte originalreceptet. Degen ska vara jäst så att den är lätt att kavla ut och så den blir frasig när den har varit i PÅ ITALIENSKA Målet för Fabrizio Aportone är att lära svenskar äta pizza på ett genuint, italienskt sätt. Utan kompromisser. Och på restaurang Vespa i Malmö serveras ingen ketchup. Konceptet har helt klart framgång. Frågan man då ställer sig är: Vad är en riktig pizza? En riktig pizza
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=18">En bättre värd Sida 18 18 ugnen. Det ska gå att sk</a> ära en slice och hålla upp den, så här (Fabrizio visar med en osynlig pizzabit i handen) utan att den böjer sig. Och den ska vara 180 gram, inte mer. LITE HAR FABRIZIO ändå kompromissat med receptet, genom att erbjuda fullkorn i såväl pasta som pizzabotten. För att det blir nyt- tigare. – Det ska inte vara så mycket grejer på. Jag gillar Margherita, som är döpt efter en italiensk drottning, med tomatsås, mozzarella och basilika. Kanske med sardeller, så att det blir en Napoletana eller en stark salami. Det är viktigt att skinkan och den färska pastan är italiensk. Men vissa råvaror köps in från Sverige, för matsmältningens skull. – Om man är född i Sverige och uppväxt med svenska varor, kan man vara känslig för råvaror från andra länder. Därför kombinerar vi det italienska med det svenska, säger han. Generellt sett är svensk mat fetare. Det har med klimatet att göra, menar Fabrizio. För många är Italien ett drömland med sin fantastiska mat, det härliga klimatet och den sköna italienska mentaliteten. Hur kan man som italienare vilja lämna det för Sverige med sina plankstekar, Janssons frestelse och långa, kalla mörka, vintrar? – Sverige är ett land med stora ytor och nio miljoner människor. Italien är ett lite mindre land men med 59 miljoner invånare. Det är för tight i Italien, inte lika lätt att uttrycka sig. Vill man göra något nytt, vill man satsa på ett genuint italienskt kök i Sverige, så lyckas man förr eller senare, säger Fabrizio Aportone. Det är inte bara pizza och pasta som har trängt sig in i den svenska folksjälen, utan också italienskt kaffe. Inte ens i Italien dricker man lika mycket kaffe som i Sverige. Ändå var det i Venedig som det första kaféet eta- blerades. Även om svenskarna har druckit sitt kaffe på sitt eget sätt, har smaken för ita- lienskt kaffe fått ett stort uppsving de senaste åren. Men det finns lycksökare även i den branschen. – DET ÄR INTE ALLA som kan göra en riktig espresso. Det kan vara att man använder fel bönor och serverar det med fel temperatur. Vattenkvaliteten varierar också. I vissa delar av Sverige passar vattnet inte alls tillsammans med vissa bönor. Det blir inte bra kaffe på slutet, helt enkelt. Att använda italienskt vat- ten på flaska är alltid en lösning, säger han. Fabrizio påpekar att det är att lära svensk- arna äta italiensk mat som är målet för Vespa. Den svenska kulturen och livsstilen har de inte som ambition att göra något åt. – Vi vill bara visa vad det italienska köket har att erbjuda och förhoppningsvis locka dig till att uppleva mer i livet, säger han. Cecile Frödén JOHN DAHLQVIST, 31, WEBBUTVECKLARE. Varför äter du på Vespa? En kompis till mig sa att det var ett bra ställe och tog med mig hit. Det är mitt första besök här. Jag är väldigt nöjd. Generellt trevligt ställe med bra service. Jag kan tänka mig att gå hit igen. Vilken rätt valde du idag? Pizza med salami och mozzarella. Jag tyckte att det var bra. En ganska lätt pizza, trots sitt stora ostinnehåll. Det kändes inte så piz- zatungt i magen när jag hade ätit den. En pizza med bra klass, helt enkelt. Bra lunchmat till bra pris. Vad är det som är speciellt med italiensk mat? Enkelt och ändå gott, med bra kva- litet på råvarorna. Jag gillar pasta. LOUISE STRAND, 38, BOLAGS JURIST. Varför äter du på Vespa? Det var någon som tipsade mig. Det är första gången jag är här idag. Det var gott och en mysig uteservering. Speciellt idag när det är sol! Vilken rätt valde du idag? Lasagne. Den var nog annorlunda mot vad jag är van vid. Lite sma- lare än vad det brukar vara. Vad är det som är speciellt med italiensk mat? Jag gillar verkligen italiensk mat. Smaken och kryddorna. >>
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=19">En bättre värd Högt tryck i Kista 19 KISTA VÄXER. </a> År 2000, när konjunk- turen och it-boomen stod på sin topp, arbetade 26 500 personer i Kista. Det rekordet slogs förra året och nu arbetar här nästan 30 000 personer. Av dessa är två tredjedelar anställda på ett it- eller telekomföretag. Under 2004 startade eller flyttade närmare 90 it- och tele- komföretag till Kista vilket var en för- dubbling jämfört med 1999. Under årets två första kvartal har 47 sådana företag startat eller flyttat hit. Numera verkar över 450 it- och telekomföretag i området. Räknar vi dessutom in övriga typer av företag, som restauranger, tobaksaffärer, frisörer, klädaffärer och revisionsbyråer stiger siffran till en bra bit över 1 300 företag. – Här finns faktiskt fler företag och anställda på en begränsad yta än någon annanstans i landet, säger Magdalena Högt tryck i Kista >> Kista idag It- och telekomföretag: > 450 Yrkesverksamma: Nästan 30 000, varav 2/3 arbetar inom it- och telekomsektorn Studerande: 4 000 Forskare: 1 000 Kommunikationer: 15 minuter från T-centralen och 15 minuter från Arlanda flygplats Kista i morgon År 2015-2020 kan antalet arbetsplatser ha fördubblats och antalet högskolestude- rande tredubblats. Kista i övermorgon Om 20 år eller längre har Stockholm fått ett högtek- nologiskt stråk som sträcker sig från det medicin- och bioteknikkluster som nu hål- ler på att växa fram vid Norra Stationsområdet, via Kista och vidare till Arlanda. I Kista arbetar det nu fler personer än det gjorde under it-boomen kring år 2000 och framtids planerna är ljusa och stora.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=20">En bättre värd Sida 20 20 >> Bosson som är vd för</a> Kista Science City, en organisation som har till uppgift att attrahera nya företag till området och se till att befint- liga företag blir kvar och växer. Ett av dessa företag är Symsoft som är ett bra exempel på ett ”typiskt” Kista-före- tag. Företaget verkar i telekomsektorn och utvecklar och säljer olika typer av it-system till mobiloperatörer. Har du skickat ett mms någon gång och har Tele2 eller Telia som mobiloperatör har hanteringen av det medde- landet passerat ett system från Symsoft. ETT ANNAT KÄNNETECKEN på att Symsoft är ett Kista-företag är den snabba tillväxten. Historiskt har företaget vuxit med 40 procent årligen men i år har tillväxttakten tagit ytter- ligare ett skutt och omsättningen är nu 60 procent högre jämfört med förra året. – Vi har vind i alla segel, sammanfattar före- tagets vd Patrik Philipson. Symsoft har sina lokaler i Vasakronans Kista Science Tower som är Sveriges högsta kontorsbyggnad. Företaget sitter på våning 16 och 17 i det 32 våningar höga glastornet. – Det känns skönt att kunna sitta här och se ner på konkurrenterna, säger han skämtsamt. Patrik Philipson berättar att företaget var ett av de första som skaffade lokaler i Kista Science Tower. – För ett tillväxtföretag som oss är det viktigt att sitta fränt och fräscht, både för personalen och för våra kunder, för att på så sätt visa att vi är ett framgångsrikt och seriöst företag. Philipson menar att det finns en rad förde- lar med att Symsoft sitter i Kista. Närheten till både City och Arlanda är en av dem. – Det är också positivt att se hur Kista cen- trum har utvecklats under de senaste åren. Att så många it- och telekomföretag är sam- lade tätt tillsammans har också underlättat rekryteringen menar Patrik Philipson, vilket onekligen kan vara viktigt för ett företag som i år ökat antalet anställda med över 80 pro- cent, från 40 till 73 personer. Startskottet till det som numera kallas för Nordens Silicon Valley, Wireless Valley eller Mobile Valley var när datorjätten IBM i slutet av 1970-talet flyttade sitt huvudkontor till Kista och när telekomjätten Ericsson i samma veva flyttade hit viktiga delar av verksamheten. EN AV ORSAKERNA TILL IBM:S flytt var att företaget vuxit ur sitt dåvarande huvudkontor. Nu har samma sak skett i Kista. På företagets huvudkontor arbetar 1 400 personer, dessut- om sitter ytterligare 550 anställda i en annan lokal i Kista. Företaget har dock inga planer på att flytta huvudkontoret någon annanstans. – Tvärtom har vi under de senaste åren flyt tat hit personal från andra delar av Stock- holmregionen, säger Johan Ekesiöö som är vd för IBM i Sverige. Johan Ekesiöö är personligen starkt engage- rad i utvecklingen av Kista. Han är ordföran- de i företagarföreningen och sitter med i sty- relsen för Stiftelsen Electrum som verkar för att Kista ska vara en bra miljö för nya företag Patrik Philipson, Symsoft.Johan Ekesiöö, IBM.Magdalena Bosson, Kista Science City. ” Här finns faktiskt fler företag och anställda på en begränsad yta än någon annanstans i landet.”
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 2121 och som bland annat sk</a> a hjälpa företagen i deras kontakt med högskoleforskningen. – Det är oerhört viktigt för Sverige att Kista kan behålla sin position som ett av världens mest progressiva och framåtriktade it- och telekomkluster. Ekesiöö menar att Kistas styrka är det nära samarbetet mellan företagen och den akade- miska världen. Nu måste man fördjupa detta samarbete för att stimulera nya idéer och få nya företag att starta i Kista som sedan kan växa och komma ut på världsmarknaden. – Ska Kista kunna fortsätta att konkurrera med områden som Silicon Valley i USA och Bangalore i Indien är det också viktigt att den offentliga sektorn i hela Stockholmsregionen ligger i teknikens framkant och utnyttjar nya it- och telekomlösningar inom exempelvis sjukvården och äldreomsorgen. IBMS:S VD MENAR att Stockholm behöver fler satsningar som Kista och har stora för- hoppningar på det medicin- och bioteknik- kluster som nu håller på att växa fram vid Norra Stationsområdet i närheten av Karolin- ska institutet. – På 20 års sikt kommer Norra Stationsom- rådet att bli lika viktigt för bioteknikindustrin som Kista redan är för it- och telekomindu- strin. Den typen av företag är dessutom myck- et it-intensiva vilket jag tror kommer att leda till spännande korsbefruktningar mellan dessa företag och it-företagen i Kista. Magdalena Bosson går ett steg längre: – På sikt kommer Stockholm att få ett hög- teknologiskt stråk som sträcker sig från City via Norra Stationsområdet till Kista och vida- re ut till Arlanda. Det här stråket kommer att bli ett viktigt tillväxtområde för Sverige men kommer fortfarande att ha tydliga branschom- råden där it- och telekomföretagen är samlade kring Kista. Per Lövgren ”För tillväxtföretag som oss är det viktigt att sitta fränt och fräscht, både för personalen och våra kunder.” En ledande nation När Sweden ICT Week hölls i Kista Science Tower och på Stockholmsmässan den 18-22 september var Vasakronan en av huvudsponsorerna. Veckan invigdes av Ericssons vd Carl-Henric Svanberg, som berättade om mobiltelefonins enorma utveck- ling och snabba spridning över världen. Därefter hölls under ICT-dagarna en mängd seminarier och utställningar på temat vad dagens teknik kan göra för dig. Carl-Henric Svanberg inledde genom att poäng- tera Sveriges ledande position inom ICT, och menade att mobilt internet inom några år kommer att vara lika stort som mobil röstkommunikation. Dessutom gav han en försmak över hur IP-TV kom- mer att förändra vår mediekommunkation. – Det spelar ingen roll när du vill se på dina program, allt går att ladda ned när du själv vill, oavsett om du vill se det på din TV eller din dator. Det kom- mer att helt för- ändra vår med- iekonsumtion, sa Carl-Henric Svanberg. FOTO: CHRISTOFFER EDLING Carl-Henric Svanberg, koncernchef på Ericsson.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=22">En bättre värd Pa väg mot dukat bord 22 GLASRIDÅN </a> SOM SKILJER ute från inne glider upp, en lagom stund för att släppa in en ny kund. Benen styrs, som vore det automatiskt mot det stora matsalsbordet i ek och de sex stolarna med stoppad skinnsits. Den oljade ekens lena yta; undrar hur det skulle se ut hemma? Kanske tillsammans med de där ser- vetterna och servisen som står dukade på bor- det. Glasen är ju gudomliga. Kanske till mid- dagen för vännerna på fredag? Och den svarta Hur du kommer in i en butik är avgörande för vad du sedan väljer att handla i den. Ju smidigare och snyggare entré, desto fler impulsköp. Eller? Sedan Duka i Uppsala fick sin entré ombyggd, har betydligt fler kunder hittat hit. På väg mot dukat bord Text: Cecile Frödén Foto: Sven Tideman
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=23">En bättre värd Sida 23 23 >> kristallkronan. Visst</a> är den vågad, men ack så läcker. Skulle få de andra att tappa hakan. Plötsligt kommer tanken: Säljs det möbler på Duka? Och var är finporslinet? Margareta Wallén glider upp bredvid och förklarar lite beklagande att bordet är sålt, men går att beställa. Hon är butikschef på Duka som ligger vid Stora torget i centrala Uppsala. Med erfarenhet från branschen och från Duka under hela sitt yrkesverksamma liv, konstaterar hon att det aldrig varit roligare än nu. – Vi erbjuder hela koncept. Här kan du hitta allt för ett komplett dukat bord. Även soffor och fåtöljer för kaffet med avec, säger hon. Färgmatchningen är viktig. Det ska inte vara nödvändigt att rusa i en mängd olika butiker för att hitta rätta färgen. Duka har allt som behövs och allt stämmer ton i ton. – Det handlar mycket om inspiration, säger Margareta Wallén. I skyltfönstret lockar höstens och vinterns trender med gobelängmönster i kontrasterna vitt och svart och ”softa” orientaliska mönster med guld och brunt. Stora orientaliska lyktor och maffigt brunsvarta ljusstakar kommer att lysa upp och värma. Nya leveranser med varor kommer varje vecka. GRANNAR Hyresgäst: Duka AB Adress: Stora torget 4, Uppsala Antal anställda: 6 personer Andra hyrda kvadratmeter: ca 520 kvm Omsättning: ca 10 miljoner Hyresgäst sedan: 1978, då huset byggdes Goda
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=24">En bättre värd Sida 24 24 – Det är som julafton va</a> rje gång! Det spe- lar ingen roll hur sent på eftermiddagen det är, vi bara måste packa upp varorna för att skylta om, säger hon. 1990 var i allt väsentligt ett händelserikt år. Det var då Nelson Mandela frigavs från sin mångåriga fängelsevistelse, Irak inva- derade Kuwait, dödsstraffet avskaffades i Andorra, Anders Limpar började spela i Arsenal, och Loa Falkman kom sist i den svenska uttagningen till Melodifestivalen med bidraget Symfoni. Och wokpannan blev årets julklapp. Margareta Wallén minns att det blev en milstolpe för Dukas val av sortiment. – Wokpannan var ett steg att våga sig på något annat än finporslin, silverbestick och kristall, säger hon och understryker att det sortimentet så klart också finns kvar för samlare. VÅRA HEM, har som bekant, ockuperat alltmer utrymme i människors medvetande. Dukas sortimentet har följt den utveckling- en från Blå blomst och Måsen till att mer och mer följa inredningstrenden. Även sättet att arbeta har förändrats. Tidigare var det varje butik som köpte in direkt från leverantören. Nu sker allt inköp från Duka centralt, vilket Margareta Wallén anser vara en utveckling i rätt riktning. – Vi slipper springa på mässor och för- handla. Nu kan vi koncentrera oss på att göra det vi är bäst på och det som är det allra roligaste: att skylta i butiken och ta hand om våra kunder, säger hon. Och kunderna har blivit fler. Säkert har det nya sortimentet gjort sitt till för att locka in dem i butiken. Men den ombygg- nation av entrén som värden Vasakronan genomförde var avgörande för den nya kundtillströmningen, enligt Margareta. –Tidigare var ingången väldigt otillgäng- lig. Först var du tvungen att öppna en stor, tung dörr och då kom du in i en liten trång tambur där vi hade stora fläktar igång under vintern. Dessutom så hade du den där stora pelaren rakt framför dig när du kom in i butiken, säger Margareta Wallén och pekar. ENTRÉNS UTFORMNING reflekterar man egentligen inte över. Just det är en del av framgången. – Nu är det lättare för kunderna att komma in och jag märker att de handlar på ett annat sätt också. Tidigare visste kunder- na redan vad de skulle ha när de kom. Nu verkar fler köpa saker som de blir inspire- rade av i butiken. Dessutom är det betydligt fler som hittar hit. Vi har i genomsnitt tusen kunder varje dag, säger Margareta Wallén. Nu är butikschefen mycket nöjd med lokalen och ingången. Och hon passar på att berätta om hur avundsjuka hennes kol- legor är över det stora lagret som finns i källaren och den lättarbetade lastkajen på baksidan. Även Dukas nya koncept inspirerar henne och idéerna om hur konceptet kan utökas kommer ständigt. – Det kan sluta vart som helst. Vi kanske kan erbjuda cd-skivor och stereo som pas- sar till inredningen. Eller platt-tv. Så är det med dagens branschglidning att vad som helst kan hända. Det gäller att överraska kunden, säger Margareta Wallén. Margareta Wallén
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=25">En bättre värd Sida 25 25 >> Värden På Sundbybergs</a> vägen i Solna byggs ett helt nytt tingshus, stax intill Polisen och Åklagar- myndigheten. Hit flyttar den 1 april nästa år Solna nya Tingsrätt med ett 80-tal anställda och ett upptagningsområde på över 300 000 personer. Vasakronan bygger huset och tidplanen är tajt. – I domstolsarbetet finns inga respiter, säger lagman Lars Lindström, chef för tings- rätten i Solna. Det var en lång process innan den omorganiserade tingsrätten hittade nya lokaler som lever upp till de höga kraven säkerhet och logistik. Till slut föll valet på Vasakronans erbjudande om nya fräscha och lokaler intill Polismyndig- heten på Sundbybergsvägen. I början av oktober samlade Vasakronan med entreprenörer hela arbetslaget som bygger Solna nya Tingsrätt till en gemensam information om bygget. Ett 70-tal byggjob- bare och Vasakronans anställda tog en fika mitt på byggplatsen för att lyssna på vad bland andra lagman Lars Lindström hade att säga om den nya tingsrättens utformning, varför den byggs och när den tas i drift. – Det är efter ett regerings- beslut om en stor omorgani- sation av tingsrätten i länet vi bygger nya tingshuset, berättar han. Solna, Sundby- berg och Ekerö som tidigare ingått i vårt upptagningsom- råde utökas från 1 april till att omfatta även Västerort i Stockholms kommun. Områ- det ökar från 200 000 till 310 000 personer och Solna tingsrätt anställer ett 50-tal nya medarbetare. Att samla alla som jobbar med tingshuset till en gemensam bild av byggprojektet var ett viktigt steg på vägen. – Speciellt när tiden är kort och många är inblandade, säger Vasakronans marknadsom- rådeschef Per Thiberg. Vi tror på information. Rätt med nytt hus Lars Lindström, chef för tings- rätten i Solna. Årets största händelse inom mobilbranschen äger rum i Kista Science Tower den 26 oktober. Mobilgalan 2006 arrangeras av tidningen Mobil tillsammans med Veckans Affärer, Vasakronan och Kista Science City. Detta är sjätte upplagan av den glamourösa Mobilgalan. Mingel, festlig middag, underhållning och prisutdelning av de ärofyllda Guldmobilerna står på menyn. Dessutom presenteras resultatet i det täckningstest som Mobils test- patrull genomfört under hösten. Vi får veta vilken operatör som är bäst på 3G och vilken operatör som har bäst GSM-nät. Samma dag arrangeras också en internationell konferens i Kista Science Tower med inriktning top- management inom telecom. I år är Mobilgalan en del av projektet Mobilen 50 år, ett projekt som uppmärksammar att det är 50 år sedan det första helautomatiska mobilsystemet kom. Projektets övriga fyra delar är: • Utställning i Kungsträdgården 18 okt-19 nov • Heldagskonferens 26 okt i Kista Science Tower • Företagsmässa 26 okt i Kista Science Tower • Specialmagasin om mobilbranschen Mobilt och glamouröst
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=26">En bättre värd Sida 26 26 Det var publikrekord och</a> det starkaste startfältet på många är när årets Stockholm Open spelades i mitten av oktober. Tennisprofiler som Rafael Nadal, James Blake och Jarkko Nieminen mötte svenska stjärnor som Robin Söderling, Thomas Johansson och Joakim "Pim Pim" Johansson. Segrare blev även i år amerikanen James Blake. Motståndaren Jarkko Nieminen var under konstant press och Blake vann komfortabelt med 6-4 6-2. I dubbeln utmanade legenden och publikfa- voriten John McEnroe om titeln tillsammans med Jonas Björkman. Vann gjorde Paul Hanley, Aus- tralien och Kevin Ullyett, Zimbabwe. Vasakronan är en av Stockholm Opens huvud- Värden Under Sweden ICT Week, där Vasakronan var en av huvudsponsorerna, hölls även det årliga trappracet i Kista Science Tower. Det gäller att komma först upp för alla trapporna i det 32 våningar höga tornet. Årets individuella vinnare blev Leo Macau- ley, som arbetar på Citat Journalistgruppen i Kista Entré. Han sprang de 650 trappstegen på rekordtiden 3 minuter och 33 sekunder och besegrade därmed deltagare från såväl Brandförsvaret som Polisens nationella insatsstyrka, vilket måste anses vara en verk- lig bedrift. I amatörtävlingen, som också innehöll en tipsorientering i Kista, segrade Appear Networks, som är hyresgäster i Kista Science Tower. Bästa kvinnliga vinnaren blev Agneta Jons- son från IBM, hyresgäst i Kista Entré. SPRING I TRAPPORNA Vasakronan sponsrar Stockholm Open Det blev högt betyg för Vasakronans i årets kund- mätning, som genomfördes strax före sommaren. På den viktiga frågan – om man är villig att rekommen- dera Vasakronan till någon annan – svarade 91 procent av kontorshyresgästerna ja. På frågan: ”Om ni skulle behöva byta lokal, skulle ni då kunna tänka er att hyra igen av Vasakronan?” sva- rade 88 procent ja. Det är speciellt inom återraportering vid felhan- tering och i kontakten med och attityden/serviceviljan mot kunderna som Vasak- ronan får höga poäng. Hela 863 personer har svarat på Vasakronans kun- denkäter. För varje svar utlovades 50 kronor till väl- görande ändamål. Det gör att Vasakronan har bidragit med över 43 000 kronor till SOS Barnbyar. – Vi vill passa på att tacka alla som tagit sig tid att svara på vår enkät, säger Joacim Axelsson, kvalitetschef hos Vasakro- nan. Svaren är mycket vikti- ga för oss och används som en viktig del i vårt arbete med ständiga förbät- tringar. Med hjälp av enkät- svaren kan vi bli ännu bät- tre på att stötta våra hyres- gäster i deras verksamhet och leva upp till vår vision att vara Sveriges bästa hyresvärd. Nöjda kunder hos Vasakronan sponsorer, och arrangerade även under veckan ett antal seminarier i olika ämnen. John Mc Enroe, tennislegend och skådespe- lare i Vasakronans reklamfilmer. Kvinnliga framtidslöften i Vasakronan Masters För att bidra till utvecklingen av svensk damtennis arrangerades även under Stockholm Open för sjätte året en tävling för Sveriges bästa tjejer upp till 12 år. Finalen spelades på centercourten under finalhelgen. Ellen Allgurin från Värnamo TK segrade i söndagens final i Vasakronan Masters mot Brenda Njuki, Oxelösunds TK (6-1, 6-1).
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=27">En bättre värd Sida 27 27 HÄLSOSAMT ARBETE Boktips</a> TIPSA OSS – VINN EN BOK Har du ett bra tips om hur man skaffar extra energi på jobbet? Eller har du förslag på ett hälsosamt kontor som En bättre värd kan besöka för att göra reportage? Fem tipsare belönas med ett eget exemplar av Officeyoga och Må bra-mat. Skicka in ditt svar och postadress till: redaktionen@vasakronan.se – LITE JAPANSK SJÄLVMASSAGE kan vara ett sätt att få ny energi, säger Karin Afzelius, yogalärare och matskribent, som i november kommer ut med boken ”Officeyoga och må- bra-mat” på Svenska Förlaget. Karin har varit flygvärdinna och bott utom- lands i över 20 år. Jobbets negativa sida var dygnsrytmstörningar och stress. Å andra sidan mötte hon nya kulturer, kom i kontakt med bland annat yoga. På resorna fick hon inspi- ration av all världens mat. Dessutom hämtade hon idéer från hälsohem och använde sitt stora matintresse till att komponera egna rätt- ter. Då, på 70-talet, fick Karin lite fundersamma blickar från omgivningen. Yoga och hälsomat ansågs nog lite excentriskt. Men idag finns ett stort intresse för kropp och hälsa. – Tiden har hunnit ifatt mig, säger Karin. I boken presenterar hon 60 recept och 30 yogaövningar, som passar på kontoret, hemma och på resa. Ett exempel är Do-In, den japanska självmassagen. Den utför man genom att klappa sig själv med öppna eller knutna knävar, från huvudet till fötterna. – Det sätter fart på cirkulationen och öpp- nar alla kanaler, säger Karin. Yogans filosofi är att kroppens energi rör sig i ett kanalsystem. Ibland blir det stopp, kanske av stress. Då gäller det att sätta snurr på sin prana igen, eller chi som energin också kallas i österländsk medicin. – Om man är spänd i nacke och axlar kan det vara en god övning att ”rulla” axlarna, samtidigt som man andas lugnt och synkroni- serat med rörelsen. Andningen är A och O. – Yoga är till för människans utveckling och hälsa. Vi är mycket i våra huvuden i dag. Vi måste komma ner i kroppen för att bli mer närvarande. Och det kan man alltså göra en liten stund på kontoret. Bara några minuter räcker för att återhämta lite av krafterna, lovar Karin. Maria Åslund Höst, mörker och bara slit-veckor i sikte. Då behövs näring för både kropp och själ. I varje fall om man ska orka vara på topp hela arbets- dagen och ha kraft över när man kommer hem.
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=vn82fpbr&gInitPage=28">En bättre värd Detaljen ...så en sista detalj FOTO</a> : ANDRÈ DE LOISTEDT När iCore, ett företag som utvecklar programvaror, gav formgivaren Lucas Eliasson fria händer var målet att väcka uppmärksamhet. En tom vägg och några sprayburkar resulterade i en grafitti-logga – så långt från iCores strikta vardag man kan komma. – Vi är ett moget gäng som präglas av grå tinning- ar snarare än ungdomskultur. Därför är det extra roligt att se reaktionerna bland våra besökare. Alla hajar till och tycker det är ballt och häftigt, berättar Thomas Madsen som är marknadschef på iCore. Målningen är placerad i gemensamhetsutrymmet på kontoret i Göteborg och har kommit att bli den naturliga samlingsplatsen för kreativa möten, kund- mingel och fredagsöl. Logga som drar ögonen till sig POSTTIDNING B Vasakronan AB Box 25234 104 51 Stockholm
