<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=1">En bättre värd Sida 1 Enbättrevärd Enbättrevärd E</a> N TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER 3 NOVEMBER 2005 PLATSPÅSCEN Klara krisen Distansarbete motiverar En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.07 Sida 1
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=2">En bättre värd Sida 2 2 EN BÄTTRE VÄRD ges ut av </a> Vasakronan AB. ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, 08-783 21 09, bengt.moller@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR:Eva Kasberg, 08-783 2118, eva.kasberg@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Sara Myrehed, 08-783 2120, sara.myrehed@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. Tel: 08-783 21 00 Fax: 08-783 21 76 HEMSIDA:www.vasakronan.se REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, Intellecta Publicisterna, 08-50628874, ulrika.fricklang@intellecta.se REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Birgitta Nylander-Lindaur, Marcus Ehrenfried, Marianne Gustafsson och Bengt Möller. FORM:Ellen Fjellstedt Collin. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AVTryckindustri, Solna, 2005. EN BÄTTRE VÄRDtrycks i en upplaga av 7000 exemplar och distribueras främst till Vasakronans kunder. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL:Matti Elsinen, Vasakronan AB, Box 24234, 104 51 Stockholm. matti.elsinen@vasakronan.se OMSLAG:Christoffer Edling och Barry Crussell. EN BÄTTRE VÄRD MED DEN BÄSTA KUNDTIDNINGEN DET FINNS TILLFÄLLEN när man utan att rodna kan skryta. Det här är ett av dessa, tycker vi på redaktionen för En bättre värd. Den tidning du just nu läser har nämligen utsetts till den bästa kundtidningen inom kategorin B2B av juryn till Svenska Publishing-priset. Motiveringen lyder: ”För en kvalificerad produkt med fyndig titel, fyndig pappersväxling och äkta tidningskänsla.” Det har gått ganska precis ett år sedan vi gjorde om Vasakronans kundtid- ning, som tidigare hette Effektiva lokaler. Även den var uppskattad och nominerades till Publishing-priset, som delats ut av Populär Kommunika- tion sedan 1990. Lite kaxigt sa vi när vi presenterade vår omgörning, att om Effektiva lokaler var en tidning som blev nominerad så var En bättre värd gjord för att vinna. Så blev det. Det är en härlig känsla när man lyckas nå sina högt satta mål. I det här numret ger vi dig möjlighet att träffa en person som med mycket stolthet visar upp sin förverkligade dröm. Helene Pihl har startat den första europeiska butiken hos inredningskedjan THE One. Också vi är stolta – det var vårt hus, Sverigehuset, som till slut fick grundaren Thomas Lundgren att bestämma sig för en butik i Sverige. I det här numret presenterar vi också resultaten från den andra panelen i Kontorsbarometern. Det finns en hel del spännande att hämta för den som vill utveckla sin verksamhet. Till exem- pel anger en stor del av de som svarat att deras motivation ökar om de har möjlighet till distansarbete. Liksom många anger att kontorets utformning och husets entré är väldigt viktigt för företagets image. Vi har besökt två företag som redan tagit fasta på detta – IBM som har 400 skrivbord för 500 medarbetare och Hilanders som skapat ett kontor som stärker både image och arbetsglädje. Hilanders tog själva kontakt med oss för att berätta om sina lokaler. Har du en idé om vad vi borde skriva om i nästa nummer? Hör av dig. Nu är vår utmaning att göra En bättre värd ännu bättre och mer läsvärd. Eva Kasberg Chefredaktör Vinnare av Svenska Publishing- priset 2005. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.07 Sida 2
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=3">En bättre värd Sida 3 3 4 Teaterdrömmar Att sälja</a> saker i en affär, är det en del av upplevel- seindustrin? Efter ett besök hos inredningsbutiken THE One och dess butikschef Helene Pihl tänker jag att det nog kan vara så. Vårt möte präglas i hög grad av visionen att skapa någo 8Att förbereda sig för krisen Fritidsresor är ett företag som mött en krissituation och gått stark ur det. Hur lyckades de egentligen? Lottie Knutson, informationsdirektör, hade en framträdande roll när tsunami-katastrofen … 11Borta bra men hemma bäst Höstens Kontorsbarometer är här, med tusen röster från hela Kontorssverige. Om distansarbete, om arbetsplatsens image och om riktiga, viktiga vänner på jobbet. Bland annat. … 14Viktigt vårda image Att göra reklamkampanjer och att formge kontor är två närbesläktade verksamheter, om man får tro varumärkesstrategerna på Hilanders. I båda fallen handlar det om att vård … 16Lugnt på rörligt kontor På IBM:s nya huvudkontor i Kista Entré är de flesta arbetsplatser delade. Drygt 500 personer samsas om 400 skrivbord. Det går, eftersom allt är inriktat på att medarbetarna ska kunna vara rörliga både … 19Ett historiskt hörn Hörnan där Södergatan möter Stortorget har genom åren varit en träffpunkt för Malmöbor. Där vid torget står en byggnad som i sin imponerande sekel- skiftesstil har ett helt annat arkitektoniskt … 24Under skrivbordet Den datoriserade framtiden skulle ge oss det papperslösa kontoret. Men här sitter vi nu i fram- tiden med mer och fler papper än någonsin på skrivbordet. Datorn har dessutom fördubblat problemet. Nu … 25Värden Vasakronan Torsdagen den 27 oktober invigdes utställningen Nästa Kymlinge i Sundbyberg, Stockholm. Nästa Kymlinge är ett idé- och visionsprojekt om ett markområde med unika förutsättningar … Nr3 •2005 4816 1914 En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 3
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=4">En bättre värd Teaterdrömmar TEATER-DRÖMMAR Att b</a> esöka konceptbutiken THE One är en upp- levelse. Färger och former överraskar, väcker habegär och någon gång misstrogen förskräckelse. Får man tro butikschefen Helene Pihl är det ingen butik, det är en teater. TEATER-DRÖMMAR En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 4
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=5">En bättre värd Sida 5 5 >> ATT SÄLJA SAKER i en a</a> ffär, är det en del av upplevelseindustrin? Efter ett besök hos inredningsbutiken THE One och dess butikschef Helene Pihl tänker jag att det nog kan vara så. Vårt möte präglas i hög grad av visionen att skapa något oväntat och annorlunda. Helene Pihls entusiasm är både målmedveten och övertygande. –The One är en teater. Vi vill göra varje besök till ett minnesvärt besök. Kunden är en gäst och vi vill ge henne eller honom ett känslomässigt minne att bära med sig, säger Helene Pihl. Kedjan THE One grundades 1996 i Före- nade Arabemiratet av svensken Thomas Lund- gren. Nu finns ett flertal butiker i Mellanöstern och en har nyligen etablerats i Stockholm. Helene förklarar att de försöker skapa teater- upplevelsen genom att tänka scenografi när butiken byggs upp och om, vilket sker tre gånger per år inför varje ny säsong. Den nordiska avskalade stilen har fått ge vika för en mustig inredning med stark influens från Mel- lanöstern men också en del avväpnande kitsch. “THE” I THE ONE STÅR för Total Home Expe- rience och Helene Pihl menar att företaget sysslar med homefashion. Det innebär ett lika högt tempo som i modebranschen. Det går snabbt att få en ny vara från ritbordet via fab- riken till butiken. Varorna produceras över hela världen. Men ingenting görs i Sverige. –Jo förresten, vi säljer svenska kondomer i butiken, säger Helene. Verksamheten är ny och Helene mäter inte sin framgång i siffror. Visst finns det en budget CHRISTOFFER EDLING Till den som ska inreda sitt kontor är Helens Pihls enda råd självklart och utmanande:Våga välj något du tycker om! och resultatmål för verksamheten men det är främst nyckeltalen som berör humankapitalet som uppmärksammas inom den internationel- la organisationen, som till exempel personal- omsättning. –Personalen är väldigt viktig. Bemötandet kunden får avgör om vi lyckas ge den totalupp- levelse vi vill. Då säljer vi också varor. –Det är som när man var liten och lekte butik. Fast det här är på riktigt, säger Helene. Men Helene har drivit butik förr. På 90-talet hade hon en egen modebutik och kanskehar hon längtat tillbaka under de år hon jobbat med marknadsföring i andra branscher. Hon har följt THE One på avstånd sedan starten och gillat det hon sett. DET VAR INTE självklart att THE One skulle etablera sig i Sverige. Jag får känslan av att det beror helt på Helenes enträgna tjat under flera år. Till slut ställde hon paret Lundgren, som hon länge umgåtts med privat, inför ett fak- tum; öppna en butik i Sverige nu eller aldrig! För Helene hade fått nys om den perfekta lokalen. I Sverigehuset, som Vasakronan äger och nyligen totalrenoverat, fanns det en lokal som hade allt; en spännande arkitektur och med ett läge mitt i Stockholm city. Lundgrens höll med och 8 juni 2005 öppnade THE One. Målet är dessutom att inom ett år öppna ytterli- gare ett varuhus i Stockholm som rymmer hela sortimentet. När trendspanaren Martin Raymond, Future Laboratory, i höst besökte Sverige kon- staterade han att handeln står inför en gigan- tisk utmaning att möta de nya behoven. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-24 11.28 Sida 5
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=6">En bättre värd Sida 6 6 ”När jag handlar vill jag</a> inte bara ha en pryl. Min tid är för värdefull för det. Jag behöver en upplevelse, en doft, ett ljus, en känsla, något att reflektera över”. När jag hör det tänker jag att THE One antagligen hittat en framgångsformel. I kon- ceptet ligger att stimulera alla sinnen. Därför slås snart portarna upp för en restaurang intill butiken. Det är just det som kommer att hända. Portarna åker upp med buller och brak. Det ingår också i konceptet. En slags kaxighet som bland annat visas i annonskampanjerna. En attityd och en självsäkerhet under parollen att rädda världen från enformighet. När vi tar en tur på butikens tre vånings- plan kan Helene inte låta bli att kommentera alla varorna. Hennes stolthet är tydlig och hon erkänner att hon nyligen tvingat familjen att stanna till med bilen utanför butiken på väg hem från landet bara för att se hur belysningen i de stora fönstren bytte färg. Hennes entusiasm har inga gränser. –Är de inte underbara, säger hon och nyper i ett par blommande bonsai-liknande små träd som står mitt på ett stort dukat matsalsbord. Jag letar efter något neutral och artigt att säga om dessa konstgjorda växter men hinner inte hitta något innan hon tågat vidare till en maffig sober soffa i ett grövre tyg. –Åh, ser den inte ut som en gammal Armanikostym? Jag älskar den! Men hon tror inte att skådespelarsambon Tomas Hanzon skulle gilla den. Jag skulle dock gärna ta med den hem. Hittar man något som man gillar är det bästa att köpa det på en gång. Ingenting återkommer. Inte ens storsäljarna. –Vi köper bara in saker en gång. Man ska veta att det alltid händer något. Men som jag brukar säga till kunderna: det kommer alltid något annat nästa gång. Ulrika Frick Lang 50 till 500 nya varor anländer varje vecka till butiken. GRANNAR Vasakronans hyresgäst: THE One Sweden Adress:Hamngatan 27, Stockholm Butikschef:Helene Pihl Antal anställda: Cirka 35 personer men fler ska anställas. Hyresgäst sedan: 2005 Goda En_battre_vard_3-05-SB 05-11-23 09.31 Sida 6
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=7">En bättre värd Sida 7 Silver är stort i höst enli</a> gt Helene Pihl. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-24 12.43 Sida 7
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=8">En bättre värd Att förbereda sig för krisen ATT F</a> ÖRBEREDA SIG FÖR KRISEN Fritidsresor är ett företag som mött en krissituation och gått stark ur den. Hur lyckades de egentligen? Lottie Knutson, informationsdirektör, hade en framträdande roll när tsunami- katastrofen skakade Sverige för snart ett år sedan. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 8
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=9">En bättre värd Sida 9 LOTTIE KNUTSON SITTERpå tio</a> tåget till Västerås. Det är måndag och vad hon ska göra imorgon och de närmaste dagarna vet hon egentligen inte. Hennes fullklottrade kalender är försvunnen, borta, uppslukad av jorden. –Jag har letat överallt. Den finns bara inte! Vad skönt att även Lottie Knutson kan slar- va bort en almanacka, tänker jag. Det är en välkommen kontrast till den närmast över- mänskliga bild av henne som genomsyrar årets hög av Lottie-pressklipp. Dagens Nyheter satte ord på det som många kände i rubriken ”Hon stod stadigt när Sverige vack- lade”. Naturligtvis blev hon också Årets Yrkeskvinna 2005. Och när Fritidsresor redovisade ett kraftigt försäljningslyft pratade Dagens Industri om Lottie-effekten. Lottie Knutson själv är inte alls förtjust i denna uppmärksamhet kring hennes person. –Det var absurt att jag fick något av en hjäl- tegloria efter tsunamin. Jag gjorde bara mitt jobb, medan mängder av frivilliga har gjort enorma insatser i både Sverige och Thailand – där har du hjältarna! På Fritidsresor var vi ett stort team som jobbade med detta, inklusive vd förstås, men det var mest jag som syntes utåt. –Tsunamin var ett nationellt trauma, och det fanns ett väldigt stort behov av tydlig information, fortsätter hon. Jag blev något slags symbol för sådan information. ATT HON SÅ SNABBT skulle bli en så offentlig person hade hon inte förutsett. –Det var omskakande. Dels för att jag var oförberedd, dels för att jag vet att medierna gärna bygger hjältar och sedan raserar dem, säger Lottie Knutson, som själv är journalist i grunden. Fast uppmärksamheten förde med sig en positiv sak, lägger hon till. –Jag är glad för att min yrkesroll kom- mit i centrum, att jag fick visa vad som är en informatörs kompetens. Annars brukar journalister bli missnöjda när de får prata med informationsavdelningen. De vill prata med någon ”riktig” – som vd eller eko- nomichefen. Efter en stund kommer Lottie Knut- son på en annan fördel med kändis- skapet: det har blivit lättare att få komma och hålla föredrag. –Jag har ju hållit föreläsningar i tio, femton års tid. Förut fick jag jaga tillfällena, nu är det så många som hör av sig att jag tvingas tacka nej till väldigt mycket. MEN TILL VASAKRONANS kundseminarium i samband med Stockholm Open kom hon i alla fall, för att prata om sin hjärtefråga krishanter- ing. För det var ingen slump att Fritidsresor, i motsats till många andra, utstrålade handlingskraft efter tsunamin. Företaget hade helt enkelt gjort sig omaket att i förväg tänka igenom vem som ska göra vad när företaget står inför en pres- sad situation. Checklistorna fanns förberedda, struktur- erna likaså. Medarbetarna hade övat, alla visste vad de skulle göra. Att få en organisation att fungera i kris kräver två saker, menar Lottie Knutson. –För det första en struktur. En förberedd organisation där alla vet vad de ska göra. För det andra en kultur där alla vill bidra. Av dessa faktorer verkar strukturen vara den enkla att införa. Analysera, besluta, implementera. Klart! Men kulturen då? –Ledningen kan inte förändra kulturen över en natt, men den kan över en natt beslu- ta sig för vilka beteenden den vill ha och sedan leva som den lär och stimulera utveck- lingen åt det hållet. FÖRUTOM STRUKTUR och kultur krävs också övning, och då handlar det om att få med hela organisationen, poängterar Lottie Knutson. –Det är A och O. Framför allt ska vd och ledningen delta och visa med sitt engagemang att det är viktigt. Om de drar sig undan och tycker att de har mer angelägna saker att ”Det som verkligen kostar är att råka ut för en kris utan att vara förberedd.” Lottie Knutsons råd … … till den som behöver hantera en krissituation akut 1. Kartlägg 2. Tydligt fokus – vad är viktigast? 3. Agera 4. Utvärdera … till den som vill öka bered- skapen i organisationen 1. Testa dagens system och beredskap 2. Utvärdera 3. Åtgärda 9 En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 9
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=10">En bättre värd Sida 10 BARRYCRUSSELL Lottie Knuts</a> on Informationsdirektör på Fritidsresor Ålder:41 Familj:gift med Mats Knutson, reporter på SVT:s Aktuellt. Tre barn. På fritiden:”Jag borde träna, men det hinner jag sällan. Jobb och tre barn fyller tiden rätt bra.” Favoritresmål:Thailand, Italien, Egypten. göra så sänder det signaler till medarbetarna att övningen inte är så angelägen. Det verkar kostsamt att hålla krisberedskap? –Ja och nej. Det som verkligen kostar är ju att råka ut för en kris utan att vara förberedd, det kan kosta företagets existens. Visst kostar en övning pengar, men en sådan håller man kanske bara vartannat år. Beredskapen handlar inte om att ha sysslolösa kristeam i ständig väntan, utan att kunna styra om sina resurser när det behövs, förtydligar hon. Mycket inom ekonomi och administration kan läggas på hög några dagar utan att det gör så mycket, varför de medarbetarna snabbt kan få andra uppgifter i en krissituation. Efter sina många föredrag över hela riket har hon fått en klar uppfattning om vilket värde svenska företag och organisationer tillmäter krishantering. ”Vår beredskap är inte god” verkar slutsatsen vara. –Nu har jag sett vilket enormt behov det finns runt om i landet. Bara 5-10 procent har gjort en stor, riktig krisövning, där alla varit med, de senaste åren. Alla företag riskerar visserligen inte att verk- samheten drabbas av en tsunami. Men alla riskerar pressade situationer. –Det behöver inte vara en fysisk kris alls, det kan lika gärna handla om att en nyckelsäl- jare lämnar bolaget och tar viktiga kunder med sig, eller att någon i ledningen anklagas för sexuella trakasserier. En illa hanterad kris leder till förtroenderas, både internt och externt. I värsta fall till konkurs. DET ÄR SNART ETT ÅR sedan tsunamin och Lottie Knutsons arbete har till största delen återgått till det normala. På frågan om hur hon påverkats av det här året svarar hon först bara sådant som har med jobbet att göra: organisa- tionen har lärt sig mer om hur den fungerar i kris, och efter hand blivit duktig på att bal- ansera kris och business as usual. För hennes egen del, nej, hon tror inte att hon förändrats så mycket. Hon har bara gjort sitt jobb, hon miste ingen anhörig. Är det verkligen så enkelt? –Kanske att jag är lite vaksammare idag. Man märker hur lätt allt kan förändras, att inget är beständigt. Men jag har inte blivit en oroligare mamma – jag var orolig redan innan. Anders Nilsson En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 10
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=11">En bättre värd Borta bra men hemma bäst Höstens K</a> ontorsbarometer är här, med tusen röster från hela Kontorssverige. Om distans- arbete, om arbetsplatsens image och om riktiga, viktiga vänner på jobbet. Bland annat. Kontorsbarometern BARRY CRUSSELL BORTA BRA MENHEMMA BÄST … i alla fall ibland >> 11 En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 11
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=12">En bättre värd Sida 12 DISTANSARBETE ÄR ett centr</a> alt tema i hös- tens Kontorsbarometer. Hälften av dem som svarat på undersökningen arbetar på distans ibland, och sex av tio skulle vilja jobba mer på distans. En majoritet av dem som aldrig jobbar på distans anger att de inte kan, på grund av arbetsuppgifternas karaktär. –Bättre familjeliv och ökad arbetsmotiva- tion är de stora fördelarna med att jobba på distans i Kontorsbarom- etern, säger Thomas Idergard, vd för United Minds som utfört under- sökningen för Vasakro- nans räkning. Att många skulle tycka att distansarbete gör det lättare att kombin- era arbete och familjeliv hade han väntat sig. Att nästan lika många anser att det också ökar motivationen var däremot en posi- tiv överraskning, menar han. –Det har ju funnits en diskussion om att distansarbete stressar oss – att vi alltid kan bli nådda, och får svårt att koppla bort jobbet. Vi kommer hem efter jobbet och kopplar upp oss för att kolla om det ligger något nytt i mejlen. Men de som svarat på undersökningen ser dis- tansarbete som något positivt. På vilket sätt distansarbetet höjer motivatio- nen preciseras inte i enkäten. –Jag kan tänka mig att man får en känsla av större kontroll över arbetet när man kan styra var man ska utföra det. Många anser dessutom att uppgifter som kräver hög koncentration fungerar bättre att göra hemma än på kontoret, och det ökar nog motivationen att få utföra uppgifter på det sätt man tycker är bäst. UNDERSÖKNINGEN GERockså mycket klara besked om var distansarbetet sker idag – att jobba på distans är liktydigt med att jobba hemma för en överväldigande majoritet i enkäten. –Bilden av distansarbetaren som sitter upp- kopplad med sin laptop på bryggan är en myt, konstaterar Thomas Idergard. Det är möjligt att vi kommer att komma dit en dag, men idag sitter 80 procent hemma, och det är väldigt låga siffror för alla andra alternativ. Många skulle enligt undersökningen vilja jobba mer på distans. Tre av tio anger att de inte kan jobba hemma på grund av sina arbets- uppgifter. Andra anger attityd- eller teknik- problem: chefens eller kollegernas inställning uppmuntrar inte distansarbete, och det kan till exempel vara svårt att Läs mer om Kontorsbarometern på www.vasakronan.se/kontorsbarometern Kontorsbarometern ”Att många anser att distans- arbete ökar motivationen var en överraskning.” DDee fflleessttaa(55 procent) anser att imagen är gan- ska viktig, men att det finns ännu viktigare fak- torer. En relativt stor grupp (46 procent) anser dock att kontorets utformning är mycket viktig. Intressant nog är Vasakronans kunder överrep- resenterade i denna grupp. –Det finns en grupp för vilken kontorsut- formningen är absolut viktigast för imagen, säger Thomas Idergard. Typpersonen är en man, 31-50 år, som är sambo eller gift och har HÖJ IMAGEFAKTORN Thomas Idergard, vd för United Minds. God städning höjer imagen. 12 KKoonnttoorreettss uuttffoorrmmnniinnggär viktig för företagets image – på den punk- ten råder stor enighet bland de svarande i Kontorsbarometern. Thomas Idergard ger följande råd till de som vill förbättra ima- gen: –Ska man kondensera resul- taten till några konkreta råd till företag så blir det: se om ljud- nivån kan förbättras, och måna om de miljöer som besökaren möter – både vid väntan och vid möten. Där finns den största för- bättringspotentialen. Annars är de flesta i undersökningen anmärkningsvärt nöjda med hur kontoret påverkar imagen. Jag hade nog väntat mig lite större spridning på svaren. FÖRSTA INTRYCKET En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.08 Sida 12
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=13">En bättre värd Sida 13 komma åt företagets servra</a> r hemifrån. –Det är dessa frågor som företag ska titta på om de vill övervinna hinder för distansar- bete. Och eftersom det tycks vara så att dis- tansarbete ökar motivationen så kan det också vara idé att se över medarbetarnas arbetsuppgifter, för att fler ska få möjlighet att jobba på distans, säger Thomas Idergard. DET GÅR OCKSÅ ATTgöra kopplingar mellan distansarbete och ett annat område som också kartlagts i denna Kontorsbarometer: sociala relationer på arbetet. –Undersökningen visar att de sociala rela- tionerna är mycket viktiga för att folk ska trivas på jobbet – ja faktiskt att många säger att det bidrar till att de stannar kvar på sin arbetsplats, säger Thomas Idergard. Samtidigt ser vi att de som är tveksamma till distansarbete är rädda för att känna sig utanför på kontoret. Med större inslag av distansarbete blir det därför också viktigare att lokalerna främjar sociala relationer när människor väl är på kontoret. En stor andel av de svarande kan acceptera att distansarbete leder till totalt sett mindre ytor på jobbet. –Det tycks finnas en utbredd förståelse för att ökat distansarbete måste få konsekvenser i kontorets utformning. Men gränsen går vid den egna arbetsplatsen – den vill de flesta ha kvar. En minoritet skiljer dock ut sig genom att den kan tänka sig att göra avkall på det egna skrivbordet. Typpersonen är en man på upp till 30 år som jobbar i privat sektor i Svealand, placerad i landskap på ett mindre kontor med upp till tio anställda. I andra änden av skalan finns en grupp som mest ser nackdelar med ökat distansarbete, och som särskilt oroar sig för sociala relatio- ner och känsla av utanförskap. Här är typper- sonen en kvinna över 50, anställd i offentlig sektor och själv inte chef. –Det är en signal att ta på allvar för den företagsledning som har ett kontor som präg- las av den senare gruppen, men som samtidigt ser ett behov av att utveckla arbetsplatsen mot mer distansarbete. Då gäller det verkligen att föra en dialog med de anställda – ”Varför vill vi göra det här? Vad kan vi göra för att undvi- ka de nackdelar ni är rädda för?” En sista sak om distansarbete: När folk säger att de jobbar på distans så sitter de i själva verket nästan alltid och… jobbar. Bara fyra procent av männen och en procent av kvinnorna i undersökningen brukar i smyg göra något annat. Anders Nilsson Goda vänner Sociala relationer på arbetet är också ett ämne som tas upp i den nya Kontorsbarometern. Vän- skapen frodas på de svenska kon- toren, visar det sig. Så gott som alla gillar sina arbetskamrater, och sex av tio har en nära vän på job- bet. För 44 procent är de sociala relationerna så viktiga att de är en orsak att stanna kvar på den nuvarande arbetsplatsen. Särskilt ensamstående, yngre, kvinnor och de som arbetar på stora kontor instämmer i det påståendet. barn. Han jobbar i kontorslandskap och har oftast Vasakronan som hyresvärd. Arbetsplatsen hör till privat sektor och sysselsätter 31-50 per- soner. Det är framför allt det första intrycket som respondenterna anser är viktigt för imagen: fastighetens respektive själva kontorets entré hamnar högst upp på listan. Kontorets geografiska läge rankar nästan lika högt. Hur byggnaden ser ut utifrån, och företagets eventuella skyltar eller flaggor är mindre viktigt. Bara 5 procent anser att ett arkitektritat kontor är den viktigaste imagehöjaren. Vid bedömningen av vad som påverkar det egna kontorets image mest i positiv riktning rankades städningen högt (69 procent). –Det är intressant med tanke på den debatt som följde av att företagen började outsourca städfunktionerna från och med 1980-talet. Trots farhågor om motsatsen verkar städningen i regel fungera tillfredsställande, säger Thomas Idergard. De som besvarade Kontorsbarometern ansåg också att deras företags image påverkades posi- tivt av bland annat möbleringen av lokalerna, arbetsplatsernas/skrivbordens utseende och de anställdas klädsel. Som negativa faktorer bedömdes däremot ljudnivån i lokalerna, hur och var besökare får vänta samt mötesrummens utformning. 13 T BETYDER MYCKET Kontorsbarometernär en kanal mellan kontorsanställda och Vasakronan. Det är en internetbaserad, oberoende och opolitisk panel som speglar kontorsanställdas åsik- ter inom olika områden. Att vara med är frivilligt och helt kostnadsfritt, och man kan när som helst lämna panelen. Panelen har nu svarat på en andra omgång frågor om arbetsmiljö och livet på kontor. I varje panel har 1 000 person- er svarat. Urvalet är ett s k bekvämlighetsurval och de som svarar väljer själva att göra det via en webbenkät. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 13
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=14">En bättre värd Viktigt varda image FÖRSTA HÖTORGS</a> HUSET, 14:e våningen – där sitter reklambyrån Hilanders sedan snart ett år tillbaka. Här, längst ut på gaveln mot Sveavägen, har huset bara hälften av sin van- liga bredd, och eftersom innerväggarna rivits bort kan man från mitten av lokalen beundra utsikten åt både norr och söder. Det killar lite i magen. –Hilanders stora kontor ligger i Helsing- borg, säger projektledaren Rickard Bäcklin. Stockholmskontoret öppnade för tre år sedan. Jag var enda medarbetaren då, och satt i ett kontorshotell. Förra sommaren utökade vi med fler medarbetare och då uppstod behovet av egna lokaler. –Tillfälligt fick vi sitta i en källare, en bunker, fortsätter hans kollega Lotta Boman. Det var en enorm kontrast att komma upp hit till 14:e våningen. ATT HITTA DE RÄTTA lokaler- na tog ett tag. Det är mycket som ska stämma. –För oss är läget viktigt, säger Lotta Boman. Det ska vara centralt, nära kunder och kommunikationer. Och det ska kännas att det är en byrå. Om vi inte hade hamnat här kunde Kungsgatan, nära Stureplan, ha varit ett alternativ. Där är det byråtätt. Byrån tittade på andra lokaler här i närheten, men där kändes det mörkt och kyffigt. –Vi var först tveksamma även till den här lokalen, säger Rickard Bäcklin. Det var svartmålat, heltäckningsmatta, speglar – rätt kitschigt. Sedan upptäckte de utsikten och började ana vad som skulle hända om det gamla cell- kontorets alla väggar revs. –Det visade sig att det var en oslipad dia- mant. Vi gjorde med lokalerna som vi gör med våra kunders varumärken: tog fram potentialen, skalade bort det onödiga, säger Rickard Bäcklin. Att för första gången se utsikten utan störande innerväggar var en upplevelse med hög ”wowfaktor”, menar han. VASAKRONAN HADE precis övertagit fastig- heten och lokalen var en av de första att re- noveras efter ägarbytet. –Det fungerade väldigt bra. Vi fick en grupp från Vasakronan som hade hand om renoveringen och de lyssnade på våra önskemål om till exempel materialval, säger Rickard Bäcklin. Bortsett från den spektakulära utsikten gör kontoret ett närmast lågmält intryck. Snyggt, men diskret. Gediget ekgolv och ljusa, enfärg- ade väggar. Innanför entrén kommer man först in i en öppen yta med arbetsplatser och det stora ateljébordet som är en reklambyrås hjärta. Längre in, där huset smalnar och det är utsikt åt båda sidorna: en sittgrupp, en kaf- febar och ett inglasat mötesrum. Enkelt och funktionellt, inga excesser i modern design. –Reklambyråer kan bli så balla att kunden känner sig otrygg, säger Rickard Bäcklin. Så ska det inte vara hos oss. Miljön ska kännas avdramatiserad och tillgänglig för våra besökare. Man ska få en känsla av kreativitet och öppenhet när man kommer in här. –Och så ska lokalen förmedla en känsla av professionalism och ordning och reda, fyller Lotta Boman i. Man ska tänka ”Här är några som vet vad de gör!” Lokalen är förstås inte bara inredd för att förmedla en positiv image till kunderna. –Vi som sitter här ska känna ”jävlar, vad kul att gå till jobbet!”, säger Rickard. Om man får sitta i en sådan här inspirerande Viktigt vårda image Att göra reklamkampanjer och att formge kontor är två närbe- släktade verksamheter, om man får tro varumärkesstrategerna på Hilanders. I båda fallen handlar det om att vårda sin image – att lyfta fram potentialen och att skala bort det överflödiga. Kontorsbarometern Rickard Bäcklin och Lotta Boman lyck- ades skapa en avdramatiserad men kreativ miljö i sina nya lokaler. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 14
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=15">En bättre värd Sida 15 >> 15 Entrén är viktig • H</a> ur det ser ut när man kommer in i entrén/recep- tionen till själva kontoret har störst betydelse för att skapa en positiv image av företaget enligt 5 av 10 till- frågade i Kontorsbarome- tern. Fler kvinnor (57 pro- cent) än män (45 procent) anser att det har störst bety- delse. • 46 procent anser att husets entré och dess utseende har störst bety- delse för att skapa en posi- tiv image. • 45 procent tycker att kon- torets adress/läge spelar störst roll. Fler tillfrågade i Svealand (50 procent) än i Norrland (39 procent) anser att adress och läge har störst betydelse. • Endast 5 procent av de tillfrågade anser att arkitek- tritat kontor spelar störst roll. Minst positiv är man i åldersgruppen 51+ (1 pro- cent). miljö gör man förhoppningsvis ett inspirerande arbete. Idag har de hunnit bli fyra på kontoret, och målet är att fortsätta växa. Lokalen är dimen- sionerad för att kunna rymma fler medar- betare, men så småningom kan Vasakronan behöva skaffa fram fler kvadratmeter. –Flexibiliteten är en viktig aspekt, säger Rickard. Vi har haft med oss den frågan från början – ”Vad händer när vi blir större?” Kontoret får inte vara en begränsande faktor, vi ska inte behöva säga nej till kunder för att vi inte får plats med fler medarbetare. Lokalen är utformad för att kunna växla mellan olika sorters verksamhet. Enskilt arbete för de fyra som har sina skrivbord här. Möten med kunder och Helsingborgskolleger. Kreativt arbete i grupp runt det stora ateljébordet. Dessutom är det bra om lokalen funkar för festliga aktiviteter. –Vi anordnar B2B-dagen i slutet av novem- ber i samarbete med Dagens Industri och Sveriges Annonsörer. Efter den bjuder vi in till B2B-kväll på vårt kontor. Det blir en bra loungekänsla här, säger Rickard Bäcklin. Anders Nilsson Hilanders projekt startar på hög höjd; 14 våningar över Hötorget. CHRISTOFFER EDLING En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 15
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=16">En bättre värd Lugnt pa rörligt kontor 16 ENA DAG</a> EN PÅ arbetsplatsen, nästa hemma och sedan ut på kundbesök. De flesta medar- betare på IBM:s kontor i Kista Entré har ett rörligt jobb, och sköter det delvis på distans. –Fast vi brukar snarare prata om mobilitet än distansarbete, säger platschef Bertil Sköld. Distansarbete låter som om man sitter i skär- gården, och det är inte vad det handlar om för oss. Det var hösten 2003 som IBM började se sig om efter fler lokaler i Kista, Stockholm. Företaget hade på kort tid vuxit kraftigt och det gamla huvudkontorets 1500 platser räckte inte längre till. Valet föll på Vasakronans Kista Entré, byggt 2001-2002. Den ursprung- liga avsikten att hyra ett våningsplan med 200 platser växte snart till det dubbla. Säljare, säljstöd, vd och informationsavdelning är de funktioner som flyttats hit. Sammanlagt lite mer än 500 personer. Att samsas om 400 arbetsplatser har gått bra, menar Bertil Sköld. –Även på en vanlig arbetsplats är ju alltid 10-15 procent av medarbetarna borta, på grund av semester, sjukdom, vård av barn eller annat. Till det kommer att vi arbetar mycket mobilt. Vi har alltid medarbetare som tillfälligt sitter på andra IBM-kontor eller som är ute och träffar kunder. Många jobbar hemma en dag i veckan. Sådant kommer man överens om med sin närmaste chef. Förutsätt- ningarna är bra och man kanske upplever att fyra dagar i veckan räcker för att sköta kom- munikationerna man och man emellan på arbetsplatsen. Att jobba hemma kan vara ett sätt att slippa resor en dag, eller att få kon- centrera sig extra mycket på en arbetsuppgift. MOBILITETEN ÄR BÅDEett verktyg för med- arbetarna att kunna utföra sitt arbete var som helst, och ett sätt för företaget att utnyttja lokalerna så effektivt som möjligt. Men för att mobiliteten ska fungera krävs förberedelser från grunden. –Till att börja med har alla bärbara dato- rer. Vi har inte tagit in en enda stationär pc på tre, fyra år, säger Bertil Sköld. Upp med laptopen på skrivbordet, i med nätverkskabeln, logga in på nätverket. Klart! Växeln flyttar automatiskt medarbetarnas anknytning till den fasta telefon som de för dagen sitter vid. Numera går det även att ta med sig anknyt- Kontorsbarometern På IBM:s nya huvud- kontor i Kista Entré är de flesta arbetsplatser delade. Drygt 500 per- soner samsas om 400 skrivbord. Det går, eftersom allt är inriktat på att medarbetarna ska kunna vara rörliga både i och utanför lokalerna. Lugnt på rörligt kontor På IBM i Kista Entré väntar nätverkskabeln på nästa bärbara dator. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 16
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=17">En bättre värd Sida 17 17 >>Platschef Bertil Sköl</a> d betonar att det behövs väl genomtänkta tekniska lösningar för att distansarbetet ska fungera smidigt. CHRISTOFFER EDLING En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 17
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=18">En bättre värd Sida 18 18 ningen hem i datorn och</a> sköta samtalen via IP-telefoni, istället för att använda mobil eller hemtelefon. Om det krävs för arbetet kan medarbetarna få ISDN-uppkoppling hemma, och de som behöver kombinera mycket resande och mycket datortrafik kan använda GPRS för att koppla upp sig över mobilnätet. –Tekniken ska på alla sätt stödja mobili- teten, säger Bertil Sköld. Att arbetet i huvudsak utförs i datorerna och inte inbegriper fysiska papper i någon större omfattning, verkar också vara en förut- sättning för mobilitet. –En normalmedarbetare som jag har väldigt lite papper. Standardbredden på våra personliga skåp är en meter. Sedan har vi förstås en del arkiv och så också. Även lokalerna är utformade för att stödja mobiliteten på kontoret: stora öppna ytor där det är lätt att se var kolleger och lediga arbetsplatser finns. Det har varit en stor fördel Kontorsbarometern Enligt Kontorsbarometern är det bättre familjeliv och ökad arbetsmotivation som får kontorsanställda att vilja jobba på dis- tans. Arbetsuppgifter som kräver hög koncentration lämpar sig bäst att utföra när man inte är på kontoret. När man arbetar på distans arbetar man hemma – bilden av den lyckliga distansar- betaren på bryggan eller i båten är en myt! Företag där fler jobbar på distans får medarbetare med ökad motivation. Dessutom utformar de företagen kontorslokalerna så att sociala relationer verkligen främjas när medarbetarna på kon- toret väl är på plats. att komma till en byggnad som redan från början är konstruerad för att inrymma kon- torslandskap, menar Bertil Sköld. –På vårt gamla huvudkontor ersatte vi celler med landskap för sju, åtta år sedan, men resultatet blir förstås bättre här, där allt från takhöjd till ventilation är dimensionerat för landskap från början. Öppenheten här slog många när vi flyttade hit – de träffade kolleger som de knappt sett förut. De kunde ha jobbat med samma saker men haft olika kunder, och därför aldrig kommit i kontakt med varandra i de gamla lokalerna. MEN VISST KAN det bli väl mycket kommu- nikation ibland, påpekar han. I så här öppna lokaler blir det extra viktigt att visa hänsyn mot kollegerna. –Det fungerar bra överlag, men man får tänka sig för ibland. Om man får ett privat samtal på mobilen är det lätt att man reflexmässigt reser sig och går iväg en bit för att prata. Men här är det överhängande risk att man i så fall ställer sig så att man stör lika mycket som om man suttit kvar. Antalet medarbetare i lokalerna fluktuerar i stor utsträckning med veckodag. –Måndagar är en dag när väldigt många besöker kontoret. Många har affärsuppfölj- ning i schemat. På fredagar är det lugnast här, då brukar många välja att arbeta hemma. Från början var tanken att varenda arbets- plats på kontoret skulle vara delad. Det visade sig svårt att genomföra i praktiken. –Så ser ju inte verkligheten ut. Vissa, till exempel sekreterare, sitter på fasta platser, så att man inte behöver leta efter dem. Anders Nilsson Distansarbetaren jobbar hemma •56 procent av männen arbetar på distans ibland, enligt Kontors- barometern, men endast 36 procent av kvinnorna. •5 av 10 i privat sektor arbetar på distans ibland. I offentlig sektor är det 4 av 10. •76 procent av cheferna lämnar ibland arbetsplatsen för att jobba på distans. •33 procent av cheferna jobbar på distans flera gånger i veckan. Män och chefer jobbar mer på distans Kicki Adelby jobbar med ledarutveckling på IBM. Hon jobbar hemma ungefär två dagar per vecka. En del av hennes arbetsuppgifter hand- lar om att förbereda presenta- tioner och workshops och det gör hon bäst i avskildheten hemma. RICKARD KILSTRÖM ANDRÉ DE LOISTED En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 18
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=19">En bättre värd Ett historiskt hörn ETTHISTORISKTH</a> ÖRN Stortorget 31 Yta: 2 800 kvm Byggår: 1903 Adress: Stortorget 31, Malmö Arkitekt:Axel Anderberg ANDRÉ DE LOISTED19 En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.09 Sida 19
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=20">En bättre värd Sida 20 20 STORTORGET ANLADES AVmy</a> nt- och borg- mästare Jörgen Kock på 1530-talet och hörde länge till de största torgen norr om alperna. Och när Carl von Linné besökte Malmö som- maren år 1749 överväldigades han av det tjusiga torget. Stortorget håller fortfarande ställningen som en av de mest prestigefyllda adresserna i hjärtat av Malmö. Arkitekt Axel Anderbergs pampiga sekelskifteshus hör tillsammans med Apoteket Lejonet, Hotell Kramer och rådhuset till de vackraste byggnaderna runt torget. Den som blickar upp över fasaden ser ett rikt utsmyckat hus. Höstsolen gör den karak- täristiska fasaden i rött tegel full rättvisa. DET FINNS FORTFARANDE Malmöbor som kallar fastigheten för ”Larssons hörna” efter Evald Larssons tyg- och klädbutik som en gång låg här. Varuhuset – som öppnade år 1907 – var först i stan med försäljning på två våningsplan. Så småningom tog Jöns Olsson över affären och följaktligen blev det ”Olssons hörna” i folkmun. Olssons betraktades länge som en av de flottaste butikerna i Malmö. Under senare år har hörnan – som restau- rang – fortsatt att tjäna som träffpunkt. –Efter en varsam, men samtidigt genomgri- pande, renovering håller huset nu återigen på att fyllas av liv och rörelse, berättar Anneli Dahl, uthyrare hos Vasakronan. Trygghetsstiftelsen hör tillsammans med GE Money Bank till de hyresgäster som var först Hörnan där Södergatan möter Stortorget har genom åren varit en träffpunkt för Malmöbor. Där vid torget står en byggnad som i sin imponerande sekelskif- tesstil har ett helt annat arkitektoniskt formspråk och historia än Vasakronans övriga profilfastigheter. Innergården är numera inglasad. I det anrika huset samsas fönster- målningar, kakelugnar, synliga träbalkar med modern teknik. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 20
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=21">En bättre värd Sida 21 Opera- arkitekten Stortorg</a> et 31 är ritat av Axel Anderberg. Denne produktive arkitekt från Kristianstad är kanske mest känd för Kungliga Operahuset i Stockholm. Han är även upphovsman till Naturhistoriska riks- museet. Oscarsteatern i Stock- holm är Anderbergs verk liksom teatrar i Karlstad, Kristianstad, Linköping och Norrköping. på plats efter renoveringen. Dörren till Trygg- hetsstiftelsens lokaler står välkomnande öppen och besökare rör sig mellan fikarum och datorsal. Konsulent Håkan Stivert berättar om Trygg- hetsstiftelsens uppdrag. Med utbildning och individuell handledning hjälper man män- niskor som blivit uppsagda på grund av förändringar och besparingar inom den statli- ga sektorn till nytt arbete. Med många besökare varje dag betyder det centrala läget mycket – liksom trivseln. –Våra lokaler är både hemtrevliga och praktiska, säger han och poängterar att det är en rätt ovanlig kombination. PROMENADEN TILL Centralstationen, Malmös kommunikationsnav, tar bara några minuter. Här stannar tåg till och från metropoler som Köpenhamn, Stockholm och Kävlinge. Och så alla stadsbussar. På frågan om vad Trygghetsstiftelsens besökare uppskattar mest med läget svarar Maria Jonsson: –Närheten till hotell och lunchrestauranger. Lilla torg, Malmös egen sommaroas, ligger om hörnet. Den genomgripande renoveringen har resul- terat i bland annat effektiv ventilation och modernt datanät. Samtidigt som husets sekel- skiftescharm har bevarats med stuckatur i taket, trägolv, fiskbensparkett och hand- målade fönster. Flera lokaler i det profilstarka huset är ännu lediga. Den sammanhängande ytan på var och en av de fem våningarna är cirka 500 kvadratmeter. Högst upp väntar en 600 kvadratmeter stor lokal i två plan med stor potential. Hur den ska inredas, till öppet kon- tor eller rumsindelad arbetsplats, blir upp till den kommande hyresgästen. Utsikten mot Stortorget, över hamninloppet och vidare ut mot Öresund är i alla fall suverän. Per Eriksson 21 En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 21
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=22">En bättre värd Sida 22 Ljus påverkar oss mer än v</a> i tror. Starkt ljus motverkar vintertrötthet men kan också verka stressande i för stora doser. Nya rön har föränd- rat sättet att belysa kontoret. ”VARDE LJUS” LÄR DET HA SAGTSi tidernas gryning. Om det är orsaken till att solen nu värmer vår jord får vara osagt, men; utan ljus ingen mänsklighet. Det har dock inte alltid varit en självklarhet att ljuset har betydelse för mer än synen. Människor samspelar, både fysiskt och psykiskt, med ljus. Först under senare årtionden har det blivit allmänt accepterat att ljus påverkar oss på ett genomgripande sätt. Idag är till exempel ljusterapi en beprövad metod att lindra vin- tertrötthet och depression. Genom att utsätta sig för kraftigt ljus får människor ny energi och ork att ta itu med sin vardag. Det finns en fysisk förklaring till det. När ögat träffas av vitt ljus, dagsljus eller artifi- ciellt, sänds signaler till tallkottkörteln som då minskar sin produktion av ”sömnhormonet” melatonin. Under den mörka årstiden, speciellt om man vistas ofta inomhus och i svag belysning, kan melatoninhalterna bli för höga. Vintertröttheten slår till. Omvänt kan stark belysning, under fel tid av dygnet, ge höga nivåer av stresshormoner. –Det blir helt enkelt svårt att gå ner i varv, säger Monika Säter, programansvarig för Ljushögskolan, Ingenjörshögskolan i Jönköping, samt doktorand vid Miljöpsyko- logi, Arkitektur, Lunds Universitet. –Ett sätt att hjälpa kroppen att hitta rätt hormonnivåer kan vara att efterlikna gryning och skymning, genom att dämpa belysningen under morgon och kväll. Hon misstänker till och med att det kan finnas ett samband mellan för mycket ljus och utbrändhet. –Sätter vi inte rätt ljus för varje individ, riskerar vi att få medarbetare som antingen är väldigt trötta eller väldigt stressade, säger Monica Säter. VÅRA HORMONELLAsystem ställer individu- ella krav på belysning. Medan en del arbetar bäst när de får kura skymning hela dagen, så är andra effektivast i operationsbelysning. Skillnader som inte alltid är lätta att hantera på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter tar mest I nytt ljus I nytt ljus En_battre_vard_3-05-SB 05-11-24 12.43 Sida 22
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=23">En bättre värd Sida 23 hänsyn till god arbetsbely</a> sning och att de anställda ska ha tillgång till dagsljus och ha kontakt med omvärlden genom fönster. –Det handlar i första hand om att tillgo- dose behovet av ljus för arbetsuppgiften, säger Salme Woorema-Nilson, handläggare vid Arbetsmiljöverket. FÖR ARKITEKTER ÄRljus en utmaning. De ska dels få in mycket dagsljus, helst utan för hög värmeinstrålning, och dels få en total ljussättning som upplevs som både funktionell och tilltalande. –Förr mätte man ljusnivån vid golvet och den skulle vara densamma för hela lokalen. Det innebar mycket lysrör och kraftig allmän- belysning, berättar arkitekt Lars Ocklund, Archidea i Göteborg. Idag arbetar han och hans kollegor annor- lunda. I ett kontorslandskap läggs grunden med dagsljus och en mild allmän- belysning. Sedan kan belysningen vid varje arbetsplats förstärkas efter behov. Byggherrar, förvaltare och hyresgäster har blivit mer medvetna om att man kan använda belysning för att skapa trivsel och högre vär- den. –Ta en receptionsdisk till exempel. Där får ljuskällan inte vara för stark och för högt placerad. Då blir det en skuggmustasch under näsan och det ser inte trevligt ut. Både den som sitter där och den som kommer ska istäl- let presenteras på ett bra sätt, säger Lars Ock- lund. –I en reception är det också vik- tigt att ljuset känns välkomnande. Samma sak gäller butikskassor, där det är meningen att kunden ska känna sig omhändertagen. Egentligen handlar det om basala psykologiska utgångs- punkter. Maria Åslund Ljus & Rum Belysning är inte bara att skruva i en glödlampa. Det handlar också om välbefinnande, funk- tion, energi och ekonomi. Belysningsbranschens tidning, Ljuskultur, har tillsammans med Arbetsmiljöverket och Statens Energimyndighet, gett ut en belysningsguide. Boken ”Ljus & Rum” beskriver den nya Europa- standarden för belysning inomhus och är en handbok för hela belysningsprocessen. Ljus Ljus är elektromagnetisk strål- ning inom ett våglängdsområde som vi kan uppfatta med ögat. Färgerna motsvaras av olika våglängder. Färg uppstår då en yta belyses. Beroende på vilket eller vilka ämnen ytan innehåller återreflekteras ljuset i en viss färg. Som ljus räknas också infrarött ljus och ultraviolett ljus, trots att våra ögon inte kan upp- fatta det. Vissa djurarter, till exempel fåglar, kan se fler våglängder än vi kan och lever därför i en mer färggrann värld. (Källa: NE, m fl) Lux Lux är en enhet för belysning. Ju högre luxtal, desto ljusare. På kontor och i affärer är det vanligt med 400-500 lux. Synproblem och stigande ålder ger behov av ökad belysning. Också armaturer åldras och ger sämre belysning med tiden. (Källa: NE, Arbetsmiljöverket, m fl) 23 SCANPIX En_battre_vard_3-05-SB 05-11-24 12.43 Sida 23
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=24">En bättre värd Under skrivbordet 24 Danska sopor </a> Bin Bin heter denna papperskorg som nyligen tilldelades det japanska designpriset Good Design Award. Papperskorgen är formgiven av John Brauer för danska Essey. Han gjorde miniatyrmodeller av papper som skrynklades ihop och sedan vecklades ut igen. Bland mer än 500 av dessa mini- papperskorgar valdes till sist den slut- liga modellen ut och en digital 3D-bild arbetades fram. Priset i handeln ligger på cirka 339 kr. Tuff och tjänstvillig Är man mer intresserad av en slagtålig korg under skrivbordet passar Tubtrugs perfekt. Den rymmer mycket, har två rejäla handtag och den flexibla formen gör den lätt att bära även med en hand, vilket gör att den passar bra för pappersåtervinning. Den håller även tätt om någon skulle råka slänga en mugg med en skvätt kaffe kvar. Tubtrugs finns i alla tänkbara starka färger och den mindre storleken rymmer 14 liter. Cirkapriset är 98 kr. DEN DATORISERADEframtiden skulle ge oss det papperslösa kontoret. Men här sitter vi nu i framtiden med mer och fler papper än någonsin på skrivbordet. Datorn har dessutom fördubblat prob- lemet. Nu finns alla dokument både i dammalstrande pappershögar och i stressande datafiler på skärmen. Det är dags att slänga. Boken Rensa i röran av Karen Kingston har blivit en bestseller och fått många att fundera över denna mycket gamla lära om energiflöden och vad som skapar harmoni. Héléne Tjernström är Feng shui- konsult i Västerbotten och utbildad beteendevetare och hon slår fast att stökiga arbetsrum stjäl energi från oss och vi blir okoncentrerade. –Om vi vill att vår hjärna ska tjäna oss på bästa möjliga sätt måste vi ge den de bästa förutsättningarna. Hennes kollega Helena Westerlund uppmanar alla att rensa skrivbord, anslagstavlor och pärmar. –Det man sparar för att det kan vara bra att ha en dag, kommer man ändå inte ihåg när den dagen kommer, säger hon. Det är ingen risk att vi slänger för mycket papper i Sverige. Eller rättare sagt; efterfrågan på returpapper är större än tillgången. Omkring 500 000 ton returpapper importeras årligen till Sverige enligt Naturvårds- verket. Men danskarna är bra på det här med sopor. I alla fall är de bra på att designa saker att slänga andra saker i. Unna dig en snygg papperskorg och börja släng. Glöm inte att använda papperskorgen du har på skärmens skrivbord! Under skrivbordet Kasta med kvalitet Denna papperskorg är en kvalitetsprodukt och en dansk stilikon. Men också en spännande framgångssaga. Pedalhinken Vipp skapades av Holger Nielsen på uppdrag av sin fru som drev en hårsalong. Tandläkare och läkare i närområdet upptäckte förde- larna med Vipp och i 50 år fortsatte Nielsen att själv producera den i mindre skala. 1992 tog dottern över och lyckades lämna kvar en Vipp på The Conrans Shop i London efter ett kort möte med ansvarig inkö- pare. Någon vecka senare kom en beställning på 30 pedalhinkar. Sedan har det gått fort. Nu säljs denna klassiker i inredningsbutiker över hela världen. Vill man inte visa vad man kastat är det här det perfekta valet. Vipp finns i flera färger och storlekar. Vipp 15 rymmer 14 liter och kostar cirka 1 995 kr. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 24
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=25">En bättre värd Värden Vasakronan 25 >> VärdenVasa</a> kronan Vasakronan säljerInfraCity i Upplands Väsby till Orion Capital Managers för 1,4 miljarder kro- nor. InfraCity är beläget utmed E4:an mellan Arlanda och Stock- holm och företagsparken ligger på båda sidor om vägen. –Vi har varit med i utveck- lingen av InfraCity till en mo- dern företagspark med kontor och butiker, kommenterar Håkan Bryngelson, vd i Vasakro- nan. Vakanserna har sjunkit från cirka 50 procent när vi tog över till dagens cirka 25 procent. Vi har också investerat bland annat i InfraBusiness Center och i ett nytt parkeringsgarage. –I dagens marknadssituation med låga räntor och stor efter- frågan har vi valt att sälja InfraCi- ty och fokusera på våra övriga fastigheter i Stockholmsområdet. Försäljningen av InfraCity påverkar Vasakronans nyckeltal positivt. Resultatet efter finansnetto ökar och vakans- graden kommer att minska. Orion Capital Managers är ett internationellt privat fastighets- bolag som startade 1999. BLICC i dialog med Mona Sahlin Vasakronan säljer InfraCity Idéer och visioner om Kymlinge Tekniken ochkunskapen finns – varför ser vi inte en snabbare utveckling mot energieffek- tivitet? Det var ämnet när kli- matnätverket BLICC mötte samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. Kunskapen hos både företag och allmänheten måste bli bät- tre samtidigt som det krävs statliga incitament för att få till ett ändrat beteende, menar BLICC, där Vasakronan är medlem. Vid mötet den 22 september överlämnades nätverkets senaste rapport – Anpassningar till ett förändrat klimat– som visar på konkreta exempel för att begränsa klimatpåverkan. –Vi kunde under mötet visa Mona Sahlin att tekniken, kun- skapen och viljan finns hos våra företag. Men tyvärr har bristande stabilitet och långsiktighet i energipolitiken försvårat investeringsbedömningar, vilket naturligtvis är hämmande för utvecklingen, säger Vasakronans vd Håkan Bryngelson. Torsdagen den 27 oktoberinvigdesutställningen Nästa Kymlinge i Sundbyberg, Stockholm. Nästa Kymlinge är ett idé- och visionsprojekt om ett markområde med unika förutsättningar, i direkt anslutning till Kista och Sundbybergs stads natur- reservat. Vasakronans vd Håkan Bryngelson invigde inför ett 70-tal personer som komtill utställningens första dag. Tre konsultgrupper under ledning av White arkitekter, Wingårdh arkitektkontor och KHR arkitekter, har fått i uppdrag att visa sina idéer kring en framtida utveckling av Kymlinge, ett område som i söder gränsar till det kommunala naturreservatet, i nordväst till Kymlingelänken och i nordost till E 4. Även elever från KTH, samhälls- planering och miljö, bidrar med material till utställ- ningen. Vasakronan och Sundbybergs stad genomför under 2005 ett visionsarbete kring den framtida utvecklingen av Kymlinge. Markområdet Kymlinge ägs till största delen av Vasakronan och merparten av området ligger inom Sundbybergs stad. –Kymlinge har med sin närhet till Kista, en redan påbörjad tunnelbanestation och angrän- sande naturreservat ett mycket speciellt läge, kom- menterar Håkan Bryngelson. Närheten till Arlanda, Uppsala och Stockholms city gör att området har stor potential och det finns många utvecklings- alternativ. Det är också mycket viktigt att ta miljö- mässiga hänsyn så att den unika miljön kring Igel- bäcken kan bevaras. Johan Börjesson, konsthallschef för Marabou- parken i Sundbyberg, Christer Alvemur från styr- gruppen för projektet och Håkan Bryngelson, Vasakronans vd, låter sig inspireras av visions- utställningen Nästa Kymlinge. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 25
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=26">En bättre värd Sida 26 Pia Clark ny vd för Vasakr</a> onan Service Partner Pia Clark, 43 år, har anställts som ny verkställande direktör för Vasakronan Service Partner AB. Pia Clark ersätter Nina Hornewall som blir direktör för division Försäljning på SJ. Pia Clark har en gedigen erfarenhet från service- och tjänstebranschen, inom konfe- rens,- hotell och restaurang. Hon har varit vd för Stallmäs- taregården i Stockholm, admi- nistrativ chef för Radisson SAS Royal Park Hotel och direktör för konferensanläggningarna Tammsvik och Mälargården. Senast har Pia Clark varit hotelldirektör för Rica Hotel Karlstad. Vasakronan Service Partner, ett dotterbolag till Vasakronan, erbjuder tjänster inom kon- ferens, restaurang, hyresgäst- service, telefoni, reception med ärendetjänster och tjänster via partners. Omsättningen är cirka 100 Mkr med ett hundratal anställda. Linköpingstjejen Louise Brunskog, 12 år, vann Vasakronan Masters efter en väl- spelad final mot Beat- rice Cedermark från Helsingborg. Vasakronan Masters spelades parallellt med den stora Stock- holm Open-turnerin- gen. I år hade ålders- gränsen ändrats från 14 till 12 år för att tjejerna ska få ännu bättre chans att förbereda sig för en interna- tionell tenniskarriär. Louise Brunskog, som har vunnit alla de stora tävlingarna för 12-åriga flickor i Sverige, får nu ett resestipendium för att tillsammans med Johan Hedsberg resa till Orange Bowl i Miami och tävla med de allra bästa i världen. Louise Brunskog segrade i årets Vasakronan Masters VärdenVasakronan Byggandet av en nystadsdel i Sundbyberg har startat – Ursvik. Det blir upptakten till det störs- ta byggprojektet sedan Hammarby sjöstad. Vasakronan är en av markägarna. När Ursvik är klart kommer 10 000 män- niskor att bo här. Det blir en komplett stadsdel med bostäder, service och arbetsplatser. Bebyggelsen blir blandad, med bostadsrätter, fristående villor, hyreslägenheter, radhus och parhus. Första etappen byggs av NCC och det blir en låg bebyggelse med sammanhållen karaktär och slingrande gator. Första inflyttning sker våren 2007. Hela stadsdelen ska vara klar 2016. Ursvik ligger i kanten av Järvafältet, mellan E4 och Enköpingsvägen, vid Igelbäckens natur- reservat. Här planeras också tvärbanan att få en station. Vasakronan äger cirka 35 procent av marken i Ursvik tillsammans med NCC i ett gemen- samägt bolag, Stora Ursvik KB. Vasakronans andel av byggrätterna kommer att säljas till bostadsbyggare. Byggstart för Ursvik Byggplatsen i Ursvik invigdes av bland andra sam- hällsbyggnadsminister Mona Sahlin och Vasakro- nans vd Håkan Bryngelson. Fortsatt topp i NKI Vasakronan fortsätteratt vara på toppen av kundnöjdhetslistan. I årets NKI-Fastighets- barometer blev det en andra plats med index 79, en ökning med en enhet. Branschindex var 71. Vasallen, som deltog i Fastighetsbarometern för första gången förra året och då slutade som tvåa, tog i år toppositionen som hyresvärd med index 81. NKI-Fastighetsbarometern bygger på telefonintervjuer med hyresgäster i olika fastighetsbolag där de får värdera ett antal angelägna områden, till exempel lokalernas läge, standard, inomhusklimat, image, service, hyra, felanmälan och klagomål. –Även om vi tappade topp-placeringen har Vasakronan lyckats höja sig ännu ett snäpp i kundnöjdhet, och det är vi mycket stolta över, säger vd Håkan Bryngelson. Pia Clark, ny vd för Vasa- kronan Service Partner. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 26
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=27">En bättre värd Sida 27 27 Du ser den idylliska re</a> klambilden av mannen som sitter ute i skärgården på en klippa och tittar ut över havet. Solen lyser och blänket är så fan- tastiskt som bara en photoshop-manipulering kan åstadkomma. Bara en sak stör den fridfulla bilden; en bärbar dator. Mannen är en symbol för det som så många teknikföretag förespråkar – det gränslösa arbetandet. Ja, nu är det inte bara teknikföretag som förespråkar detta. Det finns föreläsare som åker land och rike runt och pratar om det fantastiska att man kan arbeta precis var som helst. Men är det verkligen det vi vill? Arbeta var som helst, när som helst. Men om nu hem- men kan bli kontor, så varför kan inte kontoren bli hem? Det är dags för det kärleksfulla kontoret. Vi lever i en allt otryggare värld. Skilsmässostatis- tiken fortsätter öka. Det är kanske så att många faktiskt bara har kontoret som sin trygga plats. Vi är sociala personer och vi behöver möten. Det är dags att se på kontoren på ett delvis nytt sätt. Det handlar om att börja anpassa sig efter hur folk lever idag. Visst kan vi arbeta var som helst och det är upp till var och en att också göra detta. Men vi behöver också en bra mötesplats. Gör kontoren till mötesplatser och lyft in välmåendet i lokalerna. Stressdoktorn Tomas Danielsson föreslår att varje arbetsplats ska ha ett livskafé. Ett kafé där man kan gå in och prata om sina bekymmer. Ventilera sina tankar. Det låter väl som en rätt sympatisk tanke. Över huvud taget behövs det nytänkande. Alla vet att det är bra med en liten powernap. Men hur många företag har egentligen investerat i ett powernap-rum. Detta ska finnas på det kär- leksfulla kontoret. Och när vi ändå håller på att önska oss så varför inte ett helt tyst reflektionsrum. Vi lever ju i en värld med alldeles för mycket information och då kan det vara rätt skönt att bara gå in en liten stund för sig själv och reflektera. Och varför ska alla företag som har lunchmatsal bara servera en stadig lunch, när alla dietister är överens om att det är fem till sex gånger som vi ska äta per dag. Och är man ett stort företag får man väl göra som indiska Wipro gjorde. De skapade en kontakt- förmedling på sitt intranät och vips fick man till en massa lyckliga par. De anställda är nöjda. Före- tagsledningen är nöjd. För på det kärleksfulla kon- toret ska alla vara nöjda och glada. Ta upp det på nästa ledningsmöte, hur just ditt företag ska bygga det kärleksfulla kontoret. Kon- toret som lockar talangerna. Kontoret där alla trivs och mår bra. Då slipper man förstöra en underbar vacker dag i skärgården genom att jobba. DET KÄRLEKSFULLA KONTORETKrönika Göran Adlén. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 27
<a href="/v5/viewer/files/Default_s.aspx?gKey=x6d6vdn8&gInitPage=28">En bättre värd Sida 28 ...så en sista detalj Stor</a> yn om stenen Hyresgästen Sweco önskade en utsmyckning av ett mer kraftfullt slag utanför den nyrenoverade fastigheten på Gullbergs Strandgata i Göteborg. De ville ha sten, något som uttrycker uthållighet och hållbarhet, historia och framtid, och med kopp- ling till Bohuslän. En fascinerande evig känsla av kraft. Den 15 ton tunga stenen hämtades med specialtrailer och jättelik lyftkran från ett stenbrott utanför Lysekil. Den är tre gånger fyra meter och består av bohuslänsk granit med vackra brottytor. Granitblocket är placerat bredvid boulebanan. Den som vill ta en paus i spelet får gärna vila sittande på ett kraftfullt bohuslänskt granitblock, alldeles vid infarten till Gullbergsvass och Holmenområdet i Göteborg. LASSE NYBOM Storyn om stenen Hyresgästen Sweco önskade en utsmyckning av ett mer kraftfullt slag utanför den nyrenoverade fastigheten på Gullbergs Strandgata i Göteborg. De ville ha sten, något som uttrycker uthållighet och hållbarhet, historia och framtid, och med kopp- ling till Bohuslän. En fascinerande evig känsla av kraft. Den 15 ton tunga stenen hämtades med specialtrailer och jättelik lyftkran från ett stenbrott utanför Lysekil. Den är tre gånger fyra meter och består av bohuslänsk granit med vackra brottytor. Granitblocket är placerat bredvid boulebanan. Den som vill ta en paus i spelet får gärna vila sittande på ett kraftfullt bohuslänskt granitblock, alldeles vid infarten till Gullbergsvass och Holmenområdet i Göteborg. En_battre_vard_3-05-SB 05-11-22 22.10 Sida 28
