TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Fler och fler investerar i Fast pris och
lite underhåll är några förklaringar till varför solenergi blir allt vanligare. – Solenergi är väldigt i ropet just nu, säger Christina Bondesson på LRF. Text Carina Gerken Christiansen Korna får mer ensilage Mjölkkornas konsumtion av grovfoder har varierat kraftigt sedan 1980-talet och de senaste åren är trenden att ge mindre kraftfoder och i stället öka på grovfodergivan, enligt Rolf Spörndly, SLU. I början av 1980-talet låg grovfodergivorna på runt 11 kilo torrsubstans per ko och dag. På 1990-talet sjönk givorna till som lägst sju kilo torrsubstans. Den mindre givan kompenserades med högre andel kraftfoder. Dagens rekommendation ligger på runt 12 kilo torrsubstans ensilage per ko och dag. Enligt Rolf Spörndly kan en mjölkko mjölka relativt väl på endast ensilage förutsatt att det är av god kvalitet med hög halt av energi och protein. Då behöver hon äta cirka 16 kilo torrsubstans ensilage per dag och kan med den givan producera 6 100 kilo mjölk per år. Foder i form av slåttervall, bete och foderspannmål odlas på 75 procent av den tre miljoner hektar stora svenska jordbruksmarken. En vanlig svensk ko i dag ger cirka 9 000 kilo mjölk på ett år och hennes foder består till mellan 50 och 60 procent grovfoder och resten kraftfoder. Fler hästar än kor Antalet hästar uppskattas i dag till 362 700. Därmed finns det fler hästar än mjölkkor i landet. Bara sedan 2004 har hästarna blivit 10–20 procent fler. Hästnäringen sysselsatte för tre år sedan 25 000 personer, eller drygt 11 000 helårsarbeten i huvudsak på landsbygden. Hästnäringen omsätter uppskattningsvis 22 miljarder kronor, varav 12 miljarder utgörs av spelverksamhet. KÄLLA: JORDBRUKSVERKET OCH HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIFTELSE. 10 Tillväxt Energi CHRISTINA BONDESSON leder ett projekt på LRF som syftar till att öka andelen förnybar energi hos landsbygdsföretagen. Närmare tolv miljoner kronor ska delas ut innan året är slut. Den som går i tankar på förnybar energi, vare sig det gäller sol, vind, vatten, ved eller pellets, har goda möjligheter att få ekonomisk hjälp med en stor del av rådgivningen. Många av frågorna hittills har rört just solenergi, berättar Christina Bondesson. – Vi subventionerar rådgivningen med mellan 40 och 70 procent. Man kan få rådgivning ganska billigt och man kan få råd flera gånger, säger hon. DETTA INNEBÄR ÄVEN juridisk rådgivning. Till exempel kompanjonsavtal, granskning av avtal om man har ett område som kan lämpa sig för vindkraft eller hjälp med att jämföra anbud. – Om det handlar om en solanläggning behövs tekniker för att veta vad som är lämpligt att satsa på. Det kan vara flera andelar i ett soltak och man kanske ska bilda en förening och behöver hjälp med det, säger hon. Själva investeringen får man inte hjälp med, men i vissa delar av landet finns pengar att söka för den också och då vänder man sig till länsstyrelsen. Varför tror du att solenergin har hamnat så i ropet just nu? – Tyskland har ju jobbat med det här väldigt mycket och kan ha inspirerat och pressat priserna, säger Christina Bondesson. Målet för Bleka gård är att producera minst hälften av gårdens elbehov. En annan faktor är att solpaneler ofta läggs på tak. Många gamla lador och djurstallar som har tömts på djur kan därmed få en ny funktion. – Många har ju väldigt stora tak på sina ekonomibyggnader och man ser en möjlighet att lägga paneler där. Hon säger att solenergin av många upplevs som en väldigt ren energikälla. – Vind har påverkat miljöbilden för fler, medan det inte har varit så mycket för och emot runt solenergi. Det kan vara en aspekt. Men också att man har ett fast pris, lite underhåll och vet vad investeringen blir. SOLENERGI IBLAND förväxlas solceller och solfångare men det handlar om två helt olika tekniker. En solcell består av två tunna skikt av halvledarmaterial. Då solen belyser ena skiktet på framsidan frigörs elektroner som då börjar vandra till skiktet på baksidan. En elektrisk spänning uppstår. Solcellerna tillverkar likström som kan omvandlas till växelström. Cellerna kan också kopplas till batterier som laddas upp och vid behov används för belysning m.m. En solfångare tar upp värmen i solljuset som sedan kan användas för uppvärmning.