Dialäsen 1
Moderna markörer pusselbit vid FERTILITETSBEDÖMNI
NG HOS NJURSVIKTIGA De senaste decennierna har överlevnaden och livskvaliten för patienter med avancerad njursjukdom avsevärt förbättrats. Viljan att bli förälder även om man drabbats av en kronisk njursjukdom finns självklart. Förmågan att på naturlig väg bli förälder är däremot inte lika självklar. Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö pågår sedan några år tillbaka ett multidisciplinärt forskningsprojekt med avseende att ge fördjupad kunskap om befruktningsförmåga vid njursjukdom. Dag Eckersten är specialistläkare och doktorand inom njurmedicin i Malmö och leder tillsammans med docent Anders Christensson projektet. Det hela började med att Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC) i Malmö för några år sedan hörde av sig till njurmedicinska kliniken. De hade haft några ofrivilligt barnlösa med njursjukdom. Frågan kom upp huruvida det var deras njursjukdom/njurfunktion som låg bakom deras sänkta fertilitet. En multidisciplinär grupp be22 stående av nefrolog, androlog och gynekolog utformade ett forskningsprogram och etikansökan. Kunskapen inom området visade sig vara mycket bristfällig. Studier på dialyskliniker runt om i världen visar att endast cirka 25 procent av de kvinnliga dialyspatienterna i fertil ålder menstruerar normalt. Hos manliga dialyspatienter ser man ofta försämrad spermiefunktion och låg ejakulatvolym. Studier gjorda under 70 och 80-talet beskrev stegring av de klassiska hypoDIALÄSEN 6.2014 MATTON.SE