Dialäsen 1
Kunskapsutveckling ger dialyspatienter ett bättre
liv Eftersom mat och näring är en integrerad del i njursviktsbehandlingen behöver njurdietister ta del av utvecklingen och forskningen inom området. Idealiskt är också om dietisten så långt det är möjligt arbetar nära andra professioner i ett team. P å Kungsholmsdialysen, där jag varit verksam som dietist, har jag träffat patienter med alla olika behandlingar. Min upplevelse är att dialysvården har utvecklats mycket under de 25 år jag har arbetat. Idag finns bättre behandlingar, olika alternativ, större flexibilitet, patientdelaktighet och ökat välmående hos patienterna. Enligt Svenskt Njurregister (SNR) 2013 behandlades 796 patienter med peritonealdialys (PD) och 3026 patienter med hemodialys (HD). HD dominerar fortfarande som dialysform i Sverige och i övriga delar av världen förutom i vissa länder i Asien och Sydamerika. Det är väldigt viktigt att »välja den behandling som passar patienten bra« – ett av många teman på det njurmedicinska vårmötet 2014 i Trollhättan. Dietisten har en viktig roll i teamet. Hen ser helheten och ger råd utifrån patientens aktuella behandling, stadium av sjukdom, laboratorieprover samt livssituation. En kostintervju (anamnes) görs alltid för att kunna ge individanpassade och realistiska råd som är genomförbara. Målet är att undvika förbud, att ge alternativ och uppmuntra till egenansvar för kostbehandlingen. Det är viktigt att patienterna får träffa en dietist regelbundet och framförallt vid övergång till nya behandlingar. Patienten kan lätt stanna kvar i sitt låg-protein tänkande och för vissa patienter kan det ta tid med omställningen. Att ha tillgång till aktuella laboratorieresultat är en förutsättning för att kunna ge adekvata råd. Andra hjälpmedel är uppgifter om dialyseffekt (Kt/V) och aktuellt proteinintag (n-PNA* och nDPI**). Patientundervisning en utmaning för framtiden Patienterna är alltmer delaktiga i behandlingen vilket är positivt. Patient- och anhörigutbildningar är bra tillfällen där alla kan lära av varandra. På Kom-i -form kurserna på »Lillsved« hade vi tillgång till ett dataprogram (kost och näringsdata) där patienterna kunde skriva in vad de ätit en dag och få se hur mycket protein, kalium och fosfor det innebar. Det var ett mycket uppskattat moment på kursen. Den snabba IT-utvecklingen ger oändliga möjligheter att använda oss av webbaserad undervisning med filmer och bilder som blir en utNågra exempel på hur kostbehandling kan skilja sig åt mellan PD och HD behandling: Vätska Vid PD har de flesta patienter en kvarvarande njurfunktion med urinproduktion (=inte så stora problem med övervätskning). Däremot när njurfunktionen (urinproduktionen) upphört, vilket är vanligare vid HD, är det större fokus på vätskeintaget. Råd och tips om att begränsa saltintaget är viktiga vid båda behandlingarna. Kalium Eftersom PD är en kontinuerlig behandling avlägsnas kalium hela tiden. Det är mycket ovanligt med högt kalium vid PD. Det kan vara bra att observera eventuellt låga kaliumvärden (till exempel vid övergång från HD till PD). Däremot är det vanligare med högt kalium hos patienter utan egen urinproduktion och som har konventionell HD (tre gånger i veckan). Energi Vid PD-behandling absorberas socker (glukos) från dialysvätskan. Det ger ett dagligt energitillskott på 400-600 kcal eller mer (beroende på dialysvätskans styrka och absorption) som får läggas till det övriga energiintaget. Dialyslösningar med isodextrin ger en lägre sockerbelastning på kroppen. Det är bra om mat och dryck innehåller så lite socker som 34 möjligt och att kolhydraterna kommer från bröd, potatis eller ris, pasta, rotfrukter, frukt och bär som även innehåller kostfiber. Protein Vid PD kan man använda Nutrineal (lösning med aminosyror) som till viss del kompenserar för förlusten av aminosyror som sker under dialysen. Den motsvarar styrkan hos en svag lösning och kan utgöra ett påsbyte. PD lösning med aminosyror skulle kunna användas mer. Dialysvätskan i buken ger en viss fyllnadskänsla och den kontinuerliga glukostillförseln kan påverka aptiten. För att orka äta den mängd mat som behövs kan det vara till hjälp att äta små portioner och flera mellanmål. Vid HD-behandling kan parenteral näringstillförsel ges under pågående dialys. Den rekommenderas till patienter som inte får tillräckligt med protein och energi via mat och dryck och inte klarar av näringsdrycker. Näringsdrycker är ett viktigt komplement för många patienter som har svårt att äta tillräckligt (energi och protein). Här har det skett en utveckling från två – tre sorter att välja på vid slutet av 80-talet fram till ett 60tal idag. Smakerna har blivit betydligt bättre. Det som fortfarande saknas är ett bättre utbud av njurspecifika näringsdrycker. DIALÄSEN 6.2014