Karolinska universitetssjukhuset, Solna Fler pati
enter har möjlighet till intermittenta hemodialyser Ökat antal patienter, snabbare och tidigare behandlingsinsatser samt ett väl etablerat samarbete innebär att fler patienter idag får intermittent hemodialysbehandling på avdelningar utanför hemodialysmottagningen. Kontinuerliga dialyser har utvecklats och indikationer till att behandla har förändrats under senare år. Dåvarande Karolinska sjukhuset började som ett av de första sjukhusen i Sverige med införandet av dialysmaskin vid kontinuerlig hemodialysbehandling för intensivvårdsbruk. Sedan dess har indikationerna för intermittenta hemodialysbehandlingar inom intensivvården förändrats. Stockholms invånarantal ökar och det blir alltfler som behöver mer och avancerad vård(1) . Med ökade och utvecklade behandlingsmöjligheter får fler äldre samt sjukare patienter tillgång till avancerad vård. På Karolinska universitetssjukhuset i Solna finns central- thorax- hjärtoch neurologisk intensivvårdsavdelning, intermediäravdelning samt ett flertal akutvårdsavdelningar. Utveckling av kontinuerlig hemodialysbehandling Centrala intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset började under 80-talet att införa continuous arteriovenous hemodiafiltration (CAVHDF) tätt följt av thorax intensiven. Syftet var att kunna ge utrymme för mediciner, nutrition och samtidigt kunna avlägsna slaggprodukter samt vätska hos patienter med bibehållen hemodynamisk stabilitet. Då behandlingen pågick dygnet runt undveks de frekventa blodtrycksfall som intermittent hemodialys med acetat gav. Kramer i Göttinger, Tyskland beskrev 1977 enkelheten med den artär-venösa (AV) tryckskillnaden(2) Intermittent hemodialysbehandling på Centralintensiven. lingen slutade fungera på grund av att ett för lågt blodflöde strömmade genom dialysatorn. . Det sägs att han av misstag placerade en kateter i femoralisartären och på så vis uppstod idén med den arterio-venösa tryckskillnaden i blodsystemet som genererade ultrafiltration. På Karolinska användes i de flesta fall AV-shunt. När patienterna fick blodtrycksfall hände det att behand40 Införande av kontinuerlig behandling med dialysmaskin I början av nittiotalet ville hemodialysmottagningen tillsammans med centralintensiven pröva och utvärdera ett maskinpumpsdrivet blodflöde via en central dialyskateter. Syftet var att dels att slippa operation vilket krävdes för anläggande av AV-shunt samt att undvika koagulation i dialysatorn på grund av blodtrycksfall. Förhoppningsvis skulle även en bättre kontroll på vätskebalansen uppnås. Det var dock svårt att hitta dialysmaskiner i Sverige för intensivvårdsbruk men efter förfrågan hos olika företag kom den första dialysmaskinen 1993. I ett nära samarbete mellan verksamheterna testades totalt fyra maskiner. De tre första maskinerna hade DIALÄSEN 4.2014