TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Viktigt att vara överens med arrendatorn
Effekten av EU:s nya jordbrukspolitik börjar märkas genom att fler skriver arrendeavtal i områden där stöden höjs. Markägare behöver vara väl förberedda, eftersom lagen gynnar arrendatorerna. Text Tina Andersson Lantbruk — MAN SKA VARA medveten om att lagstiftningen främst är utformad för att skydda arrendatorn. Utan arrendenämndens godkännande går det inte att avtala bort något som ger arrendatorn sämre villkor, säger Filip Herlitz, vd på konsultbolaget Argum. Mellan 2015 och 2019 blir EUstödet till aktivt brukad åker- och betesmark successivt utjämnat i Sverige. Förenklat kan man säga att stödnivån sänks på bättre jordbruksmark och höjs för sämre. Filip Herlitz noterar en ökning av antalet arrendeavtal som skrivs i norra Sverige och han tror att även arrendepriserna kommer att stiga där. På slättbygderna märks ingen skillnad än, trots att priserna borde gå ner i takt med lägre stöd. – Konsolideringen gör att det fortfarande är stor efterfrågan på marginalmark, säger Filip Herlitz. Han rekommenderar att den som tänker arrendera ut mark tar hjälp inför avtalsskrivningen och sedan sitter ner och går igenom punkt för punkt med arrendatorn. När man arrenderar ut ger man arrendatorn full dispositionsrätt. Arrendatorn ska vårda och underhålla som om det vore hans eller hennes egen gård, men arrendatorn kan faktiskt välja att bara städa den sista månaden av en femårsperiod. — JAG BRUKAR råda att man skriver in att ”det är av synnerlig vikt” att gården hålls städad. Då har man i alla fall haft ämnet uppe, säger Filip Herlitz. Om markägaren vill hjälpa arrendatorn i gång kan det vara lämpligt med ett investeringsavtal. Jordägaren står för material och arrendatorn för arbete när man till exempel uppför en spannmålstork på gården. Fili – Fundera både en och två gånger och försök satsa på säkra kort. Jordbrukspolitiken ändras. Köttdjur på lösdrift kanske ser bra ut i dag, men hur blir det framöver? säger Filip Herlitz. Filip Herlitz MAN BEHÖVER OCKSÅ reglera vem som ska ta kostnaden om arrendatorn exempelvis använder en gammal stallbyggnad som plötsligt behöver byggas om för att uppfylla myndighetskrav. Filip Herlitz slår ett slag för att hålla Lösa hundar skrämmer bort många från skogen Anders Lindhagen berättar att – I princip alla som inte är fysiskt förhindrade gör något besök i skogen under ett år, säger Anders Lindhagen, SLU, och berättar att fler skulle besöka skogen om de inte riskerade att möta lösa hundar. Text Marina Tell Eskildsen Skog 90 PROCENT AV befolkningen uppger att de har varit i skogen under det senaste året, enligt forskaren Anders Lindhagen på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Men endast en tredjedel av svenskarna gör 8 Tillväxt 20 eller fler skogsbesök under ett år: – Mediansvensken sticker ut i skogen ungefär var fjortonde dag. De flesta som nyttjar skogen vistas i ett område på gång- eller cykelavstånd från sitt hem. Anders Lindhagen fallstudier visar att vistelsetiden per besök numera är kortare än för 40 år sedan. — PÅ 1970-TALET var man kanske ute i skogen en hel eller en halv dag i stöten. Nu är skogsbesöken mer begränsade. Man kanske är ute en timme eller så. Angående den skogsrädsla, som enligt undersökningar finns i samhäl