STT 1
STT Vecka 17 fredag 25 april 2014 19 TYCK TILL RE
DAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Phia Andersson (S) menar i STT 2 april att Socialdemokraternas politik leder till en bättre framtid för de unga. Men det är precis tvärom, replikerar Jan Ericson (M). Varför förstöra för unga? Det är ganska få saker som skiljer Alliansens och socialdemokraternas skolpolitik i dag. De flesta skolreformer som Alliansen genomfört har Socialdemokraterna i efterhand ställt sig bakom. Och många av de nya reformer för skolan som Alliansen presenterat på senare tid är sådant som flera partier diskuterat i spåren av Pisa-mätningarna. Det är utmärkt om det kan få ett brett politiskt stöd. Däremot skiljer vi oss åt i synen på gymnasieskolan. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever. Juridiskt svårt eftersom man knappast kan tvinga myndiga elever att gå i skolan. Dessutom ett slag i luften eftersom ungefär 99 procent av alla elever redan idag börjar gymnasiet, alldeles frivilligt. Det stora problemet är att så många elever inte fullföljer sin utbildning. Socialdemokraterna vill även tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet, trots att det leder till fler avhopp. Visst kan man kanske tvinga eleverna att komma till skolan de första två gymnasieåren, men om de bara sitter av tiden eller tycker skolan är omöjlig att klara av lär det inte leda till examen. Alliansen står fast vid att eleverna på yrkesprogrammen ska kunna välja om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Men möjligheten ska alltid finnas inom ramen för programmet. Samtidigt ska yrkesprogrammen vara intressanta och ha en hög grad av relevant yrkesutbildning på schemat. Vi ser ingen mening med obligatorisk gymnasieskola och tror att snart myndiga elever själva klarar av att besluta om sin egen utbildning utan att man inför skolplikt. Hur kan det leda till en bättre framtid? JAN ERICSON Efter skolan är det viktigt att eleverna får in en fot på arbetsmarknaden. Vi ser nu att ungdomsarbetslösheten faller snabbt. Det är svårt att bortse från att sänkta arbetsgivareavgifter för den som anställer unga bidrar till den positiva utvecklingen. Tyvärr vill Socialdemokraterna förstöra detta. Man vill fördubbla arbetsgivareavgifterna vilket gör det dyrare att anställa unga. Som om det inte var nog vill man dessutom försämra för hotell- och restaurangsektorn och besöksnäringen genom att fördubbla momsen för dessa företag. Detta i branscher där många unga får sitt första jobb. Socialdemokraternas politik kommer att leda till att färre unga slutför sin gymnasieutbildning och att färre unga får jobb. Hur kan det leda till en bättre framtid för de unga, Phia Andersson (S)? JAN ERICSON Riksdagsledamot (M) När riksdagsvalet ska avgöras måste hälsofrågorna verkligen få uppmärksamhet. Det menar veckans debattörer – tre nobelpristagare och en generalsekreterare. Hälsofrågor måste få plats Det är vår övertygelse att de rena plånboksfrågorna inte engagerar medborgarna i Västra Götaland lika mycket som hälsa och högkvalitativ vård – ändå debatteras vårdfrågorna knappt under valåret. Partierna måste utarbeta trovärdiga svar på hur de vill lösa våra stora utmaningar inom hälsoområdet. Hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige ökade med över 50 procent mellan 2001 och 2011. Det beror på en ökande andel äldre och en ökning av kroniskt sjuka. Kostnaderna för kroniska sjukdomar beräknas uppgå till 70 procent av de totala hälsovårdskostnaderna. Varje år ställs till exempel 58 000 nya cancerdiagnoser, medan 1,4 miljoner personer lever med hjärt-kärlsjukdom. Den ökade andelen äldre innebär att allt fler drabbas av demenssjukdomar. Hjärnsjukdomar uppskattas redan kosta 165 miljarder kronor per år. Dessa exempel visar hur oerhört viktigt det är att förebygga, utveckla bättre behandlingar och i bästa fall kunna bota sjukdomar. Svenska forskare bedriver i dag högt kvalificerat arbete inom dessa och andra lika Människor tänker inte bara kortsiktigt. ARVID CARLSSON angelägna områden. Bara i Sverige har till exempel en ny teknik inom hjärt-kärlområdet kunnat förhindra 400 000 dödsfall de senaste 30 åren och sparat samhället 985 miljarder kronor, och en ny målriktad cancerbehandling har gett bättre överlevnad och samhällsvinster på 2,9 miljarder mellan 2000-2011. Sverige har en lång tradition av framgångsrik medicinsk forskning och en hälso- och sjukvård som bedriver patientnära studier. Men Sveriges ställning inom medicinsk forskning har försvagats. Inom biomedicinsk forskning har vi gått från fjärde till åttonde plats på 20 år. Det ges inte längre tillräckligt med utrymme för patientnära forskning och innovation i sjukvården. Vidare har life science-företagen minskat med drygt 4 000 anställda under senaste fem åren. Vi vill att regeringen, oavsett vilken det blir, utformar en bred och långsiktig strategi för att skapa bra förutsättningar för medicinsk forskning och dess tillämpning. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona. Inför riksdagsvalet riskerar både partier och media att underskatta väljarna. Människor tänker inte bara kortsiktigt på den egna plånboken inför den stora demokratiska handling som ett val utgör. Oron för sjukdom hos nära och kära är stark, och det finns stort engagemang i att framsteg görs. Omsorgen om Sveriges framtid som ledande forsknings- och företagsnation ligger också medborgarna i Västra Götaland varmt om hjärtat. ANNA NILSSON VINDEFJÄRD Generalsekreterare Forska!Sverige TORSTEN WIESEL Nobelpristagare i fysiologi/medicin 1981 BENGT SAMUELSSON Nobelpristagare i fysiologi/medicin 1982 ARVID CARLSSON Nobelpristagare i fysiologi/medicin 2000 REPLIK Svar på insändaren ”Låt våra barn gå i Dalstorp” i STT nr 15. TA ANSVAR OCH LÄGG NER SKOLAN Måndag 7 april genomfördes en vägledande budgetdebatt i Tranemo kommunfullmäktige. Trots partiernas olika inriktning var det som att höra ett eko kring skolfrågan. Alla partier vill ge lärarna bättre arbetsvillkor och skolan arbetsro. Och alla är överens om att vi ska arbeta för att nå Tranemo kommuns övergripande mål om ”en skola i nationell toppklass”. Men menar alla verkligen det? En vägledande budgetdebatt handlar om att titta framåt och att prata visioner. Men ibland måste man se bakåt för att förstå vad som måste ändras i framtiden. Redan sommaren 2012 sa jag att förslaget med en F-3-skola i Ljungsarp var en dålig idé, ja, rent av usel. Ändå valde en splittrad majoritet bestående av merparten av Centern och socialdemokraternas ledamöter samt samtliga folkpartister och moderater att rösta för det förslaget hösten 2012. När man sedan även tillät barnen från Nittorp att börja resa till Dalstorps skola satte man in nådastöten mot Ljungsarps skola. Inför beslutet hösten 2012 frågade jag i fullmäktige vilken lärare som vill undervisa och ensamt bära ansvar för ett antal barn med olika behov i spridda åldrar. Hur blir ett sådant arbete utvecklande och vilken möjlighet ges till återkoppling och reflektion i en sådan arbetssituation? Var finns arbetsron den dag en lärare måste sjukanmäla sig, vårda barn etc? Vilken arbetsro ger det när man som ensam lärare ska ansvara för all administration, undervisning, vara rastvakt, sitta med vid lunch etc. Är det att erbjuda bättre arbetsvillkor och en skola med arbetsro? Är det så vi når en skola i nationell toppklass? Och, det viktigaste av allt, hur mår barnen av detta? Skolan i Ljungsarp kommer att ha 12-16 barn i åldrarna 6-9 år när den sjösätts. Föräldrarna till barnen i Ljungarp har förstått allvaret i situationen. De vill också få möjlighet till en bra skola för sina barn och önskar att dessa får åka till Dalstorps skola när den är renoverad. När ska ni, mina politikerkollegor, förstå allvaret? Det kan inte vara av obönhörlig stolthet som ni håller fast vid beslutet och påstår att det är det bästa för skolan och barnen! I mitt anförande i måndags kväll höll jag på att säga ”Vad var det jag sa”, men jag gjorde det aldrig och det ångrar jag nu. Men vad hjälper det att jag fick rätt? Det förbättrar inte situationen. Min uppmaning till övriga politiker i Tranemo kommun är att sluta spela för galleriet och ta ansvar för det beslut ni fattat! Dra inte ut på eländet. Låt oss tala klarspråk - lägg ner skolan i Ljungsarp och ordna med bra skolskjuts. Även barnen i Ljungsarp har rätt att få gå i en skola som kan sträva efter att vara en skola i nationell toppklass. Och lärarna ska ha bra arbetsvillkor och skolan arbetsro. LOUISE BERTILSSON Miljöpartiet de gröna i Tranemo MÄNSKLIGT GÖDSEL ÄR BÄST Mänsklig gödsel bäst för naturen, läser jag i Borås Tidning. Trodde knappt mina ögon. I alla dessa år har kloka gubbar gjort allt för att ta död på vårt bondesamhälle där naturlagarna fick råda: ”Det jorden gav fick den tillbaka.” Vi är inte många kvar som varit med om detta att ta vara på diskvatten efter måltiderna med alla näringsämnena att (fritt från diskmedel) ge i grisarnas övriga mat. Att sätta sig på utedass där urin och avföring tillsammans med torvströ kördes ut till matlandet där potatis och grönsakerna växte ”så det knakade”. Egentligen är det, om man tänker efter, hemskt med alla dom här kemiska produkterna som finns i snart sagt allt. GAMMELMORMOR Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 1 800 tecken, inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn.