Buffé 1
MÖTET Ute eller inne? Grisarna får välja Smågrisa
rna kommer springande genom hagen med klapprande klövar, hela gänget på en gång. Häng med hem till Eva och Mikael Larsson och möt frilandsgrisarna på Solgården i Skåne. Text Anna K Sjögren Foto Tine Guth Linse S KOCKEN MED unga grisar tittar misstänksamt på oss som kommer på besök till gården. De har samlats i vindskyddet, som är en lada utan vägg på ena långsidan. Efter bara någon minut verkar de ha bestämt sig för att vi är ofarliga trots fotografens ilsket röda jacka. Alla galopperar ut i hagen igen, halmen yr under klövarna. Att grisar är fl ockdjur märks tydligt 3000 halvårsgamla grisar som slaktas varje år. De unga grisarna får skydd för regn och vind i de öppna ladugårdarna. Suggorna med sina kultingar har egna hagar med hyddor som är 4,5 kvadratmeter stora. Dessa har isolerade väggar och breda plastremsor som hänger i dörröppningen för att inte bli för varma på sommaren och bevara värmen från djuren och skapa en behaglig temperatur »Vi mår bra av att se hur bra grisarna har det i sitt friare liv.« när man ser dem i deras fria miljö på Solgården i Nävlinge, ett par mil väster om Kristianstad. Eva och Mikael Larsson driver gården och har fött upp grisar sedan 1988 när de tog över efter Evas föräldrar. Nu arbetar även sonen Markus här, och förra året bestämde sig familjen för att bygga om och starta uppfödning av frilandsgrisar. Det betyder att griskultingarna föds och lever fritt utomhus tills det är dags för slakt efter ungefär ett halvår. – Frilandsgrisarna kräver ungefär dubbelt så stor arbetsinsats av oss. Det går åt mer foder och strö än tidigare, men det är värt det. Vi mår bra av att se hur bra grisarna har det i sitt friare liv. Det märks också på deras hälsa; de är friskare nu, säger Mikael Larsson. Av gårdens 150 suggor blir det drygt 28 B U F F É 5 • 2015 på vintern. Att suggan lägger sig på kultingarna och riskerar att klämma ihjäl dem är ett vanligt problem som man i konventionell grisuppfödning löser genom att skilja suggan från kultingarna med grindar. Hur klarar man det problemet på Solgården? – Vissa suggor bökar först undan halmen i den del av hyddan där de tänker lägga sig, och där vill kultingarna inte vara. Vi avlar helst vidare på suggor som gör så; det är deras naturliga beteende, men det kan ha försvunnit efter många generationer av inomhusliv, säger Eva Larsson. ETT ANNAT NATURLIGT beteende som frilandsgrisarna får utlopp för är att bygga bo. Det gör vildsvinen i skogen, men tamgrisarna på Solgården drar in grenar och löv i hyddorna. Xxxxxxx xxxxxxxxx xxx xxxxxxxxx Familjen Larsson Bor På Solgården i Nävlinge i nordöstra Skåne. Familj Tre vuxna söner. Markus arbetar på gården, Linus och Hampus är oſt a här och hjälper till. Rottweilern Lillen är också en del av familjen. Arbete Föder upp frilandsgrisar. Rasen är en korsning av lantras, yorkshire och duroc. Duroc har ett mer marmorerat kött och mer smak. Favorit på grillen En rejäl skiva fläskkarré med fettkappa, svål och ben. Semestervanor »Mer än tre nätter är vi aldrig borta från gården. Sedan längtar vi hem till våra grisar«, säger Eva Larsson. Sonen Markus, Mikael och Eva.