Hemma i HSB 1
framtida underhåll” _FAKTA_ Vad kan jag göra för
att se om föreningens ekonomi går ihop? – Styrelsen som sköter det löpande arbetet med bland annat ekonomin består av föreningsmedlemmar och väljs på stämman varje år. Vill du kunna påverka ekonomin mycket ska du ställa upp som ledamot i styrelsen. Vill du bara få en överblick över ekonomin kan du börja med att läsa föreningens årsredovisning. Där får du en bild av hur ekonomin ser ut idag och vilka stora renoveringar föreningen står inför framöver. Är det något särskilt jag ska kolla efter i årsredovisningen? – Börja med att titta på nyckeltalet sparande. Det brukar vara en bra indikation på om ekonomin är god. Från och med årsredovisningen 2024 måste alla föreningar redovisa sitt sparande per kvadratmeter. Hur mycket sparande ska brf:en ha? – Det kan skilja från förening till förening och beror på vilket underhållsbehov man har i just den föreningen. Ett riktvärde brukar vara mellan 250 och 300 kronor per kvadratmeter och år. Är sparandet lägre bör man fråga styrelsen varför det är så. Vad mer bör jag kolla på? – Belåningsgrad är ett intressant mått som visar hur mycket lån som föreningen har. Här kan en förening ha allt ifrån en obefintlig belåningsgrad, noll kronor per kvadratmeter, till en mycket hög belåningsgrad över 15 000 kronor per kvadratmeter. Den genomsnittliga belåningsgraden för de föreningar HSB Stockholm förvaltar är 5 500 kronor per kvadratmeter. Vad är lagom hög belåningsgrad? – Det beror på. En nybyggd förening kan ha jättemycket i lån utan att det gör något, för där är allt helt nytt och inga stora renoveringar kommer att behövas på länge, så det finns gott om tid att betala av lånen. En äldre förening som har stora renoveringsbehov behöver däremot ha en låg belåningsgrad, eftersom den snart behöver ta nya lån. En gammal förening med stora renoveringsbehov och hög belåningsgrad, det är riktigt oroande. n VARJE MEDLEM SKA BETALA FÖR SITT SLITAGE Bostadsrättsföreningen behöver spara för att varje medlem ska betala för sitt slitage. Det fungerar så här: → Du bor i en bostadsrätt och spolar i toaletten varje dag. Det här sliter lite, lite grand på rören varje gång. → Efter fem år flyttar du till en annan stad och säljer din lägenhet. → I samma veva inser styrelsen att rören är utslitna och behöver bytas. Föreningen får en stor kostnad och tvingas höja avgiften mycket eftersom den inte har sparat tillräckligt. Det innebär att du som har slitit på rören varje dag i flera år inte behöver betala för bytet eftersom du har flyttat, men att den nya ägaren till din lägenhet som knappt har använt rören alls får stå för notan tillsammans med grannarna. För att undvika en sådan situation ska föreningen ha en avgift som är tillräckligt hög för att kunna spara pengar. På så vis förbereder man för framtida underhåll, och på så vis är alla med och betalar för att de använder, det vill säga sliter på fastigheten. ”Vill du kunna påverka ekonomin mycket ska du ställa upp som ledamot i styrelsen” HEMMA I HSB 1.2024 9