1177 Chefredaktören
1177 Innehåll
1177 Aktuellt i vården
1177 Inspiratören Sophie Olsson
1177 Säsong för: feber hos barn
1177 Tema Levern
1177 Susanne Eklöf har leversjukdomen PBC
1177 Sjukdomar i levern
1177 Thomas Sidén fick diagnosen fettlever
1177 Fettlever- en ny folksjukdom
1177 Aktuellet i vården
1177 Framfall
1177 Barn på sjukhus
1177 Förbered ditt barn inför vårdbesöket
1177 Hur mår din mun?
1177 Hjälp, jag blir så arg!
1177 Fem tips för att hantera ilska * Ilska FEM TI
PS TILL ALLA ARGA (OCH DERAS NÄRSTÅENDE) Psykolog Berkeh Nasri ger praktiska tips och strategier som kan hjälpa dig att hantera ilska. 1. Börja från början – Försök se över vad som påverkar ditt mående: sömn, mat och motion. Stress gör det svårare att hantera tuffa känslor. Ofta märks stor skillnad i humöret när man sover och äter bra och regelbundet, och får in lite fysisk aktivitet varje dag. 2. Skriv ilskedagbok – Tänk efter om du har blivit arg eller känt dig provocerad i dag. I vilken situation skedde det? Vad utlöste reaktionen? Kanske var du hungrig, trött, stressad eller var det en särskild person som gjorde dig arg? Hur rea gerade du? – Genom att nyfiket betrakta dig själv kan du börja se mönster. Sömnbrist, hunger, stress eller vissa personer kan ofta ha ett samband med känsloutbrott. Nästa steg är att utarbeta strategier för att hantera dessa faktorer. Här kan du behöva stöd och hjälp från en psykolog. 3. Hitta strategier – Försök känna igen tidiga signaler på ilska, som hjärtklappning, svettningar, muskelspänningar eller specifika tankar. Bestäm dig för vad du ska göra när de kommer. Det kan vara att andas djupt, gå därifrån, göra några armhävningar eller dricka ett glas kallt vatten. – Att sänka stressnivån genom fysisk aktivitet, medveten närvaro eller meditation fungerar ofta bra. Det finns 30 många appar du kan använda. Målet är att kunna uttrycka ilska konstruktivt i stället för negativt. 4. Ta ditt vuxenansvar om ilskan påverkar ett barn – Efter ett utbrott, när du har kommit ner i varv och blivit lugn, kan du beskriva vad som just hände för barnet. Förklara att du kommer att ta ansvar för att beteendet inte upprepas. Beskriv en plan för hur du ska försöka hantera det bättre nästa gång du blir arg. Målet är att barnet inte ska skuldbelägga sig själv utan känna sig trygg med att det är du som vuxen som ska hantera beteendet. 5. Du som står bredvid: Visa att du inte dömer – Vänta tills ilskan klingat av. Visa att du inte dömer eller värderar personen negativt. Berätta att er relation är viktig för dig och att det är därför som du vill diskutera det här. Utgå alltid från dig själv och dina egna känslor, med ”jagbudskap” i stället för ”dubudskap”. – Lyft fram personens positiva sidor och kom med förslag på hur ni rent praktiskt ska agera nästa gång för att undvika att ilskan eskalerar. En del använder sig av ett neutralt signalord (som ”cykel”) eller ett tecken för att visa att man börjar gå upp i varv, och att det är dags att ta timeout. – Att träffa en terapeut individuellt och tillsammans är ofta ett bra sätt att få koll på beteenden och mönster. Det finns familjeterapi och parterapi som man ofta kan få komma till via kommunen eller socialtjänsten till en reducerad kostnad, säger Berkeh Nasri. 1177 1 • 24 + Sök vård När ilskan är ett problem i vardagen kan du vända dig till en vårdcentral. Där får du en första läkarbedömning och vid behov remiss till psykiatrin. Vissa psykiatrimottagningar kan du söka till utan remiss. Det finns också privata psykologmottagningar dit du kan vända dig direkt. Då får du betala behandlingen själv. Är du student kan du vända dig till studenthälsan.
1177 Aktuellt i vården