Framtidens Industri 1
KR ÖNIKA ELEFANTEN I RUMMET Vi genomlider nu en a
llvarlig el- och energikris. Men vad beror det på? Vad hände? Som vanligt när man analyserar olyckor och plötsliga förändringar är orsaken inte en utan flera. Ringhals kärnkraftverk. Här har nu två reaktorer stängts ner med svåra konsekvenser för elförsörjningen i södra Sverige. Foto: vAttEnFAll 1. Naturgaspriserna. Naturgasnätet i Europa är den stora energi bäraren, de flesta hushåll i t ex Tyskland och Holland värmer sina bostäder med naturgas. Nordsjöfälten håller på att sina och man försöker ersätta den med LNG från bl a USA och ledningsbunden gas från Ryssland, Nordafrika och Azerbaijan. Det ryska Nord Stream 2-projektet har motarbetats av EU och USA av politiska skäl vilket fördröjt idrifttagandet. Allt detta har medfört en brist på gas. Ungefär 20% av Europas el produceras med naturgas, varför detta också har en stor inverkan på elpriserna. 2. Vindkraften. Vindkraftsproduktionen i hela Europa var mycket låg i september, beroende på vindstilla väder. Detta medförde att den uteblivna vindkraftsproduktionen fick ersättas av andra kraftslag, till stor del fossileldade (i Sverige Karlshamnsverkets oljeeldade pannor) och dyrare alternativ. I Tyskland ökade produktionen av kolkraft till höga kostnader inte minst på grund av kostnader för elcertifikat. Även vattenkraften fick träda in och producera mer än vanligt. 3. Vattenkraften. Nivåerna i de svenska och norska vattenmagasinen har varit mycket låga under sensommaren och tidiga hösten, beroende till stor del på att vindkraften inte levererat. Detta har stor inverkan eftersom låga nivåer betyder mindre uteffekt och att priset ökar, möjligen på grund av att man vill hålla igen på produktionen för att spara vatten (=energi) och för att klara bestämmelser i vattendomar mm. 4. Kärnkraften. Tyskland har redan reducerat sin kärnkraftsproduktion med 50%. Sverige har reducerat sin med 40%. Detta motsvarar ca 200 TWh/år. 5. Överföringskapacitet. De stora begränsningarna i överförings kapacitet mellan norra och södra Sverige är ett problem, inte minst eftersom överföringskapaciteten mellan södra Sverige och kontinenten byggts ut kraftigt. Lite förenklat medför detta att skåningar måste betala lika mycket för elen som i Tyskland, annars exporteras all el dit. Hade Sverige fått ändan ur vagnen och byggt ut överföringskapaciteten hade åtminstone hela Sverige haft mer eller mindre samma pris. Vad kan avhjälpa situationen? Om Nord Stream 2 kommer i gång, kommer med stor sannolikhet naturgaspriserna i Europa att stabiliseras. Detta kommer att ha en positiv inverkan även på elpriset. En stor nederbördsmängd nu under hösten har också hjälpt upp vattenkraftsproduktionen. Sveriges energiminister, Anders Ygeman, säger nu att det behövs mer produktionskapacitet i södra Sverige. Han tänker självfallet på den havsbaserade vindkraft som ska smycka stora delar av södra Östersjön framöver. Ygemans argumenterande är ett imponerande cirkusnummer. För bara ett år sedan höll han fast vid mantrat att ”Sverige har ett elöverskott”. Allt skulle lösas med mer överföringskapacitet och man gjorde därför ingenting för att stoppa nedläggningen av Ringhals-1 (och -2 för den delen). När SydVästlänken visade sig inte ge den effektöverföring som man förväntat, tvingades man till reträtt. Detta är elefanten i rummet. Hade Tyskland och Sverige inte lagt ner kärnkraften hade problemet aldrig inträffat. Dels för att vindkraften inte hade behövts, dels för att då hade inte vattenkraften behövts köras så hårt som nu, dels hade Europa varit mindre beroende av importerad gas och dels hade överföringsproblemet inte varit ett problem, alla fall inte i Sverige. u FRAMTIDENS INDUSTRI 6 2021 39