Framtidens Industri 1
PR O CES SINDUS TRI För att producera elektricite
t i ett kärnkraftverk kokar man, precis som i ett konventionellt kraftverk, vatten till ånga, vilket ställer krav på att de ventiler som används ska hålla för höga tryck och temperaturer. Kärnkraften har dessutom ett eget regelverk, som är mycket mer komplicerat än för konventionella kraftverk. Foto: Uniper/Apelöga handlar om allt från kulventiler till vridspjäll och kägelventiler, tillägger Niclas Johansson. Kraftproduktion När man producerar elektricitet i ett konventionellt kraftverk eller ett kärnkraftverk går det i grund och botten ut på att koka vatten till ånga för att driva en ångturbin och eftersom man jobbar med ånga påpekar Niclas Johansson att det oftast handlar om väldigt höga tryck, vilket ställer krav på de ventiler som används. – För ventiler till kraftverk är utmaningen främst att de ska hålla för höga tryck och för höga temperaturer och det är därför större fokus på hållfasthet än korrosion och erosion. Med andra ord behöver man inte jobba så mycket med rostfria material utan mer med att använda olika typer av stål och stållegeringar för att öka hållfastheten, säger Niclas Johansson. När det gäller kärnkraftverk finns det dessutom ett rigoröst regelverk som är mycket mer komplicerat än för konventionella kraftverk. – Den europeiska CE-märkningen görs mot olika direktiv, vare sig det rör sig om leksaker eller elektroniska komponenter, och det direktiv som styr tryckkärl och ventiler heter PED (Pressure Equipment Directive). Det gäller dock inte för kärnkraftverk eftersom de har helt egna direktiv och varje land har sina egna krav. Där räcker det därför inte med CE-märkning, förklarar Niclas Johansson. Hans kollega Martin Lagerfeldt påpekar även att våra kärnkraftverk är ganska gamla. Samtidigt körs de jämfört med kraftvärmeverk relativt mjukt, under materialens krypgränser, och delarna håller väldigt länge. De byts därför ut mycket sällan och det kan vara en utmaning att hitta nya delar när det väl behövs. – Det är också en krympande marknad både i Sverige och i Tyskland, där många av leverantörerna finns, kommenterar Martin Lagerfeldt. Papper och cellulosa Inom pappers- och cellulosaindustrin, som är väldigt viktig i Sverige, tycker Niclas Johansson att det skett en renässans. – Förr tillverkades mycket tidningspapper och tryckpapper och innan det digitala kom var många pappersmaskiner helt inriktade på det. Därför har man tvingats ställa om och idag tillverkas i stället mycket mer förpackningsmaterial som kartong, både för att vi vill ersätta plast och för att det skickas väldigt mycket som beställs online och som måste emballeras, säger Niclas Johansson. Eftersom man i Sverige varit duktiga på att göra denna omställning menar han att det gynnat industriventilbranschen. – För att ställa om måste man bygga om sina processer och det pågår fortfarande. Till exempel ökas kapaciteter och det finns många investeringsbeslut som gagnar även vår bransch, påpekar Niclas Johansson. Eftersom processerna inom pappers- och cellulosaindustrin är väldigt komplexa och har väldigt många olika steg understryker han också att det behövs alla typer av industriventiler och att det ställs alla ➛ FRAMTIDENS INDUSTRI 6 2021 43