TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Att omvandla gårdsnära skog til
l åker kan löna sig
TIDNINGEN TILLVÄXT Apotea satsar hållbart inför fr
amtiden
TIDNINGEN TILLVÄXT Therese och Stefan når långt m
ed sin olja
TIDNINGEN TILLVÄXT Spanien har blivit EU:s stora j
ordbruksgigant
TIDNINGEN TILLVÄXT Vete och raps – grödor med stor
potential
TIDNINGEN TILLVÄXT Bygger bäst med trä
TIDNINGEN TILLVÄXT Svenska skogen är hett eftertr
aktad
Del 3: Skog xt gynnar klimatet 1 Vad anser du om
beräkningarna/referensnivåerna inom LULUCF och planen för hur tillväxten och skogens kolsänka ska bokföras på klimatkontot under perioden 2021–2025? 1 Sofia Backéus, expert i skogsskötsel och klimat, LRF Skogsägarna: Det är fel att räkna efter historiska avverkningsnivåer. Det är ett konservativt synsätt som inte ser till skogsbrukets potential att ersätta fossila produkter. De borde ha beräknats utifrån en möjlig framtida tillväxt. Vi har mycket bra underlag i Sverige för att göra sådana analyser. 2 1 Fredrik Munter, vd för Mellanskog: Skogen kan både fungera som kolsänka och ersätta fossila produkter. Krediter får inte bli en typ av avlatsbrev för andra branscher för att inte ställa om till De föreslagna nivåerna är visserligen bättre än ursprungsförslaget, som riskerade att slå hårt mot skogsbruket. Samtidigt har vi inte nått ända fram och vi skulle önska att man landade i ett förslag som främjar ett aktivt brukande av skogen. Det rimliga är att nivåerna baseras på tillväxten, det vill säga på hur mycket skogen beräknas växa under den avsedda perioden. I Sverige har vi utförliga data som ger en god bild av den nivån. 2 Vad tycker du om att kunna använda krediter från ett kolupptag i skog och mark för att kompensera för koldioxidutsläpp i andra sektorer? fossilfria alternativ. Att handla med krediter kan vara lockande för att öka intäkterna för skogsägaren. Men vi anser att principen med att kompensera klimatskadlig verksamhet med koldioxidkrediter i skogen leder fel. Fokus måste vara att få bort fossila utsläpp. Det gör vi med produkter och energi från skogen. Att bygga upp permanenta kollager minskar den möjligheten. Det är en riskfylld strategi som är känslig för störningar. Dessutom är vi tveksamma till hur ett sådant system ska administreras och kontrolleras. 2 Skogens bidrag till klimatomställningen är helt avgörande för klimatmålen, både som kolsänka och som ersättare för fossila material och energislag. Varje sektor måste själv ställa om mot fossilfrihet. Skogens kolsänka kan inte bli en ursäkt för andra att inte ta sin del av ansvaret. Jag är därför tveksam till ett system med krediter. Risken är att en handel med krediter skapar en konstgjord marknad som bygger på att skogen inte brukas. Den största klimatnyttan får vi när vi brukar skogen och använder produkterna på ett smart sätt. 1 Tomas Lundmark, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU: Detta är i första hand ett politiskt verktyg, en överenskommelse om hur stor kolsänkan ska vara i Europa. Referensnivån borde i stället handla om att säkerställa skogens tillväxt. Dagens system gör att man klarar bokföringsuppdraget även om tillväxten halveras (bara avverkningen också halveras). Men det är ju rena katastrofen om tillväxten halveras för då halveras ju även klimatnyttan. I en politisk konstruktion måste man göra en mängd olika avvägningar i de ramverk som utarbetas och då blir det tyvärr inte så klimatsmart alla gånger. 2 Svenska skogsägare åstadkommer en nettoupplagring av många miljoner ton koldioxid – helt gratis. De sitter på en fantastisk affärsmöjlighet i klimatarbetet. Det är fullt möjligt att utveckla en handelsmodell för att kompensera för utsläpp i andra sektorer genom att öka skogens tillväxt och säkra en fortsatt upplagring av koldioxid. Ett aktivt skogsbruk kan både lagra in mer kol och öka leveransen av hållbara produkter. 3 3 Vad tycker du om att öka kolsänkan i skogen, bör man hellre öka produktionen av träprodukter? Vi kan göra både och! De senaste hundra åren har virkesförrådet och därmed kolförrådet fördubblats i svensk skog. Samtidigt har vi ökat avverkningen och inbindningen av koldioxid i skogen, tack vare en långsiktig skogsskötsel. Ett aktivt brukande med hög tillväxt ger både kolsänka och möjlighet att få bort fossila alternativ. 3 I Sverige har vi under hundra år kraftigt ökat kolsänkan i skogen. Det har vi gjort genom att virkesförrådet har dubblerats. Samtidigt har vi brukat skogen och blivit världsledande på skogsindustrisidan. Det går att göra båda delarna men det behöver drivas av efterfrågan, inte av någon politisk detaljstyrning. 3 Det inte är så stor skillnad, båda alternativen bidrar till klimatnytta på olika sätt. Men att bråka om att göra det ena framför det andra räddar inget Parisavtal. Det räcker inte med att byta en klimatnytta mot en annan. Enda sättet är att öka tillväxten. Ökad tillväxt och klimatnytta är i princip samma sak. Naturvårdsverket har också fått frågorna men har avböjt att svara med motiveringen att Naturvårdsverket inte har varit involverat i arbetet med att ta fram den nya skogliga referensnivån och därför inte har någon tydlig gemensamberedd hållning kring detta. Nya FSC-regler från den 1 oktober En ny FSC-standard för skogsbruk börjar gälla den 1 oktober i år. Från detta datum ska FSC-certifierade skogsbruk följa alla regler i den nya standarden, som utgår från den senaste versionen av FSC:s globala principer och kriterier, med anpassningar till svenska förhållanden. Uppdatering av fakta och kartor varje månad Lantmäteriet håller koll på alla skogsfastigheter i Sverige. En gång i månaden uppdateras fastighetsfakta och kartor. Vid erhållandet av en lagfart kan det ta upp till åtta veckor innan en fastighet är komplett hos Lantmäteriet. Vid ombildning av fastighet kan det dröja längre. Tillväxt 25
TIDNINGEN TILLVÄXT Fia jobbar för att höja ullens
värde
TIDNINGEN TILLVÄXT Halva landsbygden ännu i behov
av bredband
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisuppgång önskvärt även vid p
rissäkring