TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Att omvandla gårdsnära skog til
l åker kan löna sig
TIDNINGEN TILLVÄXT Apotea satsar hållbart inför fr
amtiden
TIDNINGEN TILLVÄXT Therese och Stefan når långt m
ed sin olja
TIDNINGEN TILLVÄXT Spanien har blivit EU:s stora j
ordbruksgigant
TIDNINGEN TILLVÄXT Vete och raps – grödor med stor
potential
TIDNINGEN TILLVÄXT Bygger bäst med trä
TIDNINGEN TILLVÄXT Svenska skogen är hett eftertr
aktad
Del 3: Skog KOMMENTAR Den brukade skogen är en kl
imaträddare Douglasgranen har ett fint virke och kan ge bra pengar vid försäljning. Regler styr odling av exotiska trädslag Hur ska man tänka när det gäller främmande trädslag? – Vi avråder ingen från att prova exoter, men kom ihåg att det finns regler i certifieringen, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel på SLU. Text Karin Janson FRÄMMANDE trädslag utgör fortfarande mindre än 5 procent av beståndet i våra svenska skogar. Vanligast bland exoterna är contortatallen, men där har antalet planterade träd minskat under en tioårsperiod. – Nu för tiden är det nästan bara skogsbolag som planterar contortatall. Det finns några hybridarter som har ökat en aning, men det är fortfarande i liten skala, sammanfattar Urban Nilsson. FORTFARANDE BEHÖVS forskning för att ta reda på hur invasiva olika arter är. – Vi måste framför allt hålla koll på spridningen och ta fram en handlingsplan om det skulle visa sig att ett trädslag sprider sig okontrollerat. Vi behöver också mer kunskap om nya sorter. Klimatförändringar gör att vi kan behöva andra träslag, men det tar lång tid att få fram odlingsmaterial med bra genetik som passar svenska förhållanden. HUR SKA MAN då tänka som enskild skogsägare? Våga prova, menar Urban Nilsson. – Om man tar douglasgran som exempel så är det ett fantastiskt trädslag som ger väldigt bra virke. Om man har mogen douglas att sälja så kan man tjäna bra. Det finns också många fina lövträdsexoter som kan bli till värdefullt virke om trädet är rätt skött. Det är något som kan passa en privat markägare med rätt intresse, att ha det som ett vårdträd nästan. Om man vill plantera exoter måste man anmäla det till Skogsstyrelsen, som vill ha koll på hur mycket som planteras. Skogsägare som har certifiering på virket bör också se över reglerna i certifieringen. Om man har för stor del exoter i en avverkning kan man förlora bonus på virket. n 10 procent av norska skogen ska skyddas 2016 beslutade det norska Stortinget att tio procent av all skog i Norge ska skyddas. Nu har forskare i landet identifierat de skogstyper som främst bör skyddas. Det är oceanisk (havsnära) tall- och lövskog, ädellövskog, västlig taiga, fjällbjörkskog och fennoskandisk lövsumpskog. FOTO: SHUTTERSTOCK SVERIGE HAR SEDAN den 1 januari 2018 en klimatlag. Enligt denna ska svenska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Detta för att följa upp utsläppsutvecklingen av växthusgaser. I klimatredovisningen ska framgå vilka beslut som tagits under året för att påverka utvecklingen i rätt riktning och vilka effekter dessa beslut fått på mängden utsläpp av växthusgaser. Allt i syfte att nå det långsiktiga målet att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Skogen spelar här en viktig roll. Nettoupptaget i skogsmark mätt i koldioxidekvivalenter har enligt LULUCF-mätningar ökat sedan 1990 och uppgick år 2018 till ca 43 miljoner ton. Detta är resultatet av en långsiktig skogsskötsel från skogsägarnas sida, där både avverkning och tillväxt ökat under perioden. Det aktiva brukandet av skogen ger oss stora möjligheter att ersätta fossila produkter med råvara från skogen. minst ersättningen, för den klimatnytta som skogen gör? Vem ska få äran, och inte DET GÄLLER FRAMÖVER att skapa förutsättningar för att kunna fortsätta den positiva utvecklingen av svenskt skogsbruk som skett under flera decennier. Den höga klimatnyttan är ett resultat av kombinationen mellan bland annat regelverk, ny teknik, nytt plantmaterial men framförallt skogsägarnas intresse och vilja att skapa en hög tillväxt som gynnar både klimatet och den egna plånboken. Skogsbruk handlar om långsiktiga beslut. Det är därför extra viktigt att beslut om framtida skogsbrukande görs med en sån tydlighet att kortsiktiga mål undviks, då dessa hindrar skogsägarna och samhället från att ta tillvara på hela potentialen i skogen. Vem ska få äran, och inte minst ersättningen, för den klimatnytta som skogen gör? Är det byggbolaget som väljer trä istället för betong? Drivmedelsföretaget som ersätter fossila bränslen eller är det skogsägaren? Som vanligt behövs det samarbeten för att bygga en stabil framtid för ekonomin där skogens råvara skapar hållbara lösningar för framtiden. n ROLF ÅTTINGSBERG Ställföreträdande chef Handelsbanken Skog och lantbruk roat01@handelsbanken.se Fjällbjörk. FOTO: SHUTTERSTOCK Tillväxt 27
TIDNINGEN TILLVÄXT Fia jobbar för att höja ullens
värde
TIDNINGEN TILLVÄXT Halva landsbygden ännu i behov
av bredband
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisuppgång önskvärt även vid p
rissäkring