TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Att omvandla gårdsnära skog til
l åker kan löna sig
TIDNINGEN TILLVÄXT Apotea satsar hållbart inför fr
amtiden
TIDNINGEN TILLVÄXT Therese och Stefan når långt m
ed sin olja
TIDNINGEN TILLVÄXT Spanien har blivit EU:s stora j
ordbruksgigant
TIDNINGEN TILLVÄXT Vete och raps – grödor med stor
potential
TIDNINGEN TILLVÄXT Bygger bäst med trä
TIDNINGEN TILLVÄXT Svenska skogen är hett eftertr
aktad
TIDNINGEN TILLVÄXT Fia jobbar för att höja ullens
värde
TIDNINGEN TILLVÄXT Halva landsbygden ännu i behov
av bredband
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisuppgång önskvärt även vid p
rissäkring NYHETER OCH TIPS FRÅN HANDELSBANKEN BLÅ SIDAN Expertpanelen Hur fungerar prissäkring? Jag funderar på att prissäkra veteskörden och undrar om det är ett bra alternativ. Hur fungerar det? Hur ska man tänka? Det vore fint att få en förklaring kring detta. Anonym SVAR: Jag talar med många lantbrukare varje år om prissäkring och ska försöka förklara lite runt detta med prissäkring. Det kan vara lätt att tänka att priset helst ska gå ned efter en gjord prissäkringsaffär. Om det sker få man ju en vinst i affären med banken och pengar in på kontot är sällan något negativt. Pengarna in på kontot ska i detta fall täcka upp för en nedgång i pris på fysisk vara. Det går även att tänka i andra banor, även om jag tycker att det som är beskrivet ovan förstås är ett gynnsamt utfall – pengar in på kontot från affären med banken är precis vad en producerande lantbrukare vill ha när fysisk vara fallit i pris. Men ska man inte hoppas på det omvända? Mina tankar är desamma oavsett om det gäller råvaror eller säkring av EU-stöd men jag väljer att visa hur jag menar med ett exempel med vete: Anta att er gård producerar 1 000 ton vete och ni väljer att prissäkra 600 ton. Går priset upp efter att ni säkrat priset så kommer ni att göra en förlust i affären med banken. Ni kommer dock rimligen att få en ungefärlig motsvarande prisuppgång/vinst i det andra benet, alltså i form av mer betalt för 600 ton fysiskt vete. Givet detta ungefärliga nollsummespel i de båda 600-tonsbenen blir då ett minus i affären med banken egentligen att föredra, Man bör alltid hoppas på en prisuppgång – även efter en prissäkringsaffär. detta då ni i exemplet och oftast även i verkligheten har en andel osäkrad vara och den vill ni ha så mycket betalt för som möjligt. Ett gott resultat på totalen bör vara mer önskvärt än ett stort plus i affären med banken. NI LANTBRUKARE SKA alltså, menar jag, vara glada att ni prissäkrat delar av er skörd de år priserna faller men efter en prissäkringsaffär ska ni egentligen ändå fortsätta hoppas på en prisuppgång. Att sitta och hoppas på prisfall efter att en prissäkring är gjord blir nästan som att hoppas på att huset ska brinna ned efter att hemförsäkringen är tecknad. En annan sak att försöka dra fördel av är hur de olika noterade terminskontrakten i Kontoret tipsar Enkelt och smidigt med rådgivning online – Många av mina kunder är äldre och i dessa tider när vi ska undvika att träffas fysiskt uppskattar de att vi kan ses digitalt. Det säger Viktor Ljung, placeringsrådgivare på Handelsbanken i Skellefteå. Text Marina Tell Eskildsen I SAMBAND med pandemiutbrottet i mars lanserade Handelsbanken den nya onlinerådgivningen. FOTO: SHUTTERSTOCK samma råvara ofta följer varandra ganska väl, såväl upp som ned. Ett exempel är under och efter torkan år 2018, då steg priserna på skörd 2018 kraftigt men terminspriserna även på skörd 2019 och 2020 följde med upp – det var första gången någonsin som lantbrukare kunde sälja terminer på Paris börsen till priser över 2 000 kronor per ton för tre på varandra följande skördar samtidigt (2018, 2019 och 2020). KARL PERSSON Handelsbanken kape15@handelsbanken.se Handelsbankens experter svarar på läsarnas frågor om finansiering, skatter, placeringsformer med mera. Mejla till: skogochlantbruk@handelsbanken.se I varje nummer av tidningen Tillväxt presenterar vi här tips och nyheter från Handelsbankens kontor runt om i Sverige – Det blev helt klart en bra timing, säger Viktor Ljung, som före sommaren hade hunnit med över 50 digitala rådgivningsmöten. – Det blir ytterligare ett sätt att möta banken. Kunderna upplever det som proffsigt och flexibelt. Ett onlinemöte sker via kundens internetViktor Ljung bank och fungerar såväl i mobilen som i datorn och paddan. Den som väljer detta kan sitta hemma i lugn och ro och bli uppringd på avtalad tid. – Den kund som vill mötas så här ansluter sig via mobilt Bank-id och jag kan sedan dela min skärm och på så vis gå igenom det jag vill visa för kunden, säger Viktor Ljung. Att kunna erbjuda rådgivning kring ekonomi och placeringar digitalt skapar ytterligare förtroende, tycker Viktor Ljung. – Det är väldigt enkelt och det känns extra kul och värdefullt att kunderna upplever det här så positivt. Tillväxt 35