Nordens Tidning 1
VÄLFÄRD sysselsättning hos båda könen. Det betyde
r att invandrare, primärt från utom-europeiska länder, är den stora reserven och en speciellt viktig resurs i rurala glest befolkade regioner. En av framtidens stora utmaningar är att tillgodose behovet av relevant arbetskraft med rätt kvalifikationer. Inte minst är detta viktigt i glest befolkade regioner med mindre arbetsmarknad som är mer känslig för förändringar i befolkningen på grund av in- eller utflyttning. Sysselsättningen inom bioekonomin är intressant i detta sammanhang. Medan sysselsättningen inom traditionellt jordbruk, skogsbruk och fiske fortsätter att minska i stora delar av Norden med undantag för Norrland och Skåne så ökar den starkt inom andra delar av bioekonomin. 2017 var 2,4 procent av arbetskraften sysselsatta inom de traditionella areella näringarna medan den för andra biobaserade jobb vuxit till 14,7 procent. Utvecklingen i Danmark är typisk. Där minskar sysselsättningen i de traditionella näringarna i samtliga regioner samtidigt som den ökar inom den nya bioekonomin. Grönland och Dalarna går mot strömmen och har ökning inom traditionella näringar och minskning i den nya bioekonomin. I Köpenhamns- och Stockholms-regionerna och på Island har sysselsättningen i den nya bioekonomin ökat med mer än 15 procent från 2009 till 2017. DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN UTMANAS AV ÖKADE INKOMSTSKILLNADER BNP per capita är för alla nordiska länder högre än det europeiska genomsnittet. Mätt i hushållens köpkraft ligger Norge i topp följt av Island, Danmark, Sverige och Finland. Trenden är att den ökar snabbast i Island och Danmark, medan Finland är det enda land där den har fallit sedan 2011. Liksom i Europa i övrigt är det huvudstadsregionerna som har högst BNP per capita, framför allt på grund av att de har en koncentration av finansiell aktivitet och tillväxt, medan de lägsta värdena finns på landsbygden i Finland och Sverige (mellersta och södra Norrland, Södermanland, Kalmar, Blekinge, Halland och Gotland). En jämförelse av hur hushållens disponibla inkomster har ändrats mellan 2011 och 2017 visar en slående skill14 NORDENS TIDNING 2-20 nad mellan Finland, inklusive Åland, och Norden i övrigt. I nära hälften av alla kommuner i Finland har hushållens disponibla inkomster minskat, samtidigt som den har ökat i samtliga kommuner i Danmark, Island, Norge och Sverige. Högsta disponibla inkomsten bland Nordens kommuner har hushållen i Danderyd, en grannkommun till Stockholm, som har åtta gånger mer att disponera över jämfört med invånarna i Grundarfjardarbær på Island som är den kommun som har lägst disponibel inkomst i Norden. ” Stora inkomstskillnader leder till ökad segregation såväl inom regioner som kommuner vilket utgör ett allvarligt hot mot den sociala sammanhållningen i Norden.