Nordens Tidning 1
HISTORIA ”I skal ikke blive glemt” NORDENS SYDGRÄ
NS I HISTORISKT PERSPEKTIV KUNG CHRISTIAN X var en van ryttare. Han hade en gedigen militär utbildning och satt i sadeln så gott som dagligen. Ändå kan man nog ana att det hos honom fanns en viss anspänning och kanske till och med nervositet när han svingade sig upp på sin vita häst Jubilee den 10 juli 1920 vid Fredrikshøj krog strax norr om Christiansfeld på Jylland. I en folkomröstning ett knappt halvår tidigare hade en majoritet av befolkningen i Nordslesvig, dagens Sønderjylland, lagt sin röst för att tillhöra Danmark och kungen skulle nu rida in i det återvunna området och ta det i besiktning. Alla gladdes dock inte åt detta; cirka 25 procent av väljarna, främst i städerna, hade lagt sin röst för Tyskland, så Christian undrade säkert hur han skulle bli mottagen i t ex Haderslev, Aabenraa eller Tønder. En annan komplikation var att det fortfarande söder om den nya gränsen fanns en stor mängd danskspråkiga, som således fortsatt skulle vara tyska medborgare. I år är det således hundra år sedan Danmarks, och därmed Nordens, sydgräns fick sin nuvarande sträckning. Hur hade den politiska situation uppstått som föregick folkomröstningen, och hur löste man den och hur fungerar detta Nordens sydliga gränsområde idag? KRIGET OCH VERSAILLEFREDEN Första världskriget upphörde i november 1918 och fredsavtalet skrevs under i juni 1919 i Versailles. Tyskland tvingades att acceptera hela skuldbördan för kriget och det innebar bland annat att stora landområden fick avträdas. En bärande tanke var att de nya statsgränserna skulle, så långt möjligt, följa de olika nationaliteterna. På flera håll i Europa var språkgränserna komplicerade och då avgjordes gränsfrågorna genom folkomröstningar. En sådan region var hertigdömet Slesvig/ 30 NORDENS TIDNING 2-20 ”Genforeningsstenen” i Kruså i Sønderjylland, alldeles vid gränsen till Tyskland. Schleswig, beläget mellan Kongeån i norr och floden Eider i söder. Efter det dansk-tyska kriget 1864 hade Danmark förlorat hela hertigdömet, tillsammans med de sydligare belägna Holstein och Sachsen-Lauenburg. I synnerhet de norra och mellersta delarna av Slesvig hade en blandad befolkning. De dansktalande var naturligtvis fler i de norra delarna, men det var inte enbart fråga om nord/syd. De större städerna hade genomgående en tysktalande befolkning. FOLKOMRÖSTNING OCH ÅTERFÖRENING Folkomröstningar skulle hållas i tre zoner, med början i Nordslesvig. Den danska regeringen fick en avgörande roll i fastställandet av de olika zongränserna, men även bestämmelsen att man i det första valet skulle rösta en bloc, d v s att området som helhet skulle fungera som en valkrets. Röstberättigade var alla män och kvinnor över 20 som bott i området de senaste 20 åren, men även de som var födda där tilläts rösta. Det innebar att det inför valdagen den 10 februari 1920 var många som reste till området, både från Danmark och från Tyskland, för att lägga sin röst. Resultatet blev, inte helt överraskande, en överväldigande seger för Danmark med 75 procent av rösterna. Totalt röstade strax över 100 000 och som väntat fanns stora skillnader i valutgången mellan stad och land, men det innebar likväl att hela Nordslesvig skulle återgå till Danmark. Bland städerna var det endast i Haderslev (63 procent) som majoriteten röstade för Danmark; i Aabenraa och Sønderborg däremot, var motsvarande siffror 45 procent respektive 44 procent. Om man i stället hade röstat kommunvis hade troligen gränsen dragits så att Tønder fått tillhöra Tyskland. I staden, som ligger alldeles vid gränsen röstade över tre fjärdedelar tyskt. En dryg månad senare, den 14 mars, var det dags för befolkningen i den andra zonen, att gå till valurnorna. Resultatet av de 65 000 rösterna blev det omvända: fyra femtedelar lade sin röst för att stanna kvar i Tyskland. Av någon anledning röstade man här kommunvis, men med undantag av tre kommuner på ön Föhr/Før, så var det tysk majoritet i samtliga kommuner. Hela zon 2 kom därför att tillhöra Tyskland och här ingick den klart största staden, Flensburg. Vid krigets utbrott 1864 hade staden haft en dansk majoritet och kung Christian och en del riksdagsledamöter krävde därför att även Flensburg skulle återgå till Danmark. Under påtryckning av en konservativ minoritet och en del högt uppsatta män inom näringslivet avskedade kungen regeringen och tillsatte en tillfällig ministär. Det utlöste den s k Påskekrisen, där monarkin var ifrågasatt. Efter några dagar av revolutionär stämning, avskedade kungen sin egen regering och nyval kunde hållas några FOTO: JENS MÖLLER