Nordens Tidning 1
HISTORIA står i städernas utkanter. I Flensburg v
älkomnas bilisten med skyltar på både tyska och danska, men så inte i de större städerna norr om gränsen. År 2015 satte borgmästaren i Haderslev upp skyltar med tillägget ”Hadersleben”. Det blev mer eller mindre uppror och skyltarna fick tas ned efter fyra dagar. Det är en känslig fråga och många invånare menar att ockupationen på 1940-talet fortfarande gör sig påmind. En invånare gav uttryck för detta i en intervju i tv: ”byskilterne skal vaere på dansk. 2.verdenskrig er stadig for taet på.” SPÅR I LANDSKAPET Karta över norra och mellersta Slesvig. Färgerna anger röstresultatet av de två folkomröstningarna 10/2 och 14/3 1920. veckor senare. Därmed blev även folkomröstningsresultatet respekterat. Med tanke på den stora tyska majoritet som erhållits i zon 2 blev det aldrig aktuellt att rösta i zon 3 i söder. Redan den 15 juni övergick Nordslesvig till Danmark och några veckor senare närvarade statsministern och kungen vid olika festligheter, något som flera minnesstenar vittnar om. Vid ”Genforeningsfesten” den 11 juli i Dybbøl gladde sig statsminister Niels Neergaard åt att Danmark återfått Nordslesvig men han lät alla närvarande förstå att den danska minoriteten i Tyskland inte skulle glömmas bort. Dagen efter begav sig kungen till gränsövergången i Kruså där han mötte en folksamling bestående av danskar som fortsatt skulle tillhöra Tyskland. En minnessten restes med inskriptionen ”I skal ikke blive glemt”, således samma budskap som statsministern hade levererat dagen före. MINORITETER PÅ BÄGGE SIDOR GRÄNSEN I Nordslesvig bor idag mellan 15 000 och 20 000 danska medborgare som identifierar sig som tysk minoritet. Paraplyorganisationen Bund Deutscher Nordschleswiger representerar dem i olika sammanhang rörande Brunnslock i centrala Tønder i Sønderjylland, fem kilometer från den nuvarande gränsen till Tyskland. exempelvis skola, daghem, politik, religion och press. På motsvarande sätt finns upp mot 50 000 dansksinnade tyska medborgare i delstaten Schleswig-Holstein, många av dem medlemmar i Sydslesvigsk Forening. Det finns danska skolor på alla nivåer, kyrkor, bibliotek och den danska tidningen Flensborg Avis. Bägge länderna har för 25 år sedan skrivit på Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter, och några större problem har minoriteterna inte upplevt. Ett undantag är dock frågan om de ortsskyltar som När man reser i dagens Sønderjylland blir man påmind om händelserna för hundra år sedan. Det mest uppenbara är alla de minnesstenar som finns längs vägar, i parker, på skolgårdar. Totalt lär det finnas över 500 stycken sådana i Danmark som helhet, de flesta så klart i södra Jylland. Ett annat minne är de gamla tullbyggnader som fanns längs den gamla gränsen på bägge sidor om Kongeån, långt in i dagens Danmark. Den strama tyska tegelarkitekturen kontrasterar mot de danska husen med halmtak i t ex Skodborghus och Foldingbro. Besöker man någon av de syddanska städerna och tittar ned i gatan står de gamla tyska stadsnamnen fortfarande på många brunnslock. Vatten- och avloppssystemen etablerades under den tyska tiden och sådana anordningar byts inte ut så lätt. Lagt lock ligger! AVSLUTNING I år var det meningen att Sønderjyllands ”genforening” med Danmark skulle firas ordentligt med flera folkfester och en kunglig rundtur med häst och vagn där drottningen, tillsammans med kronprinsparet, skulle följa sin farfar i fotspåren. Det hela skulle kulminera i ett tal från drottningen på Dybbøl Banke på dagen hundra år efter genforeningsfesten den 11 juli 1920. När detta skrives, i april 2020, har man tvingats avlysa festligheterna på grund av risken för smittspridning. Händelserna 1920 är dock av så avgörande betydelse för det moderna Danmark att man kommer att fira dem ett år senare, under maj och juni 2021. Förberedelserna är redan i gång. JENS MÖLLER, FIL DR NORDENS TIDNING 2-20 31 KARTA: TOR MÖLLER FOTO: JENS MÖLLER