Omtanke 1
AKTUELLT Låg kunskap om klimakteriet Nästan alla
kvinnor får någon form av klimakteriebesvär. Värmevallningar och svettningar är vanligaste problemet, följt Clara Törnvall. Kvinnor med autism är en osynlig grupp Den vuxna autistiska kvinnan är en person som vår tid ännu inte känner. Ända fram till 1980-talet betraktades autism som ett tillstånd reserverat för pojkar. I filmer och tv-serier skildras den begåvade och socialt kantiga kvinnan fortfarande som en kopia av den manliga nörden, med samma intressen för datorspel, Rubiks kub och tågtidtabeller. Ändå finns kvinnorna, och har alltid funnits, i alla samhällsklasser och kulturer. Med sin egen autismutredning som ram gör Clara Törnvall en resa bakåt i tiden och ser sin och andras historia med nya ögon. Clara Törnvall är kulturjournalist och producent på Sveriges Radio P2. Hon har tidigare skrivit för bland annat Aftonbladet Kultur. Autisterna – om kvinnor på spektrat utkom den 1 oktober 2021 på förlaget Natur & Kultur. Får utmärkelse för sitt arbete mot sexuellt våld Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för organisationen Storasyster, är en av Årets alumner vid Linköpings universitet. Hon uppmärksammas för att hon bidragit till stöd för många drabbade och ökad kunskap om det sexuella våldet. Cecilia Bödker Pedersen har läst till socionom vid Linköpings universitet och tillträdde som generalsekreterare för Storasyster 2014. Under hennes ledning har organisationen vuxit och fått stort genomslag i såväl sociala som traditionella medier. Varje år anmäls över 20 000 sexualbrott, framför allt mot tjejer och kvinnor. Mörkertalet är stort och troligen rör det sig om en halv miljon som utsätts för sexuella övergrepp årligen, enligt Storasyster. Det kan handla om att få oönskade bilder på könsorgan, att bli kallad hora, att tvingas se en porrfilm eller att bli våldtagen. av sömnproblem och sexuella besvär, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen. En tredjedel av kvinnorna var helt oförberedda på att komma i klimakteriet. Nästan alla svaranden i en ny enkätundersökning från Socialstyrelsen uppger att de har eller har haft något besvär i samband med klimakteriet. Sex av tio uppger måttliga eller svåra besvär av värmevallningar och svettningar. Sju av tio hade haft sömnproblem och över hälften av kvinnorna uppgav att de haft led-, muskel- och ryggbesvär respektive sexuella besvär. Andra besvär var trötthet, torra slemhinnor, humörsvängningar, nedstämdhet/ depression, oro/ångest, urinläckage, urinvägsbesvär och hjärtklappning. En tredjedel av kvinnorna svarade att de inte alls var beredda på att komma i klimakteriet och få besvär. Endast en tiondel svarade att de var väl förberedda. Hon kallades hemmasittare ”De senaste tio åren har antalet barn som uteblir från skolan, som utvecklar ångest, depression och som börjar äta antidepressiva läkemedel ökat oroväckande mycket. Den här boken handlar om just det, och om speciellt ett av alla dessa barn – mitt eget”, berättar Nadja Yllner. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 34 | www.ssil.se Nadja Yllners dotter Lova var under flera år hemmasittare men lyckades efter lång kamp komma tillbaka till skolan och gå ut nian. Hennes historia går som en röd tråd igenom boken, varvat med andras berättelser och experter inom området. Boken ”Hon kallades hemmasittare” är ett högaktuellt samtidsreportage som belyser ökande psykisk ohälsa bland barn och unga. Samtidigt vittnar många om en drastisk ökning av antalet hemmasittare, begreppet som används för elever som vill, men inte klarar av att gå till skolan. ”När ett litet barn inte klarar av att gå i skolan så berörs främst den enskilda familjen och skolan. När flera tusen barn inte längre klarar av att gå till skolan, då påverkas hela samhället.” Nadja Yllner med dottern Lova. ”Jag vill med boken ge andra föräldrar – och unga – som kämpar, chans till igenkänning, stöd och råd – och inte minst hopp. Hopp och tro på att det kommer kunna bli bättre, även när det känns som mörkast”, säger Nadja. – Vår undersökning visar att det behövs mer information till kvinnor om vad klimakteriet innebär. Många vill ha vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand. Om de egna insatserna inte räcker är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och svårighetsgrad av besvär, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen. Det finns stora skillnader i hur man erbjuder olika insatser och behandling. – Den vanligaste insatsen, som erbjöds vid både gynekologisk öppenvård och vid vårdcentralerna, var behandling med hormonläkemedel. Men vid de undersökta vårdcentralerna erbjöds fler ytterligare insatser som exempelvis insatser för att hantera stress liksom stöd för att förbättra levnadsvanor. Vi bedömer att vården behöver kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser som kan svara mot olika svårighetsgrader och individuella behov, säger Christina Strååt. FOTO: GETTY IMAGES FOTO: CAROLINE ANDERSSON RENAUD FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER