Omtanke 1
En keps som skärmar av och en kommunikation som ä
r anpassad till personen är exempel på stöd. med flit, den jäveln”. Då dumpar vi ansvaret på personen och blir inte nyfikna på varför personen gör som den gör. Vi stänger av vår empati, gillar personen mindre, minskar vår flexibilitet och acceptans, anpassar oss inte, stressen och emotionella uttryck ökar, vilket gör att beteendet ökar. – Du kanske blir så upprörd att du pekar fingret åt personen när du äntligen kan köra om bilen. Sedan gasar du extra och tycker att personen är en idiot. DET HÄR LEDER inte till en förbättring av beteendet. Vi kan inte längre utesluta personer ur gruppen som har ett oönskat beteende. Vissa personer klarar inte av att leva upp till de krav och förväntningar som samhället har utan att få hjälp och stöd. – Vi kan inte lyckas i det sociala arbetet om vi inte tänker på det här sättet. Om du tycker att han gör det med flit så är det bara din uppfattning, men om han inte klarar av det vi förväntar så behöver vi se honom som i behov av hjälp, säger Bo Hejlskov. Det kan finnas många olika förväntningar som kan vara svåra att leva upp till. Att förstå konsekvenser av sitt eget handlande, flexibilitet, uthållighet, impulskontroll, sociala förmågor, stresstålighet, intryckskänslighet, kommunikationsförmåga och följsamhet. 44 | www.ssil.se – Om jag säger att du inte får tänka på en elefant, så kommer du att göra det. Därför ska du säga vad personen ska göra, inte vad de inte ska göra. Personer med autism kan ha svårt med kommunikation och de personer som vi träffar har en tendens att säga nej till saker, de är inte lika följsamma som andra. BO HEJLSKOV TAR upp affektreglering. Det är olika strategier och lösningar som man tar till när man inte kan leva upp till förväntningarna. Det kan vara att vägra, ljuga, rymma, slåss eller hota. – Man kan behålla självkontrollen till en viss grad, men om det kommer något som utlöser affekten så man tappar kontrollen, då blir det kaos. Det finns flera verktygslådor som man kan använda sig av för att tänka rätt och göra rätt i dessa situationer för att inte hamna i den onda cirkeln. – Lågaffektivt förhållningssätt handlar om att hantera svåra situationer utan att eskalera dem, att utvärdera varför det blev svårt och att förändra så att det inte händer igen. Om man till exempel tar tag i en stol som någon tänker kasta så förvärrar man bara situationen. – Vi speglar varandra känslor och spänningar, så om jag går emot en person och spänner mig eller håller fast personen, så blir den ännu mer aggressiv. Istället måste vi dämpa beteendet genom att prata lugnt utan att höja rösten, avleda, inte komma för nära och sitta ned eller stå lite på sidan om för att inte komma rakt emot. »Låt personen kasta klart istället« Bo Hejlskov Elvén Att brotta ned och hålla fast en person kan till och med leda till döden. – Vi ska inte använda våld och inte försöka ta ifrån tillhygget, det kan vara farligt. Låt personen kasta klart istället. Och om personen tar tag i dig ska du bara slappna av i armen, följa med i rörelsen och släppa aktivt. Om du spänner dig så ökar adrenalinet. Sedan är det dags att utvärdera vilka förväntningar som var för höga och hur vi kan göra så det inte händer igen. Stöd kan vara förändringar i miljön, som att öppna upp trånga och låsta utrymmen. Sinneshjälpmedel kan vara en keps som skärmar av. Man kan anpassa kommunikationen och bemötandet och ha bättre struktur och tydlighet. – Man kan också jobba med träning och behandling, men stöd har lika bra evidens. Vi måste ha en stödjande kultur, inte moraliserande, avslutar Bo Hejlskov. ●