Tidningen Energi 1
FOKUS Vätgas I Ska utvecklingen gå snabbare krävs
nog styrmedel. Lars Andersson, ansvarig för vätgas på Energiföretagen På sikt vill vi sälja vätgasen till andra kunder. Johannes Gutman, teknikchef, Åbro 20 NR 1 2025 TIDNINGEN ENERGI ntresset för vätgas har varit stort under senare år, men under fjolåret var det nedlagda vätgasprojekt som fick de största rubrikerna. Det handlade bland annat om den planerade e-metanolfabriken FlagshipOne i Örnsköldsvik (som nyligen återupptogs) och Unipers satsning på flygbränsle i Långsele. – Jag ser det dock inte som en trend eller ett negativt mönster, utan det är enskilda projekt där ägarna av olika anledning valde att inte fortsätta satsa, men det finns flera liknande projekt som rullar på, säger Lars Andersson, ansvarig för vätgas på Energiföretagen. När han ser till de vätgasprojekt som pågår lyfter han fram att det ofta handlar om stabila bolag som kan skapa en värdekedja där de kan ta betalt för merkostnaden för att använda grön vätgas. – Den breda utrullningen av vätgas tar däremot längre tid än många har trott och hoppats, men det görs en hel del. Ska utvecklingen gå fortare krävs nog att man har styrmedel som snabbar på denna utveckling, säger Lars Andersson. Ett av de företag som har kommit långt när det gäller vätgas är Ovako. 2023 blev de först i världen med att värma stål med fossilfri vätgas i sin anläggning i Hofors. Genom att använda vätgas i stället för gasol kan de sänka sina koldioxidutsläpp. Anläggningen är en pilot där de utvärderar hur den fungerar i praktiken, och de har hela tiden gasol som backup. – Tillgängligheten på vår anläggning har inte alls nått upp till förväntningarna och vi har stött på en del tekniska utmaningar längs vägen. Samtidigt är just dessa erfarenheter viktiga inför nästa steg, även om det inneburit vissa förseningar, säger Anders Lugnet, teknisk specialist inom energi och ugnsteknik på Ovako. En svårighet som Ovako nämner är de långa väntetiderna på reservdelar när något behöver åtgärdas. – Hela den här branschen är som en stor startup, så det är en ny marknad där både leverantörer och användare bygger erfarenhet, och vi ser att det kommer att krävas tid för att hela ekosystemet ska bli mer etablerat och effektivt, säger Anders Lugnet. I Hofors har Ovako utvecklat ett koncept där de använder alla restströmmar i vätgasproduktionen som sker i en elektrolysör. Vätgasen används till att värma stålet före valsning, syrgasen används i förbränning och ståltillverkning, medan restvärmen används i Advens fjärrvärmenät. Dessa erfarenheter tar Ovako nu med sig och utvärderar inför en möjlig satsning i Smedjebacken. – Företagets plan är att ha vätgas motsvarande fem gånger så mycket som anläggningen i Hofors till 2030, men det är under förutsättning att det finns prylar som fungerar och att de har rätt pris. Och att det finns tillgång till fossilfri el, säger Anders Lugnet. E tt annat bolag som satsar på vätgas är Åbro bryggeri i Vimmerby. De har beviljats stöd på cirka 20 miljoner kronor från Klimatklivet för att bygga en vätgasanläggning, som totalt kostar drygt 50 miljoner kronor. Anläggningen på 1 MW ska kunna producera upp till 165 ton vätgas per år. Företaget har precis uppfört en solpark med en toppeffekt på 7,5 MW som tillsammans med den solproduktion bryggeriet redan hade på taket ger en total effekt på cirka 8 MW. – Bryggeriet har en toppförbrukning på 1,5 MW, vilket gör att vi får en stor överkapacitet av el. Överskottet från solparken kommer vi använda för att producera vätgas som vi sedan kan använda till flera olika områden, berättar Johannes Gutman, teknikchef på Åbro. – Vår drivkraft är att vi vill vara en del av den gröna omställningen. Satsningen gör att vi blir mindre känsliga för den fluktuerande elmarknaden.