Tidningen Energi 1
FOKUS Vätgas Jag vill se ett stöd som är kraftigt
i början så man får till en effekt och får i gång marknaden. Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige vara färdig till 2027, vilket i den här branschen är väldigt snabbt med tanke på att leveranstiden på många komponenter är omkring två år, säger Sara Wihlborg, Sverigechef på Lhyfe. – Vi kommer att fylla vätgasen i containrar som vi kommer att kunna flytta från sajten. Den kommer gå till många av de tankstationer som nu byggs för tung trafik. Men vi ser också att det finns ett intresse från olika industrier att köpa vätgasen, säger hon. Nyligen fick Lhyfe också stöd för en liknande anläggning i Vaggeryd. Företaget har även ett annat, större projekt i Ånge, som ligger längre fram i tiden. Här samarbetar man med OX2 som nyligen fått klartecken för en ny vindkraftspark i området. – Där finns bra nätanslutning som gör att vi kan direktkoppla den producerade gröna elen direkt till vätgasproduktion och sedan finns det ett företag som vill göra grön konstgödsel av denna vätgas. Så där har vi byggt upp hela värdekedjan på ett och samma ställe som ett industrikluster, säger Sara Wihlborg. Hon pekar på att för att sälja produkter gjorda av grön vätgas behöver det finnas kunder som är villiga att betala mer än för produkter gjorda från fossil råvara eller så behöver de regulatoriska kraven höjas så att de styr mot mer fossilfritt. – Vi ser att marknaderna växer på båda dessa premisser. Sedan gäller det ju att försöka mejsla ut vilka olika typer av branscher och nischer som är betalningsvilliga, säger Sara Wihlborg. E n gemensam nämnare för de vätgasprojekt som är i gång i Sverige är att det handlar om satsningar som görs av modiga bolag, menar Björn Aronsson som är verksamhetsledare på Vätgas Sverige. – De har vågat och tagit beslut att gå vidare trots att inte hela marknaden och alla regler är på plats. Det kan man väl göra upp till en viss skala och det har funkat upp till 20 MW. Men ska man börja komma upp i riktigt stora anläggningar så är investeringarna så omfattande att det krävs långsiktiga kundavtal och klara spelregler. Och där är vi inte riktigt ännu, konstaterar Björn Aronsson. – Politikerna pekar på vilket duktigt näringsliv vi har och att de fixar klimatutmaningen. Men det räcker inte hela vägen, utan politikerna måste också sätta upp reglerna för detta och ha en tydlig målsättning, säger han. Enligt EU:s gröna vätgasklassning har Norden de bästa förutsättningarna för grön vätgas, men för att utvecklingen ska ta rejäl fart anser Björn Aronsson att det behövs ekonomiska incitament. – Ett produktionsstöd likt det man har gett biogasen vore väldigt enkelt och effektivt. Vi har ett förslag på ett stöd som ligger i nivå med IRA-stödet som USA ger liksom med en del andra stöd i Europa, vilket landar på runt 30 kronor kilot producerad vätgas. Jag vill se ett stöd som är kraftigt i början så att man får till en effekt och får i gång marknaden och sedan kan man fasa ut stödet, säger Björn Aronsson. 22 Lhyfe har fått erfarenheter av vätgasprojekt från flera länder och vill nu göra samma resa i Sverige. Bilderna visar några av deras anläggningar i Frankrike. NR 1 2025 TIDNINGEN ENERGI FOTO: LHYFE