Tidningen Energi 1
FOKUS Vätgas SJÖBOHEM LÄT MILJÖNYTTAN STYRA Kent
Tillberg, förvaltningschef på Sjöbohem. Vindkraft, solceller, batterier – och elektrolysörer. Det kommunala bostads bolaget Sjöbohems satsning på vätgas har lett till ett flexibelt energisystem, där användningen ändrats över tid. S jöbohems fastigheter i Sjöbo med omnejd värms med fjärrvärme och med en rad värmepumpar, så företaget behöver mycket el. – En större satsning på solceller skulle ge oss mycket el, men främst sommartid då vi har ett lågt elbehov och i princip ingenting på vintern när vi har de stora elbehoven, säger Kent Tillberg, förvaltningschef på Sjöbohem. – Vi såg därför att det fanns ett behov av energilagring på både kort och lång sikt, men vi visste inte hur vi skulle lösa det. Då var jag på ett seminarium där vätgasnestorn Hans-Olof Nilsson höll ett föredrag. Det lät som just en sådan energilösning som vi sökte och vi bestämde oss för att testa den. 2021 började Sjöbohem bygga upp ett energisystem som numera omfattar åtta vertikala vindkraftverk, drygt 800 sol cellspaneler och 28,8 kWh batterier. Vätgasdelen består av elektrolysörer, bränsleceller och ett gaslager. Lagrings kapaciteten i vätgaslagret är 5 100 kWh energi. – Vår första idé, som vi inte håller kvar längre, var att vi skulle kunna gå off grid på elsidan och det var utifrån det som vi designade anläggningen. Det gjorde att vi överdimensionerade solcellsanläggningen, säger Kent Tillberg. Tanken var också att använda större delen av energin till att värma upp Sjöbohems kontorsfastighet, vilken även inrymmer en gymnasieskola. – Men vi såg att miljönyttan var större på fordonssidan. Vi har som mål att till 2030 bli fossilfria och då utgjorde bilflottan ett stort problem för oss, medan uppvärmningen redan var så gott som fossilfri. Så vi har byggt en egen liten gasmack och har idag tre bilar som rullar på vätgas från den här anläggningen. Målet med vätgassatsningen har därför ändrats över tid, men Kent Tillberg ser samtidigt vätgassatsningens flexibilitet som en fördel. Förutom att använda vätgasen som fordonsbränsle används restvärmen som uppstår vid vätgastillverkningen och i bränslecellerna för att värma fastigheterna. Denna restvärme står dock bara för cirka 10 procent av fastighetsbolagets uppvärmning. – Så för oss är denna restvärme inte en förlust i systemet, utan en tillgång. Det är en pusselbit som gör att vi sammantaget får bra ekonomi i denna satsning och vi har en payofftid som ligger på 10–11 år, säger Kent Tillberg. Systemet, som har byggts ut successivt, har Kent Tillberg byggt tillsammans med sina kollegor och med konsultation från Hans-Olof Nilsson. – Blickar vi framåt kommer vi nog vilja bygga ytterligare anläggningar och då satsa på större system, säger Kent Tillberg och fortsätter: – Vi tittar framför allt på reservkraft, och en bränslecell är en väldigt bra reservgenerator eftersom den producerar både el och värme. Framöver planerar vi att använda bränsleceller och ersätta den reservkraft eller spetskraft vi har idag där vi använder olja. ANN-SOFIE BORGLUND TIDNINGEN ENERGI NR 1 2025 23 FOTO: SJÖBOHEM