Tidningen Energi 1
JÄMTKRAFT Elnät: Ca 900 mil. Antal elnätskunder:
Ca 60 000 anslutningar. Topplast: 150 MW. Elproduktion: Ca 2 TWh/år, varav cirka 50 % vattenkraft, 30 % vindkraft och 20 % biokraft. Värmeproduktion: Ca 640 GWh/år. Värmechefen Ulf Lindqvist framför det nya kraftvärmeverket i Lugnvik, norr om Östersund. par av oss snön på betonggolvet och spanar bort längs rader av batterimoduler: 24 stycken stora kuber, med 16 mindre moduler i varje. – Vi har lämnat in en ansökan till Svenska kraftnät om att få med anläggningen i systemet med stödtjänster. Därför håller vi regelbunden koll på spänning och effekt, så att vi kan visa att batterierna uppfyller kraven, säger Linn Linde. Batteriernas fördel är att de kan träda i funktion sekundsnabbt och bidra till att frekvensen på 50 Hz upprätthålls i det nationella elnätet, om till exempel en kraftstation plötsligt faller ifrån. För turbinerna i kraftstationen intill tar det längre tid att komma upp till efterfrågad effekt. – Men tack vare batterianläggningen kan vi ta det lugnare med att varva upp turbinerna, vilket minskar slitaget på dem, förklarar Linn Linde som gör det mesta av jobbet från kontoret i Östersund, även om det förstås också blir många besök hos de här stilla surrande batterimodulerna. E 28 NR 1 2025 TIDNINGEN ENERGI tt annat exempel på hur Jämtkraft finslipar och utvecklar sin affär finns i Lugnvik, strax norr om Östersunds stadskärna, i form av det nya kraftvärmeverket, KVV2. Ulf Lindqvist, enhetschef för Värme, berättar hur man resonerat inför den här 1,5-miljardersinvesteringen. – Staden växer och kapaciteten i fjärrvärmenätet behöver höjas, samtidigt som flera mindre pannor nått sin tekniska livslängd. Det gamla kraftvärmeverket åldras ju också, det har väl nått halva sin livslängd, säger Ulf Lindqvist. Vi tar hissen en bit upp från hans kontor i det gamla, drygt 20-åriga kraftvärmeverket. Vidare längs trappor och gångramper, ut till transportbandet som oupphörligt matar in bränsle till pannan, från flislagret. Här har vi utsikt mot det nya kraftvärmeverket, ett halvt stenkast bort. Invigningen är planerad till i maj, men intrimning pågår sedan före nyår. – Om KVV1 byggdes i en stabil och förutsägbar tid, kring millennieskiftet, så är läget idag helt annorlunda. Framför allt är det Rysslands krig mot Ukraina som förändrat spelplanen för Jämtkraft, både vad gäller el och biobränsle. Beträffande bränslet så kommer i och för sig det allra mesta från närområdet. – Målsättningen är att 90–95 procent ska hämtas inom en tiomilsradie. Men eftersom andra aktörer inte längre köper från Ryssland så ökar ju konkurrensen om vår råvara och priserna stiger. Att ryska gasleve