Tidningen Energi 1
Allt ljus på Hannes Sonnsjö Kör elnäten hårdare D
ra nytta av digitaliseringen, se över avtalsformerna och ha en mer aktiv köhantering. Forskaren Hannes Sonnsjö förklarar hur elnätsföretag kan använda elnäten mer effektivt. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ANDRÉ DE LOISTED D 30 NR 1 2025 TIDNINGEN ENERGI et var som beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne som Hannes Sonnsjö först fick upp ögonen för elnätsfrågor. Året var 2018 och de första varningssignalerna om nätkapacitetsbrist inkom till myndigheterna, där Skåne hörde till de mest kritiska områdena. – Då fick vi tillsammans med ett par andra länsstyrelser och Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera förutsättningarna för trygg elförsörjning. Jag blev ansvarig för detta hos oss, säger Hannes Sonnsjö. Därför sitter han nu, drygt sex år senare, med en nästan färdig doktorsavhandling i ämnet. Och i mitten av november publicerade han en ny SNS-rapport där han visade hur elnätet kan utnyttjas mer effektivt. – Av dagens 160 elnätsbolag kanske 20 jobbar aktivt för att nyttja elnäten. Elnätsföretagen är ganska dåliga på att dra nytta av digitaliseringen, säger Hannes Sonnsjö. I rapporten lyfter han fram sex olika metoder som elnätsföretagen kan använda. Verktygen är bekanta – men det är sällan man ser dem så systematiserade. Nästan samtliga åtgärder är dock beroende av en hög grad av digitalisering. Med vassare digitala verktyg kan elnätsföretagen till exempel jobba med kapacitetshöjande teknik. Kraftledningar är designade för en viss maximal ström vid normala förhållanden för att de inte ska bli för varma. Men om elnätsföretagen kan erbjuda överföring närmare elnätets verkliga gränser finns det potential för högre kapacitet. Företagen kan också göra effektprognoser baserade på elkundernas användningsmönster. Med detta som bas går det att jobba mer med tarifferna – att styra bort från topplasttimmar. Effekttariffer blir ju också obligatoriskt från 2027, så det måste alla företag förbereda sig på. Sedan finns möjligheten att använda flextjänster. Vissa företag har kommit långt, till exempel Eon. – Men det är knepigare för mindre elnätsföretag. De har inte den likvida marknad som behövs. En annan del av verktygslådan är villkorade avtal. Det kan till exempel innebära att elkunden accepterar en något lägre leveranssäkerhet mot en ekonomisk kompensation, till exempel lägre anslutningsavgift. – Det betyder att elnätsföretaget kan nedreglera elkunden vid vissa kritiska situationer. Många företag använder det redan idag, men man kan arbeta mer systematiskt med detta. Även anslutningsprocesserna behöver ses över, menar Hannes Sonnsjö. Idag är det oftast först till kvarn som gäller, men elnätsföretagen skulle kunna sätta upp andra kriterier, till exempel teknisk mognadsgrad. – Företagen bör ha en aktiv köhantering. De anslutande kunderna kan då behöva ge ganska mycket fakta: finansiellt, marktillstånd, energiplan etc, så att det inte bara är luftiga planer. En annan aktuell sak är återköp av outnyttjad effekt. Alla kunder kanske inte har behov av sin avtalade effektgräns och då går det att köpa tillbaka den effekten och minska abonnemanget. Och därigenom öka kapaciteten för övriga kunder. Det finns många verktyg således, men samtidigt är elnätsföretagen styrda av intäktsregleringen som primärt styr mot kapitalintensiva investeringar. – Elnäten är gamla och avskrivna. Och incitamenten är låga för att utnyttja dem mer effektivt. Det borde vara mer fokus på rörliga kostnader i intäktsregleringen. Hannes Sonnsjö tycker att det är ett misslyckande att elnätsföretagen inte fått rätt förutsättningar att hantera den här nya situationen. – Det behövs tydliga riktlinjer på central nivå för bland annat digitaliseringen och användandet av villkorade avtal. Det är så många olika frågor att hantera och det svenska regelverket är otydligt.