Tidningen Energi 1
Fjärrvärme VÄRMELAGER I BERGGRUNDEN Den svenska b
erggrunden lämpar sig mycket väl för säsongslager av värme. Hydroc Energy har utvecklat en teknisk lösning där grundvatten leds i spricksystem i berggrunden och skapar ett effektivt lager. Nästa steg är att visa att tekniken klarar de höga temperaturer som fjärrvärmebolagen efterfrågar. TEXT: ANN-SOFIE BORGLUND D et Göteborgsbaserade startupbolaget Hydrocs patenterade teknik bygger på att man cirkulerar grundvatten via sprickor mellan ett fåtal borrhål i berggrunden. Tekniken utvecklades av svenska forskare redan på 1980-talet och verifierades också i ett par projekt i Bohuslän. Men det är först nu som teknikutvecklingen drivs i bolagsform. Sedan 2021 genomför Hydroc ett samarbetsprojekt tillsammans med Tekniska verken i Linköping och har också nyligen genomfört provborrningar i Enköping för Ena Energi. – Med tanke på den allt tuffare konkurrensen om bränsle till värmeverk så finns det ett ökat intresse kring att använda värmelager. Därför passar det mycket bra att bygga upp lager för att spara värmeenergi i stor skala, säger Jan Bergland, vd på Hydroc Energy. Hydrocs första värmelager finns i bostadsområdet Vallastaden i Linköping och ligger under en fårhage. I hagen ser man får traska omkring. Det enda som skvallrar om lagret är fem små kuber som påminner om bikupor samt en container med teknisk utrustning. Men under ytan finns det fem brunnar som vardera är hundra meter djupa; ett i mitten och fyra runt om. – Lagret är lika stort som tornet på Stockholms stadshus fast under marken, så det är stort även om just detta faktiskt är ett exempel på ett mindre värmelager. Våra standardlager beräknas bli minst tre gånger så stora, säger Jan Bergland. 42 NR 1 2025 TIDNINGEN ENERGI Systemet bygger på ett fåtal borrhål vilket gör att det blir billigt. Jan Bergland, vd, Hydroc Energy I berggrunden finns naturliga sprickor, men för att få ett effektivt värmelager behöver Hydroc göra ytterligare spricksystem. Det gör de genom att stoppa ner en så kallad dubbelmanschett som med hjälp av vatten med högt tryck skapar spricksystem som sätter brunnarna i kontakt med varandra. Själva spricksystemet kan liknas vid 1 millimetertjocka horisontella skivor och de behöver ligga med några meters mellanrum i höjdled. För att flytta värmen till och från berget använder man det befintliga vattnet som finns i berggrunden. Berget blir därför som ett termiskt batteri. Man tillför värme ner i centrumbrunnen när det finns ett överskott av värme, som under sommartid. Sedan pumpas det upp när det finns behov av det varma vattnet. – Systemet har väldigt låga värmeförluster. Detta är möjligt tack vare att sprickskivorna fungerar som en värmeväxlare inuti berget med en effektiv värmeöverföring. Det är riktigt häftigt, säger Jan Bergland entusiastiskt. – Systemet bygger på ett fåtal borrhål, några få pumpar och slangar, vilket gör att det blir billigt. Ett system kommer att kosta runt 3 miljoner kronor per MW. Det mesta av lagret är ju redan på plats eftersom berggrunden redan är där, fortsätter han. Tanken är att ladda berget med exempelvis restvärme från industrier och avfallsförbränning, liksom från solvärme, och koppla samman detta med fjärrvärmesystem. Värmen i lagret går sedan att använda under