Tidningen Energi 1
FOTO: STOCKHOLMSKÄLLAN FOTOGRAF OKÄND. ARKIVET FÖ
R DRIFTELEKTRIKERNAS FÖRENING AVD. 80 AV SKTF, VOL. Ö2:1, TAM-ARKIV Energihistoria Ännu en arbetsdag har påbörjats i Värtaverket i Stockholm 1928. På plats i kontrollrummet är Råman, Wiedeborg, ”Skånska Nisse” och Hj Nilsson. I kontrollrummet i Bobergs elpalats Året är 1928 och Värtaverket i Stockholm har byggts ut i omgångar sedan invigningen 1903. Anläggningen, ritad av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg, hade ersatt det första kommunala elverket, Brunkebergsverket som låg på Regeringsgatan mitt i Stockholm. Det nya ångkraftverket – som kostade 8 miljoner kronor att bygga – hade placerats strategiskt vid Värtahamnen för att underlätta leveranser av kol. Här producerades trefas växel ström (6 kV och 25 kV) som levererades via jordkablar till fem understationer ute i staden. Där omvandlades elen till likström för vidare leverans till kunderna. Under kommande decennier minskade verkets Värtaverket i slutet av 1920-talet. 46 NR 1 2025 TIDNINGEN ENERGI betydelse i takt med att vattenkraften byggdes ut, och under sina sista decennier blev det en renodlad reservanläggning för elproduktion. Från 1960-talet påbörjades nästa fas i Värtaverkets utveckling då fjärrvärme började etableras i Stockholm. De gamla ångpannorna fick då hjälpa till även med värmeproduktion. Sedan dess har Värtaverket byggts ut i omgångar och är idag Sveriges största fjärrvärmeverk. Den fina tegelbyggnaden är dock kvar än idag, men används nu som kontor. JOHAN WICKSTRÖM