Årsskrift 1999 1
Årsskrift 1999 Sida 2
Årsskrift 1999 Sida 3
Årsskrift 1999 Sida 4
Årsskrift 1999 Sida 5
Årsskrift 1999 Sida 6
Årsskrift 1999 Sida 7
Årsskrift 1999 Sida 8
Årsskrift 1999 Sida 9
Årsskrift 1999 Sida 10 måste filosofera lite om va
d GOLF egentligen går ut på. Handlar det bara om "en primitiv form av jordbruk", som förre Electrolux-chefen Hans Werthen hävdar eller "en omöjlig sport, som spelas med omöjliga redskap", som Winston Churchill en gång lär ha påstått? Eller har kanske skämttecknaren Gahlin kommit sanningen närmast, när han säger att golf handlar om en lång promenad, ideligen avbruten av besvikelser? Tävlingsfreaken hävdar givetvis - med viss rätt - att golf går ut på att få bollen i hål på lägsta antal slag. Jag vill dock mena att den målsättningen inte får vara den enda - i varje fall inte ur banarkitektens synvinkel. Och bevisföringen är lätt. Gick golf enbart ut på att få bollen i hål på minsta antal slag, så skulle den bästa golfbanan vara en stor platt gräsmatta utan några som helst hinder. Nej, golf hade nog inte fått den sprid- ning den fått, om den inte haft en annan, djupare och mer komplex innebörd. Personligen tror jag att man - här liksom i samhället i övrigt - är mycket hjälpt av att studera historieboken. Ska en banarkitekt rätt kunna förstå förutsättningarna, möjligheterna och farorna i dagens utveckling av vår kära golfsport, så tror jag det är värdefullt att göra en djupdykning i det långa ordet golfbanearkitekturhistoria. I varje fall om man vill ta sig igenom banarkitektens grundskola... ~. en värdefull lärobok! I strävan att åskådliggöra sagda historiebok, har jag på nästa sida - på ett mycket schablonartat sätt - delat in den internationella utvecklingen i fyra epoker. Därefter har jag - på ett halvsubjektivt sätt - fyllt boxarna med namnen på de "största" banarkitekterna och till sist - på ett helsubjektivt sätt - listat några av deras mest kända banor. 10 Låt mig i förbifarten peka på två detaljer, som kan vara något för läsaren att grubbla på: 1. Fem av arkitektnamnen är skrivna med fetstil och har en gemensam nämnare. Vilken är denna gemensamma nämnare och varför är innehavarna av den inte flera? 2. Under de första epokerna var banarkitekterna av naturliga skäl skottar och engelsmän, medan det fr.o.m. the Golden Age har blivit amerikanare som dominerat utvecklingen. Som en röd tråd genom de mest framstående amerikanarnas biografier löper dock deras stora kärlek till de klassiska, brittiska banorna. Varför? Svaret på den första frågan citerar jag från en nyutkommen amerikansk bok med titeln Masters of the Links: "There is no reason why golfpros can't become designers. It's just that the road is a lot longer and more dijficult than many of them think. " La:ndls:ll~al)S!'UI:n och trösklar Den andra frågan försöker jag gärna besvara själv, eftersom jag där tror mig ha funnit nyckeln till min egen designfilosofi. Som vi alla vet, så var de första golfbanorna s.k. linksbanor, dvs de låg i de markområden "which linked the land to the sea". Gräsmattan fanns där, men den var allt annat än platt och inte saknades hindren precis! Där fanns gott om stora och små svackor och kullar, där fanns ryggar och åsar och där fanns stora och små sandgropar - både vid sidan av spellinjen och mitt i den. Med andra ord, där fanns den naturliga grunden för det som jag vill påstå att golf egentligen går ut på - där fanns naturligt de landskapsrum, mellan vilka vi ska förflytta bollen med hjälp av klubbor! Och precis som i ett hus, fanns där en sorts väggar mellan hålen och de trösklar, som skapar delrum inom varje enskilt hål! Allt seriöst golfbanebyggande, som därefter gjorts på hedmark, skogsmark,
Årsskrift 1999 Sida 11
Årsskrift 1999 Sida 12
Årsskrift 1999 Sida 13
Årsskrift 1999 Sida 14
Årsskrift 1999 Sida 15
Årsskrift 1999 Sida 16
Årsskrift 1999 Sida 17
Årsskrift 1999 Sida 18
Årsskrift 1999 Sida 19
Årsskrift 1999 Sida 20
Årsskrift 1999 Sida 21
Årsskrift 1999 Sida 22
Årsskrift 1999 Sida 23
Årsskrift 1999 Sida 24
Årsskrift 1999 Sida 25
Årsskrift 1999 Sida 26
Årsskrift 1999 Sida 27
Årsskrift 1999 Sida 28
Årsskrift 1999 Sida 29
Årsskrift 1999 Sida 30
Årsskrift 1999 Sida 31
Årsskrift 1999 Sida 32
Årsskrift 1999 Sida 33
Årsskrift 1999 Sida 34
Årsskrift 1999 Sida 35
Årsskrift 1999 Sida 36
Årsskrift 1999 Sida 37
Årsskrift 1999 Sida 43
Årsskrift 1999 Sida 44