Loading...
Årsskrift 1999 1
Årsskrift 1999 Sida 2
Årsskrift 1999 Sida 3
Årsskrift 1999 Sida 4
Årsskrift 1999 Sida 5
Årsskrift 1999 Sida 6
Årsskrift 1999 Sida 7
Årsskrift 1999 Sida 8
Årsskrift 1999 Sida 9
Årsskrift 1999 Sida 10
Årsskrift 1999 Sida 11
Årsskrift 1999 Sida 12
Årsskrift 1999 Sida 13
Årsskrift 1999 Sida 14
Årsskrift 1999 Sida 15
Årsskrift 1999 Sida 16
Årsskrift 1999 Sida 17
Årsskrift 1999 Sida 18
Årsskrift 1999 Sida 19
Årsskrift 1999 Sida 20
Årsskrift 1999 Sida 21
Årsskrift 1999 Sida 22
Årsskrift 1999 Sida 23
Årsskrift 1999 Sida 24
Årsskrift 1999 Sida 25
Årsskrift 1999 Sida 26
Årsskrift 1999 Sida 27
Årsskrift 1999 Sida 28
Årsskrift 1999 Sida 29
Årsskrift 1999 Sida 30 et var år 1955 som Bertil W
allenqvist blev idrottslärare vid flygvapnets kadettskola F20 i Uppsala. Under en terränglöpning snubblade han över några gamla plankstumpar och såg att det var resterna aven utslagsplats. Så hittade han flygflottiljens golfbana. Bertil tog initiativet till att åter göra den spelbar. Om de följande 30 årens möda och golfglädje berättade han förra året efter prisutdelningen vid Svenska Hickorymästerskapet, som vi spelade på flottiljens bana. Golfen på flottiljen började 1945, då kadettskolan flyttade från Ljungbyhed till flygflottiljen F16 i Uppsala. Skolchefen Grael Näslund och en av hans officerare, Sigvard Beck-Fries, var golftokiga och byggde en bana. Men efter några år hamnade banan i träda. Det som Bertil hittade var bara murknade rester. Men det var tillräckligt för att fastställa sträckningen. Bertil hittade ytterligare en mossbelupen utslagsplats och kunde syfta in den green mot vilken båda var riktade. 30 Ytterligare spår fanns på vinden i skolans kanslihus. Där hittade Bertil två hickorydrivers och en möglig bag. Så började återuppbyggnaden. Det var lärare och elever vid kadettskolan som gjorde det mesta arbetet. Så småningom kunde entusiasterna bilda en golfsektion i F20s idrottsförening. Bertil berättar hur de tiggde hjälp med att röja banan och att plöja greenerna. Senare tiggde de även virke och mattor till utslagsplatserna. "Jag kommer ihåg hur förvånad förrådschefen blev när vi kom med begäran om tolv nya torkmattor till kadettskolan. 'Väldigt vad smutsigt det måste vara runt F20', var hans kommentar. Men det var inget fel på de gamla mattorna, de byttes ut mot de nya och golfsektionen fick överta de gamla som var felfria." Det var svårt att ordna bevattning av de nyanlagda greenerna. Att få slang och spridare var otänkbart. Men Bertil löste problemet. Han talade med flottiljens brandchef som övade släckning med sina räddningssoldater
Årsskrift 1999 Sida 31
Årsskrift 1999 Sida 32
Årsskrift 1999 Sida 33
Årsskrift 1999 Sida 34
Årsskrift 1999 Sida 35
Årsskrift 1999 Sida 36
Årsskrift 1999 Sida 37
Årsskrift 1999 Sida 43
Årsskrift 1999 Sida 44