Svensk Vattenkraft 1
Ska EU-medel användas för att förstöra ålhabitat
och försämra klimatberedskap? I en artikel i Kristinastadbladet/Norra Skåne den 14 juli uppges att Kristianstads Vattenrike kommer att få vara med och dela på ca 4,5 miljon euro för åtgärder i Helge å med biflöden samt i Hanöbukten. Åtgärdsförslagen i Hanöbukten innebär anläggande av stenrev på havsbottnen utanför Åhuskusten. Det är väl OK, frånsett att man borde åtgärda utsläppskällorna innan man påbörjar bottenarbetet. Man nämner två förslag om åtgärder i vattendrag och sjöar. Det ena är att skapa klimatanpassade lekområden för havsöring. Koordinatorn i Kristianstads Vattenrike uttrycker som så ”Det kan vara vattenvårdsåtgärder som att gräva och lägga ut lekgrus på lämpliga platser för att säkerställa en havsöringsreproduktion även vid väldigt låga flöden i tillflöden till Helge å”. Det innebär att man förstör ålens livsutrymme. I EU-konventionens ålförordning (punkt 5) sägs det ”att bl.a. skydda, bevara och förbättra den akvatiska miljön där ålen tillbringar en del av sin livscykel.” Även i den svenska ålförordningen talas det om att förbättra ålens livsutrymme. Det gäller väl även projekt som bekostas av EU-medel. Jag har aldrig hört talas om att man någon gång anlagt eller förbättrat ålhabitat. Däremot har tusentals lekplatser för havsöring anlagts på bekostnad av ålhabitat. Ål vs havsöring Ålen lever i svenska inlandsvatten i ca 15 år, havsöringen vistas där enstaka månader varje år. Fiskarterna kräver olika bottensubstrat. Ålen måste ha finkornigt sediment/dy för att klara 15 års övervintringar, men också för att gömma sig i under sommardygnens ljusa timmar och för sitt födosök. Havsöringens bottensubstrat ska vara grovt grus och stenig botten för att leken ska lyckas. I sådant bottensubstrat kan inte ålen leva. Det känns konstigt om personer med stort marint ansvar inte skulle känna till förutsättningarna för ålens vistelse i svenska vattendrag. Om utplåningen av deras habitater istället beror på okunskap kan det vara lämpligt att använda de första 8 SVENSK VATTENKRAFT #3 2023 Benmöllan i Kägleån i närheten av Margretetorp nordöstra Skåne. Foto: Ingemar Nilsson. 100 000 kr av EU-medlen till att inhämta tillräckliga kunskaper om den europeiska ålens långa livscykel (ca 80%) i svenskt vatten. Kunskapsbrist nämns i Länsstyrelsen Skånes skrift Handlingsplan för grön infrastruktur där man säger ”Det finns en stor kunskapsbrist om limniska arter och vattenmiljöer och även om landskapets vattenhållande förmåga”. Vi får väl hoppas att dessa brister någon gång i framtiden kommer att täckas innan all ålhabitat utplånats. Restaurering av vattendrag Restaureringen (rivning) av tre skånska gamla kvarndammar innebar att de vackra spegeldammarna försvann och ersattes av en rännil. Observera kantzonerna som visar på hur mycket finkornigt sediment som tidigare funnits och utgjort ålhabitat. Lägg därtill att vattenytan varit 1,5 m. högre. Bilderna är tagna vid normalflöde och visar inte hur det ser ut vid extrem torka. Bild 1 tillhör Ingemar Nilsson, Helsingborg. Artikel talar också om restaurering av vattendrag. Restaureringar som hittills genomförts har inneburit utrivning av dämmen. Dammar har tömts på 10 000-tals m3 sötvatten som transporterats ut i haven och blandats till saltvatten, samtidigt som grundvattennivåerna i närområdet sänkts. När gamla dammar, som tidigare utgjort bäst ålhabitat rivs, spolas det finkorniga sedimentet bort och ca. en km. ålhabitat utplånas. Det tycks som en medveten handling. Under det bortspolade sedimentet har dolts lämpliga lekplats för havsöring.