Nöjesnytt Växjö 1
FINA FRAMGÅNGAR FÖR VÄXJÖFOTOGRAFER SLANGORD ÄR N
ÅGOT POSITIVT Slangord är något positivt som piggar upp språket och ger det en härlig men samtidigt en mystisk ton. Språk har alltid varit en stor del av kommunikationen mellan människor. Det är vårt sätt att kommunicera, uttrycka oss och förklara våra tankar. Hur vi pratar och varför vi gör det är vår idiolekt alltså vårt identitetsspråk, varje person pratar på ett visst sätt och är annorlunda än andra. Vissa använder sig av mycket slangord i sitt språk och tycker att det låter bättre medan andra använder sig mer av formellt språk och tycker att slang är något negativt som förstör språket. Är slangord positivt eller negativt? De flesta som använder sig av slangord har en utländsk bakgrund eller är uppvuxna i andra länder. En anledning till att slangord bildas är att språken blandas med varandra och då bildas nya ord. Människor från andra länder föredrar att prata med slang från andra språk eller deras hemspråk för att de vill visa sina rötter och sina kunskaper inom andra språk än svenska. En annan anledning är när en människa själv använder slangord och hör en annan som också använder sig av samma slangord. Människan kommer känna en viss gemenskap inom geolekt. Det handlar om att de är uppvuxna i samma geografiska område, kommer från samma land/samma del av land eller har ett gemensamt språk. Genom ett skolprojekt som handlade om att intervjua folk från äldre generationer och se vad de tycker om slangord, kom vi fram till att många tyckte att slangord var positivt. Människor runt 60–80-årsåldern tyckte att slangord piggar upp språket och att det väcker mer intresse hos den du talar med. Det är stor skillnad på slangord som människor från gamla generationer använder och slangord som vi använder oss av just nu. Ett exempel på ett gammalt slangord är “brillor” som användes som mest under 1600talet. Dagens generation säger hellre “glasögon”. Enligt professor Ulla-Britt Kotsinas är det en myt att slangord försvinner snabbt och har en kort livstid (källa: Anna Petersson, Norrköpings tidning 18-02-06). Ett bevis på att hon har rätt är att många av de äldre slangorden, som gamla människor har använt sig av sedan lång tid tillbaka fortfarande används idag och det märktes genom svaren vi fick när vi hade våra intervjuer. I Norrköpings tidning i artikeln: Slang - ett hemligt språk eller ett sätt att markera avstånd (18 februari 2006) refererar författaren Anna Petterson till Ulla-Britt Kotsinas som är professor emeritus i Nordiska språk. Det skrivs i tidningen att oftast finns det ett mönster bakom slang-ordens uppkomst och dessa kan uppfattas som fula av äldre generationer. Dessutom framhäver hon att rinkebysvenskan har sin speciella rytm, stötiga uttal och grammatiska formfel. Det kan uppfattas fult av vuxenvärlden eftersom vissa tycker att slangord förstör språket när man inte förstår vad ungdomarna pratar om och det blir som ett slags kodspråk. Vårt sätt att tala ger en bild av vem man är. Detta är viktigt att tänka på i olika situationer. Till exempel om jag använder slang och svordomar när jag talar med min rektor, då kan jag uppfattas som respektlös. Detta kan i sin tur leda till att rektorn får en negativ attityd till mitt språkbruk. Människor anpassar sitt språk efter vem de talar med och samtidigt utvecklas språket olika beroende på hur gammal man är. Jag pratar på ett mer formellt sätt när jag pratar med min mormor och använder mig av ett annorlunda språk när jag pratar med mina kompisar. Slangord är bra eftersom det bildar ett visst samband mellan mig och mina sociala umgängen. Jag pratade nästan aldrig slang tidigare när mitt sociala umgänge bestod av vänner som kommer från Sverige. När jag senare började umgås med folk från andra länder så blandades språken och det bildades gemensamma slangord mellan mig och dem. Dessa slangord är typiska för oss och skapar gemenskap. Avslutningsvis är slangord inte lika negativt som vissa tror. Det är faktiskt positivt när människor förstår varandra och det kan vara intressant och härligt att höra nya ord blandas med det svenska språket och bilda ett nytt sätt att prata. Jag kan förstå att det kan uppfattas jobbigt om man inte förstår orden, men vi ska kolla på det från ett positivt perspektiv där vi ser hur mycket det piggar upp det svenska språket och hur vissa slangord gör det lättare för oss att förklara våra känslor. TEXT: RAND AWATA, KLASS CMP20, THOREN BUSINESS SCHOOL NIKLAS ENGLUND Niklas Englund jobbar inte heltid med sitt fotograferande idag men hoppas kunna göra det i framtiden. Han har de senaste 2 åren emellanåt även jobbat som assistent för Martina Wärenfeldt på Mstudio. Senaste tiden har Niklas börjat utveckla sitt produktfotograferande och när bilder till SM i Fotografi skulle skickas in peppade Martina honom att ta steget och pröva sina vingar i fototävlandet. Ett lyckosamt råd eftersom Niklas fick högsta poängen i kategorin reklamfoto för sin otroligt snygga hjälmbild och hans andra produktbilder fick väldigt höga poäng de också och därmed kammade han hem segern och blev Svensk Mästare i Reklamfoto. En välförtjänt Guldmedalj som har gett Niklas mersmak för tävlandet och stor motivation att fortsätta utvecklas som fotograf. MARTINA WÄRENFELDT Martina Wärenfeldt som äger och driver Mstudio i Växjö, har tävlat nationellt och internationellt de senaste 4 åren och nått stora framgångar såsom Svensk Mästare i Fotografi 2019, finalplats i VM 2019, ett Guld i EM 2020 och några topplaceringar till på den internationella tävlingsscenen 2020. Detta året tävlade hon inte i SM utan var istället en utav 6 internationella domare i juryn. (fotnot: Hon dömde inte Niklas bilder i tävlingen). Tävlandet har hon dock inte lagt på hyllan utan fortsätter med att utmana sig själv på den internationella tävlingsscenen. Hösten 2020 har bjudit på ett par första placeringar, några fler pallplatser och på den sista större tävlingen tog hon hem storslam. På World Photographers of Europe´s (WPE) stora digitala tävling blev Martina Grand Award Winner av 6400 deltagande fotografer från 158 länder. Totalt rankar hon 4:e plats av deras topp 100 fotografer från världen. Denna höst har det för första gången blivit lite prispengar i tävlandet för Martina och det säger hon, skrattandes, är väldigt välkommet för att tävla i foto är visserligen otroligt utvecklande och internationell marknadsföring för henne, men kräver helt klart en ganska stor budget.