NG Gbg 1
APLACE Magazine I textilstaden Borås har designer
n Nhu Duong arbetat fram en kollektion tillsammans med The Naia Initiative och APLACE. Den är framtagen utifrån en omvänd designprocess, där hon utgått från material istället för idé. I det här fallet innebär det att kollektionen, som är ett samarbete med Spendrups nya funktionsdryck The Naia Initaitive, till största del är gjord av gamla bryggerikläder. Utöver Nhu Duong, APLACE och Spendrups har Re:textile, ett projekt inom Textilhögskolan i Borås, och den hållbara textilstudion XV Production varit involverade i arbetet. Som alltid i Nhu Duongs design vill hon leka med identitet och skapa plagg som hjälper människor att utforska olika versioner av sig själva. –Jag kom till Sverige från Vietnam som sjuåring och att leva mellan två olika kulturer och att försöka passa in har format mig. Resultatet av den här kollektionen har blivit en hybrid som förankrar dåtid och nutid, funktion och icke-funktion och mode och icke-mode, säger hon. Nhu Duong har utforskat funktionaliteten i de gamla arbetskläderna och valt att tejpa över Spendrups loggor, vilket gjort att det skapats en ny form av grafiskt uttryck. Plaggen visar därmed hur miljövänligt mode inte utesluter det experimentella uttrycket. Kan du ge exempel på hur ni har arbetat med en omvänd designprocess? –Istället för att skapa fritt utgick vi från vad som redan existerade och ställde oss frågan hur vi på ett effektivt sätt kunde skapa nytt liv i de gamla plaggen. Vi täckte över gamla loggor och slitage med grafiska prints. Dessutom har vi tagit vara på alla delar av plaggen och bara producerat så mycket det finns material till, vilket innebär att det är en begränsad kollektion. Hämmar det på något sätt kreativiteten att utgå från material och inte idé? –Nej, varje designprocess är en dialog mellan experimenterande med material och abstrakta konceptuella idéer. Det är spänningen mellan dessa två som gör det möjligt att skapa något nytt. Re:textile, som är en del av Textilhögskolan, forskar på cirkulär ekonomi och arbetar med att skapa infrastruktur och nätverk inom branschen. Det kan till exempel röra sig om att koppla samman producenter med tvätterier och att stimulera nya projekt. I Nhu Duongs kollektion har de fungerat som bollplank. –Med våra erfarenheter kan vi hjälpa designers att hitta lösningar kopplade till produktutveckling och produktionsställen, säger Adrian Zethraeus Re:textiles projektledare. Precis som det låter innebär cirkulär ekonomi att cirklarna inom tillverkningskedjan sluts. Det som annars hade varit avfall från ett plagg blir resurs till ett annat plagg. Produkter med lång livslängd och hög kvalité ska repareras, omarbetas och återvinnas. För att den cirkulära ekonomin ska bli gångbar i modebranschen behöver det också vara lönsamt att återvinna kläder. Ni vill att textil- och modebranschen ska gå från linjär till cirkulär. Hur jobbar ni för att komma dit? –Frågor vi ställer oss är exempelvis hur affärsmodeller ska vara riggade för att vara ekonomiskt hållbara, hur vi kan utveckla nya tjänster som förlänger livet på produkter och skapar mer resurseffektiv konsumtion och vilka material som kan återvinnas. Hur ska ett plagg vara designat för att senare enkelt kunna patchas till ett nytt plagg? Fördjupat kan man säga att cirkulär ekonomi innebär att man frikopplar ekonomisk tillväxt från naturresurser. Det gäller att hitta fler möjligheter för samma råvara och förstå vad som skapar värde för kunden. ”Att återvinna plagg och material är också ett sätt att återta hantverket. Det krävs kreativitet för att hitta lösningar. Därmed är det lite hål i huvudet att tro att återvunna plagg skulle vara billigare.” ANNA LIDSTRÖM En fördom om hållbart mode är att det är tråkigt och billigt, upplever du att folk tycker det? –Re:textile grundades 2015 och då var det segt, men nu är det jättemycket engagemang. De flesta tycker att det är lyxigt att bo på hotell, trots att man sover i begagnade lakan. Jag hoppas och tror att den inställningen har smittat av sig till modebranschen. Vad finns det för konkreta lösningar inom hållbart mode? –Folk har börjat inse att det krävs mer än ekologisk bomull för att rädda framtiden. Men vad det är jobbar vi fortfarande på. Jag tror att hyrsystem är en del av det. Det finns idag till viss del, men det har inte gjorts tillräckligt användarvänligt. Digitaliseringen har inte heller kommit tillräckligt långt i branschen. Tänk dig innovationer som Spotify fast inom mode. Ägande går att experimentera mycket med och jag tror att helt nya system för att dela plagg med varandra är på väg. Menar du att det är mer forskning som behövs? –Det behövs mer forskning, men framförallt behövs det fler modiga företag och korsbefruktningar med andra företag och branscher. Tänk dig en massa tokiga typer i någon form av Silicon Valley fast i vår bransch! 23 REPORTAGE