Tidningen Energi 1
Tema Bränslemarknad BIOBRÄNSLETS VÄG I EU Biobrän
slena kan komma att regleras hårdare i EU:s nya förnybartdirektiv, trots svenskt motstånd. Men det är en lång väg från förslag till färdig lag. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: ERIK NYLUND D Det är ett givande och ett tagande – så det är svårt att veta var det landar. Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel, Energiföretagen et var sommaren 2021 som EUkommissionen föreslog nya hårdare regler för bioenergi i det så kallade förnybartdirektivet. Förslaget ingick i det så kallade Fit for 55paketet, som syftar till att påskynda klimatomställningen. Kommissionens förslag presenterades bara ett par veckor efter de nya hållbarhetskraven på fasta biobränslen genomförts. Men nu ville EUkommissionen ändå skärpa kraven ytterligare. Förslaget innebar bland annat att stubbar inte får skördas och att stora kalhyggen bör minimeras. Det finns också en rad skärpta krav som sammantaget innebär att flera biobränsleanläggningar kan omfattas av lagstiftningen. Under hösten och våren tröskades kommissionens förslag i EUparlamentet, vars miljöutskott röstade i frågan den 17 maj. Där föreslog utskottet ytterligare skärpningar av kommissionens förslag. Det mest allvarliga för energibranschen är att utskottet vill förbjuda användningen av ”primära skogsbränslen”, där man bland annat inkluderar grenar, toppar och rötskadat virke. – Det här är en oroande utveckling. Det skulle innebära att skogsbränslen skulle betraktas som fossila bränslen. Då måste vi köpa utsläppsrätter plus betala en del övriga skatter och avgifter. Det skulle kosta drygt 5 miljarder kronor för fjärrvärmeföretagen endast när det gäller utsläppsrätter, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig för biobränslefrågor på Energiföretagen. – Om det här går igenom skulle det bli väldigt allvarliga konsekvenser för Sveriges energisystem. Marknaden för biobränsle är redan kärv, så det här skulle innebära färre investeringar och i värsta fall konkurs för vissa fjärrvärmeföretag. Vi behöver använda all förnybar energi som vi kan. Annika Widmark Sjöstedt, omvärldsstrateg, Kraftringen I skrivande stund vet vi inte hur parlamentet ställer sig. Omröstningen sker troligen när tidningen går till tryck. Men även om parlamentet röstar ja innebär det inte att detta blir en lagtext. Det är en långbänk som väntar innan det slutgiltiga direktivet är på plats. – Parallellt med parlamentets behandling har även ministerrådet (EUländernas energiministrar) behandlat EUkommissionens förslag och deras framförhandlade synpunkter är mer rimliga, säger Erik 24 NR 3 2022 TIDNINGEN ENERGI Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen. Under hösten, i bästa fall, väntar så kallade trilogmöten där rådet, parlamentet och kommissionen tillsammans kommer överens om slutskrivningarna. – Det är ett stort pussel för hela Fit for 55paketet. Det är lite kohandel, ett givande och tagande – så det är svårt att veta var det landar. Det är så mycket detaljer att hålla reda på, säger Erik Thornström. Ett av företagen som kan drabbas av hårdare regler för biobränsle är Kraftringen i Lund. Här har man under våren satt igång skarpa planer på att bygga en ny kraftvärmepanna i Örtofta, med biobränsle som bas. Idag använder företaget en bred palett med bränslen: grot, spån, bark, biogas, returträ och bioolja. – Vår plan är att använda biorestprodukter i den nya pannan. Skulle EU:s förslag gå igenom blir det betydligt dyrare för oss och därmed för våra kunder, säger Annika Widmark Sjöstedt, omvärldsstrateg på Kraftringen. – Det har varit en utmanande situation med bränsleinköpen redan som det är. Och det här skulle förvärra, efterfrågan på kvarvarande bränsle skulle sticka iväg. Då är Kraftringen ändå lyckligt lottad. Större delen av biobränsleinköpen sker inom en radie på tio mil från anläggningarna. Därtill har företaget kraftfulla satsningar på restvärme från de stora forskningsanläggningarna i kommunen, MAX IV och ESS. – Men vi behöver ändå använda all förnybar energi vi kan för att klara energiomställningen. Biorestprodukterna behövs också för att generera negativa utsläpp genom bioCCS – det har alla länder behov av, säger Annika Widmark Sjöstedt. Björn Telenius, kansliråd på regeringskansliet, är en av dem som förhandlar om frågan. Redan när EUkommissionen presenterade sitt förslag sommaren 2021 var regeringen kritisk till att ändra kraven på bioenergi innan de krav som nyligen införts kunde utvärderas. – Regeringen har samma syn som energibranschen. Vi har skogsnationerna i norra EU och i öst med oss, men tyvärr är vi ju inte i majoritet, säger Björn Telenius.