Tidningen Energi 1
Energi äger tillsammans med SSAB, på Svartön. Sto
ra mängder restgaser från processerna i masugnar, stålverk och koksverk förbränns i kraftvärmeverket och levererar över 100gradigt vatten till fjärrvärmen. Samtidigt produceras stora delar av SSAB:s behov av elström. Om fem år ska vi vara under 100 grader. Magnus Johansson, vd för Bioenergi i Luleå AB. N är masugnarna fasas ut av den vätgasbaserade Hybrit tekniken kommer mängderna restgaser att minska successivt och till slut upphöra. Samtidigt kommer SSAB att bli en av de största elförbrukarna när ljusbågs ugnar istället tas i drift. – Fjärrvärmesystemet är designat för temperaturer över 100 grader och behöver anpassas till de nya gröna industriernas energiströmmar med restvärme som kommer att hålla en lägre temperatur. Hur mycket lägre vet vi inte än – förhoppningsvis klarar vi oss utan värmepumpar, berättar Magnus Johansson, chef för värme och kyla och vd för dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB. Anpassningen kommer att ske först genom en ökning av flödena i fjärrvärmesystemet som är överdimensionerat. I takt med att värmetillförseln från kraftvärmeverket etappvis upphör kommer nya förbindelse ledningar och fjärrvärmeledningar att tas i bruk. – Vi är redan igång med planeringen av förstärkningarna som ska byggas, för det tar lång tid att genomföra, säger Magnus Johansson. Det nya landmärket på Svartön, Luleå Energis 44 meter höga värmelager klätt i cortenplåt, är en viktig komponent i anpassningen med en kapacitet på 1 500 MWh. Idag flödar en ständig ström av över 100gradigt vatten från kraftvärmeverket intill energilagret. Energiflödet från de gröna industrierna kommer däremot att variera, räknar man med, och energilagret kommer att behövas som en buffert. – Redan idag innebär lagret att den lilla mängd fossila bränslen vi använder som spetsvärme kommer att minska rejält, säger Magnus Johansson. En nybyggd processhall intill energilagret med sex stora pumpar, två mer än i den gamla, ger möjlighet att öka flödet med 50 procent i stadens fjärrvärmeledningar när temperaturen sänks på sikt. – Om fem år ska vi vara under 100 grader och sedan siktar vi mot 90 grader. Kanske behöver vi inte gå till 80 grader, det beror helt på restvärmens temperatur från de nya gröna industrierna, säger han. Processen med fjärrvärmeomställning inleddes för några år sedan och under året som gått genomfördes en fallstudie tillsammans med Profu och Värmemarknad Sverige där man gjorde en kartläggning av hur möjligheterna ser ut för kundernas fjärrvärmecentraler att ta emot lägre temperaturer. – Vi letade efter flaskhalsar för att kunna underlätta för kunderna och behövde veta om centralerna har för låg kapacitet eller om radiatorer och ventilationsaggregat är för klena, förklarar Magnus Johansson. Resultatet av arbetet hittills har lett till förnyade tekniska bestämmelser om att nybyggen ska anpassas till 80 grader. Den nya processhallen, med sex pumpar, ökar flödet i fjärrvärmesystemet med 50 procent. Magnus Johansson, chef för värme och kyla på Luleå Energi och vd för Bioenergi Luleå, vid det 44 meter höga energilagret som kan värma hela Luleå vid 30 minusgrader under 4 timmar. 34 NR 3 2022 TIDNINGEN ENERGI