Tidningen Energi 1
I korthet Nödåtgärder på EU:s elmarknad De rekord
höga gas- och elpriserna har påverkat hela Europas energimarknad på djupet. Nu jobbar EU-kommissionen med flera olika förslag för att mildra effekterna av krisen. Ett av förslagen är att införa ett slags vinsttak på el från producenter med låga kostnader, till exempel vindkraft och kärnkraft. Vinsterna ska istället kanaliseras till utsatta elkunder, är tanken. Förslaget fick gehör på EU:s energiministermöte den 10 september. Kommissionen vill även bland anat sätta ett mål för att kapa effekttoppar och införa statliga kreditgarantier till energi företag. Hur förslagen slutligen ska utformas är i skrivande stund oklart. Tyskland drar ner temperaturen Många EU-länder inför nu hårdare krav på energisparåtgärder som en konsekvens av de minskade gasflödena från Ryssland. Bland annat får kontor inte längre värmas upp till mer än 19 grader och entréhallar får inte värmas upp alls. Vidare ska butiker hålla sina dörrar stängda och reklamskyltar får bara lysas upp mellan kl 16 och 22. De nya reglerna gäller från den 1 september och sex månader framåt. Samtidigt ska två av de kärnkraftsreaktorer som skulle läggas ned vid årsskiftet hållas i beredskap för att kunna aktiveras i ett krisläge. 50 miljarder dollar kommer Europas länder investera i fossil infrastruktur under vintern till följd av energikrisen, till exempel nya hamnar för LNG (flytande naturgas). Källa: Financial Times/ Ember Climate Östersjöländer ska sjudubbla vindkraften Åtta EU-länder, inklusive Sverige, har gemensamt skrivit under en deklaration för att sjudubbla havsvindkraften i Östersjön fram till 2030. Idag finns det 2,8 GW vindkraft i Östersjön och det ska upp till 19,6 GW. Samtidigt ska elsamarbetet mellan länderna fördjupas. Danmark siktar mot en havsbaserad vindkraftskapacitet på 6,3 GW, följt av Polen med 5,9 GW och Tyskland med 3,8. Sverige satsar på att nå 0,7 GW. Övriga länder som är med i samarbetet är Finland, Estland, Lettland och Litauen. Premiär för storskalig pumpkraft Efter 14 års byggarbete har pumpkraftverket Nant de Drance invigts i Valais i sydvästra Schweiz. Reservoaren, på 2 200 meters höjd, rymmer 25 miljoner kubikmeter vatten, motsvarande 20 GWh. Anläggningen har kostat 2,3 miljarder dollar och har en effekt på totalt 900 MW. När elbehovet är högt släpps vattnet ut till den underliggande reservoaren, ett par hundra meter ner, via de sex reversibla turbinerna. Och när priset och efterfrågan sjunker pumpas vattnet upp igen. Efterfrågan på pumpkraft och annan energilagring ökar successivt i takt med mer väderberoende elproduktion. Idag finns 130 GW pumpkraftskapacitet i världen (med Kina i topp), vilket kan jämföras med cirka 20 GW storskalig batterikapacitet. 8 NR 3 2022 TIDNINGEN ENERGI FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO: SHUTTERSTOCK